Årsfakta verksamhetsåret 2004

Transkript

1 Årsfakta verksamhetsåret 2004

2

3 Årsfakta verksamhetsåret 2004 Innehåll Förord 4 Om Fortifikationsverket 5 Kunder och lokalbehov 8 Fastighetsbestånd 12 Ekonomi 15 Energi och miljö 19 Lokaler och mark 21 Investering 44 Domän 48 Försäljning 53 Fortifikation 55 Begrepp och definitioner 58 Foto: Mic Calvert Monica Strandell Claes Tillander Ingela Andersson Kenneth Nilsson

4 Förord Fortifikationsverket arbetar för att bli Sveriges bästa förvaltare av ändamålsfastigheter. För att lyckas med den ambitionen krävs att vi driver en verksamhet som strävar efter att prestera bästa möjliga resultat ur kundernas och uppdragsgivarnas synvinkel. Ett verktyg för att kunna göra detta är den skrift du nu håller i din hand Årsfakta. Under de senaste åren har verket fokuserat mycket hårt på sitt effektiviseringsarbete. Till utgången av 2006 ska vi spara 100 miljoner kronor på drift, energi och administration, utifrån kostnadsnivåerna år Det är ett tufft men realistiskt mål. Mycket arbete återstår för att klara det, men jag har gott hopp om att det ska lyckas. En viktig metod för att klara nämnda mål är att fördjupa sig i verksamhetens resultat på olika vis. Fortifikationsverkets verksamhet är geografiskt spridd över landet och förutsättningarna att förvalta fastighetsbeståndet skiljer sig från ort till ort. Med hjälp av de fakta och nyckeltal som finns i Årsfakta kan vi djupare analysera den interna verksamheten och hitta de bästa vägarna framåt. Men det finns också möjligheter att jämföra våra kostnader och arbetssätt med andra fastighetsförvaltare genom Årsfakta. Jag ser mycket positivt på benchmarking som framgångsfaktor i effektiviseringsarbetet. Hela tiden strävar vi efter att öka kvaliteten på vår fastighetsekonomiska uppföljning. I den omorganisation som genomförts inom Fortifikationsverket under inledningen av 2005 har en särskild enhet för fastighetsekonomiska frågor skapats. Jag har gott hopp om att enhetens tydliga roll och den mer fokuserade resursen ska kunna stärka arbetet med nyckeltal och andra viktiga faktauppgifter ytterligare. I årets utgåva av Årsfakta den fjärde i ordningen finns ett avsnitt som redogör för konsekvenserna av försvarsbeslutet för Fortifikationsverkets del. Beslutet som fattades av riksdagen i december 2004 får mycket stora effekter för vårt arbete. Trots att många medarbetare påverkas av beslutet har arbetet under 2004 bedrivits på ett mycket positivt sätt. Det är en vetskap vi tar med oss i vårt fortsatta arbete. Eskilstuna, maj 2005 Sören Häggroth Generaldirektör 4 Förord

5 Om Fortifikationsverket Fortifikationsverket är försvarets hyresvärd och en av landets största fastighetsägare, specialiserad på försvarsfastigheter. Den huvudsakliga verksamheten är att skapa funktionella arbetsmiljöer för försvaret, allt från utbildnings- och kontorslokaler till övningsområden och försvarsanläggningar. Fortifikationsverket 2004 Fortifikationsverket förvaltar 4,5 miljoner kvm BTA lokaler vilket motsvarar 4,1 milj kvm BRA ha mark, varav ha skog försvarsanläggningar 22 flygfält och helikopterflygplatser Fortifikationsverket är ett statligt verk som sorterar under Finansdepartementet. Bland Fortifikationsverkets kunder återfinns bland andra Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt, Kustbevakningen samt Totalförsvarets pliktverk. Fortifikationsverkets fastigheter och anläggningar finns spridda i hela Sverige. Fastighetsbeståndet omfattar 4,5 miljoner kvm bruttoarea (BTA) vilket motsvarar cirka 4,1 miljoner kvm bruksarea (BRA). Därtill har verket ha mark samt försvarsanläggningar. På grund av de neddragningar som har skett inom Försvarsmakten och som kommer att fortgå med försvarsbeslut 2004 minskar Fortifikationsverket ständigt sitt bestånd och sin organisation. Sett till förvaltad bruksarea (BRA) var Fortifikationsverket den största fastighetsförvaltaren i Sverige, se figur 1. Vid en jämförelse av hyresintäkter blir bilden en annan, Fortifikationsverket låg då på 6:e plats, se figur 2. Skillnaden i placering beror dels på att Fortifikationsverkets hyror, till skillnad från många av de andra aktörerna, är kostnadsbaserade och dels på att verkets fastighetsbestånd till stor del består av enkla förråd med låga kostnader och därmed också en låg hyra. Wihlborgs, Tornet och Diligentia har förändrat sina innehav kraftigt under Whilborgs förvärvade under året Fabege AB och genomförde även stora förvärv från Diligentia. Tornet sålde under året 158 fastigheter men förvärvade endast tre. Fortifikationsverket i sammandrag omsatte totalt Mkr avslutade investeringsprojekt för totalt 882 Mkr sålde fastigheter för totalt 147 mkr hade i medeltal 830 anställda motsvarande 825 årsarbetare Figur 1. Sveriges tio största fastighetsförvaltare rangordnade efter uthyrbar area. Källa: Årsredovisningar. Om Fortifikationsverket 5

6 I figur 3 och 4 jämförs Fortifikationsverket med de största statliga fastighetsförvaltarna av ändamålsfastigheter. Även här var Fortifikationsverket störst med avseende på uthyrbar area medan Akademiska hus toppar listan med avseende på hyresintäkter. Figur 2. Sveriges största fastighetsägare rangordnade efter hyresintäkter. Källa: Årsredovisningar. Verksamhetsområden Fortifikationsverket var 2004 organiserat i fyra verksamhetsområden, Lokaler och mark, Fortifikation, Domän, och Försäljning. Under 2004 var verksamhetsområde Lokaler och mark indelat i nio fastighetsområden spridda över hela Sverige. Fastighetsområdena förvaltar vardera mellan och kvm bruttoarea lokaler med tillhörande mark och infrastruktur. Verksamheten omfattar bland annat förvaltning och uthyrning av verkets fastigheter i det öppna beståndet. Fastighetsområdena är indelade i fastighetsenheter. Fastighetsenheterna svarar för den operativa driften av beståndet. Totalt fanns 24 stycken fastighetsenheter under Mer fakta finns i avsnitten Fastighetsbestånd samt Lokaler och Mark. Verksamhetsområde Domän bestod 2004 av två enheter, en för skog och en för markoch nyttjanderätter. Skogsenheten förvaltar cirka ha skog. Skogsbruket drivs primärt för att tillhandahålla mark för Försvarsmaktens behov. Mark- och nyttjanderättsenheten handlägger jakt- och fiskerätter, arrenden samt hyr ut bostäder och fritidshus. Läs mer i avsnittet Domän. Verksamhetsområde Fortifikation ansvarar för forskning och utveckling, investeringar, förvaltning, uthyrning och avyttringar av Fortifikationsverkets anläggningar. Vid årskiftet förvaltade Fortifikationsavdelningen Figur 3 Fortifikationsverkets fastighetsinnehav jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Figur 4 Fortifikationsverkets hyresintäkter jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Fortifikationsverket Om Fortifikationsverket

7 cirka anläggningar varav är tunga befästningar. Läs mer i avsnittet Fortifikation. Verksamhetsområde Försäljning ansvarar för försäljning av mark och lokaler inom Fortifikationsverket. De flesta försäljningarna sker som en följd av Riksdagens försvarsbeslut och av Försvarsmaktens omstruktureringar. Läs mer i avsnittet Försäljning. Fortifikationsverket har sitt huvudkontor i Eskilstuna. Huvudkontorets uppgift är att leda, stödja och utveckla Fortifikationsverkets verksamhet. Huvudkontoret tillhandahåller både strategiska och operativa tjänster till övriga verksamheter. Den operativa verksamheten leds av generaldirektören med stöd av en ledningsgrupp. På huvudkontoret finns dessutom ett antal staber exempelvis säkerhetsstab, fastighetsstab, ekonomistab och personalstab. Så här styrs verksamheten Fortifikationsverkets leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen har det fulla verksamhetsansvaret och ger direktiv och arbetsinriktning utifrån årliga regleringsbrev från finansdepartementet. Regleringsbreven innehåller bland annat mål för verksamheten samt krav på redovisning och återrapportering. Regleringsbrevet för 2004 beskriver målen för Fortifikationsverkets olika verksamhetsgrenar. Det övergripande målet är en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning, med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Målen för Fortifikationsverkets olika verksamhetsgrenar formuleras både i mer allmänna, kvalitativa termer och i konkreta mätbara mål. Nyckelord i målbeskrivningen är god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet, affärsmässighet vid försäljning av fastigheter, anpassning till förändrade förutsättningar (försvarsbeslutet) hänsyn till miljö- och kulturvärden samt serviceinriktad hyresvärd. Kravet på resurshushållning och kostnadseffektivitet finns konkret formulerat som ett besparingsmål: Fortifikationsverket skall minska kostnaderna för verksamheten med åtta procent fram till och med För att kunna följa upp målet serviceinriktad hyresvärd, har staten ålagt Fortifikationsverket att mäta kundnöjdheten vartannat år. Nästa mätning görs Då skall NKI uppgå till minst 60. År 2003 var NKI-värdet 54. Det maximala värdet på NKI är 100. För organisationer som har lokalförsörjningsmonopol är värden mellan 50 och 65. Fortifikationsverket utarbetar årligen ett internt styrdokument verksamhetsplanen där ägarnas, statens mål och krav bryts ner till interna strategiska mål och prioriterade uppgifter. Fortifikationsverket styr internt sin verksamhet med balanserade styrkort utifrån fyra perspektiv: Kundperspektivet Ekomomiperspektivet Arbetssättperspektivet Medarbetarperspektivet Mål och måluppfyllelse redovisas årligen i Fortifikations årsredovisning. En populär- version av årsredovisningen, Verksamheten 2004, kan rekvireras från Fortifikationsverkets informationsavdelning, tel Förberedelser för försvarsbeslutet I december 2004 fattade riksdagen ett nytt försvarsbeslut. Beslutet får långtgående konsekvenser för Fortifikationsverket. Under de närmaste fem åren kommer verkets lokalbestånd att minska med mer än en tredjedel. För att anpassa verkets organisation till det krympande fastighetsbeståndet påbörjades under året en omfattande omorganisation av Fortifikationsverket. Förändringarna innebär bland annat att antalet fastighetsområden minskas från nio till fyra. Vidare införs en separat avvecklingsorganisation. Mer om konsekvenserna av försvarsbeslutet i avsnittet Kunder och lokalbehov. Om Fortifikationsverket 7

8 Kunder och lokalbehov Försvaret genomgår sedan ett antal år tillbaka en genomgripande omstrukturering. Det gamla invasionsförsvaret skrotas och ersätts av ett nytt insatsförsvar. Den 16 december 2004 fattade riksdagen beslut om försvarets framtida inriktning och om förändringar i grundorganisationen - Försvarsbeslut Beslutet innebär stora förändringar beträffande Försvarsmaktens framtida lokalbehov. Verksamheten läggs ned på vissa orter. På andra orter sker nysatsningar. Det här avsnittet beskriver förändringarna ur ett lokalförsörjningsperspektiv. Små förändringar under 2004 Fortifikationsverkets hyresgäster är Försvarsmakten och andra myndigheter och organisationer inom försvarssektorn. Försvarsmakten är klart dominerande som hyresgäst. Försvarsmaktens lokalarea uppgick vid utgången av 2004 till nära 3,9 miljoner kvm vilket är drygt 94% av den uthyrda arean. Mätt i hyresintäkt svarade Försvarsmakten för 2,36 miljarder kr av Fortfikationsverkets total hyresintäkter som uppgick till 2,47 miljarder kr. Andra stora hyresgäster är Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets radioanstalt (FRA) och Försvarets materielverk (FMV). FRA är den svenska underrättelsetjänstens signalspaningsorganisation. FOI bedriver bland annat forskning, metod- och teknikutveckling för totalförsvaret. FMV utformar och upphandlar ny materiel, där produkterna ska anpassas till det framtida nätverksbaserade försvaret. Tabell 1. Fortifikationsverkets största kunder. Uthyrd bruttoarea per kund. Tusentals kvm BTA Hyresgäst Andel 2004 Förändring Försvarsmakten ,8% -0,1% Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarets forskningsinstitut Trend ,0% -9% ,7% 2,2% apple ,5% 0,6% apple Övriga ,2% -25,5% ˆ Nyttjanderätter ,7% - - Summa % Under avyttring 160 Övrigt 248 Summa lokalbestånd Kunder och lokalbehov

9 Under Övrigt i tabell 1 ingår utöver Fortifikationsverkets egna lokaler, ca kvm, vakanta lokaler och andra lokaler som är under avveckling. Uppgiften om nyttjanderätter är osäker eftersom alla kontrakten ännu inte var genomgångna och kvalitetssäkrade. Under 2004 skedde endast marginella förändringar av uthyrningsläget. Den dominerande kunden, Försvarsmakten, ligger kvar med i stort sett oförändrat lokalinnehav jämfört med året innan. Stora förändringar under kommande år Riksdagen fattade den 16 dec 2004 beslut om Sveriges försvarspolitik Beslutet innebär att den grundläggande försvars- Tabell 2. Hyresintäkt per kund för Fortifikationsverkets största kunder Hyresintäkt, miljoner kronor Hyresgäst förmågan, förmågan att hävda Sveriges territoriella integritet bibehålls. Samtidigt ska vår förmåga att delta i internationella insatser öka. Den förändrade hotbilden mot Sverige gör att satsningar på traditionellt invasionsförsvar kan minskas, vilket påverkar försvarsanslagen. Försvarets ekonomiska ramar reduceras därför 2005 med 0,6 miljarder kr, för 2006 med 1,5 och för 2007 med Förändring Försvarsmakten ,7% ˆ Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarets forskningsinstitut Trend % % % Övriga % Summa ,5% apple 3,0 miljarder kr allt relaterat till 2004 års nivå. Detta medför stora förändringar i såväl grundorganisationen som insatsorganisationen. Förändringar i grundorganisationen Beslutet innebär att ett femtontal organisationsenheter läggs ned och att fem organisationsenheter omlokaliseras. Dessa förändringar berör tolv orter. För några orter innebär beslutet att Försvarsmakten helt lämnar orten. Detta gäller Hammarö, Kristinehamn, Vaxholm och Östersund. Även i Visby, Strängnäs och Karlstad läggs huvuddelen av verksamheten ner. Förändringarna av grundorganisationen medför att lokalbehovet minskar med cirka 1 miljon kvm lokalyta vilket beräknas ge en minskad lokalhyra på ca 400 miljoner för Försvarsmakten. Samtidigt sker nysatsningar på andra orter genom att vissa enheter flyttas och nya enheter inrättas. Omlokaliseringar eller nysatsningar berör bland annat Berga, Ronneby, Karlskrona, Boden, Halmstad och Göteborg. Kunder och lokalbehov 9

10 Minskat antal anläggningar Även antalet försvarsanläggningar kommer att minska kraftigt som en följd av pågående omstrukturering och anpassning till försvarets nya inriktning. Under perioden beräknas antalet minska från nuvarande cirka till stycken. Ökat investeringsbehov på grund av försvarets omstrukturering Omstruktureringen av försvaret kommer också att innebära ett ökat investeringsbehov i fastigheter och lokaler. Det totala investeringsbehovet för perioden beräknas uppgå till 4,3 miljarder kronor. Beloppet innefattar såväl investeringar föranledda av det nya försvarsbeslutet som av tidigare fattade beslut. Även investeringar som måste ske oberoende av försvarsbesluten liksom Fortifikationsverkets ägarrelaterade investeringar ingår. Av de 4,3 miljarder utgör cirka 0,9 miljarder investeringar som är en direkt föranledda av omstruktureringar enligt förvarsbeslutet. Fortifikationsverkets ägarrelaterade investeringar utgör ca 370 miljoner kr. Resten är redan tidigare beslutade investeringar. Investeringsnivån 4,3 miljarder motsvarar miljoner kr i genomsnitt per år för den kommande fyraårsperioden. Det innebär att Fortifikationsverkets investeringsutgifter jämfört med de senaste åren kommer att öka successivt under åren för att sedan åter minska. Lägre hyreskostnader för Försvarsmakten För försvarsmakten innebär de beslutade omstruktureringarna att lokalhyran minskar när enheter läggs ned på ett antal orter. Försvarsmaktens och Fortifikationsverkets gemensamma beräkningar pekar på en totalt minskad hyra på grund av nedläggning och avveckling på cirka 400 miljoner. Till detta kommer cirka 140 miljoner i minskad hyra på grund av att anläggningar samt övnings- och skjutfält läggs ned. Samtidigt medför investeringarna hyresökningar i storleksordningen 470 miljoner. Nettoeffekten för Försvarsmakten blir en minskad hyra i förhållande till nuvarande hyresavtal med cirka 70 miljoner kr per år när effekten av förändringarna slagit igenom år Detta motsvarar ca 2,4% av Försvarsmaktens nuvarande hyra. Figur 5 Beräknad årlig investeringsvolym för perioden Figur 6 Prognos för Försvarsmaktens hyresförändringar för perioden Kunder och lokalbehov

11 Konsekvenser för Fortifikationsverket För Fortifikationsverket innebär den beslutade omstruktureringen stora förändringar. Grundorganisationens omstrukturering medför ett minskat lokalbehov på cirka 1 miljon kvm bruttoarea. Till detta kommer avveckling av förråd om tillsammans cirka 0,7 miljoner kvm. Fortifikationsverket beräknar att det totala lokalinnehavet kommer att uppgå till cirka 2,9 miljoner år Det är en reducering med cirka 35% av nuvarande lokalbestånd. Hyresintäkterna beräknas också minska men inte alls i samma omfattning eftersom Beräknade förändringar fram till 2010 Förvaltad area minskar från 4,5 till 2,9 miljoner kvm Antal anläggningar minskar från cirka till stycken Hyresintäkt minskar från 2,5 till 2,4 miljarder kr Antalet anställda minskar från 830 till 570 personer investeringarna medför ökade hyror av nästan samma storleksordning som minskningen på grund av avveckling. Nettoeffekten för Fortifiktionverket bör vara ungefär i nivå med nettoeffekten för Försvarsmakten, dvs cirka 70 miljoner kr per år. Under 2004 påbörjades förändringar av Fortifikationsverkets organisation för att anpassa den till det krympande lokalbeståndet. Förändringarna kommer, enligt verkets bedömning, att innebära att personalstyrkan minskas med cirka 260 personer, från nuvarande 830 till cirka 570 anställda. Samtliga siffror i detta avsnitt är fortfarande relativt osäkra prognoser. De baseras dels på uppgifter från FB 04, dels på prognoser från Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Kunder och lokalbehov 11

12 Fastighetsbestånd I det här avsnittet redovisas Fortifikationsverkets bestånd av lokaler och mark. Lokalinnehav Vid utgången av 2004 omfattade Fortifikationsverkets lokalinnehav inom verksamhetsområde Lokaler och mark cirka byggnader med en sammanlagd bruttoarea (BTA) på 4,5 miljoner kvm. Detta är en minskning med 2% jämfört med föregående år. Under de senaste fyra åren har Fortifikationsverkets lokalinnehav minskat med 12%. Samtliga uppgifter avser lokalinnehavet den 31 december aktuellt år. Av tabell 3 framgår att även om beståndet för de flesta byggnadstyperna minskar så är det några typer som bryter trenden. Kaserner, utbildningslokaler och kontor har alla ökat något under Detta beror främst på ändrad användning i samband med ombyggnad. Tabell 3. Lokalinnehav fördelat efter huvudsaklig användning. Tusentals kvm BTA Byggnadstyp Förändring Materieluppställning % Kaserner % Utbildning % apple Kontor % Materielunderhåll % Militärrestauranger % Bostad % Kultur och fritid % apple Hälso- och sjukvård % Bevakning/skydd % apple Övrigt % Summa % apple Trend Figur 7. Fördelning av area mellan olika byggnadstyper inom Fortifikationsverket. Den högra delen av figuren visar uppdelningen av byggnader för materieluppställning. Fördelning efter användning Inom Fortifikationsverket klassas alla byggnader och anläggningar efter huvudsakligt användningsområde. Denna klassificering kan ibland bli något missvisande eftersom många större byggnader rymmer flera olika typer av lokaler. 12 Fastighetsbestånd

13 Den klart största gruppen är materieluppställning som utgör mer än hälften, 52%, av det totala beståndet. Denna grupp innehåller många olika typer av byggnader, allt från Tabell 4. Lokalfördelning per län. Tusentals kvadratmeter BTA Län kalla förråd till avancerade hangarer. Enkla, ouppvärmda förråd utgör 36% av den totala arean. Area för olika typer av byggnader framgår av tabell 3. Förändring Stockholms län % Uppsala län % apple Trend Fördelning per län Fastighetsbeståndet är fördelat över hela landet. De största bestånden finns i Norrbottens, Västra Götalands och Stockholms län. Även i Jämtlands, Blekinge, Uppsala och Skåne län finns det större bestånd. Lokalbeståndet per län framgår av tabell 4. Sortering per län görs via byggnadens koppling till registerfastighet. Byggnader som saknar koppling till fastighetsbeteckning återfinns under rubriken övrigt i tabellen. Södermanlands län % apple Östergötlands län % Jönköpings län % apple Kronobergs län % apple Kalmar län % Gotlands län % apple Blekinge län % Skåne län % Hallands län % Västra Götalands län % apple Värmlands län % Örebro län % apple Västmanlands län % apple Dalarnas län % Gävleborgs län % Västernorrlands län % Jämtlands län % apple Västerbottens län % Norrbottens län % apple Övrigt % Summa % Fastighetsbestånd 13

14 Markinnehav Fortifikationsverket förvaltar cirka hektar mark, varav hektar utgörs av skog. Mer fakta om skogsverksamheten finns i avsnittet Domän. Fördelning efter användning Fortifikationsverkets markområden klassificeras efter användning i bland annat övnings- och skjutfält, flygplatsområden och kasernområden. I gruppen Övrig mark ingår all mark som inte är klassad för en specifik användning. Markarealen redovisas i tabell 5. Tabell 5. Markareal fördelat efter huvudsaklig användning Markareal i tusentals hektar Förändring Övnings- /skjutfält % apple Fristående område för byggnader Trend % Flygplatsområde % Kasernområde % apple Övrig mark % apple Summa % Oexploderad ammunition, OXA Under 2004 arbetade Fortifikationsverket med att utvärdera metoder för att hantera oexploderad ammunition (OXA). På markområden som tidigare använts som skjutfält är sådan oexploderad ammunition ett bekymmer. Fortifikationsverket har som fastighetsägare en viktig roll i arbetet med att rensa markområdena så att de kan säljas och användas för andra ändamål. Fortifikationsverket testar olika metoder för sanering av OXA och samordnar kontakter mellan Försvarsmakten, markköpare, entreprenörer och andra intressenter. Fortifikationsverket bidrar också till finansieringen av Försvarets forskningsinstituts (FOI) arbete med att utveckla en riskvärderingsmetod. Genom att kunna analysera riskerna och hitta rätt metod för att minimera dem kan man också komma fram till en rimlig framtida användning av ett markområde. En rad olika tester av metoder för lokalisering och bortrensning har genomförts under året i samverkan mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Arbetet har kommit en bit på väg men ännu återstår en del arbete och metodutvecklingen fortsätter därför under Fortifikationsverkets OXA-arbete finansieras genom intäkter från försäljningsverksamheten. 14 Fastighetsbestånd

15 Ekonomi Avsnittet ger en bild av Fortifikationsverkets resultat- och kostnadsutveckling. Fortifikationsverkets resultat För 2004 hade Fortifikationsverket budgeterat ett negativt resultat, minus 35 miljoner kr efter avkastningskrav. Årets resultat blev plus 70 miljoner dvs 105 miljoner kr bättre än budgeterat resultat. Resultatökningen i förhållande till budget beror på att samtliga verksamhetsområden gjorde ett bättre resultat än budgeterat Resultatförbättringen medförde att verket kunde återbetala 100 miljoner av hyran för 2004 till sina kunder. Avkastningskravet är statens, dvs ägarens krav på avkastning på det kapitalvärde (bokförda värde) som fastighetsbeståndet har. Avkastningskravet för 2004 uppgick till 319 miljoner vilket motsvarar 6,6% av kapitalvärdet. Tabell 6. Fortifikationsverkets resultat per verksamhetsgren Källa: Fortifikationsverkets Årsredovisning Kostnadsutvecklingen för lokaler och mark Årsfakta jämför kostnadsutvecklingen för verksamhetsområde Lokaler och mark. Jämförelser görs dels av totala kostnader, dels av kostnader per kvm bruttoarea. Jämförelsen utgår från år 2002 då Lokaler och mark blev ett eget verksamhetsområde. Årsfakta redovisar kostnader i löpande penningvärde. För några av kostnadsslagen görs dock jämförelser med den indexserie som bäst bedöms motsvara kostnadsutvecklingen. Resultat per verksamhetsgren, Mkr Försäljning Skog Fortifikation Lokaler och mark Totalt Avkastningskrav Resultat efter avkastningskrav Kapitalkostnader och central administration För dessa kostnadsslag jämförs de totala kostnaderna för hela verksamhetsområdet Lokaler och mark. Nyckeltalen, kr per kvm, beräknas med arean för hela den förvaltade lokalbeståndet inklusive lokaler som ligger i avyttringsplanen. Med kapitalkostnad avses här avskrivningar och finansiella kostnader. Däremot ingår inte avkastningen på ägarkapitalet. Kapitalkostnaden steg med totalt 2,8% mellan år 2003 och Kapitalkostnaden per kvm ökade från 139 till 145 kr vilket är ökning med 4,4%. Om man lägger ihop kapitalkostnaden med avkastningen på ägarkapitalet, 319 miljoner kr, blir den totala kostnaden 974 miljoner kr eller 216 kr/kvm BTA. Kostnaden för central administration avser kostnader för styrelse, verksledning och staber vid huvudkontoret inklusive verksgemensamma IT-kostnader. Central administration ökade med totalt ca 10 miljoner (7,9%) till 138 miljoner 2003 och För perioden har adminstrationskostnaden ökat med 12%. Som jämförelse kan nämnas att arbetskostnadsindex för tjänstemän inom privat sektor för näringsgrenarna kreditinstitut, försäkrings- och fastighetsbolag m.fl. ökade med cirka 6,5% under samma period. Ekonomi 15

16 Bakom ökningen av administrationskostnaden ligger bland annat ökade kostnader för pensionslösningar och ökade lönekostnader. Förvaltningsadministration samt driftkostnader Kostnadsutvecklingen för perioden framgår av tabell 8. I detta avsnitt jämförs den regionala och lokala förvaltningsorganisationens kostnader för förvaltning av det aktiva lokalbeståndet, dvs de fastigheter som förvaltas och hyrs ut till kunder. Det innebär att förvaltningskostnader som avser vägar och planer, objekt under avyttring, förvaltningsuppdrag för fortifikationsavdelningen och domän inte ingår i jämförelsen. Justeringar har gjorts för att kostnaderna i möjligaste mån skall bli jämförbara med andra fastighetsorganisationer. Med förvaltningsadministration avses fastighetsområdenas administrativa kostnader. Kostnaden för förvaltningsadministration har ökat både i totalbelopp och i kr per kvm. Nyckeltalet för förvaltningsadministration har ökat från ca 5,00 till 6,10 kr per kvm under perioden Det motsvarar en ökning med 21%. Bakom ökningen ligger bland annat att en mindre andel av fastighetsområdenas och fastighetsenheternas personalresurser har lagts på investeringsprojekt och andra uppdrag vilket medför att den andel som läggs på förvaltning ökar. Utfallet tyder på att organi- Tabell 7. Kostnadsutveckling för kapitalkostnad och central administration åren Årskostnad, mkr Nyckeltal, kr/kvm BTA Kostnadsslag Förändring Förändring Kapitalkostnad ,7% ,3% apple Central administration ,3% ,2% ˆ Trend Tabell 8.Kostnadsutveckling för kostnadsslagen förvaltningsadministration samt driftkostnader för åren Årskostnad, mkr Nyckeltal, kr/kvm BTA Kostnadsslag Förändring Förändring Trend Förvaltningsadministration % % ˆ Energi och vatten ,3% ,3% ˆ Planerat underhåll % % Drift % % apple Övriga kostnader % % ˆ Summa % % ˆ 16 Ekonomi

17 sationen inte tillräckligt snabbt har anpassat sig till ett minskat fastighetsbestånd och en minskad uppdragsvolym. I posten energi och vatten ingår kostnader för värme, elkraft samt vatten och avlopp. Kostnaden är i det närmaste oförändrad mellan 2003 och 2004 medan ökningen mellan 2002 och 2004 uppgår till 25%. Som jämförelse kan nämnas att konsumentprisindex delindex el och bränsle steg med 23,3% under samma period ( ). Med driftkostnader avses kostnader för tillsyn, skötsel och avhjälpande underhåll exklusive planerat underhåll. Driftkostnaderna låg på samma nivå som för år Nyckeltalet har legat kring 64 kr per kvm bruttoarea under hela perioden Som jämförelse används här konsumentprisindex, totalindex. Konsumentprisindex ökade under samma period med 2,3%. I posten övriga kostnader ingår bl a tilläggstjänster, kostnader för interna och externa uppdrag, kostnader för att förvalta nyttjanderätter samt driftskostnader för vägar och planer. Den kraftiga ökningen av posten övriga kostnader som skedde mellan 2002 och 2003 berodde bland annat på att förvaltningsuppdrag för nyttjanderätter övertogs från Försvarsmakten (+10 miljoner kr). Resterande ökning kan i huvudsak hänföras till ökning av tilläggstjänster och ökade kostnader för drift av vägar och planer. Ökningen mellan 2003 och 2004 förklaras av att uppdragsförvaltningen ökat. Däremot har tillläggstjänsterna minskat under Figur 8 Kostnadsutveckling för central administrationskostnad i jämförelse med arbetskostnadsindex för tjänstemän (AKI tk, J-K). Figur 9 Kostnadsutveckling för energi- och VA-kostnader i jämförelse med KPI för el och bränsle. Figur 10 Kostnadsutvecklingen för driftkostnader i jämförelse med KPI, totalindex. Ekonomi 17

18 Effektivitetsprojektet Under våren 2004 avslutades den första delen av det s.k. effektiviseringsprojektet som hade som mål att inventera effektiviseringsmöjligheter inom verket och ta fram goda exempel som kan utgöra stöd i det förbättringsarbete som genomförs i linjeorganisationen. Projektet drevs i tre delprojekt: mediaeffektivisering, driftoptimering och administrativ rationalisering. Delprojekt mediaeffektivisering har inventerat och lagt upp ett 70-tal pågående eller genomförda projekt i en kunskapsbank. För 2004 avsattes 40 miljoner kr för investeringar i energibesparande åtgärder. Dessa beräknas minska Fortifikationsverkets energiförbrukning med 2% eller totalt ca 15 GWh när full effekt är uppnådd. Gruppen har också bedömt möjligheter att spara genom driftoptimering, injustering och enklare åtgärder i driften och kommit fram till att denna typ av åtgärder har en ännu större besparingspotential. Delprojekt driftoptimering har bland annat, med hjälp av arbetsmängdsberäkningar, beräknat erforderlig bemanning för de operativa driftenheterna. Beräkningarna har påvisat att det finns utrymme för rationalisering och i flera fall har bemanningen kunnat minskas. Projektet föreslår därutöver ytterligare insatser exempelvis översyn av jourområden, bättre och enklare ekonomirapporter som stöd för driften samt tydligare definition av vad som ingår i driftåtagandet mot kunden. Delprojekt administrativ rationalisering har genom intervjuer med ett stort antal medarbetare som arbetar med ledning och administration kartlagt rationaliseringsmöjligheter inom det administrativa området. Resultatet är en uppsättning förslag på förbättringar inom en rad olika områden. Några exempel: Förenklad ekonomimodell, samordning av intern service på huvudkontoret, översyn av inköpsrutiner samt översyn av resepolicy Förändring Antal anställda, medeltal ,9% Antal årsarbetskraft ,4% Antal årsarbetskraft per kvm bruttoarea 20,1 18,2 17,7-2,9% Total intäkt, milj kr per årsarbetskraft 3,33 3,63 3,87 6,6% Tabell 9. Av tabellen framgår att antalet anställda, mätt i årsarbetskraft, minskat med 4,4% mellan 2003 och Även i relation till förvaltad area har antalet årsanställda minskat (- 2,9%). Vidare har omsättningen per årsarbetskraft ökat från 3,63 till 3,87 miljoner kr under samma period. Utfall Det är ännu för tidigt att mäta och redovisa utfall per förbättringsområde. Som ett översiktligt mått på effektivisering redovisar Årsfakta antal anställda i relation till förvaltad area och total intäkt. Se tabell Ekonomi

19 Energi och miljö Miljöarbetet inom Fortifikationsverket förbättras ständigt. Under 2004 har fokus legat på att utveckla verkets miljöledningssystem. Systemet kommer att tas i bruk under 2005 och Under 2004 har ett miljörapporteringssystem arbetats fram. Systemet tas i drift i början av 2005 och kommer att stärka och effektivisera informationshanteringen i miljöarbetet. Med hjälp av systemet kommer energiförbrukning och andra miljöpåverkande faktorer att kunna analyseras, följas upp och stämmas av mot verkets miljömål. Under 2004 genomfördes omfattande utbildningar inom miljöområdet. Samtliga medarbetare genomgick en grundläggande miljöutbildning. Flera fastighetsområden genomförde kurser i energisnål körning, så kallad ECO-driving och verksledningen genomförde ett seminarium kring certifieringsfrågor. Miljömål Inför 2004 formulerades fyra detaljerade miljömål som en del i Fortifikationsverkets verksamhetsplan. De fyra målen och uppfyllelsen av dessa beskrivs kort nedan. Minskning av koldioxidutsläpp Målet var att minska utsläpp av koldioxid från uppvärmning med 15% jämfört med Detta motsvarar en minskning från 2,8 Tabell 10. Fortifikationsverkets totala energianvändning per fastighetsområde Energianvändning per FO Värme, GWh El, GWh Totalt, GWh FO Östra Götaland FO Södra Götaland FO Västra Götaland FO Mellersta Sverige FO Stockholm norr FO Ost FO Nedre Norrland FO Mellersta Norrland FO Övre Norrland Summa FORTV lokaler Anläggningar FORTV Totalt Energi och miljö 19

20 till 2,3 liter eldningsolja per uppvärmd kvm bruttoarea. Målet är uppfyllt såtillvida att koldioxidutsläppen har minskat med cirka 19%. Däremot har inte användningen av eldningsolja minskat i samma omfattning. Den låg under 2004 på 2,5 liter per uppvärmd kvm bruttoarea. Källsortering av bygg- och rivningsavfall Fortifikationsverket har under året samarbetat med sina kunder för att kunna nå sitt mål att källsortera 95% av allt återvinningsbart bygg- och rivningsavfall. Målet nåddes inte fullt ut, sammanlagt källsorterades 91,3% under Inventering av kylanläggningar För att få bättre kontroll på innehav av kylmaskiner med mindre än 10 kg CFC eller HCFC sattes för 2004 upp ett miljömål att 95% av dessa skulle vara inventerade. På grund av tidsbrist och oklar gränsdragning gentemot kunderna har målet bara kunnat uppfyllas till 76%. Arbetet med inventering kommer att fortgå under Cisterner och oljeavskiljare Figur 12 För att minimera risken för utsläpp från verkets drivmedelscisterner och oljeavskiljare sattes det upp ett mål för 2004 att statusbesiktiga samtliga cisterner samt inventera alla oljeavskiljare. Målet har inte uppnåtts helt och hållet. 83% av drivmedelscisternerna har statusbesiktigats och 88% av oljeavskiljarna har inventerats. Arbetet fortgår under Energianvändning Jämfört med 2003 minskade Fortifikationsverkets totala energianvändning från 813 till 767 GWh vilket motsvarar en minskning med 6%. Det totala fastighetsbeståndet minskade under året med 2%. Energianvändningen i GWh per fastighetsområde återfinns i figur 12. Figur 11 visar fördelningen av Fortifikationsverkets värmeanvändning mellan olika energislag. kwh/kvm BTA 20 Fastighetsbestånd

21 Lokaler och mark Lokaler och mark är det största av Fortifikationsverkets fyra verksamhetsområden. Verksamheten omfattar uthyrning och förvaltning av lokaler och mark i det öppna beståndet. Lokaler och mark handlägger även investeringsprojekt som kundanpassningar, ny-, om- och tillbyggnader samt förvärv av fast egendom. Verksamhetsområdet Lokaler och mark var under 2004 indelat i nio fastighetsområden geografiskt spridda över hela landet. Varje fastighetområde var indelat i ett antal fastighetsenheter. Fastighetsenheterna har det operativa förvaltningsansvaret och svarar för kontakten med kunderna på det lokala planet. Driften är organiserad i fastighetsgrupper med mellan en och fem grupper per fastighetsenhet. Utöver drift av egna fastigheter bedrivs uppdragsverksamhet. I huvudsak är det uppdrag i form av tilläggstjänster för hyresgästerna och driftuppdrag för de interna verksamhetsområdena Fortifikation, Försäljning och Domän. I några fall finns också externa kunder inom framför allt den statliga sektorn. Lokaler och mark stod 2004 för 78% av Fortifikationsverkets intäkter motsvarande en omsättning på mkr. I det här avsnittet redovisas verksamheten i form av nyckeltal. Först beskrivs underlag, beräkningsmetoder och andra förutsättningar. Därefter följer nyckeltalsavsnitten som innehåller intäkter, kostnader och energiförbrukning för sex olika byggnadstyper. Kaserner, sida 26 Utbildning, sida 29 Kontor, sida 32 Militärrestauranger, sida 35 Materieluppställning, sida 38 Materielunderhåll, sida 41 Lokaler och mark 21

22 Så här beräknas nyckeltalen Underlag baserat på redovisade intäkter och kostnader Underlaget för nyckeltalen per byggnadstyp utgörs av redovisade kostnader, intäkter och förbrukningar för enskilda byggnader. Antalet byggnader som utgör underlag till Årsfakta har ökat kontinuerligt sedan den första utgåvan som avsåg verksamhetsåret I årets upplaga ingår totalt 318 byggnader. Förändringarna per byggnadstyp framgår av figur 13. Fakta Antal byggnader som utgör underlag i Årsfakta: 318 Area för dessa byggnader: kvm BTA Detta motsvarar 25% av det totala beståndet och 39% av det kvalificerade beståndet, d.v.s. exklusive kalla förråd och dylikt. Figur 13. Antal byggnader som utgör underlag för statistik. Enskilt styrobjekt = byggnad Ett enskilt styrobjekt är en byggnad som har valts ut för att mäta och följa upp kostnader och förbrukningar mot. Enskilda styrobjekt kallas i Årsfakta för byggnader. Viktade medelvärden De redovisade medelvärdena är beräknade som viktade medelvärden. Nedan visas ett exempel på en beräkning av det viktade medelvärdet för ett kostnadsslag. Det viktade medelvärdet = Summan av kostnaderna för alla byggnader Summan av arean för alla byggnader Anledningen till att Årsfakta använder sig av viktade medelvärden är att dessa ger en mer rättvisande bild exempelvis när underlaget består av byggnader med mycket varierande storlek. Läs tabellerna så här Tabellerna under respektive byggnadstyp redovisar intäkter och kostnader per kostnadsslag i kr per kvm bruttoarea för åren Angivna värden är viktade medelvärden för de byggnader som ingick i statistikunderlaget för respektive år. I kolumnen Förändring redovisas den procentuella förändringen mellan de två senaste åren, Kolumnen Trend visar trenden för hela perioden Tabellerna energianvändning och vattenförbrukning redovisar på samma sätt energi- användning för värme och elkraft i kwh per kvm bruttoarea och vattenförbrukning i kubikmeter (kbm) per kvm bruttoarea. Trendpilar Trendpilarna visar förändringen för hela perioden ˆ Ökning med mer än 6% Minskning med mer än 6% apple Förändring mellan -6% och +6% 22 Lokaler och mark

23 2331_1 2331_1 2331_2 2331_2 Tabellexempel Läs diagrammen så här För varje byggnadstyp visas statistik i fyra olika diagram med viktade medelvärden för: Hyresintäkter och totala årskostnader Årskostnad exklusive kostnader för planerat underhåll och kapital Driftkostnader Värmeanvändning Diagrammen är linjediagram där låg- och högvärde är markerade med tunna mörkblå linjer. Det ljusblå bandet visar branschnyckeltal, se diagramexempel. Kronor per kvadratmeter BTA Bruksarea (BRA) = 0,92 x Bruttoarea (BTA) För omräkning av ett nyckeltal med bruttoarea till bruksarea används följande formel: Nyckeltal kr/kvm BRA = 1,09 x Nyckeltal kr/kvm BTA Samkostnader I Årsfakta har påslag gjorts för så kallade samkostnader på vissa kostnadsslag. Begreppet samkostnad förklaras i avsnittet Begrepp och definitioner längst bak i Årsfakta. Värmeanvändning Förändring Trend Hyresintäkt % ˆ Kapitalkostnader % ˆ Areor Fortifikationsverkets byggnadsbestånd mäts och redovisas i kvm bruttoarea (BTA). För omräkning till bruksarea (BRA) används följande formel: Värmeanvändningen är graddagsjusterad dvs. den är omräknad till normalårsförbrukning. Energikostnader I energikostnaderna ingår förutom kostnader för värme, el och vatten även i förekommande fall Fortifikationsverkets egna kostnader för att sköta anläggningar som producerar eller förädlar energi eller vatten. Exempel på sådana anläggningar är värmecentraler och vattenreningsverk. Branschnyckeltal För de byggnadstyper där det finns riktvärden eller jämförelsetal för liknande byggnader har detta värde lagts in som ett ljusblått, halvgenomskinligt band över diagrammen. Detta riktvärde kallas branschnyckeltal och visar ett normalt spridningsintervall i fastighetsbranschen för alla fyra åren Branschnyckeltalen är baserade på erfarenheter från andra analysuppdrag genomförda av FM Konsulterna samt REPABs Årskostnader. Nyckeltalen anges med ett intervall plus/minus cirka 20% av ett riktvärde som har valts med hänsyn taget till de byggnader som ingår i underlaget. Observera att det angivna området för branschnyckeltal skall ses som ett riktvärde för var medelvärdet för ett större bestånd bör ligga. Det är alltså fullt normalt att det finns byggnader med nyckeltal som ligger utanför branschnyckeltalens intervall. 2331_3 2331_3 Diagramexempel Mervärdesskatt (moms) Alla belopp är angivna exklusive mervärdesskatt och i nominellt värde, d.v.s. löpande penningvärde Lokaler och mark 23

24 Nyckeltal Kostnader per byggnadstyp I figur 14 visas årskostnaden för de olika byggnadstyperna uppdelade per kostnadsslag för åren 2003 och Kostnadsnivåerna för år 2004 varierar från 450 kr/kvm för kaserner upp till 930 kr/ kvm för militärrestauranger. Kostnaderna för militärrestauranger, som normalt innehåller storkök och matsalar, ligger högst. Byggnaderna är installationstäta och kräver därför avsevärt mer drift. Verksamheten i byggnaderna medför hög förbrukning av energi och vatten vilket leder till höga energikostnader. Kaserner har lägst kostnader vilket kan förklaras dels med att byggnaderna ofta är äldre och därmed också har låga kapitalkostnader och dels med att de i många fall också har relativt enkla installationer. Många förläggningsbyggnader är heller inte fullt utnyttjade och vissa av dem används endast under delar av året. Påverkbara kostnader minskar Administrationskostnader, energikostnader, kostnader för vatten och avlopp samt driftskostnader (exklusive planerat underhåll) kallas i Årsfakta påverkbara kostnader. De kan ses som ett mått på Fortifikationsverkets kostnader för att förvalta och driva fastigheterna. De påverkbara kostnaderna per byggnadstyp för framgår av figur 15. Av figuren framgår att den tidigare trenden med årligen ökande kostnader har brutits för år För fyra av de sex byggnadstyperna har de påverkbara kostnaderna minskat mellan Figur Planerat underhåll Drift och underhåll Energi och VA Administration Kapital 2003 och För de övriga två har kostnadsökningarna planat ut. För byggnadstyperna Utbildning och Kontor har medelvärdet av driftkostnaderna minskat med 15 respektive 20% och energi och VA-kostnaderna har minskat med 10 respektive 12%. För militärrestauranger har medelvärdet av driftkostnader minskat med 14% och energi- och VA-kostnaderna med 5% jämfört med året innan. För materielunderhållsbyggnader var det Årskostnader per byggnadstyp kr/kvm BTA Kaserner Utbildning Kontor Militärrestauranger Materieluppställning Materielunderhåll 24 Lokaler och mark

25 energikostnaderna som svarade för huvuddelen av minskningen medan driftkostnaderna var i det närmaste oförändrade. För kaserner svarade administrationskostnaden för ökningen. Övriga påverkbara kostnader var oförändrade. Materielunderhållsbyggnadernas minskade årskostnad beror främst på minskad energi- och VA-kostnad (minus 11%). Alla kostnader anges i löpande penningvärde. En analys av kostnadsutvecklingen för hela verksamhetsområde Lokaler och mark med en jämförelse av kostnadsutvecklingen för några olika indexserier finns i avsnittet Ekonomi. Det bör också poängteras att det inte är samma urval av byggnader som jämförs. Underlaget ökar för varje år. För 2004 ingick 318 byggnader jämfört med utgångsåret 2001 då 177 byggnader ingick. Figur 15 Fastighetsbestånd 25

26 Kaserner Nästan en sjundedel av Fortifikationsverkets fastighetsbestånd utgörs av kaserner, d.v.s. byggnader för förläggning av bland annat värnpliktiga. En stort antal regementen började byggas kring sekelskiftet, efter 1901 års härordning, och många kaserner från denna tidsepok används fortfarande. Hälften av byggnaderna som använts som underlag i det här avsnittet är byggda före Underlaget till avsnittet kaserner i Årsfakta 2004 består av 79 byggnader med en total area på cirka kvm BTA vilket motsvarar 54% av Fortifikationsverkets totala bestånd av kaserner. Tabell 11. Medelvärden av intäkter och kostnader för kaserner under Kronor per kvadratmeter BTA Förändring Hyresintäkt % ˆ Trend Kapitalkostnader % ˆ Intäkter och kostnader I tabell 11 visas medelvärden av intäkter och kostnader för kaserner Kostnaderna är uppdelade på olika kostnadsslag och redovisas i kr/kvm BTA. Trendpilarna längst till höger i tabellen visar förändringen mellan 2001 och Administration % ˆ Adm huvudkontor % ˆ Förvaltningsadministration % ˆ Energi och vatten % ˆ Värmeenergi % apple Elenergi % ˆ Vatten och avlopp % ˆ Drift % Felavhjälpande underhåll % Trendpilar ˆ Ökning med mer än 6% Minskning med mer än 6% apple Förändring mellan -6% och +6% Tillsyn och skötsel % Planerat underhåll % apple Totala kostnader % ˆ Totala kostnader exklusive planerat underhåll och kapital % ˆ 26 Lokaler och mark / Kaserner

27 2331_1 2331_1 Hyresintäkt och årskostnader Jämfört med föregående år har både hyresintäkten och årskostnaden ökat för Fortifikationsverkets kaserner. Ökningen beror främst på att det har tillkommit 18 nya byggnader i underlaget med högre kostnadsoch intäktsnivåer än de byggnader som ingick i föregående års underlag. De nytillkomna byggnadernas kapitalkostnader ligger genomsnittligt högre än de som ingick i förra årets urval. Det är huvudorsaken till den ökade årskostnaden. Dessutom har kostnaderna för planerat underhåll ökat. 2331_1 Påverkbara kostnader I de påverkbara kostnaderna ingår kostnader för administration, energi och vatten samt drift. Jämfört med 2003 har de påverkbara kostnaderna har ökat från 190 till 193 kr per kvm. Ökningen beror på ökade administrationskostnader. Däremot är energi-, VA- samt drift underhållskostnader oförändrade. En närmare analys av energikostnaderna visar att värmekostnaden minskar medan kostnaden för elenergi ökar. Ökningen av elkostnaden beror på att de nytillkomna byggnaderna har en avsevärt högre genomsnittlig kostnad än de byggnader som fanns med även Medelvärdet av påverkbara kostnader för 2004 ligger precis som 2003 inom spannet för branschnyckeltal för bostäder. 2331_2 Drift I begreppet drift ingår tillsyn, skötsel och felavhjälpande underhåll. Den totala kostnaden för drift ligger på 37 kr/kvm och är oförändrad jämfört med Däremot har det skett en kraftig förskjutning i förhållandet mellan felavhjälpande underhåll och tillsyn, skötsel. Felavhjälpande underhåll har ökat med 42% medan tillsyn och skötsel har minskat med 17%. 2331_2 2331_2 Branschnyckeltal Årskostnad exklusive planerat underhåll och 2331_3 kapital, bostäder med normal standard och utformning: kr/kvm BTA Branschnyckeltal Årskostnad för drift, bostäder med normal standard och utformning: kr/kvm BTA 2331_3 2331_3 2331_4 Lokaler och mark / Kaserner 27

28 Energi och vatten Underlaget utgörs av 80 stycken byggnader med en total area på kvm BTA, vilket är 16 fler än föregående år. Detta motsvarar 56% av Fortifikationsverkets totala bestånd av kaserner. Underlaget i energistatistiken skiljer sig något gentemot underlaget i intäkts- och kostnadsstatistiken. Värme Med undantag av år 2002 har värmeanvändningen i Fortifikationsverkets kaserner legat stabilt under Den ligger också inom spannet för branschnyckeltal för bostäder. De byggnader som har tillkommit jämfört med föregående år drog upp medelvärdet något. Utan dessa hade medelvärdet varit 110 kwh/kvm istället för som nu, 117 kwh/ kvm. Tabell 12. Medelvärden av energi- och vattenanvändning i kaserner Förändring Värme, kwh/kvm % apple El, kwh/kvm % ˆ Trend Vatten, kbm/kvm 0,5 0,3 0,8 0,8 6% ˆ El Trenden för elförbrukningen i kaserner är stadigt uppåtgående. Jämfört med 2003 har användningen ökat med 13%, jämfört med 2001 är ökningen 2331_1 43%. De byggnader som tillkommit 2004 påverkar inte medelvärdet nämnvärt. Branschnyckeltal Värmeanvändning, byggnad med normal standard och utformning: kwh/kvm BTA Branschnyckeltal saknas 2331_2 28 Lokaler och mark / Kaserner