Karlstads universitet Statsvetenskap Thomas Wennstam-08 Det nya Ryssland.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karlstads universitet Statsvetenskap Thomas Wennstam-08 Det nya Ryssland."

Transkript

1 Karlstads universitet Statsvetenskap Thomas Wennstam-08 Det nya Ryssland. Ryssland är världens till ytan största land. Det täcker kvadratkilometer, från den västra gränsen mot Finland, de baltiska staterna, Polen, Ungern o.s.v. och till Stilla havskusten med Kamtjatkahalvön och Vladivostok som viktiga kända namn. Ryssland räknar från väster till öster 10 tidszoner. Också utsträckningen från tundraområdet i norr till söderns öknar och asiatiska inlands fruktbarhet, är värd att beakta. Ryssland inkluderar idag också öar som Japan fortfarande betraktar som japanska. Landet har en befolkning i storleksordningen 142,4 miljoner (1 juni 2006) och räknar flera olika nationaliteter. Ryssland är ett land som till dels är europeiskt och till dels är asiatiskt. Gränsen mellan vad som kallas Europa respektive Asien förläggs oftast till Uralbergen 1. Ryssland förfogar över stora naturresurser men är trots detta inte ett självklart välmående modernt och industrialiserat land. Det råder i ställer mycket stora skillnader mellan stad och landsbygd och mellan olika delar av det gigantiska landet. Av tradition (och naturligtvis av strategiska hänsyn) är också landets produktionssiffror mycket oklara och svårtydbara. Dagens Ryssland kan knappast förstås utan förankring i 1900-talets historia och utveckling. De senaste decenniernas utmaningar och förändringar innehåller kanske väl så stora utmaningar som 1917 års revolution. Det är i hög grad befogat att titta på både kontinuitet och förändring när det gäller Ryssland av idag. När det kalla kriget tog slut 1991 öppnades dörrar och fönster för en flod av intryck, möjligheter, utmaningar och uppdämda förväntningar. Det stora Sovjetunionen hade befunnit sig i ett stagnerat läge och det nya Ryssland som återstod, när de olika unionsrepublikerna på kort tid blev självständiga stater, ställde de ryska ledarna och den ryska befolkningen inför helt nya och ibland oförutsägbara förutsättningar på nästan alla plan. Ryssland förväntades nu bli en demokratisk stat i västerländsk mening. Har man lyckats med den omvandlingen? Rysslands demokratiska utveckling har varit en omdiskuterad fråga under de senaste åren. Flera bedömare ser så alarmerande signaler att Rysslands väg till demokrati (i västerländsk mening) nu är allvarligt ifrågasatt! 2 Å andra sedan har såväl landet som dess 1 Med de reservationer som normalt kan ställas till Wikipedia som källa så kan man ändå där se en hel del grundfakta om landet Ryssland och dess resurser och status. 2 Tidskriften Economist har utformat ett s.k. Demokratiindex, dvs ett jämförelsetal för graden av demokrati i ett land. 167 länder har kartlagts och man har delat in dem i fyra kategorier: 1. Fullständiga demokratier 2. Ofullständiga demokratier 3. Hybridregimer och 4. Auktoritära regimer

2 medborgare utstått oerhörda påfrestningar och förändringar under 1900-talet vilket borde förklara mycket av den kurviga vägen ända fram till dags dato. Icke desto mindre blir det svårt att avläsa de verkliga och de uttryckta yttringarna och reaktionerna i såväl inrikes- som utrikespolitik. Förändringarna under de gångna åren har varit genomgripande och delvis omskakande inom många områden: * Ideologiskt * Inrikes- och utrikespolitiskt * Militärt, säkerhetspolitiskt och maktpolitiskt * Ekonomiskt och * Territoriellt I de följande översikterna kommer vi att med fokus på dagens Ryssland göra några nedslag också bakåt i tiden (Sovjetiska och)/ryska ledares utrikespolitisk linje Lenin Världsrevolution Stalin Kommunism i ett land Chrustjov Den fredliga samexistensens doktrin Ekonomisk tävlan Bresjnev Fredlig samexistens, détente, stalinism, Bresjnevdoktrinen (eller borde den kallats Lenin-doktrinen?) Gorbatjov Sinatra-doktrinen, (jfr också Chrustjovs tid Jeltsin The Near Abroad Putin Avvaktan - men nonchalera oss inte! Återkomst? Medvedev Fem punkter 3 Och vad kommer se n? Ryssland placeras i kategori 3, dvs i en grupp där man uppställer stora frågetecken för trovärdigheten i landets demokratiska karaktäristika. I undersökningen, som publiceras i Globalt Perspektiv, nr 23-3/2007, anges siffran 5,01 (av 10) som Rysslands demokratiindex. Det ger landet plats 102 i en lista som toppas av Sverige med 9,88, Kanada på plats 9 med 9,07 och USA på plats 17 med 8,22! Läs mer om undersökningen på 3 Presidenten Dmitrij Medvedev har av många kallats Putins kronprins. Många menar också att han enbart blir en (kort?) parentes. I själva verket, menar man, är det fortfarande Putin som styr. Från sensommaren 2008, formulerade ändå president Medvedev fem punkter för sin (och Putins) utrikespolitik (se mer nedan!).

3 Sovjetisk-rysk utrikespolitik (sedan 1917) - en sammanfattning: 1. Etablera och konsolidera Sovjetunionen och dess kommunistiska system 2. Intressesfär - buffertzon säkerhetszon 3. Supermaktssträvande a. Militärt b. Ekonomiskt c. Ideologiskt 4. Fredlig samexistens 5. Avspänning 6. Bresjnevdoktrinen 7. Anti-Kina 8. Tillträde till världshaven 9. Insteg i U-världen 10. Bryta inringningen 11. Glasnost (Öppenhet) och Perestrojka (Förändring) 12. The Near Abroad 13. att delta i att skapa ett nytt säkerhetssystem 14. en ny och egen väg? Några övergripande frågeställningar: * Ryssland som stormakt (Lena Jonsson) 1. Normal stormakt 2. Regional stormakt 3. Stormakt med historisk uppgift, -supermakt (Radioröst): Ryssland är unikt som stat! Det är fortfarande den enda makt som kan tillfoga USA en ansenlig skada * Ryssland efter det kalla kriget Hur såg ryssarna på utvecklingen? Hur såg amerikanarna på utvecklingen? Och vad ville folket i östra Europas länder? Integration i Västeuropa men desintegration i Östeuropa (Olof Ruin, Björn Hettne). Och hur ser den ryska ambitionen ut inför framtiden? När nu supermaktsrollen förefaller förlorad? Eller? * Hur skall Ryssland klara sig? Politiskt (utrikes-, Inrikes-) Lena Jonsson, Ebba Sävborg-Romare Ekonomiskt? Stefan Hedlund, Anders Åslund, Tomas Ries 4 4 Tomas Ries, säkerhetspolitiskt inriktad forskare som numera är direktör för Utrikespolitiska Institutet i Stockholm, har länge bevakat och forskat kring frågor som hör samman med Ryssland och landets tillstånd och ambitioner. Tomas Ries förekommer också ofta som intervjuad expert på frågor kring Ryssland, bl.a. i Dagens Nyheter. I en artikel i DN den ( Demokratin förlorare vid rekordhögt oljepris ) uttalar sig såväl Robert Larsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Försvarets forskningsinstitut och Tomas Ries om oljeproduktion, oljepriser och demokrati.

4 Kulturellt Kristian Gerner Militärt Leif Kihlsten (tidigare Bo Hugemark), Bo Pellnäs Om utvecklingen i Östeuropa, Sten Berglund * (Sovjetunionens)/Rysslands agerande gentemot andra delar av världen Ett lands utrikespolitik handlar om dess övergripande ambitioner, anspråk, mål och värderingar. Den gäller som utrikespolitisk ledstjärna för landets hållning visavi andra länder. Hur ett land som Ryssland förhåller sig till andra specifika länder och till olika händelser och processer bör ligga i linje med den allmänna övergripande färdriktningen även om man kan behöva agera olika mot olika medaktörer för att uppnå sina övergripande syften och målsättningar. För vad har man för ambitioner i Mellanösternområdet? Varför har man kärnkraftssamarbete med Iran? Vad har man för olösta frågor med Japan? Så, hur kan man beskriva den ryska hållningen mot USA Västeuropa och Skandinavien, Kina Japan Övriga Asien Mellanöstern Arabstaterna Afrika Latinamerika Vladimir Putin var Rysslands president från 1999 till 2008 dvs i princip i 9 år. I december 2007 var det val till det ryska parlamentet. Strax därefter arrangerades enligt författningen presidentval. Putin som hade fullgjort två presidentperioder kunde enligt den gällande konstitutionen inte väljas om. Hans efterträdare som president blev Dmitrij Medvedev och Putin blev, som många räknat med premiärminister. Många bedömare menar att Putin tog med sig den reella makten till premiärministerämbetet. Och hur såg presidenten Putins utrikespolitiska kurs ut? Konsekvens eller förändringar? Frågan var svår att besvara. Det fanns inslag av båda. Relationen till USA skiftade emellertid över tid. Från en avvaktande hållning till ett nästan överdrivet kamratskap i terroristbekämpningens tecken (om än med olika innebörd) på Texasranch och hummerparty, till skepsis och konfrontation vid Irakkrigets utbrott. Den senaste tiden kännetecknades tydligt av avkylning och av en ökande rysk självmedvetenhet och konfrontation. Under senare delen av 2008 kom flera tecken på försämrade relationer och ökande irritation gentemot väst. Georgienkrisen kan bl.a. ses som en reaktion mot västs erkännande av Kosovo. Medvedevs resa till Latinamerika, med flera uppmärksammade budskap, kan ses i ljuset av uppbyggandet av en amerikansk robotsköld i Tjeckien 5 I en annan artikel, från 21 januari 2006 (av Bengt Albons), uttalar sig samma säkerhetspolitiska forskare kring att Ryssland rustar upp vid Östersjön. 5 Se Tempus 2008:48. Ryssland leker på USA.s bakgård

5 Några konkreta konflikter mellan öst (numera Ryssland) och väst (främst USA men också övriga västvärlden) 6 : USA vill ha en robotsköld, ett antimissilsystem i Polen och Tjeckien Ryssland kräver/begär ett stopp för detta. Ryssland kan vidta åtgärder för att neutralisera ett sådant system Ryssland vill inte ha några baser nära sina gränser Missnöje med INF-avtalet. Putin kan komma att vilja säga upp detta. USA ser Irans kärnteknologiupp- Ryssland ser inte att det finns några bevis rustning som ett hot (mot såväl USA för att Iran vill skaffa sig kärnvapen som mot Israel). Ryssland stod på Serbiens sida och mot- satte sig varje lösning som Serbien inte kunde acceptera USA var tidiga att erkänna ett fritt Kosovo Till detta kan läggas Rysslands planer på en (militärt övervakad) gasledning i Östersjön och snabbt växande anslag till den ryska militären. I sin nya roll som premiärminister (och med Medvedevs formuleringar) skärps Rysslands utrikespolitiska budskap via ett fempunktsprogram 7. Ryssland tycks åter höja sin utrikespolitiska profil, tonläget i det politiska umgänget blir hårdare, man går från soft power till ett hårdare tonläge Ett Ryssland som känner sig undanskuffat i världspolitiken höjer nu tröskeln och väljer i allt fler frågor att gå sin egen väg, ibland i tydlig konfrontation mot väst. Vad man kan uppfatta som västliga övergrepp och provokationer gentemot Ryssland får därmed tydliga svar (Kosovo- Georgien, Robotskölden i östeuropa Rundresa och avtal med Chavez och med Kuba 8 ). 6 Se Per Ahlins krönikor i Dagens Nyheter t.ex. den ( Svårt att hantera Ryssland ) 7 DN ledare den 5 oktober 2008, Ryska toner. 8 Tempus 2008:48

6 Punkter i Putins utrikespolitik 1. Egen-kontroll över ryskt territorium (bl. a. I Tjetjenien) 2. Att hävda någon fortsatt stormaktsroll. Och att dessutom sträva efter att återta en gammal supermaktsroll? 3. The near abroad tonades tidigare ned. Är man åter på väg att lyfta frågan? Reaktionerna på missilskölden i Polen och Tjeckien kan tyda på det. 4. Närmande till men ändå obunden till USA. Denna strävan var, skrev DN (nov. 2001), inte okontroversiell på hemmaplan. Det finns starka antivästliga krafter i det ryska samhället. Och från militärledningen hördes kritiskt tal om eftergivenhet mot väst. Idag finns åter tydliga signaler på att Ryssland inte anser sig ha fått ut vad man väntade av kontakterna med USA och länderna har i flera frågor hamnat på kollissionskurs. 5. Integration med väst, att knyta Ryssland närmare väst, hjälp oss att bli integrerade i världssamfundet, att få tillhöra det europeiska huset. Men går det? Tillåts det? Och om man känner sig marginaliserade av väst, vad har man då för handlingsalternativ? 6. Ryssland som en europeisk stat. Är man det? Och kan man kalla Ryssland för en demokratisk stat? 7. NATO-Rysslandsrådet. Ryssland sitter numera med vid alliansens bord när det nya NATO.s alla uppgifter diskuteras. Ryssland är en jämställd partner när det gäller krishantering, terroristbekämpning och räddningsaktioner. Det är egentligen endast den ömsesidiga försvarsgarantin som uteslutande är en angelägenhet för medlemsstaterna (DN ). Men känner man sig jämställd? Och om man inte gör det, hur går det då? 8. Ekonomisk utveckling och medlemskap i WTO eftersträvas. Vad skulle ett sådant medlemskap innebära? Finns det hinder mot ett medlemskap? 9. Att få ingångna nedrustningsöverenskommelser fästa på papper. Varför är detta viktigt? Är man lika angelägen idag? 10. Ett Ryssland på jakt efter sin självbild. Ska Ryssland orientera sig mot väst eller mot Kina/Indien? Ska Ryssland ta ledningen bland de stater som motsätter sig amerikansk dominans? Ska Ryssland streta vidare på egen hand? (Efter professor Robert Legvold i Foreign Affairs, citerat i DN ).

7 Målet för Rysslands utrikespolitik är internationell strategisk stabilitet. Vi deltar i att skapa ett nytt säkerhetssystem och eftersträvar en ny kvalitet i förbindelserna med NATO. Vladimir Putin, President i Ryssland, i Dagens Nyheter den 19 april 2002 Medvedevs fem principer I augusti 2008 presenterade Dmitrij Medvedev några ledande huvudtankar för den ryska utrikespolitiken. Strax innan ett viktigt extrainkallat toppmöte i Bryssel med EU-ledarna med anledning av krisen mellan Ryssland och Georgien, lät sig Medvedev intervjuas i TV och presenterade då de fem principer som han menade hädanefter skall vara styrande för Rysslands utrikespolitik 9 : 1. Folkrättens grundläggande principer ska styra förhållandena mellan civiliserade länder. Ryssland bekänner sig alltså till alla grundläggande principer när det gäller förhållandet till andra folk och länder. 2. Världen ska vara "mångpolig" (multipolär). Ett enda land ska inte få bestämma allt, inte ens USA. Det måste finnas utrymme för olika uppfattningar i världen. 3. Ryssland vill inte ha/( söker inte ) konfrontation med något land. "Ryssland tänker inte isolera sig. Vi kommer att utveckla våra vänskapliga förhållanden med Europa, med USA och med världens andra länder." 4. Ryssland ska försvara ryska medborgares liv och värdighet. Att skydda ryska medborgares liv och värdighet är av högsta prioritet, varhelst de befinner sig. 5. För Ryssland, precis som för alla andra länder i världen, finns det regioner, där våra privilegierade intressen finns. I dessa regioner finns länder, med vilka vi traditionellt har varit förbundna med vänskapliga grannrelationer, historiskt specifika relationer. Vi kommer att arbeta mycket medvetet i dessa regioner och utveckla sådana vänskapliga förhållanden med dessa stater, våra nära grannar. Vice premiärministern Sergej Ivanov, den mer hårdföra konkurrenten om presidentposten, försvann nästan helt från tv-skärmarna när Putin hade bestämt sig och gjort "mjukisen" Medvedev till presidentkandidat. Nu är Ivanov tillbaka. I en egen tv-intervju meddelar han att Ryssland inte hotar någon, "Ryssland försvarar bara sina intressen". Ivanovs återkomst till rampljuset skulle kunna betyda att den mer hårdföra flygeln i Kreml åter fått luft under vingarna. Dessutom har Putin nu låtit intervjua sig i kamouflagekläder 9 De källor som använts här är bl.a. Aftonbladets reporter Johanna Melén och Verkita de Kalle, som refererar Dmitrij Medvedev och vice premiärministern Sergej Ivanov

8 Sammanfattning: Ryssland av idag - Problem för dess utrikes- och säkerhetspolitik 1. Arvet från Sovjetunionen. Efter 1990-talets demokratiska revolutionspolitik har motreaktioner och revanschism i olika former tagit över. Ryssland vill återigen bli ett land att räkna med. 2. Relationen till USA har skiftat från kallt krig, via fredlig samexistens mot olika grader av samarbete (under såväl Clintons tid som George W. Bushs). Men efterhand myntades uttrycket kall fred och idag opponerar Ryssland tydligt mot västs och särskilt USA.s roll och uppträdande. 3. Dagens ekonomiska och politiska situation. En rysk demografisk kris i antågande, går det att undvika en katastrof? Hur har man åter råd att upprusta? Hur påverkas landets politiska utveckling av den ekonomiska situationen? Bör man hjälpa Ryssland via Världsbanken eller via IMF? 4. Problem och utmaningar: Flottan i Svarta Havet, Murmansk, i Östersjöområdet Kärnvapnen Underhåll och förnyelse av materiel, upprustning av spetsförband Inbördeskrig i Tjetjenien, Georgien m.fl. (Centrum-periferiteorin). Union eller självständiga enhetsstater, SSSR --- OSS ---Ryssland m.fl. (Obs arvet från SSSR att skapa Homo Sovieticus) (Zjirinovskij m.fl.) revanschistiska populister Ej räknas bort eller räknas ut, ej förolämpas, fortfarande stormakt "the near abroad", Pfp och NATO 5. "Kall fred" försäljning av kärnkraft till Iran Tjetjenien Ryssland gör anspråk på det som de anser "är deras rättmätiga plats bland världens stormakter"! - medlarroll i Mellanöstern och gentemot Saddam Hussein? - utvecklingen i fd Jugoslavien, fortsatt stöd åt serberna? - NATO.s utvidgningsplaner och maktställning; Om det i Baltikum dyker upp NATO-baser på 200 kilometers avstånd från ryska gränsen måste vi naturligtvis reagera på något sätt. Rysslands utrikesminister Sergej Ivanov, DN 20 juli Vid NATO-toppmötet i Prag, nov. -02, välkomnades sju nya medlemsstater in i NATO, däribland Estland, Lettland och Litauen. Vilken betydelse fick då detta? Hur tog Ryssland emot detta? Och hur ställer man sig när nästa utvidgning österut (Georgien, Ukraina) diskuteras? 10 Ivanov tonade senare ner sin kritik mot baltiska medlemskap. NATO förändras inte om de baltiska staterna går med i NATO, klargjorde han. Varje självständigt land har rätt att ansluta sig till en militärallians.

9

Det nya Ryssland. Karlstads universitet Statskunskap Thomas Wennstam-07

Det nya Ryssland. Karlstads universitet Statskunskap Thomas Wennstam-07 Karlstads universitet Statskunskap Thomas Wennstam-07 Det nya Ryssland. Ryssland är världens till ytan största land. Det täcker 17 075 200 kvadratkilometer, från den västra gränsen mot Finland, de baltiska

Läs mer

Sovjetunionen/Ryssland och övriga Östeuropa.

Sovjetunionen/Ryssland och övriga Östeuropa. Karlstads universitet Statskunskap Thomas Wennstam-03 Sovjetunionen/Ryssland och övriga Östeuropa. Ryssland av idag är naturligtvis en produkt av 1900-talets historia och utveckling. Och det är en mycket

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina.

Förpliktelser genom avtal: Avtal mellan sydvietnam och USA som förde med sig ett amerikanskt engagemang i Indokina. Världen idag (HI08) *Denna kurs i historia erbjuder många möjligheter. Det är i praktiken ganska fritt fram hur man väljer att bygga upp denna kurs så länge som den har någonslags relevans till rubriken.

Läs mer

Det stora Ukraina Herdefolket

Det stora Ukraina Herdefolket Vad är demokrati? Anna-Lena Laurén: Frihetens pris är okänt. Om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan Schildts & Söderströms/Atlantis. 213 sidor. Illustrerad Anna-Lena Laurén (f.

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Vi ska kunna hantera det oförutsedda

Vi ska kunna hantera det oförutsedda Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande

Läs mer

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England)

USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) Efterkrigstiden 1945 USA tillverkar och använder atombomben Slutar andra världskriget Europa delas mellan segrarmakterna i öst (Sovjet) och väst (USA, Frankrike, England) 1948-49 Berlinblockaden Sovjet

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Sverige och Östersjön

Sverige och Östersjön ROBERT DAI.SJÖ: Sverige och Östersjön Sveriges politik i Ostersjöområdetharunderefterkrigsffden ofta varit försiktig, i kontrast till statsledningens agerande vad gäller mer fjärran områden. Från baltutlämningen

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Sverige - barriär eller plattform

Sverige - barriär eller plattform -....... - - LENNART ULLER: Sverige - barriär eller plattform Trots att "experterna" nyss huggit grundligt i sten fortsätter de att ogenerat tillkännage vad som bör anses troligt. Men vilken insiktsfull

Läs mer

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen 1932-1933 1917 7 nov (25 okt): Ryska revolutionen 1918 12 Jan: det självständiga Ukrainska folkets republik utropas 20 Jan: Ryska ortodoxa kyrkan skiljs formellt

Läs mer

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version

Julia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling

Läs mer

Transatlantic Trends 2012

Transatlantic Trends 2012 Q0A När du träffar dina vänner, skulle du säga att ni då diskuterar politiska frågor? [LÄS UPP - ENDAST ETT SVAR] EU 7 EU 9 EU 11 EU 12 USA TR RU BG FR GER IT NL PL PT RO SE SK SP UK (7000) (9005) (11037)

Läs mer

Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar

Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar Karlstads universitet, Statsvetenskap Thomas Wennstam-11 Sverige i världen. Några drag i en traditionell svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt 2000- talets utmaningar Ingen människa är en ö, hel och

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel. D-post: BRYR/2014-03-03/2222

Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel. D-post: BRYR/2014-03-03/2222 Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel D-post: BRYR/2014-03-03/2222 Rådet för utrikesfrågor (FAC) 3 mars 2014 - rapport Extraordinärt FAC diskuterade situationen i Ukraina och

Läs mer

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension wilhelm agrell Det säkra landet? Svensk Försvars- och säkerhetspolitik från ett kallt krig till ett annat, Malmö: Gleerups

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om

Läs mer

Hur kan Sverige bli medlem i Nato?

Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Av Magnus Christiansson DISKUSSION & DEBATT För en tid sedan slog jag vad med en vän om att Sverige inte kommer att söka medlemskap i Nato så länge Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet.

Undersökningens felmarginal är 3,2 procentenheter åt vardera hållet. FÖRORD I en gallupundersökning som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har gjort har medborgarnas åsikter om Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik retts ut. I den ställdes

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

Amerikansk utrikespolitik

Amerikansk utrikespolitik THEDE PALM: Amerikansk utrikespolitik Under valkampanjen förra hösten fårklarade den blivande presidenten Reagan, att hans utrikespolitik skulle bli en annan än hans företrädares. Detta har i år bekräftats

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Utrikespolitiska institutet (UI )

Utrikespolitiska institutet (UI ) Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i

Läs mer

Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09

Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09 Karlstads universitet Avdelningen för Politiska och historiska studier Statsvetenskap Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09 Lärare: Thomas Wennstam

Läs mer

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen?

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? Avesta herrgård, Dalarna 15-16 september 2011 Kalla kriget ledde aldrig till något öppet krig i Europa men har

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Regeringens deklaration

Regeringens deklaration Bilaga 4 Utrikesminister Carl Bildt Regeringens deklaration vid 2007 års utrikespolitiska debatt i Riksdagen onsdagen den 14 februari 2007 FÅR EJ PUBLICERAS FÖRE DEN 14 FEBRUARI KL. 09.00 DET TALADE ORDET

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

VI OCH VÄSTMAI(TERNA. Au professor GUST AF AKERMAN

VI OCH VÄSTMAI(TERNA. Au professor GUST AF AKERMAN .. VI OCH VÄSTMAI(TERNA Au professor GUST AF AKERMAN UNDER senare tid har det blivit allt tydligare att ett öst-västligt krig, som inte begränsas till enbart Medelhavet eller Orienten, med all sannolikhet

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!

Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 7 februari 2003 PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2003/...(AVC) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om

Läs mer

De mänskliga rättigheterna

De mänskliga rättigheterna MARIANNE B SKOU: De mänskliga rättigheterna Denna artikel har tidigare publicerats i den norska tidskriften Dyade 1978, nr 1-2, under rubriken "Menneskerettighetene - en stats indre anliggende?" I rubriken

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Utrikes födda i Linköping

Utrikes födda i Linköping Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo Utrikes födda i Linköpings kommun 2006:09 Antalet utrikes födda i Linköpings kommun har kontinuerligt ökat och uppgick år 2005 till 10,2 procent

Läs mer

GRETHE V JERNÖ: av spanningen

GRETHE V JERNÖ: av spanningen GRETHE V JERNÖ: De mänskliga rättigheterna och. av spanningen Det är märkvärdigt svårt att få igång en diskussion om sammanhanget mellan mänskliga rättigheter ochfred i Europa, konstaterar Grethe V cernö.

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA

TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA UPPSTART: Hur globaliserad är du? Om du tittar dig runt i din vardag inser du ganska snart att du har väldigt många

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Anmälan av nyhetsinslag om Iran: TV4 2012-02-15, kl. 22.00

Anmälan av nyhetsinslag om Iran: TV4 2012-02-15, kl. 22.00 2012-02-23 MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV Box 33 121 25 Stockholm-Globen Anmälan av nyhetsinslag om Iran: TV4 2012-02-15, kl. 22.00 Knappt sju minuter in i 22-nyheterna onsdagen den 15:e february 2012 sades

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Oljan, gasen och geopolitiken i Europa

Oljan, gasen och geopolitiken i Europa Oljan, gasen och geopolitiken i Europa 14 juni 2016 Samuel Ciszuk 1 Marknadsutbredning styr förutsättningar för hantering, intressen, politiknivå jan-1970 jun-1972 nov-1974 apr-1977 sep-1979 feb-1982 jul-1984

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Dopresan 2007. Av Karl-Erik Tysk

Dopresan 2007. Av Karl-Erik Tysk Dopresan 2007 Av Karl-Erik Tysk Jag åker på kvällen den 9 augusti från Kungsgården och övernattar på Arlanda. Jag skulle egentligen ha haft sällskap med Lolo och Christina Sturén till deras barnbarns dop

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Barn På Flykt. Av: Mojeb Hakimy. Tema: Kärlekstema Namn: Mojeb Hakimy Klass: 8m3 Lärarens Namn: Lena Torshall

Barn På Flykt. Av: Mojeb Hakimy. Tema: Kärlekstema Namn: Mojeb Hakimy Klass: 8m3 Lärarens Namn: Lena Torshall Barn På Flykt Av: Mojeb Hakimy Tema: Kärlekstema Namn: Mojeb Hakimy Klass: 8m3 Lärarens Namn: Lena Torshall Varför flyr man? När flydde flest barn/ungodmar och varför? Hur kommer de fram till t.ex Sverige?

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Båda röstades ner. Så benägen är man att vara tydlig, få folk att förstå hur man tänker och utvärdera egna organisationer man inför

Båda röstades ner. Så benägen är man att vara tydlig, få folk att förstå hur man tänker och utvärdera egna organisationer man inför Inför kommunfullmäktige 10 december 2014 hade Landsbygdspartiet oberoende lämnat en motion som nu ska beredas. Den kan du läsa här på vårt lokala material. Vi hade även ställt en fråga om hur byggordningen

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Sidan 1 av 5 Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010 Tema: Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det? Med Stefan Dahlberg, forskare vid Göteborgs universitet

Läs mer

Cabotage. Promemoria

Cabotage. Promemoria Cabotage Promemoria RättsPM 2007:1 Utvecklingscentrum Malmö Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Vad är cabotage?...3 2 Lagstiftning om cabotage....3 2.1 Centrala EU förordningar.....3 2.2 Förordning

Läs mer

EPSU/ PSI Arbetsgrupp

EPSU/ PSI Arbetsgrupp EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ

Läs mer

Månen. Månen i perigeum, Kalifornien

Månen. Månen i perigeum, Kalifornien Månen Månen i perigeum, Kalifornien Hur kan månen lysa? Allmänt om månen Månen bildades för över 4 miljarder år sedan. En jättestor planet krockade med vår jord som då var en glödande klump. Kollisionen

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda

Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2013-06-10 Dnr: 13/00495 SAKEN P4 Extra, 2013-02-25, programledaruttalande om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer