Skogs bruket Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogs bruket 3 2012. Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta"

Transkript

1 Skogs bruket Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta

2 Skogs bruket Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta i detta nummer 6 Vindfällen tidskrävande Stormen som drog fram under julhelgen fällde stora mängder skog. Som bäst pågår avverkningsarbetet med att reda upp vindfällen, ett krävande jobb som tar tid. 10 Förhandsröjning och gallring med samma maskin I stort sett alla förhandsröjningar sker i dagens läge manuellt. Men nu finns det på marknaden ett aggregat som förhandsröjer och gallrar samtidigt. 12 MaskinernA TAR ÖVER Maskiner kommer allt mera in i skogsvårdsarbeten. Plantering och röjning är de skogsvårdsarbeten som det nu satsas tid och pengar på för att få maskiner som klarar av arbetet Grusvägar DRABBAS HÅRT AV menföre Snösmältningen börjar snart och det innebär att vattenmassorna ökar i sjö och mark. Därmed är det hög tid att se efter grusvägarna som kan få en och annan skavank när våren framskrider. 18 Skogsvård på andra villkor Att bedriva skogsbruk i en stad som Borgå med anor från 1300-talet är en utmaning för skogsfackmän. Traktorspår i skogen väcker ett ramaskri Gör din egen vassmatta En vassmatta blir ett vackert vind- eller insynsskydd. 24 Små detaljer ger bättre ekonomi Johan Kortell i Öja är självverksam. Han planterar, gallrar och till och med slutavverkar själv. PÅ omslaget: SAKARI LYYSKI foto: CHRISTOFFER THOMASFOLK 2 Skogsbruket 3/2012

3 Skogs bruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 3/2012. MARS. ÅRGÅNG 82 LEDAREN Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekr. Redaktör Medarbetare Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén tfn Helena Forsgård tfn Nina Jungell tfn Marianne Palmgren Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund tfn Bertel Widjeskog tfn Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %) Helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 49 euro i Sverige 53 euro i övriga länder (moms 0 %) Halvårsprenumeration (6 nr) 30 euro i Finland 30 euro i Sverige 33 euro i övriga länder (moms 0 %) ISSN Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Papper Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper Vacklande politik bromsar bioenergin FÖRTROENDET FÖR DEN finländska stödpolitiken, när det gäller skogsbruk och trädbaserad energi, har fått sig ännu en törn. I februari gav EU-kommissionen slutligen sitt utlåtande om Lag om energistöd för klenträd. Utslaget är negativt och lagen måste beredas på nytt. Kommissionen anser att stöd, som riktar sig till uttag av energived, inte kan tolkas som ett stöd till förnybar energiproduktion, den anser att det är stöd av primärproduktionen. Det negativa utslaget är ett klart bakslag för skogsägare, entreprenörer och energiproducenter i Finland. Skogsbranschen var förvissad om att lagen skulle träda i kraft vid årsskiftet och har levt enligt det. Nu blir det inte så, åtminstone inte på ett tag, och tillfälliga lösningar måste skapas snabbt för att hålla hjulen rullande. Det ska vara möjligt om det finns politisk vilja, men det innebär både fördröjning och förvirring. Måttet är nog rågat för de rådgivare som står i personlig kontakt med skogsägare, entreprenörer och energiindustrin. Än är en lagförändring på gång, än fördröjs förändringen och än tryter statsanslagen så att utbetalningarna får vänta på följande tilläggsbudget. Det kan bli svårt att vara tydlig och trovärdig. Vi gör helt enkelt någonting fel. Antingen förstår vi oss inte på EU:s krav eller så tar vi dem inte på allvar. Eller kanske har vi svårt att acceptera att ett väl utfört grundarbete hemma i Finland inte är en garanti för att allt går som en dans i Bryssel. Där finns många som bevakar sina särintressen och aktivt lobbar i korridorerna om de ser risker för sina egna affärsintressen, också utanför Finlands gränser. Lobbandet kostar och hård intressebevakning ända in i det sista är ännu lite främmande för oss finländare. Vi är bra på att skapa samförstånd över gränserna och räknar sedan med att det håller in över mållinjen. De politiker och lobbare, som växer upp med EU och täta internationella kontakter, kommer att ha allt bättre förutsättningar att göra sig hörda. Lobbarna representerar ändå inte Finland, de driver sin uppdragsgivares intressen och ideologi. Sälj inte skinnet förrän björnen är skjuten, är ett vist ordspråk som vi har skäl att minnas. Vårdade ungskogar ger grövre och värdefullare virke och lägre avverkningskostnader. Då blir den första gallringen lönsam också utan osäkra stöd. JOHNNY SVED Skogsbruket 3/2012 3

4 Valmet blev Komatsu stororder till Brasilien Skogsmaskintillverkaren Komatsu Forest har tecknat ett avtal värt närmare 160 miljoner euro med en brasiliansk cellulosa- och pappersfabrik. Avtalet omfattar totalt 120 maski- ner, bland annat Komatsu grävmaskiner utrustade med avverkningsaggregat och skogstraktorer. Alla maskiner säljs med fem års fullserviceavtal inkl. underhåll och reservdelsförsörjning. Avtalet omfattar även utbildning. Maskinerna börjar levereras under våren. Köparen, cellulosa- och pappersfabriken Eldorado Brasil, är världens största och när produktionen är i gång i slutet av 2012 kommer Eldorado Brasil att kunna producera 1,5 miljoner ton blekt pappersmassa. Virkesråvaran hämtas uteslutande från eukalyptusplantager. Komatsus maskiner var Valmet ännu för ett par år sedan. En stor del av delarna i skogsmaskinerna tillverkas i Finland, bl.a. hytter, diselmotorer och däck. Komatsu ägs av japaner och företaget är världens näststörsta tillverkare av skogsmaskiner och grävmaskiner. Skogsindustrin satsar i hemlandet Den finska skogsindustrins investeringar i hemlandet steg kraftigt i fjol. I år ökar investeringarna med knappt en procent och stannar vid 549 miljoner euro. Inom många branscher stiger investeringsnivån, men det finns också branscher där investeringsnivån sjunker, som t.ex. inom elektronik och elindustrin. Av årets investeringar går drygt en tredjedel till att ersätta gammal kapacitet med ny och lite under trettio procent till kapacitetsutbyggnad. Resten går till rationaliseringar. Efterfrågan på produkterna och tekniska faktorer påverkar mest investeringsbesluten. UPM meddelade för en tid sedan att bolaget ska bygga en anläggning för Kvistnötter i hudkrämer Lumene har lanserat nya hudvårdsprodukter för män där det ingår extrakt av kvistnötter från gran. Kvistnötter innehåller lignaner som är en effektiv antioxidant. Kvistnötterna innehåller 500 gånger mera lignaner än den övriga veden i en granstam. Lignaner motverkar vissa cancertyper och har egenskaper som motverkar hjärt- framställning av biodiesel i Villmanstrand. Biodieseln är avsedd för fordonstrafik och den ska framställas ur tallolja. Tallolja är en biprodukt vid framställning av cellulosa för papperstillverkning. Lite mer än hälften av de anställda i finskägda skogsindustriföretag jobbar i fabriker utomlands. I Finland ger skogsindustrin arbete åt personer och i utlandet åt närmare Av de personer som jobbar i landets cellulosa- och pappersfabriker är en fjärdedel kvinnor. År 2010, som den färskaste statistiken härstammar från, var medeltimlönen 21,20 euro. Kvinnornas löner var 14 procent lägre än männens. och kärlsjukdomar. Det har forskare vid Åbo Akademi kommit fram till. Kvistnötter kallas de delar av trädet där kvisten växer ut från stammen. Lignaner som ingår i extrakt av kvistnötter har en skyddande och antiinflammatorisk verkan i hudvårdsprodukterna, säger Marjukka Naakka på Lumene. De skyddar vår hud mot orenheter som finns Klingan är 3 millimeter tjock, har tre blad och rundade skäreggar. Röjklingan som klarar gräs och grövre sly Johan Pulkkinen, bosatt i Sverige men med rötter i Finland, har tagit fram en ny röjsågsklinga som klarar av gräs och upp till fyra centimeter grovt sly. Det speciella med klingan, som har tre blad, är att skäreggarna är rundade så att de liknar en yxegg. Klingan, som Pulkkinen valt att kalla multiklinga, är tillverkad av splitterfritt material, en legering av 3 millimeters plåt som är något fjädrande. Den kan skärpas med en enkelgradig fil. Med sin skärande egg och 45-graders vinkel åt fel håll blir klingan inte slö även om röjaren kör emot sten på marken, säger Johan Pulkkinen. Multiklingan passar till alla slags röjsågar med 20 millimeters och 25,4 millimeters centrumhål och i storlekarna 200, 220 och 240 millimeter. Enligt Pulkkinen fungerar den bra på röjsågar från 35 cm³ och uppåt. I Sverige kostar klingan 295 kronor och den säljs via webbshoppar. i luften omkring oss. Lumenes extrakt av kvistnötter är av inhemskt ursprung, mer vill produktchef Tiina Isohanni inte avslöja. Mikko Koivu, som spelar i Minnesota Wild, syns i Lumenes reklamer för de nya hudvårdsprodukterna för män. 4 Skogsbruket 3/2012

5 Foto: FAO/P. Johnson En kopp te tryggar livsmedelsförsörjningen Människor som bor i teproducerande länder dricker bara en tiondel av vad som dricks i de stora importländerna dit bl.a. England och Ryssland räknas. Den inhemska konsumtionen utgör därmed en stor möjlighet för teproducenterna. FAO rekommenderar de teproducerande länderna att bättre marknadsföra drycken på hemmamarknaden samt informera om hälsofördelarna med drycken utomlands. I Kenya täcker intäkterna från teexporten landets totala livsmedelsimport och Allt fler grova träd På sextio år har antalet träd som är över 30 centimeter grova fördubblats. Ett träd klassas som grovt när det är minst 30 centimeter grovt på 1,3 meters höjd från markytan. Den höjden kallas på fackspråk brösthöjd. Den här trenden är speciellt tydlig i södra Finland. Enligt specialforskare Kari T. Korhonen på Skogsforskningsinstitutet har detta flera orsaker. På 1950-talet såg våra skogar helt annorlunda ut än i dag. Vi hade haft ett blädningsskogsbruk vilket innebar att bara de största träden avverkades. Träden utgör cirka 35 procent av den totala jordbruksproduktionens exportintäkter. Den globala teproduktionen är drygt 4 miljoner ton per år. Kina är världens främsta teproducent med en tredjedel av världens totala produktion. I genomsnitt låg tepriset på 2,85 dollar per kilo under Svart te står för drygt 60 procent av produktionen. Produktionen av grönt te växer dock snabbt, som en följd av ökad kunskap om grönt tes hälsoeffekter i i-länderna. i en skog var av mycket olika åldrar, träd i åldern år sida vid sida. År 1948 förbjöds blädning. Många skogsägare vill maximera avkastningen från skogen. När skogsägaren inte låter slutavverka sin skog vid tidigast möjliga tidpunkt, ökar den värdefulla stockandelen i stammen snabbt. Omkring sjuttio procent av skogsägarnas inkomster från virkesförsäljningar är stockpengar. Men de minskade avverkningsvolymerna spelar också en stor roll. I fjol var volymtillväxten drygt 100 miljoner kubikmeter. Vi kunde ha avverkat 70 miljoner Kandidera i höstens svf-val Nu är det dags att meddela sitt intresse för att ställa upp som kandidat i höstens skogsvårdsföreningsval. Skogsvårdsföreningarnas fullmäktigeval hålls på hösten Alla som är medlemmar i skogsvårdsföreningen kan ställa upp som kandidater i valet. Arbetet som förtroendevald är en viktig kanal för att få skogsägarens röst hörd i beslutsfattandets korridorer. Skogsvårdsföreningarna fungerar precis så bra som skogsägarna vill att de ska fungera. Därför behövs det vanliga skogsägare i förtroendemannaorganen. Vem blir kandidat? Alla som är medlemmar i en skogsvårdsförening kan ställa upp som kandidater i fullmäktigevalet. Han eller hon ska förordas av två medlemmar i föreningen. I ansökan om att bli kandidat ska man uppge kandidatens namn, födelsetid, yrke och hemkommun samt namnen på de personer som föreslår kandidaten. kubikmeter, men siffran stannade på 55 miljoner. Det här beror på att många skogsägare inte är direkt beroende av inkomster från skogen utan kan låta skogen växa. Lite under hälften av virkesvolymen i våra skogar är tall, 31 procent är gran och 20 procent lövträd. Omkring 90 procent av våra skogar klassas som barrskogar. Rena lövträdsskogar finns det mycket lite av. Lövträden växer som blandträdslag i barrskogar. Skogsbruket 3/2012 5

6 Johan Svedström på Skogsvårdsföreningen Österbotten i Närpes har fått in ungefär 25 anmälningar om stormskador på sitt område. Vindfällen tidskrävande Nu är det bråda tider för dem som reder upp i skogarna efter stormen under julhelgen. Arbetet går långsamt och förtjänsten blir dålig, men till sommaren måste allt virke vara borta från skogen. Det brukar gå undan när skogsmaskinentreprenören Sakari Lyyski i Närpes avverkar. Men när det handlar om att reda upp efter en storm är situationen en helt annan. Stammarna ligger kors och tvärs och man måste vara noggrannare när man arbetar med vindfällen. Sågkedjan på avverk- 6 Skogsbruket 3/2012 ningmaskinen måste bytas oftare och det här arbetet skiljer sig ganska mycket från en vanlig avverkning, säger Lyyski. Södra Österbotten hårt drabbat Lyyski har tappat räkningen på frågan om hur många stammar han har rett upp. Ja, bra fråga. Jag har hållit på i flera veckor sedan stormen drog fram under julhelgen. Det handlar om tusentals stammar, säger han. Han tar det försiktigt när han tar sig fram i den steniga terrängen. Vi befinner oss i Närpes på ett skifte på drygt tre hektar som var gallrat. Närpesnejden och de södra delarna av Österbotten drabbades mycket hårt av stormen som slog till natten till annandag jul. Jag försöker alltid börja i den lättaste ändan och tar först bort de stammar som ligger överst för det går inte att ta de som ligger underst först. Beroende på terrängen försöker jag ta mig fram så effektivt som möjligt, förklarar han. Stock blir massaved Det är föraren i avverkningsmaskinen som väljer till vilket sortiment det stormskadade virket kategoriseras. Är stammarna brutna och splittrade är det en hel del stock som

7 han är tvungen att klassificera som massaved. Det är svårt att säga hur stora mängder stock som blir till massaved. Det beror på om det är mycket sprickor i stammen och om den har brutits av. Jag målar med aggregatet färg på virkesbitarna så att utköraren sedan vet vilken typ av gagnvirke det handlar om, säger han. Rotvältorna får vänta Rotvältor som står upp lämnar jag för nu är det för mycket snö för att åtgärda dem. Johan Svedström, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten i Närpes, har fått in ungefär 25 anmälningar om stormskador på sitt område. Arbetet med att värdera de drabbade områdena har varit omfattande. Värderingen tar mycket tid och under januari upptog det procent av min arbetstid. Skogsvårdsföreningen får in anmälningar av markägare som själva har upptäckt att de har drabbats. Därefter åker skogsvårdsinstruktörerna ut till platsen och utför värderingsarbetet i terrängen. Vi beräknar hur många kubikmeter skog som har blåst ner och vad försäkringsbolagen ska ersätta. ÖVER TRETTIO KUBIKMETER Hur mycket virke ska vara omkullblåst innan det blir aktuellt med att avverka och driva ut det stormskadade virket? Enligt Svedström ska virket uppgå till över trettio kubikmeter och vara koncentrerat till ett visst område för att en avverkning ska löna sig. Om det är för litet lönar det sig inte att göra en maskinell avverkning som också förutsätter att en skogsarbetare först rotkapar trädet, berättar han. Utkört den 1 juli Arbetet med att reda upp vindfällen kommer att pågå fram till sommaren i Närpes. Att det är bråttom beror på att markägarna är skyldiga enligt insektlagen att se till att virket är utkört före den 1 juli. Men det här gäller allt virke som avverkats under vintern. Det måste enligt lag transporteras ut ur skogen före den 1 juli. Skogsvårdsinstruktörerna i Närpesnejden förväntade sig att skadorna skulle vara katastrofalt stora. Men med facit i hand blev så inte fallet. Inom vårt område handlar det om kubikmeter som är stormskadat och det är inget katastrofalt. Andra delar av landet har drabbats betydligt hårdare. Det är i huvudsak ungskogar som nyligen har gallrats som har drabbats. Det är bestånd i årsåldern som har tagit mest skada samt kantskogar som gränsar till planteringar. Äldre bestånd har klarat sig rätt bra. Sämre priser Enligt Johan Langels, virkesköpare för Metsäliitto i Närpesområdet, prioriteras stormskadade bestånd i den här situationen. Men skogsägare som har drabbats av stormen kan räkna med betydligt sämre rotpriser. Det är dubbelt så dyrt att avverka vindfällen eftersom stammarna kan ligga kors och tvärs. Det tar betydligt längre tid och därför blir priserna sämre, säger han. Metsäliitto räknar ut priset på förhand och därmed vet skogsägaren vad som gäller. I sådana här fall måste man också räkna med att andelen stock blir mindre. Det mesta blir massaved, men det är svårt att säga någon andel eftersom det varierar från fall till fall. Text och foto: Christoffer Thomasfolk Stormen under annandag jul fällde närmare kubikmeter skog i Närpesnejden. Sakari Lyyski i en av de ungskogar som drabbats av stormskador. Det stormskadade virket ska vara avverkat och utkört den 1 juli. Skogsbruket 3/2012 7

8 Det 15 centimeter långa järnet i ena ändan av kedjan håller den på rätt köl under sågningen. Svår trädfällning blir säker Att kapa träd som lutar kraftigt, ligger i spänn eller på en elledning hör till det farligaste man kan göra i skogen. Det samma gäller fastfällda träd. Med kastsågen kan du eliminera de farliga arbetsskedena. trädet riskerar man inte att kedjan nyper fast som en motorsåg kan göra. Linan är 47 meter lång så ingen behöver snåla med säkerhetsavståndet. Kastsågen är elcertifierad, dvs. elsäker- hetstestad. Det innebär att man kan kapa ett träd som fallit över en elledning utan att strömmen behöver brytas. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Kastsågen består av en lina med en tyngd som kastas över det hängande trädet. Linan har en tyngd, en kastpåse, i varsin ända. Kastpåsarna väger drygt 300 gram och de är fyllda med sand. Linan delas på mitten med en karbinhake, där kedjan monteras, när kastlinan är på plats. Kedjan är en motorsågskedja utan drivlänkar. I ena ändan av kedjan finns ett rektangulärt järn som håller kedjan på rätt köl när man sågar. När linan är på plats monteras sågkedjan och dras på plats. Draghandtagen, som sågarna växelvis drar i, monteras på valfritt ställe längs linan med dubbelt halvslag. Även en person klarar av att använda kastsågen genom att turvis dra i handtagen som han håller i högra och vänstra handen. Tack vare att kedjan naturligt alltid kommer på ovansidan av Draghandtagen kan monteras på valfritt ställe längs linan. 8 Skogsbruket 3/2012

9 Vedtravar ett säkert vårtecken Årets vedsäsong ligger i startgroparna. Om tiden inte hinner till kan vedtraven fixas i samband med avverkningen. För den som har tillgång till egen skog är ved ett givet val. Med tanke på dagens olje- och elpriser sparar man många slantar genom att värma upp fastigheten med ved. Att göra sin egen ved kräver en hel del jobb. Alla har varken tid, kunskap eller rätt utrustning att själv avverka veden. Det är ganska vanligt att folk vid avverkningar blir med billiga sortiment som sedan slutar sina dagar som ved, berättar Jan Länsmans på Stora Enso i östra Nyland. Skogsägare brukar göra ved av starkt rötskadad gran, torra granar, sälgar och rötskadad björk. De tar också en del asp, al och prima björk till ved. Björken är ju ett värdefullare trädslag, men björkens stora energiinnehåll per volymenhet betyder att den värmer klart bäst. Länsmans tillägger att folk i regel gör ved av 5 10 kubikmeter virke. De som investerat i flisvärme brukar ta större mängder virke för eget bruk. Virket som blir ved körs till vägkanten och entreprenören fakturerar för av- verkningen och utkörningen av virket. Kostnaderna brukar vara euro per kubikmeter. Stapla veden rätt Därefter är det dags för virket i traven att kapas och klyvas. Ofta fixar skogsägarna den biten själva. Många kapar och klyver virket vid vägen och transporterar därefter veden till gårdsplanen på ett eller annat sätt. På gårdsplaner kan man se olika kreativa vedstaplar, men det viktigaste är att veden inte staplas direkt på marken. Det lönar sig att stapla veden till exempel på en lastpall så luften kommer åt att cirkulera och veden inte möglar underifrån. HÅLL KOLL PÅ TERMERNA Ger du dig in på att köpa ved finns det termer att hålla koll på så att du säkert får det du beställde och betalade för. Ved kan säljas i löskubikmeter, travkubikmeter och dessutom finns uttrycken kastmått och lösmått. Kastmått och lösmått är det samma som löskubikmeter. Oftast säljs veden i löskubikmeter. En löskubikmeter betyder som namnet antyder att klabbarna ligger kors och tvärs. När man sen staplar in veden i vedlidret blir traven ungefär 0,6 kubikmeter. Text: Marianne Palmgren Vedmått 1 löskubikmeter = 0,6 travkubikmeter 1 kubikmeter kastmått = 0,6 travkubikmeter Björkved värmer bäst. FOTO: PIXMAC Skogsbruket 3/2012 9

10 SKOGS vård Med Risutecs aggregat på avverkningsmaskinen behövs ingen manuell förhandsröjning. Aggregatet klarar av både förhandsröjningen och själva gallringen. Förhandsröjning och gallring med samma maskin Nu kan man också förhandsröja och gallra maskinellt med samma maskin. Det är möjligt tack vare ett nytt inhemskt aggregat. Färska studier visar att det är effektivt. Behovet av ungskogsvård är stort i hela landet. Enligt beräkningar handlar det om hektar ungskogar som behöver åtgärdas inom några år för att de i framtiden ska producera kvalitetsvirke. Detta faktum skapar huvudbry eftersom i stort sett alla ungskogar som ska gallras måste genomgå en förhandsröjning. Åtgär- 10 Skogsbruket 3/2012 den är viktig för att skadorna ska minimeras när avverkningsmaskinen kommer dit för att gallra. Arbetskraftsbrist kräver nya metoder Den dominerande metoden hittills har varit att en skogsarbetare utför förhandsröjningen manuellt, det vill säga med röjsåg. Men att hitta yrkeskunnigt folk är en utmaning. Antalet skogsarbetare har de senaste åren minskat kraftigt och läget kommer att förvärras ytterligare i framtiden. Hur ska då den oskötta ungskogen iståndsättas? Svaret kan bli en ny metod med en ny typ av aggregat som både förhandsröjer och gallrar samtidigt. Aggregatet heter Ri sutec L3A och har utvecklats av det inhemska företaget Risutec i Björneborg. Med vårt aggregat behövs inte längre manuell förhandsröjning. Vi har goda erfarenheter av aggregatet som har visat sig fungera effektivt i flera olika typer av ungskogar, säger Jussi Aikala, vd för Risutec. Ökar energivedsmängden Enligt honom finns det många fördelar med att en maskin utför både förhandsröjningen och gallringen. För det första ökar mängden energived samtidigt som avverkningskost-

11 Stubbehandling Risutecs aggregat kan utföra stubbehandling med tilläggsutrustning. Träden kapas med en klinga som roterar två varv per sekund. Bekämpningsmedlet sprutas försiktigt ut på klingan och rinner via små hål ner genom hålen och ut på undre sidan av klingan. Därifrån överförs det till stubbarna i samband med att klingan kapar dem. Både urea och Rotstop kan användas. Samma tilläggsutrustning kan användas för kemisk bekämpning av lövsly. naderna minskar då skogsägaren inte har behövt avlöna en skogsarbetare först. Med tanke på att hundratusentals hektar ungskogar står oskötta finns en stor del av energivedspotentialen i sådana skogar. I kombination med att användningen av energived ska öka markant med flera miljoner kubikmeter fram till 2020 måste de här skogarna åtgärdas, säger Aikala. Enligt Risutecs beräkningar är energivedsuttaget i oröjda ungskogar cirka en fjärdedel större än i ett objekt som har förhandsröjt manuellt. Avgörande för att Finland ska nå klimatmålen är att energivedshanteringen är lönsam. Därför krävs det också effektiva metoder som gör avverkningen lönsam både för maskinföretagaren och för skogsägaren. Vårt aggregat är ett steg på vägen mot ökad lönsamhet, säger Aikala. Bra resultat i undersökning Det är inte enbart Risutec som gärna berättar om att systemet fungerar. En studie av Arbetseffektivitetsföreningen TTS visar också att maskinell förhandsröjning och gallring är effektivt. Studien bestod av olika typer av ungskogar som i sin tur delades upp i ett område som hade förhandsröjt manuellt av en skogsarbetare och ett område där Risutec gjorde allt. Enligt TTS effektiverades arbetstiden med upp till femtio procent i de testobjekt Risutecs aggregat för energivedsgallring kan också utföra stubbehandling. Den blåa färgtillsatsen i medlet visar att stubben har fått en dusch av medlet. Kräv stubbehandling i energivedsgallringar som gallrades med Risutecs aggregat. Samtidigt ökade också uttaget av energived. TSS konstaterar i sin rapport att aggregatet är ett lovande alternativ. Priset för Risutecs L3A-aggregat är cirka euro. En medelstor avverkningsmaskin lämpar sig bäst som basmaskin. Aggregatet väger cirka 600 kilo. Text och foto: Christoffer Thomasfolk Forskare Tuula Piiri på Skogsforskningsinstitutet framhåller hur viktigt det är att stubbehandling utförs under sommarhalvåret vid alla avverkningar i barrträdsdominerade skogar, även vid energivedsgallringar. Redan när en del av stubbarna är 10 centimeter i diameter är risken för att rotrötan ska komma in i gallringsskogen så stor att en gallring utan stubbehandling borde vara förbjudet. Om det inte är möjligt att utföra stubbehandling, exempelvis för att gallringsmaskinen inte har utrustning för det, borde gallringen flyttas framåt och påbörjas först i november. Då finns inga sporer av rotrötan längre i luften. Vårarna har blivit varmare och enligt Piri borde stubbehandlingen inledas när dygnsmedeltemperaturen är över +5 grader. Nuvarande direktiv har som stubbehandlingsperiod. Först när skogsägarna börjar kräva stubbehandling vid alla gallringar som görs i barrträdsdominerade ungskogar under sommarhalvåret, kommer gallringsmaskinerna och tilläggsutrustning till dem att utvecklas i snabbare takt. Skogsbruket 3/

12 SKOGS vård Maskinerna tar över Tillverkarna av skogsmaskiner satsar nu på att utveckla aggregat för plantering och röjning. Målsättningen är att arbetet inte blir dyrare och att resultatet inte blir sämre än vid manuellt arbete. Markberedningen har länge varit helt mekaniserad. På tallmarker som förnyas genom sådd sker sådden nästan utan undantag i samband med markberedningen med tillläggsutrustning på markberedningsaggregatet. Om vi ska kunna hålla kostnaderna för skogsvården nere, är maskinell plantering och röjning enda utvägen. Även brist på arbetskraft påskyndar mekaniseringen. Skogsägare som själva planterar och röjer blir färre och skogsarbetaryrket lockar få unga. Bara en femtedel av skogsarbetarna är under 35 år. Planteringsmaskinerna kommer I fjol jobbade över trettio planteringsmaskiner i de finländska skogarna. Av dem har 18 varit i UPM:s egna skogar. Foto: Pentin Paja Naarva-röjaren klämmer med sina kraftiga gummiklädda käftar fast slyet och rycker därefter upp det med rötterna. Maskinell skogsvård kommer Om fem år har vi säkert prövat på både maskinell plantering och maskinell röjning i våra skogar. Det säger Jan-Anders Winqvist, som är skogsförman på Forsby Gård i Pernå. Det kommer inte att finnas tillräckligt med skogsarbetare, säger Jan-Anders Winqvist. Vi har en anställd skogsarbetare och köper arbetskraft via skogsserviceföretag, bland annat Silvesta. Vi har ett par yngre skogsserviceföretagare och de är värdeful- 12 Skogsbruket 3/2012 la. Vi försöker hitta arbete åt dem året runt. I fjol när det var kallt och ovanligt mycket snö, var det mycket svåra förhållanden, vilket ledde till att röjningarna upphörde helt för några månader. Inom några år kommer vi troligen att pröva även på maskinell plantering. Det är ett försök i samarbete med UPM. Våra förnyelseytor är i medeltal 4 5 hektar stora och nio av tio planterar vi med gran, så det finns alla förutsättningar att gå över till maskinell plantering, när det inte längre finns manuell arbetskraft. Vi slyröjer alla våra planteringar ca fem år efter planteringen. Och sedan röjer vi ytterligare en gång. På årsnivå röjer vi ungefär 300 hektar. Forsby Gård har drygt hektar skog, så det är mycket skogsvårdsarbeten som ska utföras varje år. Vi tror på vårt system med två röjningar, först en slyröjning och sedan den egentliga röjningen. Då får vi snabbt plantskogen till förstagallringsstadiet då träden redan ger hyggligt med massaved. Text: Gerd Mattsson-Turku

13 Kom överens om alla detaljer Vi planterade över 2 miljoner granplantor maskinellt, säger Kari Kuru som har varit med och utvecklat den maskinella skogsvården hos UPM. Det betyder att vi har planterat en tredjedel maskinellt. På riksnivå planteras omkring 5 procent maskinellt och det betyder drygt 7 miljoner plantor. Fördelen med maskinell skogsvård är att samma maskin kan göra flera arbeten samtidigt. Planteringsmaskinen både markbereder och planterar. Som i alla andra arbeten spelar förarens yrkesskicklighet en stor roll. Studier som Skogsforskningsinstitutet gjort visar att skillnaden mellan förarna kan vara tiotals procent i fråga om dagsprestationen. Samma studie visar att en erfaren förare planterar närmare 350 plantor per timme. Maskinell skogsvård kräver en viss minimiareal för att arbetet ska bli lönsamt. Det är dyrt att flytta maskiner. Enligt Kuru är miniarealen för maskinell plantering 1,5 hektar. Planteringsmaskinerna gör ett minst lika bra arbete som skogsarbetarna. En bidragande orsak till det är att planteringen görs i samband med markberedningen. Då hinner inte gräs och annan växtlighet etablera sig i den hög med mineraljord som är avsedd för plantan. Kuru uppskattar att UPM om tre år har 30 planteringsmaskiner i arbete. Maskinell röjning är billigare Maskinell röjning när plantskogen är under en meter hög blir omkring en femtedel billigare än manuell röjning med röjsåg. Så stor kostnadsinbesparing ger brunnsröjning med ett aggregat som rycker upp slyet med rötter. Då bildas det inga nya skott. I bästa fall behövs det ingen ytterligare röjning utan nästa ingrepp blir förstagallringen. UPM använder maskinell brunnsröjning i omkring fem procent av röjningarna i sina egna skogar. Vi hade fyra maskiner i arbete Om tre år räknar jag med att vi har stycken, säger Kuru. Jag tror att vi i bolagets egna skogar har möjlighet att röja upp till 60 procent maskinellt. Plantorna är under en meter höga när vi röjer maskinellt och det betyder att de inte skadas fastän maskinen gränslar dem. Text: Gerd Mattsson-Turku Efter vinterns avverkning kan nya frågor ha dykt upp då ingen avverkning är sig lik. Vi kollade med inköpsförman Fredrik Engberg på Metsäliitto vad en missnöjd skogsägare kan göra. Jag brukar alltid säga åt skogsägare att ringa istället för att bli och fundera, säger Fredrik Engberg. Engberg tillägger att han personligen sällan får negativ respons eller respons överhuvudtaget. Alla skogsägare som säljer virke åt Metsäliitto får en blankett där de anonymt kan fylla i vad de tyckte om betjäningen med början från virkesanbudet. Det vanligaste svaret brukar vara att skogsägaren vill ha avverkningsmaskinen genast på plats i sin skog. Det är en utmaning att planera avverkningen så att alla är nöjda eftersom vi har haft flera besvärliga vintrar bakom oss. Folk vill också att virkestravarna genast körs bort. Det är ju förståeligt. Men de virkestravar som vi inte kommer åt efter att tjälen gått ur jorden har förtur. Kolla beståndet Många bekymmer kunde undvikas om skogsägaren själv är på plats då avverkningen pågår. Då kan skogsägaren direkt ta kontakt om allt inte gick enligt planerna. Det är inte nödvändigtvis så enkelt. Folk är på jobbet dagtid och det är mörkt när man kommer hem från jobbet. Flertalet skogsägare håller fortfarande själva upp vägen till avverkningsytan och då kan de på samma gång kolla upp beståndet. Engberg berättar att Metsäliitto är extra noggrann med att komma överens om alla detaljer då avverkningskontraktet görs upp. Vi gör så här därför att allt färre nuförtiden är på plats då avverkningen utförs. Det som är överenskommet överförs elektroniskt vidare till den som utför avverkningen. Tajt tidtabell Till exempel kan skogsägaren få gråa hår ifall en avlägsen del av beståndet glömts bort under avverkningen. Entreprenörerna jobbar med strama tidtabeller. Är det frågan om entreprenörens försummelse är det han som står för notan. I sådana fall kommer entreprenören och avverkar resten av beståndet. Eller så får avverkningen vänta tills avverkningsmaskinen igen är i trakten. Misstag är mänskliga I normala fall avgränsar virkesköparen endast avverkningsytan. Föraren i avverkningsmaskinen väljer vilka stammar som står kvar efter gallringen och vilka träd som blir naturvårdsträd. Om skogsägaren vill bestämma vilka naturvårdsträd som lämnas eller har andra värdefulla träd som han eller hon vill skydda så stämplas de i samband med att kontraktet skrivs. Det är all anledning att skriva in de stämplade träden i kontraktet. Vad händer om entreprenören avverkat fel sortiment? Entreprenören står för notan. Han kan i princip endast avverka de sortiment som är köpta. Engberg förklarar att om man till exempel kommit överens om att alla björkar lämnas kvar på ytan så skriver man inte in dem i kontraktet. I stället skriver man in det som ett tilläggsvillkor i kontraktet som förmedlas till entreprenören. Han tipsar slutligen att många problem kan undvikas genom att skogsägaren har koll på sina rår och inte låter dem växa igen. Ta minst en gång om året en promenad i skogen och kolla att allt är som det ska. Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 3/

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG

UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM Skogsservice för samfund UPM SKOG UPM och Biofore UPM är en ansvarsfull föregångare i skogsbranschen. Bolaget sammanför bioindustrin och skogsindustrin och bygger en ny, hållbar och innovationsdriven

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

MenSe röjningsaggregat

MenSe röjningsaggregat MenSe röjningsaggregat för effektiv och säker röjning av kraftledningsgator 2014-10-9 MenSe Oy Grundat 1996 Produktionsanläggning i Taavetti i sydöstra Finland. Design, tillverkning och försäljning. Verkstad

Läs mer

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Skogsföryngring vid ledningsområden... 5. Plantskogsskötsel vid ledningsområden... 6. Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden... INNEHÅLL Skogsföryngring vid ledningsområden.................. 5 Plantskogsskötsel vid ledningsområden................. 6 Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden..... 6 Gallring av vuxen skog

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Gisekvarn 2009-09-02/lb Hemsida: E-post: www.gise.se foreningen@gise.se Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Allmänt Under sommaren har arbetet med skogsvårdsprojektet drivits vidare. Tidplanen är

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogs bruket 6-7 2012. Gödsling. med helikopter. Otrevlig överraskning väntade Far och son planterar i egen skog Naturlig förnyelse av gran

Skogs bruket 6-7 2012. Gödsling. med helikopter. Otrevlig överraskning väntade Far och son planterar i egen skog Naturlig förnyelse av gran Skogs bruket 6-7 2012 Gödsling med helikopter Otrevlig överraskning väntade Far och son planterar i egen skog Naturlig förnyelse av gran Skogs bruket 6-7 2012 Gödsling med helikopter Otrevlig överraskning

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Utmaningar inom skogssektorn

Utmaningar inom skogssektorn Utmaningar inom skogssektorn - SLC:s allmänna förbundskongress 27-28.6.2012 Stefan Thölix Fullmäktigeordförande Aktuellt Internationell skogspolitik Finlands skogscentral Svf-lagen Kemera/Petu Övriga lagar

Läs mer

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund

F L A W I O s.r.l. Forest Solutions. Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund F L A W I O s.r.l. Forest Solutions Ett Rumänskt företag med internationell bakgrund Vår verksamhet leds av ett ansvar för kunden, våra anställda och naturen. Division Personaluthyrning Förmedling av utbildad

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

2002-2003 NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan 2002-2003 NATUREN Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan Innehållsförteckning: Bakgrund...s.2. Syftet med försöket...s.2. Tillvägagångssätt...s.2. Resultat...s.3. Diskussion...s.4. Litteraturförteckning...s.4

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Från TRAKTOR till SKÖRDARE Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Föreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 14

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis. Stig in i din skog: www.minskog.fi MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska tjänst för ärendehantering.

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

2011-04-16. Umeå. Instruktion lådans övningar

2011-04-16. Umeå. Instruktion lådans övningar 2011-04-16 Umeå Instruktion lådans övningar I skolskoglådan finns 16 övningar som genomförs som en spindelövning. Spindelövning: Hitta ett bra område där ni kan genomföra övningarna. Området ska vara relativt

Läs mer

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare. Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016 Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016 Min utgångspunkt Konkret utgå från skogsgården Den svenska skogen är taxerad till 600 miljarder kronor vad är en rimlig avkastning? Var finns jobb

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SKOGSPRODUKTION Ämnet skogsproduktion behandlar produktion av olika typer av virkesråvaror med hänsyn till skogens produktionsförmåga och en hållbar utveckling för skogen. Det behandlar också anläggning

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket SKSFS 2016:X

Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket SKSFS 2016:X Gällande föreskrift Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SKSFS 2014:3 (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; Utkom från trycket den 18 juni 2014 Omtryck beslutade den 4 juni

Läs mer

Våra samlade tjänster och erbjudanden

Våra samlade tjänster och erbjudanden Våra samlade tjänster och erbjudanden Vi gör ditt skogsägande både tryggare, mer utvecklande och givande. SVEASKOG ÄR EN LEDANDE aktör på virkesmarknaden. Vi köper varje år in stora mängder virke från

Läs mer