Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götalandsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götalandsregionen"

Transkript

1 Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götalandsregionen Tillstånd DSM-IV/ICD-10 Angelägenhetsgrad GAF Medicinskt acceptabel väntetid Åtgärd Effekt av åtgärd Grad av vetenskaplig dokumentation Risk med åtgärd Qaly Nytta av åtgärd Vårdnivå Vårdform Generaliserat ångestsyndrom/ överdriven ängslighet /F Inom 3 mån KBT individual- eller gruppform utan familjekomponent (1) KBT i grupp med familjekomponent B God Liten 1 L ÖV B God Liten 1 L ÖV (2,3,4,5,6) KBT+ Imipramin B God Liten 1 L ÖV (12) (S)SRI B God Liten 1 L ÖV (8,9,10,11) KBT+ anknytningsbaserad familjeterapi (7) C Ringa Liten 2 L ÖV Psykoanalys/psykodyn amisk individualterapi (13) C Ringa Liten 2 L ÖV Tidsbegränsad psykodynamisk individualterapi (14) C Ringa Liten 2 L ÖV Familjeterapi (15) D Ingen Liten 3 L ÖV

2 Angelägenhetsgrad Patienten befinner sig i ett tillstånd som om vårdinsats inte görs medför: 1. Omedelbart livshot 2. Risk för mycket allvarlig skada, för tidig död, betydande invaliditet och outhärdlig situation 3. Risk för allvarlig skada, bestående men eller mycket låg livskvalitet 4. Risk för förväntad försämring/ej vidmakthållen funktion-adl-nivå 5. Risk för betydande olägenhet, ökad sjuklighet, förlängd sjukdomsperiod, sänkt livskvalitet 6. Risk för olägenhet, skada, bestående men eller låg livskvalitet 7. Sannolikt ökad risk för försämrad hälsoupplevelse eller icke optimal livskvalitet 8. Möjligen ökad risk för sjuklighet, försämring av funktionsnivå eller livskvalitet 9. Risk för sänkt livskvalitet enligt patientens uppfattning och vetenskap och beprövad kunskap inte motsäger detta 10. Ingen risk för ökad sjuklighet, försämrad funktionsnivå eller försämrad livskvalitet. Global Assessment of Functioning (GAF) För uppskattning/bedömning av patientens vårdbehov (länk). Medicinskt acceptabel väntetid Inom 1 vecka GAF 1-30 Inom 3 månader GAF Åtgärd Allmänna behandlingsriktlinjer i öppenvård Behandlingsansatsen vid ångeststörningar bör innehålla en för den enskilda patienten lämplig kombination av psykopedagogik, samarbete och konsultation med skola och ev. primärvård samt psykoterapi med barnet och föräldrarna och ev. farmakologisk behandling. Insatsernas målsättning bör vara att 1) förse barnet med färdigheter att hantera oro och ångest 2) minska riskfaktorer och förstärka skyddande faktorer i barnets miljö samt 3) höja funktionsnivå hos barnet och familjen och minska ångestsymtom. Behandlingen läggs upp utifrån det enskilda ärendet. Den generella rekommendationen vid måttlig funktionsnedsättning är att initiera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller KBT i kombination med psykofarmaka vilket framför allt gäller vid allvarligare problematik hos äldre barn och ungdomar. Behandlingen ska omfatta kontakt med föräldrarna och vid psykopatologi hos någon av föräldrarna är det indikerat med KBT-behandling med familjekomponent. Det är viktigt att uppmärksamma de resurser som finns på individ-, familje- och nätverksnivå. En viktig komponent i behandlingen är även vidmakthållande och återfallsförebyggande arbete. Eventuell depression eller suicidalitet måste uppmärksammas. Det saknas riktlinjer för behandlingsuppläggning vid komorbiditet, men komorbiditet utgör inte hinder för framgångsrik behandling. Nedanstående insatser rekommenderas i anslutning till bedömning: Psykopedagogik. Rådgivning/konsultation till föräldrarna, barnet/ungdomen eller skola/vårdgranne. Initial behandling med psykoterapi, företrädesvis KBT (individuellt eller i grupp). Familjeinriktad KBT-behandling är särskilt indikerad vid egen psykopatologi hos en eller båda föräldrarna. Föräldrarnas deltagande bör vara högre när det gäller hög grad av funktionsnedsättning hos barnet, yngre barn och när föräldrarnas förhållningssätt vidmakthåller problematiken.

3 Tillägg av psykofarmakologisk behandling (företrädesvis (S)SRI) till KBT-behandling när det gäller hög grad av funktionsnedsättning, äldre barn och när annan behandling ej kan genomföras (barnet eller förälder vill ej delta i behandling). Psykodynamisk individualterapi. Vid behov - samarbete med skola, barnomsorg, primärvård etc. Bedömning av eventuell depression och suicidalitet bör göras i den initiala kontakten och återkommande under behandlingen. Allmänna riktlinjer vid behandling i slutenvård Slutenvård kan behövas vid mycket svåra ångesttillstånd med kraftig funktionsnedsättning och/eller suicidrisk. Slutenvård kan även bli aktuellt vid svåra tillstånd om familjen eller omgivningen inte kan ta ansvar för och trygga den unges tillstånd och/eller behandling i öppenvård har misslyckats och rekommenderad behandling inte kan genomföras i en mindre restriktiv miljö. Målet med slutenvård är att häva de akuta ångestsymtomen och initiera eller planera för fortsatt behandling i öppenvård. Beroende på barnets ålder och problematik kan psykofarmakologisk behandling bli aktuell under vårdperioden.

4 Beskrivning av specifika metoder Kognitiv beteendeterapi (KBT) KBT är en målorienterad och tidsbegränsad psykoterapi. Behandlingen syftar till att hjälpa barnet att utveckla strategier för att hantera ångest. Terapin vid ångeststörningar hos barn och ungdomar innehåller huvudsakligen sex komponenter: hantering av kroppsliga symtom, psykopedagogik, kognitiva strategier, problemlösning, exponering och återfallsprevention. Målet för behandlingen är att barnet ska kunna hantera normala nivåer av ångest, utveckla större självständigt och bli mindre funktionsnedsatt. Det har gjorts över tjugotalet kontrollerade studier av behandling av ungdomar i ålder 6-17 år med ångestsyndrom (för en översikt se Compton, 2002; 2004). Mellan % av de behandlade barnen visar kliniskt signifikant förbättring. Långtidsuppföljningar visar på kvarstående effekt mätt vid 1, 3, 6, och 7.4 års-uppföljning efter avslutad behandling. Behandlingsmodellerna är manualiserade och kan användas för grupp- eller individualbehandling. Det finns inte stöd för att någon av behandlingsmodellerna skulle vara mer effektivt än det andra. Compton, S. N., Burns, B. J., Egger, h. L., Robertson, E. (2002). Review of the evidence based for treatment of childhood psychopathology: Internalizing disorders. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 70, Compton, S. N., March, J.S., Brent, D., Albano. AM., Weersing, V.R. & Curry, J. (2004). Cognitive-Behavioral Psychotherapy for Anxiety and Depressive Disorders in Children and Adolescents: An Evidence-Based Medicine Review. Journal of American Academy of Child and Adolescents Psychiatry, 43: 8, KBT utan familjekomponent 1. Kendall, P. C. (1994). Treating anxiety disorders in children: results of a randomized clinical trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 62, Investigated a psychosocial treatment for 47 Ss (aged 9-13 yrs) with anxiety disorders. A 16-session cognitive-behavioral treatment was compared with a wait-list condition. Outcome was evaluated using child self-report, parent report, teacher report, cognitive assessment, and behavioral observations. Pretreatment-posttreatment changes and maintenance of gains at 1-yr follow-up were examined. Results revealed that many treated Ss were found to be without a diagnosis at posttest and at follow-up and to be within normal limits on many measures. The child's perception of the therapeutic relationship and the therapist's perception of parental involvement were measured but were not related to outcome. Discussion focuses on characteristics of effective child therapy and the need for further research on treatment components and alternative treatment methods. KBT med familjekomponent Föräldrainslaget i KBT behandlingen syftar till att ge föräldrarna information om ångest och hur de bäst stödjer barnet i att hantera normala ångestnivåer. Föräldrarna får lära sig hur man använder beröm och belöningar för att stärka barnets konstruktiva beteenden. Föräldrarna får också lära sig strategier för att inte förstärka rädslobeteenden och att bli medvetna om och hantera sina ev. egna rädslor och negativa tankemönster. Inkludering av familjekomponent verkar vara särskilt verkningsfullt för yngre barn och flickor med ångeststörning. 2. Barrett, P. M., Dadds, M. R., Rapee, R. M. (1996). Family treatment of childhood anxiety: a controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 64, A family-based treatment for childhood anxiety was evaluated. Children (n = 79) aged 7 to 14 who fulfilled diagnostic criteria for separation anxiety, overanxious disorder, or social phobia were randomly allocated to 3 treatment conditions: cognitive-behavioral therapy (CBT), CBT plus family management (CBT+FAM ), and waiting list. The effectiveness of the interventions was evaluated at posttreatment and at 6 and 12 months follow-up. The results indicated that across treatment conditions, 69.8% of the children no longer fulfilled diagnostic criteria for an anxiety disorder, compared with 26% of the waiting-list children. At the 12-month follow-up, 70.3% of the children in the CBT group and 95.6% of the children in the CBT+FAM group did not meet criteria. Comparisons of children receiving CBT with those receiving CBT+FAM on self-report measures and clinician ratings indicated added benefits from CBT+FAM treatment. Age and gender interacted with treatment condition, with younger children and female participants responding better to the CBT+FAM condition. 3. Mendlowitz, S. L., Manassis, K., Bradley, S. et al. (1998). Cognitive-behavioral group treatments in childhood anxiety disorders: The role of parental involvement. Journal of American Academy of Child and Adolescents Psychiatry, 38,

5 Examined (1) the effect of a cognitive-behavioral group intervention on anxiety, depression, and coping strategies in school-age children (aged 7-12 yrs) with Axis I anxiety disorders; and (2) the effect of parental involvement on treatment outcomes. 68 children and their parents were randomly assigned to 1 of 3 12-wk treatment conditions: parent and child intervention, child-only intervention, and parent-only intervention. Child anxiety, depression, and coping strategies were assessed before and after treatment. All treatment groups reported fewer symptoms of anxiety and depression posttreatment and changes in their use of coping strategies. Children in the parent and child intervention used more active coping strategies posttreatment compared with children in the other 2 treatment conditions. Parents in this treatment condition reported a significantly greater improvement in their children's emotional well-being than parents in the other treatment conditions. Cognitive-behavioral group interventions reduced symptoms of anxiety and depression in school-age children with anxiety disorders. Concurrent parental involvement enhanced the effect on coping strategies 4. Silverman, W. K., Kurtines, W. M., Ginsburg, G. S. et al. (1996). Treating anxiety disorders in children with group cognitive-behavioral therapy: A randomized clinical trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 67, A randomized clinical trial evaluated the therapeutic efficacy of group cognitive-behavioral therapy (GCBT) versus a wait-list control (WLC) condition to treat anxiety disorders in children. Results indicated that GCBT, with concurrent parent sessions, was highly efficacious in producing and maintaining treatment gains. Children in GCBT showed substantial improvement on all the main outcome measures, and these gains were maintained at 3-, 6-, and 12-month follow-ups. Children in the WLC condition did not show improvements from the pre- to postwait assessment point. These findings are discussed in terms of the need to continue to advance the development of practical, as well as conceptual, knowledge of efficacious treatment for anxiety disorders in children. 5. Flannery-Schroeder, E. C., Kendall, P. C. (2000). Group and iindividual cognitive-behavioral treatments for youth with anxiety disorders: A randomized clinical trial. Cognitive Therapy and Research, 24, Examined (1) the effect of a cognitive-behavioral group intervention on anxiety, depression, and coping strategies in school-age children (aged 7-12 yrs) with Axis I anxiety disorders; and (2) the effect of parental involvement on treatment outcomes. 68 children and their parents were randomly assigned to 1 of 3 12-wk treatment conditions: parent and child intervention, child-only intervention, and parent-only intervention. Child anxiety, depression, and coping strategies were assessed before and after treatment. All treatment groups reported fewer symptoms of anxiety and depression posttreatment and changes in their use of coping strategies. Children in the parent and child intervention used more active coping strategies posttreatment compared with children in the other 2 treatment conditions. Parents in this treatment condition reported a significantly greater improvement in their children's emotional well-being than parents in the other treatment conditions. Cognitive-behavioral group interventions reduced symptoms of anxiety and depression in school-age children with anxiety disorders. Concurrent parental involvement enhanced the effect on coping strategies. 6. Cobham, V. E., Dadds, R. M., Spence, S. H. (1998). The role of parental anxiety in the treatment of childhood anxiety. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 66, Sixty-seven children aged 7-14 who met diagnostic criteria for an anxiety disorder were assigned to conditions according to parental anxiety level. Within these conditions, children were randomly assigned to 1 of 2 treatments: child-focused cognitive-behavioral therapy (CBT) or child-focused CBT plus parental anxiety management (CBT + PAM). At posttreatment, results indicated that within the child-anxiety-only condition, 82% of the children in the CBT condition no longer met criteria for an anxiety disorder compared with 80% in the CBT + PAM condition. Within the child + parental anxiety condition, 39% in the CBT condition no longer met criteria compared with 77% in the CBT + PAM condition. At followup, these differences were maintained, with some weakening over time. Results were not consistent across outcome measures. The interpretation and assessed with self-report inventories. Assessments were done pre-, post-, and 1-year following treatment. Results showed that both treatment conditions did significantly better than the control condition, whereas the treatment groups did equally well on most measures, and the effects were maintained at follow-up. The implications of these results are discussed.

6 KBT med anknytningsbaserad familjeterapi Behandlingsprinciperna är de samma som vid KBT generellt men anpassade för ungdomar. Syftet med behandlingen är att hjälpa ungdomen att utveckla autonomi från föräldrarna på ett konstruktivt sätt. I kontakten med föräldrarna arbetar man med kommunikation och familjedynamik. Syftet är också att hjälpa föräldrarna att balansera mellan att ge trygghet och uppmuntra självständighet samt att bryta mönster som vidmakthåller ångestsymtomen. Metodiken finns endast prövad i en randomiserad och kontrollerad studie. 7. Siqueland, L., Rynn, M., Diamond, G. S. (2005). Cognitive behavioral and attachment based family therapy for anxious adolescents: Phase I and II studies. Journal of Anxiety Disorders, 19, The goals of these two studies were to assess the acceptability and feasibility as well as to gather preliminary efficacy data on a modified combination cognitive behavioral (CBT) and attachment based family therapy (ABFT) for adolescents (ages 12 18), with the primary diagnosis of generalized (GAD), social phobia (SP), and separation (SAD) anxiety disorders. In Phase I, CBT was modified for an adolescent population and ABFT was modified for working with anxious adolescents in combination with CBT. Therapists were trained for both conditions and eight patients were treated as an open trial pilot of combined CBT-ABFT with positive results. In Phase II, 11 adolescents were randomly assigned to CBT alone or CBT and family based treatment (CBT-ABFT). Participants were evaluated at pre, post, and 6 9 months follow-up assessing diagnosis, psychiatric symptoms and family functioning. Results indicated significant decreases in anxiety and depressive symptoms by both clinical evaluator and self-reports with no significant differences by treatment. Sixty-seven percent of adolescents in CBT no longer met criteria for their primary diagnosis at post treatment as compared to 40% in CBT-ABFT with continued improvement of 100 and 80% at follow-up with no significant differences between treatments. Both CBT and CBT-ABFT appear to be promising treatments for anxious adolescents and more treatment development and evaluation is needed. (S)SRI Under senare år har flera behandlingsstudier visat god effekt vid (S)SRI-behandling av ångesttillstånd hos barn och ungdomar. Den s.k. RUPP-studien, samt två studier av blandade ångesttillstånd visade att aktiv behandling var bättre än placebo. Effekten på de tre ingående diagnoserna separationsångest, social fobi och generaliserat ångestsyndrom var lika god. i en 6-mån uppföljning. Många svarade positivt på behandling med fluvoxamin eller fluoxetin som tillägg till psykoterapi. Behandlingstider på minst 6 mån rekommenderas samt att nedtrappning görs långsamt och under flera månader. Behandling med (S)SRI ges tillsammans med KBT. Om kompetens eller resurser för kvalificerad KBT saknas, bör vid svårare tillstånd (S)SRI erbjudas tillsammans med psykosocial behandling. Behandling med (S)SRI medför risk för emotionell labilitet, självskador och självmordstankar/självmordsförsök. Sannolikt beror detta på att (S)SRI preparaten initialt kan ge ökad ångest och aktivering. Se även riktlinjer för behandling med (S)SRI vid depression. 8. Reinblatt, S.P., Walkup, J.T. (2005). Psychopharmacologic treatment of pediatric anxiety disorders. Child Adolesc Psychiatr Clin N Am, 14, This article reviews the psychopharmacologic treatment of child and adolescent anxiety disorders and is divided into the following sections: historical background, general treatment principles, obsessive-compulsive disorder, other anxiety disorders, including separation anxiety disorders, generalized anxiety disorder, and social phobia, elective mutism, and posttraumatic stress disorder and specific phobia. Short-term and long-term psychopharmacologic treatment strategies are reviewed, as are approaches for managing comorbidity and treatment-refractory cases. This article is organized by diagnostic categories rather than by medication classes to emphasize the clinical perspective. [References: 164] 9. RUPP-group. (2001). Fluvoxamine for the treatment of anxiety disorders in children and adolescents. The Research Unit on Pediatric Psychopharmacology (RUPP) Anxiety Study Group. New England Journal of Medicine, 344,

7 BACKGROUND: Drugs that selectively inhibit serotonin reuptake are effective treatments for adults with mood and anxiety disorders, but limited data are available on the safety and efficacy of serotonin-reuptake inhibitors in children with anxiety disorders. METHODS: We studied 128 children who were 6 to 17 years of age; who met the criteria for social phobia, separation anxiety disorder, or generalized anxiety disorder; and who had received psychological treatment for three weeks without improvement. The children were randomly assigned to receive fluvoxamine (at a maximum of 300 mg per day) or placebo for eight weeks and were evaluated with rating scales designed to assess the degree of anxiety and impairment. RESULTS: Children in the fluvoxamine group had a mean (+/-SD) decrease of 9.7+/-6.9 points in symptoms of anxiety on the Pediatric Anxiety Rating Scale (range of possible scores, 0 to 25, with higher scores indicating greater anxiety), as compared with a decrease of 3.1+/-4.8 points among children in the placebo group (P<0.001). On the Clinical Global Impressions-Improvement scale, 48 of 63 children in the fluvoxamine group (76 percent) responded to the treatment, as indicated by a score of less than 4, as compared with 19 of 65 children in the placebo group (29 percent, P<0.001). Five children in the fluvoxamine group (8 percent) discontinued treatment because of adverse events, as compared with one child in the placebo group (2 percent). CONCLUSIONS: Fluvoxamine is an effective treatment for children and adolescents with social phobia, separation anxiety disorder, or generalized anxiety disorder. 10. Walkup, J., Labellarte, M., Riddle, M. A. et al. (2002). Treatment of pediatric anxiety disorders: an open-label extension of the research units on pediatric psychopharmacology anxiety study. Journal of Child and Adolescent Psychopharmacology, 12, BACKGROUND: An 8-week placebo-controlled study, the Research Units on Pediatric Psychopharmacology Anxiety Study, documented beneficial effects of fluvoxamine in the treatment of pediatric social anxiety, separation anxiety, or generalized anxiety disorders. Following completion of this study, participants were invited to enter a 6-month open-label treatment phase designed to examine three issues: (a) long-term maintenance of response in fluvoxamine responders, (b) acute response to fluoxetine in fluvoxamine nonresponders, and (c) acute response to fluvoxamine in placebo nonresponders. METHODS: Participants aged 6-17 years meeting criteria for social anxiety, separation anxiety, or generalized anxiety disorders previously treated in an 8-week placebo-controlled trial (n = 128) were offered open treatment. Changes in symptoms of anxiety during open treatment were assessed in three groups: (a) fluvoxamine responders maintained on fluvoxamine, (b) fluvoxamine nonresponders changed to fluoxetine, and (c) placebo nonresponders changed to fluvoxamine. Response was defined based on Clinical Global Impression criteria. RESULTS: During 6 months of continued open treatment, anxiety symptoms remained low in 33 of 35 (94%) subjects who initially responded to fluvoxamine. Among 14 fluvoxamine nonresponders switched to fluoxetine, anxiety symptoms appeared significantly improved in 10 (71%) subjects. Finally, among 48 placebo nonresponders, 27 (56%) showed clinically significant improvement in anxiety on fluvoxamine. CONCLUSION: The current findings concerning extended treatment of pediatric anxiety disorders are only preliminary, because treatment was uncontrolled. Results suggest that an initial fluvoxamine response is likely to be retained with continued treatment, that some fluvoxamine nonresponders may respond to fluoxetine, and that some placebo nonresponders may respond to fluvoxamine. 11. Walkup, J. T., Labellarte, M. J., Riddle, M. A. et al. (2003). Searching for moderators and mediators of pharmacological treatment effects in children and adolescents with anxiety disorders. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 42, OBJECTIVE: To examine whether age, gender, ethnicity, type of anxiety disorder, severity of illness, comorbidity, intellectual level, family income, or parental education may function as moderators and whether treatment adherence, medication dose, adverse events, or blinded rater's guess of treatment assignment may function as mediators of pharmacological treatment effect in children and adolescents with anxiety disorders. METHOD: The database of a recently reported double-blind placebo-controlled trial of fluvoxamine in 128 youths was analyzed. With a mixed-model random-effects regression analysis of the Pediatric Anxiety Rating Scale total score, moderators and mediators were searched by testing for a three-way interaction (strata by treatment by time). A two-way interaction (strata by time) identified predictors of treatment outcome. RESULTS: No significant moderators of efficacy were identified, except for lower baseline depression scores, based on parent's (but not child's) report, being associated with greater improvement (p <.001). Patients with social phobia (p <.05) and greater severity of illness (p <.001) were less likely to improve, independently of treatment assignment. Blinded rater's guess of treatment assignment acted as a possible mediator (p <.001), but improvement was attributed to fluvoxamine, regardless of actual treatment assignment. Treatment adherence tended to be associated (p =.05) with improvement. CONCLUSIONS: In this exploratory study, patient demographics, illness characteristics, family income, and parental education did not function as moderators of treatment effect. Social phobia and severity of illness predicted less favorable outcome. Attribution analyses indicated that study blindness remained intact. The presence of concomitant depressive symptoms deserves attention in future treatment studies of anxious children.

8 Kognitiv beteendeterapi i kombination med antidepressiva läkemedel Det har gjorts en studie av Imipramin och KBT för barn med ångest, depression och skolvägran. Resultaten visar att Imipramin i kombination med KBT är signifikant bättre än placebo och KBT. 12. Bernstein, G.A., Borchardt, C.M., Perwien, A.R. et al. (2000). Imipranine plus cognitive-behavioral therapy in the treatment of school refusal. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 39, 3, OBJECTIVE: To investigate the efficacy of 8 weeks of imipramine versus placebo in combination with cognitive-behavioral therapy (CBT) for the treatment of school-refusing adolescents with comorbid anxiety and major depressive disorders. METHOD: This was a randomized, double-blind trial with 63 subjects entering the study and 47 completing. Outcome measures were weekly school attendance rates based on percentage of hours attended and anxiety and depression rating scales. RESULTS: Over the course of treatment, school attendance improved significantly for the imipramine group (z = 4.36, p <.001) but not for the placebo group (z = 1.26, not significant). School attendance of the imipramine group improved at a significantly faster rate than did that of the placebo group (z = 2.39, p =.017). Over the 8 weeks of treatment, there was a significant difference between groups on attendance after controlling for baseline attendance; mean attendance rate in the final week was 70.1% +/- 30.6% for the imipramine group and 27.6% +/- 36.1% for the placebo group (p <.001). Defining remission as 75% school attendance, 54.2% of the imipramine group met this criterion after treatment compared with only 16.7% from the placebo group (p =.007). Anxiety and depression rating scales decreased significantly across treatment for both groups, with depression on the Children's Depression Rating Scale-Revised decreasing at a significantly faster rate in the imipramine group compared with the placebo group (z = 2.08, p =.037). CONCLUSIONS: Imipramine plus CBT is significantly more efficacious than placebo plus CBT in improving school attendance and decreasing symptoms of depression in school-refusing adolescents with comorbid anxiety and depression.

9 Psykoanalys och psykodynamisk psykoterapi Psykodynamisk psykoterapi kan ske i form av lekterapi för barn eller samtalsterapi (individuellt eller i grupp) när det gäller ungdomar. I terapin ges barnet/ungdomen möjlighet att inom ramen för relationen till terapeuten arbeta igenom olösta inre konflikter, återta projektioner och på så sätt komma till rätta med ångesten. Innan terapin påbörjas görs bedömning av barnets/den unges och föräldrarnas möjlighet att tillgodogöra sig behandlingen samt av de yttre förutsättningarna för kontakten. Parallellt med terapin har också föräldrarna en behandlingskontakt med undantag av en del fall med äldre ungdomar. Man eftersträvar dock alltid att föräldrarna är införstådda med behandlingen även om de inte själva deltar. Vanligen sträcker sig psykodynamisk terapi över en tidsperiod av ca två år men i praktiken sker även psykodynamiskt inriktad behandling över kortare tid. Det saknas kontrollerade studier för att kunna uttala vetenskapligt stöd för psykodynamisk psykoterapi vid ångeststörningar. Metoden har dock stor beprövad erfarenhet. 13. Target, M., Fonagy, P. (1994). Efficacy of psychoanalysis for children with emotional disorder. American Academy of Child and Adolescents Psychiatry, 33, This is the second report from a chart review of 763 cases of child psychoanalysis and psychotherapy at the Anna Freud Centre. METHOD: Three hundred fifty-two children and adolescents were identified who met DSM-III-R criteria for emotional disorders or who had sleep or somatoform symptoms with marked emotional disturbance. Two hundred fifty-four were treated in full psychoanalysis, the remainder one to three times per week, for an average of 2 years. Outcome was indicated by diagnostic change and by change in overall adaptation, measured by the Children's Global Assessment Scale (CGAS). RESULTS: Of those treated for at least 6 months, 72% showed reliable improvement in adaptation, 24% still had some diagnosis at termination, and 15% still had an emotional disorder. Simple phobias were most likely to remit, and depressed children were least likely to return to normal CGAS levels. Children younger than 11 years were considerably more likely to be well at the end of treatment. Intensive treatment generally led to greater improvements, independently of age and treatment length. Certain disorders, and more severe pathology, required intensive treatment; 50% of severe cases showed no improvement in psychotherapy. Thirty-one percent of variance in CGAS change could be predicted, and greater than 50% when diagnostic groupings were examined separately. CONCLUSION: Despite methodological limitations, the study identifies predictors of improvement (e.g., younger age, phobic symptoms, intensity and length of treatment) and shows that severe or pervasive pathology requires intensive analytic help. Tidsbegränsad psykodynamisk psykoterapi 14. Muratori, F., Picchi, L., Bruni, G. et al. (2003). A two-year follow-up of psychodynamic psychotherapy for internalizing disorders in children. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 42, Evaluated short- and long-term effects of time-limited psychodynamic psychotherapy (PP) for children with internalizing disorders. 58 outpatient children ( yrs old), seen in a process of routine care and meeting DSM-IV criteria for depressive or anxiety disorder, were assigned to either active treatment or community services. Subjects were measured at baseline, after 6 mo, and at a 2-yr follow-up, by Children's Global Assessment Scale (C-GAS) and Child Behavior Checklist (CBCL). Major improvements in the experimental group were found in C-GAS and CBCL. These differences were noted at different times, with the C-GAS findings seen at 6 mo and the CBCL findings at 2-yr follow-up. Significant differences were found also for externalizing syndrome scales. The authors conclude that PP is effective in treating internalizing disorders in routine outpatient care. The benefits of treatment are manifest both immediately and with delayed onset (sleeper effect). The finding that PP patients sought mental health services at a significantly lower rate than comparison conditions represents an important economic impact of PP. Familjeterapi Familjeterapeutisk behandling är som regel problemorienterad och tidsbegränsad. Syftet är att hjälpa familjen att komma tillrätta med dysfunktionella samspelsmönster så att problemet kan lösas, hinder för utveckling undanröjas och resurser frigöras för barnets fortsatta utveckling och välbefinnande. Det finns inga specifika metoder utarbetade för behandling av ångestsymtom. Familjeterapi kan ha betydelse för att minska stress inom familjen som annars kan vidmakthålla ångestproblematiken. 15. Carr, A. (2001). Evidence-based practice in marital and family therapy. In Family therapy - concepts, process and practice. s John Wiley and Sons Ltd. England.

10 Effekt av åtgärd A. Sjuklighet - död kan förhindras B. Tillståndet kan botas C. Sjuklighet påverkas mycket, överlevnaden förlängs D. Sjukligheten påverkas i viss utsträckning E. Ingen effekt, F. Risk för försämring Grad av vetenskaplig dokumentation för effekt baserad på studier av barn och ungdomar God = Två eller flera oberoende relevanta RCT med statistisk signifikanta och entydiga resultat eller metaanalyser med entydiga resultat, Viss = Flera kontrollerade studier eller enstaka mindre RCT med entydiga resultat eller större RCT med divergerande resultat. Ringa = Fallserier vid olika centra och/eller enstaka kontrollerade studier eller enstaka RCT med motsägelsefulla resultat. Ingen = Enstaka fallbeskrivningar. Risk med åtgärd Stor risk Måttlig risk Liten risk Om möjligt anges andelen riskpatienter, exempelvis < 5% Qaly Kostnad per kvalitetsjusterade levnadsår alternativt vunnet levnadsår. Låg < kr/qaly alternativt vunnet levnadsår Måttlig kr/qaly alternativt vunnet levnadsår Hög miljon kr/ QALY alternativt vunnet levnadsår Mycket hög > 1 miljon kr/qaly alternativt vunnet levnadsår Ej bedömningsbar Nytta av åtgärd Sammanvägning av beprövad erfarenhet, effekt av åtgärd, grad av vetenskaplig dokumentation, risk med åtgärd och kostnadseffektivitet. Bedöm graden av nytta från 1-4, där 1 är stor och 4 är liten.

11 Vårdnivå L = Länssjukvård R = Regional vård H = Högspecialiserad vård Vårdform SV = Slutenvård ÖV = Öppenvård

Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götalandsregionen

Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götalandsregionen Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götalandsregionen Tillstånd DSM-IV/ICD-10 Angelägenhetsgrad GAF Medicinskt acceptabel väntetid Åtgärd Effekt av åtgärd Grad av vetenskaplig dokumentation Risk med åtgärd

Läs mer

Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götaland

Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götaland Prioriteringsriktlinjer BUP Västra Götaland Tillstånd DSM-IV/ICD-10 Angelägenhetsgrad GAF Medicinskt acceptabel väntetid Åtgärd Effekt av Grad av vetenskaplig dokumentation Risk med Qaly Nytta av Vårdnivå

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna

Läs mer

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Manualstyrd eller individanpassad. Gerhard Andersson, professor Linköpings universitet och Karolinska Inst.

Manualstyrd eller individanpassad. Gerhard Andersson, professor Linköpings universitet och Karolinska Inst. Manualstyrd eller individanpassad behandling? Gerhard Andersson, professor Linköpings universitet och Karolinska Inst. www.gerhardandersson.se Upplägg Diagnos Analys Eget val/preferens Forskning För och

Läs mer

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering OCD OCH PTSD En kort uppdatering EN TITEL SOM SÄGER ALLT CONSORT FÖR EN SMART Vad är en SMART? Sequential Multiple Assignment Randomized controlled Trial Efterliknar klinisk verklighet där combination

Läs mer

Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?

Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance? r Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance? - A pilot study Susan Sarwari and Mohammed Fazil Supervisors: Camilla Ahlgren Department of

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad

Läs mer

Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. 29.3, 2017 Härmed får Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) överlämna sina synpunkter på Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Lise Bergman Nordgren Fil. Dr., Leg. Psykolog,

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Klassiska Ångestsyndrom PTSD

Klassiska Ångestsyndrom PTSD Klassiska Ångestsyndrom PTSD TORD IVARSSON DOCENT FORSKER I GÖTEBORGS UNIVERSITET RBUP ÖST OCH SÖR Disclosure of Affiliation: Tord Ivarsson, M.D., Ph.D. Centre for Child and Adolescent Mental Health, Eastern

Läs mer

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem

HAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Nya data om ADHD-medicinen Strattera: manier, psykoser, hallucinationer

Nya data om ADHD-medicinen Strattera: manier, psykoser, hallucinationer Nya data om ADHD-medicinen Strattera: manier, psykoser, hallucinationer Den 3 mars 2006, för mer än två år sedan, publicerade bedömare vid den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA en utförlig rapport

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric

Läs mer

Systematisk språkträning i barnehagen

Systematisk språkträning i barnehagen Systematisk språkträning i barnehagen Göran Söderlund Professor i specialpedagogi Høgskolen i Sogn pg Fjorda Wenche Helland PhD, logoped Statped Vest, Bergen Vad? Bravo språkstimulering ca 15 min/dag i

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

En svensk interventionsstudie med IPT-BN(m) vid Bulimia Nervosa utan kontrollgrupp. Malin Bäck

En svensk interventionsstudie med IPT-BN(m) vid Bulimia Nervosa utan kontrollgrupp. Malin Bäck En svensk interventionsstudie med IPT-BN(m) vid Bulimia Nervosa utan kontrollgrupp Malin Bäck Aukt. socionom, leg. psykoterapeut Handledare och lärare i Interpersonell psykoterapi (nivå D) Doktorand i

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I

PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I LÄKEMEDEL VID PTSD NE SYSTEMET Alfa 2 presynaptiska agonister Clonidine Guanfacine NEåterupptagning s-hämmare Postsynaptisk alfa 1 blockerare

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils Shortly on our work Number of received pupils: - 300 for school year 2014-2015 - 600 for school year 2015-2016 - 220 pupils aug-dec 2016 - ca. 45

Läs mer

Exklusiv enteral nutritionsbehandling

Exklusiv enteral nutritionsbehandling Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall

Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall Vad är det med magen? Jens Bäckström Barnläkare Sundsvall Vad är det med magen? Funktionella magtarmsjukdomar hos barn Funktionella magtarmsjukdomar hos barn Funktionell förstoppning Funktionell buksmärta

Läs mer

3rd September 2014 Sonali Raut, CA, CISA DGM-Internal Audit, Voltas Ltd.

3rd September 2014 Sonali Raut, CA, CISA DGM-Internal Audit, Voltas Ltd. 3rd September 2014 Sonali Raut, CA, CISA DGM-Internal Audit, Voltas Ltd. Role and responsibility of Internal Audit Sharing of best practices Model of operation In conduct of audit assignment Other functions

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

District Application for Partnership

District Application for Partnership ESC Region Texas Regional Collaboratives in Math and Science District Application for Partnership 2013-2014 Applying for (check all that apply) Math Science District Name: District Contacts Name E-mail

Läs mer

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut Beskriva 1994 Behandlings effekter 2004 Evidens 2014 1994 -Vad Vadär ärklumpig klumpigmotorik motorik? 6 year

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course

Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer

Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer Change in treatment approach since advent of HIV/AIDS Retention in treatment and harm reduction Many clients growing old while in treatment Change in mortality

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015 Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015 Incidence and outcome of paracetamol poisoning Rolf Gedeborg Associate Professor, Scientific Director of Epidemiology and Pharmacovigilance Unit for Scientific

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. Högskoleförordningen) Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett

Läs mer

Prioriteringsriktlinjer för BUP Västra Götalandsregionen 2006-04-04

Prioriteringsriktlinjer för BUP Västra Götalandsregionen 2006-04-04 Tillstånd DSM-IV/ICD- 10/ Prioriteringsriktlinjer för BUP Västra Götalandsregionen 2006-04-04 Angelägenhetsgrad GAF Medicinskt acceptabel väntetid Åtgärd Effekt av åtgärd Grad av vetenskaplig dokumentation

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Kritisk granskning, graderingssystem och checklistor Daniel Sjöberg Grön syn Formulera en PICO Hur vill ni designa er studie? Vilka utfallsmått vill ni ha? Grupp 1: Vad är detta

Läs mer

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands Skill-mix innovation in the Netherlands dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands m.kroezen@erasmusmc.nl The skill-mix innovation of interest BEFORE AFTER How did the Netherlands

Läs mer

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009 Recent advances in depression across the generations Weissman et al, Arch Gen Psychiatry 2007;62,

Läs mer

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens

Läs mer

SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer.

SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer. SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer. BÖCKER Autismspektrum. Wing, L. (1996). Cura Bokförlag AB THE AUTISMS. Coleman and Gillberg (2012) ADHD och autismspektrum

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

Bilaga 2 Granskningsmallar

Bilaga 2 Granskningsmallar Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium

Läs mer

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Bilaga 5 till rapport 1 (5) Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning

Läs mer

what works whom? Evidensbaserade psykoterapier för barn, vuxna och äldre American Psychological Association Division 12: Clinical Psychology

what works whom? Evidensbaserade psykoterapier för barn, vuxna och äldre American Psychological Association Division 12: Clinical Psychology Evidensbaserade psykoterapier för barn, vuxna och äldre Baserad på litteraturöversikter gjorda av icke-beteendeterapeuter Lars-Göran Öst Psykologiska institutionen Stockholms Universitet American Psychological

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Minnesåterkonsolidering som förändringsmekanism vid psykoterapi. Praktisk tillämpning genom affektiv psykoterapi APT. Resultat från forskning vid BUP

Minnesåterkonsolidering som förändringsmekanism vid psykoterapi. Praktisk tillämpning genom affektiv psykoterapi APT. Resultat från forskning vid BUP Minnesåterkonsolidering som förändringsmekanism vid psykoterapi Praktisk tillämpning genom affektiv psykoterapi APT Resultat från forskning vid BUP Hur det började Som läkare får man svåra fall, ofta med

Läs mer

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Akupunktur vid oro, depression och sömnproblem. Kajsa Landgren, Dr Med Vet, leg ssk med spec.utb i psykiatri, akupunktör, SMAS, Stockholm, okt 2012

Akupunktur vid oro, depression och sömnproblem. Kajsa Landgren, Dr Med Vet, leg ssk med spec.utb i psykiatri, akupunktör, SMAS, Stockholm, okt 2012 Akupunktur vid oro, depression och sömnproblem Kajsa Landgren, Dr Med Vet, leg ssk med spec.utb i psykiatri, akupunktör, SMAS, Stockholm, okt 2012 Oro, depression och sömnproblem är folksjukdomar Många

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv. Jaakko Seikkula Tromsso 10.6.2009 Landskonferanse 2009

Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv. Jaakko Seikkula Tromsso 10.6.2009 Landskonferanse 2009 Samarbete på Nordkalotten: Dialog och netverksperspektiv Jaakko Seikkula Tromsso 10.6.2009 Landskonferanse 2009 Nätverksorientationens historia Reflekterande prosesser i familjesamtal 1980 talet Gemensamma

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

CAMS behandling samt FU: 24 och 36 veckor /PARS PBO pat fick välja behandling efter RCT-fasen

CAMS behandling samt FU: 24 och 36 veckor /PARS PBO pat fick välja behandling efter RCT-fasen Strawn, J. R., et al. (2017). "Placebo Response in Pediatric Anxiety Disorders: Results from the Child/Adolescent Anxiety Multimodal Study." Journal of Child and Adolescent Psychopharmacology. Placebo

Läs mer

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Oro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Oro och sömn är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Disposition 1. Vilka läkemedel används mot sömnstörningar

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer Ref. Del M Subpart F & Del 145 2012-05-02 1 Seminarium för Teknisk Ledning HKP 3maj, 2012, Arlanda Inledning Allmänt Viktigare krav

Läs mer

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus

Fokusområden. Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet. Att skapa sig en tydlig förståelse. Arbeta med valt fokus Att skapa sig en tydlig förståelse Fokusområden Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Rollkonflikt Rollförändring Sorg Interpersonell sårbarhet Interpersonell sårbarhet

Läs mer

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister

BUSA är ett nationellt kvalitetsregister BUSA ett nationellt kvalitetsregister över ADHD och dess behandling Jan-Olov Larsson 1 Tobias Edbom 2 1 Leg läkare, docent i Barn- och Ungdomspsykiatri, Karolinska Institutet och överläkare på BUP Farsta,

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles. Erik Stenborg

Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles. Erik Stenborg Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles The subject How to use international standards Linguistic differences Cultural differences Historical differences Conditions ISO 19100 series will become

Läs mer

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer