Studieresa New York Anne Jönsson och Malin Svensson

Transkript

1 Studieresa New York Anne Jönsson och Malin Svensson Vi åkte på en studieresa till USA för att besöka fyra utvalda bibliotek och träffa bibliotekarier som arbetar med målgruppsanpassade fokusgrupper/ungdomsråd för unga mellan år eftersom vi i enlighet med strategin för The Darling Library på Stadsbiblioteket i Malmö vill bidra till att öka ungas delaktighet och engagemang. Det står högt på dagordningen i Stadsbibliotekets verksamhetsplan att bjuda in våra användare till att bli medskapande. Vi var särskilt intresserade av att få en inblick i hur man startar och driver dessa fokusgrupper och framför allt hur man sedan omsätter ungdomarnas tankar och idéer i praktiken. Vi hade även den stora förmånen att få träffa Chris Shoemaker som fungerar som tonårskoordinator för de 87 filialerna i New Yorks bibliotekssystem. För att få ytterligare inspiration besökte vi även andra bibliotek på Manhattan och i Brooklyn och platser som Bryant Park, Naturhistoriska Museet, Metropolitan Museum of Art och Guggenheim. Vi utgick ifrån följande frågeställningar vid intervjutillfällena: Hur når ni tonåringarna? Får tonåringarna några fördelar genom att vara med i en fokusgrupp? Hur fungerar fokusgruppen rent praktiskt? Vilka områden har tonåringarna möjlighet att påverka? Vad har ni för typ av aktiviteter/program för tonåringar? Hjälper ungdomarna till och planerar och genomför aktiviteterna? Hamilton Grange Library Hamilton Grange är ett litet bibliotek med bara ca 10 anställda men har trots det ett nystartat Teen center för barn mellan år. Detta är det första teen center i Harlem och man vänder sig främst till närområdena där ca 30% av invånarna är under 19 år. Inför uppbyggnaden gjordes undersökningar som visade att närmare 60 % av barnen mellan 8-18 år i området använder sitt lokala bibliotek minst en gång i månaden och ca 30% av dessa skulle besöka biblioteket ännu mer om där fanns en särskild plats för ungdomar. Vi träffade bibliotekets chef Carol Small, som berättade för oss om verksamheten. Biblioteket fick pengar från en stiftelse (The Starr Foundation) och i samspråk med sin målgrupp började man planera för verksamhet och miljö. Resultatet blev en ny miljö för tonåringar med utvalda medier datorer, storbildsteve och plats för olika sorters föreställningar Det bor väldigt många musiker och konstnärer i området och det märktes i barnens önskemål bland annat efterfrågade barnen en scen att uppträda på. Detta resulterade i ett antal rörliga moduler som vid behov kan göras om till en scen men annars används som sittplatser. I anslutning till scenen byggdes en läktare där barnen kan se det som framförs på scenen eller se på film. Barnen önskade sig även en yta för tv-spel och då konstruerade man ett runt rum i rummet med glasväggar, en enorm tv-skärm och mängder av sittkuddar. Tv-spelandet lockar väldigt många barn till biblioteket. Carol Small var själv mycket drivande i processen att utforma bibliotekets Teen center. Hon involverade tonåringar som volontärer på biblioteket medan processen var igång för att få deras 1

2 input. På så sätt får de en naturlig inblick och de kan sprida budskapet om verksamheten till sina nätverk av vänner. Carol menar att det är viktigt att ha med tonåringarna från början av förändringen så att de känner att det är deras eget område som invigs. På förmiddagarna tar de emot elever som får hemundervisning och använder biblioteket som studielokal. Först efter skoltid börjar den egentliga verksamheten med program och aktiviteter. Carol driver en fokusgrupp med tonåringar som träffas varje vecka och diskuterar olika program och annat som de vill göra på biblioteket. Många av barnen har en tuff hemmiljö och Teen centret fungerar som en trygg plats att hänga på för många barn. Grand Central Bransch Grand Central Library ligger centralt på östra sidan av Manhattan. Här finns ett nyinrett Teen center. Verksamheten för tonåringar har varit i gång länge men nu har man fått en egen miljö inrättad på biblioteket. Här träffade vi Annie Russo -Dewitt som är ansvarig för verksamheten. När den nya tonårsavdelningen på biblioteket skulle byggas så började man med att undersöka vad ungdomarna ville ha. Det delades ut ett frågeformulär till alla tonåringar i området och bilder på olika miljöer så de fick välja hur det skulle se ut. Annie pratade mycket med familjer i närområdet för att ta reda på vad de ville ha. Hon menar att om de får vara med och planera så känner de sig mer delaktiga i verksamheten. På Teen center finns många tidskrifter, tv-spel, manga. Här finns också spel och lite allmänt pyssel. Utöver detta erbjuds också symaskin, elpiano och gitarr. De unga som kan spela kan lära upp andra. Det finns en tanke med att de unga får lära av varandra det gör att de växer och känner sig stolta berättar Annie. Biblioteket anordnar 2-3 program i veckan för tonåringarna. De tar också emot många klassbesök. Annie berättar att de ofta får locka med tv-spel och snacks för att få de unga att komma till biblioteket. Annie håller i en fokusgrupp för tonåringar som träffas en gång i månaden. Utgångspunkten är att hon frågar vad de vill ha och göra på biblioteket men de diskuterar också sina vardagliga problem och olika teman. Exempelvis jobbar ungdomarna på Grand Central Branch nu med att lära sig konstruera och utforma tv-spel. Annie har alltid med en liten maskot som de skickar runt i fokusgruppen. Maskoten fungerar som en isbrytare och den som har maskoten har ordet. Alla får börja med att ta upp något de gillar, exempelvis sin favoritmat. Tanken är att det ska underlätta för tonåringarna att våga börja prata och för att lättare få igång en diskussion. Ungdomarna som deltar i en fokusgrupp får community service points - poäng som de kan tillgodoräkna sig i sina studiemeriter. Annie berättar att de valt att sätta fokus på tonåringarna eftersom de känner att det är ofta är de som tappas bort i bibliotekets verksamhet. På Teen center hjälper personalen ungdomarna att plugga inför SAT högskoleprovet. De får också hjälp med läxor, ansökningar till skolor och annat. Personalen försöker på alla sätt de kan vara ett stöd för de ungdomar som söker sig till Teen center. Biblioteket erbjuder många olika former av program. De anordnar bland annat kurser/workshops i matlagning för att de märkte att det fanns ett intresse hos de unga (särskilt hos pojkarna). Många av programmen och aktiviteterna planeras centralt av 2

3 ungdomskoordinatorn Chris Shoemaker och därefter kan biblioteken i samråd med ungdomarna välja vad de vill göra. Annie berättar att hon skyltar mycket utifrån teman som berör ungdomarna. Hon jobbar aktivt med exponering av medierna och byter tema varje månad för att skapa nyfikenhet hos ungdomarna. En del i exponeringen är ungdomarnas egna lästips. Det ökar känslan av att det är deras samling och inte bara bibliotekets. Det finns också ett galleri där ungdomarna får möjlighet att visa upp sina målningar och teckningar. Det ger dem möjlighet att uttrycka sig och en bekräftelse, menar Annie. Annie anordnar många turneringar med olika spel varje månad. De utgår ofta från populära verk som filmatiserats. De har bland annat haft frågor på Harry Potter och andra figurer, nästa gång är det dags för Hungerspelen. Det brukar bli runt frågor per tillfälle. Ungdomarna är med och bestämmer innehållet tillsammans med personalen. Biblioteket anordnar också spelturneringar tillsammans med andra bibliotek i New York. Syftet är att de unga ska se/upptäcka andra områden och lära känna andra barn. Ofta blir det en heldag när de åker ut och biblioteket bjuder också barnen på lunch. Barnen lämnar sällan det område deras skola ligger i så det är utvecklande att de får se en annan del av staden samtidigt som de får träffa andra barn och skaffa kontakter Annie är också ute mycket i skolorna på besök för att berätta om biblioteket. Om ungdomarna inte är intresserade av böcker så lockar hon med tidningar, filmer, gratis videospel och annat som tilltalar dem. Annie berättar att det handlar om ett förhållningssätt till de unga. Hon är inte särskilt formell med ungdomarna, förutom att de måste ta i hand med henne när de kommer. Hon förklarar att det är ett steg för att lära dem hur man beter sig ute i samhället. Bibliotekarien fungerar som den tredje vuxen. Det är viktigt att de unga känner sig hemma och kan lita på henne. Man är ute efter att skapa en trygg miljö för barnen. Området har ett tufft klimat med gängproblematik och många av ungdomarna har tuffa hemförhållanden. Tolerans och hänsyn är mycket viktiga frågor som man aktivt arbetar tillsammans med barnen kring. De arbetar även aktivt med olika diskussionsgrupper gällande exempelvis homosexualitet. Allt för att skapa förståelse och tolerans mellan olika grupper. Uppför man sig riktigt illa så kan man faktiskt bli avstängd under ett års tid. Vi försöker lära dem hur man beter sig ute i den verkliga världen säger Annie. Målet är att biblioteket ska vara ett säkert ställe som håller ungdomarna borta från bråk och gatorna. Muhlenberg Library Muhlenberg Library ligger i stadsdelen Chelsea på Manhattan. Vi träffade här tonårsbibliotekarien Lindsy Serrano på Muhlenberg Library. Hon menar att man får jobba hårt för att få tonåringarna att komma till biblioteket. Många barn kommer efter skolan varje dag. Biblioteket har startat volontärprojekt där ungdomar deltar och jobbar på biblioteket. På så sätt blir de automatiskt delaktiga i verksamheten och de kan också sprida information till sina nätverk. Lindsy berättar att hon satsar mycket på skyltning utifrån olika teman som intresserar tonåringarna. Både Lindsy och ungdomarna skyltar aktivt på varsin yta. Lindsy driver en fokusgrupp för tonåringar som träffas varje vecka och pratar om allt möjligt som de unga vill ta upp. Det handlar oftast inte så mycket om biblioteket utan mest om annat som berör de unga. Lindsy menar att det är viktigt att det finns en stor öppenhet från bibliotekets sida. 3

4 De anordnar mycket program för de unga på biblioteket. Varje eftermiddag håller de cirka 1 timmes program, det är mycket tv-spel eftersom det är det de unga helst vill göra. Då får ungdomarna oftast själva hålla i programmen eftersom de är bäst på det. Men de har även jobbat in andra typer av program som till exempel Arts & Crafts som går ut på att de unga får tillverka egna smycken. Lindsy har själv ett intresse i det och hon menar att det är viktigt att man själv gillar det man gör för det märker ungdomarna. Det gäller också att fånga ungdomarna på plats och hitta på någon aktivitet där de hänger eftersom de inte gärna flyttar på sig. Lindsy menar att det tar tid att etablera både fokusgrupper och aktiviteter. Till en början kanske det bara kommer 1-2 personer men det tar ofta minst ett år för att skapa intresse och få dem att delta. Lindsy nämner också att snacks är en viktig del i att locka dit tonåringarna. Chris Shoemaker Vi hade även förmånen att få träffa Chris Shoemaker som arbetar som tonårskoordinator och - specialist på New York City Public Library. I New York fungerar det så att biblioteken ansvarar för allt lärande som inte är knutet till läroplanen och man samarbetar med utbildningsdepartementet. Chris huvudsakliga uppdrag är att koordinera all verksamhet för tonåringar i hela New Yorks bibliotekssystem som innefattar hela 87 filialer på Manhattan, Bronx och Staten Island. Han har också som uppgift att stötta de bibliotekarier som antingen redan arbetar med ungdomar eller håller på att bygga upp en ungdomsverksamhet. Chris fungerar även som utvecklare och tar fram en mängd förslag på olika aktiviteter i verksamheten. Han åker även ut till bibliotek som har problem med sina tonåringar för att hitta lösningar. Ekonomiskt är det främst olika fonder och stiftelser som bekostar och möjliggör den mängd program och aktiviteter som man ordnar för tonåringarna. När det gäller arbetet med ungdomarna jobbar man med en trestegsraket eftersom det tar tid att bygga upp en ny verksamhet för ungdomar och få dem att engagera sig. Det första steget är Teen space som är en väldigt informell form av verksamhet för att få tonåringarna att bara komma och hänga på biblioteket. Inga krav eller prestationer krävs här av de som kommer. Principen är Du pratar vi lyssnar Steg två är Casual teen times där träffarna blir lite mer formella och syftet med dessa är ett utbyte av idéer och åsikter. Steg tre är Teen advisory groups som kräver en större insats både från ungdomarna och personalen. Här krävs det mer struktur på mötena för att hålla dem konstruktiva och givande för de som deltar. Det finns olika fokusgrupper för olika ämnen. Det handlar till stor del om att stärka ungdomarnas självkänsla men även att öka ungdomarnas respekt och förståelse för andra. Man arbetar i stor utsträckning med grupper som diskuterar existentiella frågor som exempelvis utanförskap och homosexualitet. Diskussionerna i grupperna resulterar ofta i konkreta aktiviteter New York Public Library Anti-prom är ett bra exempel på detta: I grupperna kom det fram att många ungdomar kände sig främmande inför de traditionella skolbalerna. Det kunde gälla klädsel och stil eller att man inte kände att det var ok att ta med sin samkönade partner till skolbalen. Ungdomarna kom då fram till att man ville 4

5 anordna en alternativ skolbal där val av kläder eller val av partner inte spelar någon roll. Detta har blivit ett populärt återkommande evenemang. De ungdomar som vill designar sina egna balkläder och får hjälp med detta i samarbete med externa aktörer- inte sällan etablerade modeskapare. Men det är lika ok att bara komma i shorts och linne ägde balen rum i New York Public Librarys stora foajé Astor Hall med DJ och Tim Gunn som kvällens värd. För att få jobba med advisory groups krävs det att personalen går en utbildning som Chris Shoemaker håller i. Viktiga frågor här är hur man stärker tonåringarnas självkänsla och hur man kan fungera som mentor för dem. Chris menar att en av utgångspunkterna när man jobbar med unga ska vara att det är tonåringen som är experten - acceptera att du som vuxen inte är cool! Det är också viktigt att man är tydlig med vad man kan och inte kan göra! De 87 biblioteken har även en gemensam wiki där man utbyter erfarenheter, kan ge varandra råd och tips men även dokumenterar sin verksamhet. Här samlar man alltså en massa feedback och input från biblioteken hur arbetet fungerar och kan utvecklas. Biblioteken samarbetar med skolorna när det gäller läsfrämjande verksamheter och ser till att skolorna får information om vad som är på gång på de olika biblioteken. Man jobbar även med att ungdomar från de olika stadsdelarna ska mötas och besöka varandras stadsdelar i och med att de i så stor utsträckning tillbringar all sin tid i den egna stadsdelen. Chris menar att den sista chansen att fånga barnen är i åldern 9-12 år, sedan är det nästan för sent. Satsa på tweens för att kunna behålla dem som teens! Han säger också att det är oerhört viktigt att inte släppa barnen bara för att de blir tonåringar Avslutande reflektioner Gemensamt för flera av biblioteken som vi besökte är att de involverar tonåringarna i ett tidigt skede, gärna redan i uppbyggnadsfasen av verksamheten. Det är vanligt att de unga jobbar som volontärer och aktivt deltar i planeringen för verksamhet för unga på biblioteken. Det kan bidra till att de känner sig som medskapare och på så sätt kan det stärka deras känsla av delaktighet och samhörighet även med samhället i stort. Bibliotekariernas förhållningssätt är väldigt viktigt i arbetet med de unga. De har ofta en informell roll, vilket skapar en trygghet hos de unga. Biblioteken har också en stor socialiseringsfunktion och bibliotekarierna fungerar ofta som den tredje vuxne. Det handlar till stor del om att stärka de ungas självkänsla och skapa en trygg miljö utanför skolans värld. Fokusgrupper är bara ett av många sätt att involvera tonåringarna i verksamheten. De unga är delaktiga i stora delar av verksamheten. Gemensamt för biblioteken vi besökte är att det tar tid att etablera nya verksamheter för tonåringar. Det kan ta flera år innan det finns en grupp unga som deltar, både i fokusgrupper och på aktiviteter. Det är viktigt att det finns en kontinuitet. Gemensamt för biblioteken vi besökte var också att man använder snacks och TV-spel som lockbete för att få ungdomarna att komma och delta. Det behövs som motivation och ger biblioteken en möjlighet att visa vad de har att erbjuda för övrigt. Det är uppenbart att biblioteken i NY arbetar på ett mer gränsöverskridande sätt man ser hela tonåringen och försöker erbjuda service när det gäller alla aspekter inte bara läsning och läsfrämjande utan biblioteken arbetar även hårt med att hjälpa ungdomarna på alla möjliga informella sätt -läxläsning, skolhjälp, att fylla i formulär och blanketter etc. 5

6 Studieresan till New York gav oss mycket inspiration och många nya tankar och idéer som vi kan använda oss av i vårt utvecklingsarbete. I New York arbetar man med små resurser men lyckas ändå skapa ett värdefullt innehåll för de unga. I dagsläget arbetar vi på olika avdelningar på Malmö Stadsbibliotek. Anne arbetar med Balagan, som är en ny satsning på 9-12 åringar som till stor del bygger på deras eget deltagande. Malin arbetar i ett nytt projekt, Ditt liv dina drömmar ditt bibliotek, som går ut på att fördjupa dialogen med Malmöborna genom fokusgrupper och andra dialogmetoder. Anne Jönsson och Malin Svensson, Stadsbiblioteket i Malmö 6