ENERGIFRAMSYN SVERIGE I EUROPA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIFRAMSYN SVERIGE I EUROPA"

Transkript

1 ENERGIFRAMSYN SVERIGE I EUROPA Energin mot en ny era! en systemstudie RAPPORT FRÅN PANELEN FÖR SYSTEMFRAMSYN

2 Energiframsyn Sverige i Europa är ett IVA-projekt, vars syfte har varit att ge underlag för en bred diskussion om möjligheter och problem på energiområdet för en hållbar utveckling av det svenska samhället. Projektets tidsperspektiv är 20 år med utblickar 50 år framåt. Energiframsyn Sverige i Europa riktar sig till beslutsfattare i vid mening inom förvaltning, näringsliv och forskning, men avser även att sprida insikt och kunskaper till en vid krets av intresserade på central, regional och lokal nivå. Under 2002 har drygt ett hundratal personer från privat näringsliv, forskning och offentlig sektor arbetat dels i fyra s k paneler där de studerat och diskuterat framsynsområden dels i olika grupper, som på olika sätt haft anknytning till projektet. Det huvudsakliga arbetet har genomförts inom de fyra panelerna 1. Panelen för systemframsyn 2. Panelen för användarframsyn 3. Panelen för strukturframsyn 4. Panelen för långsiktig framsyn Resultatet har redovisats i fyra panelrapporter och en syntesrapport. Inom projektet har också producerats populärt hållna faktarapporter Olja tillgång och prisutveckling Vattenkraften i Sverige El och kraftvärme från kol, naturgas och biobränsle Vindkraft till lands och till sjöss Överföring och lagring av energi Energianvändning i bebyggelsen Gas och kol tillgång och prisutveckling Kärnkraft idag och i morgon El och värme från solen Ekonomiska styrmedel inom energiområdet Energianvändning i industrin Energianvändning i transportsektorn Systempanelens sammansättning Bengt Söderström, ordförande Christian Azar Bernt Ericson Gunnar Falkemark Kerstin Gustafsson Lars Hallsten Emi Hijino Lars Ingelstam Leif Josefsson Per Lekander Semida Silveira Kerstin Lövgren, panelprojektledare Maria Malmkvist, bitr. projektledare

3 FÖRORD Inom Energiframsyn Sverige i Europa har vår panel haft att uppmärksamma systemfrågorna. Vi har bedömt att vi bäst fullföljer detta uppdrag genom att starta i det globala systemet och söka relatera energisystemfrågorna till detta. Människans påverkan på den globala miljön, särskilt klimatet, har nu nått en sådan omfattning att man måste tänka på the earth system och relatera vårt eget energisystem till detta. En betydande hänsyn till fattigare områden i världen och deras energiförsörjning är nödvändig bland annat för en hållbar klimatpolitik, och ligger också i vårt eget långsiktiga intresse. Vi kombinerar detta med en strävan till mer intelligent energianvändning i vårt land, och att energi ska kunna uppfattas inte som ett problem utan som en resurs för rörlighet, kommunikation och komfort, baserad på en god infrastruktur. Vårt uppdrag och panelens kompetens vad gäller sakfrågor och metodik har givetvis präglat arbetet. De två scenarierna klimatet i fokus och klimatet en faktor bland flera har under hela perioden funnits med som en bakgrund och kommenteras återkommande i rapporten. Eftersom vi framför allt har velat betona systemförändringar för att nå fram till hållbara energisystem (sol, vätgas osv) för framtiden har vi dock lagt mindre vikt vid arvet från dagens system (kol, olja, kärnkraft). Vår rapport ska alltså inte ses som en analys av arvet utan i första hand som en diskussion om möjligheterna att närma sig det framtida systemet. Vi har valt att fokusera tre aspekter vätgas, solenergi, och det framtida elsystemet och analysera dem från systemsynpunkt; de ägnas var sitt kapitel i vår rapport. Vi har haft förmånen att arbeta i en panel med stort engagemang i uppgiften och med kompetens och erfarenheter från många olika områden. Panelen har hunnit med tio möten sedan starten i slutet av år Panelrapporten har tagit form successivt med utgångspunkt i diskussionen vid mötena. Idéskisser och textbidrag från ledamöterna har gett ett viktigt stöd. Kerstin Lövgren har på grundval av detta författat den nu föreliggande rapporten. Systempanelen har också bidragit till faktarapporten Ekonomiska styrmedel inom energiområdet. Vi hoppas vår rapport kan ge nya impulser och perspektiv och stimulera till en fortsatt diskussion. För Systempanelen Bengt Söderström Ordförande Kerstin Lövgren Projektledare IVA ENERGI MOT EN NY ERA 1

4 Innehåll Sammanfattning 3 Utgångspunkter 8 Energi och energisystem 10 Bestämningsfaktorer för energiutvecklingen 13 Energisystemet och klimatet 20 Ett uthålligt energisystem 25 Vätgas som systemteknik 27 Solvärme och sol-el 36 El i energisystemet behövs en synvända? 41 Vägen framåt: energi i Sverige och Europa 47 Vägen framåt: energi i det globala samhället 54 Utmaningar ger nya möjligheter 60 Utgivare: Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA Bearbetning: Maria Holm Reportage Grafisk form och illustrationer: Ann-Christin Reybekiel, Reybekiel Form AB Tryck: Markaryds Grafiska AB, 2003 Rapporten kan beställas från IVA, Box 5073, Stockholm, eller från bokh@iva.se. Den finns även som pdf-fil på IVAs hemsida samt på 2 IVA ENERGI MOT EN NY ERA

5 SAMMANFATTNING Att radikalt minska klimatpåverkan och samtidigt sörja för en växande världsbefolknings behov av energi kommer att kräva stora omställningar i energisystemet. Utmaningen är att sätta in energi som en resurs i uthållig utveckling att skapa ett energisystem som främjar hälsa och miljö, ekonomi och säkerhet. Sol- och vätgasbaserade system kan i framtiden få en nyckelroll. Intresset för sådana system växer snabbt och internationellt görs betydande satsningar. Sverige och den industrialiserade världen bör kunna möta klimatmålen och samtidigt modernisera sina energisystem. Vi ser fram mot att en mer intelligent energianvändning, baserad på förnybara källor, blir en resurs för ett samhälle, som erbjuder rörlighet, komfort och god infrastruktur. Förändringarna i det framtida energisystemet kommer att utspelas i en värld där tyngdpunkten skiftar mot utvecklingsländerna. De befolkningsrika och ekonomiskt snabbväxande länderna kommer förutsatt en någorlunda fredlig utveckling att få en allt större del av marknadstillväxten. Detta gäller i än högre grad för energimarknaderna. Även om tillgången till modern teknik möjliggör ett mer energieffektivt förlopp än i de tidigare industrialiserade länderna handlar det på sikt om en kraftig ökning av energiefterfrågan. De allra fattigaste länderna kommer dock att vara beroende av bistånd, inklusive energibistånd. Avsaknaden av uppbyggd infrastruktur kan gynna nya lösningar, t ex distribuerade system för energiframställning i stället för de stora centraliserade system som hittills varit regel. För utvecklingsländerna är det ytterst viktigt att miljö- och utvecklingsfrågorna beaktas tillsammans. Klimatkonventionen skulle kunna skapa en plattform för internationellt samarbete som kan bidra till en hållbar utveckling samtidigt som klimatproblemet löses. Parallellt kan de affärsmässiga kontakterna utvecklas via andra kanaler. Klimatåtgärder behöver få en tidig start Hotet mot jordens klimat ter sig allt allvarligare. Den temperaturstegring på 1,4 till 5,8 grader, som enligt den internationella klimatpanelen IPCC förväntas till år 2100, saknar med stor sannolikhet motsvarighet under de senaste åren. Klimatsystemets tröghet och den långa tid som krävs för att ställa om tekniska och samhälleliga system innebär att åtgärder behöver vidtas skyndsamt för att begränsa risken för en stor temperaturförändring. För att uppnå det mål om högst två graders temperaturstegring som ställts upp av många regeringar och organisationer krävs att de ledande länderna snarast möjligt går vidare med utsläppsreducerande åtgärder. Scenariet klimatet i fokus där utsläppsreduktioner utöver Kyotoprotokollet får en snabb och effektiv start håller möjligheten öppen att klara detta mål. En utveckling enligt scenariet klimatet en faktor bland IVA ENERGI MOT EN NY ERA 3

6 flera riskerar att stänga framtida handlingsalternativ och att låsa kommande generationer till mer genomgripande klimateffekter. På väg mot en era av sol och vätgas I ett globalt och långsiktigt perspektiv innebär ett uthålligt energisystem ett brett genomslag för förnybara energislag i kombination med förädlade och rena energibärare. Vi ser framför oss en utveckling mot ett system med el och vätgas som energibärare - på sikt helt baserat på förnybara energikällor, dvs i grunden sol. Ett sådant system (med solel, solvärme, vind, biomassa, vattenkraft, vågkraft och annan förnybar energi som bas) ger även den fattiga delen av jordens befolkning möjlighet att få tillgång till energi för matlagning, belysning, rent vatten, lokal produktion osv med rimlig påverkan på hälsa och miljö. Det ger möjlighet till långtgående reduktioner av koldioxidutsläppen. Det bryter dominansen för de fossila bränslena och minskar därmed sårbarheten för störningar. Sökarljuset på systemegenskaperna En övergång från ett fossilbaserat energisystem till ett system med sol/vätgas i fokus reser en rad systemfrågor. Bränslecellsteknik har i dag börjat introduceras på områden där den har speciella fördelar och kostnaden betyder mindre. Tillämpningar för bland annat reservkraft och mobila apparater synes vara nära förestående. Så länge bränslecells- och vätgastekniken är begränsad till speciella områden kan distribution och lagring lösas så enkelt och praktiskt som möjligt. Produktion av vätgas på platsen, leverans i tankbil, i tuber och i små behållare kan förekomma parallellt. Långväga distribution i rörnät blir aktuell först vid större efterfrågan. Användning av vätgas i fordon är mer komplex. De stora bilföretagen har inlett en intensiv kapplöpning för att bli först med att kommersialisera fordon med nollutsläpp. Önskan att bevara en struktur med massbilism och åtföljande goda marknader inte minst i utvecklingsländerna är en viktig drivkraft. Skärpta miljökrav och satsningar, nationellt och internationellt, på nya energitekniker är en annan. Men det är utomordentligt svårt att sia om hur lång tid ett skifte kan ta. Mindre radikala lösningar som hybridbilar och naturgasdrift kan föredras på medellång sikt och då försena vätgaslösningen. På lång sikt måste man dock tänka sig helt koldioxidfria lösningar även för transportsektorn. En utveckling mot vätgasteknik kan förutses i båda scenarierna. Men pressen att producera vätgasen koldioxidfritt blir väsentligt starkare i klimatet i fokus. Det finns anledning att lyfta upp systemaspekterna för nya energitekniker som vätgas. En ny energibärare behöver ett väl genomtänkt regelverk och en professionell kultur kring risk- och säkerhetsfrågor. Materialproblem behöver tänkas igenom. Stora satsningar i kompanjonskap mellan politik och industri kan bli nödvändiga för att utveckla infrastrukturen för lagring och distribution inför storskalig användning, särskilt i transportsektorn. Vi vill peka på att solcellstekniken som i dag har begränsad tilllämpning i vårt land också förtjänar att studeras från systemperspektiv. Kostnaderna för solceller har förutsättningar att sjunka snabbare än 4 IVA ENERGI MOT EN NY ERA

7 kostnaderna för etablerade energitekniker. Men den förväntade kostnadssänkningen är beroende av att utvecklingssatsningar i bland annat Japan, Tyskland och USA vidmakthålls för att ge underlag för storskalig tillverkning av solceller. Om så sker finns möjlighet att solcellerna någonstans kring år 2020 blir konkurrenskraftiga i stora delar av den industrialiserade världen. Då öppnas också vägen för storskalig spridning i utvecklingsländerna, vilket i sin tur skulle stimulera teknikutvecklingen och ytterligare pressa kostnaderna. Från naturgas till vätgas? Med väl utformade förutsättningar skulle en utbyggnad av naturgasen i Europa kunna underlätta övergången till vätgas som energibärare. Vätgas kan produceras från naturgas i avvaktan på solbaserade lösningar och distributionssystemen för naturgas kan med lämplig utformning och lämpligt val av material användas för vätgas i ett senare skede. Naturgasen låter sig också förenas med ett ökat inslag av distribuerade system småskalig kraftvärme, ofta gaseldad vilket också ger förutsättningar för en gradvis anpassning till en infrastruktur som kan bära upp ett system av vätgas/el/sol. Under en övergångsperiod kommer sannolikt både naturgas och i vissa länder kärnkraft att vara viktiga element i en bro till ett soloch vätgassamhälle. Långsiktigt bedömer vi att utbyggnaden av kärnkraft kommer att upphöra, dels därför att kostnadsstrukturen inte passar på avreglerade elmarknader, dels därför att de komplexa och svårkommunicerade frågorna om säkerhetsrisker och omhändertagande av det utbrända kärnbränslet kommer att innebära fortsatta acceptansproblem. I Sverige kan biobränslen väntas få en mer framträdande roll än i Europa i övrigt. I klimatet i fokus kommer dessa bränslen sannolikt att fortsätta dominera inom fjärrvärmen. Biobränsleeldad kraftvärme kommer att ge ett viktigt tillskott till elproduktionen. I klimatet en faktor bland flera är det mer sannolikt att naturgasnätet byggs ut i centrala Sverige. Biobränsle används i detta scenario i kraftvärme och fjärrvärme utanför gasnäten men finns delvis kvar även inom gasnätens område. En intelligentare energianvändning Informationssamhällets framväxt innebär att elbehoven i framtiden till stor del måste förstås i termer av dels avbrottsfria leveranser, dels mobila användningar. Storkraftnätet har sin givna plats för leveranser av höga effekter och mycket energi. Men behovet av avbrottsfri el kan i framtiden kanske bättre tillgodoses av ett reservnät för måttliga effekter matat av solceller, vätgas eller annan lokal energi. Mobiliteten och den rikliga förekomsten av småelektronik leder ännu ett steg bort från stornäten. Ackumulatorer eller miniatyriserade elverk drivna av sol eller bränslen kan bli ytterligare komponenter i ett distribuerat elsystem. Människor måste vara beredda att förändra sina livsstilar inte som umbäranden eller tillbakagång men mot mera intelligenta sätt att använda energi. En omställning behöver understödjas av strikta styrmedel för att hålla tillbaka utsläpp och andra oönskade effekter av energianvändningen och av bättre kollektivtrafik och andra förändringar som underlättar valet av koldioxidsnåla lösningar. IVA ENERGI MOT EN NY ERA 5

8 Ökande elpriser i kombination med effektivare och billigare solceller, bränsleceller och teknik för styrning och övervakning kan särskilt i klimatet i fokus gynna nya, mer distribuerade lösningar för elförsörjningen. Pressen på energieffektivisering och utveckling av energisnål teknik blir störst i detta scenario till följd av de effektiva klimatrelaterade styrmedlen. I klimatet en faktor bland flera blir styrmedlen i högre grad kopplade till energisektorns modernisering och intelligentare energianvändning i allmänhet. Nya affärsmöjligheter Inom svenskt näringsliv finns det flera teknik-, produkt- och tjänsteområden som har goda tillväxtpotentialer i ett energifokuserat scenario. Kunskap kring förädling av skogsråvara skulle kunna bli en tillgång i en klimatanpassad utveckling. Fjärrvärmesystem, kretsloppsanpassad avfallshantering och biogasprocesser är andra exempel. Byggsektorns kunnande kring energieffektivisering skulle också kunna skapa nya affärer. Svenska företag har redan framgångsrikt utvecklat komponenter till bränslecellssystem. De företag som är förutseende och uppfinningsrika kan få ett försprång på växande marknader, inte minst i utvecklingsländerna. Det krävs institutionsbyggande och forskning En långsiktig och genomgripande förändring av energisystemet kräver förändrade institutioner och organisationer. På samma sätt som miljöintresset fick stadga genom Naturvårdsverket och en rad miljöorganisationer måste energisystemets förändringsriktning förankras i starka organisationer, professioner, nätverk och intressegrupper. Så stora förändringar som det här gäller förutsätter samförstånd och partnerskap mellan staten och näringslivet. Ett europeiskt vägvisar-projekt kring vätgas skulle ge tillfälle att kartlägga en vätgasekonomis möjligheter och begränsningar för europeisk del. Det skulle ge möjlighet att i en bred krets av intressenter diskutera forskningsbehov, tänkbara utvecklingssamarbeten mellan politik och industri, balansen mellan nationella åtgärder och åtgärder på EU-nivå osv. Med hänsyn till EU:s aktiva roll i klimatsammanhang vore det naturligt att särskilt uppmärksamma frågan om koldioxidavskiljning. För Sverige gäller det att ha en genomtänkt strategi för agerandet på det europeiska planet och parallellt tackla de frågor kring försörjningsstruktur, säkerhetstänkande med mera som uppstår nationellt och lokalt. Det finns goda argument för en tidig start, inte minst det att svensk industri kan skaffa sig intressanta högtekniska nischer i den framväxande vätgasekonomin. Den skisserade omställningen av systemen ställer också krav på en ny forskningsstrategi. För oss som Systempanel är det naturligt att peka på att systemaspekterna av denna typ av tekniska genombrott måste uppmärksammas i energiforskningen. Kopplingarna mellan det gamla och det nya behöver belysas. Det behövs forskning kring regelverk och institutioner. Småskaliga system kan kräva en delvis ny affärslogik och nya regelverk överstatliga system likaså. Standarder, säkerhet och ekonomi kräver uppmärksamhet för alla nya system. 6 IVA ENERGI MOT EN NY ERA

9 Vi vill än en gång understryka att en stor systemförändring tar tid och kräver konsekvens. Elsystemet i vårt land byggdes upp successivt under mer än ett halvt sekel. Kol och ved ersattes gradvis av olja. Kärnkraftens införande förbereddes med bland annat forskning, lagstiftning och bolagsbildningar från 1945, 26 år innan tekniken var redo att tas i bruk i vårt land. Vindkraften har ökat i Sverige men långsammare än i Danmark och Tyskland där regelverken gynnat denna energiform. Många andra exempel finns. Fram till år 2020, som är vårt primära perspektiv, måste mycket ha hänt. Vår slutsats är att det nu krävs en bred dialog i samhället, pålitliga regelverk för bland annat koldioxidutsläpp samt svenska, europeiska och internationella organisationer som kan bära upp de stora förändringarna över de kommande årtiondena. IVA ENERGI MOT EN NY ERA 7

10 UTGÅNGSPUNKTER Energiframsynens tema är Sverige i Europa: hur kan vår energiframtid komma att te sig givet olika hållningar till klimathotet? I Systempanelen har vi valt att sätta in denna fråga i ett större sammanhang. Klimatfrågan är global. Ekonomierna i världen blir allt mer sammanflätade. Aktörerna på energimarknaderna är i många fall stora och multinationella. Energiutvecklingen i Europa och Sverige hänger därför nära samman med utvecklingen i andra delar av världen. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i tre uppfordrande globala frågor: 1. Hur ska de två miljarder människor i världen som saknar tillgång till moderna energiformer få en rimlig försörjning? 2. Hur ska vi kunna avvärja en långtgående förändring av jordens klimat? 3. Kan vi lämna industrisamhällets fossila bränslen bakom oss och hitta nya sätt att konvertera och nyttja energi som låter oss arbeta, bo och resa bekvämt utan att förstöra miljön? Kan sådana energisystem försörja en världsbefolkning på 9-10 miljarder människor år 2050? Hur samspelar dessa globala utmaningar med behov och möjligheter i Europa och Sverige? Vilka återkopplingar får vägvalen i vår del av världen på utvecklingen i andra delar? Det är frågor som vi vill ha med oss när vi ser på energiutvecklingen i Europa och Sverige. Radikala teknikförändringar är inom räckhåll nya kollektiva transportsystem i storstäderna, genomslag för bränslecellen och för el från solceller. Vi kan se konturerna av ett energisystem med sol och vätgas i centrum. Men tekniska genombrott hur löftesrika de än kan te sig representerar bara en av de många faktorer som påverkar utvecklingen. Erfarenheten av de senaste trettio årens energiutveckling säger oss att det ingalunda är lätt att realisera de möjligheter som tekniken ger. Vägen fram beror på människorna och på samhällsutformningen. I miljödebatten har växande energianvändning under lång tid setts som synonymt med ökande miljöproblem. Vi menar att man bör sträva efter att sätta in energin som resurs i en uthållig utveckling dvs skapa ett energisystem som främjar hälsa och miljö, ekonomi och säkerhet. Många människor i världen behöver tillgång till moderna former av energi. Det moderna kunskapssamhället är ytterligt beroende av en säker energiförsörjning. En huvudtes i denna rapport är att de fattiga länderna måste kunna utvecklas mot större välstånd samtidigt som de livsuppehållande systemen på jorden skyddas. Denna tolkning av uthållig utveckling sätter intressegemenskapen mellan rika och fattiga länder och mellan nuvarande och kommande generationer i centrum. Det finns bara ett jordklot. Vi har ett gemensamt intresse av att det ska kunna erbjuda ett drägligt liv. Den samlade Energiframsynen har arbetat utifrån två olika scenarier som speglar skilda förhållningssätt till klimathotet. I klimatet i fokus växer insikten om klimathotets allvar. Dödläget i de internationella förhandlingarna bryts. Industriländernas koldioxidutsläpp halveras till år 8 IVA ENERGI MOT EN NY ERA

11 2050. I klimatet en faktor bland flera dröjer reaktionen på klimathotet. De åtgärder som kommer till stånd blir begränsade och genomförs på nationell eller regional nivå snarare än global. Vi har haft dessa båda förhållningssätt i klimatfrågan som en startpunkt för vår analys men vår disposition har inte scenarierna som grund. Eftersom vi behandlar breda systemfrågor, som i mer eller mindre grad kan uppträda i båda scenarierna, har det varit naturligt att behandla varje fråga på ett samlat sätt och avslutningsvis kommentera innebörden för scenarierna. I ljuset av de stora utmaningar som energisystemet står inför lägger vi särskild vikt vid att analysera möjliga systemskiften och vad de skulle kunna betyda. Vi riktar in oss på att analysera vägen fram till olika energilösningar snarare än att gå djupt in på dagens system och det arv som det representerar. Det finns ofta en mångfald tekniska lösningar. Det är möjligheten att förverkliga dem som är kritisk. Vi pekar på möjligheter att möta utmaningarna men också på problem och vi understryker behovet av framsynthet i politiska beslut. Vi visar också på nödvändigheten av målinriktad forskning och internationellt samarbete. En förändring av energisystemen tar lång, för att inte säga mycket lång, tid. Fram till år 2020 är det få av de nya systemen som hinner få genomslag. Men en ny väg bör vara utstakad. Det är av många skäl viktigt att börja nu för att ha fler frihetsgrader senare. Under de senaste 50 åren har jordens befolkning fördubblats, produktionen av brödsäd trefaldigats, energianvändningen fyrfaldigats och den ekonomiska aktiviteten femfaldigats. Människans miljöpåverkan har i dag globala proportioner. Klimatpåverkan är en konsekvens markerosion, uttömning av grundvattenresurser och minskad biologisk mångfald är andra. Källa: International Geosphere-Biosphere Programme, IGBP Science 4 IVA ENERGI MOT EN NY ERA 9

12 ENERGI OCH ENERGISYSTEM Få ord används så ofta i forskning, undervisning och vardagsspråk som system. Det får ofta stå för något som i största allmänhet är krångligt eller komplext. I det mer fackmässiga bruket av system är kopplingen till datasystem och dataprogram ofta stark. Den moderna systemteorin är dock bredare än så och dess rötter finner man under 1940-talet. Återkoppling, kommunikation och datorernas möjligheter (bland annat för det vi i dag kallar simulering) är grundpelare. Många av pionjärerna framhöll att det handlade om ett sätt att tänka, snarare än ett paket av metoder. Angreppssättet består enligt en av de mest inflytelserika forskarna, C West Churchman, av två faser. Den första är att ta problemet eller ändamålet med systemet till utgångspunkt. Den andra är att noga tänka över vilka beroenden och samband som finns och vara noga med att inte dra systemgränsen för snävt. Däremot, menar Churchman, bör man förhålla sig öppen till vilka vetenskapliga metoder (matematiska, biologiska, ekonomiska, till och med intuitiva) som man sedan väljer för analysen. Det är i denna anda som vi vill behandla energisystem i denna rapport. Konkret finner man att energisystem kan förstås som system på i huvudsak två olika sätt. Tekniska system Energisystem kan betraktas som i första hand tekniska system. Förvisso har de flesta tekniker för omvandling, transport och användning av energi den karaktär som vi berört ovan: många tekniska komponenter kopplas samman, återkopplingar och reglermekanismer är legio, stabilitet och systemstyrning ställer krävande ingenjörsproblem. Det är ingen tillfällighet att energisystem och IT-system allt mer växer samman: det gäller konstruktion och drift liksom simuleringar för att bättre förstå och kunna styra systemen. Analys av energisystem som tekniska system innebär att kvalificerade systemtekniska frågor måste lösas. Infasningen av nya energikällor, som solceller eller vindkraft, i ett redan etablerat elsystem ger exempel på sådana. Regleringen av el-last under dygnet och årstiderna är ett annat typiskt systemproblem. En fråga som med ökad kraft trängt sig fram under senare år är optimering av energisystem. Här blir uppmaningen att inte dra för snäva systemgränser central. Men med avseende på vad ska systemet (t ex energisystemet i en kommun, i Sverige, i hela världen) optimeras? De flesta utarbetade modeller väljer den billigaste lösningen räknat över en viss tidsperiod. Man optimerar alltså med hänsyn till (monetär) ekonomi. Detta är i allmänhet inte samma sak som att optimera termodynamiskt och inte heller är resultatet nödvändigtvis i samklang med politiska och sociala värderingar. Vi kommer i fortsättningen vid ett par tillfällen att observera att system kan vara optimala i ett avseende men inte utifrån en annan, kanske lika välmotiverad, aspekt. Den teknisk-ekono- 10 IVA ENERGI MOT EN NY ERA

13 miska rationaliteten ger inte alltid rätt utslag. Detta leder oss naturligt över till den andra och bredare tolkningen av energisystem. Socio-tekniska system Här vidgas synfältet så att såväl tekniska föremål och länkar som aktörer och institutioner räknas in i systemet. Det gäller t ex inte bara fjärrvärmesystemet utan också det kommunala bolag som driver det, kunder, konkurrenter, miljömyndigheter och lagstiftare. Det finns flera teoretiska traditioner inom området. Den kanske viktigaste av dem utgår från teknikhistorikern Thomas P Hughes klassiska studie över elsystemens framväxt i olika länder (Hughes 1983). Han noterar där bland annat tre aspekter som har stor betydelse i alla större socio-tekniska system. En är entreprenörens, eller mer precist systembyggarens, nyckelroll. Utan en viljestark och skicklig systembyggare (som inte behöver vara en person) uppstår inget system. En annan är sviktande fronter (reverse salients) som innebär att ett system måste etableras över en bred front och systembyggaren kommer att möta frontavsnitt där motståndet är starkt: om systemet ska utvecklas måste sådant övervinnas på ett eller annat sätt. Det tredje begreppet är teknisk stil, där Hughes själv tidigt såg hur eltekniken kom att utformas på skilda sätt i USA, England och Frankrike, beroende på olika tekniska och kulturella traditioner, utbildningssystem och lagregler. Alla tre aspekterna är väl värda att beaktas i arbetet med energisystem. Man ska inte vänta sig att bästa lösningar bara inställer sig: det behövs systembyggare och det krävs att sviktande frontavsnitt identifieras om t ex vätgas eller biomassa i större utsträckning ska kunna bli en del av det svenska energisystemet eller om koldioxidinfångning ska slå igenom som global teknik. Att Sverige har särskilda traditioner och förutsättningar inom energisystemen får man inte negligera: vi har speciella förutsättningar (inte hur stora som helst givetvis) för att utforma energisystem i vår egen tekniska stil och vi kan låta egna värderingar och vår samhällssyn få genomslag. Systemen och verkligheten Utan en viljestark och skicklig systembyggare uppstår inget system. Vilket är då det riktiga eller bästa sättet att tänka på energisystem: som tekniska system eller socio-tekniska system? Den frågan måste i detta sammanhang få ett pragmatiskt svar. Forskningen inom energiområdet domineras kraftigt av en teknisk systemsyn. Så kommer det säkert att vara i fortsättningen också. Utifrån det bredare synsättet kan man dock ifrågasätta en del metoder och resultat, t ex vad en optimal lösning (se ovan) egentligen innebär och hur realistisk en tänkt teknisk systemuppbyggnad egentligen är. En lärdom från forskningen om socio-tekniska system är att verkligheten inte är till alla delar given och objektiv. Vad som är rationellt, vad som är möjligt och vad som är intressant är alltid i någon mening socialt konstruerat, dvs det bygger på överenskommelser, ofta informella, mellan människor (Bijker m fl 1987). Inom energiområ- IVA ENERGI MOT EN NY ERA 11

14 det kan man urskilja hur föreställningen om vad som är rimligt respektive flummigt har skiftat ganska mycket under 1900-talets senare år 1. Det finns dock mycket goda skäl att använda en bredare systemsyn om man vill göra en realistisk analys av framtiden. Tekniken i sig själv åstadkommer ingenting. Eller som en forskare i den socio-tekniska traditionen påpekat: Airplanes don t fly, airlines do. Även om man inte objektivt kan avgöra vilken systemsyn som är riktigast, måste man notera att valet av systembegrepp liksom av systemgräns till stor del är ett moraliskt val: ett värderingsbestämt avgörande. När vi väljer att i denna rapport utgå från det globala systemet och energiproblemet i hela dess globala vidd är det inget som tvingar oss att göra så. Vi väljer att göra det eftersom det stämmer med våra värderingar och bedömningen att vi hellre lever i en något rättvisare värld än i en något mindre rättvis. I det intressanta mångnationella IGBP-programmet anger man (se Global Change and the Earth System) tre nära sammanhängande motiv för att ta ett globalt systemgrepp: 1) människans miljöpåverkan (och då tänker man inte bara på klimatet) har nu antagit sådana proportioner att man kan tala om en helt ny relation mellan människan och naturen och hur dessa förändringar fortplantas i the earth system, 2) vetenskapen får en ny och ovan roll i en global debatt om människans livsmöjligheter, 3) vi måste möta utmaningen om global change eftersom något liknande inte tidigare förekommit i mänsklighetens historia. Referenser Bijker, Wiebe E., Hughes, Thomas P. & Pinch, Trevor J. (1987): The Social Construction of Technological Systems. New Directions in the Sociology and History of Technology. The MIT Press, Cambridge, England Churchman, C. West (1967): The Systems Approach. New York: Dell Publishing. International Geosphere-Bioshere Programme (2001) Global Change and the Earth System: a planet under pressure. IGBP Science 4 Hughes, Thomas P (1983): Networks of Power. Electrification in Western Society Johns Hopkins University Press, Baltimore Ingelstam, Lars (2002). System att tänka över samhälle och teknik. Energimyndigheten, Eskilstuna Kraft att veta (2001). Program Energisystem, Linköping Meadows, Dennis L. et al. (1972): Limits to Growth: a report for the club of Rome s project on the predicament of mankind. Universe Books, New York 1) Man kan som ett exempel påminna om att miljörörelsens, på sin tid mycket utskällda energiplan MALTE, var den prognos som i efterhand visade sig bäst svara mot den verkliga utvecklingen. 12 IVA ENERGI MOT EN NY ERA

15 BESTÄMNINGSFAKTORER FÖR ENERGIUTVECKLINGEN Befolkning och inkomst är grundläggande bestämningsfaktorer för energiutvecklingen. Men hur de närmare sambanden ser ut beror på vilken utvecklingsfas ett land befinner sig i, på teknik och livsstilar och på den politik som förs. Bondesamhället litade till ved, vind och strömmande vatten. Med industrisamhället blev kol, gas och olja basen för en växande massproduktion. I dag är det kanske utvecklingen mot ett allt mer utpräglat kunskapssamhälle som på sikt kan få stora effekter på arbetsliv och levnadsmönster och leda till nya kopplingar mellan energisektorn och andra samhällssektorer. OECD-länderna dominerar i dag världsekonomin. Deras invånare utgör mindre än 20 procent av jordens befolkning men de svarar för närmare 80 procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP). Mönstret är emellertid på väg att ändras. Globalt kan utvecklingsländernas frammarsch komma att flytta tyngdpunkten i världsekonomin med betydande konsekvenser också för energiutvecklingen. Global tillväxt med tyngdpunkt i utvecklingsländerna Världens befolkning väntas växa från ca 6 miljarder människor år 2000 till närmare 8 miljarder år 2020 och till 9 eller10 miljarder år 2050 med praktiskt taget hela ökningen i utvecklingsländerna. Samtidigt förskjuts åldersstrukturen. Under de närmaste decennierna kommer ett stort antal utvecklingsländer som i dag är i början av ålderstransitionen (då antalet barn och unga växer) att komma in i skeden med en ekonomiskt sett mer gynnsam åldersstruktur (då den arbetsföra delen av befolkningen växer). Detta ger dem bättre möjligheter att öka sina inkomster per capita. I industriländerna har befolkningen börjat åldras. Europa (utom Östeuropa) väntas år 2030 ha kommit in i en fas av kraftigt åldrande (då de allra äldsta åldersgrupperna ökar medan den arbetsföra befolkningen förblir konstant eller till och med minskar). Fram till år 2050 beräknas även Östeuropa, Nordamerika och Östasien hamna i denna fas av utpräglat åldrande (Sommestad, L. & Malmberg, B., 2000). I det nuvarande EU väntas befolkningen öka mycket litet från 376 miljoner år 2000 till 383 miljoner år 2010 för att därefter vara ungefär oförändrad. I Sverige uppskattas folkmängden växa från 8,9 miljoner år 2000 till 9,5 miljoner år Då förutsätts ungefär samma nivå på nettoinvandringen som i dag. Under det sena 1900-talet växte per capita inkomsten i en rad utvecklingsländer snabbare än genomsnittet i OECD-länderna med den mest spektakulära frammarschen i Asien. Mellan år 1975 och år 2000 fyrdubblades BNP per capita i Östasien och Stillahavsländerna. Kina har ökat sin inkomst per capita i förhållande till OECD från 1/21 år 1975 till 1/6 år Räknat från 1980 har även Indien närmat sig OECD- IVA ENERGI MOT EN NY ERA 13

16 nivån från 1/14 år 1980 till 1/10 år 2000 (jämförelserna avser köpkraftskorrigerad BNP, se UNDP, 2002). Många människor har på historiskt sett mycket kort tid lyfts ur fattigdom. Men fortfarande är många extremt fattiga (har en inkomst under en dollar per dag). Andelen extremt fattiga har enligt UNDP bara minskat långsamt från 29 procent år 1990 till 23 procent år I den fattigaste regionen i världen Afrika söder om Sahara har utvecklingen överlag varit negativ. Där minskade inkomsten per capita under 1990-talet. De flesta bedömare räknar med att BNP globalt kommer att växa snabbare än befolkningen. Scenarier från World Energy Council, som byggts upp efter genomgång av en lång rad energiframtidsstudier, ger en god bild av typiska antaganden. BNP förutsätts på global nivå växa med 2,2 procent i scenarierna med måttlig tillväxt och med 2,7 procent i scenariot med hög tillväxt. Medan befolkningen grovt sett fördubblas mellan år 1990 och år 2050, väntas BNP fyr- eller femdubblas. Utvecklingsländernas frammarsch är markant i samtliga scenarier. Inkomstklyftan mellan industriländer och utvecklingsländer minskar i relativa termer. Men detta är en utdragen process. Även om vissa regioner avancerar snabbt kan det ta 50 år eller mer innan genomsnittsinkomsten för utvecklingsländerna når den nivå som OECD-länderna hade på och 1970-talen. Trots detta kan man dra slutsatsen att den befolkningstillväxt och den frammarsch för utvecklingsländerna som scenarierna skisserar kommer att flytta tyngdpunkten i världsekonomin. Kina är redan i dag världens näst största energikonsument och världens tredje största energiproducent. Modellberäkningar för perioden fram till år 2030 pekar mot att hela 75 procent av den globala energikonsumtionsökningen skulle kunna äga rum i utvecklingsländerna, framför allt i Asien (European Commission, 2002). Även om tillgången till modern teknik möjliggör ett mer energieffektivt förlopp än i de tidigare industrialiserade länderna, handlar det om en kraftig ökning av energiefterfrågan på dessa marknader. Avsaknaden av uppbyggd infrastruktur kan därtill gynna nya lösningar, t ex distribuerade system för energiframställning i stället för de stora centraliserade system som hittills varit regel. Kina är redan i dag världens näst största energikonsument och världens tredje största energiproducent. Sociala klyftor finns kvar Framtidsbilden är emellertid inte enhetlig. Många länder och regioner kan fortsätta att brottas med stora svårigheter. Särskilt osäker är utvecklingen i de allra fattigaste regionerna. UNESCO-studien The World Ahead Our Future in the Making ser inte bara fattigdomen och miljöfrågorna utan även den sociala ojämlikheten som ett globalt hot. En ny era av segregering kan komma att dra en skarp skiljelinje mellan dem som har god utbildning, arbete och social ställning och dem som på olika sätt ställs utanför i ett alltmer globalise- 14 IVA ENERGI MOT EN NY ERA

17 rat och kunskapsintensivt samhälle. Många länder plågas av krig, social oro och inbördes konflikter. Vad betyder dessa sociala frågor för de framtida energisystemen? Kanske väl så mycket som de tekniska och ekonomiska aspekterna. Ojämlikhet, krig och social oro kan leda till att samhällssystemen, inklusive energisystemen, stagnerar eller förfaller. Å andra sidan kanske dagens fokusering på terrorbekämpning i en (nära) framtid kan framkalla ett kraftigt ökat bistånd till fattiga länder i syfte att minska de spänningar som finns och minska grogrunden för terrorism. Vad betyder det för framväxten av nya energisystem? Vad kommer behovet av rent vatten världens kanske mest brännande problem att innebära för framväxten av nya solbaserade decentraliserade energisystem? Energianvändningen ökar trots effektivisering Tekniska framsteg har över tiden bidragit till betydande effektiviseringar: energin per producerad enhet, per kvadratmeter bostadsyta osv har minskat. Det är i första hand industrin som bidragit till att minska energiintensiteten i relation till BNP. Energiintensiteten i bostäder och lokaler har i många fall också minskat, men inte lika starkt. I USA förbättrades bränsleeffektiviteten i fordonen under och 1980-talen (från ett ineffektivt utgångsläge). Under senare år har trenden vänt: genomsnittsbilen i USA kräver nu ökande mängd bränsle per km. I Europa har bilarna blivit något bränslesnålare sedan 1970-talet, men de energisnålare konstruktionerna har i hög grad motverkats av starkare motorer och höjda prestanda. Samtidigt har befolkning, industriproduktion och transportvolymer vuxit. Bostäderna har blivit större och apparaterna fler. Även om varje BNP-enhet i allmänhet blivit mer energieffektiv har energiförbrukningen i absoluta tal fortsatt att växa världen över. En bidragande orsak är att energin har ökat mindre i pris än arbetskraften. När inkomsterna i olika regioner ökat har energikonsumtionen efter hand förskjutits mot mer bekväma, rena och flexibla energibärare. El och gas har fått en ökad roll. Livsstilar och beteenden Kommer tendensen till växande energiförbrukning och koldioxidutsläpp att brytas till följd av ökad miljömedvetenhet och förändrade livsstilar? Frågan måste ses i ett internationellt perspektiv. Låt oss börja med utvecklingsländerna, där stora grupper strävar efter att få en bättre försörjning, moderna bekvämligheter och på sikt en egen bil. Denna grundläggande strävan efter höjd materiell standard, ökad rörlighet och tillgång till det moderna konsumtionssamhällets allehanda produkter kommer säkerligen att förbli stark. Därmed inte sagt att utvecklingen behöver ta precis samma väg som i de länder vars tillväxt startade tidigare. Med nya grepp i stads- och trafikplaneringen, ekonomiska incitament och andra åtgärder skulle megastädernas transportsystem kunna formas på nya, mindre miljöstörande sätt (se sid 57). Med krav från användare och myndigheter kan fordonen bli renare, tystare och säkrare. I de rikare industriländerna har ett marknadsdrivet arbete för miljö och uthållighet tagit fart under 1990-talet men andelen miljömärkta IVA ENERGI MOT EN NY ERA 15

18 FOTO: KASPER DUDZIK/PRESSENS BILD Skånes Pågatåg firade 20-årsjubileum den 9 januari Satsningen år 1983 på Pågatågen, i en tid när tåg var omoderna och järnvägar lades ned, var djärv men visade sig framgångsrik. På 20 år har antalet resenärer ökat från 3,4 miljoner till 8,9 miljoner. Tolv stationer med nio tåg i trafik har blivit 40 stationer och 26 tåg. produkter utgör fortfarande en obetydlig del av den totala privata konsumtionen, i Sverige 2,2 procent (år 1998). OECD-studien Towards Sustainable Household Consumption. Trends and Policies in OECD-countries understryker att miljöpåverkan från hushållens aktiviteter har ökat under de senaste tre decennierna och att de negativa effekterna, särskilt vad gäller energi, transporter och avfall, kommer att intensifieras under de kommande 20 åren om inte motåtgärder vidtas. Det är en vanlig uppfattning att man måste ändra värden och attityder hos människor för att de ska agera miljövänligt. Men undersökningar från flera olika länder visar att de flesta redan har positiva miljöattityder. Dessa positiva attityder är emellertid inte någon garanti för ett miljövänligt beteende. En individs beteenden bestäms inte bara av personliga faktorer. Det beror också i hög grad av omgivningen och situationen. Går det buss eller tunnelbana dit jag behöver åka? Finns det miljömärkta varor i den affär som ligger på bekvämt avstånd? En rad undersökningar visar att ju högre barriärerna är att det är dyrt, obekvämt osv desto mindre effekt har positiva miljöattityder på beteendet. Om samhälleliga åtgärder ska bli effektiva kan de inte bara rikta in sig på att påverka attityder. De måste också undanröja hinder och förstärka incitament för det önskade beteendet. Bilden ovan ger ett exempel. Sociala normer är betydelsefulla. Finns det en tydlig och allmänt accepterad bild av det önskvärda beteendet? Sluter de grupper som individen identifierar sig med upp bakom beteendet? Då ökar sannolikheten för att individen ska ta till sig beteendet. Nya normer utvecklas lättast genom mellanmänsklig kontakt. Förmågan att skapa institutioner som ger många människor möjlighet att utveckla nya förhållningssätt i samspel med andra kan i det sammanhanget vara en viktig faktor. Vi avslutar vår exposé över energianvändningens bestämningsfaktorer genom att vända blicken mot samhällets institutioner, mot politiken och frågor om makt och inflytande. 16 IVA ENERGI MOT EN NY ERA

19 Politik, aktörer och institutioner Perioden från år 1945 till år 1980 kännetecknas i de flesta stater av en stark expansion av statens roll i samhället. Efter 1980 kan man emellertid tala om ett systemskifte. Från denna tidpunkt blir avreglering, privatisering och marknadsanpassning allt tydligare ledstjärnor. Förändringarna på energiområdet har varit markanta. Den svenska elmarknaden avreglerades år 1996 och inom EU avregleras successivt både el- och gasmarknaderna. De stora förändringarna i samhället efter år 1980 har fått vittgående följder. De förändringar som gynnar ekonomisk expansion och konkurrenskraft kan samtidigt ställa stora krav på individerna och samhället. Hur klarar vi de uppskruvade kraven i arbetslivet? Hur förhindrar vi att många slås ut och att klyftorna i samhället ökar? Det vore ohistoriskt att tro att den marknadsliberala revolutionen i sin nuvarande form kommer att bestå för evigt. Varje historisk trend framkallar motkrafter, som över tiden kan leda till betydelsefulla omkastningar. Om ett par decennier kan vi mycket väl stå inför en ny systemförändring där balansen mellan politik och marknad ånyo skiftar. För att förstå processerna i samhället kan man ha anledning att söka urskilja olika aktörer och deras intressen. Grovt sett kan det vara motiverat att i förhållande till en tänkt förändring, t ex ett energiscenario, urskilja tre kategorier av aktörer i) förespråkare, ii) neutrala, iii) mot- Som så många andra proteströrelser tappade Folkkampanjen mot kärnkraft styrka relativt snabbt efter folkomröstningen år 1980, men de som vaktade Kynnefjäll mot SKBs provborrningar var uthålliga och vann framgång. Bilden är från vaktstugan i Kynnefjäll. FOTO: TOMMY SVENSSON /PRESSENS BILD IVA ENERGI MOT EN NY ERA 17

20 ståndare. På något sätt måste man också ta hänsyn till med vilken hetta och med vilka medel (t ex ekonomiska resurser och organisering) som respektive aktörs intressen kommer att främjas. Gör man det kommer man snarare fram till fem kategorier i) entreprenörer, bärare av förändringen, ii) gynnade, iii) neutrala, iv) missgynnade, offer, v) aktiva motståndare. När det gäller att konstruera och bedöma scenarier för en utveckling t ex 20 år fram i tiden får maktfrågorna en särskild innebörd, betingad av tidsperspektivet. En viss aktörs intresse kan vara starkt och välorganiserat men kortlivat. I så fall spelar det liten roll i det långa perspektivet. En annan kan vara mer måttfullt engagerad men uthållig och konsekvent, vilket kan få stort genomslag på händelseförloppet på lång sikt (se bild sid 17). Det finns alltså skäl att se på tidsprofilen för olika förlopp och med dessa sammanhängande strategier för agerande på lång sikt. Till en ny teknik, avsedd för massanvändning (t ex bränsleceller eller solceller), kan det gradvis byggas upp en bas av investeringar, distributionssystem och kundrelationer. En liten entreprenör kan över tid bli en stark intressent. En av de vanligaste metoderna för att konvertera ett svagt organiserat intresse till en långsiktig angelägenhet i samhället är att bygga någon form av organisation kring det. Ett idealistiskt u-landsengagemang under och 1970-talen fick sin fasta organisation i Sida. Miljöintressena väcktes under sent 1960-tal i en stor opinion och fick sin fasta form i Naturvårdsverket kring Den inflytelserike samhällsvetaren Max Weber beskriver detta som en övergång från en karismatisk till en byråkratisk fas. All organisation är inte lika bra (det finns inga succérecept) och det är givetvis inte bara ämbetsverk som kan fylla funktionen att öka uthålligheten över tid av en viss typ av intressen. Arten, styrkan och långsiktigheten i ett intresses organisering förblir dock en nyckelfaktor när man ska bedöma realismen i olika scenarier. I scenariostudier över energi tillmäts ofta kostnadssänkningar över tid (av vätgas, biomassa, solceller, bränsleceller osv) stor vikt, givetvis med rätta. Särskilt betydelsefulla är lärkurvor (learning curves). Men även dessa är till stor del bestämda av makt- och intresseförhållanden. Finns ingen bärare, som gradvis kan vidga marknaden och samtidigt utveckla tekniken, uteblir det lärande som förutsätts. Tesen att ekonomin styr allt måste alltså tas med en stor nypa salt. Makt och intressen kan styra över prisbildningen och mäktiga aktörer kan sätta sig över (i varje fall måttliga) kostnadsskillnader när detta bättre överensstämmer med deras långsiktiga intressen. Klimatpolitiken ger många exempel på de starka intressenas roll. I länder som USA, Kanada och Australien har en rik tillgång på billig energi lett till en förhållandevis hög energiåtgång i stora delar av näringslivet. Därför kan företrädare för branscher med föråldrad energiintensiv struktur se krav på minskad energianvändning som ett hot mot den egna verksamheten och agera kraftfullt i klimatsammanhang. Tesen att ekonomin styr allt måste alltså tas med en stor nypa salt. 18 IVA ENERGI MOT EN NY ERA

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

framtider Energisystemet 2020

framtider Energisystemet 2020 Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Ny klimat- och energistrategi för Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen. Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Johan Hall 2016-03-30 20150510 ERT DATUM ER REFERENS 2015-12-18 M2015/04264/Ee Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika

Läs mer

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen 8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Om klimat, miljö och energi

Om klimat, miljö och energi Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Lokala perspektiv och hållbarhet

Lokala perspektiv och hållbarhet Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen.

Företag D är ett globalt läkemedelsföretag och är ett av världens största företag inom branschen. Enactverktyg: Vad är ett företag värt? Denna övning är en värderings- och diskussionsövning som kan användas med grupper för att diskutera olika sätt att se på riskbedömning och värdering av företag. Den

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter. Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer