ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 81 NR Besök Elbranschens nätplats:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 81 NR. 4 2010. Besök Elbranschens nätplats: www.elbranschen.nu"

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 81 NR Besök Elbranschens nätplats:

2 KURSER 8ELKVALITET OCH TERMOGRAFI Praktisk elkvalitet Vad är elkvalitet och vilken mätmetod ska du använda? Datum för våren kommer senare Praktisk mätanalys elkvalitet Lär dig analysera mätdatan på ett effektivt sätt. Datum för våren kommer senare Praktisk nätdimensionering Undvik att bygga in problem i nya nätavsnitt genom att dimensionera med moderna beräkningsunderlag. Göteborg, november Frekvensomriktardrifter Sänk energikostnaden genom att varvtalsreglera motordrifter. Kraven på installationen ökar dock då risken för EMC-störningar ökar. Lär dig utföra enklare installationer och felsökning av frekvensomriktare. Örebro, november Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som i ditt arbete kommer i kontakt med elkvalitetsproblematik eller nätrelaterad EMC-problematik och vill bilda dig en uppfattning om vad som krävs av ett mätinstrument för olika typer av elnätsanalyser. Praktisk termografi Lär dig utnyttja värmekameran och de många användningsområdena. Stockholm, 10 dec Helsingborg, 28 oktober Umeå, 8 november Göteborg, 18 november Praktisk industritermografi Specialkurs för dig som arbetar inom industrin. Datum för våren kommer senare Praktisk fastighetstermografi Lär dig termografera och analysera fastigheter. Stockholm, 29 november - 1 december Termografikurs nivå 1 och 2 certifiering Bli certifierad termograför av ITC - världens största organisation för termograficertifiering. Nivå 1, Danderyd, 6-9 december Nivå 2, Danderyd, november Målgrupp Kurserna vänder sig till dig som jobbar med termografi och förebyggande underhåll (ROT eller energioptimering), t.ex. besiktningsmän, service- och driftstekniker inom bygg-, kraft- och processindustrin. Kurserna är lämpliga både för nybörjare och för Er som arbetat ett tag med värmekameran.

3 Fackkunskap / Utbildning / Kundfokus Trinergi AB grundades 1985 och är idag Sveriges ledande specialist på instrument för elkraftsmätningar och termografi. Örebro Göteborg Fira med oss med bra priser på värmekameror FLIR i : :- FLIR i : :- FLIR T : :- FLUKE Ti : :- Fler erbjudanden hittar du på

4 Kontakta oss för referenser och ytterligare information!

5 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårsprenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Rolf Oward Årgång 81 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Omslagsfoto: Kjell Duberg Ur innehållet i nr. 4/2010 ELBRUK har skrivit till näringsdepartementet angående leveransansvar och effektreserver ISTIDEN NALKAS Snarare än uppvärmning är det en ny istid som utgör det stora hotet mot främst den civilserade världen. Professor Göran Frostell har sammanställt de viktigaste faktorerna som styr klimatet i ett makroperspektiv och vad som väntar inom kanske bara några sekler FULL FART I MALMÖS UNDRE VÄRLD Elbranschen har provåkt Citytunneln och Kjell Duberg rapporterar om en underjordisk färd i 160 km/tim och om den komplicerade eltekniken DEBATT I ELBRANSCHEN Många argsinta och informativa artiklar där vindkraftsbedrägeriet skärskådas ännu en gång ur olika synvinklar. Kent Forssgren varnar för att allemansrätten är i farozonen, i synnerhet om det s.k. miljöpartiet får inflytande över svensk elförsörjning. Jonny Fagerström, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, är inne på ungefär samma linje och Bengt Lindhé illustrerar med önskvärd tydlighet vilken impotent kraftkälla de förhatliga vindmöllorna är. Lars Wiegert kritiserar de s.k. prisområdena som i synnerhet missgynnar Skåne efter den politiska våldstängningen av Barsebäck. Kjell Nylén frågar sig om inte marknadsföringen av grön el är rent bedrägeri. Och Elbranschen håller med om att det åtminstone är bondfångeri och utnyttjande av hjärntvättade människors okunnighet. BALTIC CABLE HELT I NORSKA HÄNDER Elbranschens blå-gula sidor Annonsera på Elbranschens nätplats!

6 Elbranschen 4/2010 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresseorganisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leverantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverkligas. Medlemmarna, ca 25, är juridiska personer och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. LARS BLOMQVIST ELBRUK Näringsdepartementet Statssekreterare Ola Alterå Elbruk har skrivit till regeringen Elbruk har skrivit till näringsdepartementet angående leveransansvar och effektreserver på elmarknaden. Elbranschen återger här brevet in extenso, som det brukar heta. Leveransansvar och effektreserver på elmarknaden Praktiskt taget sedan elmarknaden omreglerades har behovet av och ansvaret för en s.k. effektreserv och dess storlek utretts och diskuterats. Frågan är nu övergående lagreglerad, men inom föreningen finns det fortfarande tvivel om det verkligen är klart nu. Elbruk har därför studerat de flesta av de utredningar och propositioner m.m. där effektfrågan har berörts och funnit sådana uppgifter att effektproblemet kommit i en märklig dager för oss. Det handlar om ifall juridiska regler eller ekonomiska teorier ska styra parternas affärsmässiga mellanhavanden på elmarknaden. För att få elektricitet till den dagliga verksamheten går varje elanvändare, stor som liten, i princip igenom den process med anbud och accept som enligt avtalslagen skapar ett giltigt avtal. Därmed har det uppstått rättigheter och skyldigheter för avtalsparterna och tvister som uppstår ska då hanteras med regelverket för avtal. På elmarknaden är det uppenbarligen annorlunda. I de många handlingar som är grundvalen för elmarknaden, finns inledningsvis en bild av ansvaret för effektreserverna som är helt i linje med det civilrättsliga regelverk som styr all affärsverksamhet. Den klarheten tonar emellertid snart bort och frågan om ansvaret för resursernas tillräcklighet övergår till ett ekonomiskt problem om hur utbud, efterfrågan och prisvariationer ska skapa incitament som balanserar elproduktion och elanvändning. De ekonomiska verktygen dominerar sedan helt lösningsdiskussionerna. Det framkommer tydligt i den nyligen lagstadgade regleringen av den s.k. effektreserven, där man hela tiden i förarbetena talar om en lösning genom att utbud, efterfrågan och prisvariationer ska locka användarna till att anpassa sin förbrukning till de aktuella produktionsresurserna så att balans uppnås. Att det finns ett juridiskt avtal mellan parterna, ett elleveransavtal, vars innebörd först kan behöva analyseras ifråga om ansvarsförhållanden, berörs över huvud taget inte. Elleveransavtal innehåller bl.a. en s.k. force majeure-klausul som, i princip, ålägger leverantören att ha leveransförmåga fram till dess att omständigheter som han inte råder över blir så besvärliga att han rimligen inte kan fullfölja sitt åtagande. Någon sorts ansvarstanke finns uppenbarligen i sammanhanget. Vi tycker därför att det är en anmärkningsvärd förändring som vi har sett från juridik till ekonomi så att säga men utan någon särskild förklaring. Och vår förbryllelse ökar när vi jämför med hur man har behandlat ansvarsförhållandet på nätsidan. Där gäller ett s.k. kontrollansvar för nätföretagen vilket är ett mycket hårt krav på deras förmåga att hålla näten öppna. Det är alltså en stor och principiellt viktig skillnad på hur säkerhet och leveransansvar behandlas på elmarknadens två delar. Vid omregleringen 1996 blev alla elanvändare ovana aktörer på den nya marknaden; uppdelningen i nät- och el-frågor, mätning, upphandling, elbörs m.m. Alla anpassade sig emellertid snabbt till de förhållanden som där utvecklades och där elbörsen tog kommandot över mycket av tänkandet och skeendet på ett sätt som gjorde att ingen ifrågasatte riktigheten i det. Utfallet av vår granskning av dokumenten förbryllar därför, som sagts. Kan det ekonomiska systemets allmänna begrepp om utbud och efterfrågan och de incitament som de kan ge upphov till, ersätta det juridiska systemets individuella begrepp om de rättigheter och skyldigheter som uppkommer genom ett avtal? Finns det speciella faktorer på elmarknaden vilka gör att man inte först behöver analysera de rättsliga, obligatoriska delarna i ett avtalsförhållande utan går direkt till att behandla de ekonomiska och icke-förpliktande incitamenten? Vilka är dessa faktorer i så fall? Vi hoppas på ett direkt svar om dem eller en hänvisning till var de kan studeras. Frågan är inte ointressant för om det är det juridiska regelverket som trots allt gäller, så gällde ju det redan vid omläggningen Med vänlig hälsning Svensk Elbrukarförening ek. för. Lars Johansson, ordförande, el-upphandlare Trafikverket Lars Blomqvist, sekreterare, civ.ing. Delges: Energimarknadsinspektionen Konkurrensverket Affärsverket Svenska Kraftnät Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 4

7 Ställverksutrustning ASEA/ABB. Brytare kv. Utrustning från 1960-talet till 2000-talet. Stenator AB Billstabågen 5, Västerås. Tel , fax För ytterligare information: Transformatorer Likriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! TRAMO-ETV AB, ESLÖV Telefon Telefax

8 Elbranschen 4/2010 Istiden nalkas! När självutnämnda profeter och klimatexperter flyger runt klotet för att predika sitt evangelium om global uppvärmning kan det vara på sin plats att påminna om att det snarare är en ny istid som utgör det stora hotet. Inom några få sekler kan kraftig nedkylning vara ett faktum. Och då utsätts den civiliserade världen för oerhörda påfrestningar. Läs professor Göran Frostells genomlysning av de faktorer som styr klimatet i ett makroperspektiv. Orsakerna till de periodiskt återkommande globala nedkylningarna har diskuterats av många forskare och författare utan att man har kunnat nå en fullständig förståelse. En författare som jag, som är lekman på området, kan inte lösa problemet men jag kan kanske hoppas att göra det lite lättare att begripa. En särskild svårighet är att nedisningarna har varierat mycket i styrka, att de har uppträtt omväxlande starka på norra och södra delarna av klotet, och att nedkylningarna ofta har varit regionala så att delar av klotet haft istider medan andra delar inte haft det samtidigt. Solens strålning har avgörande betydelse Flertalet författare har varit överens om att den viktigaste orsaken till globala nedkylningar har varit minskningar av den mängd strålningsenergi (från solen) som nått jorden. Man har påvisat att detta kan bero på minskning av den mängd strålning, som solen avger, och att GÖRAN FROSTELL PROFESSOR EMERITUS det i sin tur beror på förekomsten av solfläckar med reducerad strålning. Denna minskning av strålningsintensiteten varierar och är vanligen inte stor. Professor Lars Franzén har nyligen visat, att solstrålningen mot jorden reduceras periodiskt med stor regelbundenhet ungefär en gång vart 1 000:e år, vilket synes bero på att solsystemet passerar områden med skuggande rymdstoft. Nyligen upptäcktes t.ex. att rymdstoft från planeten Saturnus yttre ringar har stor utbredning i vårt solsystem. Avståndet till solen varierar Mer kända och kanske mer betydelsefulla är tydligen variationer i strålningsintensiteten som beror på variationer i avståndet mellan jorden och solen, och vilka i sin tur beror på att jordens bana kring solen är svagt elliptisk och inte cirkelrund. När jorden är längst från solen vilket sker med en periodicitet av år är strålningen svagast och avkylningen starkast år efter en punkt i jordbanan med svag strålning uppkommer alltså ett maximum och uppvärmningen är stark. Denna periodicitet är tydligen av stor betydelse för uppkomsten av istider och för periodiciteten i nedisningens omfattning och även för avsmältningen, vilket man tycker sig utläsa i tillgängliga kurvor över nedisningarnas omfattning vid olika tidpunkter (Fig. 1 a och b). Variationer i jordaxelns lutning Ytterligare en faktor av betydelse för intensiteten i den solstrålning, som når jordytan, är variationer i jordaxelns lutning. Det anges att denna varierar med ca 21 grader som ett minimum och med ca 24 grader som maximum, vilket medför variationer i strålningsintensiteten. Fenomenet anges variera med perioder av år, så att två maxima och två minima inträffar med ett tidsavstånd av år. Det förefaller mig vidare uppenbart att när jorden under istid på stora områden täcks med ett islager av kanske 3 kilometers tjocklek, och oceanernas yta sänks med mer än 100 meter, så kan en så stor ändring i viktsfördelningen uppkomma att jordaxeln ändras och nordpolen flyttar söderut, men jag har inte sett detta fenomen diskuteras i samband med uppkomsten av istider. Periodiciteten om år har varit särskilt tydlig vid uppkomsten av istider under den senaste millionen år i planetens historia. Jordens bana är svagt elliptisk En annan variation i solstrålningens intensitet beror på att jordbanan kring solen är svagt elliptisk, varför jorden vissa årstider är närmare solen och strålningen starkare. Läget för detta område flyttar sig runt jordbanan med en omloppstid, som anges till år. En faktor, som enligt min uppfattning inte framhållits tillräckligt starkt i litteraturen, är att tidsperioderna med särskild stark strålning och särskilt svag strålning är långt utdragna i tiden och inte skarpt avgränsade, vilket beror på att kretsloppen är oerhört stora och att ellipsformen är svag. Istiderna inträffar sannolikt bara när flera av de celesta variablerna sammanfaller i tiden, och eftersom den sammanlagda solintensiteten ständigt balanserar i närheten av temperaturska- Fig. 1a (bilden t.v.): Istider, från Nationalencyklopedien. Vänstra sidan av diagrammet visar fyra istider och fyra interglacialperioder (värmeperioder) under de senaste åren. Längst upp till vänster ses den pågående värmeperioden som snart kan förväntas övergå i en ny istid. Fig. 1b (bilden ovan): Istider och värmeperioder i iskärna (Vosdoc). Senaste värmeperiod (nutid) kan förväntas att snart övergå i en ny istid. 6

9 Elbranschen 4/2010 lans nollpunkt är det möjligt att enstaka skuggningar av intensiteten förorsakade av regelbundet återkommande mindre minskningar av intensiteten som t.ex. dem som enligt Franzén återkommer vart tusende år eller eventuellt till och med tillfälliga skuggningar orsakade av enorma vulkanutbrott eller meteoritnedslag kan utlösa en istid genom en form av triggermekanism. Påtaglig regelbundenhet Med tanke på att det är ett otal faktorer som kan påverka förloppet, är det märkligt att istiderna under den senaste årmillionen återkommit med stor regelbundenhet. Den sannolika orsaken till detta är att årsvariationen och årsvariationen kommit i fas med varandra, medan de tidigare sannolikt varit i otakt. Eftersom vi kan vara säkra på att den nuvarande värmeperioden inte kan bestå för evigt är det av stor betydelse att försöka fastställa den tidpunkt då nästa istid börjar. I ett preliminärt sådant försök har jag utgått ifrån att den senaste istiden bestått i år och sedan antagit att nästa istid börjar efter år ( x 3) då de båda viktigaste variablerna åter skulle komma i fas med varandra. Detta är en beräkning med mycket osäkra mått. Jordens nådatid skulle därmed förmodas vara ca år. Istiderna föregås av uppvärmning Professor Franzéns kurvor (nedan) visar att varje istid föregås av en klimatperiod med värmestegring, som består under mycket nära 500 år. Likformigheten är stor. Jorden befinner sig just nu i en liknande värmeperiod, vilket dagligen diskuteras i media. Det behövs inte mycket fantasi för att föreställa sig att även vår värmeperiod kommer att följas av en istid. Man har tänkt sig att en värmeperiod har den paradoxala effekten att den utlöser en istid. Mekanismen skulle vara den att den ovanliga stegringen av temperaturen över tropiska hav skulle medföra en förstärkt avdunstning av vatten till atmosfären, vilket skulle utlösa oerhörda snöfall över en kall, nordlig jättekontinent och förorsaka glaciärbildning och den kraftiga sänkning av havsytans nivå, som iakttas under istider. Man tänker sig att bidragande faktorer till att värmeperioden övergår i en köldperiod skulle kunna vara att flera av de övriga parametrarna ett solfläcksmaximum, ökad stoftbildning i atmosfären, ökad reflexion av solljuset på en snötäckt jättekontinent m.fl. skulle medföra minskad strålning och ökad isbildning. När kommer nästa istid? De senaste fem istiderna har alltså föregåtts av värmeperioder med mycket nära 500 års varaktighet. Om vi skulle förutsätta att vi nu befinner oss i värmeperiodens början skulle vår nådatid vara mindre än 500 år och den nya istiden infalla före år Ännu bistrare blir prognosen om vi föreställer oss att vår värmeperiod började för ca 150 år sedan när Lilla istiden slutade. Då skulle istidspunkten den punkt då den nya istiden börjar infalla omkring 2360, d.v.s. om 350 år. Sammanfattningsvis kan sägas att alla dessa beräkningar är ytterst osäkra och att den nya istiden lika väl kan infalla inom 100 eller 200 år, och att största sannolikheten är att den inträffar före år Under de åtta istider, som jorden senast gått igenom, har stora delar av de nu bebodda kontinenterna varit täckta av glaciärer, som i vissa delar varit mer än tre kilometer tjocka. Istäckets utbredning liksom dess tjocklek har varierat mycket, men synes ha varit tjockast inom 61 till 65 graders nordlig höjd. I Europa har allt fast land norr om alperna varit isbelagt och obeboeligt för människor. I Asien har glaciärerna täckt allt land norr om Himalaya. Även hela Nordamerika har till större delen varit istäckt. Stora delar av civilisationen under isen Vid en ny istid kan man förvänta sig att följande länder blir istäckta och obeboeliga. Inom parentes anges antal millioner människor som måste förflyttas eller gå under: Europa: Brittiska öarna med England, Skottland och Irland (55 + 4,5), Tyskland (80), Frankrike, Belgien och Nederländerna ( ), Schweiz och Österrike (6,5 + 8), Sverige, Norge, Danmark och Finland (8,3 + 4,1 + 5,2 + 4,7), Estland, Lettland och Litauen (1,4 + 2,5 + 3,3), Ryssland 50 % (65), Polen, 50 % (33,5). Amerika: U.S.A. (220), Kanada (23,5), Mexico, 50 % (32). Asien: f.d. Sovjet (130), Kina, 50 %, (c:a 900), Japan (114), av vilka hälften (ca 570) kan behöva flyttas. Totalt beräknas mer än en milliard (1 285) människor att behöva flyttas. Givetvis är många av dessa siffror mycket osäkra. Tillgängliga för mänsklig bebyggelse kan förväntas vara stora delar av Afrika, Sydamerika, indiska halvön, Kina och Austra- Figurerna nedan: Franzén och Cropp (2007) och Franzén Qiu och Cropp (2009). Solintensiteten varierar och blir särskilt låg (på grund av rymdstoft ) vart tusende år, vilket kan förmodas initiera en köldperiod och någon gång en istid (figuren t.h.). Figuren t.v. visar Magnetic susceptibility i olika lager av lössjord (en temperaturindikator) under de senaste fem istiderna och värmeperioderna. Lagrens ålder stiger mot höger i diagrammet, varför tidsflödet går från höger till vänster. Mot slutet av varje värmeperiod stiger temperaturen under ca 500 år, sedan kommer istidspunkten, istiden börjar och temperaturen sjunker snabbt under 500 till år, under vilken tid glaciären ökar med mm per år där isen blir tjockast. 7

10 Elbranschen 4/2010 Istäckets utbredning i Europa under senaste istid (Sveriges geologiska undersökning, Uppsala). Mer än 300 millioner människor i Europa måste flytta om isen når samma utbredning under nästa istid. lien. På plussidan kan anges att vidsträckta områden, som nu är öken, under de nya förhållandena kan bevattnas, kultiveras och göras tillgängliga för produktion av föda och andra förnödenheter. Nettoresultatet torde dock bli en avsevärd reduktion av arealer lämpliga för födoämnesproduktion. Det kommer säkerligen att erfordras hela människosläktets förmåga till flexibilitet och anpassning för att lösa problemen med försörjning av flera milliarder människor. Alternativen är massvält och död. Som tidigare framhållits visar professor Franzéns kurvor att de senaste fem istiderna inletts med perioder av global uppvärmning, som med små avvikelser bestått i ca 500 år. Efter istidspunkten det tillfälle då istiden börjat har temperaturen sjunkit snabbt och isbildningen ökat snabbt under 500 till år. Kurvornas lutning är ungefär densamma för alla fem istiderna. Av detta kan man dra slutsatsen att förloppet är lagbundet och regelmässigt och kan förväntas upprepas även under nästa istid. Den mängd av den årliga mycket rikliga nederbörden, som förvandlas till glaciäris, kan beräknas uppgå till mm och mer i de områden, där isen blivit tjockast på 61 till 65 graders nordlig höjd. I andra områden har glaciärbildningen varit långsammare. Detta visar att nederbördsmängderna i drabbade områden har varit betydande, vilket är en förklaring till att världshavets nivå under de olika istiderna kunnat sjunka med så mycket som 90 till 120 meter enligt tillgängliga uppgifter. Sammanfattningsvis visar dessa uppgifter att viktfördelningen av jordens massa kan ha varit kraftigt förändrad, vilket i sin tur bör ha ändrat jordaxelns lutning och därmed kunnat inverka på fördelningen av solvärme på jordytan. Ovanligt uppvärmda hav avlöses av oerhörda snöfall Vad man alltså har anledning att vänta sig är att en ny istid inleds med oerhörda snöfall över en nordlig, kall kontinent. Dessa oerhörda snöfall orsakas av en föregående väldig avdunstning av havsytan från ovanligt uppvärmda tropiska hav. Redan under de första av dessa fimbulvintrar kan snömängderna förväntas bli så enorma att all landtrafik lamslås och att all bebyggelse begravs inom särskilt utsatta områden. En tydlig förvarning om den hotande katastrofen kommer man att få genom att klimatet i nutida temperade zoner ändras till ett fuktmättat drivhusklimat och att nederbördsmängderna ökar starkt. Hur kan man möta hotet om en ny istid? Först och främst måste man göra klart för sig att hotet är verklighet och inte en fantasiprodukt. Vem som helst som är normalbegåvad kan övertyga sig genom att studera t.ex. Nationalencyklopedien eller Encyclopaedia Britannica och lätt tillgängliga artiklar under rubriken Ice ages på internet, där man finner sådana uttryck för farhågorna som att en ny istid är skrämmande nära. Den är dock med stor sannolikhet så avlägsen att ingen nu levande människa behöver uppleva den! Jordklotets livsformer har genomlevt hundratals istider, och människan och hennes förfäder har kunnat överleva i och anpassa sig under ett trettiotal istider. Människosläktet som art är därför inte i fara, men vår kultur, civilisation och samhällsordning är hotade. Om man har djärvheten att tro att man kan hejda en istid genom att tillföra jorden värme är det lätt att inse att endast kärnkraften förhoppningsvis skulle erbjuda möjligheter. Men tillgången på uran och annat klyvbart material är begränsad, men det är möjligt att den hett efterlängtade fusionskraften kan erbjuda lösningar. Nyligen (2010) har representanter för fusionsforskningen ställt i utsikt att man skulle kunna ha fungerande fusionskraftverk i gång inom 40 år. Det förefaller mig vara samhällets viktigaste uppgift i framtiden att ge fusionsforskningen ett reservationslöst JA och obegränsat ekonomiskt stöd. Om problemen med fusionskraft kunde lösas inom t.ex. 100 år kan nog mänskligheten se framtiden an med tillförsikt. Över en miljard människor måste flyttas I dagens situation ter sig tanken att värma upp hela jorden med kärnkraft t.ex. genom att tillföra hetvatten från kärnkraftverk till Golfströmmen och andra havsströmmar som en ren utopi. Återstår alltså tvånget att flytta mer än en milliard människor söderut, en gigantisk uppgift. Den uppgiften är dock ringa i jämförelse med problemet att bereda plats, bygga bostäder och att framställa föda åt dessa människomassor. Alternativet är massdöd. Snarast måste alla världens statsmän och politiker tackla och försöka lösa alla de problem som uppstår när jordens nordboende befolkning måste beredas plats bland de folk, som bor i de länder och platser, som kan göras lämpliga för inflyttning. Under förutsättning att jordens energiproblem kan lösas kommer det att bli en spännande och stimulerande uppgift för mänskligheten att bevattna, kultivera och utveckla jättelika öknar och sterila områden och att av dem skapa skogar och savanner, som kan producera föda och andra förnödenheter åt många millioner förflyttade människor och den övriga befolkningen. Förutsättningar för en ljus framtid är troligen att jordens befolkning inför den överhängande gemensamma faran bildar ett världssamhälle med en global regering, ett världsparlament, en världspolis och en världsarmé, som förbjuder krig och som nedkämpar terrorismen. * Ingenting av detta är omöjligt eller orealistiskt under förutsättning att statsmän och politiker inser faran i tid och i tid börjar genomföra energiska och realistiska åtgärder. Nådatiden är kort, men den är sannolikt tillräcklig om motåtgärderna börjar innan de stora regnen och snöfallen sätter in. * Elbranschens redaktion delar inte helt och fullt professor Frostells uppfattning att det behövs en världsregim. En sådan är, menar vi, snarare ett hot mot mänskligheten. Klimatbluffen är ett illustrerande exempel där en självutnämnd maktelit inom bl.a. rufflarorganisationen FN strävar efter världsherravälde. När politruker och andra bedragare flyger jorden runt och håller klimatmöten på skatteslavars bekostnad skulle man önska att faran inför en kommande istid stode överst på agendan, inte en mer eller mindre påhittad uppvärmning och dess katastrofala följder. Men visst behövs det samarbete när isarna börjar växa om kanske bara några sekler och stora delar av den civiliserade kulturvärlden blir obeboeliga. 8

11 Euro Energy Components AB - Din kontakt inom el! 3-polig A NYHET! 3 Montagematriel

12 Elbranschen 4/2010 Tåget kör ut ur tunneln söderifrån (från Triangeln) och in mot Malmö C. Full fart i Malmös undre värld Mjukt och tyst rullar Skånetrafikens nya motorvagnståg X61 ut från Malmö C Nedre. På kort tid accelererar ekipaget till 100 km/tim och station Triangeln dyker upp efter bara en minut. På färden vidare mot Hyllie nås maxfarten 160 km/tim och efter bara fyra minuter kommer tåget ut ur tunneln och man skymtar de stora byggprojekten i Hyllie. Med ett stopp på 1,5 minuter vid Triangeln blir restiden Malmö C-Hyllie 6,5 minuter. Förhoppningen är att Citytunneln ska minska biltrafiken i centrala Malmö och den innebär att det blir cirka 200 färre tåg per dygn på Kontinentalbanan som går genom och runt Malmö. Den 2 oktober fick representanter från press och TV tillfälle att inom ramen för testkörningarna bli de första passagerarna på ett persontåg i Citytunneln. Åkkomforten i de nya Pågatågen (som inte kommer att trafikera Öresundsbron) är imponerande och gången ryckfri trots stark acceleration och hög fart. Spåren i tunneln är ingjutna i betong med högdämpade infästningar, vilket förutom en behaglig gång också innebär att ljudvågorna inte fortplantar sig i form av vibrationer till byggnaderna ovanför. Nu är vi inne i det absoluta slutskedet av projektet, berättade Patrik Magnusson, projektledare för delprojekt järnväg. Alla entreprenader utom en är avslutade och anläggningen testas nu intensivt. Den sista entreprenaden där spåren ansluts till den befintliga Öresundsbanan, Ystadsbanan och kontinentalbanan mot Trelleborg pågår. Spänningssatt och klart för drift Anläggningen är i princip färdig i dag, framhåller Patrik. Allt är spänningssatt och klart för drift. Nu pågår en intensiv period där vi testar hur alla tekniska system fungerar tillsammans. Testperioden började redan före sommaren och pågår november ut. RAPPORT: KJELL DUBERG Fredagen den 24 september kördes tågen ner och under en intensiv testvecka i slutet av september kördes ungefär 50 turer om dagen mellan Malmö C och Hyllie. Det gjordes med två Pågatåg av den nya modellen X61, ett tåg i vartdera tunnelröret. Dessa två tåg har fått namnen Östen Warnerbring och Birgit Nilsson. Hittills är vi nöjda med testarbetet. De fel som upptäckts håller vi nu på att rätta till. Vi har bland annat råkat ut för en del felaktiga larm vid tågstopp och när tågets strömavtagare tas ner. All utrustning trimmas in och justeras. Vi ser till att alla kameror är riktade mot rätt motiv. Parallellt pågår utbildning av driftspersonal och inte minst förberedelser inför invigningen, förklarar Patrik Magnusson. När första testomgången med tåg har avslutats genomförs beredskapsövningar med räddningstjänst, polis och sjukvård bl.a. en brandövning där en rökmaskin simulerar brand i ett tåg. Före invigningen blir det ytterligare tillfällen att provköra tågen. Nytt utseende ovan jord På markytan pågår jobb vid alla tre Citytunnel-stationerna. Vid 10

13 Elsäkerhet i praktiken En bok som inte följer strömmen! Boken är skriven av erfarna besiktningsingenjörer och bygger på deras praktiska erfarenheter av elsäkerhet. Elsäkerhet i praktiken fyller ett stort behov som handbok och är mycket informationsrik. Denna bok är i första hand avsedd för av Elektriska Nämnden auktoriserade besiktningsingenjörer. Dels som ett utbildningsmaterial för blivande besiktningsingenjörer men även för etablerade besiktnings ingenjörer som vill förkovra sig i något speciellt ämne där elanläggningen kan innebära en risk i form av brand-, avbrotts- eller personskada. Boken kan med fördel även nyttjas av eldriftsansvariga för kunskap om vilka risker den elektriska anläggningen kan generera. För elinstallatörer och elektriker kan boken ge värdefull information om hur elinstallationen kan utgöra en risk. ELSÄKERHET i praktiken Du kan beställa Elsäkerhets i praktiken på på telefon och fax eller fyll i talongen nedan. Jag beställer ex av Elsäkerhet i praktiken Beställningsnr Pris 1690 kr (medlemspris 1521 SEK) exkl moms Namn E-post Företag Telefon Adress Postnummer/Ort Organisationsnummer Faktureringsadress (om annan än ovan) Ja, jag vill bli medlem i Brandskyddsföreningen 1-49 anställda 1040:-/år över 50 anställda 2540:-/år Brandskyddsföreningen Svarspost Kundnummer Stockholm Frankeras ej. SBF betalar portot.

14 Elbranschen 4/2010 Grafiken visar Malmö Centralstation i färdigt skick. Tåget närmar sig mitten av Malmö C Nedre där uppgångarna till Glashuset finns. Spåren är ingjutna i betong med högdämpade infästningar. De gula plåttavlorna i grupper om fyra mellan skenorna kallas baliser. Deras uppgift är att sända baninformation när de aktiveras av ett passerande tåg. Bilden till höger: Malmö C Nedres stationsdel har fyra spår med två mellanliggande plattformar, 340 meter långa och 11 meter breda. Hela stationen svänger något och lutar ner mot de borrade tunnlarna. Triangeln och Hyllie driver Malmö stad arbete med angörnings- och torgytor. Ovanför Malmö C Nedre utför Jernhusen gatu- och torgarbeten för att lägga om trafiken runt centralstationen. Man har i det närmaste färdigställt det nya parkeringshuset och den stora glashallen som knyter samman tåg, buss, taxi och bilparkering. Glashallen är uppförd i stål och glas, något som ger lokalen en luftig karaktär. Här kommer nya butiker, restauranger och caféer att etableras. På rampen upp till bangården finns en gräns där Trafikverket bygger om bangården, spåren och markytan för att anpassa nedfarten till Citytunneln. Spåren är redan hopbyggda men signalmässigt kommer det hela att kopplas ihop först den 11 decem- X61 närmar sig Triangeln söderifrån från Hyllie. Mellan Hyllie och Triangeln kommer tåget upp i 160 km/tim. Till höger Station Triangeln 25 meter under marken. Perrongen är 250 meter lång och spåren skiljs åt av en 14,5 meter bred plattform. Själva bergrummet är 28 meter brett och 12 meter högt men ett innertak begränsar höjden till 5 meter. Lägg märke till att insteget till tåget ligger exakt i nivå med plattformen. 12

15 TRANSFORMATORER FÖR INDUSTRI & KRAFTBOLAG Gjuthartsisolerade transformatorer kva Krafttransformatorer MVA ELNORD KRAFT Odlingsvägen TÄBY DIESELELVERK Mobila elverk Stationära elverk Containermonterade elverk Kundanpassade elverk Automatikutrustning Box 37, Rydsgård Tel , fax RING FÖR MER INFORMATION!

16 Elbranschen 4/2010 ber när tågen börjar gå efter nya tidtabellen. Nästa år beräknas Malmö C ha resenärer och besökare per dygn. Var tionde minut till Köpenhamn Från centralen till Triangeln gäller 100 km/tim. Det tar ungefär en minut. Efter Triangeln ökar hastigheten, först till 120 och snabbt därefter till 160 km/tim. Efter fyra minuter bromsar man in vid Hyllie. Totaltiden från Centralen till Hyllie blir alltså 6,5 minuter om stoppet vid Triangeln är 1,5 minuter. Under pressvisningen kördes sträckan Centralen-Hyllie utan stopp på fem minuter. Öresundstrafiken kommer att fortsätta med tjugominuterstrafik, men tack vare Citytunneln blir det nu möjligt att under rusningstid tillämpa tiominuterstrafik. Det är ett av de stora lyften med Citytunneln, säger en glad Stefan Rindestig, Skånetrafiken. Säckstationen som hittills har stoppat upp all trafik är snart historia. Trafikverket har satt som minimum fyra minuter mellan avgångarna, men vi kan faktiskt klara ännu tätare trafik. Start- och slutstation för köpenhamnstrafiken blir Lund. Malmö C Nedre blir som vilken annan station som helst med korta uppehåll för på- och avstigning. Slutstationen för Pågatågen norrifrån blir till att börja med Hyllie. När de södra anslutningarna vid Svågertorp/Lockarp blir klara den 15 augusti nästa år fortsätter tågen till Ystad och 2015 blir det också möjligt att åka Pågatåg till Trelleborg. Nya bekvämare Pågatåg Skånetrafiken har beställt 49 nya tåg med fyra vagnar. Litterat på tågen blir X61 och leverans sker De nya X61-motorvagnarna ska successivt ersätta de äldre X11. De första tågen sattes i trafik den 16 augusti 2010 på sträckorna Malmö-Helsingborg och Malmö-Höör. Tåget X61 kallas också Coradia Nordic och tillverkas av Alstom. De första nio är nu levererade. Vagnarna har fler sittplatser, bekvämare stolar, går med högre hastighet och har bättre tillgänglighet än de gamla Pågatågen som nu rullat i tjugofem år. Insteget ligger exakt i nivå med perrongen. Förutom de 234 sittplatserna finns också vid behov totalt 254 ståplatser. TVskärmar visar trafikinformation och nyheter. Uttag för datorer finns. Vid ingångarna finns extra bekväma sittplatser för äldre och gravida. Tågvärdarna har en egen liten kupé. Över huvud taget är formgivningen väl utarbetad i varje detalj. Många inslag av trä förhöjer helhetsintrycket. Effekten på kw klarar enkelt tågsetet med fyra vagnar och sammanlagd längd 74 meter, bredd 3,258 meter och vikt 155 ton. Maximal hastighet är 160 km/tim. Köpenhamnstrafiken kräver dubbla transformatorer De nya Pågatågen X61 klarar enbart det svenska elnätet och kan Vy från Hyllie västerut mot Danmark. Med Öresundståget ligger Kastrup bara 12 minuter bort. 14

17 Elbranschen 4/2010 Nya Pågatåget sett från trappan upp till Hyllie stations överbyggnad. inte gå i Danmark. Köpenhamnstrafiken ombesörjs som tidigare av motorvagn X31 som är försedd med dubbla transformatorer, en för Sverige och en för Danmark. Motorerna får på så sätt alltid den spänning de behöver, oavsett nät. I Sverige matas kontaktledningarna med 16,5 kv och frekvensen 16 2/3 Hz medan man i Danmark använder det modernare systemet 25 kv/50 Hz. Vid Lernacken, det svenska brofästet, går gränsen mellan svensk och dansk strömförsörjning. Här kopplas drivmotorströmmen ner på en sträcka av ca 120 meter och tåget rullar av egen kraft. Det som bland tågfolk kallas kloka brytare uppfattar helt automatiskt när dansk 25 kv, 50 Hz finns i kontaktledningen och föraren godkänner med en knapptryckning att den danska transformatorn ska börja förse loket med el. Tidig svensk elektrifiering innebär udda frekvens Med jämna mellanrum utefter järnvägslinjerna ligger matningsstationer som förser linjerna och de eldrivna loken med elektrisk energi. Där sker en omformning så att rätt spänning levereras till kontaktledningarna med hänsyn till fordonsintensiteten. I både Danmark och Sverige levererar kraftbolagen 132 kv, 3-fas högspänd växelström med frekvensen 50 Hertz till matarstationerna. Det krävs 50 Hz elenergi för signalanläggningar, teleanläggningar, belysning på bangårdar och för att värma spårväxlar. För drift av loken omvandlas den högspända växelströmmen till 16,5 kv 1-fas 16 2/3 Hz växelström som leds till loken via kontaktledningarna. Vid tung trafik kan spänningen behöva höjas till kanske 18 kv. Sverige började bygga elnät för järnväg redan i tidigt tal, vilket förklarar att vi använder den låga och något udda frekvensen 16 2/3 Hz. I början av förra seklet kunde man nämligen åstadkomma ett högt drivmoment enbart med låg frekvens. Därför delade man 50 Hz med tre och använde 16 2/3 Hz. Några av de representanter som villigt svarade på Elbranschens frågor. Från vänster Sven-Åke Pettersson, entreprenadledare järnväg, Mattias Janson, testsamordnare järnvägsteknik, Johan Karlsson, testadministratör, Anders Mellberg, informationschef, och Martin Mattiasson, lokförare Arriva Tåg. 15

18 Elbranschen 4/2010 Samma system tillämpas i Norge, Tyskland, Schweiz och Österrike. Numera är det inga problem att tillverka 50 Hz-motorer med högt vridmoment, men kostnaden för att byta ut systemet är mycket hög. Alla lok skulle då behöva nya motorer och de flesta av Trafikverkets elanläggningar för tågdrift skulle behöva bytas ut. Danmark som började elektrifiera sin järnväg först på 1960-talet hade tack vare motorteknikens utveckling möjlighet att välja 25 kv/50 Hz. Det betyder mindre komplicerade omformarstationer och mindre förluster i ledningarna. Samma typ av elförsörjning för järnväg har exempelvis också Finland, Baltiska staterna, England, Portugal och delar av Frankrike. Nya signalsystemet ERTMS från 2012 Byte mellan svenskt och danskt signalsystem sker på Pepparholm (den konstgjorda ön mellan Malmö och Köpenhamn). Reglerna för tågpersonalens ansvar och utbildning är i första hand danska. Förarna måste vara godkända i båda länderna eftersom signal- och ATC-systemen skiljer sig åt. Tågen i Citytunneln kommer från och med 2012 att styras med hjälp av det nya signalsystemet ERTMS (European Rail Traffic Management System). Systemet är ett europeiskt standardsystem, utvecklat av Bombardier. En av fördelarna är att tågtrafik över nationsgränser underlättas. När samtliga tåg som trafikerar Citytunneln är ombyggda, tas ATC-lösningen bort och ERTMS sätts i drift. Eftersom systemet redan är installerat och utprovat kan bytet av signalanläggning ske över en natt. Förutom i Citytunneln används ERTMS också på Botniabanan och Västerdalsbanan. I hastigheter över 160 km/tim är det svårt att se ljussignaler. ERTMS innebär att en stor del av signalsystemet flyttas från spåret in i loket. Optiska signaler och en mängd kablar blir överflödiga. En framtida lokförare skulle till och med kunna tänkas vara färgblind. Men på stora stationer med mycket växlingar kan man komma att behålla förenklade optiska signaler. Ett problem är att Tyskland, som är en gigantisk järnvägsnation, hittills har ställt sig avvaktande till ERTMS och det finns en rädsla att man där vill behålla sitt nuvarande ATCsystem. Information från plåttavlor mellan skenorna De gula plåttavlorna man ser mellan skenorna är telekommunikationsutrustning som kallas baliser. Deras funktion är att sända baninformation när de aktiveras av ett passerande tåg. De ligger i grupper om två till fem, minst två är nödvändigt för att tåget ska kunna tolka vilken färdriktning meddelandet gäller. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att det runt om i Sverige sitter cirka baliser som helst ska klara sig utan underhåll i 25 år. De ska fungera fast de är infrusna i is i minus 40 grader eller stekta av solen i plus 70 grader. Balisen strömförsörjs av en radiosändare i loket som pulsar ut 27 megahertz med en effekt av 15 watt i pulser om 50 kilohertz. Anledningen till att man inte sänder kontinuerligt är att balisen också ska synkroniseras med ATC-datorn. Energiöverföringen fungerar inte som en radiosändning utan de båda enheterna är snarare primär- och sekundärlindingar i en luftlindad transformator. Finessen med dessa enkla plåttavlor är att de kan finnas var som helst ute i ödemarken och man behöver inte dra dit en kabel med drivspänning. Deras funktion skiljer sig beroende på om ERTMS eller ATC används. I ERTMS-systemet är balisernas huvudsakliga funktion att meddela tåget positionen utmed banan medan de inom ATC har betydligt fler uppgifter. Från vänster till höger Sverige har normalt vänstertrafik på dubbelspårig järnväg medan man i Danmark har högertrafik. Hela Öresundsbanan har anpassats till Danmark och kör högertrafik. Bytet kommer nu att ske söder om Burlövs station där det ena spåret på en bro passerar över det andra. Tidigare bytte man spår vid Malmö C eftersom tågen ändå tvingades vända där. Även Trelleborgstågen på kontinentalbanan byter till högertrafik. Glashallen vid Malmö C knyter ihop gammalt och nytt På Malmö C Nedre stiger man främst på eller av tåg. Inga kiosker eller toaletter finns, bänksätena sluttar framåt så att ingen ska frestas att sova på dem. Väntan tillbringas med fördel i den övre hallen som får ett rikt utbud av butiker, restauranger och caféer. Den nya stationsdelen, meter under marknivå, har fyra spår med två mellanliggande plattformar, 340 meter långa och 11 meter breda. Fyra dubbla ned- och uppgångar finns. Glashallen förbinder de spår som finns i dag med de nya underjordiska plattformarna. Genom glashallens södra utgång når man den nya bussterminalen, en utökning österut av nuvarande busshållplats. Kunglig glans över Malmös undre värld Eftermiddagen den 4 december blir det en invigningsceremoni på Posthusplatsen, avslöjar Anders Mellberg, informationschef för Citytunnelprojektet. Ceremonin får skånsk prägel och kända artister kommer attmedverka under en dryg timme. H M Konungen förrättar därefter den officiella invigningen och åker sedan i det första offentliga tåget. Veckan före invigningen sker smygstart med aktiviteter i Malmö och runt omkring i Skåne. Bland annat ska Hässleholm fira att järnvägen kom till bygden för 150 år sedan i och med att stambanan byggdes och ett samhälle därmed började växa fram. Dagen efter invigningen öppnas Citytunneln för allmänheten och man kan då åka tåg i ett slutet system Malmö C, Triangeln och Hyllie. Det kommer att kosta tio kronor och man får en speciell minnesbiljett. Den 11 december kopplas alltihop om så att man dagen därpå kan börja köra efter de nya tågtidtabeller som då kommer att gälla. Den 12 december är väl att märka tidtabellsskiftesdag i hela Europa. Förutom till personalen vid pressvisningen vill Elbranschen också rikta ett varmt tack till Anders Olofsson, kvalitetstekniker vid Green Cargo AB, för värdefull elteknisk information. Alla de 49 nya tågen har fått namn efter mer eller mindre kända skånska profiler. Här är det operasångerskan Birgit Nilsson. 16

19 Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax Alltid tillgänglig - Alltid öppen! Always available - Always open! Svensk kärnkraft är bra för både miljön och samhället. Ger inga växthusgaser. Ger inga försurande utsläpp eller hälsovådliga rökgaser. Producerar mycket och billig elström en livsnödvändighet för svensk basindustri och vår fortsatta välfärd. Lika duktig, men mindre. Berätta inte för en Unimog U 20 att den är liten. Det vet den nämligen inte om. Den jobbar hårt med fyrhjulsdrift, kraftuttag och hydrauliksystem. Och kan förses med så många redskap att en schweitzisk armékniv skulle bli grön av avund. Ring så berättar vi mer. Tar ansvar för sitt avfall över hela livscykeln. Vilka andra energikällor gör det? Miljövänner för kärnkraft Box 83, Väröbacka Swedmog AB Box 506, Mönsterås. Tel:

20 Elbranschen 4/2010 DEBATT I ELBRANSCHEN Orsaken till höga elpriser Det är politiska beslut som gör det möjligt för elbolagskartellen att tillskansa sig oskäliga vinster. När nu miljöpartiet får inflytande i riksdagen väntar en mörk tid för Sveriges skattebetalare, svenska villaägare och för alla riktiga miljövänner. Detta skriver Kent Forssgren som bland mycket annat är biolog med forskarutbildning i zoologi. Miljöpartister tycks inte vilja förstå hur vår elproduktion går till och vilka konsekvenserna blir i framtiden för livsmiljö och hälsa och för elpriserna om de får vara med och bestämma. Miljöpartiet vill avveckla kärnkraften när Sverige producerar den el vi behöver. Men det gör vi redan i dag tack vare kärnkraft och vattenkraft. Miljöpartiet vill ersätta kärnkraften med bl.a. vindkraft. För klimatets skull säger man. Vad blir konsekvensen av detta för skattebetalarna, villaägarna och miljön? Dyraste sättet att producera el Miljöpartiet vill öka antalet vindkraftverk genom skattesubventioner och höjda elpriser för både privatpersoner och företag. Varför ska inte vindkraften konkurrera med andra energislag genom sina egna fördelar, kan man undra. Svaret är enkelt. Därför att vindkraften inte kan konkurrera med andra produktionssätt. Vindkraft är det dyraste sättet att producera el. Och allra dyrast är havsbaserad vindkraft. Vindkraftsbolagen lever gott på skattesubventioner och elbolagen, ofta är det samma ägare, på s.k. elcertifikat (ytterligare en miljöskatt) och det som kallas marginalprissättning. D.v.s. elbolagen får betalt för vad den dyraste produktionen kostar även om den endast ingår med en liten bråkdel i den el som levereras till kunden. Hur ett miljöparti kan tala för vindkraft är obegripligt, när vindkraftens negativa påverkan på livsmiljö och hälsa är väl - kända. Ska vindkraften kunna ersätta delar av kärnkraften handlar det om tiotusentals vindsnurror. Titta gärna på vindkraftsbolagens planer på utbyggnad! Överallt har man ritat in snurrorna. Längs våra kuster, till havs och vid de stora sjöarna. I Götalands och Norrlands skogar KENT FORSSGREN SKURUP och i fjällen. Vem vill bo i ett Sverige täckt med vindsnurror? Bor man nära riskerar man att drabbas av vindkraftssyndromet, en i dag erkänd sjukdom som orsakas av lågfrekvent ljud från vindsnurrorna. Ett ljud som tränger igenom väggarna i husen och inte går att skydda sig mot utan mycket kostsamma ombyggnader. Allemansrätten kommer att begränsas Den av oss svenskar så uppskattade rätten att vistas i skog och mark, allemansrätten, kommer att begränsas i stora områden. En skyddszon, som måste inhägnas, kommer att inrättas runt varje verk. Detta enligt det s.k. Maskindirektivet, EU:s Direktiv 2006/42/EG som är införlivat i svensk lag sedan den 29 december Man diskuterar en radie på meter men det kan bli mer. Vindkraftsbolagen har själva för sina arbetare en skyddszon på 450 meter från ett snurrande verk men inte för närboende verk i ett skogsområde kan t.ex. betyda att jakt och bärplockning blir förbjudna i en stor del av en kommun. Vem vill komma som turist till Gotland, Österlen eller vår fjällvärld, när de vackra vyerna skyms av vindsnurror? Vem vill att de majestätiska havsörnarna, vars stam man genom idogt ideellt arbete lyckats att bevara och öka trots alla kemikalier de blivit utsatta för, i stället ska vingklippas av vindsnurrornas rotorblad? Energimyndigheten, som alltid vet bäst, påstår helt sonika att fåglar som regel undviker vindkraftverk. Betänk att rotorspetsen på en vindsnurra rör sig mycket snabbare än vad man kan tro. Vid t.ex. en rotordiameter på 90 meter och ett varvtal på 25 per minut kan vi få en periferihastighet på över 400 km/timme. Det krävs inte storm, för när det blåser för mycket stoppas snurrorna. Vilken varelse har en chans att väja då? Hjärntvätt i klimatalarmismens kölvatten Vem vill att fastigheten man äger ska bli värdelös därför att grannen ska få tjäna massor med pengar på att arrendera ut mark till vindkraftsbolag. Det handlar om ersättningar på kronor per år och snurra i 20 år! Vilken lantbrukare eller skogsägare säger nej till denna möjlighet? När man dessutom har blivit hjärntvättad av klimatalarmisterna och tror att man gör en god gärning för klimatet. Vindkraftsproduktion på riksnivå är inte miljövänlig! Miljöpartiet tycks heller inte känna till ett annat fundamentalt begrepp för elproduktion från vindkraft, nämligen reglerkraft. El måste i princip produceras i det ögonblick den konsumeras. Vi elkonsumenter vill ha stabil tillgång till el och elnätet klarar inte av för stora variationer i eltillförsel. Som kanske till och med en miljöpartist har lagt märke till så blåser det inte alltid. Därför måste all vindkraftsel som ansluts till det nationella stamnätet ha backup av en lika stor produktion av annan typ, reglerkraft som termen lyder. Denna reglering måste kunna ske snabbt och flexibelt. För Sveriges del är det i dag framför allt vattenkraft som används. Utsläppsrätter dagens avlatsbrev Reglerkraften som behövs för t.ex. de vindkraftverken i Piteå kommun motsvarar produktionen från två av dagens kärnkraftsreaktorer, alternativt att man bygger ut vattenkraften i två av de orörda älvarna. Ett annat alternativ är import av el. Då handlar det t.ex. om kolkraft från Tyskland, producerad av statliga Vattenfall. Vad är vinsten för klimatet med detta, Maria Wetterstrand? För Vattenfall blir det förstås vinst. Och var hamnar den? Men det räcker inte för ett elbolag. Politiker och även t.ex. SNF och WWF vurmar för s.k. utsläppsrätter. Utsläppsrätt innebär att man kan köpa sig rätt att släppa ut den påstått farliga koldioxiden. Men Vattenfall behöver inte köpa denna rätt. Man får den gratis av svenska staten. Sedan säljer svenska Vattenfall utsläppsrätten till sitt tyska dotterbolag som producerar el från kol. Då blir kolkraften dyrare. Därefter drar Vattenfall ner elproduktionen i Sverige genom att utföra underhåll på kärnkraftverken mitt i vintern. Då måste vi importera el som Vattenfall tar från sitt tyska dotterbolag. Vips så har elpriset för svenska villaägare skjutit i höjden utan att Vattenfall fått några extra kostnader. Vattenfall behöver bara importera en liten mängd kolkraft. Vi har ju marginalprissättning! Kolkraften behövs givetvis i Tyskland. Med stor sannolikhet kommer därför Sverige att tvingas importera kärnkraftsel från Finland. Finnarna räknar med detta och bygger därför ett nytt kärnkraftverk på andra sidan Bottniska Viken. Sverige ska alltså skrota egna kärnkraftverk och i stället köpa kärnkraft från Finland. Förlusten får skattebetalarna och industri och villaägare stå för. Vad är vinsten med detta, Maria Wetterstrand? Mörk framtid med mp i maktposition Om miljöpartiet får inflytande i Sveriges Riksdag väntar en mörk tid för Sveriges skattebetalare, svenska villaägare och för alla riktiga miljövänner. Tyvärr är risken stor att miljöpartiet får inflytande då inga andra partier hitintills har ifrågasatt klimatlarmen. Men kanske det är dags för alla partier att öppna båda ögonen och öronen. Klimatlarmen blir allt hetare, men klimatet blir i stället kallare. Och elräkningarna allt större! 18

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Järnvägens elanläggningar

Järnvägens elanläggningar Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

ERTMS. Nytt signalsystem

ERTMS. Nytt signalsystem ERTMS Nytt signalsystem Nytt signalsystem i Sverige Ställarställverket i Luleå har över 65 år på nacken Det gamla signalsystemet i Sverige, ATC, bygger på en nationell standard som försvårar trafik över

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle

Läs mer

Pressinformation. 11 april 2007

Pressinformation. 11 april 2007 Pressinformation 11 april 2007 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson Dubbla Nättariffer Av Anders Pettersson Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 2 2. Dubbla nättariffer 2 3. Övereffektavgifter 3 4. Fast avgift 3 5. Mätavgift 3 6. Nätnytta 3 7. Effektsänkning 4 8. Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008 Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö Rapport oktober 2008 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika

Läs mer

INTERPELLATION TILL STATSRÅD

INTERPELLATION TILL STATSRÅD Till statsrådet Ibrahim Baylan (S) Från Riksdagsförvaltningen 2015-02-06 Besvaras senast 2015-02-20 2014/15:265 Elområdesindelningen och dess negativa effekter för Sydsverige Sedan den 1 november 2011

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996 att ett

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen

Läs mer

Två projekt som hänger samman

Två projekt som hänger samman hänger samman s. 77-83: Två projekt som Två projekt som hänger samman Spåren från Västlänken ansluter i Olskroken så att framkomligheten i denna viktiga knutpunkt allvarligt skulle försämras om inte flera

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-15 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 51 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 31,2 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Citytunneln tilldelar Balfour Beatty Rail AB ett stort järnvägskontrakt i Malmö

Citytunneln tilldelar Balfour Beatty Rail AB ett stort järnvägskontrakt i Malmö Pressmeddelande 2009-06-11 Citytunneln tilldelar ett stort järnvägskontrakt i Malmö, verksamt inom järnvägsinfrastrukturområdet meddelar idag den 11 juni att företaget får ytterligare en beställning av

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Nytt signalsystem i Europa

Nytt signalsystem i Europa ERTMS i Sverige Nytt signalsystem i Europa Det blir enklare att resa och transportera med tåg mellan länder na med det nya signalsystemet European Railway Transport Management System, ERTMS. Idag byter

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Mildare väderlek och nederbörd ledde till fallande priser på den nordiska spotmarknaden. Även på den finansiella

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen Sverige och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning 19 av 20 är missnöjda med elpriset. Förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

Nära. centralstationen. Högt i tak. Terrass. Centrum. Stortorget 27, plan 3, 190 kvm

Nära. centralstationen. Högt i tak. Terrass. Centrum. Stortorget 27, plan 3, 190 kvm Nära centralstationen Högt i tak Terrass Centrum Stortorget 27, plan 3, 190 kvm LOKALEN Representativt kontor på Stortorget Kontorsyta 190 kvm Antal arbetsplatser Ca 12-14 Välkommen in i en underbar lokal

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser. 1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) (december) 153 000 Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt.

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 2 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu

Läs mer

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget.

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för företaget. www.eon.se 020 22 99 00 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket

Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val. Christer Löfving, Trafikverket 1 Höghastighetsjärnväg i Sverige våra tekniska val Christer Löfving, Trafikverket 10 11 12 Höghastighet i omvärlden Sedan länge satsar Japan, Frankrike, Spanien, Tyskland, Italien och Benelux på höghastighet.

Läs mer