No.1. rapport förstudie januari februari 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "No.1. rapport förstudie januari februari 2010"

Transkript

1 No.1 rapport förstudie januari februari 2010

2 INNEHÅLL Förord 5 Intervjuer 6 Helen Backlund 6 Thomas Lööf 9 Peter Roland 11 Andreas Norum 14 Anders Kihlberg 17 Mats Aldén 21 Franz James 25 Espen O Hansen 27 Elin Guldåker 29 Charlie Davidson 32 Seminarium 17 februari 39 Seminarieresumé 45 Slutsatser efter förstudien 45 Avslutande reflektioner 47

3 4 5 FÖRORD I alla tider har skogen varit en råvaruresurs för människan. Här har hämtats material till hus, båtar, verktyg, möbler, bruks- och konstföremål mm. Skogen har också varit en källa för myter, fantasier och drömvärldar och den spelar fortfarande en stor roll som scen för litteratur, teater och konst och naturligtvis som kulturell identitet där bärplockning, jakt och rekreation är och har varit av stor betydelse. Dalsland är idag ett viktigt skogslandskap med ett levande och välskött skogsbruk. Landskapet har flera aktiva entreprenörer och utbildningar som förädlar skogens material. Samtidigt brottas bygden med brist på sysselsättning. Här ser projektet sin uppgift. Skogens material mossa, grenar, ris, näver, rötter, virke och spillprodukter kan med fördel förädlas lokalt ur en hållbar socioekonomisk aspekt och med ett minimum av miljöpåverkan. Projektet Ur Skog vill uppmuntra till nya produkter hämtade från skogens material för att ge fler möjlighet till försörjning i Dalsland. Dessa produkter kan spänna över ett brett fält från ekohus och bruksföremål till»designade skogspromenader«projektet vill också stärka varumärket Dalsland och dess profil som Sveriges sydligaste vildmark. Naturens formspråk och material är idag högaktuella som teman inom hållbar design, liksom lokal småskalig tillverkning. Projektet har även som mål att länka ihop ett ekologiskt designtänkande med nutida marknadsstrategier och kreativt entreprenörskap. Ur Skog vill skapa nya tvärfackliga nätverk och samarbeten mellan kultur, näringsliv och turism. Konst- och designkompetensen i landskapet är redan stark förankrad i kultursystemet Fyrklövern. Med avstamp i en designtävling och en gränsöverskridande, kunskapsgenererande produktutvecklingsprocess ser vi många framtida affärsmöjligheter. Fyrklövern, är ett samverkande kultursystem mellan Dalslands fyra största konst- och kulturarenor, en samarbetsplattform för marknadsföring, kurser och större konstnärliga projekt. Fyrklövern består av: dalslands konstmuseum Upperud, Melleruds kommun steneby Dals Långed, Bengtsfors kommun konstnärskolletivet not quite Fengersfors, Åmåls kommun halmens hus Bengtsfors, Bengtsfors kommun

4 6 7 Helen Backlund projektledare Ur Skog, Dalslands konstmuseum Vem är du? Jag är chef för Dalslands konstmuseum sedan I botten är jag utbildad konstnär/formgivare från Konstfack, textil. Jag har arbetat mycket med olika projekt under åren; startat en kulturförskola på Styrsö, hållit i olika utställningar, designuppdrag, inredningsuppdrag och en workshop under designåret 2005 strå kvist gren som blev mycket lyckad. Vi funderade mycket på en möjlig fortsättning där. Jag var också aktiv i tillblivelsen av Nordiska akvarellmuseet med ett engagemang som pågick från I början av 2000-talet var jag i Dalsland som konstnärlig ledare på HDK Steneby textil under tre år. INTERVJUER Här följer samtal med 10 personer verksamma i Dalsland och med olika anknytning till projektidén Ur Skog. Hur fick du idén till Ur Skog? Min allra första tanke var en utställning för museet med titeln Ur Skog. Jag kontaktade slöjdkonsulenterna Thomas Lööf och Susanne Harrison, som jag tidigare samarbetat med i strå kvist gren. Ju mer vi talade om saken ju tydligare blev idén; att detta borde man göra till ett större designprojekt i stället. Idén kan man se som en vidareutveckling av det projektet. Det handlade om att arbeta med ursprungsmaterial, sådant man använt sedan tidernas begynnelse. Material som naturen ger och som människor alltid jobbat med för att bygga hus, båtar, verktyg och redskap med mera. Då blev det naturligt att vända sig till museets samarbetsparter här i Dalsland; Fyrklövern, det vill säga Stenebyskolan, Not Quite och Halmens hus. Vi fyra samarbetar ju redan sedan flera år och tillsammans besitter vi en oerhört stark kompetens inom design, hantverk och konstområdet. När jag flyttade permanent till Dalsland 2007 i samband med att jag hittade ett hus, blev det väldigt tydligt för mig (som kom från Göteborgs skärgård) hur viktig och central skogen är i Dalsland och hur aktivt det småskaliga skogs- och jordbruket är här uppe. Att känna den goda lukten av nyavverkad skog var lyx för en stadsbo som mig. Man undrar varför Dalsland är så okänt för en större allmänhet? Om vi med det här projektet kan sätta fokus på Dalslands vackra natur och göra landskapet mer känt, så gynnar det ju alla som bor och verkar här. Vilket är målet med projektet, visionen? Vi ska ta fram en kollektion med föremål som i sig förmedlar ett innehåll, ett mervärde, utöver att bara vara hållbara, vackra och funktionella. Produkternas mervärde kan ju vara det goda hantverket, det unika, det udda, det personliga Om man tydligt ser att skogens material är närvarande och om föremålen dessutom speglar formgivaren så får vi produkter som blir värdefulla och omtyckta. En kollektion som blir udda och originell, gärna med humor eller allvar och som sänder signaler om att i Dalsland finns både skog och designkompetens. Men ska projektet lyckas, måste det vara smalt, tydligt och lätt att förstå, det tror jag är mycket viktigt. Först när ramarna är begränsade tror jag att man som designer känner sig utmanad, först då kan vi få fram de riktigt goda idéerna. För mig är det också väldigt viktigt att man lägger upp en kommunikationsstrategi redan från början, med bra grafisk profil. Vi måste göra projektet trovärdigt om vi vill nå ut till media och branschen. DALSLANDS KONSTMUSEUM Vad har du för egna intressen i projektet? Jag gör det här för att jag tycker idén är klockren (skog + god design = Dalsland) men också med tanke på museet. Vi har ju ett regionalt uppdrag av Västra Götalandsregionen att»vara en aktiv part i civilsamhället«som det heter på politikerspråk. Jag tycker själv att museer skall vara aktiva och inte bara bevara utan också skapa nytt. Dalslands konstmuseum kommer att bli kollektionens första releasearena. Sen måste vi ju placera kollektionen på strategiska platser efteråt. Eftersom jag är formgivare själv, tycker jag förstås att det ska bli enormt spännande att se alla nya infallsvinklar som kommer fram på detta tema. Det borde bli mycket bra, med tanke på hur många verksamma designers det finns här, både studenter på Steneby och på Not Quite. Och projektet är ju också öppet för alla andra. Det har uttryckts oro för att projektet inte kommer att leva vidare efter de två bidragsåren. Jag är inte orolig för det, jag ser framför mig ett litet designproduktionsbolag, jämförbart med bokförlag eller musikbolag, som ser till att kollektionen lever vidare och ut - vecklas långsiktigt. Då kan ju det arbetet, med agenturen, i sig skapa inkomst för ytterligare några.

5 9 Thomas Lööf slöjdkonsulent, Hemslöjd Västra Götaland Vem är du? Jag har jobbat som hårdslöjdskonsulent sedan Sedan 2006 har jag varit i Västra Götaland, tidigare var jag i Halland och Kronoberg. Mina material är i huvudsak trä, men också keramik, smide, halm mm. Idag sitter jag på Bohusläns museum i Uddevalla samt på Nääs. Vilken relation har du till Dalsland? Egentligen inte så stor. Jag har ett visst samarbete med några slöjdare i Dalsland. Jag samarbetar också en del med Stenebyskolan och jag känner till många på Not Quite. Jag har också tidigare arbetat med Helen Backlund, bland annat i projektet strå, kvist, gren och har varit med att utforma detta projekt. Vad tänker du närmast på när man talar om skogen? På känslan av liv. För mig är skogen en andlig plats. Jag har också intresserat mig för kopplingen mellan skog och hälsa. Det finns mycket forskning, bl a i Alnarp, som pekar på hur viktig naturen är för välbefinnandet. Yrkesmässigt innebär skogen väldigt mycket nytta, jag plockar material i skogen till kurser t ex. Och jag vistas där med skolklasser. Men skogen är också ett skafferi, där man kan plocka svamp och bär. Jag har hund och går mycket i skogen. För mig är skogen en trygg plats. Det finns få offentliga platser som skogen. Där kan man vara ensam, men inte känna sig ensam. Skogen ger mig kontakt med kosmos. Det är en trygghet att luta ryggen mot en fura som är 500 år gammal eller en ek som stått i 1000 år. dalsland Är det en god idé att förknippa Dalsland med skog? Överensstämmer det med din bild? Ja. Fast jag tror det är viktigt att vidga begreppet lite. Det behövs ett helhetstänkande. Skogen innebär även kontakt med djur och natur. Säger man bara skog, då ser människorna en vedtrave framför sig. Jag tror man måste se begreppet lite vidare. Reser man genom Dalsland slås man av att det är så glesbebygt med mycket sjöar och skog. Jag tror att man ska vara rädd om den här glesbygden. Ser man den som positiv kan den vara en tillgång. En levande landsbygd tror jag är det som turister och storstadsmänniskor efterfrågar. Lyckas vi ladda den positivt tror jag vi lyckas. projektet Vad tycker du om projektet? Ja, jag är ju lite jävig, men jag tror på det. Det handlar om att förädla det vi har, istället för att glömma bort det eller sälja bort det till massa och ved. Skogens material kan förädlas lokalt och skogen kan utvecklas som en plats för rekreation. Det sistnämnda är inte minst viktigt tror jag. Tjänstesektorn kan utvecklas. Ser du några fallgropar i upplägget? Ja möjligen att vi är lite ensidigt inriktade på produkter. Jag tror mycket på detta med tjänstesektorn. Lyssnar man på framtidsforskare så kommer folk att tröttna på shopping. Man är mer ute efter upplevelser och äkthet. Jag tror det finns en potential i att utveckla naturguidningar. Att få komma ut i skog och mark och lära sig mer tror jag vi kommer få se en ökad efterfrågan på. Har du några erfarenheter av att jobba med liknande projekt? Vad gick bra? Vad gick dåligt? Ja, jag har jobbat med flera liknande projekt. Enligt min erfarenhet är det viktigaste att lyckas bygga upp ett förtroende. Att deltagarna känner en tillhörighet, alla är med på samma spelplan. Att känna en grupptillhörighet och delta i ett nätverk ger den trygghet som gör att man kan utvecklas. Jag tror att alla människor bär på en projektidé. Det är viktigt att skapa en miljö som gör att den idén kan utvecklas, får näring och inspiration. Att träffa andra, mer erfarna formgivare, kan vara en annan viktig del i det.

6 10 11 produkter Vad tror du om idén att producera produkter som betonar anknytningen till Dalsland? Ja, men inte bara produkter, också tjänster. Det finns mycket vatten i Dalsland. Att bygga aktiviteter runt vattnet är möjligt, t ex lära sig bygga kajaker och sedan ge sig ut och paddla. Finns det några produkter, föremål, idéer, som du redan idag förknippar särskilt med Dalsland? Jag har tittat på kulturarvet och det jag kommer att tänka på är en stor svarvad skål»dalslandsbollen«, dekorerad, trävit eller infärgad. Man hittar den på många hembygdsgårdar. Det finns många skrönor kring den här skålen och»storytelling«är ju en viktig ingrediens i marknadsföringen, så den skulle man kunna använda Vilka typer av produkter tror du kan vara av intresse i dagens samhälle? Lokalt producerade produkter i naturmaterial. Jag tror det ska vara bruksprodukter, användbara. Unika, som ej går att hitta någon annanstans. Man måste se människan bakom dessa produkter det är viktigt. Och allt måste vara hållbart etiskt och ekologiskt tillverkat, något annat tror jag inte går att sälja i framtiden. Vilka typer av produkter tror du kan vara möjliga att tillverka? Möbler och slöjd. Sådana som har anknytning till utbildningen i Steneby. Jag tänker också på möjligheten att få in»mer trä i köket«. När man tittar på alla matprogram idag så står de där med sina plastbunkar och plastskärbrädor etc. Att få in mer trä i köket tror jag kan ge en möjlighet till mer tillverkningsproduktion. Jag tror också det är viktigt att sprida nedärvd kunskap om materialets egenskaper. T ex så är träskärbrädor mer hygieniska än plast, det har forskningen visat. Har du någon erfarenhet av småskalig produktion? Vad? Jag har träffat många slöjdare som lever på det i kombination med att också sälja tjänster, ha kurser t ex. Många slöjdare idag är väldigt flexibla, de gör både och. Många har också en speciell livsfilosofi, de är inte så statusfixerade, har ej behov av den stora fina bilen. De gör mycket själva. Vad är svårigheten med småskalig produktion? Fallgroparna? Fördelarna? Svårt att nå ut, svårt att hitta kunderna om man sitter utanför nätverken. Marknadsföring behövs. En av mina viktigaste arbetsuppgifter som konsulent är att etablera mötesplatser. Det behövs dörröppnare. Det behövs fler arenor utanför de förväntade platserna. Som konsulent är jag inblandad i ett byggprojekt som heter BOD 2010 och som kommer att ha en utställning på Nääs i maj Det handlar om bodar och det är både små och stora aktörer inblandade samt universitetsstuderande. Målet är att skapa nätverk och öka intresset för hållbart byggande. Ur detta projekt är det förstås möjligt att plocka med sig erfarenheter till Dalsland. Tror du det finns förutsättningar att starta fler småföretag i Dalsland? Ja. Om samarbetsviljan finns. Det är det viktiga. Att sitta som enskild småföretagare och ute i glesbygden tror jag inte på. Det har jag sett många dåliga exempel på. Man måste samarbeta i nätverk, både små och stora aktörer, inte minst med marknadsföringen. Hur viktigt är det med miljömässig och ekologiskt hållbar tillverkning för dig? Jätteviktigt. I en framtid är det inte säljbart om det inte är en etisk och miljömässigt riktigt tillverkad produkt. idéer och metoder Vilket är bästa sättet att få fram idéer? Är tävling bra? Känner mig lite tveksam till tävling. Om det är en bra prissumma och en stor ära kanske det kan skärpa sinnet. Workshops och seminarium är bra redskap. Att känna sig trygg i en grupp tror jag är en bra utgångspunkt och grogrund för att utveckla goda idéer. Att möta erfarna formgivare, personer med annan kunskap och kompetens kan också ge inspiration. Har du själv, spontant, några andra idéer runt projektet att delge oss? Att inte glömma bort tjänstesektorn, som sagt. Några som varit väldigt framgångsrika på att synas är ju de lokala mathantverkarna och producenterna. Genom att titta på dem, hur de har gjort, tror jag vi kan lära oss mycket. Att ge ut böcker (som mathantverkarna gjort), där den lilla producenten kan presentera sitt företag, är också en väg. marknadsföring Tror du man kan marknadsföra ett landskap via en produkt? Dalarna kan ju. Men det är säkert inte så lätt. Det är ju något som måste arbetas in och det krävs att alla tar tag i det; turistnäringen, media, m fl. Tror du att en produkt kan signalera Dalsland. Svårt att säga Dalslandsbollen skulle kunna var en sådan, som signalerar fest och gemenskap. Vad ska en dalsländsk produkt vara laddad med för värderingar? Hållbarhetsperspektivet är viktigt. samarbeten Vilka samarbeten vill du se i projektet? Alla de människor som visar intresse, stor som liten, men också utbildningsinstitutionerna, turistnäringen, drivna formgivare och inspiratörer. Sedan är det viktigt att projektet kommer ut i media som oftast är mer intresserade av det som händer ute på de större arenorna. De ser ofta inte det stora i det lilla. Peter Roland skogskonsult, Hushållningssällskapet, Vänersborg Vad gör du? Jag jobbar med uppdrag, framför allt rådgivning till skogsägare om hur man ska sköta sin skog. Jag jobbar också med värdering av skog och hjälper till när man ska sälja virke, med mera. Våra kunder är privata skogsägare, men också skogsbolag och andra konsultbolag som elbolag. dalsland Vilken relation har du till Dalsland? Jag kommer från östra Sverige. Innan jag flyttade hit till Vänersborg, kände jag knappt till Dalsland. Men nu har jag varit mycket ute i landskapet i jobbet. Ur skogsperspektiv är Dalsland mycket varierat. Tittar man på de norra och nordvästra delarna liknar de mycket ett norrländskt landskap. Tittar man på de sydöstra delarna, närmare Vänern är landskapet mer mellansvenskt. Det är väldiga kontraster i Dalsland, som ett Sverige i miniatyr. Vad tänker du närmast på när man talar om skogen? Avverka träd och tjäna pengar på virke. Sköta träden, få dem att växa bra. Jag är uppvuxen i skogen i en ort som heter Råby Rönö utanför Nyköping. Som liten var jag mycket i skogen, lekte och byggde kojor. Och senare deltog jag i älgjakten. Idag jobbar jag också så smått i min svärfars skog, håller på med ved och motorsåg, gallrar och avverkar en del. På fritiden är jag mycket i skogen, vandrar på sommaren. Åker skidor på vintern. Och jag jobbar som sagt lite i min svärfars skog. Finns det något annat än skog som du tycker utmärker Dalsland? Känslan av vildmark. Det finns fantastiskt trevliga rekreationsområden här, framför allt i västra och nordvästra Dalsland, kring Ed och Bengtsfors, kring kanalen. Det är en fantastisk natur. Man möter också mycket utlänningar här som har upptäckt det.

7 13 Vad tycker du är Dalslands främsta tillgång? Det är inget jag funderat på. Naturen kanske. Men jag har inte mött någon speciellt utpräglad entreprenörskänsla eller drivkraft bland människorna i Dalsland. Det mesta lunkar på i vanlig takt. Och infrastrukturen är ju inte den bästa, dåligt med järnvägar och vägar. projektet Vad tycker du om projektet? Det låter spännande samtidigt som det känns främmande för mig. Det är lite abstrakt. Jag har svårt att tänka på skogen ur ett annat perspektiv än tillverka papper och såga plankor. Det här att göra design och konst av materialet har jag inte någon erfarenhet av. Och det är väl tänkt att projektet ska bli något mer än att göra hantverk och slöjda? Tror du projektet kan skapa mer sysselsättning i Dalsland? Ja. Tittar man på sågverk i Dalsland, så finns det få, Moelven i Nössemark (Dals-Ed) är nästan det enda. Man satsar på större sågverk idag. Dalsland är ett för litet landskap, träet fraktas till andra delar, som Värmland och söder ut. Och det finns bara ett massabruk i Billingsfors. Jag tror det finns utrymme för fler sågverk, framförallt om de kan utveckla produkten, göra halvfabrikat, hyvla lister eller andra byggdetaljer t ex. Ser du några fallgropar i projektet? Ja, att man inte får någon respons på marknaden för produkterna. Det är viktigt att se kritiskt på de produkter man tar fram, att göra stora marknadsundersökningar är ju kostsamt. produkter Vad tror du om idén att producera produkter som betonar anknytningen till Dalsland? Det beror på hur man tänker. Visst kan det vara bra för turist-dalsland att kunna säga»här gör vi bra produkter«. Men det är ju något som man får jobba upp. Vilka typer av produkter tror du kan vara av intresse i dagens miljömedvetna samhälle? Alla produkter som är tillverkade av trä är ju bättre och miljövänligare, än de av stål och plast. Att komma på och utveckla sådana»ersättningsprodukter«tror jag på. Vilka typer av produkter tror du kan vara möjliga att tillverka? Förutom de jag redan nämnt är ju husbyggnad i trä också bättre. Småhus, gäststugor är säkert en möjlig produkt att utveckla. Tror du det finns förutsättningar att starta fler småföretag i Dalsland? Ja det gör det absolut, generellt. Det finns ju en drivkraft hos de flesta att man vill göra något. Och det finns idéer. Men sedan gäller det att få kunskap om hur man utvecklar idéerna och hur man driver företag. Jag tror också det är väldigt viktigt med att skapa nätverk för dessa småföretag. Tror du det finns en marknad för exklusivare och därmed dyrare produkter? Ingen aning. Det får ju i så fall bli en mer konstinriktad produktion, som glasbruken ungefär, och de går ju inte så bra. Hur viktigt är det med miljömässig och ekologiskt hållbar tillverkning för dig? Viktigt. I min värld utgår man från att produktionen är certifierad. idéer och metoder Vilket är bästa sättet att få fram idéer? Är tävling bra? Ja, det tror jag at det kan vara. Det är ju ett sätt att sporra och få folk att anstränga sig mer. Jag tror också mycket på workshopar och seminarier, där man samlar olika kompetenser för att ge inspiration och kunskap. Personlig coachning kommer ju in i ett senare skede, när man ska företagsutveckla, men då tror jag det är bra.

8 14 Har du själv, spontant, några andra idéer runt projektet att delge oss? Jag tycker det ska bli intressant att se vilka människor som deltar i projektet. Det är ju viktigt att det inte bara blir kulturmänniskor och konstnärer, utan att det samlar människor från många olika områden, hantverkare och från träindustrin t ex. marknadsföring Tror du att en produkt kan signalera Dalsland? Mycket möjligt, men det finns ju svårigheter och det tar tid. De flesta människor i Sverige känner inte till Dalsland. Hur man än åker kommer man aldrig dit! Innan jag flyttade till Vänersborg hade jag aldrig varit i Dalsland. Jag kände till Dalslands kanal och viadukten i Håverud, det var allt. Andreas Norum vd Dalsland Turist AB Vem är du? Jag är vd i Dalsland Turist AB och har jobbat med turistnäring hela livet. Utbildad i Uppsala och Östersund på turistvetenskapliga programmet. Har bl a arbetat som färdledare och har arbetat på resebyrå i Stockholm, då jag främst sålde fjällresor. Vilken relation har du till Dalsland? Jag är född i Arvika, men uppvuxen i Dals-Ed och Åmål och har fortfarande syskon och föräldrar i Dalsland. Idag bor jag i Karlstad. skogen Vad tänker du närmast på när man talar om skogen? Olika typer av vandringsturism. Jag tror det finns en jättepotential i Dalsland för det. Men idag finns det ingen riktigt bra organisation och struktur för den här typen av turism. Alla delarna måste samordnas och produktutvecklas för att man ska få ut maximalt. Lederna måste rustas upp, det fattas guider, boendet måste samordnas etc, etc. Vi har flera bra leder i Dalsland, t ex Pilgrims leden, men underhållet är eftersatt. Råvaran, den vilda naturen, finns, men inga färdiga system för att förädla den. Det pågår ett projekt nu UTPD (Utveckla turistprodukten Dalsland) där även Exportrådet är inblandat som tagit tag i den här biten. Vi har redan idag ett par dalsländska produkter ute på marknaden och testar, bl a i Tyskland, Holland och England. Det är vandringspaket, golfpaket och kanotpaket m m. Själv vistas jag inte i skogen så mycket som jag skulle vilja. Jag sitter mest i bilen Men jag paddlar gärna, åker skidor, vistas på vattnet. dalsland Är det en god idé att förknippa Dalsland med skog? Överensstämmer det med din bild? Ja, Dalsland för mig är en stämningsfull soluppgång över ett naturlandskap med skog och vatten.»vilt och vackert«har vi ju också som en formulerad slogan. Dalsland är Europas närmaste vildmark. Det gäller för oss att paketera den vildmarken till attraktiva turistprodukter. Det gäller att göra något konkret som kan generera affärer för dalslänningarna. Folk som bor i tält och nyttjar allemansrätten skapar inte så mycket affärer. Finns det något annat som du tycker utmärker Dalsland bättre? Natur- och kulturmiljöer är Dalslands kärnvärden. Då tänker jag bl a på kanalen och kanalområdet i Håverud, bokdagarna, konstvandringen och museerna. Naturen och kulturen är Dalslands två främsta tillgångar, de områdena kan förädlas och på så sätt bli affärsbringande i framtiden. projektet Vad tycker du om projektet? Jag tycker det låter väldigt bra, det är ett optimalt tänk att koppla ihop alla delar under samma tak; råvara, designkompetens, tillverkning, försäljning, etc så att allt hamnar på ett ställe. Lyckas projektet så kan det bli identitetsstärkande för landskapet och stärka självkänslan.

9 16 17 Tror du projektet kan skapa mer sysselsättning i Dalsland? Ja, lyckas man hitta rätt produkter och rätt försäljningskanaler tror jag det. Ser du några fallgropar i upplägget? Avsättningen. Varje led måste lyckas. Säljer det inte så spelar det ingen roll hur bra produkterna är. Det gäller att vara ihärdig och tänka långsiktigt. Att hitta balansen mellan de olika delarna; råvara, design, pris, marknad. Jag tror det är viktigt att göra en marknadsanalys och undersöka vilka varor det finns avsättning för innan man sätter igång tävlingen. Man får inte vara för rigid. Man måste våga satsa på kvalitet. Så tänker vi inom besöksnäringen, vi måste våga satsa på de turister som har hög betalningsförmåga. Våga välja en målgrupp som kan ge avtryck och därmed generera fler arbetstillfällen. De ska bo på hotell och de ska vara beredda att betala för kunskapsöverföring (en guide t ex). produkter Vad tror du om idén att producera produkter som betonar anknytningen till Dalsland? Jag tror det kan stärka varumärket Dalsland och dess koppling till kvalitet. Idag är den allmänna bilden av Dalsland otydlig för många människor. Folk utanför landskapet förväxlar det med Dalarna t ex. Vilka typer av produkter tror du kan vara av intresse i dagens samhälle?»rätt«produkter som man förknippar med kvalitet. Jag tror det är viktigt att man vågar ta in designelement som får upp nivån. Att det blir lite»bättre«souvenirer, som kan leva länge. Produkter med lokal koppling tror jag på, fast jag vet inte riktigt vad det skulle vara. Vi har ju devisen»vilt och vackert«i vårt varumärke, det kanske skulle vara något som stärker de kärnvärdena. Tror du det finns förutsättningar att starta fler småföretag i Dalsland? Absolut. Jag tror det är småföretag som är Dalslands framtid, jag har svårt att se att den i storskalig tillverkningsindustri. Turistnäringen bygger till stor del på en- och fåmansföretag. Sedan behövs de stora starka entreprenörerna också, investerare och finansiärer. Tror du det finns en marknad för exklusivare och därmed dyrare produkter? Ja, absolut. Men det är ju en tuff marknad. Man måste ut på export. Hur viktigt är det med miljömässig och ekologiskt hållbar tillverkning för dig? Väldigt viktigt. Idag är det ett försäljningsargument. Imorgon är det ett krav. Vi jobbar mycket med den profilen inom turistnäringen. Det stärker varumärket. Att vi har vattendrag i Dalsland, där man kan ta vatten direkt i kåsan och dricka, det är unikt! idéer och metoder Vilket är bästa sättet att få fram idéer? Är tävling bra? Ja, jag tror det är bra. En tävling är lätt att förankra och en bra pr-grej. Finns det några andra sätt? Vad tror du om workshopar, seminarier, personlig coachning? Det är svårt att säga generellt. Det beror på innehåll och syfte och vilka som kommer. Ju konkretare man är med målen, med vad man vill uppnå, desto bättre tror jag det är. marknadsföring Tror du att en produkt kan signalera Dalsland? Det kanske är svårt att skapa en sådan. De som finns, som Dalahästen, bygger ju på tradition. Men jag tror att man med en kvalitetsprodukt, kan signalera kvalitetsvärden. Jag tror det är viktigt att man bygger upp kvalitetsstämpeln först. samarbeten Vilka samarbetspartners skulle du vilja se i projektet? Det är viktigt att samarbeta med alla parter i kedjan från idé till färdig produkt. Från dem som levererar råvaran (markägare, skogsägare) via designkompetensen och skolan, till tillverkningsindustrin och marknadsföringsorganisationer (där kommer turistorganisationerna in). Jag tror det är viktigt att bygga upp kvalitetsstämpeln först innan man tänker i volym. Jag tror också det är mycket viktigt att man har näringslivstänket med sig från början, att man börjar med en marknadsanalys och försöker undersöka; vilka produkter ska vi göra? Vilka säljer? Anders Kihlberg geolog, entreprenör, skogsägare Vem är du? Jag är geolog i botten och därefter utbildad datatekniker och programmerare. Tog en master på Chalmers i petroliumprospektering. Har arbetat utomlands i oljeindustrin i 15 år. På sju år drev jag, tillsammans med två norrmän, upp företaget Technoguide till miljardomsättning. Numera är jag verksam i Dalsland där jag driver och äger flera företag; XL bygg i Mellerud, sågverket i Dalskog och Signera of Sweden, möbelproduktion med viss verksamhet i Indien. Äger också Håveruds hotell och håller på att utveckla ett ekobyprojekt. Köpte nyligen Baldersnäs herrgård, som vi bl a ska göra till ett Möbelns hus i Dalsland och utveckla en mängd kringaktiviteter kring det. Vilken relation har du till Dalsland? Ren och sann kärlek. Jag är uppväxt i Dalsland och här har jag mina rötter. Jag kom tillbaka 2004 och nu missar jag inte en vår här. Dalsland är sjöar, skogar och åkrar. Dalsland är ett Sverige i miniatyr. Här finns mycket speciella geologiska förutsättningar, man talar om Dalslandsformationen. Småland har inte alls samma geologi, den dalsländska berggrunden är betydligt kalkrikare vilket ger större örtrikedom. skogen och dalsland Vad tänker du närmast på när man talar om skogen? - Jag äger en hel del skog (700 ha) och vistas mycket i den, styr gallringar t ex. Jag älskar att vistas i skog och mark. Men det finns också problem med skogen, motsättningar mellan små och stora skogsägare. Alla planterar fur och gran. Jag tycker vi ska bygga Dalsland på löv, jag köper också upp så mycket kvalitativ lövskog jag kan få tag på. Det fanns ett EU-projekt som hette»löv på dal«som drevs av Skogsvårdsstyrelsen och syftade till att öka kunskapen om lövskogens värde. Då skapades också en databas över skogen i Dalsland. Men projektet ledde inte till något gott för de dalsländska skogsägarna, det har använts i politiska syften till att märka ut skyddsområden för den vitryggiga hackspetten vilket lett till en konflikt mellan skyddsivrarna och skogsägarna. Jag älskar naturen och är hundra procent för ekologi och hållbar utveckling. Men man måste värna om mångfalden i Dalsland finns det cirka 300 små skogsägare, det är viktigt att staten och länsstyrelsen samarbetar med dem. Jag är rätt kritisk till hur man agerar i många frågor. Storbolagen, staten och kyrkan kör stordrift, dvs kalhygge. Många dalslänningar förespråkar plockhuggning. Är det en god idé att förknippa Dalsland med skog? Överensstämmer det med din bild av Dalsland? Ja. Kombinationen av jord, skog och vatten gör Dalsland speciellt. Skogen och naturen är råvaran som man kan bygga turismen på och göra något stort av, men det kräver duktiga projektkoordinatorer. Det är viktigt att göra något med kvalitet. Vi måste ha en hög lägstanivå om vi ska kunna få hit de turister som har kapital att spendera. projektet Vad tycker du om projektet? Jättebra, helt i linje med hur jag tänker. Men det saknas affärstänkande. Jag har stött på det tidigare när jag samarbetade med formgivarna på Not Quite och sålde deras produkter på Fjärdingen. De jobbar som konstnärer med enstycksmöbler vilket är viktigt. Fast jag vill satsa storskaligt och skapa många nya arbetstillfällen. Dessa skilda världar kan gå hand i hand

10 18 genom att enstycksmöbler kan sticka ut och marknadsföra den bredare plattformen av produkter. Tror du projektet kan skapa mer sysselsättning i Dalsland? Ja, om vi samarbetar allihop tror jag det. Vi (möbelföretaget Signera of Sweden) ligger nu i startgroparna för ett stort projekt som kan bli intressant för alla, om det går igenom. Vi vill bygga en hypermodern verkstad (Europas mest tekniskt avancerade) i samarbete med Stenebyskolan och Carlssons möbler i Bengtsfors, med flera. Den här verkstaden kan komma att fungera som en kollektivverkstad där andra dalsländska formgivare och snickare kan hyra in sig. Men för att få till det här krävs ett samarbete. Det finns många småföretagare i Dalsland, vi måste få alla att dra åt samma håll. Få folk att tänka»om vi hjälper dem, så hjälper de oss«. Ser du några fallgropar i upplägget? Jag tror att man måste bygga storskaligt om det ska bli en industri att tala om. Och det är viktigt att tänka affärsmässigt, att våga tala om att man måste tjäna pengar. Samtidigt kan konstnärskapet gå hand i hand med storföretagandet. Tyvärr saknar många lokala form givare affärsdriv, därför ligger värdet i sam arbete. Har du några erfarenheter av att jobba med liknande projekt? Vad gick bra? Vad gick dåligt? Vad kan man lära sig av det? Ja, jag driver ju Signera of Sweden, där 90 procent av verksamheten ligger i Sverige och 10 procent i Indien på en egen fabrik. I Indien tillverkar vi stolsdelar av material från oss, som sedan transporteras via båt tillbaka till Sverige. Det är ett rationellt ekonomiskt och ekologiskt försvarbart samarbete. Jag har räknat på det ur miljösynpunkt. Detta kan låta konstigt, men i genomsnitt kostar en möbel mer i koldioxid att transportera med lastbil till Stockholm och tillbaka, än med båt från Indien. Men vårt fokus ligger på att skapa verksamhet i Dalsland och här tror vi att man måste jobba i större skala. Vi har tittat på omsättningarna i företag som Källemo och Blå Station. Vi har högre mål och siktar på en mycket högre omsättning än de har. Vi har också planer på export och vill in i Indien, Japan och Tyskland, länder där man gillar svensk formgivning. Går det bra tror vi att vi behöver fler formgivare i framtiden. Idag är det endast Samir Saba som står för formgivningen av Signeras produkter. Att satsa på marknadsföring och försäljning är också en viktig del som vi tittar mycket på. EU har byggt ett nätverk som vi kan ta hjälp av i de här frågorna. Idag satsar vi mycket på att försöka sälja till den offentliga sektorn, arkitekter t ex, och bearbetar sådana företag snarare än de privata återförsäljarna. produkter Vad tror du om idén att producera produkter som betonar anknytningen till Dalsland? Bra. Signera gör redan det. Allt trä vi använder kommer från Dalsland. Jag har ju egen skog och så köper jag så mycket jag kan komma över. Just nu har jag 30 kubik ek från Baldersnäs som ligger på tork och väntar. I framtiden har vi tankar på att också märka ut vilken gård träet kommer ifrån. Finns det några produkter, föremål, idéer, som du redan idag förknippar särskilt med Dalsland? Ja, produkter i solitt trä. Det klassiska svenska träet är tradition i Dalsland. Vilka typer av produkter tror du kan vara möjliga att tillverka? Det kan vara av olika material, men trä ligger ju främst till hands, i ett samarbete med Steneby. Om vi får till stånd den här högteknologiska verkstaden så kan mycket hända. Jag äger ett sågverk i Dalskog där man kan torka och värmebehandla. Jag tror det är viktigt att tillverka möbler av hög kvalitet i alla led; material, formgivning, montering och tapetsering. Vad är svårigheten med en småskalig produktion? Fallgroparna? Fördelarna? Det är svårt att få lönsamhet i enstycksmöbler. Att hitta en balans mellan produkt och pris kan vara svårt.»once A DOOR«CLAIRE DANTHOIS,

11 21»Det tar fem år att sälja in en stol«sägs det. Man måste ha långsiktighet och uthållighet. Man måste få volym på försäljningen för att skapa arbetstillfällen. Jag tror absolut det finns utrymme för fler småföretag i Dalsland. Tror du det finns en marknad för exklusivare och därmed dyrare produkter? Ja, det ger ett mervärde, och lyskraft för att sälja in mer standardiserade produkter. Hur viktigt är det med miljömässig och ekologiskt hållbar tillverkning för dig? Mycket viktigt. Man måste ha det ekologiska tänkandet i allt man gör hela tiden. idéer och metoder Vilket är bästa sättet att få fram idéer? Är tävling bra? Finns det några andra sätt? Tävling är säkert bra. Jag tror det handlar mycket om effektiv projektledning. Jag har sett många projekt som dött när bidragspengarna försvinner. När man tar risker med egna pengar bli insatserna oftare mer effektiva och långsiktiga. Har du själv, spontant, några andra idéer runt projektet? Jag kontaktas hela tiden av folk som vill visa mig sina idéer. Just nu koncentrerar jag mig på Baldersnäs, i september ska tio nya rum stå klara där. marknadsföring Tror du man kan marknadsföra ett landskap via en produkt? Ja. På det sättet ser jag på Baldersnäs. Där finns t ex en engelsk park som varit känd över hela Europa. Jag har tankar på att starta en trädgårdsskola där. Baldersnäs är som en»enstycksmöbel«. Jag ska göra det till det största utflyktsmålet i Dalsland. Där ska hända något varje vecka. Vad ska en dalsländsk produkt vara laddad med för värderingar? Naturupplevelser och harmoni. De värdena kan man koppla till både produkter och turism. Kan vi gemensamt dra folk till Dalsland blir det en win-winsituation för alla. samarbeten Vilka samarbetspartners tror du projektet behöver för att lyckas? Jag har inga konkurrenter, bara samarbetspartners, så ser jag på min verksamhet och så tror jag projektet också bör se på saken. Jobbar vi tillsammans så kan vi lyfta alla produkter. Vi måste börja visa upp varandras produkter och jobba professionellt tillsammans. Jag tycker man kan titta på mathantverkarna som är föregångare på det här området. Jag tror också det är mycket viktigt att jobba övergripande när det gäller marknadsföringen. Först då kan vi på allvar få människor att komma till Dalsland och köpa våra produkter. Mats Aldén konstnärlig ledare, design inriktning trä, Stenebyskolan Vem är du? Sedan 2006 är jag konstnärlig ledare för avdelningen möbeldesign med inriktning trä på Steneby, institutionen för konsthantverk och design. Jag driver också egen verksamhet i Stockholm. Vilken relation har du till Dalsland? Jag har lärt känna landsändan och folket genom min anställning här. Jag har tidigare, som turist, paddlat i kanalerna. Vad tänker du närmast på när man talar om skogen? Skogen betyder mycket för mig, det är dofter och terräng som utmanar. Jag dras till stora tallar och granar, det finns en kraft i skogen som ger styrka och förhöjer livskänslan. När tankarna är oklara är skogen det bästa motmedlet.

12

13 24 25 dalsland Är det en god idé att förknippa Dalsland med skog? Delvis, men Dalsland är också vattendragen som fascinerar och gör landskapet dramatiskt, spännande och trolskt på ett annat sätt än t ex Småland. Det känns lite som ett Norge i miniatyr. Skogen, vattnet och de lättillgängliga sjöarna är Dalslands främsta tillgång. projektet Vad tycker du om projektet? Intressant. Och jag kan lätt koppla det till tidigare tankar och idéer vi haft på skolan, då Inkubatorsverksamheten fanns. Då ville vi försöka utveckla butiken och skapa en mötesplats, en»work think«för seminarier och workshops etc i anslutning till skolan och utbildningen. Visionen var att skapa något liknande en Hultsfredsfestival här i Dals Långed, fast inom konst- och konsthantverksområdet. Få folk att dra hit och till Not Quite, och se det som intressant och seriöst. Ett sätt att stärka utbildningen. Tror du projektet kan skapa mer sysselsättning i Dalsland? Ja, det tror jag om man kopplar det till den verklighet som redan finns. Ser du några fallgropar i upplägget? Att man börjar i fel ända när man får pengarna, och aldrig kommer till det konkreta. Och sedan tar pengarna slut. Det måste finnas långsiktiga visioner i det hela, en idé om framtiden. produkter Vad tror du om idén att producera produkter som betonar anknytningen till Dalsland? Att knyta produkterna till det man förknippar med ett gott hantverk tror jag på. Genom Stenebyskolan förknippas landskapet redan idag med ett gott hantverk. Det finns i traditionen. Även halmslöjd har ju en tradition i Dalsland. Vilka typer av produkter tror du kan vara av intresse i dagens samhälle? Enkla tydliga produkter. Produkter kopplade till ett ekologiskt och hållbart tänkande. Produkter av hög kvalitet och med självklara funktioner som är kopplade till framtidens behov. Har du någon erfarenhet av småskalig produktion? Vad är svårigheten? Ja, jag har ett eget företag, Aldén furniture, sedan 2000, med fokus på hemmöbler som jag själv säljer och marknadsför och det är inte helt lätt. Svårigheten är att slåss med små resurser, att man inga pengar har att pytsa in. Och det är svårt att nå ut och marknadsföra. Tror du det finns förutsättningar att starta fler småföretag i Dalsland? Ja, självklart, med goda idéer förankrade i hantverk och en medvetenhet om framtidens behov. Tror du det finns en marknad för exklusivare och därmed dyrare produkter? Ja, om man med»exklusivitet«menar smarta, genomtänkta och omsorgsfullt tillverkade produkter. idéer och metoder Vilket är bästa sättet att få fram idéer? Är tävling bra? Kan vara bra. Man kan också generera produkter i givna briefar och i workshops. Har du själv, spontant, några andra idéer runt projektet att delge oss? Som jag sa tidigare har vi haft tankar på att utveckla skolan på liknande sätt som detta projekt vill göra. Jag tror man kan koppla ihop de tankarna. Sen tror jag det är viktigt att man tänker långsiktigt redan från början. Att projektet får en fortsättning, även när pengarna är slut. marknadsföring Tror du att en produkt kan signalera Dalsland? Vad ska den då vara laddad med för värderingar? Njaa tradition, kunskap och kvalitet. Man förknippar ju Dalsland med en liten vit fläck på kartan, man kan naturligtvis vända detta till en tillgång, men då måste man ju jobba hårt med att formulera den Dalsländska själen och utveckla en varumärkesstrategi utifrån det. samarbeten Vilka samarbetspartners tror du projektet behöver för att lyckas? Jag tror det är viktigt att den småskaliga och den storskaliga industri som finns i Dalsland idag hittar nya vägar till samarbeten. Att också kommunerna och regionen är en samtalspartner. Jag tror att det även krävs ett bra samarbete mellan olika konstnärs grupper. Generellt krävs av alla inblandade parter ett stort engagemang, mycket energi och kunskap. Franz James adjunkt, möbeldesign inriktning trä, Stenebyskolan Vem är du? Jag undervisar i möbeldesign på Steneby sedan förra våren. Utöver det driver jag mitt företag i Göteborg där jag till huvudsakligen arbetar med möbeldesign men också med konsultverksamhet inom sortimentsstrategi. I botten är jag produktdesigner och möbelsnickare och har arbetat med produktutveckling bl a på Ikea. Jag driver också Butiken Nordhemsgatan40 tillsammans med min kollega där vi säljer en bred mix av egna produkter, produkter i små serier av andra designer och konsthantverk. Jag upplever att det är svårt för konsthantverkare och lokala designer med egna produkter att hitta ställen där man kan sälja sina produkter, bland annat var det ett skäl till att vi startade butik. dalsland Vilken relation har du till Dalsland? Inte mer än den jag fått genom min anställning på Steneby. Och som göteborgare har man en känsla av att det är en plats långt bort, vi reser sällan åt det hållet. Det jag tänker främst på är att folk är så fantastiskt tillmötesgående och vänliga här. Vad tänker du närmast på när man talar om skogen? Eftersom jag har tillbringat alla mina somrar som barn på Tjörn är jag egentligen mer en havets kille men där finns ju både skog och hav. Men jag har alltid gillat att bygga hyddor, det förknippar jag skogen med. Trädhus intresserar mig också. Jag tror skogen, för många människor, står för något i den svenska folksjälen. Det finns en koppling till andlighet i skogen. Är det en god idé att förknippa Dalsland med skog? Både ja och nej. Om man söker sin identitet i skogen som enda möjlighet känns det fel. Men det kanske kan vara ett bra sätt för Dalsland att omdefiniera sig själv. Födas på nytt. projektet Tror du projektet kan skapa mer sysselsättning i Dalsland? Jag är lite tveksam. Ja, om det finns en långsiktig strategi. Hundra fantastiska produkter räcker inte. Man måste kunna sälja dem också, det innebär inte heller att man startar en affär och väntar på att kunderna ska komma. Ser du några fallgropar i upplägget? Ja, jag tror det är fel att börja med en tävling, man måste ha en strategi först. Annars är det risk för att projektet bara dör när pengarna är slut. Jag tror man måste koppla detta projekt till allt annat som pågår och finns i bygden. Göra visionära, knäppa kopplingar. Upprinnelsen till det här projektet antar jag är ett problem som delvis bygger på att det är svårt att försörja sig som kulturarbetare eller konsthantverkare men om man inte ordentligt så kommer det aldrig att lyckas. Och man bör titta närmare på vilka projekt som tidigare har lyckats eller inte.

14 27 produkter Finns det några produkter, föremål, idéer, som du redan idag förknippar särskilt med Dalsland? Jag tror inte det är viktigt, då hade man känt till dem. Men skolan har en tradition som man kan blåsa liv i. Genom att skolan funnits så pass länge finns det en stor grupp människor med koppling till skolan som kan vara viktiga i ett projekt som det här. Om inte annat som kunder till framtida produkter. Vilka typer av produkter tror du kan vara av intresse i dagens samhälle? Produkter som förmedlar hållbarhetsvärden. Det kan också vara produkter med affektionsvärde. Produkter som förmedlar en känsla av att vara vid vattnet och i skogen som att ta en bit av Dalsland med hem. Har du någon erfarenhet av småskalig produktion? Fördelar och nackdelar? Ja, både småskalig produktion och produktutveckling från små och stora företag. I en småskalig verksamhet har du fördelen av att vara snabb och föränderlig. Man kan ligga före alla andra. Genom att vara liten är det också lättare att överblicka verksamheten. Sedan kan det vara svårt att marknadsföra produkten när man är liten, det är en stor hake. Tror du det finns en marknad för exklusivare och därmed dyrare produkter? Varför inte tänka tvärtom istället. Kan man kanske göra smarta, enkla, billiga produkter som är något unikt istället? Det här beror på hur man definierar ordet exklusiv. Espen O Hansen möbel- och inredningssnickare, Not Quite Vem är du? Jag kommer från Halden i Norge och har gått på Stenebyskolan ( ), linjen för möbler och inredningssnickeri med specialinriktning på kund. Vi hade kunder som kom utifrån. Det var en väldigt bra utbildning, ett starkt kort för Stenebyskolan, man fick en realistisk bild av verkligheten när man kom ut och skulle starta egen verksamhet. Vilken relation har du till Dalsland? Många här på bruket (Not Quite) har kommit via Steneby. Det finns ingen bra motsvarande norsk utbildning inom det här området, det mesta går via lärlingssystem. Därför finns det också en del norska elever på den förberedande utbildningen i Grebbestad. Jag kom till Dalsland genom att mina föräldrar har sommarställe i Ed. Jag läste om utbildningen på Steneby i Dalslänningen och när jag var färdig tyckte jag det var lika bra att stanna kvar, då jag hade upp arbetade kontakter här. Vad tänker du närmast på när man talar om skogen? Jag tycker mycket om att vistas i skogen, det är en fantastisk plats för turist- och friluftsliv. Där har Dalsland mycket att komma med. Här är ju väldigt många sjöar också och jag paddlar mycket när jag inte vistas i skogen. Om man ser på skogen i Dalsland som råmaterial till en lokal träindustri här, måste det till nya samarbeten för att det ska fungera. Skogsägarna säljer inte till den lokala industrin idag. Det fungerar inte så. Om man vill ha lokalt material måste man starta en dialog med skogsägarna och skapa en förståelse och intresse hos dem. Det är ju olika kvalitet på virket, den lägsta kvaliteten går till ved. I dagens samhälle fokuserar man mycket på kvalitet och hållbarhet, det är kanske början på ett måste, om man ska ha något att komma med.

15 28 29 dalsland Är det en god idé att förknippa Dalsland med skog? Ja. Och jag tror på lokal tillverkning. Jag tror inte på idén att lägga tillverkningen utomlands för att pressa priser, det är att sätta käppar i hjulet för oss andra här hemma. Om tanken ska vara större då får man hitta vägar för att hålla sig här i Dalsland. Finns det något annat som du tycker utmärker Dalsland? Vatten, sjöar och kanaler. Sedan finns det ett pessimistiskt drag i personligheten hos människorna här. Dalsland är ju lite bortglömt. Det kan inte bli sämre, tänkte jag när jag kom hit. Jag hoppade på när det var i botten. Men nu börjar man märka att befolkningen här ser oss på bruket som något positivt att inspireras av, istället för att avfärda oss med»de där konstnärerna som lever på bidrag«. Vad tycker du är Dalslands främsta tillgång? Det är ett vackert landskap. Och här finns många möjligheter. Det finns ju knappt några konkurrenter, i alla fall inte inom det område jag verkar. projektet Vad tycker du om projektet? Det är en bra idé. Jag tror på det. Att göra något unikt är viktigt. Jag tror på dialog mellan småföretag. Många sitter och väntar på att man ska få ut något av projekt utan att göra så mycket själv, man har redan sin nisch och sina kunder. Jag som endast hållit på i fem år är kanske mer öppen för olika vägar. Mycket går också ut på att få projektpengar och när pengarna är slut, så dör alltihop. Det gäller att skapa något som är utvecklingsbart. Tror du projektet kan skapa mer sysselsättning i Dalsland? Ja, det tror jag. Det finns ju inte för många konkurrenter runt om här. Det märker jag i min egen verksamhet, där jag har fokuserat på köksinredningar och specialprodukter runt det. När jag valde vitvaruleverantör fick jag en mycket hög kredit, vilket berodde på att de inte hade någon representant här i Dalsland tidigare. Vi har för övrigt kunder i hela Sverige och Dalsland ligger ju mitt emellan Göteborg och Oslo. Ser du några fallgropar i upplägget av projektet? Ja, att man inte kan ta tillräckligt betalt för produkterna. Jag ser den svårigheten i min egen verksamhet. Ofta lägger man sig på gränsen redan från början och då finns det inget utrymme för ändringar och misstag. Har du några erfarenheter av att jobba med liknande projekt? Vad gick bra? Vad gick dåligt? Vad kan man lära sig av det? Det är viktigt med kvalitet och att försöka få kunden att förstå varför kvalitet kostar. Jag tror det är viktigt att kunna erbjuda flera olika kostnadsalternativ och att försöka visa för kunden vad han/hon betalar för, så att de själva väljer nivån på kvaliteten. Man kan göra mer eller mindre kostsamma detaljer, jag tänker då på min egen verksamhet, kök och annan specialinredning. produkter Vad tror du om idén att producera produkter som betonar anknytningen till Dalsland? Det tror jag på, bra produkter får Dalsland att synas. Dalslands nationaldag är när kanotmaraton går i augusti och det loppet utgår från Baldersnäs. Det är en stor grej för landskapet som man t ex skulle kunna anknyta till. Vilka typer av produkter tror du kan vara av intresse i dagens samhälle? Produkter som signalerar kvalitet. Ungefär som ett dalsländskt Svenskt Tenn. Produkter med ett gemensamt varumärke så det blir mer som ett säljorgan. Alla behöver en slags kvalitetsstämpel. Att gemensamt jobba mot detta tror jag på, så att alla får en gemensam spelplan med ett gemensamt mål. Produkterna kan vara något vackert och visuellt, kanske något som har anknytning till turismen och dess aktiviteter. Möbler och inredning av hög kvalitet, men också småprodukter. Har du någon erfarenhet av småskalig produktion? Vad är svårigheterna? Jag jobbar med skräddarsydda inredningsuppdrag och enstycksmöbler direkt mot privatkund, men också mot arkitekter. Svårigheterna ligger mycket på den ekonomiska sidan. Att man måste ha kapital och krediter för att kunna utföra större arbeten. Annars är fördelarna många; Vi är många och vi har stora lokaler på Not Quite och tillgång till arbetskraft. Och vi är flexibla, vi kan lätt ställa om till olika typer av tillverkning. Vi har överlevt i fem år, även om det är tufft. Det är svårt att ta dö på oss. För mig har det bara gått bättre och bättre. Jag tror det är viktigt att bestämma sig vad man vill satsa på, vad man vill utveckla och kanske standardisera i den grad det går. Det är viktigt att kunden känner att han är med och bestämmer. Vi är rådgivare då känner kunden en trygghet. Tror du det finns en marknad för exklusivare och därmed dyrare produkter? Ja, jag hoppas att det är en tid som kommer. Det är ju också något som vi kan vara med och påverka. Vi måste kämpa för det. Volym och pris kan vi inte konkurrera med. Men vi har närhet till kunden och kan ta fram unika produkter och skräddarsydda lösningar. Vi måste också kunna erbjuda både lyx och lite enklare varianter. Att man med konkreta exempel kan visa vad olika val innebär för priset, tror jag är mycket viktigt. idéer och metoder Vilket är bästa sättet att få fram idéer? Är tävling bra? Ja, det tror jag nog kan vara bra. Men det är viktigt att först ha en dialog mellan dem som är intresserade av att bygga upp det här. Många väljer kanske att inte delta i en tävling. En workshop med dem som är intresserade är en bra start. Dit alla tar med sig sina idéer och tankar. Det är mycket viktigt att projektet styrs upp ordentligt och att målen är tydliga: vi vill göra detta och detta Jag tror inte det är bra om för många människor ingår i den här gruppen. Då kan det lätt bli att alla inte engagerar sig. Har du själv några andra idéer runt projektet att delge oss? Det är viktigt att det blir kvalitetsprodukter som kan bära sig själva. Att utgå ifrån att man vill göra något bra, inte ha som högsta mål att»tjäna mycket pengar«, utan att se till att det blir bra produkter, då kommer resten av sig själv. marknadsföring Tror du man kan marknadsföra ett landskap via en produkt? Ja, bra produkter lyfter allt där den är tillverkad. Vad ska den då vara laddad med för värderingar? Kvalitet och att allt har sitt ursprung i Dalsland från råvara till produktion. Priset kommer att säga att detta är något bra. Men då gäller också upp till bevis! Det är viktigt att alla produkter kvalitetsgranskas! samarbeten Vilka samarbetspartners tror du projektet behöver för att lyckas? Jag tror det krävs förståelse i varje led fram till kund. En nära dialog mellan alla ingående parter behövs: De som levererar material, designern, hantverkaren, återförsäljaren. Elin Guldåker formgivare och möbelsnickare, Not Quite Vem är du? Jag är uppväxt på landet längst upp i Grums kommun i Värmland. Jag har jobbat i Göteborg som grafiker på en reprofirma. Sedan utbildade jag mig till möbelsnickare på Stenebyskolan, jag gick där i fyra år. Idag jobbar jag 85 procent som lärare, dels på grundskolan i Bengtsfors och en dag på Stenebyskolan. Jag driver också

16 31»ÄPPELPLOCKARSTEGE«ELIN OCH HANS-ÅKE GULDÅKER företaget Guldåkers snickeri tillsammans med min man Hans-Åke. Men just nu jobbar jag mest som lärare för att regelbundet få in pengar varje månad. Vilken relation har du till Dalsland? Ingen egentligen, förrän jag började på Stenebyskolan. Då var det skönt att komma upp till skogen igen från Göteborg. Det var som att komma hem. Dalsland har ju ungefär samma ingredienser i landskapet, fast det är liksom mer utdraget i Värmland. Vad tänker du närmast på när man talar om skogen? För mig är skogen rekreation. Jag går mycket i skogen och plockar svamp och bär. Skogen är kontemplation och meditation för mig. Skogen är trygg och nyttig. Den är helt oumbärlig för mig, jag skulle aldrig kunna bo i Skåne t ex. Jag plockar bär och svamp i skogen. Jag samlar inte material direkt, det skulle vara om jag går bredvid en sjö att jag kan leta strandfynd, lite slipade träbitar. Sedan tycker jag om att visa löv och träd för barnen. dalsland Är det en god idé att förknippa Dalsland med skog? Överensstämmer det med din bild? Ja, men jag tycker Dalsland är mer. Det är skogar och sjöar, berg och dalar. Det finns inte många slätstrukna platser här. Det är ett väldigt dramatiskt landskap. Naturen är Dalslands främsta tillgång. Och människorna som bor här, de vill verkligen bo här, det är en stark drivkraft. projektet Vad tycker du om projektet? Fösta gången jag läste igenom det så tyckte jag det var luddigt. Det där med att plocka pinnar och mossa kändes lite luddigt. Men när jag läste om igen och mer om målen tyckte jag det var bra. Det behövs verkligen en plats för exponering och försäljning av produkter. Jag tror att det kan skapa mer sysselsättning i Dalsland. Det är mycket viktigt att man skapar en plats för exponering och försäljning av produkterna som inte kostar skjortan. Det är ju det svåra i den här formen av tillverkning, att det blir en förlustverksamhet, om man inte kan sälja det själv. Ser du några fallgropar i upplägget? Ja, svårigheten att få folk att förstå att en produkt som är tillverkad här inte kan bli lika billig som en som är tillverkad i ett låglöneland. Då är det viktigt att man trycker på att det är lokalt tillverkat, inga långa transporter, inget barnarbete etc. Liksom att produkterna håller hög kvalitet rakt igenom så att folk förstår att de aldrig kan jämföras med sådana från Jysk eller Ikea. produkter Vad tror du om idén att producera produkter som betonar anknytningen till Dalsland? Det känns som att det redan är gjort, med Signera Dalsland (numera Signera of Sweden). Vilka typer av produkter tror du kan vara av intresse i dagens samhälle? Unika produkter där priset inte spelar så stor roll. Produkter som signalerar hållbarhet och miljötänkande och kvalitet produkter som signalerar att»i Dalsland gör man bra grejer«. Jag tror på unika, skräddarsydda produkter. Ingen masstillverkning. Vad gäller möbler så kan man ha en grundform som sedan kunden, beställaren, kan få»måttsydd«efter egna önskemål. En typ av möbelskrädderi. Har du någon erfarenhet av småskalig produktion? Vilka svårigheter finns? Ja, vi driver egen småskalig möbeltillverkning i Guldåkers snickeri., på Not Quite. Svårigheten är att exponera och marknadsföra produkterna, att få folk att hitta dem. Det är också svårt att ta det pris man måste göra för att det ska bli en förtjänst. Tror du det finns en marknad för exklusivare och därmed dyrare produkter? Ja, om man hittar rätt ställe att exponera dem på. Jag upplever möbelhandeln som väldigt»sluten«och

17 32 33 huvudsakligen uppbyggd av kedjor. Man har sina inköpskanaler och det är svårt att komma in som ny. Trädgården och Uterum är områden som känns lättare att ta sig in i, där finns fler obundna kanaler. Hur viktigt är det med miljömässig och ekologiskt hållbar tillverkning för dig? Helt nödvändigt. Något annat är meningslöst. idéer och metoder Vilket är bästa sättet att få fram idéer? Är tävling bra? Ja det kan det nog vara. Att det finns en tidsaspekt, en början och ett slut, är nog bra. Ett seminarium tror jag också kan få igång folk. Men då måste det vara bra föreläsare! Jag har bevistat många skrämmande exempel på motsatsen. marknadsföring Tror du man kan marknadsföra ett landskap via en produkt? Ja, fast det blir på lång sikt. Jag tror på att marknadsföra ett varumärke. Sedan får man marknadsföringen av landskapet på köpet efter några år av fina produkter från Dalsland. Tror du att en produkt kan signalera Dalsland? Jag vet inte. Det känns fel. Det får ju inte bli som när man säljer älgskit till tyskar. Det måste vara kvalitet. Inga typiska turistprodukter. Vad skulle en sådan dalsländsk produkt vara laddad med för värderingar? Småskalighet och unicitet. Den ska vara vild och lite egensinnig och det måste vara bra kvalitet på allt form, funktion och hantverk. Och den måste vara ekologiskt hållbar. samarbeten Charlie Davidson designer, Dals Rostock Vem är du? Jag är engelsman och utbildad i möbeldesign vid universitetet i Birmingham. Jag har bott i London i 15 år, där träffade jag min svenska flickvän och flyttade med henne till Dalsland Vi bodde först mycket enkelt i ett litet torp i skogen invid Kroppefjäll. Vi flyttade till Dals Rostock 2009 när vår lilla dotter behövde eget rum. Vad tänker du närmast på när man talar om skogen? Jag vistas mycket i skogen, det är en fantastisk plats, ingenstans kan man så tydligt följa årstidernas växlingar. Skogen är naturens supermarket, den har så mycket att erbjuda. Jag älskar att gå i skogen och jag plockar mycket svamp och bär. Är de en god idé att förknippa Dalsland med skog? Överensstämmer det med din bild av Dalsland? Ja absolut. Sjöarna är också ett starkt element. Men det är svårt för turisterna att hitta till skogen och sjöarna i Dalsland, kommunikationerna är dåliga och skyltningen till fina platser är dålig. projektet Vad tycker du om projektet? Det är en jättegod idé. Skogen och naturen är ju Dalslands största tillgång och det som man ska sälja in Dalsland på. Man säger ju ofta att Dalsland är ett»sverige i miniatyr«en devis man borde utveckla. Tror du projektet kan skapa mer sysselsättning i Dalsland? Ja, med koordination och en tydlig vision. visade vi utställningen»swedish Dreams«där. Men det har inte varit lätt. Det kommer väldigt många turister till Håverud, men det är svårt att få dem att titta på andra saker än akvedukten. Det man gör, måste vara väldigt tydligt, enkelt och lätt att ta till sig. Dalslands image måste också vara tydligare. Och jag tror vi måste guida turisterna mer, till platser och upplevelser som får dem att stanna kvar. produkter Finns det några produkter som du redan idag förknippar med Dalsland. Redan idag förknippar jag smörknivar i trä och smörgåsplattor i trä med Dalsland. Det är enkla produkter som ändå är speciella. Det är viktigt att de produkter man tar fram har en funktion och används på caféer och hotell i Dalsland, så att turisterna kan testa och se att det är saker som fungerar. Har du någon erfarenhet av småskalig produktion? Vad? Ja, jag har tillverkat stolar och möbler. Det är viktigt att det blir föremål som är enkla att tillverka. Inga komplicerade arbetsprocesser. Det finns ju ganska mycket småindustri redan i Dalsland, företag på 1 2 personer, som säkerligen skulle kunna göra Dalslandsprodukter om de visste att det fanns avsättning för dem. Jag tror det finns utrymme för fler företag också. Tror du det finns en marknad för exklusivare och därmed dyrare produkter? Jag vet inte. Jag tror mer på produkter som är billiga att tillverka (t ex smörgåsplattor i trä), som inte tar så lång tid, men är speciella. Att tillverkningen är etiskt och miljömässigt hållbar tror jag är nödvändigt. idéer och metoder Vilket är bästa sättet att få fram idéer? Är tävling bra? Tävling är ett bra sätt, men då måste det vara ett pris som är åtråvärt och verkligen betyder något, då får man många deltagare kronor skulle kunna vara första pris. Priset kan också innefatta möjligheten att få ställa ut på något prestigefullt ställe, t ex på möbelmässan i Stockholm eller på en internationell arena i Milano eller Köln. marknadsföring Tror du man kan marknadsföra ett landskap via en produkt? Ja det tror jag. Då måste den förmedla en känsla av historien och samtidigt ha en viss tidlöshet. Man borde gå igenom alla gamla saker från förr i tiden som fortfarande är i användning och se vad man kan ta upp igen. Jag tror absolut en produkt kan signalera Dalsland. Dalarna har ju lyckats med sin dalahäst. Vi har ju redan Dalslandsstolen (den finns på Dalslands konstmuseum) och Dalslandsstugan. Man skulle kunna göra små miniatyrhus av den. Vilka samarbetspartners tror du projektet behöver för att lyckas? Man behöver en tydlig beställare av tävlingen. Och det behövs en producent som tydligt driver frågan framåt. Och någon som kan tillverka produkterna. Har du några erfarenheter av att jobba med liknande projekt? Vad gick bra? Vad gick dåligt? Vad kan man lära sig av det? Ja, vi skapade Galleri Vals i det nedlagda pappersbruket i Håverud som ett Leader-projekt. I somras

18

19 36 37 Ett designprojekt Seminarieprogram onsdag 17 februari Registrering, kaffe/ fralla samt betalning av lunchavgift 150 kr Kort information om förstudien och projektet Ur Skog av Helen Backlund, projektledare och chef för Dalslands konstmuseum Jason Allcorn, designer verksam i London. Good and Gorgeous: inspiring sustainable design stories Bensträckare Jason är konstnärlig ledare för organisationen [re]design Han har stor erfarenhet av projekt som sätter design i ett sammanhang där ekologi, hållbarhet med hänsyn till miljön är förutsättningar. Föreläsning med bildvisning hålls på engelska Johannes Ekman, kulturjournalist SR P1 och författare till boken»skogen i vårt inre utmark och frihetsdröm«pratar och visar bilder om skogen som miljö och kulturarv. Möt brittisk designprofil och Dalslands meste entreprenör i stort upptaktsseminarium på Steneby Vill du medverka i ett stort designprojekt i Dalsland? Har du idéer som du tror skulle sätta Dalsland på kartan i design och formvärlden? Vill du vara med och tävla och vinna priser med dina idéer? Har just du idén till Dalslands egen»dalahäst«? Nu startar Fyrklövern ett stort spännande projekt kallat Ur Skog, med skogen som råvara och Dalsland som tema. Du inbjuds härmed till ett första informations- och inspirationsseminarium på Stenebyskolan i Dals Långed med fokus på hållbar design, skogen som resurs och kulturarv samt företagandet med samhällsansvar. Jason Allcorn, välkänd brittisk designprofil som arbetar med hållbar utveckling, Johannes Ekman, känd radioröst, kulturjournalist och författare till boken»skogen i vårt inre«och Anders Kihlberg Dalslands störste entreprenör, finns bland talarna. Dagen avslutas med runda bords samtal där du har möjlighet att ställa dina egna frågor, ge synpunkter och komma med idéer kring projektets utformning. Du är mycket välkommen!»sverige är tillsammans med Finland det land i världen som har mest skog per invånare. Skogen genomsyrar vår konst och litteratur, vårt språk och våra namn: var och varannan av oss bär trädnamn: Lindgren, Björk, Grankvist, Ahlberg Historien om skogen i vårt inre är historien om den eviga spänning som följt mänskligheten mellan det vilda och det tämjda, mellan natur och kultur, mellan bygd och obygd, mellan det kontrollerat civiliserade och den okontrollerade utmarken. Skogen har på en gång stått för skräck och frihet, yttersta fattigdom och slit och romantisk naturdröm« Lunch en härlig Not Quite-buffé serveras »Att sätta Dalsland på kartan«anders Kihlberg, entreprenör och visionär med Dalslandrötter och utlandsperspektiv berättar om hur, vad och varför han med»en dåres envishet«tänker sätta fart på Dalsland »Slöjdens möjligheter och utmaningar«kort presentation med bilder av hårdslöjdkonsulent Thomas Lööf från Hemslöjd Västra Götaland Vad händer på designområdet nu? Bensträckare... Kort bildvisning med kommentarer från senaste Formexmässan av journalisten Anna Stina Lindén Ivarsson Rundabordssamtal med Not Quite-fika. Samtalen leds av Sara Vogel Rödin Loftman, verksamhetsledare Not Quite. Här har du möjlighet att ställa frågor, ge dina synpunkter och en möjlighet att föranmäla dig till det stora projektet. Vi spånar kring Dalslands kulturella identitet, skogen som inspirationskälla och dina idéer. Välkomna!

20 39 SEMINARIUM 17 FEBRUARI JASON ALLCORN JOHANNES EKMAN THOMAS LÖÖF Projektet Ur Skogs kick off var ett seminarium på Stenebyskolan som samlade nästan 100 personer. Deltagarna kom från många skilda områden: studenter, lärare, kommunala tjänstemän, företagare, branschfolk, konstnärer, formgivare, snickare och allmänt intresserade. Även lokalpress, GP och Sveriges Radio P4 bevakade evenemanget. Stenebyskolans rektor Jeff Kaller välkomnade och uttryckte projektets starka kompatibilitet med skolans intentioner: att se nya saker i ett traditionellt material, att arbeta med hållbar utveckling och hitta nya idéer för att utveckla Dalsland. Därefter presenterade Ur Skogs projektledare Helen Backlund tankarna bakom projektet innan designern Jason Allcorn från [re]design tog över och berättade om den verksamhet företaget driver i London. Som designer rör du dig inom alla områden i samhället, du är en nyckelperson när det gäller förändring, sade Jason Allcorn och menade att om designern jobbar med hållbar utveckling blir han en inflytelserik förebild då det gäller att få»vanliga«människor att ändra livsstil, arbeta och leva mer hållbart. Företaget [re]design söker upp och marknadsför de goda, hållbara designprodukterna. På så sätt vill de inspirera och påverka handeln, konsumenter, businessfolk och folk i allmänhet. Jason Allcorn berättade om flera utställningsprojekt, bl a ett leksaksprojekt riktat mot barn Doing it for the kids The sustainable toy story ett projekt runt hållbara lampor Lighten up och dessutom ett projekt om sittande. Nio strategier Filosofin och tankarna bakom en produkt kommer att spela en viktig roll i framtiden, mer än högteknologi, menade Jason Allcorn och berättade om de verktyg [re]design har skapat för designers som jobbar med hållbar utveckling. Det består av nio [re]-strategier eller filosofier: [re]claim, [re]create, [re]cycle, [re]duce, [re]make, [re]mind, [re]source, [re]spond och [re]use. Jason Allcorn exemplifierade de nio [re]-strategierna med ett rikt bildmaterial. I stolprojektet Sit up granskade man 16 stolar. Granskningen delade in stolarna i tre kategorier: ugly, good och glourious. Det är viktigt att visa designprocessen, att berätta om»hemligheten«bakom ytan, menade Jason Allcorn. Arbetsprocessen bakom varje stol beskrevs i den katalog som följde projektet, där också varje designer var intervjuad, en slags storytelling som skapar intresse runt produkten. [re]design jobbar på traditionella utställnings arenor, men söker också en ny publik, därför har man bl a samarbetat med Terence Conran och ställt ut på hans restauranger. Man gör också drop-in workshops och mobila utställningar i shippingcontainrar som ställs upp på centrala platser. En slags gerillaverksamhet som varit mycket framgångsrik. Vi kallar det inte Eko-design eller grön design, då får man en slags hippieassociation som vi inte vill ha. Men lekfullhet, vänlighet och en positiv och överraskande attityd i framställningen är mycket viktigt, menade Jason Allcorn. Skogen i vårt inre Därefter följde radiojournalisten Johannes Ekmans kulturhistoriska betraktelse av skogen och dess betydelse för människorna genom århundradena, byggd på hans nyutkomna bok Skogen i vårt inre utmark och frihetsdröm. Skogen, och dess eviga spänning mellan det vilda och det tämjda, mellan natur och kultur, mellan bygd och obygd, har varit ett kärt tema i konst och litteratur, på senare tid lite bortglömt, men nu börjar det komma tillbaka, enligt Johannes Ekman som målade

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

WORKSHOP DESIGNMINGEL 2012 SAMMANSTÄLLNING

WORKSHOP DESIGNMINGEL 2012 SAMMANSTÄLLNING WORKSHOP DESIGNMINGEL 2012 SAMMANSTÄLLNING VIT 1 Marknadsföring och kommunikation, skapa delaktighet med intresserade samt föra ut information i nya kanaler och till nya målgrupper. Avsaknad av en modern

Läs mer

furniture in time presented by Hans K

furniture in time presented by Hans K furniture in time presented by Hans K Rötter från Hyssna - från Hyssna till ett framgångsrikt internationellt möbelproducerande designföretag För den som är intresserad av möbler väcker namnet Hyssna direkt

Läs mer

Låt oss få presentera; THE:SHOWROOM STOCKHOLM

Låt oss få presentera; THE:SHOWROOM STOCKHOLM Låt oss få presentera; THE:SHOWROOM STOCKHOLM BAKGRUND Stockholm är en mötesplats för att skapa nya kontakter och därmed finna nya kunder och klienter. Det är här både stora och små inredningsprojekt tar

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Inspire me... Dalsland. Biker s Stop gör. Besök Dalsland! SKOGSDAL & SLÄTTDAL

Inspire me... Dalsland. Biker s Stop gör. Besök Dalsland! SKOGSDAL & SLÄTTDAL Biker s Stop gör Inspire me... Dalsland Besök Dalsland! Här har vi det mesta som Sverige har att erbjuda. Vi är ju trots allt - Ett Sverige i miniatyr. Det var målarprinsen Prins Eugen som i slutet av

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Förstudie Projekt Från planta till Färdig Produkt

Förstudie Projekt Från planta till Färdig Produkt LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Projektredovisning Förstudie Projekt Från planta till Färdig Produkt Journalnummer 2010-2240 Stödmottagare: Lantbrukarnas Ekonomi AB, Box 195, 811 23 Sandviken Person som kan

Läs mer

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER

BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER Syftet med Sveriges nationalparker är att bevara våra olika landskapstyper i sitt naturliga tillstånd. Naturen ska vara bevarad och opåverkad av människan

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

BO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5

BO PÅ DAL BO PÅ DAL 1/5 BO PÅ DAL Vi tror på ett vattennära leverne där de boende kan växa tillsammans med huset. Ett modernt boende som är miljösmart och identitetsskapande för både samhället och de personer som vill leva sitt

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Ett träd, en framtid eller klädseln i nya Volvo V70?

Ett träd, en framtid eller klädseln i nya Volvo V70? VÄLKOMMEN TILL WOOD FUSION, EN DEL AV TRÄ & TEKNIKMÄSSAN. Ett träd, en framtid eller klädseln i nya Volvo V70? På Wood Fusion ställer vi frågan vad vi kan göra med trä. I nyskapande produkter och design,

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket Skogsriket med värden för världen Skogsriket är regeringens plattform som skogssektorn kan ta avstamp ifrån för att lyfta och skapa ökad lönsamhet för

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Kulturföretag inom Ljusdals kommun

Kulturföretag inom Ljusdals kommun Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

Landsbygdsutveckling och kulturarv. Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst

Landsbygdsutveckling och kulturarv. Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst Landsbygdsutveckling och kulturarv Anders Persson Västra Götalandsregionen Sara Roland Hushållningssällskapet Väst Synen på Kulturarv Bevarande, kostnader, restriktioner, långsamma system ----------------------------

Läs mer

Förord. Maria Lönnbark VD

Förord. Maria Lönnbark VD Varumärkesbok Förord I varje möte med omvärlden bygger vi tillsammans bilden av Folktandvården Gävleborg. För att vi ska kunna skapa en tydlig och attraktiv bild finns en varumärkesplattform som ger oss

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

Workshop 28/ Framtidens hållbara skogsbruk. Olofsfors AB Länsstyrelsen Västerbotten

Workshop 28/ Framtidens hållbara skogsbruk. Olofsfors AB Länsstyrelsen Västerbotten Workshop 28/10 2011 Framtidens hållbara skogsbruk Olofsfors AB Länsstyrelsen Västerbotten Framtidens hållbara skogsbruk Schema Olofsfors AB och Länsstyrelsen i Västerbotten bjöd den 28/10 2011 in till

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst

Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Fördrink, någon? Introduktion till hur vi jobbar på Åkestam.Holst Vadå hur vi jobbar? Som reklambyrå och inte minst reklambyråkund rör man sig i en värld där en spade inte alltid är en spade. Där ord som

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER Flera frågor kring Nya Visit Dalarna diskuterades kring borden under Up to Date. Vad krävs av oss i Dalarna för att vi ska fördubbla omsättningen till 2020? Dalarna

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

fairtrade av susanne lundström

fairtrade av susanne lundström fairtrade av susanne lundström 8 9 Vem har sagt att rättvisa produkter måste se tråkiga och fula ut? Och får man verkligen ställa krav på kvaliteten? Det har hänt mycket de senaste åren inom rättvis handel.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Vår varumärkesstrategi

Vår varumärkesstrategi Vår varumärkesstrategi En fördjupning i den varumärkesutveckling som ligger till grund för vår gemensamma identitet. 02 välkommen! Det här är en fördjupning i hur arbetet med att ta fram en ny identitet

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Företag ser nya möjligheter och hot. Arbetstillfällen och skatteintäkter skapas, någonstans

Företag ser nya möjligheter och hot. Arbetstillfällen och skatteintäkter skapas, någonstans Företag ser nya möjligheter och hot Ständiga förändringar i omvärlden Beslut om investeringar och etableringar Arbetstillfällen och skatteintäkter skapas, någonstans Ständiga förändringar i omvärlden Företag

Läs mer

Skulpturpark Hunnebostrand Projektpresentation 2011-04-28

Skulpturpark Hunnebostrand Projektpresentation 2011-04-28 Skulpturpark Hunnebostrand Projektpresentation 2011-04-28 bakgrund 3D visualisering baserad på ritningar från PEAB s och Sotenäsbostäders hemsidor Vy från norr Vy från sjösidan Vy från Norra hamnens

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

ny vision för åmåls kommun

ny vision för åmåls kommun ny vision för åmåls kommun Introduktion och bakgrund Vårt förslag till vision för Åmåls kommun baseras på ett gediget grundarbete. Vi har tagit del av undersökningar och rapporter, medverkat vid möten,

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

VISION 2020 FÖR ÅMÅLS KOMMUN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 12.10.31

VISION 2020 FÖR ÅMÅLS KOMMUN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 12.10.31 VISION 2020 FÖR ÅMÅLS KOMMUN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 12.10.31 VÄLKOMMEN TILL VISION 2020 FÖR ÅMÅLS KOMMUN: SVERIGES MEST GÄSTVÄNLIGA STAD. En vision kan beskrivas som ett önskat framtida tillstånd.

Läs mer

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft P&P AB Företagspresentation...ger dig konkurrenskraft P & P A B P&P AB är ett tillverkande företag inom pappersbranschen. Produktionen sker idag i en modern maskinpark där vi producerar rullprodukter och

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Facebook Ett av de snabbaste sätten att sprida sin webbutik och få sin första beställning är att använda sig av Facebook. Det finns två olika sätt att

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

BUDSKAPSPLATTFORM FÖR VARUMÄRKET VÄRMLAND

BUDSKAPSPLATTFORM FÖR VARUMÄRKET VÄRMLAND BUDSKAPSPLATTFORM FÖR VARUMÄRKET VÄRMLAND VAD ÄR ETT VARUMÄRKE? Ett varumärke är de värden som en produkt, en organisation eller ett företag som helhet, och dess logotyp, förknippas med. Upplevelsen av

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK

INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK Linnéa Liljedahl och Peter Eriksson tar en paus på jobbet Vad är en talang, hur definierar du det? Att en utvecklar det en håller

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Tina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:

Läs mer