MOTIONER. till Rikstinget Ta fler politiska initiativ för ett aktivt åldrande!

Transkript

1 Kristdemokratiska Seniorförbundet MOTIONER till Rikstinget Ta fler politiska initiativ för ett aktivt åldrande! 2. Inför läkare i den primärkommunala sjukvården vid de särskilda boendena! 3. Utveckla forskning och kunskapsutveckling kring äldres behov av samhällets vårdinsatser! 4. Lämna inte äldrebefolkningen utanför ITsamhället! 5. Öka kunskapen om ålderism och sätt in effektiva motåtgärder!

2 SENIORFÖRBUNDETS MOTIONER TILL KRISTDEMOKRATERNAS RIKSTING Ta fler politiska initiativ för ett aktivt åldrande! EU-året 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna kom att utlösa en mängd studie- och informationsaktiviteter runtom i Europa, även i vårt land, som sammantaget resulterade i kreativt nytänkande om det mänskliga åldrandet. De aktuella demografiska förändringarna utgör naturligt nog en viktig faktor i det ökande intresset för vad de äldre generationerna kan bidra med för samhällets fortsatta utveckling och sammanhållning. Det är viktigt att dessa nya perspektiv och synsätt anläggs konsekvent i det fortsatta politiska arbetet för, med och bland samhällets äldre invånare. För ett kristdemokratiskt parti förblir det självfallet en högprioriterad politisk uppgift att slå vakt om äldre personers rätt till god vård och omsorg när sådana behov gör sig gällande. EU-året för aktivt åldrande har visat att vi i äldrepolitiken också måste sätta fokus på seniorers förvärvade erfarenhet och varaktiga förmåga och på de bestående resurser de representerar. Och detta i betydligt högre grad än vad som hittills skett, både för individens och för samhällets bästa. Därigenom kan vi också undanröja förekommande fördomar om att en befolknings åldrande oundvikligen skulle leda till en svagare samhälsekonomi med minskad konkurrenskraft och bristande intergenerationell solidaritet. Respekten för varje människas värde måste i varje välfärdssamhälle ges konkreta och praktiska uttryck i att stödja individen oavsett ålder - när den egna kraften sinar. Lika viktigt är emellertid att tillförsäkra individen så länge livskraften består full delaktighet i samhällslivet och därmed goda möjligheter att bidra till dettas utveckling ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt. Gångna tiders äldrepolitik med omhändertagande som huvudinriktning (så som hos den politiska vänstern) riskerar att göra också friska seniorer till objekt i stället för de subjekt som vi alla som samhällsmedborgare har rätt att vara. En sådan omhändertagandepolitik för äldre istället för med äldre och där individens egen vilja och förmåga ignoreras måste en borgerlig frihetsregering där Kristdemokraterna ingår konsekvent och tydligt distansera sig från. Vi behöver givetvis även i det framtida samhället en högkvalitativ vård och omsorg och trygga pensioner och socialförsäkringssystem, så långt samhällsekonomin förmår, men vi behöver därtill ett kreativt nytänkande och en nyskapande politik för att vida bättre tillvarata de resurser som den tredje generationens äldre (60+ och 70+) fortsatt utgör. I arbetslivet kan detta ske genom ännu bättre ekonomiska incitament för både arbetsgivare och arbetstagare men också genom flexiblare regler för arbetstidens omfattning och förläggning, genom en idérikare utformning av äldre anställdas arbetsuppgifter och genom annan adekvat anpassning av arbetsplatsen till den äldre arbetskraften. Studielivet bör göras mer tillgängligt för äldre personer, både för individens personliga utveckling och som förberedelser (omskolning) för en nystart i arbetslivet. Givetvis

3 SENIORFÖRBUNDETS MOTIONER TILL KRISTDEMOKRATERNAS RIKSTING måste därför också behörigheten till studiemedel följa med ännu högre upp i levnadsåren. För att tredje generationens erfarenhet och resurser ska bättre tas tillvara i civilsamhällets många ideellt betonade verksamheter liksom i det politiska livet måste hela samhället engageras i ett utrotande av all slags åldersdiskriminering. att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att föreslå hur Kristdemokraterna kan göra sig till föregångare i samhällets äldrepolitik genom att i sin egen politik fokusera både på god vård och omsorg för de äldre som behöver sådan och på ökade reella möjligheter till ett aktivt åldrande för tredje generationens ännu vitala äldre med fortsatt full delaktighet i samhällslivet; att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att, i egna direkta kontakter eller genom regeringen, inleda samtal med näringslivets företrädare, arbetstagarorganisationerna och de ideella organisationernas samrådsorgan i syftet att förbättra äldre personers tillträde till arbetsmarknaden; att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att ta initiativ till generösare studiemedelsregler för äldre personer som önskar utbilda/fortbilda sig; att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att ta initiativ till en aktiv opinionsbildning för att motverka all kvardröjande åldersdiskriminering i samhället och för att därigenom lägga grunden till en positiv syn på äldre människor och på åldrande både inom den offentliga sektorn, bland arbetsgivare, i civilsamhället, i massmedierna och i den allmänna samhällsdebatten.

4 SENIORFÖRBUNDETS MOTIONER TILL KRISTDEMOKRATERNAS RIKSTING Inför läkare i den primärkommunala sjukvården vid de särskilda boendena! Den primärkommunala verksamheten inom de särskilda boendena omfattar idag hälsooch sjukvård liksom socialt bistånd. Utvecklingen under senare år, med bl.a. färre vårdplatser vid sjukhusen och relativt sett färre platser inom de särskilda boendena har medfört att det idag ställs stora krav på den medicinska vården inom den primärkommunala hälso- och sjukvården. Dessutom är det väl belagt, att akutvården inte kan lösa de allt större kraven på långsiktig hälso- och sjukvård av sjuka äldre där t.ex. demenssjukdomar och dess komplikationer dominerar. Akutvården tenderar snarat att öka komplikationerna vid dessa sjukdomar. Vidare kan man notera, att det är självklart att den primärkommunala hälso- och sjukvården inom skolhälsovården skall ha läkare sin organisation. Primärvården har idag ett mycket brett uppdrag inom t.ex. alla åldersgrupper och många sjukdomsgrupper. Det är knappast rimligt att man ytterligare kan och bör bredda detta uppdrag till ytterligare fler patientgrupper så som de äldre sjuka med tunga och komplicerade vårdbehov, t.ex. med krävande demenssjukdom, utgör. Läkare, profilerade på dessa patientgrupper, och en utvecklad primärkommunal verksamhet, är ett mera effektivt sätt att lösa vården för dessa utsatta och inte sällan lågt prioriterade patienter. Att primärkommunerna inte har egna läkare för de svårast sjuka äldre är ett tydligt uttryck för utebliven solidaritet med de sjukaste äldre och således i strid med en av kristdemokratins grundläggande principer. Därför bör Kristdemokraterna aktivt driva frågan om att denna form av hälso- och sjukvård snarast upprustas, bl.a. genom att läkare knyts till den egna organisation och då ansvarar för vården liksom inom all annan svensk hälso- och sjukvård. En effekt av detta är att allt mera kvalificerad vård kan ges vid de särskilda boendena vilket också gynnar de sjuka t.ex. genom färre transporter och mindre stressande akutvårdssituationer. Självfallet ställer också detta krav på en kompetent organisation i övrigt, t.ex. i form av tillräckligt många och välutbildade paramedicinare, sjuksköterskor och undersköterskor. Självfallet måste också övriga som t.ex. enhetschefer ha lämplig medicinsk kvalificerad och lämplig grund- och fortbildning för att möta vårdens krav. att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att verka för att primärkommunernas hälsooch sjukvård skall ledas av egna primärkommunalt anställda läkare, med utbildning anpassad för vården vid demensboenden, sjukhem och annan vård inom ramen för särskilda boenden.

5 SENIORFÖRBUNDETS MOTIONER TILL KRISTDEMOKRATERNAS RIKSTING Utveckla forskning och kunskapsutveckling kring äldres behov av samhällets vårdinsatser! Den pågående demografiska utvecklingen i Sverige, liksom stora delar av övriga världen, medför en markant ökning av äldre personer. Den utvecklingen innebär också att vi kommer att få en ökande antal av såväl friska som sjuka äldre och där de äldre sjuka kommer att ställa allt större krav på samhället i form av hälso- och sjukvård förutom olika typer av kompensation för bristande förmågor. För den stora delen av kompensation av dessa brister svarar anhörig och samhällets sociala bistånd är oftast ett komplement. Tyvärr finns fortfarande stora kunskapsbrister och resursbrister inom dessa fält. Det kan konkreta röra sig om t.ex. möjligheter att upptäcka kognitiv brist i tid hos alla äldre för att möjliggöra tidiga och förebyggande insatser eller brister på systematiska kunskaper om hur samhällets resurser i form av både hälso- och sjukvård samt socialt bistånd skall organiseras och ledas, dvs planeras, genomföras och följas upp såväl om hur beslut optimalt skall fattas inom dessa områden. Dessutom finns anledning att stärka den geriatriska specialistvården, som tyvärr på många håll i landet fått stå tillbaka för en prioritering av akutsjukvården. De finns därför anledning att Kristdemokraterna engageras sig allt djupare i dessa frågor som rör kunskaps och resurs-utvecklingen inom dessa fält. Partiet har en tradition att engagera sig i frågorna kring våra sjuka äldre medmänniskor, och det är nu tid att ytterligare konkret arbeta vidare med dessa frågor genom fördjupad forskning och kunskapsutveckling parat med ökade resurser för geriatrisk specialistvård. Seniorförbundet Kristdemokraterna ser sig som en självklar part i arbetet kring dessa frågor. att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att kraftfullt verka för att stödet till forskning inom områden hälso- och sjukvård samt socialt bistånd för äldre utvecklas samt att detta i första hand och konkret skall ske genom att partistyrelsen tillsätter en kvalificerad arbetsgrupp med uppdrag att till partistyrelsen lämna mera specifika underlag för partiets agerande i dessa frågor i syfte att utveckla ett kristdemokratiskt äldreforskningsprogram; att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att kraftfullt verka för att den geriatriska specialistvården utvecklas, dels genom att denna tillförsäkras tillräckligt antal medarbetare, dels genom dessas kompetensutveckling och dels genom tillgång till vårdplatser för geriatriskt specialistvård.

6 SENIORFÖRBUNDETS MOTIONER TILL KRISTDEMOKRATERNAS RIKSTING Lämna inte äldrebefolkningen utanför IT-samhället! Den informationsteknologiska utvecklingen fortätter att snabbt förändra vårt samhälle. Kommunikationsvägarna medborgare emellan liksom också mellan enskilda medborgare å ena sidan och myndigheter, företag och organisationer å den andra är helt annorlunda idag än för bara ett tiotal år sedan. Även de politiska partierna, inklusive vårt eget, kommunicerar med medlemmar och väljare allt mer genom elektroniska hemsidor och sociala medier. Idag når partierna i inte ringa grad ut till väljarna och samhällsdebatten via Internet med presentationer av sig själva och sina resultat och nya politiska idéer. Denna utveckling för till synes mycket gott med sig. Med tillgången till nya IT-medier är det idag görligt att stå i nära nog ständig kontakt med familj, vänner och kolleger. Möjligheterna till rationalisering och kostnadseffektivitet vid både offentliga och privata informationskontakter är påtagliga. Av allt att döma kommer vi inom en snar framtid att kunna rösta i allmänna val via vars och ens egen hemdator, och redan nu kan vi bekräfta vår årliga inkomstdeklaration med en knapptryckning på mobiltelefonen, ett enkelt sms. Men det finns också inslag i IT-samhällets framväxt med potentiellt negativa följder. Hur många i befolkningen, förutom de datorvana, nås av den nätburna samhällsdebatten och politiska informationen? Ett annat exempel är den revolutionerande datorisering som aviserats för informationskontakterna mellan offentliga myndigheter och enskilda medborgare med innebörd att inga myndighetsmeddelanden i fortsättningen ska komma i kuvert i den vanliga brevlådan. Förvisso en rejäl kostnadsbesparing för det allmänna, men samtidigt en reform som exkluderar grupper av medborgare som inte rör sig hemtamt i de nya IT-miljöerna, definitivt många funktionshindrade men också stora grupper av samhällets äldre. Det vore fel och orättvist att förringa den oro som de äldre som trots allt försöker kan uppleva, exempelvis Tryckte jag på rätt knapp för at betala hyran? Sannolikt kommer alltfler i de äldre generationerna att successivt kunna lära sig att navigera på Internet och att kommunicera via datorn tillgången till kurser för seniorer i datoranvändning ökar men under avsevärd tid framöver gör IT-förändringen av våra kommunikationsvägar viktig samhällsinformation svårtillgänglig eller rentav otillgänglig för stora grupper av medborgare, inte minst för många äldre. Detta är inte minst ett demokratiproblem. Vad blir det av demokratiska samhället vägen, om den offentliga informationen men också partipolitiken i allt högre grad flyttar in i ITvärlden utom synhåll för stora väljargrupper? att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att genom lämpliga initiativ öka och stärka utbudet av utbildningstillfällen för äldre medborgare om grundkunskaper i datoranvändning samt även verka för en effektivare information bland äldre om de redan förekommande utbildningsprojekt för ökad datoranvändning som stöds med offentlig finansiering.

7 SENIORFÖRBUNDETS MOTIONER TILL KRISTDEMOKRATERNAS RIKSTING att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att effektivt verka för att IT-omläggningen av de statliga myndigheternas informationskontakter med enskilda medborgare inte sker utan att de många i samhället som då kan komma att exkluderas, inte minst många äldre, kompenseras med meddelandemöjligheter via allmänna terminaler med stödpersoner som kan introducera dem med ingen eller otillräcklig IT-vana eller med meddelanden av traditionellt och pappersburet slag.

8 SENIORFÖRBUNDETS MOTIONER TILL KRISTDEMOKRATERNAS RIKSTING Öka kunskapen om ålderism och sätt in effektiva motåtgärder! Åtgärder för att undanröja okunskap om äldres villkor och för att förändra attityder och fördomar mot äldre kan inte i alla stycken framtvingas genom lagstiftning. Däremot kan genom politiska beslut förutsättningar skapas för ett konstruktivt reformarbete kring hela problemkomplexet ålderism. I Sverige har, enligt professorn i gerontologi Lars Andersson, olika former av diskriminering i det offentliga samtalet identifierats vid olika tidpunkter: 1938 rasism, 1971 sexism och 1997 ålderism. I sin bok Ålderism (Studentlitteratur, 2008) ger Lars Andersson olika exempel, bl.a.: Äldre är betraktade som väldigt ensamma. Christer får inte vara blodgivare, därför att han är äldre än 70 år. Johan får inte hjälp enligt LSS, därför att hans funktionshinder uppstod efter 65 år ålder. Ylva blir inte accepterad som hyresgäst i seniorboendet för att hon är över 72 år. År 2000 fanns i världen ca personer som nått en ålder av 100 år eller mer. Redan 2050 beräknas motsvarande antal vara drygt tre miljoner. I Sverige fanns år personer som var 100 år eller mer. Redan år 2010 var motsvarande antal Allmänt antas att hälften av de barn som nu föds i Sverige kommer att bli minst 100 år. Vid Seniorförbundets seminarium under Kristdemokraternas kommundagar i Helsingborg i år framhöll Svenskt Näringslivs företrädare Lars Morin, att företagare och deras organisationer har en hemläxa att göra när det gäller såväl attityder som faktiska förhållningssätt visavi äldre på arbetsmarknaden. En undersökning av Manpower (2007), som omfattade arbetsgivare i 25 länder, visade att arbetsgivarna i Sverige har sämst beredskap för att få äldre att stanna kvar i arbetslivet. Detta rimmar illa med det ökande företagandet bland äldre. Under det första halvåret 2012 registrerade sig 978 personer över 65 år som enskilda näringsidkare. Under samma period ökade antalet registreringar av enskilda firmor bland 65-plussarna med 22,6 procent jämfört med Det innebär att fyrtio pensionärer per vecka blir företagare. Arbetsgivar- och sociala avgifter är redan idag justerade för att underlätta anställning av yngre och äldre. Det innebär att en arbetsgivare med tre anställda som alla vill ha ut kronor/månad i nettolön behöver betala bara drygt kronor för den som är över 67 år, för den medelålders kronor inklusive arbetsgivaravgifter och för personen under 26 år drygt kronor. Samma nettolön ger alltså helt olika arbetskraftskostnader. Inom näringsliv, offentlig förvaltning och i det civila samhället måste dagens ålderistiska åldersgränser omprövas, det gäller lagar och förordningar som rör studie-, anställnings-, pensions-, omsorgs- och vårdvillkor. Det gäller också attityder. De snabba samhällsförändringarna inklusive den demografiska utvecklingen motiverar, att Sverige inrättar en institution (nationellt råd) med uppgift att bekämpa ålderismen i

9 SENIORFÖRBUNDETS MOTIONER TILL KRISTDEMOKRATERNAS RIKSTING samhället. Också för att dra lärdom och nytta av de goda initiativ som redan tagits i dessa avseenden samt för att inventera och prioritera vad som återstår att göra. En god förebild finns i Nederländernas Landelijk Bureau Leeftijdsdiscriminateing, som enligt gerontologen Lars Anderssons redovisning består i: (1) att stödja och stimulera forskning om rättsliga och sociala aspekter på ålderism; (2)) att initiera aktiviteter för att bekämpa ålderism; (3) att stödja och kompetensförsörja organisationer som bekämpar ålderism; (4) att placera frågan om ålderism högt på de sakpolitiska agendorna. att rikstinget uppdrar till partistyrelsen att initiera uppbyggnaden av ett nationellt råd (av den nederländska modellen) mot ålderdiskriminering för en försöksverksamhet under fyra år.