Socialnämnden sammanträder torsdag den 18 februari Internbudget för socialnämndens verksamhet 2009 Dnr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialnämnden sammanträder torsdag den 18 februari 2009. Internbudget för socialnämndens verksamhet 2009 Dnr 2008-7020"

Transkript

1 Socialnämnden KALLELSE (3) Socialnämnden Socialnämnden sammanträder torsdag den 18 februari 2009 Kung Birger 1, Kommunhuset, kl Val av justerare: Anders Åkerlind (M) Dag för justering: 25 februari 2009 Ärenden Beslutsärenden Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2008 Dnr Förslag till beslut Verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 2008 godkänns och översänds till kommunstyrelsen. Internbudget för socialnämndens verksamhet 2009 Dnr Förslag till beslut Socialnämnden fastställer internbudget för 2009 enligt förvaltningens förslag. Rapportering enligt tillägg i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) av ej verkställda och verkställda beslut, 31 december 2008 Dnr Förslag till beslut 1. Överlämna socialförvaltningens rapportering av ej verkställda och verkställda beslut enligt tillägg i LSS till Länsstyrelsen samt till kommunens revisorer. 2. Överlämna statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut enligt tillägg LSS till kommunfullmäktige.

2 2 4. Rapportering enligt socialtjänstlagen av ej verkställda och verkställda beslut, 31 december 2008 Dnr Förslag till beslut 1. Överlämna socialförvaltningens rapportering av ej verkställda och verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL till Länsstyrelsen samt till kommunens revisorer. 2. Överlämna statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL till kommunfullmäktige. 5. Övergripande riktlinjer för individ och familjeomsorgen Dnr Förslag till beslut Socialnämnden beslutar anta föreliggande övergripande riktlinjer att gälla från den 1 mars Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Dnr Förslag till beslut Socialnämnden antar föreliggande riktlinjer för ekonomiskt bistånd att gälla från den 1 mars Motion om ändrad lokalanvändning på dagcentralen i Kungsängen Dnr Förslag till beslut 1. Förslag till yttrande över motionen godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige. 2. Nuvarande disponering av lokaler i markplanet inom fastigheten Torget 9 är ändamålsenlig. 3. Socialnämnden får i uppdrag att undersöka ytterligare möjligheter att i samverkan med andra erbjuda café verksamhet för äldre med beviljad hemtjänst insats. 4. Motionen anses därmed besvarad. 8. Kvalitetsuppföljning LSS Förslag till beslut Godkänna och lägga LSS-enhetens redogörelse för Enkät Gruppboende 2008 samt Enkät Daglig verksamhet 2008 till handlingarna.

3 3 Informationsärenden 9. Informationsärende ny organisation för Individ och familjeomsorgen Dnr Förslag till beslut Lägga informationen till handlingarna. 10. Informationsärende Uppföljning av FoU-Nordväst Dnr Förslag till beslut Lägga informationen till handlingarna. 11. Redovisning av förvaltningens vårdtyngdsmätning och kartläggnings-instrument för behovsbedömning och beslut av särskilt boende med heldygnsomsorg Dnr Förslag till beslut Lägga informationen till handlingarna. 12. Socialchefen informerar Anmälningar 13. Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Lägga anmälan till handlingarna. 14. Anmälan av inkomna skrivelser Förslag till beslut Lägga anmälan till handlingarna. Kerstin Ahlin Ordförande

4 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2008 Förslag till beslut Verksamhetsberättelse och årsredovisning för år 2008 godkänns och översänds till kommunstyrelsen. Sammanfattning Förvaltningen har upprättat verksamhetsberättelse för år 2008 i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar. Verksamhetsanalysen görs utifrån den av fullmäktige beslutade budgeten för Verksamheterna beskrivs under rubrikerna ansvarsområde och verksamhetsanalys (ekonomi, mål, prioriterade åtgärder och nyckeltal). Socialnämnden inklusive ekonomiskt bistånd visar totalt ett överskott på tkr. Avvikelserna inom de olika verksamheterna består av både underskott och överskott. Sammantaget visar socialnämndens huvudram (exkl. ekonomiskt bistånd) ett överskott på tkr. Ekonomiskt bistånd visar ett överskott på tkr. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse år 2008 för socialnämnden. Ärendet Verksamheten inom socialförvaltningen har under år 2008 bedrivits enligt ansvarsområde, uppställda mål och prioriterade åtgärder. Verksamheterna har enligt förvaltningen bedrivits med en god kvalité samt med god ekonomisk hushållning. Verksamhetsområdet äldreomsorg visar totalt ett överskott om tkr. Detta beror på minskade kostnader för kommunens betalningsansvar för personer som bedömts utskrivningsklara från sjukhus. Lägre personalkostnader än budgeterats finns inom verksamheterna hemtjänst och äldreboende beroende på en effektiv personalplanering. Verksamhetsområdet funktionshindrade visar totalt ett överskott om tkr, avvikelserna består av både underskott och överskott. Orsaken till överskottet är att enskilda erhållit LSS insats, boende och daglig verksamhet, inom kommunen vilket har gjort att kostsamma externa köp har kunnat avslutas under året. Svartvikens gruppbostad startade i april 2008 sin verksamhet, vilket innebär att kostnaderna inte visar helårseffekt. Socialpsykiatrin visar ett

5 2(2) underskott beroende på att planerat avslut för extern placering genomfördes först under hösten 2008, kostnadsminskningen gav då inte helårseffekt. Verksamhetsområdet individ och familjeomsorg visar totalt sett ett underskott om tkr. Underskottet härrör till den fortsatta ökningen av externa placeringar och då främst ungdomar. Flyktingmottagningen visar ett överskott om 968 tkr. Genom att verksamheten inriktar sitt arbete på att ge den enskilde flyktingen det stöd han eller hon behöver för att så snart som möjligt bli självförsörjande minskar de totala kostnaderna. Kostnaderna för flyktingmottagandet blir därmed lägre än de statliga ersättningar som erhålls. Nämnd och administration visar ett överskott om tkr, vilket främst beror på att förvaltningens kostnader för fastigheter blir betydligt lägre än budget. Verksamheten ekonomiskt bistånd visar ett överskott om tkr. Noggranna utredningar och individuella handlingsplaner har bidragit till att kostnaderna är lägre än vad som budgeterats. Fortsatt kreativitet och kostnadseffektivitet kommer att vara nödvändigt inom socialnämndens verksamhetsområde år 2009 i syfte att möta kommande volymökningar med nuvarande ekonomiska förutsättningar. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Bilagor: Verksamhetsberättelse år 2008 för socialnämnden Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

6

7 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SOCIALNÄMNDEN DRIFTREDOVISNING... 3 Ansvarsområde... 3 Verksamhetsanalys... 4 ÄLDREOMSORG... 9 MYNDIGHET... 9 Ansvarsområde... 9 Verksamhetsanalys... 9 HEMTJÄNST Ansvarsområde Verksamhetsanalys SÄRSKILDA BOENDEN MED HELDYGNSOMSORG Ansvars område Verksamhetsanalys FUNKTIONSHINDRADE SOCIALPSYKIATRI Ansvarsområde Verksamhetsanalys LSS - MYNDIGHET Ansvarsområde Verksamhetsanalys LSS - UTFÖRARE Ansvarsområde Verksamhetsanalys INDIVID OCH FAMILJEOMSORG BARN- OCH FAMILJEENHETEN Ansvarsområde Verksamhetsanalys EKONOMI- OCH VUXENENHETEN Ansvarsområde Verksamhetsanalys FLYKTINGMOTTAGNING Ansvarsområde Verksamhetsanalys NÄMND OCH ADMINISTRATION GEMENSAM ADMINISTRATION Ansvarsområde Verksamhetsanalys INVESTERINGSBUDGET... 25

8 3 Verksamhetsberättelse socialnämnden 2008 Driftredovisning DRIFTBUDGET (TKR) Verksamhet Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Äldreomsorg Funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagning Nämnd och administration SUMMA EKONOMISKT BISTÅND Verksamhet Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Ekonomiskt bistånd SUMMA TOTALT Socialnämnden har två budgetramar inom sitt ansvarsområde, programområdena inklusive flyktingmottagning och ekonomiskt bistånd. Ansvarsområde Socialnämnden ansvarar för omsorg om äldre och funktionshindrade samt att barn och familjer får det stöd och den hjälp samt övriga insatser som regleras i den samlade lagstiftningen inom socialtjänsten. Nämndens ansvar omfattar även ekonomiskt bistånd, insatser för barn och vuxna med missbruksproblematik, boendestöd och sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder, kommunens flyktingmottagning samt verksamhet för personer i arbetsmarknadsåtgärder. Inom äldreomsorgens särskilda boenden ansvarar nämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser, till och med sjuksköterskenivå. Större delen av socialförvaltningens insatser är lagstadgade och styrs främst av Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Alkohollagen. Socialnämnden som arbetsgivare ansvarar för att arbetsmiljön är god och att medarbetarna har den kunskap och kompetens som krävs för uppgiften. Socialnämndens verksamheter är organiserade inom socialförvaltningen. Från och med 1 juni 2008 är socialförvaltningen indelad i tre avdelningar; äldre- och handikappomsorg, individ och familjeomsorg samt nämnd och administration.

9 4 Verksamhetsanalys Ekonomi Socialnämnden inklusive ekonomiskt bistånd visar totalt ett överskott på tkr. Avvikelserna inom de olika verksamheterna består av både underskott och överskott. Sammantaget visar socialnämndens huvudram (exkl. ekonomiskt bistånd) ett överskott på tkr. Ekonomiskt bistånd visar ett överskott på tkr. Verksamhetsområdet äldreomsorg visar totalt ett överskott om tkr. Detta beror på minskade kostnader för kommunens betalningsansvar för personer som bedömts utskrivningsklara från sjukhus. Lägre personalkostnader än budgeterats finns inom verksamheterna hemtjänst och äldreboende beroende på en effektiv personalplanering och därmed lägre personalkostnader än som budgeterats. Verksamhetsområdet funktionshindrade visar totalt ett överskott om tkr, avvikelserna består av både underskott och överskott. Orsaken till överskottet är att enskilda erhållit LSS insats, boende och daglig verksamhet, inom kommunen vilket har gjort att kostsamma externa köp har kunnat avslutas under året. Svartvikens gruppbostad har under april 2008 startat sin verksamhet, vilket innebär att kostnaderna inte visar helårseffekt. Övriga gruppbostäder har vakans hållit tjänster och det har även varit problem med att tillsätta tjänster. Socialpsykiatrin visar ett underskott beroende på att planerat avslut för extern placering genomfördes först under hösten 2008, kostnadsminskningen gav då inte helårseffekt. Verksamhetsområdet individ och familjeomsorg visar totalt sett ett underskott om tkr. Underskottet härrör till den fortsatta ökningen av externa placeringar och då främst ungdomar. Flyktingmottagningen visar ett överskott om 968 tkr. Genom att verksamheten inriktar sitt arbete på att ge den enskilde flyktingen det stöd han eller hon behöver för att så snart som möjligt bli självförsörjande minskar de totala kostnaderna. Kostnaderna för flyktingmottagandet blir därmed lägre än de statliga ersättningar som erhålls. Nämnd och administration visar ett överskott om tkr, vilket främst beror på att förvaltningens kostnader för fastigheter blir betydligt lägre än budget. Verksamheten ekonomiskt bistånd visar ett överskott om tkr. Noggranna utredningar och individuella handlingsplaner har bidragit till att personer med försörjningsstöd snabbare blir självförsörjande vilket har minskat kostnaderna. Mål/uppdrag Agenda 21 Inom socialförvaltningen har drygt hälften av personalen genomfört en grundläggande interaktiv data miljöutbildning, miljökörkortet, som syftar till att öka de anställdas miljömedvetenhet. Generellt följer verksamheterna inom socialförvaltningen anvisningarna för källsortering av sopor och har en allmän återhållsam inställning till engångsartiklar och elförbrukning. Vid inköp av livsmedel väljs i större utsträckning än tidigare olika ekologiska alternativ. Inom flera LSS verksamheter har personal och arbetstagare/boende fortsatt fokus på miljöfrågor. Källsortering av sopor och bortforsling till återvinningsstationer genomförs

10 5 inom daglig verksamhet och på vissa gruppbostäder. På den dagliga verksamheten Vävaren återvinner man tidningar som blivit över och av dessa tillverkas eget papper. På den dagliga verksamheten Bergvik komposterar man och använder jorden i egen odling. Integration Individuella insatser Insatserna inom socialförvaltningen utgår ifrån den enskilde individen och hans eller hennes behov. Individuella handlingsplaner upprättas alltid när det gäller barn och ungdomar som är i behov av stöd och särskild vikt ska då läggas på hur barnet/ungdomens integration inom olika livsområden behöver förstärkas i olika sammanhang. För äldre och personer med funktionsnedsättning upprättas en genomförandeplan tillsammans med den enskilde, där framgår den enskildes behov med hänsyn bland annat tagen till olika traditioner, religioner, kostvanor samt språk. Arbete och försörjning Inom socialförvaltningen har ekonomi- och vuxenenheten samt flyktingmottagningen uppdraget att aktivt verka för att särskilt utsatta grupper får insatser så att de erhåller arbete. Kontinuerligt bedrivs ett aktivt arbete i samverkan med andra aktörer, t.ex. arbetsförmedling, landsting och försäkringskassa, för att kunna ge det stöd den enskilde behöver för att bli självförsörjande. Under 2008 har ett antal specifika satsningar gjorts för att ge ett ökat stöd till olika grupper. Jobb coacher, stöd till arbetssökande som har försörjningsstöd i syfte att de ska bli självförsörjande. Samhällsinformation och integrationscirklar för alla nymottagna flyktingar. Gemensamma uppföljningssamtal tillsammans med AF och Vuxenutbildningen för alla flyktingar. Språk och arbetspraktik för de nyanlända flyktingar som läser på SFI I samarbete med andra aktörer utveckla och starta fler hälsorelaterade åtgärder framförallt för kvinnor. Samhällsplanering och bostäder Socialförvaltningen ska planera och medverka till realistiska lösningar för barnfamiljer, funktionshindrade, äldre och flyktingar samt verka för att skapa mötesplatser. Inom socialförvaltningen finns lägenheter tillgängliga för anvisning till personer med olika stödinsatser från socialtjänsten. Detta har gjort det möjligt att integrera personer med olika svårigheter i kommunens bostadsområden. En ny gruppbostad för personer med beslut om insats enligt LSS har startat sin verksamhet integrerat i ett bostadsområde med flerfamiljshus. Specifika mötesplatser finns för familjer med barn i förskoleålder, familjecentrum, i Kungsängen och Bro. För äldre tillhandahålls mötesplats i servicehusen i Bro och Kungsängen. Under året har en dagverksamhet för äldre startat i Bro, Solrosen. Mångfald kommunen som arbetsgivare Inom äldre- och handikappomsorgen finns en ganska stor andel anställda med utländsk bakgrund som kan bidra med särskild språk- och kulturkompetens. Detta ger ett mervärde till verksamheterna inom socialförvaltningen då det finns brukare från flera olika kulturer. Mångfaldsaspekten beaktas inför varje nyrekrytering som en del i integrationsarbetet.

11 6 Internkontroll Enligt internkontrollplan 2008 har intern granskning genomförts utifrån tre perspektiv; ekonomi, verksamhet/brukare samt medarbetare. Fakturakontroll i ekonomisystemet Kontroll har genomförts med syftet att kontrollera att fakturan är beslutsattesterad av behörig attestant. Kontrollen genomfördes som ett stickprov av: Februari månads fakturor: sammanlagt kontrollerades 65 st. fakturor inom hemtjänsten (21 st.), LSS-utförare (23 st.) och ekonomi- och vuxenenheten (21 st.) Maj månads fakturor: sammanlagt kontrollerades 60 st. fakturor inom barn- och familjeenheten (13 st.), äldreboendena (25 st.) och myndighetsenheten (22 st.) Vid kontrollerna framkom följande; Samtliga 65 st. fakturor var beslutsattesterade av behörig attestant. Ekonomiskt bistånd Kontroll har genomförts med syftet att säkerställa att utbetalning sker till rätt betalningsmottagare. Kontrollen genomfördes som ett stickprov (sammanlagt 50 betalningsnummer valdes ut under respektive februari månad 2008 samt augusti månad 2008) av betalningsmottagare. Dessa betalningsmottagare jämfördes sedan mot ärenden och beslut, för att kunna säkerställa att rätt betalningsmottagare fick utbetalningen av ekonomiskt bistånd. Vid kontrollen framkom inga felaktiga betalningsmottagare. Alla fanns med som både beslut, ärende och betalningsmottagare. Barnperspektiv Ekonomiskt bistånd Slumpmässigt har elva ärenden med skilda födelsedagar tagits fram av arkivansvarig personal. Där fanns de som var födda under 1940-talet till 1980-talet. Frågor som ställts: 1. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin åsikt? 2. Finns beskrivning om barnens förhållanden, behov och levnadsvillkor? 3. Bevakas barnets behov inom särskilt viktiga områden såsom: * Boende * Umgänge med frånvarande föräldrar * Fritidsaktiviteter * Extra kostnader i samband med aktiviteter inom skolan I ett av de undersökta ärendena finns dokumenterat att barnperspektivet har beaktats utifrån ovan nämnda frågor. Vid samtal med socialsekreterare framkommer dock att barnperspektivet funnits med i utredningsarbetet även om det inte särskilt beaktats i akten. Barn och Familj Slumpmässigt har tio ärenden tagits fram för barn födda under 1980-talet till 2000-talet på samma sätt som ovan under enheten för Ekonomiskt bistånd. Frågor som ställts: 1. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin åsikt? 2. Finns familjens ekonomiska förhållanden beskrivna utifrån barnets/ungdomens perspektiv? I dessa ärenden är barnet/ungdomen i fokus, man har systematiskt utrett förhållandena bland annat med dokumenterade intervjuer med barnet/ungdomen. I ett ärende finns en rubrik med familjens ekonomiska förhållanden men inte utifrån barnets perspektiv.

12 7 Rättssäker myndighetsutövning handläggning och dokumentation inom äldreomsorgen Kontroll har skett genom att 20 akter granskats genom ett slumpmässigt urval. De moment som granskats enligt kontrollplanen är om: styrdokument finns den enskilde har informerats om handläggningsprocessen den enskildes ursprungligen uttryckta behov och önskemål framgår den enskildes behov: sociala, psykiska, existentiella belyses i utredningen behov och önskemål ligger till grund för bedömningen beslutet omfattar alla den enskildes uttryckta önskemål mål för insatserna finns Granskningen har visat att samtliga moment uppfyllts till fullo. E-post Momentet innebar att kontrollera att alla har någon som öppnar e-posten när man själv inte är på plats. Den 23 april 2008 skickades e-post till fem personer, tre svarade varav två talade om vem som öppnar deras e-post vid frånvaro. Den 16 oktober 2008 skickades e-post till nio personer och fem svarade varav en talade om vem som öppnar deras e-post vid frånvaro. Social dokumentation inom äldreomsorgen Kontrollmoment - att varje brukare har en dokumenterad plan (genomförandeplan) som tagits fram i samverkan med den enskilde. Metod granskning av 10 journaler inom äldreomsorgen. Den sociala dokumentationen har förbättrats överlag. Sociala akter är upplagda för samtliga brukare. Varje boende/brukare har en egen mapp/pärm. Biståndsbeslut finns i akterna. Förvaringen av akterna fyller alla krav. Genomförandeplan med insatser och mål finns ännu inte för samtliga, men detta arbete pågår kontinuerligt och prioriteras. Viss otydlighet om den enskilde deltagit då planen upprättades, liksom datum för upprättandet finns. Målformuleringarna behöver bli tydligare. Den sociala journalens syfte måste klargöras tydligare så att inte en sammanblandning med arbetsanteckningar sker. Även utgångspunkten att anteckningarna i den sociala journalen ska vara objektiva och sakliga måste tydliggöras. Signeringsförtydliganden saknas i några fall. Levnadsberättelse (frivillig) finns oftast. Sammanfattningsvis verkar en viss osäkerhet kring den sociala dokumentationen finnas. Skriftlig dokumentation från arbetsplatsträffar (Apt) Granskning har genomförts av om det finns skriftliga anteckningar från arbetsplatsträffar inom de olika verksamheterna. Samtliga verksamheter, utom en, har skriftlig dokumentation från arbetsplatsträffarna. Klagomålshantering Under 2008 har inga klagomål eller synpunkter registrerats. Klagomålen och synpunkterna ska enligt kommunens rutin registreras och vidarebefordras till berörd handläggare som besvarar desamma. Rutiner finns inom verksamheterna om möjligheten att framföra klagomål/synpunkter. Vanligast är att klagomål åtgärdas och besvaras direkt på enheterna. Möjligheten att nå klagomålshanteringen via kommunens hemsida har varit stängd sedan april 2008.

13 8 Ärendehantering KF-uppdrag Utarbeta system och rutiner för att kvalitetssäkra verksamheten. System och rutiner för kvalitetssäkring av verksamheten inom socialförvaltningen finns i form av t.ex. policy och riktlinjer, övergripande plan, internkontrollplan, klagomålshantering samt brukarenkäter. Förslag till kvalitetsledningssystem samt kvalitetskriterier har utarbetats under året där samtliga system och rutiner redovisas gemensamt. Uppdraget kommer att redovisas till socialnämnden i mars I Upplands-Bro finns idag brister i fältarbetet för ungdomarna. Därför får nämnden i uppdrag att utreda och återkomma med förslag på fler förebyggande åtgärder som är kontaktskapande och/eller stödjande för ungdomar i riskzon. Uppdraget är redovisat av socialnämnden och behandlats av kommunfullmäktige, SN dnr Förslaget som återfinns i kommunfullmäktiges budget för år 2009 innebär att socialnämnden tillsammans med bildningsnämnden ska samordna nuvarande resurser och intensifiera insatser till barn och ungdomar.

14 9 ÄLDREOMSORG Myndighet Ansvarsområde Enheten utreder, bedömer och fattar beslut om hjälp i hemmet och särskilt boende enligt socialtjänstlagen samt utreder och fattar beslut enligt lag om riksfärdtjänst och utreder behov av färdtjänst inom länet. Enheten ansvarar även för verkställighet och uppföljning av externa köp av vårdplatser, har kostnadsansvar för utskrivningsklara enligt lag om kommunalt betalningsansvar samt kostnadsansvar för externt köp gällande mottagning av trygghetslarm. I enhetens uppdrag ingår att ta fram underlag för behov av hemtjänst samt utbyggnad av äldreboende samt ha viss omvärldsbevakning gällande lagstiftning inom vård och omsorg. I verksamheten finns tre handläggare samt gemensam chef med myndighetsutövning LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Myndighet, äldre SUMMA Verksamheten visar ett överskott på 250 tkr. Överskottet beror på minskade kostnader för kommunens betalningsansvar för personer som bedömts utskrivningsklara från sjukhus. Mellan åren 2007 och 2008 har antal dygn där kommunen har kostnadsansvar minskat från 493 till 267. Mål Ett aktivt samarbete och nätverksbyggande med hemtjänst och äldreboenden samt andra organisationer och samarbetspartners. Under året har ett aktivt samarbete genomförts inom äldreomsorgen med kontinuerliga möten. Samverkan har resulterat i uppdatering av gemensamma rutiner för uppföljning och gemensam planering för att tillgodose den enskildes behov utifrån beviljad insats. Samarbete har under våren skett mellan myndighetsenheten och Röda Korset angående start av anhörigcirkel i Röda Korsets regi. Systematisk uppföljning av verkställd kvalitet och kvantitet av samtliga beslut om personlig omvårdnad med stöd av utförarnas genomförandeplaner. Beslut om hemtjänstinsatser följs upp årligen. Genomförandeplanen ligger som grund för uppföljningen.

15 10 Enheten har utifrån sitt uppdrag utfört sammanlagt 952 utredningar/beslut Uppföljning/nyprövning av hemtjänst Särskilda boenden Dagverksamhet Trygghetslarm Riksfärdtjänst Utredning färdtjänst Summa Prioriterade åtgärder Att fortsätta utveckla samarbete med chefer och samordnare inom äldreomsorgen. En samsyn utifrån kommunens riktlinjer ska utformas. Dialog angående kommunens riktlinjer sker fortlöpande på de regelbundna träffarna mellan myndighetsenheten och äldreomsorgens utförare. Fastställande av en systematisk rutin för uppföljning av beslut om insats. Arbetet har inletts under hösten och fortsätter under första kvartalet 2009 då samtliga rutiner på enheten ska vara reviderade. Fortsatt utveckling av en rättssäker handläggning av enskilda ärenden enligt gällande lagstiftning och rättspraxis genom fortbildning. Under våren har äldre- och handikappsekreterarna tillsammans med LSS handläggarna haft gemensam juridisk handledning. I december 2008 deltog enhetschefen samt de tre äldre och handikappsekreterarna en juridisk kurs angående sanktionsavgifter. Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Dygnet runt omsorg externt, dygn Dygnet runt omsorg, kronor/dygn Utskrivningsklara, dygn Utskrivningsklara, kronor/dygn

16 11 Hemtjänst Ansvarsområde Verksamheten ansvarar för hjälp i hemmet, dagverksamhet, trygghetslarm, matdistribution, inköp, post och bankärenden. Uppdraget är att utifrån biståndsbeslut och genomförandeplaner erbjuda vård, service och omsorg till den enskilde. Enheten är uppdelad i två distrikt, Bro samt Kungsängen/Tibble hemtjänst. Hemtjänstinsatser ges till personer i ordinärt boende och till personer som bor i servicelägenhet, cirka 280 personer har hemtjänstinsatser. Servicehus finns i Kungsängen och Bro och består av 72 respektive 34 lägenheter. Dagverksamheten Kungsliljan riktar sig till personer som har en diagnostiserad demenssjukdom, där vistas ca sex personer per dag, måndag - fredag. Dagverksamheten Solrosen riktar sig till personer över 65 år med behov av social gemenskap och/eller vardagsrehabilitering och kan ta emot upp till tio personer per dag, måndag - fredag. En nattpatrull svarar för insatserna på natten samt tar emot och åtgärdar larmanrop. Inom verksamheterna arbetar i huvudsak vårdbiträden, undersköterskor, samt sjuksköterskor. På servicehusen arbetar även arbetsterapeut och sjukgymnast. Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Hemtjänst SUMMA Verksamheten visar ett överskott på 870 tkr. Överskottet beror på en effektivisering av verksamheten. Sammanslagning av Tibble och Kungsängens hemtjänst har medfört samordningsvinster och en effektivare personalplanering. Mål Bereda brukare möjlighet till social samvaro och aktiviteter med utgångspunkt i beviljad insats samt den enskilde individens önskemål. Dagverksamhet med social inriktning öppnades i Bro i januari På servicehusen i Bro och Kungsängen har olika aktiviteter genomförts under året. Prioriterade åtgärder Starta café verksamhet samt promenadgrupper på dagcentralerna i Bro och Kungsängen. I Kungsängens servicehus startade en café verksamhet i mars I Bro servicehus träffas boende en gång i veckan och har olika aktiviteter. Promenader erbjuds de boende i Bro servicehus på schemalagd tid.

17 12 Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Hemtjänst, timmar Hemtjänst, kronor/timme Anhöriganställning, timmar Anhöriganställning, kronor/timme Servicehus, timmar Servicehus, kronor/timme Dagverksamhet, personer Dagverksamhet, kronor/person Särskilda boenden med heldygnsomsorg Allégården och Kungsgården utgör den ena enheten med sammanlagt 48 platser. Den andra enheten består av Norrgården och Solgården med sammanlagt 44 platser och kommunens rehabiliteringspersonal samt tekniska hjälpmedel. Inom verksamheterna arbetar i huvudsak vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Ansvars område Allégården är ett boende för 16 personer med demenssjukdom. Verksamheten bedrivs på två våningsplan med åtta platser på vardera planet. Kungsgården har 32 boendeplatser. Verksamheten bedrivs på två våningsplan med 16 platser i vardera planet. Det ena våningsplanet har inriktning mot demenssjukdom och det andra har verksamhet riktad till somatisk sjukdom och ålderssvaghet. Norrgården har 23 boendeplatser. Sju av platserna har inriktning mot demenssjukdom varav en plats används för avlösning, övriga 15 platser har inriktning somatisk sjukdom och ålderssvaghet. Solgården har 21 boendeplatser. Platserna för korttidsboende har under året utökats till10 platser, varav en av dessa är för avlösning. Solgården har inte fullvärdig bostadsstandard. Korttidsplatserna har en inriktning till personer med omfattande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Övriga platser har inriktning somatisk sjukdom och ålderssvaghet.

18 13 Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Kungsgården och Allégården SUMMA Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Norrgården och Solgården SUMMA Verksamheterna Kungsgården och Allégården visar ett överskott på 617 tkr. Verksamheterna Norrgården och Solgården visar ett överskott på 440 tkr. Orsaken till detta beror främst på lägre personalkostnader, vilket en effektiv personalplanering medfört. Mål Att öka den boendes delaktighet och medbestämmande. Genom de prioriterade åtgärderna har målet uppnåtts. Prioriterande åtgärder Alla boenden ska ha en namngiven kontaktperson vid inflyttning Samtliga boende har en kontaktperson utsedd innan inflyttning. Samtliga boenden ska ha en genomförandeplan, samt levnadsberättelse upprättad senast två veckor från inflyttning. Samtliga boende har en genomförandeplan och levnadsberättelse. Den sociala planen ska följas upp och utvärderas var 3:e månad eller vid förändring av livssituationen av kontaktpersonen Rutinen och arbetssättet är implementerat hos personalen. Målet är uppnått till 85 %. Utveckla informationen till boende utifrån den sociala planen, genom ex. vis skriftlig veckoplanering för att tydliggöra insatserna samt skapa trygghet Detta arbete har påbörjats och kommer att fullföljas under Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Dygnet runt omsorg internt, dygn Dygnet runt omsorg internt, kronor/dygn

19 14 FUNKTIONSHINDRADE Socialpsykiatri Ansvarsområde Ansvarsområdet omfattar Skutans boende och träfflokal samt boendestöd till målgruppen psykiskt funktionshindrade. Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Socialpsykiatri SUMMA Verksamheterna visar ett underskott på 200 tkr. Vilket beror på att planerat avslut för extern placering genomfördes under hösten 2008 kostnadsminskningen gav då inte helårseffekt. Mål Varje brukare ska ha en individuell arbetsplan. Samtliga brukare har en individuell handlingsplan. En väl fungerande vårdkedja genom ökat samarbete med landstingets öppenvård och andra samarbetspartner. Fortsatt och utvecklat samarbete med Hantverkshuset, Härnevimottagningen, Samteamet och Öppenpsykiatrin har skett under året. Prioriterade åtgärder Upprätta individuella arbetsplaner tillsammans med brukaren, landstingets öppenvårdsmottagning och andra samarbetspartners. Åtgärden har varit prioriterad under året, önskat deltagande från landstingets representanter har inte kunnat uppnås. Aktiv deltagande i Milton projektet. Milton projektet är idag en permanentad verksamhet vid Härnevimottagningen. Samarbete har skett i stor utsträckning omkring målgruppen personer med dubbeldiagnos (missbruk/psyk).

20 15 Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Sysselsättning, personer Sysselsättning, kronor/placering Boendestöd, personer Boendestöd, kronor/person Placering, antal Placering, kronor/placering LSS - Myndighet Ansvarsområde Enheten utreder, bedömer och fattar beslut om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, socialtjänstlagen samt fattar beslut om riksfärdtjänst och gör utredningar om färdtjänst. Enheten ansvarar för verkställighet och uppföljning av externa köp av insatser enligt LSS och SoL. I enhetens uppdrag ingår att ta fram underlag för behov av LSS-insatser som t.ex. bostäder och daglig verksamhet samt omvärldsbevakning inom området funktionshindrade. I verksamheten finns tre handläggare och gemensam chef med myndighetsutövning äldreomsorg. Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Myndighet, funktionshindrade SUMMA Verksamheten visar på ett överskott på tkr. Orsaken till detta är att enskilda erhållit LSS insats, boende och daglig verksamhet, inom kommunen vilket har gjort att kostsamma externa köp har kunnat avslutas under året. Mål En väl fungerande samverkan med sjukvården, barn och vuxenpsykiatrin, habiliteringen, skolan samt kommunens övriga enheter. Under året har ett aktivt samarbete genomförts inom kommunen med kontinuerliga möten. Samverkan har resulterat i klargörande av gränsöverskridande frågor för att tillgodose den enskildes behov utifrån beviljad insats. Samarbetet med landstingets barn- och vuxenhabilitering och barn och ungdomspsykiatrin har intensifierats. Kontinuerliga möten med Håbo kommun och Järfälla har genomförts i syfte att planera enskilda insatser efter avslutad skolgång. Inom kommunen har Kultur och fritid, vuxenskolan samt handläggare från enheten inlett ett samarbete för att skapa fritidsalternativ för målgruppen LSS.

21 16 Systematisk uppföljning av beviljade insatser med stöd av utförarnas upprättade genomförandeplaner. Alla LSS beslut följs upp årligen. Där genomförandeplaner finns ligger de som grund för uppföljningen. Prioriterade åtgärder Fortsatt utveckling av en rättssäker handläggning av enskilda ärenden enligt gällande lagstiftning och rättspraxis genom fortbildning. Under våren har LSS handläggarna tillsammans med äldre och handikappsekreterarna haft gemensam juridisk handledning. Fokus och ökad lyhördhet för vad brukaren själv vill och önskar under utredningsprocessen. Under hela utredningsprocessen finns fokus på att brukaren får komma till tals och utrycka sin vilja. Enheten ska lyfta fram sin kunskap och kännedom om brukarnas behov och situation i planeringssammanhang. Kunskap fås genom kartläggning av behov samt brukarenkäter vilket används i planering av kommande LSS verksamhet i kommunen. Vidareutveckla samarbetet med LSS utförarenhet genom kontinuerliga möten. Kontinuerliga möten har genomförts. Samverkan med ekonomi och vuxen enheten avseende rutiner för boendestöd ska intensifieras. Prioriterad åtgärd är ej genomförd. Fastställande av en systematisk rutin för uppföljning av beslut om insats. Arbetet inleddes under hösten och fortsätter under första kvartalet 2009 då samtliga rutiner på enheten revideras. Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Gruppboende externa, personer Gruppboende externa, kronor/person Dagverksamhet externt, personer Dagverksamhet externt, kronor/person Korttidsvistelse, personer Korttidsvistelse, kronor/person Korttidstillsyn, personer Korttidstillsyn, kronor/person Kontaktperson, personer Kontaktperson, kronor/person

22 17 LSS - utförare Ansvarsområde Verksamheten ansvarar för gruppbostäder, daglig verksamhet och personlig assistans. I enhetens uppgifter ingår även ledsagarservice, avlösarservice och kontaktpersoner. Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto LSS SUMMA Verksamheten visar ett överskott på tkr. Det positiva resultatet beror på att Svartvikens gruppbostad startade sin verksamhet först april Detta innebär att kostnaden som redovisas för verksamheten inte visar helårseffekt och ger ett överskott på 900 tkr. Gruppbostäderna har vakans hållit tjänster och det har även varit problem med att tillsätta tjänster. Detta har medfört ett överskott på tkr. Mål Välfungerande LSS-verksamheter i kommunen med brukarinflytande och medbestämmande i fokus. Samtliga brukare i daglig verksamhet och gruppboenden har individuella genomförandeplaner för att öka delaktighet, trygghet och självständighet. Prioriterande åtgärder Start av ny gruppbostad enligt LSS. Svartvikens gruppbostad startade sin verksamhet år Inflyttning skedde i april. Verksamheten erbjuder boende för tio personer. Utveckla och implementera kartläggningsmetod av brukare inom daglig verksamhet i kommunen. Verksamheten har stärkts med en ny medarbetare för att kunna erbjuda flera brukare kartläggning. Genom att kontakta företag i kommunen och närkommuner har antalet praktikplatser och arbetsplatser ökat. Utvecklingsarbetet med kartläggningsmetod inom daglig verksamhet fortsätter. Metoden skall möjliggöra uppföljningar på arbetsplatser och i större utsträckning handleda brukare och personal på arbetsplatser. Vidarutveckla arbetsmetoder i form av förtydligande pedagogik för brukare på daglig verksamhet samt gruppboenden. Förtydligande pedagogik som metod har vidareutvecklats på gruppboenden och dagliga verksamheten bl.a. genom föreläsningar och extern handledning i tre av gruppbostäderna. Medarbetare med kompetens i metodiken ger intern handledning till andra dagliga verksamheter och gruppboende.

23 18 Genomföra en kvalitetsenkät till brukare som är beviljade gruppbostad och daglig verksamhet. Brukarundersökning genomfördes under hösten Enheten har jämfört resultatet med brukarundersökning som genomfördes Resultatet visar att enheten har höjt sin kvalitet. Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Gruppboende interna, personer Gruppboende interna, kronor/person Dagverksamhet internt, personer Dagverksamhet interna, kronor/person Personlig assistans, timmar Personlig assistans, kronor/timme Ledsagare/avlösare, personer Ledsagare/avlösare, kronor/person INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Individ- och familjeomsorgen (IFO) riktar sig i huvudsak till kommunens innevånare i åldern 0-65 år. Arbetsuppgifterna innefattar stöd i form av ekonomiskt bistånd, stöd till sysselsättning och arbete, stöd till barn och ungdomar samt deras familjer, samt stöd till missbrukare. Verksamheten är lagbunden och reglerad i socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), föräldrabalken (FB), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och FN:s barnkonvention. Barn- och familjeenheten Ansvarsområde Enheten ansvarar för stöd till barn, ungdomar samt deras familjer enligt den socialrättsliga lagstiftningen. Enheten är uppdelad i mottagningsgrupp, utredningsgrupp, familjehemsgrupp, behandlingsgrupp, familjerätt, ungdomsarbete, ungdomsmottagning, enhetsassistent och familjebehandlare vid familjecentral. Familjerådgivning utförs genom entreprenad avtal med Attendo. Januari 2008 bildades en gemensam nämnd för familjerätts frågor tillsammans med Järfälla kommun där verksamheten också är lokaliserad.

24 19 Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Barn -och familjeenheten SUMMA Verksamheten visar ett underskott med tkr. Underskottet härrör till den fortsatta ökningen av placeringar och då främst ungdomar. De barn/ungdomar som aktualiseras hos socialtjänsten har en alltmer komplex problembild där det handlar om kombination av såväl psykosocial som psykiatrisk problematik. Det innebär att den unge är i behov av mer kvalificerad vård än vad som kan erbjudas med placering i familjehem. Verksamheten har också haft institutionsplaceringar tillsammans med landstinget som betingar en högre kostnad. Mål Utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom barn och familjeenheten med stöd av evidensbaserade metoder. BBIC(barns behov i centrum) är idag helt implementerat inom Barn och Familjeenheten. BBIC syftar till att stärka barns och ungdomars ställning i den sociala barnavården. Det är ett enhetligt system för dokumentation och uppföljning som innebär att handläggningen blir mer strukturerad och bättre underbyggd. I samverkansprojekt Pinocchio har Barn och Familjeenheten tillsammans med Bildningsförvaltningen arbetat utifrån Genombrottsmetoden för att utveckla gemensamma samarbetsformer för att förhindra att barn utvecklar normbrytande beteenden Familjebehandlarna har utbildats i De otroliga åren som är en föräldrautbildning som vänder sig till föräldrar med barn i åldern 2-8 år som har beteendeproblem. Föräldrautbildningen syftar till att minska barns negativa beteenden, öka föräldrars positiva uppfostringsstrategier, öka barnens sociala kompetens och sociala kontakter med positiva jämnåriga samt öka samarbetet mellan föräldrar och skola. Prioriterade åtgärder Implementera metoden BBIC (barns behov i centrum) i allt arbete inom Barn och familjeenheten. BBIC är implementerat i allt arbete vid enheten och vi avser att ansöka om licens hos Socialstyrelsen vid årsskiftet 2008/2009. Förbättra arbetet kring barn som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende i samverkan med bildningsförvaltningen inom ramen för projekt Pinocchio. Samarbetet med Bildningsförvaltningen har varit lyckat och är ett gott exempel på hur goda krafter blir starkare vid systematiskt samarbete över verksamhetsgränser. Under projektiden har ett team bestående av representanter från Råbyskolan och socialtjänsten arbetat utifrån genombrottsmetoden i syfte att utveckla varaktiga samarbetsformer mellan skola och socialtjänst för barn som riskerar att utveckla normbrytande beteende. SKL har förlängt projektet till och med maj 2009.

25 20 Kvalitetssäkra arbetet med ungdomar genom att bilda ett ungdomsteam med spetskompetens. Två ungdomskonsulenter har sedan våren 2008 arbetat med ungdomar som dömts till vård genom socialtjänsten både med påverkansprogram/ungdomstjänst och som kvalificerade kontaktpersoner. Ungdomskonsulenterna har kompetensutvecklats med ART utbildning familjeverkstan och föräldrastegen, de två senare är utbildningar för att driva gruppverksamhet för föräldrar både på generell och på riktad nivå. Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Placeringar, antal Placeringar, kronor/placering Öppen verksamhet, antal ärenden Öppen verksamhet, kronor/ärende Handläggning, antal ärenden Handläggning, kronor/ärende Ekonomi- och vuxenenheten Ansvarsområde Verksamheten inom ekonomi- och vuxenenheten omfattar handläggning av ekonomiskt bistånd, stödinsatser till arbetslösa, missbruksvård enl. SoL och LVM samt utredning och beslut om insatser till psykiskt funktionshindrade. Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Ekonomi- och vuxenenheten SUMMA Verksamheten visar ett underskott på tkr vilket beror på ökade kostnader för institutionsplaceringar, fler feriearbetande ungdomar (enligt beslut) än vad som budgeterats samt ökade personalkostnader. Verksamheten har under rekryteringsprocesser haft inhyrd personal.

26 21 Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Ekonomiskt bistånd SUMMA Ekonomiskt bistånd visar ett överskott på tkr. Trots en försämrad arbetsmarknad, där färre människor får jobb har kostnaden för personer med försörjningsstöd minskat. Detta beror bl.a. på individuella handlingsplaner, noggranna utredningar och jobb coaching. Mål Utveckla och öka samarbetet både internt och externt. Samarbetet och samverkan har utvecklats både internt och externt genom prioriterad åtgärd. Antalet bidragsmånader per hushåll med försörjningsstöd ska sjunka. Antal bidragsmånader per hushåll i genomsnitt har sjunkit från 4,8 månader 2007 till 4,6 månader Minska antalet externa placeringar. Antalet externa placeringar har ökat med en. Prioriterade åtgärder Vidareutveckla och upparbeta former och rutiner för samverkan på individ- och verksamhetsnivå. På Härnevimottagningen (öppen missbruksvård) finns samarbete mellan beroendevården, socialtjänsten och psykiatrin för personer med komplexa vårdbehov. Samverkan med arbetsförmedlingen om sysselsättningsåtgärder och samverka med försäkringskassan har pågått enligt avtal. Genom ett individuellt anpassat stöd öka möjligheten för den enskilde att bli självförsörjande. Under 2008 har ett projekt med jobb coaching startats. Syftet med projektet är att arbetssökande som har försörjningsstöd ska bli självförsörjande. Detta ska kunna uppfyllas genom i första hand arbete, utbildning eller andra arbetsmarknadsåtgärder. Under året har ett antal individuellt anpassade praktikplatser och arbetsuppgifter skapats såväl i kommunen som hos privata arbetsgivare som har underlättat inträdet på ordinarie arbetsmarknad och minskat behovet av försörjningsstöd. Utöver anställningar inom den egna verksamheten och Skällsta arbetscenter har ett antal personer fått anställningar och praktik inom andra förvaltningar och hos privata företag. 64 personer har varit aktuella inom projektet, antal avslutade personer 31 varav 24 har fått arbete, sex har påbörjat utbildning samt en har ingått i AF:s jobbgarant.

27 22 Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Placeringar, antal Placeringar, kronor/placering Boende, antal ärenden Boende, kronor/ärende Öppen verksamhet, antal ärenden Öppen verksamhet, kronor/ärende Handläggning, antal ärenden Handläggning, kronor/ärende Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Försörjningsstöd, antal hushåll Försörjningsstöd, kronor/hushåll Arbetsmarknadsåtgärder, antal ärenden Arbetsmarknadsåtgärder, kronor/ärende Myndighetshandläggning, antal ärenden Myndighetshandläggning, kronor/ärende

28 23 FLYKTINGMOTTAGNING Ansvarsområde Kommunens flyktingmottagning är organiserad inom individ och familjeomsorgen. Verksamheten bedrivs inom ramen för avtalet med Länsstyrelsen om mottagande av flyktingar samt avtal med migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn för vilket statlig ersättning utbetalas till kommunen. Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Flyktingmottagningen SUMMA Verksamheten visar ett överskott på 968 tkr. Detta beror på att verksamhetens kostnader har blivit lägre än vad som budgeterats. Genom att verksamheten inriktar sitt arbete på att ge den enskilde flyktingen det stöd han eller hon behöver för att så snart som möjligt bli självförsörjande minskar de totala kostnaderna. Mål Förkorta den enskildes introduktionstid genom ett individuellt anpassat stöd. Den enskildes introduktionstid har förkortats genom: Individuellt stöd tillsammans med jobbcoach för flyktingar som har kommit lite längre i det svenska språket. Genomförandet av yrkesutbildning (vårdutbildning) i samarbete med Vuxenutbildningen i Upplands-Bro, Järfälla och Sundbybergs kommun. Förstudie till det regionala projektet Praktikplatsanskaffning Nord-Väst. Förstudien har genomförts med 26-medel tillsammans med 3 andra kommuner samt Länsstyrelsen. Kommunerna har nu sökt ESF-medel och kommer att genomföra projektet under Hälsoprojektet Kost, hälsa och fysisk aktivitet på svenska har genomförts i samarbete med ABF Norra Stor-Stockholm under hösten 2008 med en grupp flyktingkvinnor. Prioriterade åtgärder Utveckla insatser i samverkan med kommunala vuxenskolan i form av olika yrkesutbildningar. Två yrkesutbildningar har genomförts, vårdutbildning samt bussförarutbildning, i samarbete med Vuxenutbildningen i Upplands-Bro, Järfälla och Sundbybergs kommun.

29 24 NÄMND OCH ADMINISTRATION Gemensam administration Ansvarsområde I gemensam administration finns stabs- och specialfunktioner till stöd för nämndens och socialchefens ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Gemensam administration ansvarar även för stöd till de olika enheterna i form av utrednings- och utvecklingsinsatser. Inom enheten finns nämndsekretariat samt handläggning enligt alkohollagen och dödsboanmälningar. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) är organisatoriskt placerad i gemensam administration med hänsyn till att befattningen bör vara fristående från de verksamheter där MAS ska utöva tillsyn och kontroll. IT-samordning och systemförvaltning Pro Capita är förvaltningsövergripande och har organiserats inom gemensam administration liksom handläggning inom budget- och skuld rådgivning. Verksamhetsanalys Ekonomi Ekonomi tkr Budget Redovisn. Avvikelse Avvikelse 2008 Netto 2008 Netto 2008 Netto 2007 Netto Administration och nämnd SUMMA Verksamheten visar ett överskott på tkr. Vilket främst beror på att förvaltningens kostnader för fastigheter blir betydligt lägre än budget. Mål Information till förtroendevalda, allmänhet och förvaltning ska vara tydlig och lättillgänglig. Prioriterade åtgärder för att uppnå målet har pågått under 2008 och kommer att fortsätta kommande år. Prioriterade åtgärder Utveckla och förbättra förvaltningens information till allmänhet, förtroendevalda och förvaltning. Aktiviteter pågår och har genomförts avseende bland annat; broschyrer om verksamhet till brukare, revidering av hemsida och annan intern information. Utveckla rutiner för hantering av upphandling och avtal inom förvaltningen. En översyn pågår av samtliga avtal inom förvaltningen, arbetet kommer att slutföras under våren Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2008 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Budget och skuldsanering, antal ärenden Budget och skuldsanering, kronor/ärende

30 25 INVESTERINGSBUDGET Projekt Budget 2008 Redovisning 2008 Avvikelse Förstudie nya äldreboenden Ombyggnad Skutans kök Gruppbostad Furuhällskvarteret Daglig verksamhet Finnstastigen Förprojektering boende Larmuppgradering Åtgärder arbetsmiljö Inventarier Svartviken Inventarier Skutan Inbrottslarm Solängen Totalt förstudie nya äldreboenden Antalet äldre ökar i kommunen och frågan om nya äldreboenden behöver aktualiseras. För förstudie har 47 tkr avsatts. Planering pågår och kommer att fortsätta även Förslaget är att kvarstående medel om 21 tkr överförs till Ombyggnad Skutans kök Köket vid Skutans träfflokal behöver moderniseras och anpassas till nya miljökrav. Projektgrupp för ombyggnation av Skutans kök är tillsatt. Arbete med ombyggnation av lokal kommer att färdigställas under Förslaget är att kvarstående medel om 687 tkr överförs till Gruppbostad Furuhällskvarteret Ett nytt gruppboende LSS har färdigställs under Utrustning och inventarier till allmänna ytor och personalutrymmen beräknas kosta 400 tkr. Merparten av inköp till verksamheten har genomförts under 2007 och Resterande inköp till verksamheten kommer att göras under Förslaget är att kvarstående medel om 37 tkr överförs till Daglig verksamhet Finnstastigen Investeringsprojekt avslutas Förprojektering äldreboenden samt LSS-boende Planering av särskilt boende för äldre samt bostad med särskild service LSS pågår. Förslaget är att kvarstående medel om 474 tkr överförs till Larmuppgradering Larmuppgradering kommer att färdigställas under Kvarvarande medel 29 tkr överförs till Åtgärder arbetsmiljö Investeringsprojekt avslutas Inventarier Svartviken Ett nytt gruppboende LSS har färdigställs Utrustning och inventarier till allmänna ytor och personalutrymmen beräknas kosta 415 tkr. Drygt hälften av inköpen till verksamheten har

31 26 genomförts under Resterande inköp till verksamheten kommer att göras under Förslaget är att kvarstående medel om 185 tkr överförs till Inventarier Svartviken Köket vid Skutans träfflokal behöver moderniseras och anpassas till nya miljökrav. Projektgrupp för ombyggnation av Skutans kök är tillsatt. Arbete med ombyggnation av lokal kommer att färdigställas under Förslaget är att kvarstående medel om 49 tkr överförs till Inbrottslarm Solängen Investeringsprojekt avslutas.

32 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom, Dnr Socialnämnden Internbudget för socialnämndens verksamhet 2009 Förslag till beslut Socialnämnden fastställer internbudget för 2009 enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2009 vid sitt sammanträde den 20 november. Kommunfullmäktige beslutade att utöka socialnämndens budgetram med 5 mnkr avseende volymökningar. Beräknade volym, löne- och kostnadsökningar 2009 inom socialnämndens verksamhetsområde motsvarar 22,9 mnkr vilket innebär nödvändiga kostnadsminskningar inom samtliga verksamheter. Förvaltningen har upprättat förslag till internbudget för 2009 för socialnämndens verksamhet. Totalt uppgår nettobudgeten 2009, till 255,2 mnkr. Beslutsunderlag Internbudget 2009, Socialnämnden Ärendet Socialförvaltningen har i förslag till internbudget 2009 tillfört och omfördelat medel utifrån nedanstående: Till ny verksamhet, ledning, inom äldreomsorg och funktionshindrade tillförs 500 tkr samt omfördelas inom verksamhetsområdet och från nämnd och administration tkr till lönekostnader avdelningschef samt MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) samt svårprognostiserade kostnader som t.ex. externa köp utifrån tvingande lagstiftning. LSS utförare tillförs tkr avseende LSS insatser på hemmaplan. Verksamheten myndighet tillförs tkr avseende volymökningar, externt köp av särskilt boende för äldre. Till ny verksamhet, ledning, inom individ och familjeomsorgen omfördelas inom verksamhetsområdet tkr samt omfördelas från nämnd och administration 500 tkr till lönekostnader avdelningschef, social jour, familjerätt, familjerådgivning, FOU samt svårprognostiserade kostnader som t.ex. externa köp utifrån tvingande lagstiftning. 200 tkr tillförs avseende LSS-insats, daglig verksamhet till målgruppen asperger. Sammanlagt har 5 mnkr tillförts i enlighet med kommunfullmäktiges beslut samt att 7,5 mnkr omfördelats mellan de olika verksamheterna.

33 2(2) För att skapa ekonomiskt utrymme för volymökningar kommer samtliga enheter att genomföra verksamhetsförändringar som sammanlagt motsvarar 15,6 mkr i minskade kostnader. Socialförvaltningen kommer under året att arbeta utifrån angivna mål och uppdrag. Fokus kommer att vara på; Samverkan med andra för att gagna den enskilde, bidra till utveckling och vara en del av effektivt resursutnyttjande. Utbyggnad och planering av särskilt boende för äldre. Utbyggnad och planering av bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Samordning av resurser för att arbeta aktivt med såväl akuta insatser som förebyggande för att långsiktigt skapa en främjande miljö för barn och unga i vår kommun. Fortsatt utveckling av öppenvård på hemmaplan. Utökat fokus på kost, social gemenskap, aktiviteter och utevistelse. Utveckling och förbättring av den externa informationen. Utformning av ett övergripande kvalitetsledningssystem för socialtjänsten. Fortsatt god kontroll av hur resurserna används kommer att prägla 2009 och tendens till avvikelser kommer att noggrant analyseras och åtgärdas. Utveckling och förändring av verksamhet med utgångspunkt i bibehållen kvalité och som ger minskad kostnad är ett prioriterat område. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Bilagor: Internbudget 2009, Socialnämnden

34 Ramtillskott enligt beslut kommunfullmäktige den 20 november 2008

35 2 SOCIALNÄMNDEN Ansvarsområde... 3 Ekonomi... 3 Övergripande mål... 4 Uppdrag... 4 SOCIALFÖRVALTNINGEN... 6 Ansvarsområde... 6 ÄLDREOMSORG... 7 Ansvarsområde... 7 Ekonomi... 7 Mål... 7 Uppdrag... 8 Nyckeltal... 8 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 9 Ansvarsområde... 9 Mål... 9 Uppdrag... 9 FUNKTIONSHINDRADE Ansvarsområde Ekonomi Mål Uppdrag Nyckeltal INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Ansvarsområde Ekonomi Mål Uppdrag Nyckeltal NÄMND OCH ADMINISTRATION Ansvarsområde Ekonomi Mål Uppdrag Nyckeltal INVESTERINGSBUDGET... 17

36 3 SOCIALNÄMNDEN Ansvarsområde Socialnämnden ansvarar för omsorg om äldre och funktionshindrade samt att barn och familjer får det stöd och den hjälp samt övriga insatser som regleras i den samlade lagstiftningen inom socialtjänsten. Nämndens ansvar omfattar även ekonomiskt bistånd, insatser för barn och vuxna med missbruksproblematik, boendestöd och sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder, kommunens flyktingmottagning samt verksamhet för personer i arbetsmarknadsåtgärder. Inom äldreomsorgens särskilda boenden ansvarar nämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser, till och med sjuksköterskenivå. Socialnämnden som arbetsgivare ansvarar för att arbetsmiljön är god och att medarbetarna har den kunskap och kompetens som krävs för uppgiften. Ekonomi DRIFTBUDGET (TKR) Områden Budget 2008 Nämnd 2009 Netto Kostnader Intäkter Netto Äldreomsorg Funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Nämnd och administration SUMMA EKONOMISKT BISTÅND Verksamhet Budget 2008 Nämnd 2009 Netto Kostnader Intäkter Netto Ekonomiskt bistånd SUMMA Socialnämnden har två budgetramar inom sitt ansvarsområde, programområdena och ekonomiskt bistånd. Socialnämndens driftbudget tillförs för år 2009, tkr.

37 4 Övergripande mål År 2009 har socialnämnden några spännande projekt i gång. Ett större är det nya äldreboendet i Tibble, där spade kommer i jorden under året. Vi avser att upphandla driften av detta boende i öppen konkurrens där kvalitén står i fokus. Kvalitén är även mycket viktig i den befintliga verksamheten och ska fortsätta att utvecklas under Vi måste också planera för en ny gruppbostad för funktionshindrade. Här finns tomten klar, på Kamrervägen i Bro. Upplands- Bro kommun är en av de minsta, till invånarantalet räknat i Stockholms län Vi kan därför inte ha all den verksamhet som ibland efterfrågas. Därför har vi ett givande samarbete med olika kommuner i olika frågor som vi anser är viktigt att vidareutveckla. Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd för individen ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. Nämnden ska försäkra sig om att barnets bästa redovisas i arbetsprocessen och besluten ska innefatta ett barnperspektiv. Brukarenkäter ska genomföras som en del av uppföljning och kvalitetskontroll samt användas i det fördjupade samarbetet med Stockholms läns landsting. Mål Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. All verksamhet ska utformas med brukaren i centrum och genomsyras av en humanistisk människosyn där alla människors lika värde är utgångspunkten. Uppdrag Socialnämnden ska tillsammans med bildningsnämnden samordna resurserna till ett övergripande nätverk och arbeta aktivt med såväl akuta insatser som förebyggande för att långsiktigt skapa en främjande miljö för barn och unga i vår kommun Gemensamt Samtliga verksamheter ska: Utöka fokus på kost, social gemenskap, aktiviteter och utevistelse. Utgå från den enskilde individens behov och önskemål Utformas med brukarens behov av tillgänglighet, inflytande och trygghet i fokus, tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information, kvalitetssäkras och följas upp Samverka med andra för att gagna den enskilde, bidra till utveckling och vara en del av effektivt resursutnyttjande. Vidarutveckla samarbetet med frivilligorganisationer Ha beredskap för att söka pengar från EU:s program och fonder samt delta i EU-projekt Äldreomsorg Förebyggande arbete i syfte att minska antalet fallolyckor och avvikelser i medicinhanteringen. Upprustning av trädgårdar på kommunens äldreboenden. Upphandla driften av det nya äldreboendet i Tibble med tydliga kvalitetskriterier Påbörja planeringen av nästa äldreboende som kommer efter Tibbleetableringen

38 5 Utreda förutsättningarna för att det inom kommunen kan etableras ett så kallat Trygghetsboende. Omsorg om personer med funktionsnedsättning Planera för en ny gruppbostad och nya boendeplatser enligt LSS. Utveckla individuella aktiviteter för personer som bor i gruppbostad. Stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning ska prioriteras. Individ och familjeomsorg Fortsatt utveckling av öppenvård på hemmaplan. Utveckla förebyggande insatser. Fortsatt satsning på samverkan med andra kommuner. Administration Utveckla och förbättra den externa informationen. Utforma övergripande kvalitetsledningssystem för socialtjänsten

39 6 SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansvarsområde Socialförvaltningen ansvarar för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättningar samt stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna. Större delen av socialförvaltningens insatser är lagstadgade och styrs främst av Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Alkohol- och tobakslag. Inom arbetsmiljöområdet ansvarar förvaltningen för att arbetsplatsernas organisation, arbetsinnehåll och tekniska funktioner utformas på sådant sätt att risker för att medarbetarna drabbas av fysisk och psykisk ohälsa undanröjs och att arbetsmiljön upplevs utvecklande såväl för individen som för organisationen. Socialförvaltningens organisation Socialnämnd Socialchef Äldre- och handikappomsorg Gemensam administration Individ- och familjomsorg LSS enhet Hemtjänst Myndighetsenhet Äldreboende Äldreboende Mottagning Utredning Integration och arbetsmarknad Utförare

40 7 ÄLDREOMSORG Ansvarsområde Äldreomsorgen har ett samlat ansvar för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) till personer som p.g.a. ålder, långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av stöd i sitt dagliga liv. Verksamheten inom äldreomsorgen är organiserad i fyra enheter; Myndighetsenhet, Hemtjänst, Solgården/Norrgården samt Kungsgården/Allégården. Myndighetsenheten utreder, bedömer och fattar beslut om insatser enligt SoL och lag om riksfärdtjänst samt utreder enskildas behov av färdtjänst inom länet. Enheten ansvarar även för verkställighet och uppföljning av externa köp av platser. Hemtjänst utför insatser som beslutats och innefattar omvårdnads- och serviceinsatser i hemmet, trygghetslarm, matdistribution samt dagverksamhet. Inom äldreomsorgen finns fyra särskilda boenden med heldygnsomsorg (äldreboende). Allégården/Kungsgården har 48 platser för heldygnsomsorg, Norrgården/Solgården har 33 platser för heldygnsomsorg och 11 platser för korttidsvård samt ansvar för kommunens rehabilitering och tekniska hjälpmedel. Ekonomi Ekonomi tkr Budget 2008 Nämnd 2009 Äldreomsorg Netto Kostnader Intäkter Netto Hemtjänst Boendena Myndighet, äldre Ledning äldreomsorg SUMMA Sammanlagt tillförs området äldreomsorg tkr. Beräknade volym, löne- och kostnadsökningar 2009 inom äldreomsorgen motsvarar tkr vilket innebär nödvändiga kostnadsminskningar inom samtliga verksamheter. Hemtjänst får en oförändrad budgetram i jämförelse med Norrgården/Solgården respektive Kungsgården/Allégårdens budget minskas med 250 tkr vardera. Verksamheten myndighet tillförs avseende volymökningar, externt köp av särskilt boende för äldre. Ledning tillförs tkr till lönekostnader avdelningschef, MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) samt till svårprognostiserade kostnader som t.ex. externa köp utifrån tvingande lagstiftning. Mål Myndighetsenheten Den enskilde ska få en likvärdig och rättssäker handläggning inom äldreomsorgen. Hemtjänst Hemtjänst ska präglas av kontinuitet och trygghet. Den enskilde ska få ökad delaktighet i genomförandet av beviljat bistånd. Särskilda boenden De äldre ska ha ökad delaktighet och medbestämmande i utformning av hennes/hans vård och omsorg.

41 8 De äldre ska erbjudas god och näringsriktig mat samt en trevlig och inbjudande måltidssituation. Uppdrag Myndighetsenheten Arbeta fram ett mätsystem som metod i bedömning av behov av särskilt boende. Enheten ska ha dokumenterade handläggningsrutiner. Besluten ska verkställas inom rimlig tid. Besluten ska vara aktuella och motsvara de äldres behov. Hemtjänst Den enskilde brukaren ska få sin hemtjänst utförd av samma personer så långt som möjligt. Insatserna ska utformas tillsammans med brukaren och dokumenteras i en genomförandeplan. Särskilda boenden Alla boende ska ha en namngiven kontaktperson vid inflyttning och namngiven omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Samtliga boenden ska ha en genomförandeplan samt levnadsberättelse som upprättas tillsammans med den enskilde senast två veckor från inflyttning. Äldreboenden ska erbjuda flera alternativa maträtter samt tillhandahålla en trevlig måltidsatmosfär. Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2009 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 Dygnet runt omsorg externt, dygn Dygnet runt omsorg, kronor/dygn Utskrivningsklara, dygn Utskrivningsklara, kronor/dygn Dygnet runt omsorg internt, dygn Dygnet runt omsorg internt, kronor/dygn Hemtjänst, timmar Hemtjänst, kronor/timme Anhöriganställning, timmar Anhöriganställning, kronor/timme Servicehus, timmar Servicehus, kronor/timme

42 9 Hälso- och sjukvård Ansvarsområde Kommunal hälso- och sjukvård omfattar den sjukvård som utövas av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och övrig omvårdnadspersonal verksamma inom kommunens särskilda boendeformer och dagverksamheter för äldre. I det kommunala uppdraget ingår också att tillgodose behovet av individuella hjälpmedel. Förutom att erbjuda specifika hälsooch sjukvårdsinsatser identifierar den kommunala hälso- och sjukvårdspersonalen den äldres friskfaktorer i samråd med den enskilde. Mål Personal inom det kommunala hälso- och sjukvården ska arbeta förebyggande för att minska antalet fallolyckor och avvikelser i medicinhantering. Uppdrag Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor ska arbeta fram rutiner för att upptäcka risker för fallolyckor både på särskilda boenden och ordinarie boenden Sjuksköterskor ska arbeta fram rutiner för att kvalitetssäkra medicinhantering Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska utbilda och handleda övrig omvårdnadspersonal i förebyggande arbete

43 10 FUNKTIONSHINDRADE Ansvarsområde Verksamhetsområdet omfattar utredning, beslut och insatser till personer med funktionsnedsättning. Verksamheten är organiserad i tre enheter; myndighetsenhet och LSSenhet samt socialpsykiatri. Myndighetsenheten utreder, bedömer och fattar beslut om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL). Myndighetsenheten ansvarar för verkställighet och uppföljning av externa köp av insatser enligt LSS och SoL. LSS-enheten utför insatser som beslutats enligt LSS-lagen d.v.s. gruppbostäder, daglig verksamhet, personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice och kontaktpersoner. LSS-enheten ansvarar även för administration av personlig assistans enligt lagen om assistansersättning (LASS) som beslutas av försäkringskassan. Socialpsykiatrin omfattar boende, träfflokal samt boendestöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Ekonomi Ekonomi tkr Budget 2008 Nämnd 2009 Funktionshindrade Netto Kostnader Intäkter Netto Socialpsykiatri LSS Myndighet, funktionshindrade Ledning funktionshindrade SUMMA Sammanlagt tillförs området funktionshindrade tkr. Beräknade volym, löne- och kostnadsökningar 2009 inom området motsvarar tkr vilket innebär nödvändiga kostnadsminskningar inom samtliga verksamheter. Socialpsykiatrin får en oförändrad budgetram i jämförelse med LSS utförare tillförs tkr avseende LSS insatser på hemmaplan. Enheten myndighets budget minskas med tkr, vilket innebär färre externa köp av LSS-insatser. Ledning tillförs tkr till lönekostnader avdelningschef samt svårprognostiserade kostnader som t.ex. externa köp utifrån tvingande lagstiftning. Mål Myndighetsenheten Den enskilde ska få en likvärdig och rättssäker handläggning inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning. LSS-utförare Den enskilde ska ha en ökad delaktighet inom verksamhetsområdet personlig assistans. Den enskilde, som har särskilt boende i kommunen, ska ha ökat inflytande över sin egen fritid. Socialpsykiatri Den enskilda inom målgruppen ska erbjudas meningsfull sysselsättning.

44 11 Uppdrag Myndighetsenheten Enheten ska ha dokumenterade handläggningsrutiner. Besluten ska verkställas inom rimlig tid. Besluten ska vara aktuella och motsvara den enskildes behov. LSS-utförare Den enskilde som har personlig assistans ska ha ett stort inflytande över valet av assistent. De brukare som bor i kommunens särskilda boende ska erbjudas minst en enskild aktivitet i veckan. Socialpsykiatri Olika sysselsättningar till målgruppen på Skutan ska utvecklas. Nyckeltal Prestation/nyckeltal, LSS Budget 2009 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 Gruppboende externa, personer Gruppboende externa, kronor/person Dagverksamhet externt, personer Dagverksamhet externt, kronor/person Korttidsvistelse, personer Korttidsvistelse, kronor/person Korttidstillsyn, personer Korttidstillsyn, kronor/person Kontaktperson, personer Kontaktperson, kronor/person Prestation/nyckeltal, LSS Budget 2009 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 Gruppboende interna, personer Gruppboende interna, kronor/person Dagverksamhet internt, personer Dagverksamhet interna, kronor/person Personlig assistans, timmar Personlig assistans, kronor/timme Ledsagare/avlösare, personer Ledsagare/avlösare, kronor/person

45 12 Prestation/nyckeltal, Budget 2009 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 socialpsykiatri Sysselsättning, personer Sysselsättning, kronor/placering Boendestöd, personer Boendestöd, kronor/person Placering, antal Placering, kronor/placering

46 13 INDIVID OCH FAMILJEOMSORG Ansvarsområde Individ- och familjeomsorgen (IFO) riktar sig i huvudsak till kommunens invånare i åldern 0-65 år. Arbetsuppgifterna innefattar stöd i form av ekonomiskt bistånd, stöd till sysselsättning och arbete, stöd till barn och ungdomar och deras familjer, samt stöd till missbrukare. Verksamheten är lagbunden och reglerad i socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL), föräldrabalken (FB), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och FN:s barnkonvention. Kommunens flyktingmottagning är organiserad inom individ och familjeomsorgen. Verksamheten bedrivs inom ramen för avtalet med Länsstyrelsen om mottagande av flyktingar samt avtal med migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn för vilket statlig ersättning utbetalas till kommunen. Verksamheten inom individ och familjeomsorgen är från och med 1 mars 2009 organiserad i fyra enheter; mottagningsenhet, utredningsenhet, integration och arbetsmarknadsenhet samt utförarenhet. Ekonomi Ekonomi tkr Budget 2008 Nämnd 2009 Individ- och familjeomsorg Netto Kostnader Intäkter Netto Mottagningsenheten Utredningsenheten Integration och arbetsmarknad Utförarenheten Flyktingmottagningen Ledning IFO SUMMA Ekonomi tkr Budget 2008 Nämnd 2009 Netto Kostnader Intäkter Netto Ekonomiskt bistånd SUMMA Sammanlagt tillförs individ och familjeomsorgen 700 tkr. Beräknade volym, löne- och kostnadsökningar 2009 inom området motsvarar tkr vilket innebär nödvändiga kostnadsminskningar inom samtliga verksamheter. Till ny verksamhet ledning omfördelas inom verksamheten tkr samt tillförs 700 tkr till lönekostnader avdelningschef, daglig verksamhet (asperger), social jour, familjerätt, familjerådgivning, FOU-samverkan samt svårprognostiserade kostnader som t.ex. externa köp utifrån tvingande lagstiftning. Mål Gemensamt Tillgången av förebyggande insatser (insats utan biståndsbedömning t.ex. rådgivning, gruppverksamhet) för den enskilde ska öka. 20 % av individ och familjeomsorgens arbete ska vara av förebyggande karaktär.

47 14 Stöd och behandling till den enskilde ska till 80 % kunna erbjudas inom öppenvården på hemmaplan. Barn och familj Barn, ungdomar och familjer ska kunna erbjudas stöd och behandling på hemmaplan. Antal placeringar ska inte öka jämfört med 2008 Vuxna Insatserna till personer med försörjningsstöd ska utformas utifrån den enskildes behov och leda till egen försörjning. Antalet bidragsmånader per hushåll med försörjningsstöd ska minska (jämfört med 2008). Vuxna med missbruksproblematik ska kunna erbjudas stöd och behandling på hemmaplan. Antalet placeringar ska inte öka. Flyktingmottagning Insatserna till flyktingar ska utformas utifrån den enskildes behov och leda till egen försörjning. 60 % av flyktingarna ska vara självförsörjande inom tre år. Uppdrag Gemensamt Skapa en gemensam mottagning för avdelningen. Den egenproducerade öppenvården ska öka (jämfört med 2008). Skapa gemensamma nya riktlinjer för individ- och familjeomsorgen Tillsammans med bildningsförvaltningen utveckla det förebyggande arbetet för att ge föräldrar stöd. Tillsammans med bildningsförvaltningen och arbetsförmedlingen utarbeta förslag på verksamhet och organisation för ungdomar som står utanför gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Barn och familj Solängens öppenvårds verksamhet ska utformas utifrån de behov barn, ungdomar och deras familjer har. Vuxna Utarbeta nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd. Vidareutveckla arbetsmetoder med utgångspunkt i ett individuellt anpassat stöd. Utveckla stödboende till personer med missbruksproblematik som har behandling inom öppenvården. Flyktingmottagning Samtliga flyktingar ska ha en introduktionsplan upprättad innefattande bl. a praktik och samhällsinformation.

48 15 Nyckeltal Prestation/nyckeltal, barn och familj Budget 2009 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 Institutionsplaceringar, antal Placeringar, kronor/placering Familjehemsplacering Familjehemsplacering, kronor/placering Öppen verksamhet, antal ärenden Öppen verksamhet, kronor/ärende Handläggning, antal ärenden Handläggning, kronor/ärende Prestation/nyckeltal, vuxna Budget 2009 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 Placeringar, antal Placeringar, kronor/placering Boende, antal ärenden Boende, kronor/ärende Öppen verksamhet, antal ärenden Öppen verksamhet, kronor/ärende Handläggning, antal ärenden Handläggning, kronor/ärende Prestation/nyckeltal Budget 2009 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 Försörjningsstöd, antal hushåll Försörjningsstöd, kronor/hushåll Arbetsmarknadsåtgärder, antal ärenden Arbetsmarknadsåtgärder, kronor/ärende Myndighetshandläggning, antal ärenden Myndighetshandläggning, kronor/ärende

49 16 NÄMND OCH ADMINISTRATION Ansvarsområde I gemensam administration finns stabs- och specialfunktioner till stöd för nämndens och socialchefens ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Gemensam administration ansvarar även för stöd till de olika enheterna i form av utrednings- och utvecklingsinsatser. Inom enheten finns nämndsekretariat samt handläggning enligt alkohollagen och dödsboanmälningar. IT-samordning och systemförvaltning Pro Capita är förvaltningsövergripande och har organiserats inom gemensam administration liksom handläggning inom budget- och skuldrådgivning. Ekonomi Ekonomi tkr Budget 2008 Nämnd 2009 Netto Kostnader Intäkter Netto Nämnd och administration SUMMA Sammanlagt minskas nämnd och administrations budget med tkr. Beräknade löneoch kostnadsökningar 2009 inom området motsvarar 250 tkr vilket innebär nödvändiga kostnadsminskningar inom verksamheten tkr, avseende medel för fastighetsförvaltning, överförs till äldre- och handikappomsorgen. Avsatta medel, tkr för avdelningschefer, överförs till äldre- och handikappomsorgen respektive individ och familjeomsorgen. Tjänsten MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) överförs till äldre- och handikappomsorgen 600 tkr. Mål Information om socialförvaltningen till medborgare och brukare ska vara tydlig och lättillgänglig. Uppdrag Utveckla och förbättra förvaltningens information till medborgare och brukare. Nyckeltal Prestation/nyckeltal Budget 2009 Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 Budget och skuldsanering, antal ärenden Budget och skuldsanering, kronor/ärende

50 17 Investeringsbudget Investeringsbudget 2009 Kostnad, tkr Äldreomsorg Trädgård 150 Hemtjänst Dagcentral Bro inkl daglig verksamhet Café sjuan (enligt besiktningsprotokoll UBH) 175 LSS-utförare Fastigheter; Bergvik och Finnsta (väggar, fönster och golv) 175 Individ och familjeomsorg Skutan, ombyggnation kök 300 Socialförvaltningen övergripande Pro Capita 100 SUMMA 900

51 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom, Dnr Socialnämnden Rapportering enligt tillägg i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) av ej verkställda och verkställda beslut, 31 december Förslag till beslut 1. Överlämna socialförvaltningens rapportering av ej verkställda och verkställda beslut enligt tillägg i LSS till Länsstyrelsen samt till kommunens revisorer. 2. Överlämna statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut enligt tillägg LSS till kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunerna är skyldiga att inrapportera ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vid rapporteringstillfället den 31 december 2008 fanns det sju ej verkställda beslut att rapportera till Länsstyrelsen. Beslutsunderlag Statistikrapport Kvartalsrapport Individrapporter Ärendet Kommunerna har från den 1 juli 2008 genom ett tillägg i LSS skyldighet att rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från samma datum gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Alla ej verkställda beslut som rapporterats ska alltid återrapporteras när beslutet har verkställts. Rapporteringsskyldigheten gäller beslut i alla verksamheter enligt LSS. Rapporteringen till Länsstyrelsen och kommunens revisorer ska ske på individnivå och lämnas in en gång per kvartal. Rapporteringen till kommunfullmäktige ska ske i form av en statistikrapport där individen är avidentifierad.

52 2(2) En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt LSS kan åläggas att betala en särskild avgift. Som en yttersta konsekvens kan Länsstyrelsen ansöka hos länsrätten om att den dömer ut särskild avgift. Nuläge vid rapporteringstillfället 31 december 2008 Vid rapporteringstillfället den 31 december 2008 fanns det sju ej verkställda beslut, samtliga beslut avsåg bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, att rapportera till Länsstyrelsen. Av de sju inte verkställda besluten har sex personer tackat nej till erbjuden insats samt en person som blivit erbjuden bostad men ännu inte lämnat besked. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: Statistikrapport Kvartalsrapport Kopia av beslut till: Länsstyrelsen i Stockholms län

53 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Rapportering enligt socialtjänstlagen av ej verkställda och verkställda beslut, 31 december 2008 Förslag till beslut 1. Överlämna socialförvaltningens rapportering av ej verkställda och verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL till Länsstyrelsen samt till kommunens revisorer. 2. Överlämna statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL till kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunerna har enligt socialtjänstlagen skyldighet att rapportera in ej verkställda beslut. Vid rapporteringstillfället den 31 december 2008 fanns det fyra ej verkställda beslut avseende kontaktfamilj inom individ och familjeomsorgen samt fem ej verkställda beslut avseende särskilt boende inom äldreomsorgen att rapportera. Beslutsunderlag Individrapport Kvartalsrapport Statistikrapport Ärendet Kommunerna har från den 1 juli 2006 genom en ändring i socialtjänstlagen skyldighet att rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från samma datum gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Alla ej verkställda beslut som rapporterats ska alltid återrapporteras när beslutet har verkställts. Rapporteringsskyldigheten gäller beslut i alla verksamheter enligt socialtjänstlagen; omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ och familjeomsorg. Rapporteringen till Länsstyrelsen och kommunens revisorer ska ske på individnivå och lämnas in en gång per kvartal. Rapporteringen till kommunfullmäktige ska ske i form av en statistikrapport där individen är avidentifierad.

54 2(2) En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL som någon är berättigad till kan åläggas att betala en särskild avgift. Det lägsta beloppet för en sanktionsavgift är tio tusen kronor och den högsta en miljon kronor. Sanktionsavgiften fastställs av Länsrätten efter ansökan från Länsstyrelsen. Nuläge vid rapporteringstillfället 31 december 2008 Individ och familjeomsorg Vid rapporteringstillfället den 31 december 2008 fanns det fyra ej verkställda beslut, samtliga beslut avser kontaktfamilj, att rapportera till Länsstyrelsen. Skälet till att besluten ej har verkställt är att det saknas lämplig personal/uppdragstagare. Ett tidigare rapporterat beslut har under perioden avslutats utan att verkställas. Äldreomsorg Vid rapporteringstillfället den 31 december 2009 fanns det inom äldreomsorgen fem ej verkställda beslut, samtliga beslut avser särskilt boende, att rapportera till Länsstyrelsen. Av de fem önskar en person avvakta flytt. Samtliga personer har andra kompletterande insatser, korttidsplats, avlösningsplats, hemtjänst samt dagverksamhet. Handikappomsorg Vid rapporteringstillfället den 31 december 2008 fanns det inte några ej verkställda beslut att rapportera till Länsstyrelsen inom handikappomsorgen. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: Statistikrapport Kvartalsrapport Kopia av beslut till: Länsstyrelsen i Stockholms län

55 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Agneta Kanhov Dnr Socialnämnden Övergripande riktlinjer för individ och familjeomsorgen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar anta föreliggande övergripande riktlinjer att gälla från den 1 mars Sammanfattning Socialförvaltningen har uppmärksammat ett behov av att skapa övergripande riktlinjer för Individ- och familjeomsorgens arbete. Riktlinjerna har arbetats fram i samråd med personalen. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 februari SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelningschef

56 Övergripande riktlinjer för Individ och familjeomsorgens arbete vid Socialförvaltningen i Upplands-Bro. Grunden för allt arbete är socialtjänstlagen och där särskilt nedanstående paragrafer ska uppmärksammas. Socialtjänstlag (2001:453) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Bemötande och tillgänglighet Socialtjänstens klienter skall bemötas på ett professionellt sätt med respekt, värdighet och intresse. En hög grad av tillgänglighet ska prägla Individ- och familjeomsorgens verksamheter. För anmälningar eller rådfrågning ska det alltid gå att nå någon handläggare under kontorstid och en beredskap för att kunna göra en bedömning av akuta ärenden omgående måste alltid finnas. När vi inte har möjlighet att ta emot telefonsamtal är vi noga med att ringa upp den som sökt oss, helst samma dag. Vi måste acceptera att det finns människor som inte hinner eller har möjlighet att ringa på fasta telefontider. Tider för personligt besök ska kunna bokas inom 10 arbetsdagar. Alla våra verksamhetslokaler ska normalt vara öppna och lätt tillgängliga för besökare. För att Socialtjänsten ska vara mer tillgänglig finns möjlighet att söka viss hjälp utan registrering och även kunna vara anonym vid vissa öppna verksamheter. Förebyggande arbete Till Individ- och familjeomsorgens uppgifter hör att bedriva förebyggande arbete, vilket definieras som där utredning ej inletts och beslut om insats inte fattats. Det förebyggande arbetet kan bestå av information eller rådgivning till enskilda eller till allmänna grupper, så som föräldrar. Avdelningen ska också sträva efter ett nära samarbete med andra förvaltningar, myndigheter och ideella organisationer i syfte att ge invånarna hjälp till självhjälp.

57 2 Social jour Den sociala jouren är bemannad lördag till torsdag och på fredagar , därefter finns personal i beredskap och sköts i samarbete mellan Nordväst kommunerna. Kontakten sker via direktkontakt ovan tider och övrig tid via polisen i norrort och rör främst angelägna ärenden avseende barn och ungdom. Helhetssyn Utgångsläget är att Individ och familjeomsorgen ska vara en sammanhållen avdelning med gemensamma riktlinjer och bedömningsgrunder istället för flera delar med olika värderingar och separata mål att nå. En avdelning där de gemensamma resurserna i form av personalens sammanlagda kunskaper och erfarenheter samt tillgängliga ekonomiska resurser används för att nå avdelningens gemensamma mål. Helhetstänkandet innebär att det är den enskildes behov som gäller inte hur vi organiserar arbetet inom en viss enhet eller grupp i förhållande till en annan. Vi har alla oberoende av inom vilken enhet vi arbetar, ansvar för att människor får den hjälp och det stöd de behöver. Detta innebär även att alla handläggare har skyldigheten att utifrån sitt ärende göra en bedömning om någon handläggare från en annan enhet/grupp ska kopplas in i ärendet redan från början eller senare och att inga klienter skickas emellan enheter/grupper utan att vi samarbetar för att nå ett gemensamt mål för klienten. Ett mål som klienten varit delaktig i att formulera. Oavsett var man arbetar inom förvaltningen eller vilken yrkesroll man har, ska man utgå ifrån hur klientens totala situation ser ut. Särskilt viktigt är detta i familjer med barn. Exempelvis är det såväl i ärenden som rör barnfamiljer som i ärenden som rör vuxna missbrukare eller psykiskt funktionsnedsatta vanligt med ekonomiska problem. Vi ska, med klientens hjälp, försöka inhämta en så tydlig bild som möjligt om hur behovet/behoven ser ut för att kunna ge den bästa insatsen. Individ- och familjeomsorgens arbete ska präglas av ett systemteoretisk synsätt. De metoder som används ska vara kunskapsbaserade samt ha sin grund i beprövad erfarenhet och aktuell forskning. Personalen ska för detta arbete ha relevant kompetens. Barnperspektiv Barn kan aldrig lastas för sina föräldrars tillkortakommanden. Socialtjänsten måste alltid se till hur barnens nuvarande situation långsiktigt påverkar deras uppväxt och framtid och ge insatser utifrån det perspektivet. Barn till missbrukande, psykiskt funktionsnedsatta eller ekonomiskt svaga föräldrar är en riskgrupp. Socialtjänstens uppgift är att se till att barn får goda förutsättningar att växa upp till välfungerande människor. Socialtjänsten ska på olika sätt försöka stödja föräldrarna till ett gott föräldraskap, enskilt eller i grupp. Arbetet med barn och ungdomar ska prioriteras. Med detta menas att alla ärenden där barn och unga är involverade ska vid hög arbetsbelastning handläggas först. Här avses såväl föräldrar som har egna barn hemma eller barn som man har umgänge med eller sambos barn.

58 3 Följande ska beaktas: - Barn och ungdomar med flera riskfaktorer, t ex bristande omvårdnad, känslomässig torftighet, föräldrars missbruk eller psykisk sjukdom, och därtill få skyddsfaktorer bl a litet eller inget familjenätverk, få kamrater, avsaknad av fritidsaktiviteter, ska ägnas särskild uppmärksamhet. Barnets behov ska alltid beaktas. - Barn ska, så långt det är möjligt, bo kvar hemma hos sina föräldrar för att undvika separationer. - För barn och ungdomar som ändå måste placeras i familjehem eller på institution, ska planeringen i första hand vara att de ska återvända hem. Förberedelse för detta och gemensam plan mellan enheterna/grupperna för stöd till biologfamiljen ska påbörjas samtidigt som barnet/ungdomen placeras. En institutionsplacering ska endast undantagsvis vara längre än 6 månader. - Vräkning av barnfamiljer ska undvikas i största möjliga utsträckning. Barns behov av kontinuitet ska i detta avseende i hög grad beaktas. - Ungdomar ska snabbt ut i arbete eller utbildning. - Dokumentation av hur barnperspektivet beaktats och i varje ärende där det finns barn är mycket viktig. Barn och ungdom Barn- och ungdomsverksamheten utgår särskilt från 5 kap. 1-3 SoL som fastställer att socialnämndens uppgift är att främja goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar och i samarbete med barnens föräldrar möjliggöra att ge utsatta barn goda uppväxtvillkor. Personalen på IFO skall vara väl förtrogen med gällande lagstiftning, ha god kännedom om barns utveckling och behov i olika åldrar och det är också viktigt att ha kännedom om barns och ungdomars fritidssituation i Upplands-Bro. Ekonomiskt bistånd Enligt socialtjänstlagen 3 kan försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. Livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift, 2. Boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.

59 4 Missbruk Kap 3 7 och kap 5 9 i SoL samt Socialstyrelsens - Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård- och den för Stockholms län gemensamma policy ska alltid beaktas vid missbruksarbetet. Särskild vikt när det gäller stöd till personer med olika slag av missbruksproblem ska ägnas ungdomar och de fall där barn finns med i bilden. Stöd ska som regel ges i frivillig, öppen form. Det finns resurser för den som behöver hjälp med abstinensbehandling, strukturerade och planerade behandlingsinsatser, boendemöjligheter samt meningsfull sysselsättning. Institutionsvård ska höra till undantagen och då förekomma under begränsad tid. Socialpsykiatri Stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning skall prioriteras såväl vad gäller det förebyggande arbetet som individuella insatser i men institutionsvård ska höra till undantagen och då förekomma under begränsad tid. Det finns boendemöjligheter med boendestöd och aktiviteter för en meningsfull fritid, liksom arbetsrehabiliterande insatser där arbetsförmåga finns. Familjevåld Den handläggare som först möter en person som utsatts för våld, ansvarar för att personen får den hjälp han eller hon behöver omgående och följer personen så länge han eller hon väljer detta eller att en annan person tar vid. Kvinnojouren och mansjouren kan bistå med stöd och hjälp bla med akutboende och familjevåldsteam Nordväst med stöd även till förövare. Om det föreligger särskilda skyddsaspekter finns möjligheten att erbjuda plats vid skyddat boende. Barn som bevittnat våld i familjen är brottsoffer och ska erbjudas stöd, även om barnet själv inte varit utsatt. Här kan samtal enligt Trappan-modellen vara aktuellt. Brottsoffer Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp enligt SoL 5 kap 11. Brottsofferjouren och stödcenter för unga brottsoffer kan också ge stöd till utsatta personer. Utredning Handläggning av ärenden ska präglas av rättssäkerhet, mångfald, flexibilitet och delaktighet. Utredningar ska utföras på sådant sätt och i sådan omfattning att de berörda kan vara delaktiga i utredningen och förstå handläggarens bedömning. I utredningar som rör barn och ungdomar ska såväl vårdnadshavarna som barnet/ungdomen vara delaktiga. Hur en persons ekonomi ser ut eller om det finns barn med i bilden är alltid aktuellt. Barnens situation ska alltid belysas. Utredningar ska bedrivas skyndsamt liksom dokumentationen av utredningen. Ansökningar om ekonomiskt bistånd skall behandlas inom 7-10 dagar och utredningar som avser ekonomiskt bistånd skall färdigställas inom högst 2 månader. För vuxenutredningar gäller högst 3 månader och för övriga utredningar gäller lagstadgad tid eller den tid som angetts av annan myndighet. Den utredningsmanual som ska användas avseende barn är BBIC (barns behov i centrum). Om klienten inte är nöjd med biståndsbeslutet (eller del av det) lämnas alltid en skriftlig besvärshänvisning och information om hur man överklagar, vid behov även praktisk hjälp. Öppenvård Egen producerad öppenvård ska alltid vara första alternativet till insats vid beslut efter en utredning, gärna i olika kombinationer( paket). All öppenvård ska vara strukturerad och följa

60 5 en genomförandeplan. För en person som inte önskar ta emot hjälp, kan viss förebyggande hjälp som inte kräver biståndsbeslut erbjudas. Om den tänkta insatsen inte finns som verksamhet eller att vi själva inte kan åstadkomma den genom våra öppenvårdsteam eller andra resurser i vår organisation, så kan öppna insatser upphandlas. Genomförandeplan Genomförandeplanen är det viktigaste arbetsredskapet för planering, beslut och uppföljning och skall därför finnas i samtliga insatser. Klienten måste vara delaktig i denna och villig till förändring mot de mål som anges i planen. För att förstärka delaktigheten och tydliggöra överenskommelsen så ska både handläggaren och klienten alltid skriva under genomförandeplanen. Undantag kan göras vid vård utan samtycke. Klienten ska erhålla ett eget exemplar. Dessa mål ska följas upp vid de tillfällen man kommer överens om och enligt den tidplan för insatsen som man upprättat tillsammans. I komplexa ärenden kan en gemensam genomförandeplan för ärendet med olika grupper/enheters insatser och mål i ett dokument vara ett bra alternativ till flera olika genomförandeplaner. Genomförandeplanen kan förändras om förutsättningarna förändras och beslutet kan omprövas, och detta måste anges i det första beslutet. Bistånd som beviljats kan under dessa förutsättningar avbrytas om klienten inte följer planen t ex bryter mot regler eller uteblir från behandling. Avtal Vid köp av externa insatser upprättas alltid avtal med uppdragstagaren. Observera att det aldrig är uppdragstagaren som ska utforma avtalet. Uppdraget ska tydligt formuleras och kopplas till genomförandeplanen där mål och tidplan för uppföljning finns angivna. I placeringsärenden används befintliga och av enhetschefen godkända avtalsmallar. Insats Grundsynen är att klienten alltid ska få sitt stöd i hemmiljön, detta såvida inte utredning tydligt visar att behoven inte kan tillgodoses av våra egna resurser eller att det är uppenbart olämpligt. Barns behov av skydd måste givetvis alltid beaktas, liksom barnperspektivet. Insatsen ska alltid specificeras i genomförandeplanen och vara direkt relaterad till klientens behov. Det måste klart framgå för uppdragstagaren vilken förändring som ska åstadkommas. Målet med insatsen ska vara tydligt och mätbart, så att det går att följa upp och eventuellt initiera förändring av insatsen och revidering av genomförandeplanen. Insatser som ges i öppenvård kan ibland vara förenade med omkostnader för t ex aktiviteter. Eventuellt bistånd till dessa kostnader ska handläggas av ekonomiskt bistånd och beslutas i samråd med övriga berörda enheter. Omfattningen och uppgift om ansvarsfördelningen av dessa ska anges i genomförandeplanen och således finnas med i underlaget för biståndsbeslutet. Egenavgifter Enl. 8 kap. 1 1:a st SoL medför stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. Enl. 8 kap. 1 2:a st SoL ska egenavgifter tas ut av föräldrar vid placeringar. I övervägandet ska hänsyn tas till den betalningsskyldiges faktiska försörjningsförmåga. Då någon betalningsansvarig inte godvilligt betalar, ska socialnämnden överväga om att väcka talan om ersättning i länsrätten enl. 9 kap 3 SoL. Beslut om att väcka talan om återbetalning ska göras om det är uppenbart att försörjningsskyldig förälder underlåter att

61 6 bidra till barnets försörjning. Beslut om att väcka talan ska inte göras om återbetalningsmöjligheten får anses som ringa. Socialnämnden kan även överväga att ge vederbörande betalningseftergift. Kommunförbundet nämner som skäl En person som inte kan bidra till sitt barns försörjning pga. egna problem och/eller långvarig sjukdom samt i övrigt har svårigheter att ta hand om sin egen och familjens ekonomi. Beslut om egenavgifter ska dokumenteras. Sekretess I 7 kap SekrL finns bestämmelser till skydd för enskildas personliga förhållanden inom hälsooch sjukvårdsområdet och socialtjänstområdet. Här tillämpas ett omvänt skaderekvisit. Omvänt skaderekvisit - innebär att huvudregeln är sekretess. I praktiken innebär det att sådana uppgifter mycket sällan lämnas ut eftersom det måste stå helt klart att uppgifterna kan lämnas ut utan att någon lider skada eller men. Observera att det är klienten som avgör om skada eller men har uppkommit. Evidensbaserat socialt arbete Ett evidensbaserat socialt arbete (Cournoyer 2004, Mullen med flera 2005) innebär att tre olika typer av kunskapsunderlag integreras i en beslutsprocess i det praktiska arbetet (Tengvald 2003): Klientens erfarenheter, värderingar, behov och önskemål. De professionellas erfarenheter, kunskaper och kontaktnätverk samt ramar av lagar, lokala riktlinjer och etiska principer. Forskarnas olika typer av bevis för hur givna sociala insatser fungerar. Processen utmynnar i ett beslut där målet är att utfallen ska bli de bästa möjliga för klienterna. Beslutssituationen kan på flera sätt vara unik. Därför krävs att beslutsfattaren inom det sociala arbetet gör en varsam sammanvägning av innehållet i alla tre källor. Förutsättningen för en lyckad sammanvägning är det praktiska omdöme som de professionella socialarbetarna och beslutsfattarna utvecklat på grundval av erfarenheter och vetenskaplig skolning (Schön 1983 och Molander 1996). Gallring Uppgifter i en sammanställning som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgifterna avser har upphört. Dock finns ett antal undantag som regleras i SoL 12 kap 2. Kvalitet Det åligger socialtjänsten enligt SoL 3 kap. 3 att bedriva ett socialt utrednings- och behandlingsarbete som vilar på vetenskap och beprövad metod samt håller hög kvalitet. Förutsättningarna för detta är, dels att de anställda har erforderlig kompetens för det arbete de har att utföra, dels att systematisk uppföljning och utvärdering görs i varje enskilt ärende. Uppföljning av insatser för barn och ungdomar görs enligt BBIC. Valet av insats ska motiveras och dokumenteras. Vad gäller socialtjänstens olika verksamhetsområden ska informationsbroschyrer finnas, som ger en god beskrivning av verksamheten och vad man som klient kan förvänta sig.vid avslutad insats ska klientens

62 7 utvärdering tas till vara. Vartannat år ska en brukarundersökning utföras under en mätmånad. Klagomål som inte rör själva biståndet ska nedtecknas och hanteras av enhetschef samt återföras till Socialförvaltningens ledningsgrupp. Utvärdering För vuxna med missbruks- eller beroendeproblematik används ASI. Alternativt kan annan, av ledningsgruppen godkänd, utvärderingsmetod användas.

63 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Agneta Kanhov Dnr Socialnämnden Riktlinjer för ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Socialnämnden antar föreliggande riktlinjer för ekonomiskt bistånd att gälla från den 1 mars Sammanfattning Socialförvaltningen har uppmärksammat ett behov av att skapa riktlinjer för arbetet med ekonomiskt bistånd. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 februari SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelningschef

64 1 REGISTER - RIKTLINJER 1 Allmänt om ekonomiskt bistånd 2 Försörjningsstöd 2:1 Riksnorm 2:2 Detaljbeskrivning av Riksnormen 2:2:1 Livsmedel 2:2:2 Kläder och skor 2:2:3 Lek och fritid 2:2:4 Hälsa och hygien 2:2:5 Förbrukningsvaror 2:2:6 Dagstidningar 2:2:7 Telefon 2:2:8 TV-licens 2:3 Skäliga faktiska kostnader vid behov 2:3:1 Boendekostnader 2:3:2 Hushållsel 2:3:3 Arbetsresor 2:3:4 Hemförsäkring 2:3:5 Fackföreningsavgift 3 Bistånd till livsföring i övrigt 3:1 Alternativ medicinsk behandling 3:2 Arbetskläder 3:3 Avgift äktenskapsskillnad 3:4 Barnomsorgskostnader 3:5 Barns fritidsaktiviteter 3:6 Begravningskostnader 3:7 Cykel till barn 3:8 Depositionsavgift för el 3:9 Fickpengar 3:10 Flyttning 3:11 Glasögon 3:12 Hemutrustning 3:13 Kosttillägg 3:14 Legitimation 3:15 Låsbyte 3:16 Läkarvård och medicin 3:17 Magasinering av möbler 3:18 Mammografi 3:19 Matpengar 3:20 Semester och rekreation 3:21 Sjukhusvård/resor 3:22 Psykoterapi 3:23 Skulder 3:24 Spädbarnsutrustning 3:25 Tandvård 3:26 TV 3:27 Umgängeskostnader 3:28 Övriga kostnader i samband med sjukdom

65 2 4 Fastställande av bistånd 4:1 Vårdbidrag 4:2 Handikappersättning 4:3 Hemmavarande ungdomars arbetsinkomst 4:4 Tillgångar 4:4:1 Sparade medel 4:4:2 Bilinnehav 4:4:3 Egen fastighet / bostadsrätt 4:4:4 Fritidshus eller andra realiserbara tillgångar 4:4:5 Underhållsstöd 5 Föräldrar med minderåriga barn 5:1 Arbetskrav för småbarnsföräldrar 5:2 Bistånd i samband med lagstadgad rätt till ledighet för vård av barn 6 Makar, sammanboende och registrerade partners 6:1 Underhållsskyldighet 6:2 Övriga sammanboende 7 Ungdomar 7:1 Hemmaboende vuxet barns bidrag till boendekostnader 7:2 Bistånd till hemmaboende ungdomar 8 Studerande 8:1 Bistånd till studerande som söker eller just fått feriearbete 9 Pensionärer 9:1 Bistånd i avvaktan på beslut om pensionsförmån 9:2 Bistånd till personer med reducerad pension p g a förtida uttag 10 Arbetslösa 10:1 Vid arbetsgivares konkurs 11 Egna företagare 12 Utländska medborgare 12:1 Kostnader i samband med avsägande av medborgarskap i annat land 12:2 Kostnader för förnyelse av pass 12:3 Återflyttning till hemlandet 12:4 Avgift ansökan om uppehållstillstånd 12:5 Asylsökande 13 Institutionsplacerade 13:1 Kriminalvård 13:2 Bistånd vid vistelse på kriminalvårdsanstalt eller annan institution 13:3 Missbruksvård 13:4 Värnpliktiga 14 Återkrav av bistånd och felaktiga utbetalningar 14:1 Återsökning hos försäkringskassan enligt AFL 14:2 Återkrav enligt SOL 14:3 Återkrav enligt 9 kap 2 andra stycket

66 14:4 Återkrav enligt 9 kap 1 14:5 Ersättningstalan 14:6 Anmälan vid misstänkt bidragsbrott 3

67 4 1 Allmänt om ekonomiskt bistånd Socialtjänstlag (2001:453) 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. Livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift, 2. Boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 4 Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och 1. inte har fyllt tjugofem år, eller 2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller 3. Följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd. Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket. 5 Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 4, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. 6 Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9, 3 kap. 1-4 och 7-14, 4 kap. 1-4 och 8-10 samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

68 5 Dessa riktlinjer är ett komplement till socialförvaltningens övergripande riktlinjer för Individ och familjeomsorgen, nedan kallad IFO. Bistånd till försörjning (försörjningsstöd) och livsföringen i övrigt enligt 4 kap 1 SoL är individuellt behovsprövat. (se även 4 kap. Rätten till bistånd). Vid prövningen gäller att den enskildes ansvar för försörjningen alltid kommer i första hand. I ansvaret ingår att söka alla bidrag (ex. barnbidrag, bostadsbidrag, studiebidrag, CSN lån, underhållsstöd, bostadsbidrag, A-kassa, Alfa-kassa mm) som den enskilde har rätt att söka. Den ekonomiska situationen ska styrkas med kontoutdrag, senaste deklarationen, lönebesked och andra verifikationer. Biståndet ska utformas så att den enskildes möjligheter att klara sin försörjning och livsföring i framtiden förbättras. Vid bedömning om rätt till bistånd ska utredas om hushållet har möjlighet att klara sin försörjning genom: Egna tillgångar Vid bedömningen av om den sökande kan tillgodose sina behov genom egna tillgångar i stället för försörjningsstöd bör endast sådana tillgångar som den sökande faktiskt förfogar över eller kan få tillgång till beaktas. Exempel på fiktiva tillgångar som inte bör påverka rätten till försörjningsstöd: pensionsförsäkringar som inte kan återsökas, bankmedel som inte går att disponera på grund av gåvobrev, fast egendom som inte kan överlåtas på grund av villkor i gåvobrev eller testamente, underårigs bankmedel som står under överförmyndarens kontroll, om överförmyndaren inte ger sitt samtycke. (se även avsnitt 5 Inkomstprövning) 1 Om den enskilde förfogar över kontanter, banktillgodohavanden eller andra tillgångar som lätt kan realiseras t.ex. aktier och obligationer ska dessa beaktas vid bedömningen av sökandes behov av försörjningsstöd. Undantag Ålderspensionärer bör dock kunna ha sparade medel upp till ett halvt basbelopp och barn (under 18 år) upp till 15 % av basbeloppet utan att det påverkar försörjningsstödet. Det samma gäller hushållsmedlemmars tillgodohavanden i bosparande upp till den nivå som behövs för att behålla platsen i bosparkön. 2 Det ska göras en individuell bedömning om en bil ska säljas för att tillgodose den enskildes behov. Undantag bör göras om den enskilde behöver bilen för att behålla sitt arbete eller av medicinska eller sociala skäl är i behov av bil (ex. saknar allmänna kommunikationer eller att de är otillräckliga) Likaså om behovet av försörjningsstöd är tillfälligt. 3 Om hjälpbehovet bedöms bli långvarigt (över 6 månader) eller om andra särskilda omständigheter föreligger bör krav ställas på att även andra tillgångar ska säljas för att den enskilde på så sätt helt eller delvis ska kunna tillgodose sina behov. Krav på försörjning bör dock enbart ställas i de fall då tillgången representerar ett betydande värde samt då intäktsöverskottet kan anses motivera åtgärden.

69 6 Vid beslut om ekonomiskt bistånd ska 4 kap. 1 användas. Beslut enligt denna paragraf kan överklagas genom förvaltningsbesvär liksom 5 i samma kapitel. Däremot kan inte 4 kap. 2 överklagas genom förvaltningsbesvär och denna paragraf ska i princip inte användas. Undantag kan vara exempelvis när rätt till bistånd inte föreligger men kommunen betalar ut ekonomisk hjälp med villkor om återbetalning. Se avsnittet om återkrav enligt SoL under kap 14 Utgångspunkten i arbetet med försörjningsstöd skall vara en hjälp till självhjälp. Reglerna i socialtjänstlagen innebär att var och en i första hand är skyldig att själv försöka tillgodose sitt behov och att det ekonomiska biståndet i princip ska vara en tillfällig hjälp. Huvudprincipen är att det är bättre för den enskilde att klara sin försörjning på egen hand genom t ex lönearbete än genom bistånd. Socialtjänsten ska hjälpa den enskilde på så sätt att han eller hon kan uppnå egen försörjning. Det är bland annat detta som menas med att biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Det övergripande målet är att varje hushåll så snart som möjligt ska bli oberoende, eller minska sitt beroende av ekonomiskt bistånd, genom att övergå till annan försörjning. Den sökande ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbeten till lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna (riksnormen) finns angivet i lagen. Följande fem perspektiv är ska prägla handläggning, bedömning och beslut angående ekonomiskt bistånd: 1 Barnens bästa 2 Låginkomstnivå 3 Helhetssyn 4 Tillgänglighet 5 Respekt. När beslut rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver. I ärenden där det finns barn i familjen ska konsekvenserna för barnen av det beslut som är tänkt att fattas alltid övervägas och det ska dokumenteras. Barn och ungdomars ställning har stärkts genom att socialtjänstlagen kompletterades med ett barnperspektiv. Socialtjänstlagen s.k. portalparagraf 1 har kompletterats med en bestämmelse om att barns bästa skall beaktas. Detta barnperspektiv grundar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs av generalförsamlingen 20 november Sverige ratificerade konventionen 29 juni, 1990, vilket innebär att man förbundit sig att respektera principerna och bestämmelserna i konventionen. I Sverige omfattar konventionen alla barn och ungdomar under 18 år. Bestämmelserna i lagen utgår från de artiklar i FN:s barnkonvention som behandlar barns rätt: 1 Till liv och utveckling 2 Till trygghet och skydd 3 Att uttrycka sin mening i frågor som berör barnet själv Enligt socialtjänstlagen ska en individuell prövning alltid göras. Denna behovsprövning kan i vissa fall göras ganska summariskt, t.ex. när allmänna kriterier som låg sjukpenning eller arbetslöshetsersättning föreligger. I andra fall blir den mer omfattande. Behovsprövningen får aldrig ersättas med enbart ekonomisk prövning.

70 7 Grund för eventuellt avslagsbeslut är den individuella prövningen, inte att riktlinjerna är utformade på ett visst sätt. Om den enskilde har medverkat på begärt sätt till utredningen, vilket inkluderar att göra det som krävs för att försöka tillgodose behovet själv, kan ansökan endast avslås om det står klart att han eller hon kan klara sig utan det sökta biståndet eller att behovet tillgodoses eller kunnat tillgodoses på annat sätt. Alla normer och riktlinjer ska ses mot den bakgrunden och är en hjälp i arbetet men får inte tolkas som absoluta regler. Om sökanden medvetet avstår från att söka socialförsäkringsförmåner och andra ersättningar och efter att blivit uppmanad igen, ändå avstår från att söka biståndet, kan det belopp som sökanden haft rätt till avslås. Detta gäller vid t.ex bostadsbidrag, där man genom försäkringskassan kan få uppgift om det exakta belopp sökanden har rätt till. Avslaget motiveras med att sökanden trots upprepade uppmaningar avstått från att lämna ansökan till försäkringskassan. Beslut som löper över flera månader Ibland är det nödvändigt att fatta beslut som sträcker sig över flera månader, exempelvis gällande en omfattande tandvårdsbehandling. Rätten till ekonomiskt bistånd prövas månad för månad och när beslut fattas som gäller flera månader måste en omprövningsklausul ingå. Beslutet kan annars inte omprövas under perioden, t.ex. om omständigheterna som beslutet grundar sig på ändras. En sådan ändring skulle innebära att myndigheten ändrar ett för den enskilde gynnande beslut till hans eller hennes nackdel, vilket inte är tillåtet enligt förvaltningslagen (FL 27 ). Följande omprövningsklausul ska läggas till alla beslut som sträcker sig över mer än en månad: Vid väsentligt ändrade förhållanden av biståndsbehovet kan beslutet komma att omprövas

71 8 2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD Försörjningsstödet består av två delar; riksnormen som är schabloniserad och skäliga faktiska kostnader vid behov. 2:1 RIKSNORM Biståndsbehovet skall beräknas med utgångspunkt från en riksnorm. Normens nivå är lika för hela landet och nivån bestäms av regeringen. Kostnaderna får beräknas både högre och lägre än riksnormen om det finns särskilda skäl för detta. Riksnormen omfattar åtta budgetposter: Personliga kostnader Gemensamma kostnader Livsmedel Kläder och skor Lek och fritid Hälsa och hygien Förbrukningsvaror Dagstidning Telefon TV-licens De personliga kostnaderna; livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, hälsa och hygien påverkas inte av hushållets storlek med undantag av ensamhushåll och sammanboende personer. De gemensamma kostnaderna; förbrukningsvaror, dagstidning, telefon och TV-licens trappas av i förhållande till hushållsstorlek. 2:2 DETALJBESKRIVNING AV RIKSNORMEN Personliga kostnader 2:2:1 Livsmedel Kostnadsberäkningarna för livsmedel bygger på en 14-dagars matsedel med vanligt förekommande maträtter som inte förutsätter speciella kunskaper, maskiner eller möjlighet till frysförvaring. Kostnaderna för livsmedel täcker en näringsriktigt fullvärdig och varierad kost där vissa s k halvfabrikat ingår. Allt bröd är köpt. Drycker som ingår är mjölk, te och kaffe. Däremot ingår inte öl, vin, saft eller läsk. De livsmedelskostnader som ingår i beräkningen förutsätter att all mat lagas och äts hemma. För vuxna som arbetar förutsätts alltså att de antingen tar med matlåda hemifrån eller äter en lunch vars kostnader de skulle ha haft om de lagat lunchen hemma. Kostnader för uteätarlunch ingår inte och skall inte heller beviljas utöver norm. Om man väljer att äta

72 9 lunch på restaurang får man omprioritera sina livsmedelskostnader. Då livsmedelskostnaderna för ensamstående är högre p g a att små förpackningar är dyrare än större beräknas behovet utifrån en något högre norm för ensamhushåll. 2:2:2 Kläder och skor Kostnaderna för kläder och skor avser att täcka det vardagliga klädbehovet under hela året. Även kostnader för kemtvätt och skoreparationer och en del tillbehör som väska och klocka ingår. Däremot finns inte några kostnader som avser speciella sport- och fritidsaktiviteter med. Restriktivitet skall tillämpas i bedömning av bistånd till kläder utöver den schabloniserade del som ingår i försörjningsstödet. Om behov av kläder är akut och biståndsbehovet beräknas bli långvarigt, kan i vissa fall förskotteras posten kläder och skor för att motsvarande dras av på kommande månatliga biståndsutbetalningar. Undantag: Till flyktingar och personer i likartad situation, som anländer till Sverige utan grundutrustning och som ej har fått klädesutrustning på förläggning kan schablonbelopp utbetalas. Lägsta beslutsnivå för två sista styckena: Enhetschef vid IFO 2:2:3 Lek och fritid Budgetposten lek och fritid omfattar kostnader för vardagsaktiviteter, d v s den innefattar inga typiska semesteraktiviteter. För de yngre barnen har kostnaderna beräknats på varor och tjänster som behövs för barns utveckling och stimulans. För äldre barn och vuxna har utgångspunkten vid kostnadsberäkningarna varit att kostnaderna skall gälla aktiviteter som många utövar t ex att läsa böcker och tidningar, idrotta, fiska, gå på bio - samt att kostnaderna inte skall täcka aktiviteter som kräver egna dyra redskap, som utrustning för utförsåkning, ishockey mm i budgetposten ingår dock kostnader för skidor, skridskor sam en begagnad cykel. Denna post är avsedd att täcka utgifter för ett biobesök per månad, köp av några böcker per år samt medlemskap i förening. 2:2:4 Hälsa och hygien Budgetposten skall täcka kostnader för dagligvaror som behövs för den personliga hygienen som t ex tvål, tandkräm, i förekommande fall blöjor, mensskydd, tvättmedel samt tjänster som t ex hårklippning. Gemensamma hushållskostnader 2:2:5 Förbrukningsvaror

73 10 Posten förbrukningsvaror avser att täcka kostnader för skötsel och vård av bostaden, exempelvis tvätt-, disk- och rengöringsmedel. 2:2:6 Dagstidningar Kostnaderna täcker en årsprenumeration på en daglig tidning och ett antal kvällstidningar. Dessutom ryms kostnader för brevpapper, kuvert, porto för brev och paket. 2:2:7 Telefon I budgetposten ingår kostnader för telefon, installationsavgifter, telefonabonnemang och samtalsmarkeringar. Mycket starka sociala skäl måste föreligga för att bevilja telefonräkning utöver den schabloniserade delen i försörjningsstödet. 2:2:8 TV-licens Lägsta beslutsnivå 2:2:7: Enhetschef vid IFO. Licens för TV ingår. Lägsta beslutsnivå kapitel 2:2: Biståndshandläggare, förutom angivna undantag vid punkt 2:2:2 och 2:2:7. 2:3 SKÄLIGA KOSTNADER VID BEHOV Det är viktigt att ha barnperspektivet i åtanke vid bedömning av behovet. Skäliga kostnader för faktiska utgifter vid behov omfattar fem olika poster: - boende - hushållsel - hemförsäkring - arbetsresor - avgift till fackförening och arbetslöshetskassa Skäliga faktiska kostnader vid behov skall alltid verifieras med kvitton förutom i de fall räkningarna betalas direkt av socialförvaltningen. När det gäller hyreskostnader verifieras föregående månads hyra med kvitto för att bistånd till nästkommande månads hyra skall utgå. 2:3:1 Boendekostnader Hyresrätt Bistånd lämnas till faktisk bostadshyra i den mån bostadens yta och standard med hänsyn till familjens storlek, sammansättning, hälsotillstånd, förekomst av rörelsehinder och övriga föreliggande omständigheter kan anses som skälig. Nivån på boendekostnaderna i Upplands-Bro liksom faktisk tillgång på bostäder är andra faktorer som är väsentliga vid bedömning av vilken

74 11 boendekostnad som skall accepteras. Från hyresvärdar i Upplands-Bro har inhämtats uppgifter om boendekostnader för hyreslägenheter i kommunen och därefter har högsta godtagbara boendekostnad i Upplands-Bro kommun fastställts enligt nedan. Vid skälighetsbedömningen av boendekostnad i ärenden rörande ekonomiskt bistånd används nedanstående högsta godtagbara boendekostnader: 1-2 vuxna 5 000:- per månad 1-2 vuxna + 1 barn 6 500:- 1-2 vuxna + 2 barn 7 500:- 1-2 vuxna + 3 barn 8 500:- För varje barn utöver tre tillkommer 700:- men när det gäller mycket stora familjer måste en bedömning av vad som kan anses rimligt i förhållande till en självförsörjande låginkomsttagare göras. Om behovet av försörjningsstöd kan antas bli kortvarigt kan bistånd lämnas även i de fall bostadskostnaden bedöms som alltför hög. Vid långvarigt behov bör undersökas möjligheten att byta bostad. Hänsyn skall då tas till barnets situation med tanke på skolgång och kamrater, om byte av bostad innebär byte av bostadsområde. Om familjen ej medverkar till detta, skall bistånd utgå endast till skälig bostadskostnad. Observera vid beräkning av faktisk hyra, att kostnader för medlemskap i hyresgästförening och kostnader för parkeringsplats/garage kan var inräknade i beloppet på hyresavin. Sådana kostnader skall normalt dras av (undantag gäller parkeringsplats då klienten på grund av hyresavtal ej kan avsäga sig parkeringsplats). Jämför kapitel 4:2:3 bilinnehav. Förseningsavgift kan vara en godkänd utgift om orsaken att avgiften uppkommit beror på socialförvaltningens handläggning i ärendet. Egen fastighet Huvudprinciper: a) Kostnad för boende i egen fastighet accepteras vid kortvariga biståndsbehov med maximalt högsta godtagbara boendekostnad. b) Om boendekostnaderna understiger eller är i nivå med högsta godtagbara boendekostad kan villa boendet accepteras även för längre tid. Omprövning bör ske minst varje år. c) Om utredning visar att familjen saknar möjlighet att framöver själva bekosta boendet och/eller om boendet i sig skapar biståndsberoende bör den sökande uppmanas försälja fastigheten. Ett rådrum om 3-6 månader bör accepteras under förutsättning att den sökande aktivt verkar för försäljning av fastigheten och har anmält detta till mäklare. Observera att bankerna brukar acceptera anstånd med betalning om fastigheten lämnats till försäljning.

75 12 d) Om särskilda skäl föreligger gällande boendekostnad, som överstiger högsta godtagbara norm i egen fastighet, kan ärendet överlämnas till socialnämndens arbetsutskott för prövning. Beräkning: Vid beräkning av boendekostnader i egen fastighet skall inräknas driftskostnader för renhållning, vatten, uppvärmning, försäkring samt räntekostnader. Kontrollera att lånehandlingarna är upptecknade vid lånetillfället. Var noga med att räntorna är aktuella inför ansökningstillfället, då rörlig ränta kan variera från månad till månad. Av räntekostnaden är det 70 % som räknas som boendekostnad, då fastighetsägaren har rätt att dra av 30 % i deklarationen. Observera att i vissa fall finns lån som intecknats i fastigheten och använts för att skaffa kapitalvaror. Räntor på dessa lån skall inte räknas in. Amorteringar skall inte räknas in. Vid ansökan om bistånd till amorteringar skall den sökande uppmanas söka anstånd hos banken.. Familjen skall uppmanas söka skattejämkning för låneräntorna. Om beräkningen visar lägre boendekostnad för faktiska boendekostnader än högsta godtagbara skall faktiska boendekostnader användas i biståndsberäkning. I annat fall godkänns maximalt högsta godtagbara boendekostnad om inte synnerliga sociala eller medicinska skäl framkommer i utredningen. Hushållsel enligt Konsumentverkets beräkning skall räknas med när boendekostnaden överstiger högsta godtagbara boendekostnad och det i beräkningen endast godkänns högsta godtagbara. Vid lågt belånade fastigheter bör klienten uppmanas att undersöka möjligheten till ytterligare belåning av fastigheten för att på så sätt undanröja biståndsbehovet. Fastighetsinnehav innebär en tillgång som kan säljas och därmed undanröja behovet av bistånd. Bostadsrätt Samma regler gäller som för egen fastighet. I bostadskostnaden för bostadsrätt kan förutom månadsavgiften ingå kostnader för i lägenheten nedlagt kapital. Det gäller då vanligen räntor och amorteringar på lån som tagits för inköp av lägenheten. Den del av bostadskostnaden som utgör amortering ska räknas ifrån. Under förutsättning att den sammanlagda kostnaden exklusive amorteringsdelen inte väsentligt överstiger hyran för en lämplig hyreslägenhet kan bistånd utgå. Observera att i likhet med vad som sagts om egen fastighet utgör innehav av lägenhet med bostadsrätt en tillgång som kan säljas och därmed undanröja biståndsbehovet. Andrahandskontrakt Vid ansökan om bistånd till hyra för andrahandlägenhet gäller att boendet skall styrkas med andrahandskontrakt. Av kontraktet eller bilaga skall framgå att tillstånd från hyresvärden till andrahandsuthyrning har beviljats.

76 13 Uppgift om förstahandshyresgästens månadshyra skall också lämnas. Sökande som saknar av hyresvärd godkänt andrahandskontrakt skall uppmanas ordna ett sådant. Om detta ej sker kan bistånd till hyran ändå beviljas, om den sökande kan verifiera kostnader för hyra (enligt Länsstyrelsen). Den sökande bör dock informeras om att hyresvärden äger rätt att säga upp förstahandshyresgästen om man får vetskap om icke godkänd andrahandsuthyrning, och att den sökande då riskerar att bli bostadslös. Om en lägenhet hyrs omöblerad skall som regel endast grundhyra betalas. Lägsta beslutsnivå: a) i nya ärenden; socialsekreterare vid IFO, samt b) i pågående ärenden; biståndshandläggare. 2:3:2 Hushållsel Skäliga faktiska kostnader för hushållsel medräknas som godkänd utgift i beräkningen mot uppvisande av kvitto. Årsförbrukningen i kwh skall vara relevant för bostadens storlek. Vägledning: Hushållsstorlek: 1 person 150 kwh 2 personer 220 kwh 3 personer 260 kwh 4 personer 300 kwh För varje ytterligare person i hushållet. Förbrukning per månad + 20 kwh Kostnader för eluppvärmning medtages ej här, utan i boendekostnaden. Vissa elbolag erbjuder även telefoni och internetuppkoppling men kostnader för detta beviljas inte. Lägsta beslutsnivå: a) i nya ärenden; socialsekreterare vid IFO, samt b) i pågående ärenden ; biståndshandläggare. 2:3:3 Arbetsresor Kostnad för arbetsresor med allmänna kommunikationer är ett godkänt tilläggsbelopp vid beräkning av försörjningsstödet. Den kostnad som godkännes är ett månadskort för lokala resor. I begreppet arbetsresor ingår även resor för att aktivt söka arbete eller delta i andra aktiva åtgärder som kommunen eller arbetsmarknadsmyndigheten anordnar. Om någon behöver bil för att komma fram och åter till arbetet och om det inte går att ta sig mellan bostaden och arbetet med allmänna kommunikationsmedel skall vid mera långvarigt biståndsbehov undersökas om personen i fråga kan byta arbete eller bostad. Är detta omöjligt kan bistånd för att täcka bilkostnaderna beviljas. Finns allmänna kommunikationer, accepteras endast bilresor till och från arbetet p g a den enskildes sjukdom, handikapp eller oregelbundna arbetstider. En schabloniserad milkostnad i enlighet med vad Riksskatteverket fast-

77 14 ställer årligen tillämpas. Denna summa anses motsvara en bils samtliga kostnader per mil (ingår bensin, även bl a bilskatt, trafikförsäkring, obligatorisk kontrollbesiktning, värdeminskning, underhåll och reparationer). Till detta kommer eventuella avbetalningar på bilen som måste bedömas och beräknas särskilt. Skattejämkning för resor till och från arbetet med bil måste söka, då detta reducerar bilkostnaden. Skälig faktisk kostnad för färdtjänst kan också godkännas vid beräkning av försörjningsstödet. Kostnad för resa till Kronofogdemyndigheten, med billigaste färdsätt, godkänns som utgift vid uppvisande av kallelse för skuldsanering. Lägsta beslutsnivå: a) i nya ärenden; socialsekreterare vid IFO, samt b) i pågående ärenden; biståndshandläggare. 2:3:4 Hemförsäkring Skälig faktisk kostnad för hemförsäkring (grundskydd, ej tilläggsförsäkring) medräknas som godkänd utgift i beräkning mot uppvisande av kvitto. Vid boende i socialförvaltningens bostäder skall hemförsäkring tecknas av förvaltningen och kostnaden läggs på hyran. Boende i Upplands-Brohus har möjlighet att genom hyresvärden teckna en förmånlig hemförsäkring. Lägsta beslutsnivå: biståndshandläggare. 2:3:5 Fackföreningsavgift Bistånd till avgifter till fackförening eller arbetslöshetskassa skall utgå med det belopp som gäller för den organisation som den enskilde tillhör. I det fall det är möjligt att få helt eller delvis reducerad avgift skall i första hand sådan ansökan göras. Lägsta beslutsnivå: biståndshandläggare.

78 15 3 BISTÅND TILL LIVSFÖRING I ÖVRIGT Försörjningsstödet är avsett att täcka de mest grundläggande behoven och bistånd till livsföring i övrigt är ett komplement till försörjningsstödet som kan beviljas när det finns behov av ytterligare ekonomiskt stöd. Lagstödet är detsamma för försörjningsstödet och livsföring i övrigt, dvs 4 kap 1 socialtjänstlagen. Många barnfamiljer är långvarigt bidragsberoende och det är då särskilt viktigt att uppmärksamma barnens situation och behov vid bedömning av det ekonomiska biståndet. 3:1 Alternativ medicinsk behandling Alternativ medicinsk behandling kan i vissa fall ingå i begreppet skälig levnadsnivå om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Lägsta beslutsnivå: Arbetsutskottet. 3:2 Arbetskläder Bistånd kan beviljas till arbetskläder när någon som varit arbetslös och löpande uppburit försörjningsstöd, får ett arbete där arbetskläder krävs och dessa ej tillhandahålls av arbetsgivaren. Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO. 3:3 Avgift för äktenskapsskillnad Avgift hos tingsrätten för ansökan om äktenskapsskillnad är en utgift som normalt inte anses ingå i socialtjänstlagens skäliga levnadsnivå, varför ekonomiskt bistånd inte bör utgå och ansökan om denna kostnad bör avslås. Ett undantag finns och det gäller personer som utsatts för fysisk eller psykisk misshandel av sin make/maka och gjort polisanmälan och önskar skilja sig. Här kan ekonomiskt bistånd beviljas efter sedvanlig prövning. Lägsta beslutsnivå: Biståndshandläggare. 3:4 Barnomsorgskostnader Avgift för kommunal och enskild barnomsorg (daghem, familjedaghem och fritidshem) beräknas som tillägg med den faktiska kostnaden. Det gäller även när föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga. En förutsättning för att kunna bevilja bistånd till barnomsorgskostnader ska vara att den sökande ändrat inkomstuppgift till bildningsförvaltningen så att avgiften är satt utifrån korrekta inkomstuppgifter. I de fall man ej inkomständrat när inkomster sjunkit, t ex vid arbetslöshet, skall bistånd ej utgå. Handläggare bör alltid informera om att ändrad inkomst måste anmälas. Lägsta beslutnivå: biståndshandläggare.

79 16 3:5 Barns fritidsaktiviteter Bistånd kan utgå till barns fritidsaktiviteter med högst 2000 kronor per kalenderår och barn om föräldrarna är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO. 3:6 Begravningskostnader Bistånd till begravningskostnader utgår i de fall där dödsboets tillgångar inte är tillräckliga för att täcka en begravning. Begravningskostnad kan utgå med högst ett halvt basbelopp. Kostnadsförslag inhämtas från begravningsbyrå. Vid biståndsprövning till kostnaden för begravning är ofta dödsboets samtliga tillgångar inte kända eftersom bouppteckningen ej är klar. Bistånd till begravningskostnader skall ej utbetalas förrän dödsboanmälan eller bouppteckning är gjord. Innan beslut om bistånd fattas skall undersökas om den avlidne hade några försäkringar som täcker begravningskostnaderna. För avliden i yrkesverksam ålder skall undersökas om begravningshjälp utgår genom någon arbetsmarknadsförsäkring, t ex AFA. Är så inte fallet och dödsboets kända tillgångar inte uppgår till nämnda riktbelopp skall bistånd kunna utgå. I detta sammanhang bör uppmärksammas att oavsett om skulderna i ett dödsbo överstiger tillgångarna så har kostnaderna för begravning och boutredning företrädesrätt. I praktiken innebär detta, att så snart tillgångar finns skall dessa som regel avräknas från ett eventuellt biståndsbehov. Kostnad i samband med anhörigs begravning Bistånd kan utgå för att täcka kostnader t ex resa i samband med nära anhörigs begravning. Som nära anhörig räknas make, maka, barn, föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar samt svärföräldrar. Bistånd kan utgå för resa till begravning inom Sverige eller Norden. De anhöriga kan om de saknar medel eller behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, beviljas bistånd till sorgkläder. Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO 3:7 Cykel till barn Bistånd kan utgå till begagnad cykel för barn i familjer som har varit långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO.

80 17 3:8 Depositionsavgift för el Ekonomiskt bistånd till depositionsavgift för el kan beviljas mot återkrav om den sökande riskerar att få sin elleverans avbruten eller att el ej inkopplas till bostaden därför att elbolaget kräver depositionsavgift och den sökande inte kan tillgodose behovet själv och elbolaget ej godtar en avbetalningsplan. Beslutet skall alltid vara försörjningsstöd mot återkrav med bevakning. Överenskommelse med den sökande skall göras att elbolaget informeras om att återbetalning av depositionsavgiften skall ske till socialnämnden. Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO. 3:9 Fickpengar Fickpengar, där nivån räknas fram utifrån vissa poster i riksnormen för att tillgodose den enskildes behov, kan beviljas vid vistelse på institution om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. 3:10 Flyttning Lägsta beslutsnivå: Socialsekreterare vid IFO. Bistånd till flyttkostnader för flyttning inom eller utom kommunen kan utbetalas om skälen till flyttning är rimliga och behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Huvudprincipen är att flyttkostnader endast beviljas om sociala och/eller medicinska skäl föreligger. Om bistånd till flyttning utgår kan även bistånd beviljas till flyttningskostnad för telefon och adressändring. Detsamma gäller även i de fall byte av bostad godkänts men bistånd ej utgått till själva flyttkostnaden. Framställning om bistånd till kostnader för redan verkställd flyttning är att anse som betalande av skuld. Måste flyttning ske med hjälp av åkeriföretag, ska anbud infordras från mer än ett företag, och ersättningen som regel utgå till billigaste anbudet. I anbudet bör försäkring ingå. Om flyttning kan ombesörjas billigare, genom hyrbil, ska detta ske i första hand. I de fall flyttningen innebär resekostnader för klienten och dennes familj ska sådan beviljas med billigaste färdsätt om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Om den enskilde bedöms bli i behov av bistånd i den nya kommunen är det lämpligt att kontakt tas med socialnämnden i inflyttningskommunen under förutsättning att den enskilde samtycker till det. Om den enskilde har ett löpande behov av bistånd till sin försörjning är det lämpligt att socialnämnden i utflyttningskommunen beviljar bistånd till kostnaderna för hyra och uppehälle under den första månaden i nya kommunen. Observera att i vissa fall kan bidrag till flyttning utbetalas genom Länsarbetsnämnden.

81 18 3:11 Glasögon Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO Personer / hushåll som kontinuerligt uppbär försörjningsstöd eller som har inkomster ej väsentligt överstigande den nivån kan erhålla bistånd till glasögon i de fall behovet styrkts av läkare eller optiker. Det gäller såväl inköp av nya glasögon, byte av enbart glas eller reparationer. Kostnaderna för glasögonen skall vara skäliga och enligt enhets/paketpris, lågprisalternativ Kostnader för färgade glas, fotokromatiska glas etc. utgår ej. Innan beslut fattas skall kostnadsförslag ha inlämnats till handläggaren. Bistånd till kontaktlinser skall utgå endast i undantagsfall, företrädesvis medicinska, och behovet skall då styrkas med läkarintyg. Lägsta beslutsnivå: a) i nya ärenden; socialsekreterare vid IFO, samt b) i pågående ärenden; biståndshandläggare, samt c) sista stycket; Enhetschef vid IFO. 3:12 Hemutrustning Förutsättningen för att bistånd till grundutrustning skall utgå är att personen är helt blottställd och inom lång tid framåt ej kan förväntas få egna inkomster som möjliggör införskaffning av hemutrustning. En annan förutsättning är att den sökande har en stadigvarande bostad. Har sökande t ex under sin behandlingstid vid behandlingshem eller under placeringstid i familjehem erhållit bistånd för framtida sparande ska detta belopp i sin helhet frånräknas. Ett kortare andrahandskontrakt kan ej räknas som stadigvarande bostad. I dessa fall bör ej grundutrustning beviljas utan bedömning bör göras i varje enskilt fall vad den sökande behöver för att kunna ta bostaden i bruk. Se äta-sova-mall. Behov av bistånd till sådan grundutrustning kan finnas när personer skrivs ut från behandlingshem, kriminalvårdsanstalt eller sjukhus efter långvarig vistelse. För ungdomar som flyttar hemifrån är huvudprincipen att bistånd till grundutrustning inte skall beviljas. Undantag från denna princip kan göras om starka sociala eller medicinska skäl föreligger. Se dom från regeringsrätten 12 december 1995, mål Kompletterande hemutrustning I vissa fall kan kompletterande hemutrustning bli nödvändig, t ex vid separation. Bodelning bör då ha skett och behovet bedöms utifrån det behov av komplettering som finns efter bodelning. (Om möjlighet och utrymme finns för avbetalningsköp eller kontoköp finns, ska ansökan avslås). I dessa fall kan bistånd beviljas till det mest akuta; säng och sängutrustning och vissa fall köksmöbler och köksutrustning, så att den som fått bostad kan ta den i bruk. Se äta-sova-mall. Om den sökande haft

82 19 möjlighet att planera och spara ihop till utrustning, skall bistånd ej beviljas. Barnfamiljer med ett långvarigt behov av försörjningsstöd kan beviljas bistånd till vardagsrumsmöbler efter särskild prövning. När bistånd beviljas till hemutrustning förutsätts som regel nyinköp. Dock bör alltid informeras om möjligheten att köpa begagnat för att få mer för pengarna. Bistånd till t ex dammsugare och tvättmaskin kan beviljas efter särskild prövning, om det gäller ett hushåll med långvarigt behov av försörjningsstöd eller som levt i nivå med detta under en lång tid och någon förändring ej kan ses inom den närmaste framtiden. När det gäller bistånd till frys skall det dessutom avse en stor barnfamilj. Normalt bör tvätt ske i fastighetens tvättstuga. Bistånd till egen tvättmaskin i bostaden kan utgå om sökanden har medicinska eller andra skäl. Vidare kan innehav vara berättigat av arbetsbelastningsskäl om familjen har tre eller flera förskolebarn. Om medicinska skäl, styrkta genom läkarintyg kan påvisas, kan bistånd till inköp av diskmaskin utgå. Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO 3:13 Kosttillägg Behov av kosttillägg skall alltid styrkas med läkarintyg. Det skall klart framgå av läkarintyget att den aktuella sjukdomen medför ökade livsmedelskostnader. Kosttillägget utgår med högst 25% av försörjningsstödets delpost för livsmedel. Diabetes omfattas normalt inte av rätt till kosttillägg. Observera att för den som har en merkostnad för livsmedel eller tillsammans med andra hjälpbehov p g a sjukdom på minst 36% per år av basbeloppet kan handikappersättning enligt lagen om allmän försäkring (AFL) utgå. Högre grad av handikapp ersätts med 53% eller 69%. Lägsta beslutnivå: Enhetschef vid IFO 3:14 Legitimation Bistånd till kostnad för anskaffande av legitimation kan beviljas när försörjningsstöd utgår annat än tillfälligt och behov av bistånd bedöms föreligga även framöver. Lägsta beslutsnivå: Biståndshandläggare.

83 20 3:15 Låsbyte Kostnad för låsbyte är en utgift som i vissa särskilda fall kan beviljas ekonomiskt bistånd till. Det kan gälla personer som utsatts för våld eller hot, eller i långvariga ärenden där det av annan skälig orsak finns ett behov av låsbyte och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Lägsta beslutsnivå: Biståndshandläggare. 3:16 Läkarvård och medicin Kostnader för läkarvård och läkemedel som registrerats för högkostnadskort godkänns som utgift i beräkning av bistånd till dess högkostnadsskyddet inträder. Lägsta beslutsnivå: Biståndshandläggare. 3:17 Magasinering av möbler Bistånd till kostnad för magasinering av bohag ska beviljas den som har löpandeförsörjningsstöd om den sökande inom överskådlig tid förväntas kunna få ny bostad. Vad som är överskådlig tid måste avgöras från fall till fall. Besluten ska tidsbegränsas och omprövas vid behov. Det är den enskilde som ska stå för kontraktet gentemot magasineringsfirman. Vid bedömningen ska också följande beaktas: 1 Kostnaderna för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning. 2 Bohagets innehåll och skick. 3 Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget. Lägsta beslutsnivå : Socialsekreterare 3:18 Mammografi Bistånd kan utgå till kostnad för årlig mammografiundersökning om biståndsbehovet är annat än tillfälligt. Kvitto på utgiften skall uppvisas. Lägsta beslutsnivå: biståndshandläggare. 3:19 Matpengar Om sökanden har egna inkomster i nivå med försörjningsstödet eller redan fått försörjningsstöd för samma tid men ändå söker matpengar skall en noga prövning ske för att ta ställning till om sökanden lider nöd. Om sökanden bedöms lida nöd, kan matpengar i form av vissa poster ur riksnormen beviljas för en kortare tid, t ex i avvaktan nästa inkomst. Om sökanden inte bedöms lida nöd skall ansökan om matpengar avslås.

84 21 Försörjningsstöd kan lämnas i form av matpengar; d v s reducerad riksnorm, om sökanden inte är berättigad till helt försörjningsstöd men bedöms lida nöd. Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO. 3:20 Semester och Rekreationsresor Förutsättning för att bistånd till semestervistelse eller rekreationsresa ska kunna beviljas är att familjen under längre tid levt på biståndsnivå, att de saknar andra möjligheter till rekreation samt att det finns ett klart behov av miljöombyte och rekreation. Detta gäller barnfamiljer. För ensamstående vuxna skall behovet vara medicinskt betingat (styrkt genom läkarintyg) eller rehabiliterande. Kostnaden skall vara skälig. Det kan avse resa till släktingar med billigaste färdsätt, eller en kortare tids hyra av en sommarstuga. Även om vistelsen gäller resa till släktingar i annat nordiskt land skall bistånd kunna utgå. Däremot kan bistånd ej utgå för resa eller vistelse utom Norden. Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO. 3:21 Sjukhusvård/resor De månatliga kostnaderna för denna vård godkänns i beräkningen som en godkänd utgift med avdrag på norm för matkostnader för samma tid. Sjukvårdsresor som godkänts av läkare och inte i sin helhet återbetalas av landstinget, godkänns i den månatliga beräkningen med den del som inte blivit utbetalad genom landstinget. Lägsta beslutsnivå: biståndshandläggare. 3:22 Psykoterapi 3:23 Skulder Psykoterapi är sjukvårdshuvudmannens ansvar. Huvudprincipen är därför att bistånd till kostnad för psykoterapi inte ska beviljas. Den som söker sådant bistånd ska hänvisas till vårdcentral eller närmaste öppna psykiatriska mottagning. Undantag kan göras för den som i en krissituation har behov av terapeutiska samtal och inte omedelbart kan erbjudas detta genom landstinget. Det ska stå klart att behovet är akut och att det kan få svåra konsekvenser för den enskilde om det inte tillgodoses. Dessa förhållanden ska vara styrkta med läkarintyg. Bistånd kan beviljas i form av ett begränsat antal behandlingar hos legitimerad psykoterapeut tills dess landstinget kan överta ansvaret för behandlingen. Besked ska inhämtas från landstinget om när övertagande kan ske. Lägsta beslutsnivå. Arbetsutskottet Ekonomiskt bistånd utgår inte till skulder

85 22 Böter Böter är en form av straffpåföljd. Bistånd skall inte kunna användas för att undanröja en sådan påföljd. Den enskilde bör i stället uppmanas att ansöka om avbetalning eller avskrivning av bötesskulden. Kvarskatt Då en person får kvarskatt är orsaken vanligen den att han/hon underlåtit att betala in skatt på sina sidoinkomster eller betalat för låg preliminärskatt. Socialtjänsten skall i dessa fall medverka till att existensminimum söks hos Lokala skattemyndigheten. De förbehållsbelopp som då fastställs anpassas till de av Riksskatteverket angivna normalbeloppen för existensminimum. Visst utrymme finns för hänsyn till individuella förhållanden och socialtjänsten bör medverka till att dessa kommer till Lokala skattemyndighetens kännedom. Bistånd skall kunna utgå i avvaktan på att existensminimum fastställs. Därefter skall komplettering upp till biståndsnorm ej ske. Återbetalning av bostadsbidrag Det bostadsbidrag som utbetalas är enbart preliminärt och avstämning görs senare mot den taxerade inkomsten. Har man då haft en högre inkomst än den beräknade uppkommer en skuld eftersom man fått högre bostadsbidrag än man haft rätt till. Denna skuld återkrävs av försäkringskassan och det finns endast små möjligheter att få skulden eftergiven. Underhållsskulder och skuld för underhållsstöd I föräldrabalken (7:3) finns regler om förbehållsbelopp vid fastställande av underhållsstöd. Förbehållsbeloppen för underhållsskyldiga överstiger såväl beloppen för existensminimum som socialtjänstens normbelopp. Möjligheter att få en underhållsskuld avskriven finns via försäkringskassan. Bistånd vid existensminimum Sökande som har avdrag för införsel på lön p g a underhållsskulder, skatteskulder, böter etc., har som regel existensminimum. Komplettering upp till norm skall ej ske i dessa fall. Existensminimum är enligt Regeringsrätten lägsta nivå för skälig levnadsstandard. En komplettering upp till biståndsnivå i dessa fall skulle innebära att bistånd utgick till betalning av de skulder införseln avser. Vid komplettering till försörjningsstöd för personer som lever över existensminimum men under försörjningsstöd skall avdrag för införsel ej godtas utan avdragsbeloppet skall räknas som inkomst. Vid beslutet om existensminimum likställs sammanboende par med makar. Bestämmelsen motiveras av att försörjningsstödet är högre än det belopp som enligt skatteregeln betraktas som existensminimum vid kvarskatt etc. Regeringsrätten har å sin sida i ett prejudicerande rättsfall uttalat att det sistnämnda beloppet motsvarar den undre gränsen för en skälig levnads-

86 23 nivå i socialtjänstens mening. Socialstyrelsen har i sina allmänna råd (1985:1) om bistånd kommit till samma slutsats, d v s att personer som beviljats existensminimum inte skall vara berättigade till kompletterande bistånd. Bistånd till hyresskuld När det gäller sökande som haft inkomster under norm och inte haft möjligheter att betala hyran, men som vid en ansökan varit berättigad till hela eller del av hyra, ska bifall till hel hyresskuld eller del av hyresskuld ges. När det gäller sökande som haft inkomst upp till eller över biståndsnorm eller fått komplettering inklusive hyreskostnaden och alltså haft en skälig levnadsnivå men trots detta underlåtit att betala hyra kan bistånd ges i annan form än betalning av hyresskuld. I första hand bör avbetalningsplan med hyresvärden kunna upprättas. Ett instrument i arbetet kan här vara hushållsekonomisk rådgivning. Möjligheten att genom banklån betala sin hyresskuld skall också uppmärksammas, liksom privatlån eller lån exempelvis från arbetsgivare. I vissa fall kan den sökande med sin inkomst betala in hela skulden eller del därav till dess skulden är betald och mot uppvisande av inbetalningskvitto kan utbetalas matpengar. Vid upprepade hyresskulder bör en restriktivare bedömning tillämpas. I vissa fall där särskilda sociala skäl föreligger för att bo kvar i bostaden, t ex för att barn inte ska behöva byta dagis eller skola, och/eller vid upprepade hyresskulder kan efter individuell prövning avbetalning av hyresskuld godkännas som utgift i dem månatliga beräkningen för att undvika vräkning. Om detta inte är möjligt kan ekonomiskt bistånd beviljas efter individuell prövning och här kan det bli aktuellt med återbetalningspliktigt bistånd som beviljas enligt 4 kap 2 Elskulder Kostnader för hushållsel och uppvärmningskostnad ingår i försörjningsstödet. Vid ansökan om bistånd avseende obetalda elräkningar måste först konstateras om bistånd redan utgått till avgiften via tidigare beviljat försörjningsstöd. Är så fallet skall inte bistånd beviljas till skulden. Lägsta beslutsnivå: a) för beslut att godkänna avbetalning av hyresskuld som en godkänd utgift i beräkningen eller att bevilja bistånd till hyresskulden, båda dock högst upp till kronor; Enhetschef vid IFO samt b) För bistånd upp till försörjningsstödsnivå t ex beträffande barnomsorgsskulder och hyresskulder; socialsekreterare vid IFO.

87 24 3:24 Spädbarnsutrustning Bistånd till inköp av spädbarnsutrustning kan beviljas vid första barnets födelse om familjen inte på annat sätt kan tillgodose sitt behov. Individuell behovsprövning skall ske. Biståndet avser kostnad för barnvagn med tillbehör, barnsäng med tillbehör, möbel för förvaring och för barnets skötsel samt utrustning för bad och matning. Försörjningsstödet för barnet 0-3 år ger utrymme för successiv anskaffning av vad som i övrigt behövs. För att detta belopp skall utbetalas krävs att den sökande inte har någonting sedan tidigare och inte har möjlighet att få, låna eller köpa begagnat. I dessa senare fall görs en behovsprövning av vilka artiklar i spädbarnsutrustningen som det finns behov av och bistånd till dessa utbetalas. Observera att bistånd till inköp av enstaka babyartiklar, typ barnmatsstol, ej skall utgå, då sådant skall inrymmas i försörjningsstödet. Däremot kan kostnader för inköp av sittvagn bifallas, vid långvarigt biståndsbehov. Som regel bör den sökande informeras om möjligheten att köpa begagnad spädbarnsutrustning. Om ytterligare barn föds i familjen och behov av kompletterande spädbarnsutrustning föreligger och behovet ej kan tillgodoses på annat sätt, kan det beviljas. Lägsta beslutsnivå: Enhetschef vid IFO. 3:25 Tandvård Bistånd till tandvård kan beviljas för behandling hos folktandvården eller hos privatpraktiserande tandläkare ansluten till allmänna tandvårdsförsäkringen. Kostnadsförslag skall finnas innan beslut om bistånd fattas, och detta skall innehålla uppgifter om totala kostnaden och patientdelen. Från ingår ett tandvårdsstöd i socialförsäkringsförmånerna. Detta gäller alla som bor i Sverige och från det år man fyller 20 ( yngre än 20 år har gratis tandvård). Stödet består av 2 delar; ett tandvårdsbidrag för årliga undersökningar och/eller förebyggande behandlingar, samt ett högkostnadsskydd. Se vidare på försäkringskassans hemsida. Från kravet om kostnadsförslag finns ett undantag;: akut tandvård. För att bistånd skall utgå fordras kvitto/faktura på kostnaden. Klienten bör genom intyg styrka att behovet av tandvård var akut. Med akut tandvård avses behandling vid akut värk där provisorisk lagning eller annan tillfällig behandling ges. Behandlingen skall vara godkänd av försäkringskassan, när sådant godkännande fordras (tandläkaren kan ge besked). I vissa fall ansöks om kostnader för hel tandsanering och/eller mycket dyrbara behandlingar. Vid stora saneringar tas hänsyn till tidigare ekonomisk situation. Kostnads-

88 25 3:26 TV förslag av mer komplicerat slag skall skickas till socialtjänstens konsulttandläkare för genomgång. Som allmän princip gäller att bistånd till tandvård skall kunna beviljas personer som kontinuerligt uppbär bistånd. Tandvårdskostnader ska betalas månatligen och medtages då som godkänd utgift i beräkningen. Faktureringsavgift godkänns. Det är mycket viktigt att ange i det första beslutet att det kan komma att omprövas i de fall förhållandena förändras. För personer med tillfälligt biståndsbehov skall utredas möjligheten om den sökande genom delbetalningar själv kan stå för kostnaderna eller del därav. Observera att personer som omfattas av LSS eller har hemsjukvård har rätt till gratis tandvård. Hänvisa till handläggare inom avdelningen för äldre och handikapp( MAS). För utländska medborgare som inte är inskrivna i försäkringskassan beviljas endast akut tandvård. Kostnader för tandvård beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Lägsta beslutsnivå: a) i nya ärenden; socialsekreterare vid IFO, samt b) i pågående ärenden; biståndshandläggare. Bistånd till en begagnad TV kan beviljas efter särskild prövning om det gäller ett hushåll med långvarigt försörjningsstödsbehov eller som levt i nivå med detta under en lång tid och någon förändring ej kan förväntas inom den närmaste framtiden. Lägsta beslutsnivå: Socialsekreterare vid IFO. 3:27 Umgängeskostnader samt umgängesresor för barn Barn har rätt att ha tillgång till båda sina föräldrar och barnperspektivet är centralt i bedömning av bistånd till umgängeskostnader. Att ha möjlighet att umgås med sina barn som man inte har boende hos sig är en rättighet som den enskilde har (enligt dom i kammarrätt). Det är därför i vissa fall lämpligt att genom utbetalning av bistånd möjliggöra ett sådant umgänge. För den som löpande är beroende av ekonomiskt bistånd för sin försörjning och har barn hos sig varannan helg skall barnets matkostnader läggas till för de dagar de vistas hos den sökande. Behovet bör styrkas av dom eller avtal. För längre sammanhängande vistelse finns möjlighet att få nedsättning av underhållsskyldigheten. I vissa fall kan det också finnas skäl att bistånd utgår till resekostnader för

89 26 att hämta eller lämna barn boende på annan ort. Resekostnader ersätts för faktiska billigaste kostnader med allmänna färdmedel. Observera att båda föräldrarna är skyldiga att efter förmåga bidraga till resekostnaderna. Lägsta beslutsnivå: a) I nya ärenden; socialsekreterare vid IFO, samt b) I pågående ärenden; biståndshandläggare. 3:28 Övriga kostnader i samband med sjukdom eller handikapp Kostnader för t ex skoinlägg och korsetter samt andra kostnader av jämförbar art kan beviljas efter särskild prövning om behovet styrkts av sjukvårdspersonal och om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Fotvård Kostnad för fotvård kan beviljas om särskilda skäl föreligger och behovet styrkts av läkare. Lägsta beslutsnivå: Biståndshandläggare.

90 27 4 FASTSTÄLLANDE AV BISTÅNDSBEHOV Huvudprincipen är att andra sociala förmåner skall utnyttjas före bistånd. Biståndsbehov beräknas genom att normens grundbelopp, riksnormen och eventuella tilläggsbelopp, skäliga faktiska kostnader vid behov, läggs samman, varvid hushållets försörjningsstödsbehov framkommer. Från försörjningsstödsbehovet avräknas sedan samtliga inkomster och realiserbara tillgångar som den sökande och hushållet tillsammans förfogar över. Följande slag av inkomster skall i sin helhet reducera biståndsbeloppet. - Arbetsinkomster efter preliminärt skatteavdrag - Sjukförsäkringsförmåner och föräldrapenning efter preliminärt skatteavdrag - Underhållsbidrag, underhållstöd - Pension efter preliminärt skatteavdrag (om vårdbidrag, se nedan) - Arbetslöshetsunderstöd - Bidrag vid arbetsmarknadsutbildning - Bostadsbidrag, KBT - Familjebidrag - Studiestöd - Arvodesdel av familjehemsersättning eller annat arvode (efter skatteavdrag) - Skatteåterbäring - Räntor inklusive livränta från arbetsskadeförsäkring - Barnbidrag, studiebidrag och flerbarnstillägg - Vårdnadsbidrag - Eventuella övriga inkomster av jämförbar karaktär 4:1 Vårdbidrag Vårdbidrag kan utgå till förälder för vård av barn som ej fyllt 16 år om barnet p g a sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av särskild tillsyn och vård. En viss del av vårdbidraget utgör ersättning för de merkostnader som uppstår i samband med vården. På det beslutsmeddelande som försäkringskassan sänder ut vid bifall till vårdbidrag anges hur stor del av vårdbidrag som avser merkostnader som uppstår i samband med vården. Resterande belopp utgör ersättning för arbete och skall, efter avdrag för preliminärskatt, räknas som inkomst vid biståndsprövningen. 4:2 Handikappersättning Handikappersättning är en social förmån enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och kan utgå till den som fyllt 16 år. Ersättning utgår för att täcka de merkostnader som förorsakas av handikappet och skall därför inte räknas som inkomst vid en ansökan om bistånd. Bidraget kan utgå med 1/1, ½ eller ¼ del. 4:3 Hemmavarande ungdomars arbetsinkomst

91 28 Med ikraftträdande den 1 januari 2008 införs en ny paragraf, 4 kap 1 a i socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Enligt den nya bestämmelsen gäller att vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 4 kap 1 SoL ska socialnämnden inte beakta inkomster som hemmavarande barn och hemmavarande skolungdomar under 21 år har. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster får dock beaktas till den del de överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår. För år 2009 är prisbasbeloppet kr, vilket med andra ord innebär att inkomster upp till inte ska beaktas, vilket motsvarar 1783 kr per månad.. 4:4 Tillgångar Bistånd ska ej beviljas om den sökande har egna obundna tillgångar i form av bankmedel, aktier, obligationer, smycken, tavlor, frimärkssamling eller dylikt. 4:4:1 Sparade medel Huvudregeln är att vid nyansökan ska sparade medel först användas innan bistånd kan bli aktuellt. Försörjningsstödet bygger på att hushållet skall kunna planeras på längre sikt. Konstruktionen innebär att ett visst sparande till t ex inköp av kläder etc. förutsättes. I fall då bistånd utgår löpande måste därför ett visst sparande accepteras vid prövningen. Om sökande haft inkomster överstigande biståndsnormen tidigare och därav sparat medel, föreligger ingen rätt till bistånd. Det samlade sparandet skall alltid tas i anspråk vid ansökan om extra bistånd till kostnader som redan täckts av bistånd inom försörjningsstödets ram. 4:4:2 Bilinnehav En bil representerar en tillgång som genom att säljas kan avhjälpa biståndsbehovet. Bilinnehav accepteras därför inte. Undantag kan göras om biståndsbehovet är mycket tillfälligt eller om bilen är nödvändig för inkomstens förvärvande, t ex till arbetsresor eller för utövande av umgänge med barn. Undantag kan också göras då starka sociala skäl för bilinnehav finns och bilens realiserbara värde är lågt. 4:4:3 Egen fastighet bostadsrätt Fastighet eller innehav av lägenhet med bostadsrätt utgör en tillgång som kan säljas och därmed undanröja biståndsbehovet. Vid kortvarigt biståndsbehov kan bistånd dock utbetalas.

92 29 4:4:4 Fritidshus eller andra realiserbara tillgångar Vid innehav av fritidshus bör bistånd i princip ej beviljas. Vid avyttring av värdeföremål måste rimligt rådrum godtagas. Med rimligt rådrum menas en tid av högst tre månader. Därefter skall särskilda skäl föreligga. 4:4:5 Underhållsstöd Bistånd skall ej utgå som tilläggsbelopp för fastställt underhållsstöd. Lägsta beslutsnivå kap 4: Biståndshandläggare.

93 30 5 FÖRÄLDRAR MED MINDERÅRIGA BARN För att rätt till ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd upp till biståndsnormen skall föreligga skall föräldrapenning vara uttagen utom för tre veckor, som skall kunna sparas för att ge förälder möjlighet att delta i barnets invänjning i barnomsorgen. Barnet skall vara anmält till kommunal barnomsorg och erbjuden plats i daghem eller familjedaghem skall accepteras. Man kan heller inte välja att ta ut exempelvis föräldrapenning enbart för fem dagar per vecka för att på så sätt förlänga sin föräldraledighet, och söka kompletterande bistånd, utan man måste ta ut sju dagar per vecka. Däremot kan bistånd beviljas under den del av föräldraledigheten, där föräldrapenning till garantibelopp utgår om förhållandena i övrigt berättigar till bistånd. Föräldrapenning kan lyftas upp till två månader före beräknad nedkomst. Något krav att ta ut föräldrapenning före förlossning bör dock ej ställas på den som ej önskar. Detta är ett undantag från huvudprincipen att andra sociala förmåner ska utnyttjas före bistånd. 5:1 Arbetskrav för småbarnsföräldrar Regeringsrätten har i dom (mål nr ) fastslagit att det ej finns någon villkorlig rätt att vara hemma och vårda barn och därigenom bli beroende av bistånd till sin försörjning, om kommunen kan anvisa barnomsorgsplats. Undantag från denna regel skall gälla endast då psykiska eller medicinska skäl föreligger och detta styrkts av läkarintyg. (Samverkan med utredningsenheten). 5:2 Bistånd i samband med lagstadgad rätt till ledighet för vård av barn Enligt lag (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m m har förälder rätt till förkortad arbetstid till ¾ av normal arbetstid fram till att barnet fyller åtta år eller har avslutat första skolåret. Detta medför dock inte rätt till bistånd om inkomsterna, p g a det inkomstbortfall som blir följden av denna frivilliga arbetstidsförkortning, understiger norm. Lägsta beslutsnivå kap 5: Biståndshandläggare.

94 31 6 MAKAR, SAMMANBOENDE OCH REGISTRERADE PARTNERS 6:1 Underhållsskyldighet Makars inkomster bör räknas som gemensamma vid prövningen av rätten till bistånd. Detsamma bör gälla för registrerade partnerns inkomster och för dem som lever i sådana samboförhållanden som avses i lagen om sambors gemensamma hem och lagen om homosexuella sambor. För sambor bör parternas inkomster och tillgångar räknas som gemensamma från sammanflyttningsdagen. Makar och registrerade partners har en ömsesidig legal underhållsskyldighet, som kvarstår så länge äktenskapet består. Ogifta sammanboende har inte denna legala skyldighet, men bör likställas med gifta sammanboende om de sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden även om de uppger att de inte har gemensam ekonomi. Regeringsrätten har fastslagit att en sökande inte har rätt till bistånd om behovet kan tillgodoses av en sammanboende. Ovanstående gäller också för sammanboende med barn där inget av barnen är gemensamma. Undantag från grundregeln om gemensam underhållskyldighet kan göras för brottsoffer, som t ex en kvinna som misshandlats av sin make eller sambo. Här kan bistånd beviljas till kvinnan för hennes behov efter sedvanlig prövning utan att mannens inkomster eller tillgångar beaktas, i de fall dessa ej är tillgängliga för kvinnan. Se även SoL 5 kap 11. 6:2 Övriga sammanboende Övriga sammanboende, exempelvis syskon eller föräldrar och vuxet barn, räknas efter normen personliga kostnader för ensamstående plus kvoten av gemensamma hushållskostnader för hushållet och antalet medlemmar i hushållet. Lägsta beslutsnivå kapitel 6: Biståndshandläggare.

95 32 7 UNGDOMAR Föräldrar är underhållsskyldiga mot barn tills barnet fyllt 18 år eller vid den senare tidpunkt då barnet slutar grundskola, gymnasieskola eller motsvarande, dock senast när den unge fyller 21 år (7 kap 1 FB). Underhållsstöd kan utbetalas upp till 20 års ålder under förutsättning att den unge studerar. Underhållsskyldigheten kvarstår även om barnet flyttat hemifrån, t ex för att studera på annat ort. Om föräldrarna inte klarar av att försörja en ungdom som har eget boende, bör man diskutera hemflyttning, om inte särskilda skäl föreligger. Observera att krav på att utreda föräldrarnas ekonomiska situation enbart gäller då föräldrarna har underhållsskyldighet. När det gäller t ex arbetslös ungdom över 18 år skall rätten till bistånd prövas med utgångspunkt enbart från den unges egen situation. Bistånd får inte beviljas till ungdom om föräldrar är underhållsskyldiga, utan att deras betalningsförmåga utretts. 7:1 Hemmaboende vuxet barns bidrag till boendekostnaden Om bistånd utgår till föräldrar med myndiga barn som inte går i gymnasiet, men som bor hemma och har egna inkomster, skall barnet bidra till de gemensamma kostnaderna i hemmet. Grundregeln skall vara, att hemmaboende barn som har betalningsförmåga skall betala sin andel av bostadskostnaden och andra förmåner i hemmet. För ungdom med inkomst och betalningsförmåga beräknas boendekostnad som den andel av boendekostnaden som motsvarar det antal rum som den sökande disponerar i förhållandena till det totala antalet rum i bostaden. Varje rum bör då räknas som två enheter och köket som en enhet. Se Socialstyrelsens Handbok om ekonomiskt bistånd, sidan Ungdomar har ibland svårt att inse att de skall betala för sina förmåner hemma. Många föräldrar har också svårt att i sådana fall kräva ungdomarna på ersättning. I de fall hyresdelen ej betalas trots föräldrarnas krav bör den unge genom socialtjänsten göras medveten om sin skyldighet. Om föräldrar vägrar att begära någon hyresdel skall vid biståndsprövningen barnens beräknade hyresdel avräknas från den gemensamma hyreskostnaden. Vägledning till vad den unge bör betala för sina förmåner hemma ges i Konsumentverkets broschyr Hushållets kostnader. 7:2 Bistånd till hemmaboende ungdomar För Ungdom som avslutat skolgång men inte tidigare betalat hyresdel till föräldrarna är huvudregeln är att bistånd till hyresdel inte ska beviljas. Någon boendekostnad beviljas inte till hemmaboende ungdomar i enlighet med Regeringsrättens dom nr , RÅ 1994 ref 61. Undantag görs när den unge är medlem i en familj som har försörjningsstöd eller som annars skulle bli i behov av det, vilket kan bli aktuellt på grund av

96 33 att förälders bostadsbidrag minskar eller dras in. Hushåll endast med barn över 18 år Inkomst av bostadsbidrag bortfaller när den unge fyller 18 år eller avslutar gymnasiet. Hyresdel för den unge kan beviljas med samma summa som det tidigare bostadsbidraget. Hushåll med barn både under och över 18 år Föräldrarna söker bostadsbidrag som barnfamilj. Försäkringskassan räknar ut en hyresdel som det vuxna barnet ska betala vilket minskar föräldrarnas hyra och bostadsbidrag. Bistånd till hyra kan beviljas med den summa som försäkringskassan fastställt som hyresdel. Ungdom/vuxet barn som tidigare betalt hyresdel till föräldrarna Hyresdel beviljas om den sökande tidigare en period själv betalt hyresdel. Perioden ska inte ligga mer än tre månader bakåt i tiden och vara av minst tre månaders varaktighet. Hyresdel räknas ut enligt socialstyrelsens anvisningar i handbok för ekonomiskt bistånd, sid Lägsta beslutsnivå kapitel 7: a) I nya ärenden; Socialsekreterare vid IFO, samt b) I pågående ärenden; biståndshandläggare.

97 34 8 STUDERANDE Huvudregeln gällande vuxna studerande är att de skall försörja sig genom de studiestödsformer som finns att tillgå inom studiestödssystemet. Om man har ett arbete och tar ledigt för att studera, så skall ekonomiskt bistånd inte beviljas. När det gäller studerande på grundskolenivå kan kompletterande försörjningsstöd beviljas. Den studerande skall söka bidragsdel av studiemedel. Studierna skall ingå som en länk i en planering som leder till att personen blir självförsörjande. Om studierna är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, d v s om arbetsförmedlingen anvisar platsen och aktivitetsstöd/dagpenning beviljas, kan kompletterande försörjningsstöd beviljas. Utöver dessa tillfällen kan kompletterande försörjningsstöd beviljas om synnerliga skäl föreligger. Om försörjningsstöd utgår under studierna har den studerande rätt till studielitteratur. Den studerande får i första hand låna eller köpa begagnat. SFI-studerande Studiemedel utgår ej för SFI-studier varför principen är att ekonomiskt bistånd ska utgå vid dessa studier. Vissa personer som ingår i GRUVgruppen inom SFI kan dock ha möjlighet att erhålla studiemedel. För GRUV-studerande krävs enbart att bidragsdel söks. Kompletterande grundskolenivå- SAS grund De personer som studerar på kompletterande nivå, s k SAS- grund har möjlighet att ansöka om studiemedel hos CSN och här krävs att fullt studiemedel inklusive lånedelen söks. Kompletterande ekonomiskt bistånd kan utgå. Studerande på gymnasienivå Observera att föräldrars försörjningsskyldighet gäller längst till 21 års ålder, se kapitel 7. Efter särskild prövning kan i vissa fall gymnasiestudier med bibehållet ekonomiskt bistånd godtas. Det kan t ex gälla ungdomar som varit placerade enligt SoL eller LVU och ungdomar som saknar föräldrar, eller där föräldrarna saknar möjlighet att försörja ungdomen. Det senare fallet måste alltid utredas först. De som studerar på gymnasienivå skall söka bidragsdelen av studiemedel och när de fyllt 20 år även lånedelen av studiemedel.

98 35 Undantag är de hemmaboende ungdomar över 20 år som inte hunnit gå klart gymnasiet då de kommit till Sverige som tonåringar, där behöver endast bidragsdelen sökas. Om man har en gymnasieutbildning och vill skaffa sig ytterligare en eller om man vill höja sina betyg skall ekonomiskt bistånd inte kunna utgå. Kompletterande ekonomiskt bistånd kan i vissa särskilda fall utgå för gymnasiestuderande som har familj, om deras behov inte kan tillgodoses helt och hållet trots att de tar full låne- och biståndsdel. Högskolestuderande De personer som studerar på högskolan och uppbär studiemedel under studietiden är ej berättigade till ekonomiskt bistånd. Om deras behov ej kan tillgodoses via studiemedel så ska de ställa sig till arbetsmarknadens förfogande och vara aktivt arbetssökande. När en högskolestuderande med familj blir i behov av ekonomiskt bistånd ska en särskild prövning göras. I de fall där det handlar om tillfälligt biståndsbehov eller att en mindre del av studierna återstår, t ex en termin, kan ekonomiskt bistånd utgå. Vid beräkning räknas familjens sammanlagda inkomster inklusive studiemedlet i enlighet med lagstadgat försörjningsansvar. Beträffande studerande inför sommarferierna ska de stå till arbetsmarknadens förfogande genom inskrivning på arbetsförmedlingen samt vara aktivt arbetssökande. Eftersom sommarferierna oftast innebär en förväntad arbetslöshet, ska studerande kunna uppvisa att de under terminen sökt arbete efter bästa förmåga. 8:1 Studerande som söker eller just fått feriearbete Grundregeln är att vuxna studerande som söker feriearbete skall likställas med arbetslösa. En förutsättning för bistånd är att den arbetslöse aktivt söker arbete genom arbetsförmedlingen. Gäller ansökan bistånd i avvaktan på första lön skall anställningsintyg uppvisas. Det skall uppmärksammas att studerande med tillfälliga inkomster kan erhålla lägre skatteavdrag genom jämkning av skatten. Möjligheten att få förskott på lön skall också undersökas. Bistånd kan i första hand utbetalas till uppehälle. Bistånd till bostadskostnad kan i vissa fall avvaktas, exempelvis om studierna ska återupptas och dubbla inkomster erhållas i slutet av lovet, gäller lön och studiemedel (fullmakt kan erbjudas). Vidare ska utbildning eller andra arbetsmarknadsåtgärder som arbetsförmedlingen godkänt betraktas som ett godkänt arbetsvillkor.

99 36 9 PENSIONÄRER Hel pension överstiger normalt normen för bistånd, varav följer att biståndsbehov normalt inte skall föreligga för pensionärer. 9:1 Bistånd i avvaktan på beslut om pensionsförmån Bistånd kan bli aktuellt för den som sökt men ännu inte beviljats pension. Om bistånd utbetalas skall återkrav riktas mot försäkringskassan. 9:2 Bistånd till personer med reducerad pension p g a förtida uttag Rätten till bistånd skall bedömas utifrån den pension som faktiskt utbetalats och inte efter det högre belopp som skulle utgått om förtida uttag ej gjorts ( RÅ 1988:129). Lägsta beslutsnivå kapitel 9: Biståndshandläggare.

100 37 10 ARBETSLÖSA Förutsättningen för att bistånd ska utgå vid arbetslöshet är att den arbetslöse står till arbetsmarknadens förfogande och gör vad han eller hon kan för att tillgodose behovet på annat sätt än med ekonomiskt bistånd. Socialtjänstlagens 4 kap 1 förtydligar den enskildes egna ansvar genom skrivningen den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd. Det innebär bl a att man förutom att söka arbete i Upplands-Bro kommun ska söka arbeten på pendlingsavstånd för att betraktas som aktivt arbetssökande. När missbruksproblem är orsaken till svårigheten att få arbete är kravet att den enskilde medverkar till att komma ifrån missbruket för att därigenom återfå arbetsförmågan och möjlighet till egen försörjning. Kravet är att den enskilde skall söka bistånd/behandling och att en individuell vårdplan ska upprättas av/med handläggare på Vuxengruppen eller annan vårdgivare. Denna vårdplan ska ligga till grund för ekonomiskt bistånd. Målsättningen ska vara samverkan mellan de olika aktörerna samt individen. Om den enskilde ej medverkar till att komma ifrån sina missbruksproblem och därigenom ej heller medverkar till att i framtiden kunna bli självförsörjande föreligger ej rätt till försörjningsstöd. Bidrag till boendekostnaden kan dock utgå för att missbrukaren ej ska bli bostadslös. Bidrag till matkostnaden kan också bli aktuell om akut nödsituation uppstår. Undantag kan ske exempelvis där socialförvaltningens specialiserade grupper i utredningar kommit fram till att andra åtgärder eller behov ska stödjas, innan arbetskravet helt eller delvis åter ska gälla. För den som p g a självförvållad arbetslöshet ej kan klara sin försörjning föreligger ingen rätt till bistånd enligt SoL 4 kap 1. Den som vägrar ta anvisat arbete är heller inte berättigad till bistånd enligt SoL 4 kap 1, såvida det inte beror på hälsoskäl eller andra tungt vägande skäl. Person som vägrat ta anvisat lämpligt arbete och därför inte heller får arbetslöshetsersättning, har i regel inte heller rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen. Skyldigheten gäller i regel heltidsarbete, om sådant står att få. För en deltidsarbetande som inte klarar sin försörjning gäller, att denna måste söka heltidsarbete. Observera att i vissa fall kan A-kassa sökas för ofrivilligt deltidsarbete. Kravet gäller inte bara arbete utan också andra typer av arbetsmarknadsåtgärder. För personer under 25 år och i vissa fall för dem över 25 år ställs särskilda krav, 4 kap 4 och 5. För att ha rätt till försörjningsstöd kan det krävas att personen deltar i praktik eller kompetenshöjande verksamhet anvisad av socialnämnden om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig

101 38 arbetsmarknadsåtgärd. Detta gäller förutom för ungdomar, personer strax över 25 år som är i särskilt behov av kompetenshöjande insatser samt studerande (med studielån eller annan egen finansiering under terminerna) som under tid för studieuppehåll är i behov av försörjningsstöd. Om man avböjer att deltaga i praktik eller den kompetenshöjande verksamheten enligt 4 kap 4c eller avbryter den kan försörjningsstödet vägras eller nedsättas enligt 4 kap 5. Det är viktigt att den som tar ställning till bistånd för den som är arbetslös har god kontakt med arbetsförmedlingen och i samarbete med den och den enskilde försöker finna rätt form för hjälp. Om den sökande uteblir från överenskommen tid på arbetsförmedling kan han ej betraktas som aktivt arbetsökande, om inte godtagbara skäl föreligger. Den som fått avslag på sin ansökan om bistånd har rätt att få ny prövning av sin rätt till bistånd om förhållande har förändrats, t ex om han tar anvisat arbete, blir sjukskriven etc. Lämpligt arbete Framgår av 5 lagen om arbetslöshetsförsäkring och 5 om kontant arbetsmarknadsstöd. Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om 1. inom ramen för tillgången på arbetstillfällen skälig hänsyn tagits till den försäkrades (arbetssökandes) yrkesvana och förutsättningar i övrigt för arbetet samt andra personliga förhållanden, 2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som utgår till den som är anställd enligt kollektivavtal eller, om sådant inte finns, är skäliga i förhållande till de förmåner som vid jämförliga företag utgår till en arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer, 3. arbetet ej hänför sig till arbetsplats där arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärd som är lovlig enligt lag och kollektivavtal, 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som angives i författningen eller myndighets föreskrifter rörande åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall. 10:1 Vid arbetsgivares konkurs Arbetstagare som p g a att arbetsgivaren gått i konkurs ej erhåller lön kan under tiden konkursutredning pågår erhålla statlig lönegaranti. Om någon söker bistånd p g a ovanstående, skall kontakt alltid tas med konkursförvaltaren. Kronofogden kan lämna uppgift om konkursförvaltare, som i sin tur vet om lönegaranti kan utgå. Lönegaranti utbetalas genom länsstyrelsen och om ekonomiskt bistånd utgår i avvaktan på utbetalning av lönegaranti skall bistånd tas mot återkrav genom fullmakt. Lägsta beslutsnivå kapitel 10: a) I nya ärenden; Socialsekreterare vid IFO, samt b) I pågående ärenden; biståndshandläggare.

102 39 11 EGNA FÖRETAGARE a) Om en företagare driver ett företag och de inkomster han kan ta ut ur företaget understiger biståndsnorm, och han ansöker om bistånd till sin försörjning kan ansökan avslås med hänvisning till att han kan avyttra sitt företag och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande (prövning enligt 2 kap 2 kvarstår). Detta innebär att företaget måste avregistreras. Den som startar ett företag bör vara medveten om att det kan vara svårt att ta ut någon lön den första tiden och medräkna detta i sina kalkyler. I de fall där bistånd kan bli aktuellt bör kontakt tas med sökandes revisor för att få verifierat inkomster/utgifter. Man har rätt att kräva in bokslut. Den sökande bör informeras om möjligheten att söka (ytterligare) banklån. Lägsta beslutnivå 11 a: Biståndshandläggare. b) Om det finns särskilda skäl att företagaren ska ha kvar sin näring från företaget kan bistånd beviljas tills ärendet prövats i arbetsutskottet. Lägsta beslutsnivå 11 b: Arbetsutskottet.

103 40 12 UTLÄNDSKA MEDBORGARE EU/EES-medborgare Se socialstyrelsens vägledning EG- rätten och socialtjänsten som utkom i augusti Fri Rörlighet Sverige är medlem i den Europeiska unionen (EU), där ingår sammanlagt 22 länder samt i Schengensamarbetet ingår även Island, Norge och Schwiez som ej är EU-medlemmar men har ett särskilt avtal med EU, EES-avtalet vilket innebär att dessa länders medborgare också omfattas av rätten till fri rörlighet. För att få resa in i Sverige behöver medborgare i EU/EES-staterna och deras närmaste anhöriga bara ha ett giltigt pass eller ett identitetskort där medborgarskapet framgår. Fri rörlighet för personer gäller de som arbetar eller de som försörjer sig på annat sätt, t ex arbetssökande med A-kassa från hemlandet, studerande med studiemedel från hemlandet eller pensionärer. EU/EES- medborgare är undantagna från kravet att ha arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige, men de har rätt till ett uppehållsbevis som intyg på att hon eller han fått anställning och får vistas och arbeta här. Ansökan om uppehållsbevis lämnas in till polismyndigheten och beslutet fattas av Migrationsverket. Rätten till Ekonomiskt bistånd Av rättspraxis framgår att den EG-rättsliga principen om likabehandling när det gäller sociala förmåner bara gäller för personer som har en faktisk anställning och inte för dem som vistas i en annan medlemsstat för att söka arbete. Det räcker dock med en ytterst kort arbetstid per vecka( 10 timmar), för att ha rätt till ett femårigt uppehållstillstånd och därmed rätt till likabehandling, enligt ett beslut i EG-domstolen. Medborgare i EU/ EES- länderna skall dock även vid tillfälliga besök likställas med svenska medborgare vid bedömning om rätt till bistånd enligt vistelsebegreppet. Vilket i princip innebär på sin höjd hjälp till hemresa om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Man kan också hänvisa personen till sitt hemlands ambassad. Nordiska medborgare Den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster gäller från och jämfört med de EG-rättsliga reglerna omfattar den nordiska konventionen även personer som inte är arbetstagare och personer bosatta på Färöarna och Grönland. Dessa personer skall således likställas med svenska medborgare vid bedömning av rätt till ekonomiskt bistånd.

104 41 Övriga utländska medborgare Den som ska stanna här längre tid än tre månader i Sverige måste ha ett uppehållstillstånd (Utlänningslagen, 1989:529, och Utlänningsförordningen, 1989:547). Utländska medborgare som är bosatta i Sverige eller som har kommit för att bosätta sig här har samma rätt till bistånd som svenska medborgare under förutsättning att man har uppehållstillstånd och stadigvarande vistas i Sverige. Utländska medborgare som söker ekonomiskt bistånd ska alltid kunna uppvisa gällande beslut om uppehålls- och arbetstillstånd. Utländska medborgare som tillfälligt vistas i Sverige som t ex turister bör i första hand vid hjälpbehov hänvisas till hemlandets konsulat eller ambassad. Kan situationen då inte redas upp kan det bli aktuellt med bistånd, t ex till hemresa. Observera att för medborgare som varken omfattas av nordiska konventionen eller de EG-rättsliga reglerna krävs att de har pengar till sitt uppehälle och för sin hemresa när de besöker Sverige. Om man inte kan försörja sig själv kan man bli avvisad av polisen eller få sitt tillfälliga uppehållstillstånd omprövat. I varje utredning som rör en icke nordisk medborgare skall det framgå på vilka grunder och för vilken tid personen har rätt att vistas i Sverige. För utomnordiska medborgare och icke EU/EES- medborgare gäller att de vid första besöket på socialförvaltningen skall uppvisa att han/hon erhållit eller sökt uppehållstillstånd. Om detta ej kan ske, ska polis underrättas om att nämnden vidtagit åtgärd i ärendet, då socialnämnden har en underrättelseskyldighet enligt 6 kap 1 och 2 utlänningsförordningen för de som saknar eller ej har sökt uppehållstillstånd. Sådan åtgärd kan vara registrering av en ansökan om ekonomiskt bistånd. Underrättelse bör göras på speciell blankett. 12:1 Kostnader i samband med avsägande av medborgarskap i annat land Den som önskar avsäga sig sitt medborgarskap i ett land måste i många fall betala olika kostnader i samband härmed. Ekonomiskt bistånd utgår ej för avsägning av medborgarskap eller erhållande av svenskt medborgarskap. 12:2 Kostnader för förnyelse av pass Bistånd utgår ej till förnyelse av pass, med undantag för flyktingar (eller utländska medborgare) med tillfälligt uppehållstillstånd(tut). 12:3 Återflyttning till hemlandet Statlig ersättning utgår för bistånd till resekostnad för utlänning som sökt uppehållstillstånd i Sverige men som vill återvända till hemlandet innan han fått svar på sin ansökan. Migrationsverket kan ge bidrag till frivillig återvandring till hemlandet och i vissa fall även vid bosättning i annat land än hemlandet. Bidraget kan

105 42 utbetalas till den som fått uppehållstillstånd som flykting, av flyktingliknande eller humanitära skäl eller som tagits ut på flyktingkvoten. Även anhöriga kan få bidrag om de beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon av ovanstående kategorier. I undantagsfall kan det bli aktuellt med ekonomiskt bistånd för hemflyttning. Andra möjligheter ska dock först undersökas, exempelvis bistånd från Röda Korset eller Stadsmissionen. 12:4 Avgift ansökan om uppehållstillstånd Migrationsverket tar ut en avgift för ansökan om uppehållstillstånd bl a av personer som söker förlängt uppehållstillstånd och saknar asylskäl eller humanitära skäl. Dessa personer är inte förhindrade att vistas i sitt hemland och bör därför enligt socialstyrelsen själva betala denna avgift. Ekonomiskt bistånd skall därför ej beviljas till denna kostnad. 12:5 Asylsökande Statens Migrationsverk har huvudansvaret för mottagandet av asylsökande. Asylsökandes rätt till bistånd regleras genom Lag om mottagande av asylsökande m fl (LMA), SFS 1994:137. Lagen omfattar alla asylsökande. Asylbistånd utbetalas av Statens Migrationsverk. Lägsta beslutsnivå kapitel 12: Biståndshandläggare, förutom 12:3 där arbetsutskottet beslutar.

106 43 13 INSTITUTIONSPLACERADE 13:1 Kriminalvård Huvudprincipen är att personer som är intagna på kriminalvårdsanstalt ej är berättigade till bistånd. För intagen på kriminalvårdsanstalt som ej har inkomster eller tillgångar och där vårdtiden blir kortvarig (ej över sex månader) skall bistånd kunna utgå till hyreskostnaden. Innan bistånd beviljas skall dock den enskildes hyresförhållanden undersökas. Gäller ansökan bistånd till en lägenhet som hyrs i andra hand skall socialtjänsten undersöka om hyresrätten står kvar efter frigivningen. Om så inte är fallet skall bistånd till hyra ej utgå. Under den tid man försöker att ordna lägenhetsfrågan kan det bli nödvändigt att hyran tillfälligtvis betalas av socialtjänsten. Vid uppsagt hyresavtal kan det bli aktuellt med bistånd till kostnaden för magasinering. När det gäller häktade personer vet man som regel inte i förväg hur lång häktningstiden kan bli. Har den häktade egen bostad och förutsättningar för bistånd föreligger bör därför hyran betalas av socialtjänsten i avvaktan på domen. Först då denna föreligger blir det möjligt att bedöma om fortsatt bistånd till hyra skall utgå. 13:2 Bistånd vid vistelse på kriminalvårdsanstalt eller annan institution Om personer som vistas på institution har inkomster som överstiger beloppet för fickpengar, skall dessa användas för hyresinbetalning. Till den som är anhållen, häktad eller intagen för att avtjäna påföljd skall bistånd i form av fickpengar inte utgå. På vissa anstalter har de intagna möjlighet att arbeta och därigenom erhålla medel till smärre personliga utgifter. Kriminalvårdsstyrelsen har också möjlighet att efter individuell behovsprövning bevilja fickpengar till intagen. För inskriven på statens rättspsykiatriska klinik skall däremot bistånd till fickpengar kunna utgå, då vistelse på denna klinik jämställs med sjukhusvård. Den intagne kan få rätt att vistas utanför anstalten under anstaltstiden. Kriminalvårdsstyrelsen och Kommunförbundet har träffat en principöverenskommelse om att kriminalvården har det fulla kostnadsansvaret för dessa klienter avseende vård och behandlingen, så länge som straffet verkställs, även om klienten vistas utanför anstalten. Klienten har dock rätt till försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Från den beräknade dagen för villkorlig frigivning eller frigivningspermission övergår hela kostnadsansvaret på kommunen. 13:3 Missbruksvård När det gäller personer som vårdas på olika institutioner för missbruk eller i familjehem för vuxna kan vårdtiderna variera. Ofta ingår bostaden som en

107 44 viktig del i behandlingen. I dessa fall skall bistånd till hyreskostnaden efter sedvanlig ekonomisk prövning kunna utgå även om vårdtiden överstiger sex månader. Beträffande hyresförhållanden hänvisas till vad som gäller för intagna i kriminalvårdsanstalt. Bistånd kan beviljas till magasineringskostnad, löpande hyra och resor liksom kläder och annan erforderlig utrustning efter sedvanlig individuell prövning. Utredningsenheten beslutar om och utbetalar bistånd till fickpengar och utrustning vid inskrivning. 13:4 Värnpliktiga Bistånd till värnpliktiga skall ej utgå. Lägsta beslutsnivå kapitel 13: Socialsekreterare vid IFO.

108 45 14 ÅTERKRAV AV BISTÅND OCH FELAKTIGA UTBETALNINGAR Rätten till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i samhällets trygghetssystem. Huvudprincipen är därför att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL beviljas utan återbetalningsplikt för den enskilde. Undantag från denna princip regleras i lagen om allmän försäkring (AFL) 17 kap 1 och 9 kap. 1 och 2 SoL. Återkrav av ekonomiskt bistånd kan endast ske enligt reglerna i socialtjänstlagen och endast mot förmån eller ersättning som den enskilde redan har eller som är beslutad. När det gäller förmån under prövning hos försäkringskassan och som kan komma att beviljas med retroaktivt belopp ges denna möjlighet i stället i AFL. Beviljat bistånd kan enligt AFL återsökas hos försäkringskassan. För att kommunen ska kunna återsöka utbetalt bistånd ur retroaktiv periodisk ersättning (exempelvis sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning, vårdbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd) får kommunen inte använda fullmakt eller lägga upp återkrav. Biståndet ska enligt AFL ha getts utan villkor om återbetalning för att kommunen ska kunna återsöka beloppet. 14:1 Återsökning hos försäkringskassan enligt AFL Lagstöd finns i lagen om allmän försäkring (AFL, 17 kap 1 andra stycket). Kommunen kan återsöka bistånd som den enskilde beviljas under den tid försäkringskassan prövar en förmån som kan komma att utbetalas retroaktivt. Villkoret är att den enskilde för motsvarande period som försäkringskassans beslut om ersättning avser fått minst 1000 kronor till sin försörjning genom ekonomiskt bistånd från kommunen. Om försäkringskassan felaktigt till den enskilde betalar ut retroaktiv ersättning som kommunen har rätt till kan socialtjänsten kräva försäkringskassan på skadestånd på motsvarande belopp. Försäkringskassan kan själv ge förskott på sökt pension (enl. 20 kap 2 a AFL) om det är troligt att förmånen kommer att beviljas men beslut eller uträkning av ersättningen dröjer. Denna möjlighet ska undersökas innan ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen beviljas som förskott på sökt förmån. När det gäller bistånd som kan komma att återsökas hos försäkringskassan enligt 17 kap 1 AFL vid utbetalning av retroaktiv periodisk ersättning finns inga formella krav utom de som följer av förvaltningslagen. Den enskilde ska vara informerad om att utbetalt belopp kommer att återsökas hos försäkringskassan. Återsökning sker via framställan. När återsökning läggs upp görs en preliminär framställan till försäkringskassan. När försäkringskassan fattat beslut om förmånen ska kommunen på försäkringskassans begäran göra en slutlig framställan om det totala beloppet överstiger 1000 kronor.

109 46 14:2 Återkrav enligt SoL Det finns två sätt för kommunen att få tillbaka utbetalt bistånd. 1. Överenskommelse med den enskilde om att han eller hon ska betala tillbaka (9 kap. 2 SoL). 2. Krav till den enskilde om återbetalning av bistånd som han eller hon fått för mycket eller på oriktiga grunder (9 kap. 1 SoL). Reglerna kring återkrav och handläggningen kring detta är omfattande och detaljerad och det är viktigt att handläggningsanvisningarna följs noggrant. Återkrav av ekonomiskt bistånd ska bara göras mot en väntad faktisk inkomst utom i de fall den enskilde obehörigt fått ekonomiskt bistånd eller fått bistånd med för högt belopp. I det senare fallet ska biståndet alltid återkrävas. Den väntade inkomsten måste antas ge ett överskott efter avdrag för den enskildes löpande levnadsomkostnader om ett återkrav ska vara meningsfullt. Kan det inte bli ett sådant överskott eller finns inte återbetalningsförmåga inom överskådlig tid ska återkrav inte läggas upp. Återkrav får inte göras mot framtida försörjningsstöd. Akut utbetalning av matpengar som gjorts av sociala eller medicinska skäl ska inte återkrävas. Om den akuta hjälpen ges på grund av att någon tillfälligtvis är förhindrad att disponera sina inkomster eller tillgångar kan den dock återkrävas. Även akut hjälp till exempelvis en hyresskuld för att undvika avhysning kan återkrävas om hushållet har inkomster över normen. De formella kraven är absoluta och får inte åsidosättas. Vid en eventuell prövning i länsrätten innebär åsidosättande av de formella kraven att talan inte kan fullföljas. Återkrav av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL kan ske på tre grunder enligt 9 kap. 2, första stycket, SoL : 1. Bistånd som förskott på förmån eller ersättning. 2. Bistånd till enskild som är indragen i arbetskonflikt. 3. Bistånd till enskild som p.g.a. förhållanden som han/hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster eller tillgångar. Som förmån eller ersättning räknas förmåner från försäkringskassan som exempelvis sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning, livränta, BTP (bostadstillägg för pensionärer), sjukpenning, föräldrapenning, rehabiliteringsersättning, vårdbidrag och underhållsstöd. Andra ersättningar eller förmåner kan t.ex. vara lön (gäller även statlig lönegaranti vid konkurs), arbetslöshetsersättning, studiestöd. Återkrav av förmån eller ersättning bygger helt och hållet på överenskommelse mellan kommunen och den enskilde. Om utbetalaren av förmånen eller ersättningen kräver det behövs även fullmakt. Möjligheten att återkräva måste därför undersökas och bedömas från fall till fall. Bistånd

110 47 av rent tillfällig natur, t.ex. några dagars matpengar, ska inte återkrävas. Det ska preciseras i överenskommelsen mot vilken utbetalning som återkrav enligt 1. och 2. gäller. Däremot finns inget krav att det ska gälla samma tidsperiod. Situationer som avses under punkten 3. är t.ex. liknande den under bankkonflikten 1990 då enskilda inte kom åt pengar på bankkonton eller om det uppstår felaktigheter i de tekniska system som används vid löneutbetalning eller banktransaktioner. Överenskommelse görs med den enskilde om att biståndet ska återbetalas och hur återbetalning ska ske. Skriftlig fullmakt upprättas vid behov och i de fall utbetalaren av förmånen eller ersättningen begär det. Observera att den enskilde när som helst ensidigt kan säga upp fullmakten. Observera också att det är två beslut som ska fattas, och detta gäller vid varje biståndstillfälle/månad: 1. Beslut om bistånd enligt 4 kap. 1. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om den eller de omständigheter som utgör grund för återbetalningsplikten. 2. Beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 första stycket. Sökanden ska informeras om att beslut om återkrav inte kan överklagas. Han eller hon ska också informeras om att ifall återbetalning inte sker kan frågan om återbetalning prövas i länsrätten på initiativ av kommunen. Varje biståndsbeslut registreras. Varje biståndsbeslut ska skriftligt delges den enskilde innan biståndet utbetalas. 14:3 Återkrav enligt 9 kap 2 andra stycket SoL SoL 4 kap. 2 kan undantagsvis användas när kommunen ger ekonomiskt hjälp fast rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL inte föreligger. Bistånd enligt 4 kap. 2 kan villkoras med återbetalning men får bara återkrävas om den beviljats med sådant villkor. Följande situationer kan bli aktuella för återkrav enligt 4 kap. 2 och 9 kap. 2 andra stycket: Hushåll med realiserbara tillgångar. Hushåll med egen försörjning/inkomst över norm. För att undvika allvarliga sociala konsekvenser kan exempelvis bistånd enligt 4 kap. 2 med villkor om återbetalning beviljas till hyresskuld där behovet kunnat tillgodoses genom egen inkomst och där återbetalningsförmåga finns. Skriftlig överenskommelse ska upprättas med den enskilde vid bistånd jämlikt 4 kap. 2 med villkor om återbetalning. Av överenskommelsen ska det framgå hur och när återbetalning ska ske.

111 48 Observera att det är två beslut som ska fattas: 1. Beslut om bistånd enligt 4 kap. 2. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om den eller de omständigheter som utgör grund för återbetalningsplikten. 2. Beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 andra stycket. Sökanden ska informeras om att besluten inte kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Han eller hon ska också informeras om att ifall återbetalning inte sker kan frågan om åter betalningsplikt prövas i länsrätten på initiativ av kommunen. Varje biståndsbeslut ska skriftligt delges den sökande innan biståndet utbetalas. 14 :4 Återkrav enligt 9 kap. 1 Återkrav av bistånd enligt 4 kap. 1 ska göras om någon fått ett felaktigt bistånd genom: Oriktiga uppgifter. Underlåtenhet att lämna uppgift. Eller på annat sätt förorsakat att bistånd beviljats obehörigen eller med för högt belopp. Kommunen får i dessa fall kräva tillbaka vad som betalts ut för mycket. Kommunen får alltså även kräva tillbaka för högt eller obehörigt bistånd som den enskilde fått också då han eller hon inte haft för avsikt att framkalla en felaktig utbetalning. Detta gäller också då det är kommunen som förorsakat den felaktiga utbetalningen, men där den enskilde borde ha förstått att den var fel. Exempel på det senare kan vara rena felräkningar eller när dubbel utbetalning skett av misstag. Denna bestämmelse ersätter eller inskränker inte rutinen att göra polisanmälan om den enskilde avsiktligt lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Grunden för återkrav enligt 9 kap. 1 SoL är alltid att biståndet är utbetalt på felaktig grund. Biståndet behöver således inte vara förskott på förmån eller ersättning eller vara beviljat med villkor om återbetalning. Beslut om återkrav fattas efter genomförd återkravsutredning. 14:5 Ersättningstalan I de fall den enskilde inte återbetalar återkrav enligt 9 kap. 1 eller 2 kan kommunen med stöd av 9 kap. 3 socialtjänstlagen väcka talan om ersättning hos länsrätten. Talan hos länsrätten måste väckas inom 3 år från det biståndet utbetalades och får inte bifallas av länsrätten om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller del av den kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller livsföring i övrigt.

112 49 Innan talan väcks ska förvaltningen skicka två betalningspåminnelser och den enskildes aktuella ekonomiska situation utredas så långt det är möjligt. Den enskilde ska alltid erbjudas möjlighet att presentera och diskutera sina ekonomiska förhållanden. Visar genomförd utredning att det är styrkt eller troligt att den enskilde har betalningsförmåga ska talan väckas hos länsrätten. Visar utredningen att den enskilde för tillfället inte kan betala kan återkravet ligga vilande under en period. Är det troligt att den enskildes betalningsförmåga inte inom rimlig tid förbättras kan återkravet efterges. Observera att beslut om ersättningstalan enligt 9 kap. 1 och 3 måste fattas av socialnämndens arbetsutskott. Ansökan ska göras vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt och innehålla följande uppgifter: Namn, adress och telefon till den nämnd som söker och till handläggaren Beslutsdatum Den ersättningsskyldiges namn, personnummer, adress och telefonnummer Vilken typ av återkrav det är ( i SoL) Belopp När biståndet som återkrävs utbetalades Utredning som visar att den enskilde har betalningsförmåga Yrkande (stadsdelsnämnden yrkar att länsrätten ålägger XX att till stadsdelsnämnden återbetala...) Kopior på ansökningsblanketter eller utredning som visar den enskildes ekonomiska förhållanden när biståndet utbetalades och förvaltningens beslut samt överenskommelse om återbetalning ska bifogas ansökan till länsrätten. Om den enskilde betalt tillbaka del av återkravet ska det redovisas. Eventuell länsrättsdom i kommunens favör utgör underlag för ansökan om utmätning hos Kronofogdemyndigheten. Om det är uppenbart att förhållandena ändrats så att den enskilde inte inom rimlig tid kommer att kunna göra återbetalning får kommunen enligt 9 kap. 4 SoL helt eller delvis efterge återkrav. Detta beslut går inte att överklaga. 14:6 Anmälan vid misstänkt bidragsbrott Polisanmälan enligt 6 Bidragsbrottslagen ska ske när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Har någon lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit inkomster och på så sätt obehörigen eller med för högt belopp fått ekonomiskt bistånd kan detta vara en olaglig handling. Oavsett om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts eller ej ska det belopp den enskilde fått obehörigen eller med för högt belopp återkrävas med tillämpning av bestämmelserna i 9 kap SoL. Avstående från att polisanmäla får inte kvittas mot återbetalning.

113 50 Innan anmälan görs ska en utredning av vad som hänt och hur detta påverkat rätten till bistånd göras. Om felaktig utbetalning skett eller risk för felaktig utbetalning förelegat på grund av vad som förefaller vara en brottslig handling från den sökandes sida finns anledning anta att ett brott har begåtts och en brottsanmälan bör göras. Utredningen ska besvara om den sökande har fått tillfredsställande information om vilka regler som gäller och om den sökande varit medveten om konsekvensen av sitt handlande. Det är viktigt att dessa utredande åtgärder vidtas så att varje brottsanmälan är välgrundad. Den interna utredningen bör göras så fort som möjligt sedan indikationen uppstått. Det är viktigt att brottsanmälan innehåller den information som är nödvändig för att polis och åklagare ska kunna starta och genomföra en utredning utan att behöva begära kompletteringar av sådan information som var känd vid anmälningstillfället. Det är också viktigt att anmälan innehåller en beskrivning av händelseförloppet i det aktuella ärendet. En brottsanmälan enligt 6 Bidragsbrottslagen ska som regel innehålla följande: uppgifter om brottsmisstanken (dvs. en klar, tydlig och kortfattad beskrivning av vad den anmälde misstänks ha gjort eller underlåtit att göra samt när i tiden brottet har begåtts). En brottsanmälan behöver inte innehålla en brottsrubricering uppgifter om vilken förmån det gäller, ersättningen storlek och vilken tidsperiod som avses, uppgift om den misstänkte (dvs. namn, personnummer, adresser och telefonnummer), uppgift om ev. vittnen och andra som har upplysningar att lämna (dvs. namn, adresser och telefonnummer), uppgifter om vem som handlagt ärendet hos den utbetalande myndigheten (dvs. namn och telefonnummer), en dokumentation av samtliga eventuella kontakter med den som anmälts före och under utredningen samt namn på och telefonnummer till dessa personer, en redogörelse för vilken information som myndigheten har lämnat till den anmälde om rätten till förmånen och uppgift om när, hur och av vem informationen lämnats, om tolk använts: namn, adress och telefonnummer till denne, en redogörelse för de regler som har betydelse för ärendet, uppgifter om vem som polis och åklagare kan diskutera de aktuella reglerna med, uppgift om eventuella återbetalningskrav, original eller kopior av relevanta handlingar som bifogas brottsanmälan. Utredningen ska delges den sökande. Lägsta beslutsnivå: 14:1 och 14:5 biståndshandläggare, 14:2 socialsekreterare, 14:3 och 14:4 enhetschef samt 14:6 Arbetsutskottet

114 51 JYSK MALL: ÄTA-SOVA 2009 Säng Madrass 80 x 200 Madrass 90 x 200 Ben 1.250:- (inkl. bäddmadrass) 1.350:- (inkl. bäddmadrass) 80:-/säng Våningssäng (inkl madrass) 1.600:- Köksmöbler Bord med fyra stolar 1.300:- Bord exklusive stolar 500:- Stol 250:- Sängkläder Täcke 100:- Kudde 60:- Påslakanset, 2-delat 100:- Underlakan 35:- Handdukar 150:- Lampor Golvlampa 175:- Bordslampa 50:- Vägglampa 70:- Taklampa (plafond) 60:- Städutrustning (Hink, skurmopp, trasa, sopborste) Dammsugare 80:- (Överskottsbolaget) 275:- (Överskottsbolaget)

115 52

116 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Dnr Karin Lindbom 1 Socialnämnden Motion om ändrad lokalanvändning på dagcentralen i Kungsängen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. Förslag till yttrande över motionen godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige. 2. Nuvarande disponering av lokaler i markplanet inom fastigheten Torget 9 är ändamålsenlig. 3. Socialnämnden får i uppdrag att undersöka ytterligare möjligheter att i samverkan med andra erbjuda café verksamhet för äldre med beviljad hemtjänst insats. 4. Motionen anses därmed besvarad. Ärendebeskrivning Den 17 oktober 2007 inkom till kommunstyrelsen en motion angående; ändrad lokalanvändning på dagcentralen i Kungsängen samt yrkande om att undersöka möjligheten att erbjuda mat i gemenskap även på elevers lovdagar. I motionen framkom förslagen; restaurangens gästdel ska öppnas upp mot ljuset i söder, uteplatser ska sommartid kunna erbjudas på lämplig plats, elever på restaurangprogrammet ska erbjudas lokaler på annan plats i huskropparna (alternativt på annan plats i centrum), önskemål att ordna mat i gemenskap alla de dagar då eleverna är lediga samt en förfrågan hur det går med eftermiddagsfikat för pensionärer. Nuvarande förutsättningar Fastigheten vid Torget 9 i Kungsängen ägs av Upplands-Brohus AB. Fastighetsägaren hyr ut olika delar av lokalerna i markplanet på fastigheten till bildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt till en privat aktör. Hyresgästerna bedriver olika verksamheter i lokalerna på markplanet. Hemtjänsten inom Socialförvaltningen har lokaler för sin personal, restaurang programmet inom gymnasieskolan har lokaler för undervisning i form av klassrum samt restaurang, en samlingssal som kan hyras/lånas för olika sammankomster, en fotvårdslokal samt ett allmänt utrymme som används av personer som bor i huset för gemensam samvaro. Ombyggnation för att tillgodose samtliga hyresgästers behov genomfördes Ytterligare ombyggnation har skett i år av restaurangens kök för 3,5 mkr. En ombyggnation som var nödvändig utifrån livsmedelslagens krav på restaurang kök. Utgångspunkt vid tidigare ombyggnation och disponering av lokaler var både ökad kvalitet till äldre personer som är hyresgäster i huset samt ett gymnasieprogram med god kvalitet. G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \Motion om ändrad lokalanvändning på dagcentralen i Kungsängen.doc

117 Sida 2 Synpunkter Inom lokalerna bedrivs idag en treårig gymnasieutbildning, restaurangprogrammet. Eleverna studerar teoretiska ämnen som t.ex. kost kunskap samt har praktisk utbildning i restaurangen; tillagning, planering och servering. En sammanhållen restaurang utbildning med god kvalité och som möjliggör integration mellan praktik och teori kräver undervisningslokaler för teori lektioner samt lokaler för praktiska ämnen. Att restaurangprogrammet har sin verksamhet i lokalerna innebär att pensionärer som bor i huset kan erbjudas en god lunch till ett bra pris. Mervärdet med en restaurangskola i huset är högt. Om restaurang delen ska öppnas upp mot söder så är det enda alternativet att kök och teori lokaler måste byta plats. Köket måste ligga i anslutning till matsalen (lagkrav) och det måste finnas teori lokaler. Flyttning av ett restaurangkök innebär betydande kostnader. Yta som inte används finns inte i markplanet och det finns ingen vinst att lägga teorilokalerna på annan plats i markplanet. Nuvarande disponering av lokaler möjliggör en restaurang utbildning med hög kvalité och samtidigt en mötesplats för målgruppen äldre. Uteplatser finns idag i anslutning till fastigheten, vid restaurangdelen samt ytterligare en i anslutning till samlingssalen. Möjlighet finns att öka tillgängligheten och utformningen av uteplatserna för hyresgästerna. De insatser som ges till äldre är biståndsbedömt, d.v.s. med utgångspunkt från lagstiftning och politiskt beslutade riktlinjer beviljas den enskilde insatser efter ansökan och behovsbedömning. I nuvarande uppdrag ingår inte att ordna mat i gemenskap. Personalresurser är anpassade utifrån nuvarande uppdrag. Att t.ex. bedriva verksamhet liknande restaurangskolan kräver stora personella resurser och kvalificerad kunskap. Krav som ställs på kunskap är bland annat egenkontrollprogram och kock utbildning. Inom ramen för nuvarande uppdrag bedriver hemtjänsten i Kungsängen en café verksamhet, en gång varannan vecka i samlingssalen, för äldre som bor i huset och som har insats ifrån hemtjänsten. Caféet är mycket uppskattat. Önskemål finns ifrån gästerna att utöka detta. Hemtjänsten undersöker möjligheten att utöka verksamheten t.ex. tillsammans med någon av frivillig organisationerna. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \Motion om ändrad lokalanvändning på dagcentralen i Kungsängen.doc /

118 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Dnr Lena Franzén, utredare Socialnämnden 1 Kvalitetsuppföljning LSS Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Godkänna och lägga LSS-enhetens redogörelse för Enkät Gruppboende 2008 samt Enkät Daglig verksamhet 2008 till handlingarna. Sammanfattning LSS-enheten har under 2008 genomfört brukarundersökning vid gruppboenden samt vid daglig verksamhet. Samma brukarundersökning genomfördes 2005 varför redovisningen för 2008 års enkäter även innebär en jämförelse med de tidigare enkäterna. Beslutsunderlag Enkät Gruppboende 2008 samt enkät Daglig verksamhet Ärendebeskrivning Gruppboenden 2008 års enkät skickades ut till 26 brukare/gode män. Svar inkom från 16 personer, vilket innebär en svarsfrekvens på 62 %. Enkäterna var anonyma. Enkäten består av fyra frågor med delfrågor som täcker områdena - tillgänglighet, information - personalens kunnighet, engagemang, bemötande - klagomålshantering - hur boendeformen uppfyller brukarens behov. Svaren visar likvärdigt eller förbättrat resultat jämfört med 2005 års undersökning på de frågor som prioriterades efter 2005 års enkät främst tillgänglighet och information. När det gäller personalens kunnighet, engagemang och bemötande redovisas en minskning. Medelvärdet ligger dock på 4,8 av 6 möjliga med 5,0 för bemötandet. Dessa frågor kommer att prioriteras under Daglig verksamhet 2008 års enkät skickades ut till 36 brukare. Svar inkom från 20 personer, vilket innebär en svarsfrekvens på 56 %. Enkäterna var anonyma. Enkäten består av sju frågor med delfrågor som täcker områdena - delaktighet, utbud, resurser - tillgänglighet, kommunikation med personalen - information - personalens kunnighet, engagemang, bemötande - klagomålshanteringen

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag PROTOKOLL 2009-02-18 1(17) Plats och tid Kung Birger, Furuhällshuset, Kungsängen, kl 15.30 18.35, Ajournering 17.35-17.40 Beslutande Ledamöter Martin Normark (FP), ordf Leif Öjetoft (S) Monica Styhr (S)

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN - ÅRSBOKSLUT (T3): 2012 Fortsatt hög andel nöjda kunder inom socialtjänsten; 4,5 (5-gradig skala) Fortsatt hög andel som är nöjda

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3-2013 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN T3: 2013 Brukarenkät visar positiva resultat avseende nöjdhet, handläggning, tillgänglighet samt delakaktighet i handläggningsprocessen Medarbetarindex

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Plan för anhörigstöd #+3+ +39 51 1 %# #13+3 +39% %1 31 +%& 9+333 99 & A1 ' Socialutskottets beslut. Beskrivning av ärendet.

Plan för anhörigstöd #+3+ +39 51 1 %# #13+3 +39% %1 31 +%& 9+333 99 & A1 ' Socialutskottets beslut. Beskrivning av ärendet. Sammanträdesdatum Sida Plan för anhörigstöd Socialutskottets beslut 83 #+3+ +39 +333& Beskrivning av ärendet 51 1 %# #13+3 +39% %1 31 +&#%333 +%& 9+333 99 & Beslutsunderlag A1 ' /+333 :::::! "#$ TJÄNSTEUTLÅTANDE

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

MÖNSTERÅS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1. Socialnämnden 2015-05-13

MÖNSTERÅS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1. Socialnämnden 2015-05-13 1 Plats och tid Kommunhuset kl 13.30 16.00 ande Emma Magnusson (C) Agnetha Landberg (C) Håkan Spärlin (C) Inga Jonsson (C) Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Karin L Folkegård (FP) Alexandra Ekstrand (S) Renée

Läs mer

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-04-22 Handläggare, titel, telefon Lotta Rengart, ekonomistrateg 011-153312 Vård- och omsorgsnämnden Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till

Läs mer

Socialnämnden 2015-09-10

Socialnämnden 2015-09-10 100 Redovisning av delegationsbeslut enl. 35 Kommunallagen... 2 101 Budgetuppföljning med delårsredovisning... 3 102 Delgivningar... 4 103 Internkontroll... 5 104 Verksamhetsinformation... 6 105 Rapport

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Kl. 18:00, Övergranssalen, kommunhuset, Bålsta

Kl. 18:00, Övergranssalen, kommunhuset, Bålsta HÅBO Socialnamnden Tid och plats Beslutande Ledamöter Övriga närvarande Ersättare Kl. 18:00, Övergranssalen, kommunhuset, Bålsta Eva Staake (S), ordförande Carina Lund (M), vice ordförande Gunilla Gustavsson

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(16) Plats och tid Kommunstyrelsesalen Kommunkontoret Charlottenberg kl 09.00-12,00 13.00-15.50 Beslutande Lars-Magnus Pålsson (M), ordförande Lars-Erik Andersson (C) Birgitta Eklund (S) Hans-Peter Jessen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Eva Pettersson, nämndsekreterare Monica Hammar, socialchef Lena Larsson, äldreomsorgschef Linda Tolliner, ekonom. Eva Pettersson Sekreterare

Eva Pettersson, nämndsekreterare Monica Hammar, socialchef Lena Larsson, äldreomsorgschef Linda Tolliner, ekonom. Eva Pettersson Sekreterare Socialnämnden 2011-01-24 1 (10) 6-14 PLATS OCH TID Socialkontoret, Hagfors, kl 13.00 15.00 BESLUTANDE Åsa Johansson (S), ordförande Ulla Lundh (S) Margot Carlsson (S) Thomas Pettersson (S) Gunilla Östlund

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Avdelningen för LSS-verksamhet 2009-12-15 2 (6) Mål för verksamheten Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsmålen utgår ytterst från fullmäktiges mål

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS

Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2011-08-17 18 Sn 123 Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS Beslut Godkänna statistikrapport över ej verkställda gynnande beslut enligt

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2012-12-19 1(9) Plats och tid Kung Birger, Furuhällshuset, Kungsängen, kl 16.00 16.55 Beslutande Ledamöter Tina Teljstedt (KD), ordf Anders Åkerlind (M) Björn Liljedahl (M) Martin Normark (FP) Gunvor Hanson

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Ekonomisk rapport efter april 2015

Ekonomisk rapport efter april 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-05-15 SN 2014/0652.03.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter april 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Socialnämnden BUDGET 2004

Socialnämnden BUDGET 2004 Socialnämnden BUDGET 2004 Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för ekonomiskt stöd till resurssvaga, behandlingsinsatser till barn, ungdomar och familjer, missbruksvård, flyktingmottagning, vård

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Underskrifter Sekreterare Paragrafer 111-122 Birgitta Schmidt. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Underskrifter Sekreterare Paragrafer 111-122 Birgitta Schmidt. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(16) Plats och tid Kommunkontoret, Foxen, den 29 september kl 14.00-16.00 Beslutande Ledamöter Birger Pettersson-Wiik, S, ordförande Kerstin Andersson, KD Maj-Britt Hedefur, KD Margareta Nilsson, M Agneta

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015

Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Plan Barn, ungdomar och vuxna 2012-2015 Förebyggande och stödjande arbete med barn, ungdomar och vuxna Upprättad: 0000-00-00 Antagen av: ange instans Datum för antagande: 0000-00-00, 00 Kontaktperson:

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar KARLSKOGA KOMMUN Kommunstyrelsen III KARLSKOGA KOMMUN ~ Revisionen 2013-02-18 Diariem ~~.Dc'J6 Kopia Han?I" s~.rm... '''~s.:''''...,,\.c.r ~. 2013-02- 2 6 Till: Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Ekonomisk rapport efter september 2015

Ekonomisk rapport efter september 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-10-15 SN 2014/0652.03.01 Tel 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter september 2015 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2014-09-02 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Tid 08:30-10:30 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Skeppet Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Thomas Danielsson (C) Jan Rohlén (S) Christian Andersson (FP)

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 2010-11-09 Budget 2011 Mål och uppdrag

MELLERUDS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 2010-11-09 Budget 2011 Mål och uppdrag 1 MELLERUDS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 2010-11-09 Budget 2011 Mål och uppdrag INRIKTNINGSMÅL Förvaltningsövergripande Mellerud ska vara ett samhälle med positiv gemenskap och social sammanhållning. Där ska finnas

Läs mer

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S)

Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo (FP) Jan Plantin (M) Kristina Pettersson (S) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (14) Plats och tid Vård och omsorgsförvaltningen, Heby, kl 12.30 16.00 Beslutande Karl-Arne Larsson (C), ordförande Åke Malmqvist (MP) ersättare för Susanne Stambolidou Tellebo

Läs mer

Socialnämnden. Lars G Andersson (S), Gunnar Hagström (S), Eleonor Westlund (C) 78-80, Maivor Norgren (M) och Mona Stavholt (KD)

Socialnämnden. Lars G Andersson (S), Gunnar Hagström (S), Eleonor Westlund (C) 78-80, Maivor Norgren (M) och Mona Stavholt (KD) Socialnämnden 1 (10) Plats och tid Kommunhuset, Hellqvistsalen, Kungsör, tisdagen den 24 november 2009, klockan 13.15 16.15. Ajournering 14.30-14.50 ande Görel Nilsson ordförande (S), Carina Granberg (S),

Läs mer

Sammanträdesdatum 2013-03-20. Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 20 mars 2013, kl. 15.00. 4 Månadsuppföljning t o m februari SN 13/23

Sammanträdesdatum 2013-03-20. Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 20 mars 2013, kl. 15.00. 4 Månadsuppföljning t o m februari SN 13/23 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2013-03-20 PLATS OCH TID Kommunhuset, Nedre Fryken, onsdag 20 mars 2013, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerande 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1

SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1 SÄFFLE KOMMUN PROTOKOLL 1 Paragrafer 43-52 Plats och tid Socialkontoret, kl. 16.00 16.45 ande Närvarande, ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Protokolljusterare Lisbet Westerberg (c) Cecilia Riveros

Läs mer

Socialnämnden 2012-02-09. Föredragningslista

Socialnämnden 2012-02-09. Föredragningslista 2 Föredragningslista 25 Val av protokolljusterare 26 Anmälan om övriga ärenden 27 Informationsärenden a. Statistik boenderådet och meddelande om utskrivningsklara från heldygnssjukvård b. Politikerbesök

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Plats: Forsen, Förvaltningsbyggnaden, Storgatan 27. Ledamöter: Helena Öhlund, s, ordförande. Övriga: Birgit Nilsson föredragande

Plats: Forsen, Förvaltningsbyggnaden, Storgatan 27. Ledamöter: Helena Öhlund, s, ordförande. Övriga: Birgit Nilsson föredragande PROTOKOLL 1(20) Tid: Kl 8:00: - 11:45 Plats: Forsen, Förvaltningsbyggnaden, Storgatan 27 Ledamöter: Helena Öhlund, s, ordförande Eva Lundström, s Anette Lundberg, s Harry Bäckström, s Lars-Åke Andersson,

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Kostnad per brukare 2013

Kostnad per brukare 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2014-05-14 SN 2013/0688 0480-45 09 50 Socialnämnden Kostnad per brukare 2013 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD)

Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Stöd och service Insatser för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning - (Inriktning ADHD/ADD) Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudsman i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Lagar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2011-05-25 2 SN 66 Dnr 35.11 700 Fastställande av patientsäkerhetsplan 2011 Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Vårdgivaren

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun

Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Foto: Janne Hasselqvist, Vimmerby kommun Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp för att så långt som det är möjligt kunna leva som andra. När dina behov av tillsyn, trygghet och omsorg

Läs mer

Sammanträdesrum Dalen, Kommunhuset Torsdagen den 22 maj 2014 kl 18:00 19:30

Sammanträdesrum Dalen, Kommunhuset Torsdagen den 22 maj 2014 kl 18:00 19:30 1 (13) Plats och tid ande Övriga närvarande Sammanträdesrum Dalen, Kommunhuset Torsdagen den 22 maj 2014 kl 18:00 19:30 Jessica Ashworth (M), Ordförande Harriet Paulsson (C), 1e vice ordförande Anders

Läs mer

PROTOKOLL 2014-04-07

PROTOKOLL 2014-04-07 Tid och plats Beslutande Ledamöter Ersättare Övriga närvarande Ersättare Måndag 7 april 2014 kl. 17.00-18.25 i konferensrum Yngern Nykvarns kommunhus. Björn Håkansson (m), ordförande Jan Linderhielm (np)

Läs mer

Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden

Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden Styrdokument, plan 2013-09-11 Dnr SÄN/2013:259 Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen: Social- och äldrenämnden den 15 oktober 2013 Reviderad:

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2014-12-03 1 Innehållsförteckning Ärende 118 Godkännande av dagordning... 3 119 Individärende... 4 120 Individärende... 5 121 Uppsökande verksamhet... 6 122 Ekonomi... 7 123 Avdelningschefstjänst inom

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Verksamhetsplan 2014-2016 8.7. SOCIALNÄMNDEN...29 8.7.1. Verksamhetsidé...29 8.7.2. Uppdraget...29 8.7.3. Inriktningar med resultatmål...29 8.7.6. Driftsbudget med verksamhetsbeskrivning...30 Verksamhetsplan

Läs mer

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Sida 1 av 14 Plats och tid Kommunhuset, Lessebo onsdagen den 17 december 2014 kl 14.00-16.15 ande Lars Altgård, ordf (s) Jim Lindberg (s) Marianne Nilsson (m) Gull-Britt Sandefors (c) Charlotta Book (s)

Läs mer