En studie i arbetsätt för distansstudier på högskola och universitet.

Transkript

1 En studie i arbetsätt för distansstudier på högskola och universitet. Oskar Lindgren, oskar_lindgren@mail.nu Kalmar, C-nivå, 15 hp Examensarbete i Informatik Extern handledare:morgan Rydbrink, Högskolan i Kalmar Handledare: Hanna Broberg, Högskolan ikalmar, IKD Examinator:Päivi Jokela, Högskolan i Kalmar, IKD Institutionen för Kommunikation och Design Högskolan i Kalmar

2 Abstrakt/Abstract Den här rapporten undersöker distansutbildningar vid Högskolan i Kalmar, på Institutionen för kommunikation och design (IKD). Dels tas det upp hur IKD jobbar med distansstudier idag men även hur distansutbildning fungerar och hur man kan förbättra denna. Anledningen är att distansutbildningar idag är ett utvecklingsområde där det ständigt händer nya saker. Distansutbildning är kanske på väg att revolutionera sättet på vilket vi idag bedriver utbildning, både i grundskolan och upp till högskola/universitet. Uppdraget kommer från lärarna på IKD som känner att de vill förbättra sin situation. Undersökningen genomfördes med hjälp av etnografiska studier där undervisning observerades och lärare intervjuades. De etnografiska studierna jämfördes sedan med tidigare forskning inom ämnet. Därefter gjordes en marknadsundersökning för att se vilka program som fyller dagens behov. I slutändan resulterade projektet i ett antal program som hjälper lärarna i sitt arbete med distansstudier. Förutom de program som används idag föreslås även Adobe Acrobat Connect pro. Det är ett program som har köpts in av SUNET för att fungera som e-learning programvara för svenska högskolor och universitet. Dessutom bör Smartboarden som idag är installerad i flera salar användas i större utsträckning än idag. För synkron kommunikation används idag framförallt Skype mellan lärare och studenter. En ökad användning av Skype och/eller MSN skulle öka kommunikationen och samhörigheten mellan lärarna och studenterna ytterligare. Nyckelord: Institutionen för kommunikation och design, Distansutbildning, e-learning, distansmöten, Adobe Acrobat Connect, Flexibelt lärande. Oskar Lindgren - I -

3 Förord Uppdraget att studera dagens distansutbildningar och hur dessa kan förbättras kom från lärarna på IKD. Dessa kände att det finns ett behov av förbättring inom vissa områden. Eftersom jag har ett intresse av ny teknik var det även intressant att se hur man kan använda det senaste på marknaden för att skapa en känsla av att all utbildning är på samma geografiska platts. Under projektet förstärktes detta intresse och en helt ny syn på vad framtidens utbildning har att erbjuda kom fram. Den teknik som används vid distansutbildningar idag kan användas även för annat arbete på distans. Detta leder till att den här rapporten även är intressant utanför skolvärden. Dagens teknik har kommit så långt att det går att arbeta var som helst i värden så länge man har en dator med internetuppkoppling, och än är det bara början. Hela det här projektet har utförts som ett examensarbete på C nivå i interaktionsdesign. Jag vill tacka Hanna Broberg för handledning, och alla de lärare som ställt upp på intervjuer och observationer, samt Päivi och opponenter. Ett tack går även till Lennart som korrekturläst samt Emma för stöd. Oskar Lindgren - II -

4 Innehållsförteckning Abstrakt/Abstract... I Förord...II 1. Introduktion Bakgrund Distansutbildning på Högskolan i Kalmar Praktiskt problem Frågeställningar Mål och syfte Avgränsningar Metod och Genomförande Grounded theory Projektets upplägg Contextual Inquiry Observationer Omgång ett Omgång två Intervjuer Empiri Observationer Seminarier Föreläsning Intervjuer Marknadsundersökning Adobe Acrobat Connect Pro Camtasia Studio Moodle Glance Marratech MSN Skype Oskar Lindgren - III -

5 4.3.8 Smart board Teori Kommunikationsteori Pedagogik och e-learning Resultat Föreläsning Handledning och hjälp Redovisning Diskussion Fortsatt forskning Källförteckning Böcker Uppsatser eller rapporter Elektroniska källor Bilagor Bilaga 1: Intervjufrågor till lärare Oskar Lindgren - IV -

6 1. Introduktion Högskolan i Kalmar (HIK) arbetar kontinuerligt med att utveckla sina distansstudier för att ligga i framkant och ha god koll på den senaste tekniken. En av de institutioner där man jobbar mycket med distansutbildning är Institutionen för Kommunikation och Design (IKD) som studeras närmare i den här rapporten. Trots att man idag redan ligger i framkant vill IKD bli ännu bättre. Därför vill de se hur man kan göra det enklare och effektivare för studenter och lärare på distansutbildningar. Den här rapporten resulterar i förslag på hur IKD kan utveckla sina distansutbildningar. Undervisning som bedrivs delvis eller helt på distans har de senaste åren utvecklats mycket och mer är att vänta med nya tekniker och tänkesätt. Forskning inom området distansutbildningar och e-learning är av största vikt då det formar framtidens utbildningsformer. Kanske är skillnaden mellan distansutbildningar och campusutbildningar på väg att raderas. Eftersom vi rör oss mot en allt mer global värld, där människor inte nödvändigtvis behöver sitta på samma geografiska plats för att arbeta tillsammans är det av stor vikt att kommunikationen mellan människor på Internet fungerar. Förutom det geografiska avståndet är aven tidskillnader en viktig faktor, kommunikationen måste fungera såväl asynkront som synkront. Det är inte bara intressant för Högskolan i Kalmar utan även för alla typer av arbeten på distans över Internet. 1

7 2. Bakgrund Här presenteras bakgrunden till det här arbetet, varför det genomförs och vilka avgränsningar som gjorts. Nedan presenteras även en dela av de distansutbildningar som HIK bedriver och de frågeställningar som projektet kretsar kring. 2.1 Distansutbildning vid Högskolan i Kalmar HIK bedriver idag en hel del undervisning på distans, där studenterna sitter i anda städer över hela jorden. Det gör att utbildningen får anpassas så att den fungerar lika bra både på distans och campus. För att distansutbildningen ska fungera krävs det att studenten har tillgång till Internet eftersom det blir den naturliga kommunikationskanalen. Sättet på vilket man bedriver distansutbildningen skiljer sig en del mellan de olika kurserna och programmen och även mellaninstitutionerna. Det är ofta upp till läraren att bestämma vilken teknik och vilka program som ska användas. Valen av teknik begränsas dock till viss del av de resurser som tilldelas; webbservrar, program och arbetstid är en kostnadsfråga. I den här rapporten studeras enbart en del av de distansutbildningar som HIK bedriver, detta på grund av projektets avgränsningar (se kapitel 2.5). På IKD, som är den del av HIK som studeras i det här projektet, finns två program som går både på campus och på distans. Dessa är Interaktionsdesign 180 hp och Webbprogrammering 120 hp. Utöver dessa finns en rad fristående kurser som ges på distans, tillexempel Inledande programmering med C# 7.5 hp (A-nivå, distans, halvfart),nätteknik I 7.5 hp (A-nivå, distans, halvfart), Medie- och kommunikationsvetenskap 1-30 hp (A-nivå, distans). I projektet har framförallt Interaktionsdesign och Webbprogrammering studerats då dessa även går på campus och är heltidsstudier, vilket gör att de har regelbundna föreläsningar och seminarier. Dessa program ligger även längst fram vad det gäller att använda teknik i distansundervisningen. Det är även intressant att studera två program som går synkront på både distans och campus för att se hur campus kan dra nytta av distansundervisningen. 2

8 2.2 Praktiskt problem Från lärarnas sida ser man idag bland annat problem med att lämna in uppgifter och kunna kommentera på dessa samt att hjälpa studenter på distans och förklara för dem. En del lärare efterfrågar framförallt stödprogram eller tjänster där de får information om att studenterna har lämnat in sina uppgifter. Lärarna kan då gå in i programmet och rätta och kommentera på uppgifterna, studenterna får sedan direkt den informationen. En sådan tjänst eller sådant program skulle även kunna kopplas till Ladok (Betygsadministrations program för skolor) så studenterna får in betyget direkt. 2.3 Frågeställningar Huvudfrågan är vilka problem finns i distansutbildningen och kommunikationen mellan lärare och studenter, och vilka datorprogram kan lösa dessa problem. Det var den fråga som projektet startade med, under projektets gång formulerades även mindre omfattande frågor. Dessa frågor formulerades efter den data som kom fram vid bland annat observationer. Detta då projektet har en induktiv ansats. Frågorna är: Hur kan man förbättra kommunikationen och minska avståndet så parterna upplever att de är på samma plats vid distansundervisning? Vilka störningsmoment finns i kommunikationen över internet och vilka svagheter ger den skolarbetet? Kan dessa hinder och problem kringgås med ny teknik och programvara? Kan den nya tekniken även användas av mindre teknikintresserade eller skräms de helt bort av att lära sig nytt? 2.4 Mål och syfte Målet med projektet är att besvara huvudfrågan med hjälp av etnografiska studier och en marknadsundersökning. De etnografiska studierna syftar till att ta reda på vilka problem som finns idag och hur lärarna arbetar med distansstudier. Marknadsundersökningen görs för att se vilka program och tjänster som finns idag 3

9 och hur dessa kan hjälpa lärarna i deras arbete med distansstudier. I slutändan ska även ett arbetsförslag på hur man som lärare kan arbeta med distansstudier tas fram. Syftet med undersökningen är att förbättra kommunikationen och interaktionen mellan distansstudenter och lärare. Det finns även ett stort behov av att undersöka vad som kan förbättras med distansutbildningar då detta är ett områden där det kommer många nya program och tjänster. Syftet blir således även att reda ut vilka av dessa som kan vara intressanta för just Högskolan i Kalmar. 2.5 Avgränsningar Eftersom HIK bedriver en hel del distansutbildning så är projektet begränsat till att studera just IKD. Att studera alla distansutbildningar skulle bli svårt då de olika institutionerna har väldigt skiftande utbildningar. Projektet är även påkallat av lärarna på IKD vilket får till följd att det är utifrån deras behov och synsätt som studien görs.det blir alltså bara lärarnas behov som studeras, resultatet blir således inriktat på att hjälpa lärarna i första hand, inte studenterna. Att studera alla olika lärandeformer är ett väldigt stort projekt, men för att ta reda på var de största problemen ligger kommer alla former att studeras i inledningen på projektet. Därefter kommer projektet att avgränsas till ett mindre antal lärandemetoder där behovet av stöd och utveckling är störst. Projektet går ut på att studera och upptäcka problem och svagheter i distansutbildningen idag och vilka program och tjänster som kan lösa dessa problem. Därför kommer enbart idag existerande program att studeras, inget nytt kommer att produceras. 4

10 3. Metod och Genomförande I det här kapitlet presenteras hur projektet som helhet har genomförts och vilka metoder som användes för att ta fram data och resultat. Här förklaras även hur de olika metoderna anpassades för att användas i det här specifika fallet. Både Grounded Theory och etnografiska studier valdes som metoder eftersom de passar projektets mål på ett bra sätt. 3.1 Grounded theory Projektet genomfördes med en metod som kallas Grounded Theory, eller grundad teori. Det är en metod där man förutsättningslöst studerar ett område utan att först göra en hypotes, som annars är tillvägagångssättet i forskning. Grounded Theory går igenom alla steg med början i datainsamling fram till skapandet av en teori (Starrin et al, 1997). Trots att Grounded Theory oftast anses vara en kvalitativ forskningsmetod så går det även att tillämpa på kvantitativ forskning (Starrin et al, 1997). Arbetssättet med Grounded Theory går ut på att forskaren börjar studera sitt område först för att därefter gå till litteraturen och ta in tidigare forskning. Detta eftersom man inom Grounded Theory anser att man måste ha datan innan en teori skapas (Starrin et al, 1997). Den data som samlas in i ett projekt ska samlas in förutsättningslöst och genom att formulera en teori innan datainsamlandet så riskerar man att välja ut data som passar teorin (Starrin et al, 1997). Datan till projektet samlades in genom etnografiska studier, där både observationer av undervisning och intervjuer med lärare gjordes. Denna blandning av observationer och intervjuer är en bra metod för att samla in dataunderlag enligt både Starrin et al (1997) och Cooperet al (2007). 3.2 Projektets upplägg Projektet startade med ett praktiskt problem nämligen lärarnas behov av nya hjälpmedel i distansundervisningen, utifrån detta skapades huvudfrågan, se kapitel 2.3.Eftersom metoden Grounded Theory används så inleddes de etnografiska studierna där observationer och intervjuer varvades direkt utan att skapa en hypotes. 5

11 De etnografiska studierna sammanställdes sedan för att få fram mönster och behov. Det gav även upphov tillen mer detaljerad frågeställning. Efter de etnografiska studierna gjordes en marknadsundersökning där dagens utbud av program och tjänster för distansarbete studerades. Utifrån resultatet av de etnografiska studierna plockades de program och tjänster som hjälper distansundervisningen på IKD fram. I projektets sista del studerades programmen noggrannare utifrån användarvänlighet och målgruppsanpassning. Därefter sattes ett arbetsförslag ihop som innehåller riktlinjer för hur man kan arbeta med distansutbildning med hjälp av de program som föreslagits. Se figur 3.1 för flödesschema. Figur 3.1, flödesschema över projektet 6

12 Data har samlats in induktivt där insamlingen har skett utan en förutbestämd teori. Den insamlade datan begränsade sedan forskningsområdet med mer specifika frågor och fler avgränsningar. Datainsamlingen har även varit kvalitativ eftersom undersökningen har strävat efter att ta reda på hur saker förhåller sig. 3.3 Contextual Inquiry Contextual inquiry är en metod där man gör observationer och intervjuar samtidigt (Cooper et al, 2007). Det innebär att under observationerna ställs frågor till respondenten om dennes arbete, på så sätt kompletteras observationerna. Metoden består av fyra riktlinjer för vad som är viktigt när man gör dessa så kallade etnografiska intervjuer. Dessa fyra riktlinjer är: Context Respondenten ska intervjuas i den kontext och den miljö där det man undersöker händer. I det här fallet blev det skolmiljön. Detta eftersom kontexten har betydelse för hur respondenten svarar. Partnership Intervjuaren ska växla mellan att observera respondentens arbete och ställa frågor till denne angående arbetet. Det ger en ökad förståelse för respondentens arbete. Det här användes framförallt mellan seminarierna och under föreläsningen. Interpretation När all data är insamlad ska den tolkas och mycket information finns mellan raderna, hur arbetar de, var arbetar de och hur svara de på frågorna. Intervjuaren måste dock akta sig från att dra förhastade slutsatser av datan. Focus Frågorna i en intervju ska vara utformade så att de leder in svaren på sådant som är intressant för designen. I det här projektet lades frågorna upp så att de tog fram de problem som finns med distansutbildning och hur lärarna arbetar idag. Eftersom Contextual Inquiry är skapat för etnografiska intervjuer så fick metoden användas på ett lite annorlunda sätt då intervjuerna inte skedde samtidigt som observationerna i det här projektet. Varpå de fyra riktlinjerna användes där respektive passade in. Context och focus användes till intervjuerna medans partnership användes under observationerna. Den insamlade datan analyserades sedan med interpretation som grund. 7

13 3.4 Observationer För att studera hur lärare använder tekniken och hur de arbetar med distansutbildningar idag observerades ett antal lektioner, både en föreläsning och fyra seminarium. Vid alla tillfällen användes samma etnografiska metod nämligen Shadowing (Saffer,2007). Shadowing är en etnografisk metod där man, med tillstånd från den som observeras, på avstånd ser hur denne arbetar och genomför sina sysslor. För att smälta in i miljön där studien görs ska undersökaren ha så neutrala och passande kläder som möjligt och stå på ett sådant ställe att man har full uppsikt över vad som händer men inte står i vägen för det som observeras (Saffer, 2007). Det löstes i det här projektet genom att observeraren satt längst bak i föreläsningssalarna. För att ytterligare smälta in bör inte för stället ovanlig teknisk utrustning användas (Saffer, 2007).Under observationerna av lärande ansågs behovet av teknisk utrustning vara begränsat till en bärbar dator. En bärbar dator i en föreläsningssal eller i en högskolemiljö i övrigt anses idag inte som ovanligt eller avvikande. Datorn var med som ett stöd för anteckningar men användes inte då penna och block ansågs tillräckligt vid samtliga observationer. Under flera observationer låg datorn kvar i sin väska utan att användas. Övrig teknisk utrustning som skulle kunna ha använts är en kamera eller filmkamera, båda dessa alternativ valdes dock bort med motiveringen att det skulle störa föreläsningen, det blir för uppenbart att föreläsningen eller seminariet observeras. Föreläsningarna spelas in för distansstudenterna vilket gör att det materialet blir tillgängligt även för den här studien om så hade önskats, varpå ingen egen inspelning gjordes. Därför användes bara papper och penna med vilka anteckningar togs direkt under studien. Dessa anteckningar var uppdelade på två olika blad, på det ena skrevs tydliga handlingar och liknande upp, tillexempel om läraren skrev något på tavlan. På ett separat papper skrevs observatörens egna tankar och slutsatser under observationen ner, tillexempel läraren använder tekniken bra. För att hålla ordning på alla studier märktes de med tid, plats och datum samt hur rummet var möblerat. Efter observationen renskrevs anteckningarna på dator. Under observationerna diskuterades fenomen och tankar kring distansutbildning med läraren i den mån det gick. I metoden Contextual Inquiry kallas det här Partnership (Cooper et al, 2007). Contextual Inquiry är den etnografiska metod som användes i projektet och finns beskriven i tidigare kapitel 3.3.Diskussionerna med läraren ledde fram till en ökad förståelse för lärarens arbetsmetoder, samtidigt som tekniska problem förtydligades. 8

14 Totalt observerades det i två omgångar uppdelade på fyra seminarier i första omgången och en föreläsning i andra omgången Omgång ett Den första omgången observationer var under fyra seminarier mellan distansstudenter och campusstudenter samt en lärare. Varje seminarier var cirka en timma, så totalt blev det lite mer än fyra timmars observationer. Mellan varje seminarie var det ett par minuters paus då diskussioner om distansutbildning fördes med läraren. Seminarierna gick till på följande vis: campusstudenterna satte sig runt ett bord med mikrofon i mitten (Se figur 3.2), läraren ringde därefter upp distansstudenterna via Skype (se kapitel 7.3.7). Under ca en timme hade de sedan ett seminarium där de diskuterade frågor som läraren ställde. Figur 3.2, Översikt över seminariet. 9

15 Från ett bord vid sidan om observerades seminariet med hjälp av block och penna. För att snabba på anteckningarna användes förkortningar där L betydde lärare, S betydde student både campus och distans, C betydde campus(student) och D betydde distans(student). Under det första seminariet deltog inga distansstudenter på grund av att ingen av distansarna i gruppen loggade in på Skype. Eftersom många av distansstudenterna jobbar heltid under dagarna så är det ett problem med att de inte alltid dyker upp under seminarierna. Trots avsaknaden på distansstudenter kunde metoden för observationerna testas och förbättrades under detta första seminarie. På de tre efterföljande seminarierna deltog minst en distansstudent och minst en campusstudent Omgång två Andra omgången studier var under en föreläsning för campus och distansstudenter. På plats i Kalmar satt campusstudenterna (Se figur 3.3).Hela föreläsningen spelades in med ljud och skärmbild. Inspelningen från föreläsningen lades sedan upp på webbstudieplatsen. Precis som under omgång ett användes enbart papper och penna, inget spelades in. Under omgång två konstaterades att observationerna gav för mycket av studenternas syn på problematiken med distansstudier. Därför gick projektet vidare med att intervjua lärarna. Detta eftersom uppgiften var att studera problematiken utifrån lärarens perspektiv. Observationerna gav dock en hel del information om lärarens tillvägagångssätt. 10

16 Figur 3.3, Översikt över föreläsningen. 3.5 Intervjuer För att få en klarare bild över lärarnas situation och hur de arbetar med distansstudier kompletterades observationerna med intervjuer. Respondenterna i intervjuerna var lärare som bedriver distansstudier, både som del av ett program och som kurser med distansstudenter. Totalt tre stycken lärare intervjuades, alla arbetar på IKD. De valdes för att de arbetar på lite olika sätt med distansutbildning. Kontexten i vilken intervjuerna görs i är viktig för svaren, intervjun bör inte vara på annan plats än där respondenternas arbete utförs (Cooper et al, 2007). Därför hölls intervjuerna så nära respondenternas arbeten som möjligt, vilket blev ett studierum där intervjun kunde genomföras utan att störas. Svaren skrevs ner samtidigt som intervjun spelades in för att kunna gå tillbaka och lyssna om något missades i anteckningarna. Genom att under intervjun skriva ner stödord för det som sades kunde en mer utförlig text skrivas i efterhand, när svaren fortfarande fanns i intervjuarens tankar. 11

17 För att stödja minnet användes inspelningen. Intervjuerna tog mellan min, vilket är tillräckligt för att få den information som krävs samtidigt som respondenterna har lättare för att ta sig tid upp till en timme jämfört med flera timmar (Cooper et al, 2007). Intervjumetoden är till stor del hämtad ur metoden Contextual Inquiry (Cooper et al, 2007, sid.58), se kapitel 3.3). Frågorna som ställdes var öppna och med avsikt skapade så att de skulle ge en diskussion. Det blev sju frågor totalt, se bilaga 1, och frågorna var utformade så att de inte skulle kunna besvaras med Ja eller Nej. Istället skulle frågorna starta diskussioner och ge utförliga svar, vilket även skedde. Dessa svar blev utförliga och ibland svävade svaren iväg inom området för distansstudier. För att hitta problem och områden för förbättring fick svaren tolkas mellan raderna. Här hittades snabbt flera korrelationer mellan lärarna, de har liknande problem trots skilda lärandeformer. 3.6 Analys av data Eftersom intervjufrågorna och observationerna genomfördes utan en teori, i enlighet med Grounded Theory, så togs all information in. Denna information analyserades sedan för att få fram de problemområden som finns idag. Varje observation och intervju analyserades var för sig, denna data jämfördes sedan mellan de olika intervjuerna och observationerna för att se om det var en enstaka händelse eller frekvent händelse. Efterhand som data analyserades smalnade projektet av då det konstaterades att alla utbildningsformer inte är i direkt behov av förbättring. I kapitel 4 presenteras den kärndata som är resultatet av analysen från de etnografiska studierna. Analysen av data ledde fram till att konstatera frekventa brister i distansutbildningen men även hur olika lärare i olika situationer arbetar med distansstudierna. 12

18 4. Empiri Utifrån resultatet av de etnografiska studierna med lärare begränsades projektet ytterligare. Som nämnts tidigare så blir projektet för stort om det ska studera alla olika lärandeformer, därför riktades projektet in på de delar där störst behov av förbättring finns. Det upptäcktes att det idag inte finns några större problem med föreläsningar eller seminarier, när den tekniken som finns till hands används ger det ett bra material till distansstudenterna. Därför gick projektet vidare med att förbättra redovisningar, handledning och hjälp till distansstudenter. Redovisningar inför lärare och en grupp på campus har idag ett par brister och det är tydligt att det saknas en person på platts. Handledning och hjälp är två delar i undervisningen som liknar varandra från lärarens sida, i båda fallen behöver läraren visa studenten hur han/hon ska göra. Därför behöver både handledning och hjälp liknande hjälpsystem. Frågeställningen specificerades också med fyra mindre frågor. Dessa var frågor som kom fram under de etnografiska studierna, se kapitel Observationer Observationerna visade på hur läraren faktiskt arbetar med de tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga. Mellan observationerna diskuterades distansutbildning med läraren under dessa diskussioner framkom att Smartboarden (se kapitel 4.3.8) inte används av alla lärare och verkligen inte i den utsträckning som är möjligt. Ytterligare ett problem med Smartboarden är att den synkning som finns mellan Smartboarden och datorn förstörs vid uppdateringar av Windows. Det leder till att Smartboarden och datorn ofta måste synkas. Synkningen gör att det som ritas på smartborden hamnar där det är tänkt i datordokumentet. Vid varje observation förklarade läraren för studenterna att en observation pågick varpå observeraren även förklarade projektets mål. Observationerna gav studenternas bild av studierna och inte så mycket från lärarens synvinkel. 13

19 4.1.1 Seminarier För seminariet använde läraren instant messaging programmet Skype för att både chatta och ringa till distansstudenter. Instant Messaging, IM, är när meddelanden skickas mellan två eller flera parter synkront, översatt till svenska blir instant messaging omedelbart meddelande minuter innan seminariet startar läraren en chatt för att förbereda distansstudenterna på att snart bli uppringda. Vid observationen användes det gamla Skype som fortfarande är standard på IKD. Utöver Skype användes inget tekniskt hjälpmedel, och det finns häller inget större behov för det då det är en diskussion mellan studenter och lärare. Dock påpekade vissa distansstudenter att en webbkamera ökar närvarokänslan. Eftersom seminarierna bedrevs i en sal med webbkamera testades detta kort, men utan att lyckas få bilden från kameran till distansstudenten. Ett problem med Skype är att fördelningen av ordet inte alltid fungerar så bra eftersom parterna inte kan visa för de andra att de vill tala. Ljudet ligger även någon sekund efter vilket leder till att både de på distans och de på campus pratar i mun på varandra, vilket i sin tur leder till att ingen hörs. Under ett seminarie försvann detta problem och distansstudenten och campusstudenten diskuterade tillsammans med läraren som om alla hade varit på platts. Men detta var under ett tillfälle där distansstudenten hade bra tekniskutrustning. I de flesta fall saknas den indirekta kommunikationen som talar om för de andra att någon vill tala. Det ledde till att läraren fick dirigera ordet istället. Förutom att ljudet släpar lite efter hos distansstudenterna är det även stora problem med ljudkvalitén hos stora delar av distansstudenterna. Ibland är det väldigt lågt ljud från vissa och högt från andra under samma seminarie, en del distansstudenter hörs inte alls. Ofta fylls klassrummet av sprakande och andra störande ljud från distansstudenternas mikrofoner. Det ska dock sägas att det inte gäller alltid, som nämnts tidigare så var ljudkvalitén perfekt vid ett tillfälle vilket ledde till att även distansstudenten kändes närvarande på campus. Kvalitén på ljudet har stor inverkan på hur seminariet och kommunikationen fungerar. Vid bra ljudkvalité är närvarokänslan av distansstudenter hög, och tvärt om blir det desto sämre ljudkvalité. De största problemen med ljudet verkar vara distansstudenternas uppkopplingshastighet samt hur mycket av sin bandbredd de använder till annat, och vilken typ av mikrofon som används. Ljudkvalitén är det som stör kommunikationen mest tillsammans med eftersläpningen av ljudet. 14

20 För att datorn inte ska gå i sömnläge måste läraren med jämna mellanrum röra vid datormusen. Skulle datorn hamna i sömnläge så bryts kontakten med distansstudenterna. Sömnläge är det läge där datorn stänger av alla enheter utan att datorn stängas av helt. Att ändra så sömnläget blir inaktiverat har visat sig inte fungera då inställningarna är olika i de olika salarna därför tycker läraren att det är enklare att röra musen med jämna mellanrum Föreläsning Under föreläsningen fanns det ett behov av teknisk utrustning eftersom det inte bara är tal som måste förmedlas till studenterna. För att spela in lärarens tal och föreläsningsmaterial används programmet Camtasia, som beskrivs närmare i kapitel Läraren använder också en Smartboard för att kunna rita, skriva och förtydliga saker för distansstudenterna. Smartboarden beskrivs närmare i kapitel Genom att ringa in eller stryka under saker i presentationen blir det tydligt för distansstudenterna vad som är viktigt. Eftersom det även syns för studenterna på campus får även de en förtydning av vad som är viktigt. Vid diskussioner användes även Smartborden som whiteboard där läraren skrev upp saker som diskuterades, till exempel ord, uttryck och symboler. På campus blir det en hel del diskussioner mellan studenter och lärare, något som distansstudenterna inte kan vara delaktiga i. Men genom att ljudet från föreläsningssalen spelas in så är de i alla fall medvetna om och hör diskussionen mellan campusstudenterna. Detsamma gäller de övningar som läraren har med jämna mellanrum i sin föreläsning. Där diskuterar campusstudenterna i grupper om 2-4 personer för att sedan diskutera i hela klassen. Tidigare har läraren stängt av mikrofonen vid dessa övningar för att distansstudenterna ska slippa höra på det sorl som blir i klasrummet, men på inrådan från distansstudenter låter läraren nu inspelningen fortsätta. Detta eftersom distansstudenterna också vill göra övningarna och om de inte är inspelade så blir det inte av att distansstudenterna själva pausar föreläsningen för övningen. Distansstudenterna blir därmed passiva deltagare av föreläsningen eftersom de inte kan delta i de diskussioner som förs på campus. 15

21 Under den observerade föreläsningen användes ingen webbkamera för att spela in föreläsningssalen utan det enda bildmaterial som distansstudenterna får se är lärarens skärmbild. 4.2 Intervjuer Intervjuerna resulterade i en djupare syn på lärarens arbete och tankar kring distansutbildningar. Lärarna arbetar på lite olika sätt och använder sig av olika hjälpprogram, till viss del på grund av lärarnas olika kurser. För den direkta kommunikationen används mail, MSN och Skype, med dessa besvaras många frågor om uppgifter och kurser. Utöver dessa används olika program för skärmdelning och för att spela in det som visas på skärmen. Även om flera lärare har samma problem och uppgifter använder de inte samma program. En lärare uppgav även att han brukar använda webbkameran i de salar där det är installerat för att filma föreläsningen med den. Det blir ett komplement till skärmbilden och gör att föreläsningen blir mer levande för distansstudenterna. Det här har blivit mycket uppskattat bland distansstudenterna, trots att det började som ett experiment. Ett intressant synsätt som ett par lärare hade var att distans och campus ska ses som en och samma utbildning och att man inte ska dela på klassen. Istället för att göra distansutbildningen lika bra som campusutbildningen så ska man göra campus utbildningen lika bra som distans. Eller ännu hellre sätta ihop campus och distans till en utbildning med flexibelt lärande, alltså är studenten på plats om denna vill annars finns all information tillgänglig för studenterna på Internet. Den här flexibiliteten innebär även att lärarna inte behöver vara på plats på sitt kontor utan kan bedriva undervisning så länge de har en dator och Internetuppkoppling. Det här finns redan i tankegångarna hos flera lärare då de inte tänker annorlunda i sin undervisning mellan distans och campus. De skillnader de måste göra för distansstudenter är mycket uppskattat även bland campusstudenter som tillexempel att ha uppgifterna på webbstudieplatsen istället för i pappersformat. Nackdelen är att när fler av studenterna ser föreläsningen på webben istället för i realtid så försvinner en del av interaktionen mellan föreläsaren/läraren och studenterna. En del frågor och diskussioner försvinner och det blir svårare att ha en föreläsning utan den direkta feedbacken från studenterna. En del lärare skulle inte ha föreläsningar om ingen dök upp utan istället lägga upp tutorials (guider) på kurswebben. 16

22 Lärarna säger även att de mestadels eller enbart pratar skolarbete med sina distansstudenter. Det för utbildningen irrelevanta småpratet i klassrum och i korridorer försvinner till stor del med distansstudenter, och det uppfattas av många lärare som negativt. Vissa lärare hade bättre kommunikation med sina distansstudenter men överlag saknas småpratet studenter och lärare emellan. Som förslag på lösning kom mikrobloggar på tal, där man skriver en kort rad om vad man gör just nu även om det inte är intressant. Mikrobloggarna kräver inte att bli lästa utan förmedlar snarare information om vad författaren sysslar med just nu i denna stund. Det här leder till att kunskap om författarens fritid når läsaren. Den kunskapen kan sedan i sin tur leda till kommunikation om annat än skolarbete. Kommunikationen mellan distansstudenterna är bristfällig och det är svårt att få studenterna att samarbeta. Det här uppfattar en del lärare som ett problem. Mellan campusstudenterna blir samarbetet och kommunikationen mellan studenterna mer naturlig då de ses i klassrum eller i andra salar. Därför hjälper campusstudenterna varandra att lösa uppgifter. Detta samarbete finns knappt mellan distansstudenterna. Lärarna skulle vilja se att distansstudenterna använder forumet mer fritt än idag då det känns väldigt strikt och formellt. Istället vill man se att språket och tonen på forumet mer liknar den som campusstudenterna använder i korridorer och salar. Det finns även ett problem med resurserna till distansstudier då skolledningen ofta ser distansstudierna som något litet extra som inte tar så lång tid. Men i praktiken tar det väldigt mycket tid att bedriva distansstudier. Ett exempel är den tid det tar att svara på mailfrågor om uppgifter jämfört med att svara på samma fråga i ett klassrum där läraren kan visa direkt på studentens datorskärm. Även studenterna tror att distansutbildning är något som man kan göra vid sidan om. Därför har många distansstudenter heltidsjobb och familj, när de upptäcker att de inte hinner med utbildningen hoppar de av. Därför dras distansutbildningarna med många avhopp i början. Vissa lärare har även problem med inlämningsuppgifterna då dessa är stora och ska granskas och betygsättas. Läraren ska även försöka lämna kritik och kommentarer på arbetet på ett smidigt sätt. Vissa filer tar mer utrymme på studenternas konton än vad de är tilldelade, då hamnar filerna på studentens egen dator istället där det inte är säkert. Det här är ett stort problem för de utbildningar som har stora filer, de andra utbildningarna har inte samma problem. För inlämning av uppgifter används flera 17

23 olika metoder beroende på uppgiften. Det kan vara mail eller att studenten lägger upp uppgiften på en webbserver. Ingen av de intervjuade lärarna hade några problem med att bli filmade eller inspelade under en föreläsning, så länge som de vet om det. De känner även en trygghet i att de har kontrollen över materialet och kan ta bort tabbar och fel, även om lärarna ytterst sällan ändrar på nåt. Sedan Smartboarden började användas känner vissa lärare att det blivit enklare att ha föreläsning eftersom de inte längre behöver förklara med ord var i presentationen de är. Lärarna medger dock att det är nervöst de första gångerna de ska hålla en inspelaningsföreläsning men att de snabbt kommer in i det. Efter ett tag så glömmer de till och med att pausa inspelningen. 4.3 Marknadsundersökning Under de etnografiska studierna nämndes flera olika program av lärare, dessa program undersöktes närmare i en marknadsundersökning. Utöver lärarnas föreslagna program letades även andra upp som nämndes i litteratur eller söktes upp utifrån temat Kommunikation över Internet. Dessa program jämfördes sedan med varandra för att se vilket som verkade passa uppgifterna bäst. Då det inte fanns möjlighet att testa alla programmen på det sättet som de skulle användas på i en verklig situation gick undersökningen till på följande vis: Information om ett program samlades in, vanligtvis genom tillverkaren men ibland även från testare. Programmet jämfördes med liknande program för att ta reda på om det var bättre eller sämre på sin specifika uppgift. I de fall då andra program gjorde uppgiften bättre, gick projektet inte vidare med det programmet. I de fall programmet ansågs vara jämförbart bättre än andra testades det i den mån det var möjligt. Programmet utvärderades utifrån hur det kan hjälpa de problem som datainsamlingen pekar på. Efter att ha genomfört marknadsundersökningen är nedanstående program intressanta, antingen som lösning på problem eller för att de används idag. 18

24 4.3.1 Adobe Acrobat Connect Pro Under det här projektets gång blev ett avtal mellan Adobe och SUNET(Swedich Universety Computer Network) klart som innebär att SUNET köper in licenser till Adobe Acrobat Connect pro, i fortsättningen kallat Acrobat Connect. Följden av det är att alla högskolor och universitet som är anslutna till SUNET, vilket är i stort sätt alla, kommer att få tillgång till Acrobat Connect (Sunet.se, 2009). Detta avtal gör att AcrobatConnect i högsta grad är aktuellt för rapporten. Det är även så pass komplett i sina funktioner att det täcker många andra mindre program. Acrobat Connect är ett av de största programmen inom distanskommunikation och grupparbeten över Internet. Det talas mycket om det både på företag och inom skolor. Redan idag använder flera universitet och högskolor i världen sig av Acrobat Connect. Det är givetvis en stor fördel att använda samma program som flera andra skolor, då kommunikationen mellan skolorna blir enklare. Adobe sattsar hårt på Acrobat Connect och har lagt ner utvecklingen av tidigare program från Macromedia som numera ägs av Adobe. Acrobat Connect kräver en webbläsare med installerat Flash vilket inte är svårt att uppnå då 99% av de datorer som är uppkopplade mot Internet har Flash installerat (Adobe.com, 2009). Genom att använda webbläsaren och Flash behöver användarna av Acrobat Connect inte installera något program på datorn, allt sker på webben. En stor fördel med det är att det enda som krävs är en dator med Internetuppkoppling sen kan användaren nå sin egna sida på Acrobat Connect. Väl inne på användarsidan kan användaren dela och presentera olika dokument, dela sitt skrivbord och chatta. Användaren kan visa bilder från sin webbkamera och även prata med andra över Acrobat Connect med hjälp av mikrofon eller headset. Givetvis kan alla dessa delar sättas ihop till e-möten med flera deltagare. Dessa möten kan även spelas in, för att till exempel visas för de som inte var närvarande på mötet. I den här studien testades en full version av Adobe Acrobat Connect pro 6 som var begränsad till 30 dagars användning. Under testperioden kunde flera funktioner testas, dock aldrig med flera deltagare. Därför testades framförallt om programmet innehöll vad som var lovat och om det var användarvänligt. Acrobat Connect har en grundmeny som är svår att förstå sig på, men som innehåller många bra funktioner som exempelvis en kalender. Tyvärr är det här första intrycket inte så bra eftersom det inte känns intuitivt. När man startar upp ett e-möte förändras bilden av Acrobat Connect, den här delen av programmet känns mer intuitivt och lättanvänt. 19

25 E-mötestjänsten innehåller en mängd bra funktioner, förutom de mest grundläggande som röst och textchatt samt webbkamera. Här finns whiteboard som kan användas av alla i mötet. Alla deltagare kan även dela sin skärm med de andra och tillåta dessa att ta över kommandot. Vid sidan om finns ett fönster där varje mötesdeltagare kan föra egna anteckningar, dessa syns inte för övriga deltagare. För att signalera att man vill ha ordet i mötet kan man trycka på räcka upp handen, genom en knapptryckning ändras mötesdeltagarens symbol för att påkalla de andras uppmärksamhet. Mötesdeltagarna kan även sätta olika status till exempel skynda på och håller med/håller inte med. Tycker en mötesdeltagare att en annan talar för lågt när man använder röstkommunikation så kan man påkalla detta genom att ändra status till tala högre, detta utan att behöva avbryta den som talar. Mötesdeltagarna kan även starta omröstningar där de själva skriver frågan och svarsalternativen.på bara ett par minuter har en fråga startats och efterhand som de andra svarar på denna räknas procenten på de olika svarsalternativen ut. Efter en ganska så kort test av Acrobat Connect konstaterades att det är ett program som lovar mycket och som innehåller många bra funktioner. En annan ganska unik funktion med Acrobat Connect är att flera webbkameror kan visas samtidigt. Det är vanligare att bara mötesvärden kan visa sin webbkamera. Det här har givetvis sina nackdelar då det tar upp mer bandbredd, vilket kräver snabbare Internethastighet hos deltagarna Camtasia Studio Med Camtasia Studio kan man spela in det som visas på en datorskärm, redigera det och lägga upp det som en lagom stor fil på Internet (techsmith.com, 2009). Den stora fördelen är att lärare istället för att förklara hur en student ska göra helt enkelt kan spela in sin skärmbild och på så sätt visa vad han eller hon gör. Det kan vara antingen en förklaring på hur man löser en uppgift eller en föreläsning där PowerPoint eller liknande spelas in. Förutom skärmbilden kan Camtasia spela in bild från webbkamera som förslagsvis kan riktas mot den som talar för att ge en högre närvarokänsla hos den som ser filmen. 20

26 Området som ska spelas in kan väljas på flera olika sätt, dels genom att med muspekaren dra en ruta över skärmen där man vill spela in, men även genom att välja vilket fönster som ska spelas in eller skriva in mått på ett område. Eventuellt ljud kan spelas in samtidigt som filmen eller läggas till i efterhand. Vid en föreläsning kan en mikrofon användas för att spela in ljudet samtidigt som skärmbilden spelas in. På så sätt spelas alla viktiga moment av föreläsningen in och kan presenteras för distansstudenter på webbstudieplatsen. Det är i huvudsak på detta sätt som Camtasia används på IKD idag. För att förtydliga sin presentation finns flera olika inbyggda hjälpmedel i Camtasia, bland annat Highlighted Coursor som gör muspekaren tydligare, eller understrykningar. Camtasia Studiobestår även avett redigeringsprogram för att redigera den film som skapas. Här kan filmen förberedas för olika presentationsformer, till exempel youtube eller en blogg, men även redigeras på andra sätt. Bland annat gårdet att zooma i filmen för att förtydliga vissa delar eller förminska det inspelade området. När inte filmen känns tillräcklig kan bilder och animeringar läggas in och för hörselskadade eller i de fall ljudet inte har blivit bra kan undertexter läggas till filmen. Utöver vanliga undertexter kan pratbubblor eller textrutor läggas in i filmen. I filmen kan även Flashanimationer och länkar läggas in. Om skärmbild och webbkamera spelats in samtidigt kan dessa läggas i så kallad picture-in-picture, det vill säga en av filmerna ligger som en del i den andra. Förslagsvis kan skärminspelningen vara huvudbild och webbkameran som en ruta i ett av hörnen. På så sätt får man med det viktiga i presentationen samtidigt som webbkameran bjuder på mer personlig känsla. För att få feedback på sin presentation eller film kan det hela avslutas med ett frågeformulär som även det görs i Camtasia Moodle Moodle används av HIK idag till den webbstudieplats som finns för alla IKDstudenter. Moodle är en open sorce mjukvara som är utvecklad för att innehålla ett system till e-learningtjänster (moodle.org, 2009). Med open sorce menas att användarna själva får ändra i källkoden till tjänsten, i det här fallet är det fritt fram för 21

27 användarna av Moodle att ändra källkoden så länge de delar med sig av sina förändringar samt har kvar den ursprungliga copwrighten. Med användaren menas här systemadministratören då dessa får anses vara användarna av Moodle medans studenterna anses vara användare av webbstudieplatsen. Moodle är helt Internetbaserat vilket innebär att allt ligger och administreras på Internet, det behövs alltså inga installerade program för Moodle. Det stödjer även de vanligaste programmeringsspråken som PHP och olika typer av SQL-databaser Glance Glance används för att dela skärmbild mellan sina deltagare som består av en värd och ett antal gäster eller beskådare (glance.net, 2009). Värden startar en skärmdelning och via en webblink bjuds gästerna in. Det här innebär att även Glance är helt webbaserat och bygger på Java och http-protokoll. Den stora fördelen med dessa är att så gott som alla med dator och Internetuppkoppling kan bli gäster och se värdens skärmbild. Däremot krävs ett litet program av värden för att kunna starta en session. Med bakgrund av att SUNET köpt in Acrobat Connect känns Glance lite onödigt, men det är fortfarande intressant som ett lite enkelt program som gör sitt jobb Marratech Marratech har varit standard och använts av flera högskolor och universitet däribland HIK. Idag är stora delar av Marratech AB uppköpt av Google (marratech.se, 2009). Från den sista juni i år (2009) kommer inte Marratech att erbjuda sina e-mötestjänster längre. I och med det är Maratech utagerat. Det är denna förändring som startade SUNETs letande efter en ersättare till Marratech. Det som var Marratech har gått samman med Elluminate och fortsatt med sina e-learningtjänster. Elluminate är en e-mötestjänst med röstkommunikation och webbkameramöjligheter. Utöver dessa går det även att använda whiteboard av alla mötesdeltagare samt dela filer. Med bakgrund av Acrobat Connect känns Elluminate som ett andrahandsval, trots att de har många gemensamma funktioner. 22

28 4.3.6 MSN MSN, eller MSN Messenger som är det egentliga namnet på instant messagingprogrammet (se.msn.com, 2009), används idag av i stort sätt alla studenter på HIK och är väldigt vanligt både bland studenter men även andra människor världen över.det gör MSN till en stor kommunikationskanal med möjlighet att snabbt och synkront kommunicera med såväl lärare som studiekamrater. MSN har även stöd för röstsamtal vilket skulle kunna användas vid handledning, dock fyller Skype redan denna funktion, enligt vissa lärare är även Skype bättre på detta. Men eftersom MSN är så pass stort bland studenter kan det med fördel användas för synkron kommunikation med både campus och distansstudenter. MSN är gratis och finns att ladda ner från Internet, vilket är positivt för studenterna och för skolan då det inte innebär en investering i licenser Skype Skype är precis som MSN ett stort instant messagingprogram. Bland studenter på HIK är det lite ovanligare än MSN men används desto mer i distansundervisningen. Eftersom Skype redan används idag som röstsamtalsprogram finns det ingen anledning att byta till MSN. Det nya Skype (version 4) har en bra funktion där moderatorn i ett samtal bestämmer vilka som får vara med, om alla inte skulle vara online när samtalet börjar kan de hoppa in närsomhelst under samtalet (skype.com, 2009). De får då även ta del av vad som tidigare skrivits i chatten. I tidigare versioner var moderatorn tvungen att ringa upp dem och lägga till dem i den aktuella konferensen. Webbkamera används idag i vissa fall av lärare när denne har handledning med distansstudenter via Skype, och av allt att döma är det populärt även bland studenterna. Det här skulle man kunna använda mer, webbkameran kan kopplas till Skype även vid seminarier tillexempel. Även om Skypes tyngdpunkt ligger på just röstsamtalen så är det ett utmärkt instant messaging program även till chatt. Precis som MSN är Skype gratis att ladda ner, men man kan även köpa Skype krediter för att ringa till det fasta telefonnätet. 23

29 4.3.8 Smart board Smartboard förklaras enklast med att det är en digital interaktiv whiteboard (smartboard.se, 2009). Med en datorprojektor projiceras datorns bild på Smartboarden som är tryckkänslig. Det gör att användarens fingrar kan användas för att styra datorn. Med tillhörande pennor kan figurer, text m.m. ritas på Smartborden och på så sätt hamna i datorn eller spelas in med ett skärminspelningsprogram som exempelvis Camtaisa. Allt som ritas eller skrivs på Smartboarden kan sparas som en bild eller ett textdokument. I flera av salarna på IKD är Smartboards uppsatta och där används de bland annat för att distansstudenter ska följa med i anteckningar och diskussioner som sker på föreläsningar. Det har också fördelen att läraren inte behöver gå till datorn för att byta sida i en presentation, utan kan istället trycka på Smartboarden. För distansutbildningen betyder Smartboarden att distansstudenter inte missar det som annars skrivs på whitboarden. Läraren kan även använda pennan istället för handen för att betona eller visa på specifika saker i sin presentation. Det pennan ritar hamnar också i den inspelning av skärmbild som läraren gör till distansstudenter. Med Smartboard följer en mjukvara innehållandes olika hjälpprogram till Smartboarden som gör det enklare att dela med sig av det som ritas på Smartboarden. 24