Den småländska jämställdhetsboken

Transkript

1 Den småländska jämställdhetsboken Lär dig mer om jämställdhet och våga utmana dina fördomar! Kunskap är jämställdhetens moder. Och fader. [En egen liten jämställd bok för arbetsplatsträffar, hemläxetillfällen, fikarummet och toaletten.]

2

3 Tack alla! Kvinnor som män. TACK ALLA NI SOM ÄR ENGAGERADE I HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET OCH HJÄLPT OSS I ARBETET MED DENNA BOK! Vi var en grupp entusiaster som träffades i januari Det var medarbetare från tekniska kontoret, skol- och barnomsorgen som under en dag diskuterade fram till vad vi skulle vilja ha med i ett material riktat mot arbetsgrupper. Ann-Katrin Roth ledde oss i våra funderingar kring en bok om jämställdhet. Gruppen ville ha fakta och statistik, nåt som stack ut och gav aha-upplevelser. Den skulle inte vara moraliserande och gärna ha en avslappnad ton. Ja, önskemålen var många när jag och den skrivkunnige civilingenjören Thomas Hägertz skulle strukturera och paketera materialet. Göteborgs- Postens PS-tecknare Sture Hegerfors som gjort illustrationerna i den här boken skickar vi också ett tack till! Boken är tänkt att kunna användas på arbetsplatsträffar där ni tillsammans kan fundera över hur vi ger våra kunder, brukare, elever och klienter en jämställd tjänst och service eller när du sitter ensam en stund på ditt jobb eller hemma. Kanske nåt för föräldramöten och lokalstyrelse eller i klassrummet med elever och varför inte i sammanhang med förtroendevalda. Vi hoppas boken kommer att ge dig och er ny kunskap och tankar om hur vi tillsammans kan förbättra våra verksamheter till en jämställd miljö. Att ge kommuninvånarna en kvalitativ och genomtänkt tjänst som inte gör skillnad. Angela Madsèn Jonsson Processledare Hållbar Jämställdhet 3

4 Visste du att: I Jönköping tjänar män i genomsnitt kronor mer om året än kvinnor. Männen i Jönköping tar bara ut 20 % av föräldraledigheten. Det är minst i landet. 3 av 4 chefer i Jönköpings län är män. Att 82 % av samtliga brott utförda i länet är av män. Att fler kvinnor än män i Jönköpings kommun har eftergymnasial utbildning. 47 % för kvinnor mot 37% män (2008) Att länet har en större del förvärvsarbetande än landet i övrigt. 78% för kvinnor och 82% för män (2008) 4

5 Det är roligt med jämställdhet! Varför blir det så infekterat så fort vi börjar prata om jämställdhet? Hur ofta har du inte upplevt hur en trevlig och sprudlande middag övergått till ett veritabelt världskrig för att vi plötsligt börjat prata om jämställdhet? Eller hur din partner plötsligt ger uttryck för värderingar som du inte hade en aning om? Din manschauvinistiska hållning hör hemma på adertonhundratalet! Vet hut, din feministiska katta - jag hjälper visst till hemma! Jag vägrar att ha min son på ett dagis som tillåter honom klä sig i klänning! Nej, du får inte bära mina väskor! Jag kan själv! Du hade aldrig öppnat dörren om jag hade varit en man! Vi måste sluta vara rädda! Jämställdhet är inget farligt Jämställdhet bygger på kunskap. Ju mer du vet, desto mindre osäker blir du, desto mer bekväm blir du att prata om det. Denna lilla bok är ett försök att ge dig lite mer information och nya insikter i det här med jämställdhet. Och glöm inte! Bli inte arg! Ha tålamod och förståelse för andra männsikors åsikter, så får du antagligen samma bemötande. Och se där! Du har nått en form av jämställdhet! 5

6 Svenska nationella mål för jämställdhet Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål är beslutat i Sveriges riksdag och delas upp i fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor 4. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 6

7 Det är viktigt med jämställdhet! Varje människa är unik. Vi är alla olika. Kvinna som man. Därför är det så viktigt med jämställdhet. Att vi börjar prata om jämställdhet. Du och jag. Här och nu. I den här boken ska vi gå igenom några olika scener ur det vardagliga livet som du säkert känner igen. Vi ska göra det med jämställdhet framför ögonen. Könsstereotyper, fördomar och förutfattade meningar ska ifrågasättas och vändas på. Att vi ska behandlas lika oavsett kön är inget nytt. De mänskliga rättigheterna är i det närmaste huggna i sten och har sitt ursprung i den engelska Bill of Rights från Hundra år senare formulerades La Déclaration des droits de l Homme et du citoyen (Förklaring av människans och medborgarens rättigheter) i samband med franska revolutionen 1789 och den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 har stora delar om de mänskliga rättigheterna. FN:s deklaration för mänskliga rättigheter antogs 1947 och består av 30 artiklar. Du hittar deklarationen längst bak i den här skriften. Trots alla historiskt kloka människor känns det som vi fortfarande famlar i vårt försök att vara jämlika och jämställda. Varför har vi inte blivit mer jämställda? Eller har vi det? Varför är det så svårt att nå målen för jämställdhet? Vad tror du det beror på? 7

8 8 Kvinnor jobbar mest och tjänar minst så det jämnar ut sig.

9 Vardagsscener Känner du igen dig? Ta på dig dina jämställdhetsglasögon. Läs en scen i taget. Rannsaka dig själv. Vad tycker du? Skriv gärna ner dina tankar. Är ni en grupp? Diskutera! Scen 1. Eva är produktutvecklingschef på det stora exportföretaget. Hon har just haft en dragning för ledningsgruppen. När applåderna ebbar ut reser sig verkställande direktören Lars N och säger: 1. Bra jobbat Eva! Kan du ställa fram kaffet? 2. Bra jobbat Eva! Kan Bengt ställa fram kaffet? 3. Bra jobbat Eva! Ska vi ta lite kaffe? Scen 2. Mötesdeltagarna har satt sig till lunch men en kvinna saknar plats. Chefen klappar sig på knäet och säger Här finns alltid plats för dig 1. Tack, det var snällt men jag väger ganska mycket! 2. Kanske en stol ändå är att föredra, säger kvinnan och ler lite rodnande. 3. En annan man reser sig upp och erbjuder sin plats och hämtar ytterligare en stol. Scen 3. Jämställdhetsansvariga Maud skickar en lägesrapport till personalchefen Jonas. Som via ett mejl svarar: 1. Tack Maud. Det här är en planeringsfråga. Jag skickar den till planeringsavdelningen. 2. Tack Maud. Bra jobbat. Jag sammankallar verkställande utskottet så kan du dra det där. 3. Tack Maud. Jag ska titta på det när jag har tid. Scen 4. Har du som kvinna någonsin upplevt: Har du som man tänkt: Du som är en så snygg och välklädd kvinna kan väl inte vara intresserad av jämställdhet? Så synd att du arbetar med jämställdhet. Jag hade så gärna velat dansa med dig. 1. Ja, flera gånger. 2. Ja, ett fåtal gånger. 3. Nej, aldrig. 9

10 10 Eftersom jag kan så lite om dessa frågor är jag tvungen att tycka mycket!

11 Scen 5. På familjecentralen sitter den nyblivna pappan och tittar på medan barnmorskan förklarar för hans partner om vikten med att amma länge. 1. Ja, det känns naturligt. 2. Vad tänker personalen på är inte två föräldrar med? 3. Rön ändras hela tiden så det gäller att mödrar är uppdaterade. Scen 6. Ska familjen själv få bestämma vem av föräldrarna som ska vara hemma med barnen och när? 1. Ja, självklart. 2. Nej, det är bättre om alla får vara hemma hos sina barn lika mycket. 3. Vet inte. Är det här en politisk fråga? Är det en jämställdhetsfråga? Är det både och? Diskutera! Scen 7. 90% av kvinnorna får enskild vårdnad vid en vårdnadstvist. Är det jämställt? 1. Ja, barnet ska vara hos sin mamma. 2. Nej, mannen måste få lika stor chans. 3. Vet inte. Scen 8. En kvinna går på en fullsatt buss. En man erbjuder henne sin plats. 1. Tack, men jag står så gärna. 2. Tack, det är inte ofta man träffar en gentleman. 3. Frågar du det bara för att jag är kvinna? 11

12 Håller du med i följande påståenden? Barnmorska är inget jobb för en man. Homosexuella par ska få adoptera barn. Kvinnor kan inte hålla sams. Kvinnor är bättre än män på att ta hand om barn. En kvinna som bär slöja är förtryckt. Hemarbetet ska delas efter principen att man gör det man är bäst på. Män är bättre ledare än kvinnor. 55+ medarbetare hindrar förändring och har svårt att lära sig nya saker. Killar kan inte ha rosa. Iranska män har svårt att acceptera kvinnliga chefer. Kvinnor och män har lika mycket makt. Det är OK att köpa sexuella tjänster. JA NEJ TVEKSAMT Läs mer om jämställdhetsarbete på 12

13 Det är svårt med jämställdhet. Vi är alla lika värda, men ändå så olika värderade. Varför ska det vara så svårt att komma överens och nå samsyn i jämställdhetsfrågor? Mycket av problemen ligger i våra fördomar och förutfattade meningar. Alla har en åsikt som ofta är djupt grundad och svår att förändra. Det kan vara mer eller mindre förutfattade meningar. Har du också fördomar? Alla har det! Hur ser dina ut? Kvinnans list övergår mannens förstånd. De får alltid som de vill till slut. Feminister är kvinnor som har tappat kontakten med sitt kvinnliga jag. Feminister har slutat raka bena och ser män som djur. Det passar alltid med en man. Kvinnan tiger i församlingen. Det blir bäst så. Män i medelåldern ser ner på kvinnor framför allt de i maktposition. Jämställdhet behövs inte om man visar alla människor tillbörlig respekt. Män är som stora femåringar. Efter fem år utvecklas de inte, utan växer bara på längden. Stackars kvinnor i Afghanistan. Vilken tur att vi i Sverige inte har förtryckta kvinnor! [plats för egen fördom] [plats för egen fördom] [plats för egen fördom] [plats för egen fördom] 13

14 Vad betyder orden? Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Diskriminering betyder särbehandling (av individer eller grupper) vilken innebär ett avsteg från principen att lika fall skall behandlas lika. Olikartad behandling av vad som borde behandlas likartat (juridisk definition). Genus är ett begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som tillsammans formar människors sociala kön. Könsroll är en sammanfattande term för socialt och kulturellt betingade skillnader mellan könen vad avser beteende, värderingar, normer, föreställningar, resurser, makt och prestige. 14

15 Hur jämställd är du? Lär känna dig själv! Ta några minuter att tänka igenom frågorna nedan. Skriv gärna ner dina tankar på ett papper. Är du bland dina vänner, kollegor eller hemma med din partner, diskutera frågorna. Kom ihåg - det finns inget rätt eller fel. Ha kul och prata om det! Vad betyder jämställdhet för dig personligen? Vad betyder jämställdhet på din arbetsplats? Vad är det som är bra med en jämställd organisation? Finns viljan att arbeta för jämställdhet hos dina kollegor, cheferna och dig själv? Vem är mest jämställd på ditt jobb? Kan du ana stöd eller hinder för jämställdhetsarbetet på din arbetsplats? Vem är minst jämställd i ditt umgänge? Vem sköter ekonomin hemma? Betalar räkningar? Sparar? Planerar? Vem i hemmet diskar? Dammtorkar? Dammsuger? Tvättar? Leker med barnen? Förhör barnen på läxorna? Skjutsar barnen? Fixar du bilen lika gärna som att fålla gardiner? Hur jämställt kan du tänka dig att leva? 15

16 Bra könsmix på jobbet ger högre lön Att välja jobb i en yrkeskategori som är kvinnodominerad behöver inte alls betyda lägre lön. Men vill du ha störst chans till en hög lön ska du välja yrken där könsfördelningen är jämn. Kvinnorna i ett yrke styr inte automatiskt lönenivån. Till exempel ser man att de yrken där andelen kvinnor är högst inte har den lägsta lönen, säger Charlotta Magnusson, forskare vid Institutet för Social forskning på Stockholms Universitet. I februari lade hon fram sin avhandling om löneskillnader på grund av kön. Att det finns ett lönegap mellan män och kvinnor i stort, det var redan klart, men inte vilken betydelse som könsfördelningen har för lönerna. Och enligt resultaten i avhandlingen har fördelningen inte haft den negativa betydelse som många hittills har trott. Som exempel har Charlotta Magnusson tittat på vård- och omsorgssektorn. Tvärtom visade det sig vara positivt för lönen att arbeta inom vård- och omsorgssektorn. Arbetet inom vård och omsorg värderas inte lägre än andra yrken och har inte heller en lönenivå som ligger lägre än andra jämförbara yrken, säger Charlotta Magnusson. Istället är lönerna lägst för servicesektorn, där mixen mellan män och kvinnor är ganska jämn. Inom servicesektorn finns det många män, inom till exempel handeln. Ungefär var fjärde kvinna i yrkesför ålder i Sverige jobbar inom servicesektorn och var femte man, säger hon. Charlotta Magnusson hittade också positiva samband mellan en bra könsmix och hög lön. Allra högst lön får du inom yrken med hög prestige och så jämn könsfördelning som möjligt. Där könsmixen är mellan cirka 30 till 55 procent åt något av hållen är lönerna som högst, säger Charlotta Magnusson och förklarar att högprestigeyrken är yrken som ofta kräver hög utbildning och värderas högt av samhället. Utdrag ur artikel av Anna-Karin Storwall, e24/

17 Med jämställdhet blir det bättre. Studier visar att jämställda organisationer presterar bättre, är lönsammare och har friskare medarbetare. Det finns också positiva samband mellan hög lön och en bra könsmix. Vare sig det är allmännyttiga organisationer eller det privata näringslivet kommer jämställdhetsfrågorna vara de nya framgångsfaktorerna. Under de senaste trettio åren har både kvalitetscertifieringar och miljöarbete gått från att vara något nödvändigt ont till att idag vara en nyttig konkurrensfördel för de mest framsynta organisationerna. På exakt samma sätt kommer jämställdhetsfrågorna att få mer plats i styrelserummen, i verksamheterna och för varje enskild medborgare. Tre andra argument för en jämn könsfördelning: Rättviseargumentet: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till utveckling och samma tillgång till makt, inflytande och resurser. Nyttoargumentet: Samhället ska kunna tillgodogöra sig både kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper i en gemensam strävan till en bättre värld. Demokratiargumentet: Kvinnor och män ska vara rättvist representerade inom politiken. 17

18 18 Kan du tänka dig! Jag lyckades höja min lön med tvåtusen i månaden! Jaså, hur då? Jag bytte kön!

19 Därför är jämställdhet bra. Företag och organisationer som lyckas skapa ett jämlikt klimat som präglas av tolerans och respekt och där olikheter uppskattas, värdesätts och tas tillvara har stora chanser att bli framgångsrika. Det finns tre viktiga och tydliga skäl att arbeta med jämställdhet och mångfald: Varumärket blir starkare. Arbete med jämställdhet och mångfald bidrar till att skapa ett starkt varumärke utifrån en värdegrund som både medarbetare och kunder kan känna sig stolta över. Dessutom kan jämställdhetsarbetet leda till positiv media. Affärsnyttan blir större. I vårt mångkulturella samhälle ser alltfler nya möjligheter att utveckla såväl verksamheter, produkter, tjänster som marknader genom att utmana fördomar och vanliga föreställningar. Attraktivare arbetsgivare. En attraktiv arbetsgivare tar till vara individers olika kunskaper och erfarenheter och ger alla lika möjligheter till karriär och utveckling. Man skapar en arbetsplats som drar till sig kompetenta och vidsynta människor och får på så sätt en positiv rekryteringscirkel. 19

20 20 Jag överlämnar etikfrågorna till dem som håller sig med etik!

21 Vad vi kan göra och varför. Att arbeta med jämställdhet och mångfald är att arbeta med förändring av såväl individ som organisation. Det är ett arbete som kräver uthållighet och långsiktighet. Attityder, värderingar och invanda beteenden är ofta hinder mot förändring. Kunskaper, insikter och ökad medvetenhet är därför viktigt allt förändringsarbete. En viktig del är att synliggöra kvinnors och mäns olika arbets- och livsvillkor. Statistik är ett bra verktyg för att visa på skillnader i fråga om bland annat utbildning, arbete, information, representation i politiska organ, hälsa. Ett första steg för att nå resultat är ledningens vilja att förändra och att den fattar det strategiska beslutet att förändra. Drivkraften måste komma inifrån organisationen och bygga på ett verkligt behov av förbättring. Det måste finnas en tydlig koppling till en handlingsplan med mätbara mål, det räcker inte med en vision. Konkreta tips för hållbar jämställdhet inom kommunen är: Politiker beslutar om mål och plan för hållbar jämställdhet och följer upp resultaten. Statistik ska alltid vara könsuppdelad. Bygg in jämställdhet i verksamhetsplanering och kvalitetsarbete. Involvera medborgaren. Fråga dem som vet bäst! Hellre en liten konkret verksamhetsförbättring än stora tomma ord. Konkreta frågor som du ska ställa till dig själv och dina kollegor kan vara: 1. Finns det en könsuppdelning på ditt jobb? 2. Finns det tillfällen då föreställningar om kön hindrat dig i ditt yrkesliv? 3. Upplever du att högsta ledning tagit ställning för jämställdhet? 4. Om ja, lever de som de lär? 5. Tar cheferna ansvar för att skapa lika ansvar? 6. Har du lagt märke till ojämställdhet på din arbetsplats? Hur har det yttrat sig? 7. Var det internt eller mot brukare, kunder, klienter eller elever? 8. Är det negativ jargong i arbetsgruppen när det gäller kön, sexuell läggning? 9. Är det negativ jargong i arbetsgruppen när det gäller ålder? 10. Har din arbetsplats ett öppet arbetsklimat som passar både män och kvinnor? 11. Förekommer trakasserier? Är det OK att påtala dem, att anmäla? 12. Vet man vart man ska vända sig om någon blir vittne till trakasserier? 13. Är det accepterat att ta ut föräldraledighet? Lika för män som kvinnor? 14. Påverkar uttaget av föräldraledighet karriär och löneutveckling? 21

22 På nya förskolan Ullstigen har man infört ett nytt arbetssätt. Här har man byggt om rummen som barnen leker i. Nu är det tomma rum med neutrala rumsbenämningar. Idag heter rummen det randiga, vita, gröna rummet och loftet. Och de är helt tomma - innan barnen har dykt upp. Samtidigt har man samlat alla leksaker i hyllor med genomskinliga backar. Barnen hämtar de backar de vill ha och leka med. På så sätt blir mer material tillgängligt, det blir fler kombinationsmöjligheter och framför allt får barnen mer inflytande över leken. I början var många föräldrar kritiska. Vuxna ser tomhet som tomt och tråkigt. Samtidigt ser barn tomhet som fritt och möjligheter. Idag leker alla barnen i alla rum utan begränsningar. Lekarna flyter på eftersom all lek är tillåten överallt. Barnen får utlopp för sin kreativitet och det blir större flexibilitet i leken. Kombination av leksaker leder till utveckling av leken. Än så länge finns det bara positiva saker att säga om förändringarna. Tomma rum ger möjligheter. Genomskinliga backar, inga hinder. 22

23 Jämställdhetstips från förskolan På förskolorna i Jönköpings kommun har det arbetats med jämställdhetsprojekt under några år. Resultatet är positivt och påtagligt. I våra samtal med några av medarbetare från de olika förskolorna kan vi dela med oss av följande: I det dagliga bemötandet skiljer vi inte längre på pojkar och flickor. Vi berömmer inte längre den nya rosa tröjan med prinsessan eller den tuffa blåa tröjan med motorcykeln på. Vi gör även om könsrollerna i våra dramapjäser - sist när vi spelade Rödluvan för föräldrar och barn, spelades Rödluvans mormor av en kille och jägaren av en flicka. Vi tänker på att inte uppmärksamma flickor, mer än pojker, för hur de ser ut eller är klädda. Vi tänker på att bemöta mammos och pappor lika. Att inte säga till barnen: det får mamma tvätta utan det får pappa eller mamma tvätta. Om exempelvis en flicka inte har något att göra säger vi inte flickorna leker där inne, utan här sitter några barn och pysslar och där inne är det några som leker, vad vill du göra? Vi säger inte gubbe utan figur. Vi lånar alltid nåra böcker med ett genomtänkt genusperspektiv. Vi har sett över leksaker och lekmiljö och plockat bort saker som är enkönade. Vi försöker uppmuntra alla barn att pröva på alla typer av sysselsättningar. När vi hör barn uttrycka åsikter som är könsdiskriminerande pratar vi med barnen om det och visar att det inte behöver vara så. 23

24 24 Jämställdhet borde innebära att alla fick chansen att visa hur unika de är.

25 Jämställdhetstips från näringslivet På bara tre år har Per Agélii och IT-konsultföretaget Connecta hunnit beundransvärt långt i sitt jämställdhetsarbete. Han använder samma projektmetod som företaget gör för många av sina egna affärsprojekt. I alla projektplaner ska ett särskilt kapitel om jämställdhet och mångfald finnas. Pers lösning är att skapa förutsättningar för varaktiga förändringar. Dessa är att: 1. Sätta tydliga mål, veta hur man mäter och skapa belöningssystem. 2. Kontinuerligt informera hur det successivt går från alla håll och kanter. 3. Inga ledande befattningar tillsätts utan att det finns kvinnliga kandidater. 4. Identifiera och vårda kvinnliga talanger i organisationen. Gärna genom mentorprogram. 5. Kontinuerligt utbilda chefer i jämställdhet och mångfald. 6. Alla ska läsa minst en bok i ämnet jämställdhet och mångfald om året. Idag är 50% av styrelsemedlemmarna kvinnor. Fyra kvinnor sitter i ledningsgruppen vilket motsvarar över 30%. Det i sin tur är mer än det relativa antalet anställda kvinnor (28%). Kvinnor tjänar mer än män inom alla tjänstekategorier(!). Vi har lyckats förflytta kulturen på 3 år men vi har ändå lång bit kvar innan vi är jämställda. Uthållighet och konsekvens är nyckelorden. konstaterar Per Agélii. 25

26 Historiska milstolpar 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Statliga läroverk öppnas för flickor Preventivmedel tillåts Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Kvinnor får rätt att bli präster SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna P-piller godkänns i Sverige Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse Ny abortlag, i princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. FN:s kvinnoår Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Ny jämställdhetslag Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik Sverige blir medlem i EU FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing Lag om registrering av partnerskap Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster Ny diskrimineringslagstiftning som ersätter alla tidigare diskrimineringsgrunder samt jämställdhetslagen 2010 Internationella kvinnodagen 100 år 26

27 Detta har hänt sedan Kvinnor och män behöver inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor. Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem. Män kombinerar ett betalt arbete med politiskt och fackligt engagemang. De direktvalda politiska församlingarna är idag kvantitativt jämställda de indirekta är det inte. Den könssegregerade gymnasie- och högskolan består. Den könssegregerade arbetsmarknaden består. Löneskillnaderna består. Män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken. Pensionärerna blir allt fler och lever längre kvinnor lever ensamma i högre utsträckning än män. män har högre pension än kvinnor. Männen dominerar fortfarande starkt i alla typer av brott. 27

28 Lär dig mer! Läs en bok eller två. I vårt arbete med den här boken har vi läst mängder av böcker om jämställdhet. De har inspirerat oss och vi har använt en del av deras material. Följande böcker kan vi därför varmt rekommendera och samtidigt kan listan ses som en källhänvisning till vår lilla bok, ATT GÖRA KÖN, Ylva Elvin-Nowak och Heléne Thomsson JÄMSTÄLLDHET EN DEL AV SKOLANS VÄRDEGRUND, Maria Hedlin JÄMSTÄLLDHETSBOKEN, Ann-Katrine Roth JÄMSTÄLLDHET I PRAKTIKEN, Gabriella Fägerlind ORGANISATIONSUTVECKLING OCH JÄMSTÄLLDHET, Inga-Britt Drejhammar UPPDRAG: JÄMSTÄLLDHET, Hanna Glans VILSE I DAMDJUNGELN, Bertil Nordahl PÅ TAL OM KVINNOR OCH MÄN, SCB 2008 PÅ TAL OM KVINNOR OCH MÄN i Jönköpings Län, Länsstyrelsen 2008 MYTER OCH FAKTA, Sveriges Kommuner och Landsting

29 Jämställdhetsarbetet i Europa och i Jönköping CEMR (Council of European Municipalities and Regions) är de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. Jämställdhetsdeklarationen antogs av CEMR:s högsta politiska ledning i maj 2006 och i december 2006 undertecknade Jönköpings kommunalråd Acko Ankarberg (Kd) och Peter Persson (S) dokumentet för Jönköpings kommun. Det innebär att Jönköpings kommun har ställt sig bakom den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. CEMR-deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. Det är i vardagen som jämställdhet skapas och ojämställdhet vidmakthålls. Genom sin närhet till invånarna kan kommuner, landsting och regioner direkt medverka till att beslut som främjar jämställdhet får effekt i människors vardag. Deklarationen är utformad för att oavsett verksamhetsområde fungera som en vardagschecklista vid: beslutsfattande och konsekvensanalys av beslut planering och beredning det praktiska genomförandet uppföljning och utvärdering av genomförandet förändringsprocesser Läs mer på 29

30 Diskriminering är mer än du tror. Diskrimineringslagen skyddar dig mot diskriminering på jobbet, i skolan, på högskolan, i affären och när du köper eller hyr bostad. Skyddet gäller också inom en rad andra viktiga samhällsområden, till exempel hälso- och sjukvård, socialtjänst och socialförsäkringssystemet. Om du har blivit diskriminerad kan du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det kostar ingenting. Du kan anmäla till DO om du upplever att du har blivit diskriminerad och att det har samband med kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Du kan också anmäla om en arbetsgivare har missgynnat dig i samband med din föräldraledighet. Lagen kräver en jämställdhetsplan Lagen kräver en skriftlig plan för arbetet med diskrimineringsgrunden kön, kallad jämställdhetsplan i lagen. Lagen kräver också en redovisning av åtgärder kopplade till etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. DO förespråkar en skriftlig plan för lika rättigheter och möjligheter som täcker samtliga dessa grunder. Lagen kräver att en jämställdhetsplan ska upprättas skriftligen vart tredje år för arbetsplatser med 25 eller fler anställda. Planen ska innehålla en översikt av arbetsgivarens arbete med jämställdhet mellan kvinnor och män inom områdena arbetsförhållanden, rekrytering och löner. Jämställdhetsplanen kan ingå i den skriftliga plan för lika rättigheter och möjligheter som DO förespråkar. Läs mer på 30

31 Svensk diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagens innehåll 2 Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om rättegången. Lagen är tvingande 3 Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen. Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6 ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 31

32 FN:s deklaration för mänskliga rättigheter FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (brukar förkortas MR) antogs 1948 av FN:s generalförsamling i Palais de Chaillot, Paris. Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Enligt Guinness rekordbok är dokumentet det enskilt mest översatta dokumentet i världen. Det består av 30 artiklar med generalförsamlingens syn på mänskliga rättigheter. Deklarationen är en del av The International Bill of Human Rights vilket är en ofullständig samling dokument där gällande folkrätt kodifieras, som tillkom Deklarationen antogs i generalförsamlingen den 10 december 1948 med 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka. De som röstade blankt var Jugoslavien, Polen, Saudiarabien, Sovjetunionen, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Ukraina och Vitryssland. De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. De mänskliga rättigheterna har sitt ursprung i den engelska Bill of Rights från 1689, den franska Förklaring av människans och medborgarens rättigheter från 1789 och den amerikanska självständighetsförklaringen från Så här låter MRs 30 artiklar: Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Artikel 2 Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad må vidare göras på grund av den politiska, juridiska eller internationella ställning, som intages av det land eller område, till vilket en person hör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. Artikel 3 Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Artikel 4 Ingen må hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former är förbjudna. Artikel 5 Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 6 Envar har rätt att allestädes erkännas som person i lagens mening. Artikel 7 Alla är lika inför lagen och äro utan åtskillnad berättigade till lika skydd från lagens sida. Alla äro berättigade till lika skydd mot varje åtskillnad i strid med denna förklaring och mot varje framkallande av sådan åtskillnad. Artikel 8 Envar har rätt till verksam hjälp från sitt lands behöriga domstolar mot handlingar, som kränka de grundläggande rättigheter, vilka tillkomma honom genom lag eller författning. Artikel 9 Ingen må godtyckligt anhållas, fängslas eller landsförvisas. Artikel 10 Envar är under full likställighet berättigad till rättvis och offentlig rannsakning inför oavhängig och opartisk domstol vid fastställandet av såväl hans rättigheter och skyldigheter som varje anklagelse mot honom för brott. Artikel Envar, som blivit anklagad för straffbar gärning, har rätt att betraktas som oskyldig, till dess hans skuld blivit lagligen fastställd vid offentlig rättegång, under vilken han åtnjutit alla för sitt försvar nödiga garantier. 2. Ingen må dömas för handling eller underlåtenhet, som vid tidpunkten för dess begående icke var straffbar enligt inhemsk eller internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än vad som var tillämpligt vid tidpunkten för den straffbara gärningens begående. Artikel 12 Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på heder och anseende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. Artikel Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och välja sin vistelseort. 2. Envar har rätt att lämna varje land, inbegripet sitt eget, och att återvända till sitt eget land. Artikel Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse. 2. Denna rätt må icke åberopas vid laga åtgärder, reellt grundade på icke-politiska brott eller på handlingar, som strida mot Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. Artikel Envar har rätt till en nationalitet. 2. Ingen må godtyckligt berövas sin nationalitet eller förmenas rätten att ändra nationalitet. Artikel Fullvuxna män och kvinnor ha rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. De äga lika rättigheter vid giftermål, under äktenskap och vid äktenskaps upplösning. 2. Äktenskap må ingås endast med de blivande makarnas fria och fullständiga samtycke. 32

33 3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och ger rätt till skydd från samhället och staten. Artikel Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra. 2. Ingen må godtyckligt berövas sin egendom. Artikel 18 Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. Artikel 19 Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. Artikel Envar har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar. 2. Ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning. Artikel Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt valda ombud. 2. Envar har rätt till lika tillträde till allmän tjänst i sitt land. 3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Denna vilja skall uttryckas i periodiska och verkliga val, vilka skola äga rum med tillämpning av allmän och lika rösträtt samt hemlig röstning eller likvärdiga fria röstningsförfaranden. Artikel 22 Envar äger i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som äro oundgängliga för hans värdighet och för en fri utveckling av hans personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete med hänsyn tagen till varje stats organisation och resurser. Artikel Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet. 2. Envar har utan åtskillnad rätt till lika lön för lika arbete. 3. Envar, som arbetar, har rätt till rättvis och tillfredsställande ersättning, som tillförsäkrar honom själv och hans familj en människovärdig tillvaro och som, där så är nödvändigt, kompletteras med andra medel för socialt skydd. 4. Envar har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar till skydd för sina intressen. Artikel 24 Envar har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning av arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön. Artikel Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner, vidare till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter, över vilka han icke kunnat råda. 2. Mödrar och barn äro berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn, vare sig födda i eller utom äktenskap, skola åtnjuta samma sociala skydd. Artikel Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet. 2. Undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter. Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap mellan nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande. 3. Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet deras föräldrar. Artikel Envar har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att njuta av konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess förmåner. 2. Envar har rätt till skydd för de moraliska och materiella intressen, som härröra från varje vetenskapligt, litterärt eller konstnärligt verk, till vilket han är upphovsman. Artikel 28 Envar har rätt till en social och internationell ordning, i vilken de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, till fullo kunna förverkligas. Artikel Envar har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans personlighet ensamt är möjlig. 2. Vid utövandet av sina fri- och rättigheter må envar underkastas endast sådana inskränkningar, som blivit fastställda i lag i uteslutande syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras fri- och rättigheter samt för att tillgodose det demokratiska samhällets rättmätiga krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd. 3. Dessa fri- och rättigheter må i intet fall utövas i strid med Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. Artikel 30 Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter. 33

34 34 På det här jobbet finns det bara två lönenivåer! Vissa får mer än de förtjänar, de andra förtjänar mer än de får!

35 35

36 STADSKONTORET juni 2010 Besöksadress: Rådhuset Kyrkogatan, Jönköping JÖNKÖPINGS KOMMUN Jönköping