Världens tillstånd och folkbildningens uppgifter år 2015.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världens tillstånd och folkbildningens uppgifter år 2015."

Transkript

1 Till Studieförbundet Bilda En liten rapport om Världens tillstånd och folkbildningens uppgifter år De flesta överskattar vad som kommer att hända de kommande två åren, men underskattar vad som kommer att hända de kommande tio åren. Bill Gates, 1995 Människan lyckas med det hon vill. Antonio Gramsci, fängelseanteckning, 1930-talet

2 2 Förord Nanoteknik och världsparlament, fundamentalism och sexturism, klimatförändringar och en växande global proteströrelse framtiden kommer emot oss i rasande takt. Den skrämmer och lockar. Om framtiden vet vi inget, mer än att den inte är given. Framtiden beror av vad som görs nu. När Nätverkstan fick i uppdrag av Bilda att försöka spana in i den närmaste framtiden tog vi hjälp av några av landets främsta kulturtidskrifter: Fronesis, Glänta och Ord & Bild. Vi bad även utbildningarna Kulturverkstan och Globalverkstan delta i arbetet (de deltagande organisationerna presenteras helt kort längst bak i denna rapport). Under några vackra sensommardagar i bohuslänska Fiskebäckskil fördjupade vi oss tillsammans i frågor om världens framtid och folkbildningens uppgifter år Efter det har diskussionerna fortsatt i Frilagerhuset i Göteborg där vi alla dagligen verkar. Uppgiften var svår och angelägen. Vi hoppas att Bilda kommer att ha nytta av denna på en gång anspråkslösa och anspråksfulla lilla rapport. Den består av tre delar. Först redogör vi för våra egna utgångspunkter, därefter försöker vi säga något om samhället år 2015 för att till sist våga oss på några goda råd till Bilda. I samtalen deltog Göran Dahlberg, Karin Dahlborg Krouthén, Silva Hildbrand, Karin Inde, Lotta Lekvall, Cecilia Verdinelli Peralta och Olav Unsgaard. För den slutgiltiga texten svarar undertecknad. Göteborg den 12 oktober 2005 David Karlsson Nätverkstan Kultur i Väst Box Göteborg

3 3 1. Utgångspunkter Den förfrågan Nätverkstan Kultur i Väst fick av Bilda var oemotståndlig. Vi ombads bidra till studieförbundets långsiktiga målbildsarbete, närmare bestämt genom att spana in i framtiden och beskriva omvärlden år 2015 och Bildas plats däri. Enligt uppdragsbeskrivningen skulle vi beskriva omvärlden både övergripande och i relation till kultur och bildning. Vidare skulle vi beskriva de aktörer som då antas vara verksamma på det fält där Bilda då verkar samt Bildas relation till dessa. Slutligen skulle vi beskriva Bildas dåvarande verksamhetsprofil. 1 Allt detta har vi försökt göra. Det beskrivs i det följande. Den iver med vilken vi åtog oss uppdraget har delvis att göra med Nätverkstans egen verksamhetsidé. Vår organisation sysslar med teknik- och ekonomistöd samt, inte minst, utbildning inriktad mot kultursektorn. Vi vill utgöra en resurs för kulturlivet. Vi bedriver två längre projektledarutbildningar. Kulturverkstan, som startade 1999, vänder sig till konstnärer och kulturutövare. Globalverkstan, som påbörjade sin verksamhet 2003, är internationell och vänder sig mot NGO-sektorn. Nätverkstan ägs och drivs av ett trettiotal kulturtidskrifter i västra Sverige. Vi är alltså själva en del av det kulturliv och det civila samhälle som vi utbildar personer till. Därför känner vi oss besläktade med den folkrörelseförankring som är Bildas adelsmärke. Den pedagogiska grundsyn som präglar Bildas ideologiska program att kunskap har ett egenvärde, växer i samspel med andra och är en förutsättning för förändring känner vi igen oss i. Också den människosyn som presenteras i samma program är lätt att sympatisera med. Människan är såväl stark som svag, har rätt både att lyckas och att misslyckas, är fri och ansvarig. Denna vägran till förenkling, denna vilja att hålla samman svårförenliga motsatser och bibehålla en nödvändig komplexitet vill vi ska prägla även vår verksamhet. Vi tror att den genomsyrar de tankar som vi presenterar i denna lilla rapport. 1 Uppdraget fomulerades i sin helhet på följande sätt: att leverera en spaningsbild från ett fritt, kulturellt präglat perspektiv. Fundera, bryt tankar, analysera, och kom med en så konkret bild som möjligt. Beakta omvärldsförändringar, att vara adekvat i sin tid, för vem, i vad och hur. Utgå från det väsen och den betydelse kultur och bildning kan vara. En indelning kan vara; beskriv omvärlden vid denna tid 2015, dels övergripande, dels i relation till kultur och bildning. Beskriv vidare vilka aktörer som spelar roll, hur de ser ut och verkar i relation med varandra. Här finns Bilda (eller vad vi nu är.) med i bilden. Beskriv hur vi hamnade här. Vilka viktiga skeenden och händelser som ägt rum. Lyft gärna fram vår organisations verksamhetsprofil, vilka områden vi finns i, och på vilket sätt vi agerar. Hur syns vi över landet. (23 juni 2005).

4 4 När vi åtog oss detta uppdrag har vi alltså i väsentliga frågor känt en värdegemenskap med Bilda. Men säkert finns det också frågor där vi har olika uppfattningar. Därför följer här en kort redogörelse för våra utgångspunkter, ideologiska om man så vill, på tre för rapporten centrala områden. Bildning och folkbildning Vår utgångspunkt är att all bildningsverksamhet värd namnet vare sig denna äger rum i studiecirklar, på skolor, ärevördiga lärosäten eller på den egna kammaren måste vara fri. Individens eget kunskapssökande, gärna tillsammans med andra, måste vara ledstjärnan. Kunskapen och kunskapssökandet ska inte tjäna något annat syfte. Kunskapen har ett egenvärde. Utbildning och bildning måste därför, med andra ord, vara icke-instrumentell. Samtidigt är det så att det finns en rad konkreta kunskaper och färdigheter vi behöver för att åstadkomma saker här i världen. Om vi vill förändra samhället, få perspektiv på vårt eget liv eller lära oss att bättre leva tillsammans med andra behöver vi kunskap. Mer kunskap än vad vi redan har. Därför har kunskapssökandet också en instrumentell sida; kunskap är nyttig. Att bibehålla spänningen mellan kunskapssökandets instrumentella och icke-instrumentella sida är därför centralt för all bildningsverksamhet. Konsten är att leva med denna spänning och finna en balanspunkt där dessa båda, lika nödvändiga, aspekter är närvarande. Det gäller för folkbildning som för all utbildning och självbildning. Konst och kultur På samma sätt som den kunskapssyn vi tar vår utgångspunkt i rymmer motsatser och inte bör förenklas, gör vår uppfattning om konsten det. Å ena sidan måste man försvara konstens egenvärde, dess nödvändiga onyttighet, att den finns till bara för sin egen skull, å andra sidan har vi också, samtidigt, nytta av konsten. Samtidskonsten säger något väsentligt om vår värld. Den hjälper oss att orientera oss i svåröverblickbar samtid. God konst kan drabba oss och säga något om tillvarons villkor. Kulturbegreppet, som är vidare än konstbegreppet, är notoriskt omöjligt att definiera. 2 Man talar ofta om två olika. Dels om ett nästan allomfattande antropologiskt kulturbegrepp där kultur betyder odling och innefattar i princip all mänsklig verksamhet. Enligt denna definition är allt från fotboll till matlagning kultur. Den andra definitionen är snävare och 2 Ett försök att reda ut begreppet görs av den Irländske kulturteoretikern Terry Eagleton i boken En essä om kultur? (sv övers Daidalos 2001).

5 5 syftar närmast på de olika konstarterna; litteratur, musik, bildkonst, teater. Medan den första definitionen oftast är värdeneutral den ena kulturen är inte bättre än den andra, italiensk musik eller kokkonst är inte överlägsen indisk, bara annorlunda så inrymmer den andra definitionen en kvalitetsaspekt. Enligt detta konstnärliga kulturbegrepp är det möjligt att tala om god och dålig konst. Ett sådant hävdande av konstnärlig kvalitet uppfattas ibland som elitistiskt. Vi menar att i dag är större risk att falla i den motsatta fallgropen: Om all konst är lika värdefull blir till slut ingen konst värdefull. Istället för elitism får vi nihilism. Varje människa är en konstnär sa en gång den tyske konstnären Joseph Beuys. Det skriver vi gärna under på, men det får inte betyda att alla konstverk är lika bra. Liksom med kunskapssynen gäller det att i synen på kultur samtidigt hålla två motstridiga föreställningar levande: Kultur är både odling och konst, den är såväl inkluderande som exklusiv, både bred och smal. Samhällsyn Den utgångspunkt vi haft är att samhället präglas av intressekonflikter. Hur framtiden kommer att gestalta sig bestäms av hur dessa konflikter kommer att utkämpas. Man kan diskutera vilka konflikter som är mest grundläggande. Vad är det som driver den historiska utvecklingen framåt? Är det oljeprisets utveckling, den pågående kampen mellan könen, migrationsströmmarna, världens krympande naturresurser eller möjligen globaliseringen? Om detta har denna rapport ingen bestämd uppfattning. Vi menar dock att man för att förstå samhället måste förstå dess konflikter. Vi förefaller idag leva i ett tillstånd med mångdimensionella konflikter. Det är svårt att reducera samhällsutvecklingen till en enda grundläggande konflikt. Vidare är det så att sociala processer i princip är omöjliga att förutsäga. Vi kan veta hur den demografiska utvecklingen kommer att se ut de kommande decennierna och veta en hel del om klimatförändringarna men vi kan inte veta vilka de samhälleliga reaktionerna på de dessa processer kommer att bli. När Berlinmuren föll 1989 var det en oväntad händelse. Trots arméer av öststatsexperter och kremlologer vid världens universitet var det ingen som

6 6 förutsåg det dramatiska skeendet. 3 I denna den historiska utvecklingens principiella öppenhet ligger en källa till hopp. Framtiden är möjlig att påverka. Slutligen är det så att historiska processer sällan förlöper rätlinjigt. Förändring sker ofta plötsligt och språngvis. För tio år sedan fanns det de som trodde att Internet var en övergående fluga. I dag har genomsyrar nätet vår vardag och våra arbeten, formar mediesamhället och den globala ekonomin, utgör ett nödvändigt redskap för såväl terrorister som terroristbekämpare på ett sätt som få kunde föreställa sig för bara ett årtionde sedan. Om vår spaning i det följande kan tyckas lite väl dramatisk, beror det på att vi tror att vi har stora förändringar framför oss. Och att saker och ting kan hända plötsligt. För Bilda handlar det därför, menar vi, om att vara förberedd på att samhälleliga omvälvningar ligger framför oss och om att ha en tydlig uppfattning om var någonstans i det komplexa samhälleliga konfliktmönstret man som organisation vill befinna sig. Man måste med andra ord vara beredd på förändringar och vara beredd att ta ställning. 3 De enda undantag, som då möjligen bekräftar denna regel, som vi kan komma på var historikern Immanuel Wallerstein och fredsforskaren Johan Galtung som både förutsade Sovjetimperiets sammanbrott.

7 Olja Världsparlament Klimat Växthus Fri kultur Hiv / Aids Open Source EU FN World Social Forum Resurser Boende Transport Samlevnadsformer Arbetsmarknad Nanoteknik Konst & Kultur Demokratiunderskott Polarisering Globala subkulturer Miljö Medieklimat Civilsamhälle Globalisering Fritid Parapsykologi Kinamammor New Age Religionens återkomst Pandemier Kontroll och säkerhet Integrerad kommunikation Internet Billiga tjänsteproduktionsmedel Mänskliga rättigheter Brottslighetens utveckling Indisk medelklass Skola och utbildning Forskning Hälsa Nationalism Folkvandringar Flyktingströmmar Makt Politiska strukturförändringar Rädsla Döden Mat Vatten Rymden Intellektuella rättigheter Nätverk Samarbeten / allianser Kläder Konsumtion Meningen med livet Teknologi Turism Olja Världsparlament Klimat Växthus 7

8 8 2. Samhället år 2015 Det visade sig under diskussionerna, kanske lite oväntat för oss själva, att vi alla hade ganska dystra föreställningar om de kommande tio åren. Oron dominerade våra samtal. Hur realistiskt detta är spelar mindre roll. Optimism och framtidstro måste, om den ska vara något värd, visa sig i handling. Vi ordnade nödtorftigt våra tankar under fyra rubriker. Under dessa urskiljer vi en rad olika tendenser, tecken, spår av framtid. Ibland ser vi tendenser som motsäger varandra. Detta avsnitt i rapporten, vår bild av samhället år 2015, är därför inte helgjuten eller konsistent. Det har inte heller varit vår avsikt. Syftet är istället att med stöd i de tendenser vi tycker oss urskilja ge Bilda vissa handlingsrekommendationer, några goda råd. Inför varje tendens, varje tänkbar utvecklingsväg, har vi ställt frågan Vad skulle detta innebära för folkbildningen?, Hur skulle Bilda kunna förhålla sig om detta händer?. De råd som blivit resultatet återfinns i nästa avsnitt. Naturresurserna. Grundvalen för allt liv på jorden är den naturliga miljön. Det moderna samhället är sårbart och naturresurskrävande. När jag var ung sa man: Tänk vad som skulle hända om alla kineser skaffade kylskåp`. Men nu händer ju just det. Kineserna skaffar sig kylskåp nu, som någon formulerade det i våra samtal. Larmrapporterna har kommit slag i slag på senare år. Två frågor upplevde vi som särskilt oroväckande. Den ena är klimatfrågan. Nu råder enighet bland forskarna om att planetens klimat faktiskt oåterkalleligen håller på att förändras p g a mänsklig verksamhet. Det har redan gått så långt att förändringarna är omöjliga att förhindra; frågan är nu stora skadeverkningarna kommer att bli. Kommer jordens medeltemperatur att vara 2 eller 6 grader högre om 100 år? I vilket fall som helst är konsekvenserna oöverskådliga. Hur många av det senaste årets naturkatastrofer hänger samman med klimatförändringarna? Ingen vet säkert. 4 Den andra frågan gäller den globala oljetillgången. Vi vet att oljan, så central för moderna industrisamhället, är en begränsad resurs. Nu hävdar många experter att dessa reserver redan håller på att ta slut. Man diskuterar Peak Oil, dvs det faktum att den globala oljeutvinningen för eller senare kommer att börja minska. Kanske har den redan gjort det. Ur ett perspektiv kan man se positiva följder av detta. Minskad oljeförbrukning skulle kunna innebära minskad 4 För en populär framställning av problematiken se Mark Lynas Oväder (sv övers Ordfront 2005).

9 9 klimatpåverkan. Men hotbilderna skrämmer: Det finns en stor risk att ytterligare höjda oljepriser kastar den globala ekonomin in i recession, men svåröverblickbara konsekvenser. Industrier kommer att gå under. Transportmönster och resvanor kommer att förändras i grunden. Flygresor att bli synnerligen ovanliga. Boendemönster och urbanisering att ändra karaktär. Kampen om de krympande resurserna kan bli våldsam. Det talas om de kommande stora oljekrigen, och kanske är det inledningen till dessa som vi nu bevittnar i Irak. 5 Det finns andra, kanske lika allvarliga, resursfrågor framför oss och runt oss redan i dag. Rent vatten är redan en bristvara på många håll. Vi upplever alla en berättigad oro för dessa ödesdigra frågor. Våra samtal cirklade också kring hur denna oro hänger samman med den smått hysteriska trädgårdstrenden. Det är växthus och trädgårdsböcker, odlingstips och komposthögar vart man vänder blicken. Till och med Göran Greider odlar ju nu sin trädgård. Det räcker inte med att kunna alla jeansmärken längre, man måste kunna odla potatis, som någon uttryckte det under våra samtal. Är detta en världsfrånvänd flykt från politiken eller ett framsynt sökande efter nya hållbara lokala lösningar? Oavsett hur sambandet ser ut kan man etablera samband; intresset för trädgårdsskötsel kan ge ekologiska insikter som är viktiga om vi ska kunna hantera de globala frågorna. Den energikris vi ser framför oss får även, redan på kort sikt, snart, privatekonomiska konsekvenser. Hushållen kommer att drabbas. Här finns mängder att göra för ett framsynt bildningsförbund! Mer om det längre fram. Sociala omvandlingar Många av de tendenser vi anar, oroande och hoppingivande, kan samlas under rubriken sociala omvandlingar. En utgångspunkt kan vara det enkla faktum de flesta makthavare i dag är uppvuxna i kärnfamiljer. Om tio år kommer troligen en majoritet av småbarnsföräldrarna vara skilsmässobarn. Vad betyder det? En namnkunnig statsvetarprofessor ställer på allvar frågan om vi kan tillåta bigami i svensk äktenskapslagstiftning. I Feministiskt initiativs led diskuteras att tillåta äktenskap bestående av fler än två personer. Traditioner eroderar, intima samlevnadsformer omprövas. Ensamstående mödrar sägs leva på lejonsätt (i flock, där man tar in en hanne då och då). Manligheten är hotad och försöks görs att återupprätta den patriarkala auktoriteten. Följderna av denna omvandling av samlevnadsformerna är svåra att se. Men valfriheten ökar, på gott och ont, och de gemenskaper vi ingår i är allt mer sällan påtvingade och allt oftare frivilligt valda. Många är ensamma. 5 Se t ex Gunnar Lindstedt Olja. Jakten på det svarta guldet när världens oljekällor sinar (Bokförlaget DN 2005).

10 10 Ensamheten tar sig nya former. Den relation som den katalanske sociologen Manuel Castells beskrivit som relationen mellan Nätet och jaget blir viktigare. Antalet privata webbsidor ökar lavinartat. Det är webbplatser där frågor om sjukdomar, skilsmässor och barnlöshet diskuteras. Anonyma och självutlämnande biktsidor växer i antal. Internets tekniska utveckling drivs fram av en växande porrkonsumtion. De två största internet-communities på svenska heter Familjeliv och Bröllopstorget. I bokutgivningen märks alltmer av patologilitteratur, böcker som handlar om sjukdomsupplevelser. Livskriser blir meningsskapande. Sjukdomar ger identitet. Huruvida denna offentliga bearbetning av privata livskriser är ett symtom på en ökande kontaktlöshet i samhället eller tvärtom en lösning på ensamhetens problem är svårt att säga. Parallellt med denna tendens ser vi en intimisering av politiken, politikers privatliv blir intressantare än den politik de för. Det som defintionsmässigt är offentligt privatiseras och blir förment intimt. Klart är att gränsen mellan privat och offentligt förskjuts. Även arbetslivet förändras i snabb takt. En tydlig tendens är det allt hårdare omvandlingstrycket, kraven på flexibilitet och förändringsbenägenhet. Näringslivet utvecklas från stora organisationer till nätverk, från linjeproduktion till arbete i projekt. Det finns få livslånga karriärer i dag, ofta byter man arbete eller yrkesinriktning flera gånger under ett arbetsliv. Det finns vinnare i denna nya arbetsvärld, men också många förlorare. Människor som tvingas från det ena vikariatet till det andra, från den ena projektanställningen till den andra. Utvecklingen tvingar fram ett lågbetalt tjänsteproletariat. Projektvansinnet sliter ut människor. Tryggheten går förlorad, men friheten ökar. Den egna personen blir ett varumärke på en arbetsmarknad, med en formulering ur våra diskussioner. Förmodligen finns det ingen väg tillbaka. Det gäller att finna sig tillrätta i projektsamhället. Gränsen mellan arbete och fritid håller på att luckras upp. Å ena sidan finns de högpresterande arbetsnarkomaner som njuter av sitt arbete och flyr från fritiden, å den andra de som arbetar för brödfödan men vars motivation, engagemang och identitet ligger utanför arbetslivet. Längst ut på skalan finns de unga dropouts som tar tillfälliga, okvalificerade arbeten mellan resor och a-kasseperioder. I många miljöer är arbetslöshet inte längre stigmatiserande, utan ett frivilligt valt tillstånd. Att agera illojalt i sin vardag blir en protesthandling. Undersökningar visar att för många ungdomar är lusten viktigare än trygghet eller lön när det gäller val av yrkesinriktning. Många vill arbeta med media. För andra, de flesta, innebär arbetslöshet en social katastrof. En enda ledamot i kommunfullmäktige i Gällivare har arbete, ett halvtidsjobb. De övriga lever på bidrag, jakt och fiske. Är det ett

11 11 frivilligt valt tillstånd? Förmodligen inte. Men det är en social realitet. Yrkesarbetets roll som identitetsskapare försvagas. Det finns många andra sociala tendenser värda att uppmärksamma. Inte minst frågan om tolerans och det mångkulturella samhällets möjligheter. Rädslan ökar. Jag blir räddare och räddare för folk runtomkring som en replik i våra samtal löd. Men vi stannar här. Finns det något gemensamt drag i de ovanstående utvecklingstendenserna? Ja, vi menar att i de allra flesta fall kan man tala om en risk för polarisering. Klyftan vidgas mellan utvecklingens vinnare och förlorare. Vad ska då Bilda göra? Denna oroande sociala utveckling öppnar stora möjligheter för en bildningsorganisation. Mindre cyniskt uttryckt: Bilda skulle kunna göra stor nytta, svara mot verkliga behov, i den otrygga och kusligt individualistiska värld som ligger framför oss. Det handlar om att vara med och utveckla nya samverkansformer. Men mer om det längre fram. Politik Ingen vågar säga obekväma sanningar. Därför är dagens politik så ointressant. Utgångspunkt för våra samtal om politik var en gemensam övertygelse om att politik är intressant och viktigt, men att dagens partipolitiska diskussioner fastnat i former som illa passar för de utmaningar vi står inför. Politiken förefaller handla om administration av det som finns. Det krävs alltså nytänkande och politisk fantasi. Men om den dagspolitiska diskussionen kan se grå ut, så pågår det samtidigt, strax under ytan, en mängd politisk aktivitet. Verksamheter pågår, initiativ tas, projekt planeras och genomförs. Det bedrivs mikropolitik. Och det bedrivs politisk verksamhet som ingen inblandad skulle få för sig att kalla politik. Det händer saker lokalt, bortom de mediala strålkastarna, och det spinns allt tätare band globalt. Internet gynnar informationsutbyte, kontaktskapande, organisering och mobilisering över stora geografiska avstånd. Politiska enfrågerörelser och aktivister världen över har i nätet fått ett redskap vars potential vi ännu bara anar. Där nere, längs marken, där börjar det nya / medan dinosaurierna slåss och brakar ihop skrev en gång poeten Reidar Ekner. Givet att politiska förändringar kan ske plötsligt och oväntat finns det skäl till optimism. Ett enda exempel på en process som inte är avsiktligt politiskt, men som kan få snabba politiska konsekvenser: I augusti i år nådde bensinpriset den nivå när det blev lönsamt att tanka bilen med etanol. (Verkningsgraden i den etanolblandning som säljs i Sverige, E85 som består av 85% etanol, är lägre än vanlig bensin. En liter etanol motsvarar 0,7 l bensin. Så priset kan inte jämföras rakt av). Detta insåg en rad konsumenter.

12 12 Plötsligt uppstod det webbplatser som informerade om möjligheterna. Man kan köpa en ny miljöbil och börja köra på etanol. Men man kan också med ett enkelt bränslefilter för 700 kr köra sin gamla bil på etanol. Eller man kan helt enkelt strunta i bränslefiltret och köra på etanol ändå. Det fungerar utmärkt. Denna insikt sprider sig nu bland nyfikna bilister. I media ytterst lite. Många menar att den kris för politiken som vi upplever egentligen i första hand är en kris för de nationalstatliga politiska formerna. Lokalt och regionalt pågår processer som är hoppingivande. Över nationsgränserna håller nya samarbeten och allianser på att växa fram. Ett av de viktigaste politiska initiativen på senare år den s k World Social Forum-processen, som tog sin början i hamnstaden Porto Alegre i södra Brasilien för fem år sedan. Det talas om ett växande globalt civilt samhälle bestående av folkrörelser och frivilliga sammanslutningar världen över. 6 Vilken roll vill Bilda spela i detta sammanhang? Vilka möjligheter ser man i denna utveckling? Hur ser Bildas långsiktiga internationella strategi ut? Vi menar att Bilda, genom sina medlemsorganisationer, har goda förutsättningar att aktivt och konstruktivt bidra till att forma det framväxande globala civilsamhället. Konst, kultur och media I England är det idag fler människor som besöker fredagsbönen i moskén än som går till kyrkan på söndag. Det mångkulturella samhället är ett faktum, även i Sverige, och intresset för religion ökar. New Age blomstrar. Fundamentalismer av olika slag växer sig starka. Många konflikter och orättvisor draperas i religiös dräkt. Religionens roll i samhället ökar, men även fördomarna om vad religion är. Islam demoniseras. Rädslan för religiöst inspirerade terrorister och allsköns jihadister griper omkring sig. Okunskapen är stor. På detta område ser vi en angelägen uppgift för Bilda. Internets utveckling förändrar kultur- och medieklimatet. Experterna talar om mediekonvergens: Alla medier text, bild, film, ljud smälter samman till ett enda supermedia, som når oss via kablar och parabolantenner. Utvecklingen är dubbel. Å ena sidan ägarkoncentration och likriktning, världen disneyfieras, å den andra demokratisering och förenklade produktionsmöjligheter. Det uppstår globala subkulturer på nätet. Svenska barn spelar nätverksspel med barn i Australien. För en demokratiskt sinnad folkbildningsorganisation gäller det att ta vara på möjligheter den nya tekniken ger. Vi måste inte sköljas med i medieflödet eller sjunka ned i passiv konsumtion. Tekniken gör det möjligt 6 Se t ex Mary Kaldor Det globala civilsamhället (sv övers Daidalos 2004).

13 13 för oss alla att bli medieproducenter, att kommunicera och skapa. För detta krävs fantasi, kunskap och teknisk infrastruktur. En aspekt av nätet utveckling handlar om intellektuella rättigheter. I dag cirkulerar, kopieras och delas musik och film över nätet på ett sätt som var otänkbart för bara några år sedan. På så sätt ökar den kulturella rikedomen. Vi kan snabbt få tag i musik och bilder, texter och information. Men det rasar en strid om ägandet. På ena sidan finns de upphovsrättsinnehavare som äger rättigheterna (musiker, författare, konstnärer, men ofta stora företag), på den andra sidan står de kulturkonsumenter som betraktar kulturen som en allmän egendom (som man har moralisk rätt att dela med sig av). Situationen är inte okomplicerad. Konstnärerna måste överleva. Microsoftgrundaren Bill Gates har köpt rättigheterna till 65 miljoner fotografier, reportagebilder och fotografiska konstverk, från nittonhundratalet. Originalen förvaras säkert i en bunker 70 meter under jord, medan digitala kopior säljs över Internet. På så sätt har skaffat sig Gates privat äganderätt till en väsentlig del av förra århundradets bildskatter. Motståndarna mot en sådan utveckling hävdar en slags digital allemansrätt: Vårt gemensamma kulturarv får inte privatiseras, det bör vara tillgängligt för alla. Frågan om intellektuella rättigheter gäller inte bara kulturella produkter. Striden rasar lika intensivt vad gäller datorprogram. De senaste åren har det uppstått en mäktig rörelse för öppen källkod och fri programvara. Det framgångsrika operativsystemet Linux är det mest berömda exemplet. Fascinerande är hur dessa programvaror uppstår; de är resultatet av hårt frivilligt arbete där alla inblandade delar med sig till varandra. Det är en högteknologisk gåvoekonomi. En folkrörelse i IT-åldern. Striden om intellektuella rättigheter rasar på många andra områden, från medicin och växtförädling till industriella innovationer. Kan man äga rätten till naturliga DNA-sekvenser? Till bromsmediciner för AIDS? Till grödor och utsäde som miljoner bönder är beroende av för sin överlevnad? Åsikterna går isär. Den stora striden handlar om vad som ska kunna ägas privat och vad här i världen som bör betraktas som gemensamma, allmänna nyttigheter. 7 För en organisation som Bilda finns här viktiga policyfrågor att ta ställning till. Den moderna samtidskonsten är påfallande samhällsintresserad, den är politiskt nyfiken, engagerad, kritisk. Vill man förstå sin samtid, och kanske t o m spana in i den nära framtiden, då utgör faktiskt konsten en viktig resurs. Kanske viktigare än många andra 7 En god ingång i diskussionen kan man få via

14 14 informationskanaler: Konstgalleriet ger oss en aning om den sida av det politiska som vi inte kan läsa om i tidningen eller se på CNN, sammanfattade en kritiker situationen nyligen. 8 Folkbildningen skulle ha mycket att vinna på att gå i närmare dialog med den samtida konsten. Mer om detta i följande avsnitt. Samtidigt som konstintresset ökar i samhället så blir det allt svårare för konstnärerna själva att leva på sitt arbete. Några namnkunniga konstnärer klarar sig bra, men de allra flesta gör det inte. Bildkonstnärer är den mest lågbetalda yrkesgruppen i dagens Sverige. Ändå är intresset bland unga människor att arbeta inom kultursektorn större än någonsin. Det är en ekvation som är svår att få ihop. Vi tror emellertid att bildningsförbunden sitter på en del fantastiska möjligheter i detta sammanhang. Om man lyckas få till stånd ett fruktbart samspel mellan amatörverksamhet och professionella kulturutövare, mellan folkbildning och nydanande estetiska experiment, ja. Ja då skulle intressanta saker kunna ske. Möjligheterna är stora. Vi ska försöka antyda dessa i det avslutande avsnittet. 8 Se Stefan Jonssons genomgång av samtidskonstens politiska innehåll i DN 22 och 24 juni 2004.

15 15 Kloning in vitro Batterikapacitet Vindkraft Machobensin Hybridteknik e-myndigheter Det kontaktlösa samhället Ögonscanner Ekogerillor Avfallsproblematik Östersjöbarriär Avsaltningsanläggning för havsvatten Landskapets lycka Konferenshotell Den tyska som pratas i båthamnen Minfältsturism Sexturism Singelhushåll Bigami Könssjukdomar Kaninkanaler Porrfilmsinspelning Richard Florida Double Income No Kids Broadway Transparens Googla efter folk Bostadsrättifiering Minnessidor Exilkretsar Konserverade boendemönster Global andraspråksengelska Kämpande mellanstäder Blandhus Projektpengar Nyurbanism Koranskolor Avsakralisering Den svenske imamen Manskris Gemenskapernas död Förändringsagenter ebay Live Projektrum Städhjälp Förtroende Vattenexport Frizonlösningar Boendekontroll Patologilitteratur Livskrisklubbar Krishantering Pensionssparklubbar Kinabildens förändring Undantagstillstånd Återreglering Postpolitik Digital allemansrätt Den grå sektorn Vindkraft Machobensin Hybridteknik e-myndigheter Bostadsrättifiering Minnessidor

16 16 3. Vad bör Bilda göra år 2015? Några goda råd. På vilket sätt är då de tendenser vi har försökt urskilja relevanta för Bildas verksamhet om tio år? I detta sista avsnitt ska vi försöka bli lite mer konkreta. Med stöd i det som sagts ovan kommer vi med en rad uppmaningar och förslag. Kanske slår vi in en del öppna dörrar. Det ber vi i så fall om överseende med. Vi vet för lite om Bilda och dess 49 medlemsorganisationers konkreta verksamheter för att ha synpunkter på detaljnivå. Vi kommer därför inte heller med förslag på organisatorisk nivå. Hur våra förslag skulle kunna genomföras kan andra bedöma bättre. Förslagen berör Bildas verksamhetsprofil, d v s idéinnehållet i verksamheten. Vi har, även i detta avsnitt, samlat våra tankar under några olika rubriker. Ordningsföljden säger ingenting om vilka förslag som är viktigast. Det är högt och lågt om vartannat. Bilda offentliga profil Jag tror att jag faktiskt är medskyldig till att Bilda heter Bilda. Jag stoppades för några år sedan i Östra Nordstan och fick fylla i enkät. Det var en marknadsundersökning, ett test av varumärket Bilda. Jag fick en dubbel-dajm för besväret berättade en av deltagarna under våra samtal. En varning formulerades: Säg till Bilda att de ska akta sig för konsultsvenskan!. Anknyt istället tydligare till folkrörelsearvet och den egna frikyrkliga historien. Det är intressantare än det kanske upplevs som inifrån. Lita till folkbildningens löfte sa någon annan. Våra råd: Bilda bör hålla en högre offentlig profil Var stolt över den egna historien Ta ställning i samhällsdebatten Ta strid för Bildas kunskapssyn. Högt och tydligt. Framgångarna för ABF i Stockholm hänger samman, tror vi, med att man öppnat upp för debatter och diskussioner utan att driva någon egen agenda. Man tillhandahåller rum för väsentliga diskussioner utan någon egen dold dagordning. Därför: Ta initiativ till diskussioner och debatter för dess egen skull. Särskilt i frågor där man inte vet vart diskussionen leder.

17 17 Om religion och samhälle Bildas främsta resurs är kanske den bredd som dess medlemsorganisationer respresenterar. En organisation som innefattar såväl Frälsningsarmén som serbisk ortodoxa kyrkan besitter en stor samlad erfarenhet. I ett nyreligiöst samhälle är det en efterfrågad och viktig erfarenhet. Gör mer av den. Bilda borde kunna luckra upp frågan om mångkultur med sin religiösa kompetens, sa någon. Våra råd: Initiera diskussioner om religions roll i samhället Ta en debatt om New Age Ta en debatt om fundamentalismen, i dess olika skepnader Bilda bör bli en röst i debatten om religion och politik Bilda i samhället Bilda skulle kunna navigera så förbaskat fel, befarade någon i våra samtal. Den bild vi målat upp av samhället om tio år är bitvis dyster. Det finns stor risk att den sociala polariseringen ökar. Den globala ekonomin kan, p g a av oljeprishöjningar eller av andra skäl, gå in i en recession. Det är inte osannolikt att nedskärningen av den offentliga sektorn fortsätter. Finns den kommunala vuxenutbildningen kvar om tio år? Inte säkert. För frivilligorganisationer öppnar sig då möjligheter att ta över många välfärds- och utbildningstjänster från den offentliga sektorn. Det vore helt fel väg att gå. Lika fel vore det att, i takt med att utbildningsverksamheten i samhället privatiseras och alltfler privata aktörer framträder på utbildningsmarknaden, definiera sig själv som utbildningsföretag. Bildas trovärdighet ligger i att knyta an till folkrörelseförankringen och folkbildningsidealen. Bilda och dess medlemsorganisationer bör därför arbeta för att åstadkomma medborgarorganisering underifrån. Låt vanligt folks upplysta egenintresse vara utgångspunkt. Grundtvig, den store folkbildaren, lärde en gång danska bonddrängar hur man förvandlade vete till bacon. Drängarna lärde sig läsa, köttproduktion och producentkooperativ startades. Tack vare detta moderniserades den danska ekonomin, arbetstillfällen skapades och den ekonomiska krisen bemästrades. Konkreta behov tvingade fram nya samverkansformer. Där någonstans kan Bilda befinna sig om tio år. Då krävs: Ta utgångspunkt i vanligt folks konkreta, vardagliga bekymmer. Identifiera behov. Bortse inte från arbetslivet. Folkbildning är inte enbart en fritidssysselsättning.

18 18 Var kreativ när det gäller att finna nya sociala samverkansformer. Fall inte i fällan att bli leverantör av statliga eller kommunala tjänster. Bli inte ett privat utbildningsföretag. Stimulera till självorganisering och gemensamma självstudier. Behoven kan ibland vara högst konkreta och lösningarna enkla. Pedagogiskt kan dock vara en omvälvande sak att märka att man faktiskt, tillsammans med andra, kan påverka sin situation. Några exempel: Starta bilpool. Bygg solfångare. Minska energikostnaderna. Ensamstående föräldrar samordnar barnpassning. Grannar går samman för att föra gemensamma förhandlingar med elbolag och telefonoperatörer om lägre priser. Gemensamma inköp av ekologiskt odlad mat. Gemensam odling. Matlag. Knyt kontakter med liknande initiativ på andra platser i världen. Konsten och kulturlivet Konsten har ett stort värde i sig och är ett viktigt instrument för kommunikation, reflektion och förståelse av samtiden. Bilda skulle, på olika sätt, kunna bli en viktig resurs för den växande kultursektorn. En förutsättning är att man lyckas upprätta en produktiv spänning mellan amatörverksamheten och det professionella kulturlivet. Våra förslag: Antag ett kulturpolitiskt program för Bildas verksamhet (eller spetsa till det pågående arbetet med Bildas Kulturplattform ). Detta bör deklarera att Bilda har för avsikt att utgöra en resurs för kulturlivet. Var ambitiös. Låt omvärlden veta att Bilda gör detta. Avsätt medel i budget (1 el 2%) för inköp av professionella konstnärliga verk och tjänster. Bjud in författare, musiker och konstnärer till alla arrangemang Bilda är med att genomföra. Köp deras tjänster. Bjud in de allra främsta. Bygg systematiskt upp kontakter med det professionella kulturlivet. Gå i dialog med konstnärsorganisationer, centrumbildningar och andra kulturella branschorganisationer. Efterfråga kultursektorns praktiska behov. Var beredd att möta dessa.

19 19 Gå i dialog med kulturutövarna. Låt den syn på livsåskådning som ligger till grund för Bildas verksamhet konfronteras med samtidskonsten och samtidskulturen. Var tydlig. Var öppen. Lyssna. Var inte rädd för det estetiskt avancerade. Sök förstå det som i förstone kan verka svårbegripligt. Ta hjälp av professionella konstpedagoger, kritiker och kulturvetare. Genomför studieresor till Venedigbiennalen och Documenta i Kassel. Infrastruktur Kyrkorna sitter på sjukt mycket samlingslokaler, påpekade någon under våra samtal. Inventera behov men också de resurser Bilda har tillgång till. På vilket sätt kan dessa komma medborgarinitiativ och kulturliv till del? Bildas rockverksamhet förefaller oss peka på en framkomlig väg. Utveckla konceptet ytterligare genom att: Tillhandahåll praktiskt stöd (lokaler, handledning, teknisk utrustning) för medlemmars och medborgares självvalda kulturella verksamheter. Upprätta mötesplatser mellan entusiastisk amatörverksamhet och professionell kompetens. Var öppen för att ungdomars kulturintresse inte enbart är en fritidssysselsättning. Ta engagemanget på allvar. Sök vägar att stödja dem som vill försörja sig på sitt kulturintresse. Utnyttja informationstekniken. Tillhandahåll bästa tänkbara digitala infrastruktur (inspelningsmöjligheter, distribution och publicering på nätet). Antag en IT-policy för Bilda som tar fasta på möjligheterna i rörelsen för fri programvara. Använd sådan i hela organisationen. Utbilda på området. Teori och praktik Pedagogiskt kan denna typ av praktiskt handlande med fördel vävas samman med gemensamma studier. En studiecirkel om klimatförändringar mynnar ut i ett gemensamt växthusbygge. De stora ödesfrågorna om planetens framtid studeras samtidigt som man lär sig anlägga en komposthög. Studiecirklar i nationalekonomi kombineras med att ett litet konsumentkooperativ startas. Studieresor arrangeras till Porto Alegre i Brasilien och Mumbay i Indien. Internationella samarbeten och allianser byggs. Optimism och framtidstro måste visa sig i praktisk handling.

20 20 Presentation av medverkande Nätverkstan Kultur i Väst är en organisation ägd av drygt trettio kulturtidskrifter i Västsverige. Nätverkstan sysslar med tekniskt stöd, praktisk ekonomihantering och utbildning för kultursektorn. Verksamheten bedrivs med stöd av bl a Västra Götalandsregionen och Statens Kulturråd. Nätverkstan är huvudman för Kulturverkstan och Globalverkstan. Se Kulturverkstan är en tvåårig projektledarutbildning inriktad mot kultursektorn. I undervisningen varvas teori och praktik. Utbildningen startade 1999 och har en utpräglat internationell inriktning. Se Globalverkstan som är Kulturverkstans internationella systerutbildning startade 2003 och vänder sig till NGO-sektorn. Undervisningen sker på engelska. I klassrummet finns studenter från frivilligorganisationer och folkrörelser från fem kontinenter. Se Fronesis. Med ideellt arbete och folkrörelsetanken som organisatorisk ledstjärna vill tidskriften Fronesis tro att det är möjligt att producera en idékritisk tidskrift på hög internationell nivå. Tidskriften har sin bas i Malmö, Stockholm och Göteborg. Fronesis utsågs till Årets kulturtidskrift år Se Glänta är en tidskrift som arbetar med svensk och översatt essäistik, skönlitteratur, filosofi, politik och bildkonst. Senaste tiden har det bl a handlat om kartor, det dokumentära, kritikens former, moderna filosofier, konst & forskning. Tidskriften driver också ett bokförlag och anordnar filosofibarer. Redaktion i Göteborg. Utsedd till Årets kulturtidskrift år Se Ord & Bild är Skandinaviens äldsta kulturtidskrift och har sedan 1988 sin redaktion i Göteborg. Tidskriften har sin givna plats i den svenska litteraturhistorien men var också tidig med att upptäcka den nya informationsteknikens demokratiska möjligheter. Utsågs till årets kulturtidskrift år Se

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Socialt entreprenörskap på Thoren Business School

Socialt entreprenörskap på Thoren Business School Socialt entreprenörskap på Thoren Business School TBS vill skapa entreprenörer, det vill säga personer som arbetar hårt för sin sak. Oftast blir entreprenörer chefer eller får åtminstone en viktig position

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

kärnvärden & grafisk profil

kärnvärden & grafisk profil kärnvärden & grafisk profil 1 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald. Studiefrämjandets vision antagen 2007

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Sara Bruun och Johnny Gustafsson So-lärare och entreprenöriella pedagoger Läraren har en dubbel utmaning Ge stöd till de elever som har svårt att hänga med. Lärarna ska även stimulera

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer