YTTRANDE. Statens styrning av skolan från målstyrning till uppsökande bidragsförmedling. Rapport 2001/02:13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "YTTRANDE. Statens styrning av skolan från målstyrning till uppsökande bidragsförmedling. Rapport 2001/02:13"

Transkript

1 YTTRANDE Riksdagens revisorer STOCKHOLM Statens styrning av skolan från målstyrning till uppsökande bidragsförmedling. Rapport 2001/02:13 Statens skolverk har anmodats yttra sig över rubricerad rapport. Förslagen i rapporten vänder sig i väsentliga delar till regeringen. Skolverkets yttrande koncentreras främst till de frågor som rör hur verket ser på och har hanterat sina uppgifter och uppdrag, med anknytning till det som tas upp i rapporten. Sakliga tillrättalägganden som Skolverket vill göra i förhållande till rapporten har, för att inte tynga själva yttrandet, lagts som en bilaga. Sammanfattning Revisorerna lägger ett antal förslag rörande styrningen av skolan och organisationen för denna. Skolverket har kritiska synpunkter på många av dessa förslag och inte minst på det sätt som förslagen byggs under. Förslagen och resonemangen avviker på många punkter dessutom från vad revisorerna tidigare framfört. Många av förslagen riktar sig till regeringen och verket kommenterar i sitt yttrande fr.a. fakta och de delar som berör hur verket ser på och agerar i förhållande till tilldelade uppgifter. Revisorerna föreslår att regeringen tar initiativ till att begränsa Skolverkets uppgifter och att den utvecklingsstödjande uppgiften överlåts till universitet och högskolor. Regeringen har i sin senaste utvecklingsplan föreslagit att en ny myndighet för skolutveckling tillskapas. Regeringen aviserar där också en lagfästning av Skolverkets tillsyn. Rapporten för fram synpunkter rörande kommunernas egentillsyn, och Skolverket har här svårt att se motiven till varför verkets allmänna råd skulle behöva revideras. Verket ställer sig också tveksamt till införande av en allmän plikt för personal i skolväsendet att till Skolverket anmäla uttalande missförhållanden.

2 SKOLVERKET YTTRANDE 2 Allmänt om rapporten och dess innehåll Rapporten har haft som syfte att granska statens styrning av skolan, med avgränsning till grundskolan. Till grund för granskningen ligger intervjuer, dokument och viss egen uppgiftsinsamling. Skolverket anser allmänt att det är värdefullt med såväl genomlysningar av hur den statliga styrningen fungerar som genomgångar av myndighetens verksamhet. Skolverket har dock många kritiska synpunkter på denna rapport. Sett som en saklig genomgång av centrala frågor har den stora brister. Flera förslag läggs utan att det finns ett underlag som gör det möjligt att förstå hur förslagen framkommit länkarna mellan faktaredovisning å ena sidan och revisorernas bedömningar och förslag å andra sidan, är ofta bristfälliga. Skolverket tvingas tyvärr konstatera att rapporten hanterar sakfrågorna på ett tendentiöst och glidande sätt, och att det tyvärr också finns gott om sakfel. Exempelvis säger rapporten sådant som att mätningar av resultaten i skolan visar på en sjunkande måluppfyllelse (sid 14), att Skolverket genom utvecklingsdialoger direkt ingriper i skolverksamheten (sid 33), och att Skolverkets trots uppmaningar från regeringen att öka tillsynens omfattning, har minskat den (sid 69). Enligt Skolverkets mening försvårar dylika svepande och illa underbyggda påståenden en saklig diskussion om styrningen av skolan. Regeringen har nyligen i sin utvecklingsplan (Skr. 2001/02:188) aviserat vissa förändringar i bl.a. statens organisering och styrning. Verket kommer i tillämpliga delar att i sitt yttrande hänvisa till vad regeringen anför i skrivelsen. Resurser, statliga bidrag och analys av resursförbrukning Rapporten ägnar en relativt omfattande del åt frågor om ekonomi. Redovisningen summeras i ett antal iakttagelser och förslag, varav en del kommenteras i det följande. Minsta resursnivå Revisorerna konstaterar att det finns stora skillnader i hur mycket olika kommuner satsar på skolan. Man finner det anmärkningsvärt att Skolverket inte på grundval av dessa skillnader kan säga något om den minsta resursnivå som bör kunna krävas för likvärdighet, eller att verkets tillsynsinsatser inte grundas på uppgifter om kostnader per elev. Skolverket har vid upprepade analyser och genomgångar av forskning kunna konstatera att resursåtgången inte i sig har en tydlig koppling till kvaliteten i utbildningen denna påverkas av alltför många andra starka faktorer för att man ska kunna säga att en relativt sett låg resursnivå indikerar en bristande kvalitet. Att dessutom lägga resursnivån i en enskild kommun med de osäkerheter i mätning som finns - till grund för tillsyn vilken har till syfte att granska om en huvudman uppfyller de statliga kraven eller inte, vore både en

3 SKOLVERKET YTTRANDE 3 felaktig signal till kommunerna om deras ansvar och att agera mot det vetande som finns på området. Specialdestinerade bidrag och Skolverkets arbete med dessa Rapporten tar upp den ökade förekomsten av specialdestinerade bidrag och säger att regeringen omvandlat Skolverket från en liten kunskapsorganisation till ett av sina viktigaste organ för att fördela medel till kommunerna. Formuleringen antyder ett av revisorerna uppfattat problem, eller snarare flera, nämligen att verkets roll förändrats, att verket blivit större och att verket alltmer kommit att användas till att fördela medel. Att verkets roll förändrats under de elva år som gått finner Skolverket i sig vara naturligt med tanke på de stora förändringar inom sektorn som skett; snarare vore det motsatta anmärkningsvärt. Att verket fått utöka sin personal bl.a. genom att i större utsträckning ta i anspråk resurser som tidigare avsatts för tillfällig expertis är också naturligt med tanke på det kraftigt utökade sektorsansvaret (barnomsorgen/förskolan) och den omfattande tillväxt av uppgifter som verket ansvarar för. Att större resurser ägnats åt att fördela bidrag till kommunerna är dock inte huvudskälet till denna utökning. Utökad provutveckling, kvalitetsgranskningar, utökade krav på tillsyn och tillståndsgivning och en omfattande mängd regeringsuppdrag är exempel på uppgifter som krävt en större personalstyrka. Det kan också påpekas att en del av det som ser ut att vara en väsentlig utökning av Skolverket i själva verket har varit en nödvändig balansförändring; från ett nyttjande av fria expertresurser till mer av fasta tjänster. Att påstå att Skolverkets personal mer än fördubblats är en sanning med stor modifikation. Antalet fasta tjänster har utvecklats från ca 240 vid tidpunkten för verkets inrättande till ca 325 år I rapporten används ett mått som uppenbarligen bäst passar de slutsatser man önskar dra. Revisorerna tar upp problemen för kommunerna att hantera den statliga styrningen i form av olika statliga bidrag med olika av staten ställda villkor. Skolverket kan instämma i en del av det som sägs om den problemtik som finns kring specialdestinerade statliga bidrag. Det är ofta ett planeringsproblem för kommunerna att ta hänsyn till nya statliga bidrag som dessutom kräver egna finansiella insatser. Det kan ta sig uttryck i att kommuner i vissa fall helt enkelt avböjer att ta emot bidrag. Samtidigt kan bidragen naturligtvis ge kvalitativa tillskott i avseenden som nationellt bedömts som viktiga. Skolverket har å sin sida vid ett flertal tillfällen framhållit det angelägna i att statliga satsningars utformning noga övervägs och att en samordning av statliga finansiella specialsatsningar sker så långt möjligt, i syfte att minimera problem för skolhuvudmännen och öka sannolikheten för avsedda effekter. Vad gäller de s.k. Perssonpengarna säger revisorerna att Skolverkets analyser av effekterna av dessa är behäftade med stor osäkerhet. Det framgår inte så som är fallet med många andra formuleringar i rapporten vad som egentligen avses. Det framgår inte om revisorerna menar att detta är

4 SKOLVERKET YTTRANDE 4 en brist som bör rättas till. Skolverket konstaterar för sin del att svårigheterna att på kort sikt isolera effekter av ett resurstillskott, med den grundmodell för finansiering som gäller och den information som finns, är närmast oöverstigliga och att det knappast går att komma så mycket längre i dessa analyser. De beräkningar som verket gjort har i övrigt inte mötts av kritik. Resursfördelning och utvecklingsdialogerna Rapporten talar på ett flertal ställen om det utvecklingsuppdrag som verket sedan hösten 2000 arbetar med på regeringens uppdrag, som en fråga om att främst fördela utvecklingsmedel. Skolverket vill i sammanhanget peka på att detta i grunden är ett insnävande och i sak missvisande synsätt. Utvecklingsdialogerna och innebörden i uppdraget är att genom en aktiv kommunikation med huvudmannen omorientera statens sätt att stödja utveckling i förskola och skola. Medlen är inte huvudsaken, och torde knappast heller uppfattas så av de flesta berörda huvudmän. Att som görs i rapporten, lägga samman resurser som verket använder för genomförande av detta regeringsuppdrag med de som används för hantering av olika specialdestinerade bidrag ger en skev bild. Det är därmed också poänglöst, så som görs i rapporten, att beräkna vad fördelade medel kostat i termer av arbete med att fördela medlen. Verket återkommer till frågan om utvecklingsuppdraget längre fram i yttrandet. Kontroll och granskning Rapporten behandlar frågor om Skolverkets uppgifter och särskilt uppgifterna att utöva tillsyn, uppföljning och utvärdering. Den behandlar också kvalitetsredovisningar. Tillsynens omfattning och tillsynsbegreppet Rapporten konstaterar, så som gjorts i flera andra sammanhang, att Skolverkets tillsyn inte nått upp till den volym som av olika skäl ansetts som önskvärd. Regeringen har nyligen aviserat förändringar av myndighetsstrukturen som avser att bl.a. underlätta en förstärkt tillsyn. Skolverket vill dock i detta sammanhang vända sig mot den beskrivning som görs av tillsynsvolymen. Det finns som ofta flera olika volymmått att använda. Även om andelen resurser av de totala verksamhetskostnaderna kan vara ett relevant mått, så gör det faktum att verkets tillsyn nästan uteslutande belöper sig på kostnader för fast personal, att relevansen i detta mått minskar. Dessutom bör det vara trenden sett över några år som enligt verket är intressant, inte avvikelser för enstaka år. Resurserna för tillsyn, mätt som lönekostnader och i enlighet med verkets definition, har senare år ökat kraftigt. Under de tre senaste åren har antalet medarbetare för tillsyn ökat med nära 60 procent och omfattningen av tillsynsbeslut ökat kraftigt. Från år

5 SKOLVERKET YTTRANDE till år 2001 har resurserna mätt som lönekostnader, för tillsynens del ökat med 57 procent och tillsynens andel av den totala lönekostnaden i Skolverket utgör innevarande år ca 16 procent. Det allmänna påståendet i rapportens slutsatsdel om att Skolverket har minskat sin tillsyn, är därför klart missvisande. Det råder däremot inte någon tvekan om så som nämnts att verket inte förmått ge tillsynen den volym som regeringen ansett behövs. Enligt verkets mening har detta till del att göra med att kraven på förstärkning av i stort sett alla verkets ansvarsområden, har gjort det svårt att prioritera om så kraftigt som krävts utan att andra viktiga funktioner som verket har i uppdrag att samtidigt genomföra, skulle komma att äventyras. Skolverket använder ett tillsynsbegrepp som innebär att det i relation till ett tillsynsobjekt görs en bedömning av om statens i författning angivna krav är uppfyllda eller inte. Enligt de principer verket tillämpar ska det inte råda någon tvekan om när det är fråga om tillsyn eller någon annan form av kontakt eller kontroll. Skolverket använder en rad andra instrument för kontroll som ger möjlighet att använda andra tolkningsbaser än den som strikt baserar sig på författningar. Detta synsätt har externt granskats i ett flertal sammanhang och också vunnit gehör, bl.a. i riksdagens tidigare behandlingar av frågan (jmf 1994/95:UbU1). Inte heller Riksdagens revisorer har tidigare haft anledning att invända mot de principer som verket ställt upp för tillsyn (1993/94:RR11). Även det nyligen framlagda betänkandet Statlig tillsyn (SOU 2002:14) ansluter till verkets mer strikta tillsynsbegrepp. Detta sätt att arbeta innebär att statens kontroll av såväl verksamhetsgenomförande som av resultaten i skolan sker genom olika instrument som staten förfogar över. Även om man ser behov av att utöka statens insatser för tillsyn i den avgränsade meningen som tillämpas så måste enligt verkets mening den samlade instrumentarsenalen och hela kedjan av kontroll beaktas. Revisorerna beaktar inte detta utan talar ibland om tillsyn i en vid, obestämd mening, och när det gäller t.ex. resurser i en avgränsad. I sin beskrivning av tillsynen finner Skolverket att revisorerna okritiskt anammar den syn som företräds i RRV:s senaste granskning. Den tillsyn som Skolverket genomför jämförs av revisorerna med länsskolnämndernas verksamhet. Eftersom länskolnämnderna utomordentligt sällan genomförde rena laglighetskontroller blir också detta avsnitt av revisionen osaklig. Skolverket utgår från att det i samband med den organisationsutredning kring Skolverket som regeringen nu aviserat, kommer att prövas hur de samlade statliga kontrollinstrumenten ska användas och samordnas för att svara mot kraven på en tydligare och starkare kontroll. Skolverket är inte främmande för att de olika medlen verket har till förfogande kan kombineras på ett annat sätt för att uppnå större effekt. Bland annat motiveras en sådan genomgång av att kvalitetsgranskningar som rapporten behandlar i en yttre marginal kommer att få en större roll.

6 SKOLVERKET YTTRANDE 6 Anmälningar och anmälningsskyldighet Rapporten tar upp frågan om anmälningsärenden och vad som blir föremål för tillsynsutredning. Det är här - liksom på många andra ställen - oklart vad som avses genom iakttagelsen att alla anmälningar om missförhållanden har inte registrerats som tillsynsärenden av Skolverket. Verket vill här bara påpeka att om varje anmälan till Skolverket som görs bleve föremål för en fördjupad tillsynsutredning skulle sannolikt resurserna för de väsentliga tillsynsfallen minska kraftigt. Förslaget som läggs i rapporten om en generell skyldighet för personal att anmäla uttalade missförhållanden i skolorna till Skolverket kan ses på liknande sätt. Det kan ifrågasättas om en skyldighet att anmäla förhållanden till den statliga skolmyndigheten är i linje med det kommunala ansvaret och om detta vore ett effektivt sätt att använda statens trots allt begränsade kontrollresurser. Skolverkets uppfattning har i vart fall - allmänt sett - varit att missförhållanden först bör tas upp och behandlas, och förhoppningsvis lösas, hos huvudmannen innan staten drar igång utredningar. Kommunernas egenkontroll Revisorerna menar att uttrycket kommunernas egentillsyn är vilseledande och bidrar till ett otydligt ansvarsförhållande. Skolverket utgår för sin del fr.a. från Skollagen 1:12 där huvudmannens ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med gällande lagar och bestämmelser klart framgår. Att uttrycket egentillsyn ibland använts motiveras av att verket velat markera att kommunens ansvar för sin egenkontroll innefattar något mer än uppföljning och utvärdering, nämligen just att se till att verksamheten som helhet bedrivs enligt gällande regelverk. Någon empiri som talar för att kommunerna kan ha uppfattat detta som att staten inte har ett klart tillsynsansvar i förhållande till huvudmännen, har Skolverket inte. Kraven på en kvalitetsredovisning kan ses som ett uttryck för och en konkretisering av Skollagens bestämmelse. Revisorernas påstående att verket skulle signalera en delegation av tillsynen till huvudmännen är därför något förvånande. Tillsynsverksamhet, med kritik mot kommunala tillsynsobjekt, ger självfallet olika reaktioner. Rapporten ger en motsägelsefull bild av hur tillsynen uppfattas. I ett sammanhang upprepas vad RRV sagt i sin rapport att tillsynen uppfattas som formaliagranskning och att tillsynen skulle framstå som verkningslös, i ett annat sammanhang hänvisar rapporten själv till den utvärdering som Skolverket gjort som visar att kommunerna tar till sig tillsynsresultaten och visar på de positiva effekterna på skolornas förändringsarbete. Kommunerna har ett klart ansvar för att se till att verksamheten håller sig inom lag och förordning. Skolverket har även om begreppen här kanske inte är det allra mest avgörande därmed svårt att se att egentillsyn skulle vara vilseledande. Det kan f.ö. noteras att Riksdagens revisorer i tidigare granskningar av verkets tillsyn (1993/94:RR11, s. 3) angett att kommunerna skall själva ta ansvar för uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten i skolan. Det talas här också om vikten av att beakta kommunernas skyldighet att själva kontrollera sin verksamhet. Det

7 SKOLVERKET YTTRANDE 7 är inte klarlagt i rapporten vad som förändrats sedan dessa uttalanden gjordes som skulle motivera en ändrad uppfattning. Revisorerna föreslår i rapporten att tillsynen av det offentliga skolväsendet bör lagfästas. Regeringen har senare i sin utvecklingsplan aviserat ett sådant kommande förslag till riksdagen. Kvalitetsredovisningar Skolverket har vid flera tillfällen rapporterat om förhållandena kring det gällande kravet på huvudmän och skolor att upprätta kvalitetsredovisningar. Verket har lagt ner arbete på att både påpeka vikten av att detta sker och gett stöd till arbetet med och underlaget för detta. Rapporten menar att verket inte använt sina möjligheter, bl.a. vitesföreläggande, att förmå kommunerna att följa lagar och förordningar. Rapporten redogör för Skolverkets insatser. Skolverket vill trots att det givetvis är otillfredsställande att det tagit tid för många kommuner att arbeta fram redovisningarna hävda att det centrala inte kan vara att tvinga fram dokument utan att de syften som ligger bakom förordningskraven uppfylls. Det innebär att bygga upp och nyttja uppföljning och utvärdering och att utveckla bedömningar av utbildningskvaliteten i kommunen. Det är inte givet att de viktiga syftena nås genom ett hårdare tvång på att prestera dokument i sig. Skolverket har dock konsekvent hävdat kravet gentemot kommunerna. Situationen som rått säger enligt verkets mening mer om hur mycket som ibland återstår i kommunerna av att utöva ledning och styrning, än om graden av skärpa i de statliga kraven på att ta fram dokument. Däremot är verkets förväntningar på att kommunerna ska ta fram ändamålsenliga och användbara kvalitetsredovisningar höga, till skillnad från vad rapporten antyder. Skolverket agerar som en statlig myndighet, inte som statens förlängda arm, som revisorerna väljer att uttrycka sig (s. 11). Stöd til skolutveckling och Skolverkets utvecklingsdialoger Rapporten för i olika sammanhang fram problem med otydlighet i ansvar och svårigheter med att ha ett såväl granskande som utvecklingsstödjande uppdrag. Man föreslår också att verkets uppgifter ska begränsas till kontroll och granskning och att de utvecklingsstödjande uppgifterna kan läggas på lärarutbildningar, universitet och högskolor. Så som rapporten påpekar har frågorna om att hantera såväl granskning som utveckling diskuterats under många år. Olika granskningsorgan har i regel pekat på problemet och hur det bör hanteras, men kommit till olika slutsatser om huruvida det är lämpligt att uppgifterna hanteras i en och samma myndighet. Skolverket har för sin del vartefter som tillsynsfunktionen kommit att fokuseras, skapat en organisation med en tydlig uppdelning. Regeringen har i sin utvecklingsplan aviserat tillskapandet av ny

8 SKOLVERKET YTTRANDE 8 skolutvecklingsmyndighet (för utvecklingsstöd till förskola, skola och vuxenutbildning) och en åtföljande renodling av Skolverkets uppdrag. Skolverket ser med förvåning på revisorernas lappkast i förhållande till tidigare uppfattningar, när man föreslår en ordning där ett tydligt myndighetsansvar för utvecklingsstöd kommer att saknas. Revisorerna föreslog så sent som i sin senaste granskning av Skolverket (1998/99:RR8) att Skolverket skulle få regeringens uppdrag att utforma ett program för skolförbättring. Man pekar där också på att Skolverket måste i högre grad använda sin kunskap för att bidra till den dialog som behövs för att initiera ett arbete med skolförbättring. (s. 31) Det kan med fog hävdas att dessa förslag från revisorerna till stor kommit att realiseras. I den rapport som nu är under remiss för revisorerna i stället fram uppfattningen att de utvecklingsdialoger som startats med syfte att initiera arbete med skolförbättring innebär ett direkt ingripande i skolverksamheten. Skolverket har både i samband med sitt svar på regeringsuppdraget från oktober 2000 och i senare redovisningar påpekat vikten av att hålla ett vakande öga på ansvarsfrågorna. Verket menar att man hittills i allt väsentligt kunnat hålla balansen mellan de statliga kraven på utvecklingsoch kvalitetsarbete å ena sidan och respekten för det kommunala ansvaret för skolutveckling å den andra. Denna bild delas också såvitt framgått av verkets egna undersökningar av de flesta hittills berörda kommuner. Detta är dock inte vunnet en gång för alla, och såväl i relation till den statliga kontrollfunktionen som i förhållande till huvudmannens ansvar, måste denna balansfråga fortsatt hanteras. Revisorernas dubier på denna punkt förs fram som en åsikt, utan att ha baserats på någon redovisad saklig empirisk grund. Revisorerna hävdar att en parallell organisation för arbetet med utvecklingsdialogerna skulle ha tillskapats inom Skolverket. Också detta är en osakligt grundad missuppfattning; arbetet sker inom avdelningarna och det arbetsutskott som finns för genomförandet ligger inom verkets ledningsgrupp. En viktig utvecklingsfunktion för skolsystemet ligger inbäddad i grund- och vidareutbildningen av lärare, och rektorer. Universitet och högskolor har vidare en viktig roll att spela som svarande för väsentliga kompetensutvecklings- och forskningsinsatser, i nära samarbete med huvudmännen för förskola och skola. Idag finns dock enligt Skolverkets

9 SKOLVERKET YTTRANDE 9 uppfattning inte förutsättningar för att helt kunna lägga ansvaret för samordningen och pådrivandet av skolutveckling på dessa organ. Bland annat har arbetet med de s.k. regionala utvecklingscentra tydligt visat detta. Mats Ekholm Generaldirektör Mats Björnsson Stabsdirektör Kopia: Utbildningsdepartementet

10 SKOLVERKET YTTRANDE 10 Bilaga Bilaga till yttrande över Statens styrning av skolan (Rapport 2001/02:13) några tillrättalägganden i sak Sid 9 Lpf har felaktigt angivits som statligt dokument för grundskolan. Sid 10 Syftet med nationella utvärderingar är inte att dessa ska vara fördjupningar av kommunernas. Däremot bör de kommunala utvärderingarna kunna utgöra ett underlag. Sid 12 Skolverkets överklagandenämnd är inte den enda överklagandeinstans när det gäller beslut som fattas i skolan. De flesta kommunala beslut överklagas till förvaltningsdomstol. Sid 14 De inhemska mätningarna av resultat i skolan visar knappast på en sjunkande måluppfyllelse. Vad de visar är en (alltför) stor andel elever som inte når grundskolans alla mål. Denna andel har siffermässigt ökat under de år det nya betygssystemet funnits. Även andelen med höga betygsresultat har ökat, dvs. det finns en större spridning i betygsbilden. Detta kan ses som naturligt m.h.t. att bedömare i nya mätsystem tenderar att successivt utnyttja hela mätskalan. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat något. Sammantaget kan man inte dra slutsatsen att måluppfyllelsen sjunkit, däremot kan man som Skolverket hävda uppfattningen att måluppfyllelsen är för låg. Sid 28 Skolverkets uppgifter anges framför allt vara att följa upp resursanvändningen inom skolan och garantera likvärdighet. Denna beskrivning har inte någon motsvarighet i de uppgifter regeringen tilldelat verket eller i den förordning med instruktion för Skolverket som gäller. Sid 38 Det är ingen motsägelse mellan att minska tidsstyrningen (försöksverksamhet med slopad timplan) och att stödja t.ex. möjligheterna att rekrytera mer personal till barnomsorg och skola. Med revisorernas resonemang vore varje styrningsambition oförenlig med avreglering.

11 SKOLVERKET YTTRANDE 11 Sid 43 Det anges felaktigt att Skolverket under 2001 inte bedrev någon regelbunden tillsyn av fristående skolor. Under året genomfördes tillsyn i 36 fristående skolor. Sid 49 Regeringen har inte uppmanat Skolverket att vidga tolkningen av sitt tillsynsmandat. Sid 62 Det är en missuppfattning att det i tidigare förordning om kvalitetsredovisningar skulle ha varit lokala mål i skolplanen som skulle följas upp. Det finns ö.h.t. inga bestämmelser om lokala mål i skollagen. Där anges att skolplanen ska ange åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Sid 65 Skolverket har inte rapporterat att måluppfyllelsen var låg när det gällde Skolverkets arbete med kvalitetsredovisningar. Däremot har verket vid olika tillfällen pekat på det otillfredsställande i att många kommuner inte arbetat fram sådana. Sid 66 Skolverket menade till att börja med att kvalitetsredovisningarna uteslutande skulle vara ett internt dokument för kommunerna. Det stämmer inte, vilket framgår av de allmänna råd som fastställts (sid 4). Sid 69 Revisorerna utgår från att Skolverkets tillsyn ska bedrivas utifrån samma förutsättningar oavsett vem som är huvudman. Det är ett faktum att olika huvudmän styrs av helt olika bestämmelser.

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31 YTTRANDE 21 oktober 2014 Dnr A 2014/2170/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2014-2016

Budgetunderlag för åren 2014-2016 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2014-2016 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2013:1106 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Sture Pettersson. Stadshuset, sektor utbildning. Carina Törnell

Sture Pettersson. Stadshuset, sektor utbildning. Carina Törnell Sammanträdesdatum Sida 0 Beslutande organ Plats och tid Stadshuset, Österön, plan 4, kl 13.00-15.00 Beslutande Anette Karlsson (M) ordförande Lennart Daghed (FP) 1:e vice ordförande Sture Pettersson (S)

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet

Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande av utbildning vid Göteborgs universitet BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Brister i hanteringen av ett ärende om tillgodoräknande

Läs mer

Presentation av resultat av frågeenkät

Presentation av resultat av frågeenkät Presentation av resultat av frågeenkät Internrevisorernas uppfattning av hur ESV fullföljer sitt uppdrag rörande internrevision i staten Innehåll Bakgrund... 2 Mottagare och svarande av enkäten... 2 Enkäten...

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, (SOU 2013:76)

Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning, (SOU 2013:76) 2014-03-13 ALL 2013/1380 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på remiss gällande Betänkandet Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning,

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Är barnskötare ett framtidsyrke?

Är barnskötare ett framtidsyrke? Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning

Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Beslut 2009-06-10 Dnr: 2008:376 1 (8) Laholms kommun Humlegången 6 312 80 Laholm Hur Laholms kommun följer upp vuxenutbildningens resultat i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Bakgrund Vuxenutbildningen

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Lika betyg, lika kunskap?

Lika betyg, lika kunskap? En uppföljning av statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan RiR 2011:23 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Öppenvårdsapotek. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.4-2014-016253

ÅR: 2014. Område: Öppenvårdsapotek. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.2.4-2014-016253 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Öppenvårdsapotek Dnr: 6.2.4-2014-016253 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2008-03-06 15-2007-1468 2007-11-21 Fi2007/8846 Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning

Tillsynsbesöket hos Blekinge tekniska högskola 2006 uppföljning Blekinge tekniska högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Christian Sjöstrand 08-563 087 31 christian.sjostrand@hsv.se

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd

Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd VÅR REFERENS Jan Siezing 08-762 75 77 jan.siezing@eio.se Stockholm, 2015-05-26 Ny elsäkerhetslag vinner brett stöd De regler och bestämmelser som berör elsäkerheten i samhället och som styr behörigheten

Läs mer

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser:

Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har uppmärksammat att kreditupplysningar publiceras på bl.a. följande webbplatser: Beslut Dnr 2008-05-16 1644-2006 Advokatfirman Lindahl KB Att: Lars B Melin Box 11911 404 39 GÖTEBORG Ombud för: Business Check i Sverige AB Tillsyn enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) Datainspektionens

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Perspektivet utveckling/tillväxt

Perspektivet utveckling/tillväxt Revisionsrapport Perspektivet utveckling/tillväxt Skellefteå kommun Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande.

Kammarrätten har anmodats att yttra sig över rubricerade rapport och vill med anledning härav anföra följande. REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2009-12-03 AdmD-414-2009 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Statens energimyndighets rapport (ER 2009:28) om ursprungsgarantier för förnybar energi (Ert dnr N2009/7486/E)

Läs mer

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet

Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete inom läkarprogrammet BESLUT 1(7) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se Karolinska institutet Rektor Bristande samsyn mellan handledare och examinator vid examensarbete

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) 2014-10-30 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Vår referens: 2014/BK/860 Er referens: A2014/2170/ARM Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola

Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola 2014-02-11 1 (6) Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Arkens förskola Huvudman: Arkens förskola Enskild firma 2014-02-11 2 (6) Beslut Vellinge kommun har den 3 februari 2014, med stöd av 26 kap. 4 1 p.

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10

Söderhamns kommun. Granskning av förutsättningarna för ledarskap i kommunens verksamheter. Revisionsrapport. KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Granskning av förutsättningarna för ledarskap i KPMG 9 mars 2005 Antal sidor 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Projektets syfte 3 2.3 Metod och genomförande 3 2.4 Bemanning

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Post & Telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: 08-11308 - Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen

Läs mer

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6

Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Kommunstyrelsen 2010 10 11 192 470 Arbets och personalutskottet 2010 09 27 177 370 Dnr 10.382 00 oktks12 Betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29), JU 2010/3874/L6 Bilaga: Sammanfattning Luleå kommun

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer