FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 KV LEDNING STADSFORSEN HÖLLEFORSEN UNTRA
|
|
- Adam Rickard Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 KV LEDNING STADSFORSEN HÖLLEFORSEN UNTRA KOMPLETTERING AV MILJÖ- KONSEKVENSBESKRIVNING APRIL 2012 Förlängning av koncession för 220 kv ledning Stadsforsen-Hölleforsen-Untra. Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs och Uppsala län
2 PROJEKTORGANISATION Anders Enetjärn, projektledare Anne Walkeapä, beskrivningar och bedömningar Antoine Bos, beskrivningar och bedömningar Patrik Blomberg, beskrivningar och bedömingar Anders Enetjärn, kvalitetsgranskare Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska Kraftnät. Kartmaterialet i denna rapport har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / SvK-GSD Svenska Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax Omslagsbilden föreställer 220 kv, trästolpe.
3 3 INNEHÅLL Projektorganisation INLEDNING Uppdrag Om dokumentet NATURMILJÖ Metod Nordanstigs kommun 5 Rödlistade arter 5 Konsekvenser 5 Åtgärdsförslag Hudiksvalls kommun 5 Övriga naturvärden 5 Rödlistade arter 6 Konsekvenser 6 Åtgärdsförslag Söderhamns kommun 6 Övriga naturvärden 6 Rödlistade arter 7 Konsekvenser 7 Åtgärdsförslag Gävle kommun 7 Övriga naturvärden 7 Rödlistade arter 7 Konsekvenser 8 Åtgärdsförslag FÅGLAR VID DALAÄLVEN Ledningens påverkan på fågellivet i Nedre Dalälven 15 Metod 15 Beskrivning 15 Fåglar vid Dalaälven 15 Fåglar och kraftledningar - generellt och specifikt Nedre Dalälven 16 Artvis beskrivning av risker 17 Slutsats 17 Åtgärdsförslag REFERENSER 19 Skriftliga källor 19 Digitala källor 19 Övriga kontakter: KULTURMILJÖ Metod Ragunda kommun Sundsvall kommun Nordanstigs kommun Hudiksvall kommun Söderhamns kommun Gävle kommun Tierps kommun 14 Beskrivning 14 Konsekvenser 14 Åtgärdsförslag 14
4 4 01. INLEDNING 1.1 UPPDRAG Uppdraget har bestått av att komplettera miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) avseende förlängning av koncession för kraftledningen Stadsforsen- Untra. Kompletteringen gäller uppgifter om rödlistade arter, naturmiljö- och kulturmiljövärden längs sträckor av kraftledningen samt fågellivet runt Nedre Dalälven, som inte är upptagna i underliggande MKB. En geografisk avgränsning av det område som studerats i denna komplettering har gjorts. Avgränsningen omfattar ett område om ca 100 meter på vardera sidan av ledningen. Kraftnäts entreprenörer få information om de rödlistade arternas placering för att arterna därmed ska kunna skyddas mot ingrepp. Vid eventuell efterfrågan kan sekretessbilaga, med koordinater för de rödlistade arternas placering, överlämnas. I kapitel 3 ges en kommunvis genomgång av de kompletterande kulturmiljövärden som berörs av utredningsområdet men som inte finns med i MKBn. I kapitel 4 redovisas fåglar och fågelliv vid Nedre- Dalälven. I kartbilagorna redovisas kultur- och naturmiljövärden. 1.2 OM DOKUMENTET Dokumentet är disponerad enligt följande: I kapitel 2 ges en kommunvis genomgång av kompletterande uppgifter om naturmiljövärden och rödlistade arter som berörs av utredningsområdet men som inte finns med i MKBn. Via Artdatabasen har Svenska Kraftnät tagit del av informationen om, och koordinater för, de rödlistade arter som finns längs kraftledningsgatan inom ett område på 100 m på var sida av ledningen. Sammanställningen av rödlistade arter innehåller natur- och djurvärden som är starkt hotade och sårbara och därmed är de belagda med offentlighetsskydd. Därför redovisas de rödlistade arterna inte i kartorna, utan endast i tabellform. Vid underhåll- och ombyggnadsprojekt kommer Svenska
5 02. NATURMILJÖ METOD Uppgifter om kompletterande naturmiljövärden och rödlistade arter har sammanställts i en skrivbordsstudie. De verktyg som bistått i arbetet är kartresurser och databaser om skyddad natur och andra naturvärden i GIS-miljö samt uppgifter om rödlistade arter från Artportalen och Artdatabanken. Information har också inhämtats genom kontakt med Länsstyrelserna i Gävleborg och Uppsala län. 2.2 NORDANSTIGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER Av de rödlistade arterna stor aspticka (NT) och sjuhörnig daggkåpa (NT) finns stor aspticka registrerad i Artportalen från området i och i nära anslutning till kraftledningsgatan, se tabell 1. Tabell 1. I Artportalen registrerade rödlistade arter utmed kraftledningsgatan i Nordanstigs kommun. Kategoriförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad. ART KATE- GORI LOKAL Stor aspticka NT Grännsjön Hannåsen KONSEKVENSER Stor aspticka växer generellt inte i öppen terräng utan är knuten till gammal asp i skogsmiljöer. De fynd som rapporterats i Artportalen från utredningsområdet ligger på gränsen till kraftledningsgatan och växer på asp i bergsbranter i barrskogsmiljö och påverkas sannolikt inte av kraftledningen. I det omgivande landskapet finns det också ett flertal fynd varför bedömningen är att artens bevarandestatus i landskapet överlag inte kommer att påverkas negativt av en förlängd nätkoncession. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Då stor aspticka inte är knuten till de miljöer som normalt finns i kraftledningsgator är bedömningen att det inte behöver vidtas några åtgärder för att gynna artens bevarandestus i samband med en förlängd nätkoncession. 2.3 HUDIKSVALLS KOMMUN ÖVRIGA NATURVÄRDEN I höjd med Iggesund passerar ledningen ett biotopskyddsområde. Enångersån utgör förutom ett Natura område också ett vattendrag av nationellt värde. I Enångersån finns den den rödlistade och starkt hotade arten flodpärlmussla (EN). Arten är upptagen i Artskyddsförordningen bilaga 1 och är ett föremål för åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). På kommungränsen mellan Hudiksvalls och Söderhamns kommun passerar kraftledningen våtmarken Svarttjärnsmyran, vilken bedöms vara av klass 1 enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI), se karta i bilaga 8 och 9.
6 6 Tabell 2. Komplettering av intressen för naturmiljön i Hudiksvall kommun. ID NAMN TYP SE Enångersån Natura 2000-område 15H3C02 Svarttjärnmyran VMI, klass 1 RÖDLISTADE ARTER Enligt Artportalen finns de rödlistade arterna ringlav (VU), aspfjädermossa (NT), rosenticka (NT) och doftskinn (NT) registrerade från området i och i nära anslutning till kraftledningsgatan (Tabell 3). Tabell 3. I Artportalen registrerade rödlistade arter utmed kraftledningsgatan i Hudiksvalls kommun. Kategoriförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad. ART Aspfjädermossa KATE- GORI NT LOKAL Stenbo Stenbo Betbergsavan Ringlav VU Kavelbrobäcken Rosenticka NT Bromsvallsberget Bromsvallsberget Bromsvallsberget Hedsta Doftskinn NT Bromsvallsberget Hedsta KONSEKVENSER Vad gäller de två naturvärdena; biotopskyddsområdet vid Iggesund och Svarttjärnsmyren (VMI klass 1) är bedömningen att relativt små områden i dess utkanter berörs av kraftledningen. Då kraftledningen har funnits på platsen under en lång tid varvid man kan anse att ett nytt naturtillsånd etablerats, till vilket växt- och djurliv har anpassats, är bedömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att medföra negativa konsekvenser för de befintliga naturmiljöerna. Enångersån Natura 2000 område är konsekvensbedömd i tidigare inlämnad MKB. Aspfjädermossa är knuten till äldre skogsmiljöer med långvarig kontinuitet av gamla lövträd där den främst växer på asp i denna del av landet. De i Artportalen registrerade fynden i närhet av ledningen observerades i barrskogsmiljöer på gammal grov asp. En förlängd nätkoncession bedöms inte påverka artens bevarandestatus i området. Ringlav är i huvudsak knuten till gran i områden med hög och jämn luftfuktighet så som bäckmiljöer och sumpskogar och är känslig för förändringar i mikroklimatet. Det fynd som finns intill kraftledningen är gjort på en grov gran i ett bäckdråg i en sumpskog och bedöms inte påverkas av en förlängd koncession av kraftledningen så länge växtplatsen hålls intakt. Rosenticka och doftskinn är främst knutna till gamla granskogar med grova granlågor. De fynd som är registrerade i Artportalen påträffades i barrskogsmiljöer strax utanför kraftledningsgatan. Av denna anledning bedöms en förlängd koncession inte påverka artens bevarandestatus. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Eftersom ett nytt naturtillstånd kan anses ha etablerats i och med att kraftledningen funnits på plats under lång tid bedöms det inte motiverat att vidta åtgärder för att mildra effetkerna för de nämnda naturmiljöerna. Vid underhållsarbete är det dock motiverat att iaktta sådan försiktighet att hydrologi i våtmarker och bäckmiljöer inte påverkas. Då de upptagna rödlistade arterna inte finns i själva kraftledningsgatan och inte är knutna till de miljöer som normalt finns i kraftledningsgator är bedömningen att några åtgärder för att gynna bevarandestatusen för dessa inte behöver vidtagas i samband med en förlängd nätkoncession. 2.4 SÖDERHAMNS KOMMUN ÖVRIGA NATURVÄRDEN Cirka en mil nordväst om Söderhamn passerar ledningen vattendraget Lötån-Norralaån vilket utgör nationellt värdefullt vatten samt är av riksintresse för naturvården, se tabell 4 och karta i bilaga 9 och 11. I Norralaån finns dessutom ett livskraftigt flodpärlmusslebestånd. Ledningen passerar i området runt Norralaån också ett skyddsområde i form av en vattentäkt.
7 7 Tabell 4. Komplettering av intressen för naturmiljön i Söderhamns kommun. ID NAMN TYP NRO21067 Lötån-Norralaån Riksintresse för naturvården Områden på Södra Kvarnön är inte längre föremål för reservatsbildning, enligt uppgifter från Länsstyrelsen i Uppsala län. Kraftledningen bedöms inte beröra värdetrakten för vitryggig hackspett, Tjursöarkipilagen, eftersom ledningen passerar 12 km öster om denna. RÖDLISTADE ARTER Av de rödlistade arterna savlundlav (VU), silkesslidsskivling (VU), raggbock (VU), större vedvivel (VU) och bibagge (NT) finns inga fynd rapporterade i Artportalen från området i och i nära anslutning till kraftledningen. Bibagge har inventerats inom ramen för ÅGP. KONSEKVENSER Då kraftledningen har funnits på platsen under en lång tid, varvid man kan anse att ett nytt naturtillsånd etablerats till vilket växt- och djurliv har anpassats, är bedömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att medföra negativa konsekvenser för de befintliga naturmiljöerna. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Eftersom ett nytt naturtillstånd kan anses ha etablerats i och med att kraftledningen funnits på plats under lång tid bedöms det inte motiverat att vidta åtgärder för att mildra effetkerna för de nämnda naturmiljöerna. Vid underhållsarbete är det dock motiverat att iaktta sådan försiktighet att hydrologi i våtmarker och bäckmiljöer inte påverkas. Djurlivet med den hotade flodpärlmusslan i spetsen är känslig för förändringar i omgivningen som riskerar ändra vattenföring och vattenkvalitet i ån. 2.5 GÄVLE KOMMUN ÖVRIGA NATURVÄRDEN Testeboån är förutom av riksintresse för naturvården även ett Natura 2000 område och naturreservat. Nordväst om Gävle passerar kraftledningen igenom två våtmarker bedömda till klass 1 i Våtmarksinventeringen (VMI), Ellenmurarna och Kroktjärnsmuren, se tabell 5 och karta i bilaga 11, 12, 13 och 14. Ledningen löper tvärs igenom Ellenmurarna medan den vid Kroktjärnsmuren passerar precis utanför. Tabell 5. Komplettering av intressen för naturmiljön i Gävle kommun. ID NAMN TYP Kroktjärnsmuren VMI, klass 1 Ellenmurarna VMI, Klass 1 RÖDLISTADE ARTER De rödlistade arterna väddnätfjäril (VU) och sotnätfjäril (NT) har i Artportalen registrerats vid ett flertal tillfällen från kraftledningsgatan ett par kilometer sydväst om Gävle. Väddnätfjärilen har t.ex. registrerats ett 50-tal gånger vid inventeringar gjorda i juni 2009 och september För den starkt hotade svartoxen (EN) har ett fynd registrerats i Artportalen från området i nära anslutning till ledningen. För läderlappslav (NT) och lunglav (NT) finns fynd registrerade i Artportalen från Testeboån i nära anslutning till ledningen. Ringlav (VU) och hållav (VU) är registrerade i Artportalen från några områden nära kraftledningen söder om Gävle mellan byarna Glamsen, Hanåsen, Fallet och Slättfallet. För den starkt hotade arten fältgentiana (EN) finns inga fynd registrerade i Artportalen från området nära kraftledningen. Det samma gäller för sumpviol (NT). Arterna fältgentiana, väddnätfjäril och svartoxe har tidigare inventerats inom ramen för ÅGP (åtgärdsprogram hotade arter). Tabell 6. I Artportalen registrerade rödlistade arter utmed kraftledningsgatan i Gävle kommun. (*) Väddnätfjäril har registrerats rikligt (ca 50 träffar) från kraftledningsgatan vid Skogsmur. Kategoriförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad. ART KATE- GORI LOKAL Ringlav VU Bondglamsvägen Slättfallsvägen Slättfallet Skrovelmyravägen
8 8 NT Fallet Lunglav NT Rämsö Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Forsbyholm, Testeboån Hållav VU Bondglamsvägen Skrovelmyravägen Skrovelmyravägen Fallet Slätfallet Hanåsen slättfallsvägen Slätfallet Svartoxe EN Spjutholmen Sotnätfjäril NT Backa Läderlappslav Väddnätfjäril VU Skogsmur Skogsmur Skogsmur Skogsmur, RIKLIGT* KONSEKVENSER Då kraftledningen har funnits på platsen under en lång tid, varvid man kan anse att ett nytt naturtillsånd etablerats till vilket växt- och djurliv har anpassats, är bedömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att medföra negativa konsekvenser för naturmiljöerna Kroktjärnsmuren och Ellenmurarna. Ringlav är i huvudsak knuten till gran i områden med hög och jämn luftfuktighet som bäckmiljöer och sumpskogar och är känslig för förändringar i mikroklimatet. Flertalet av de fynd som gjorts i utredningsområdet är från platser som ligger utanför själva kraftledningsgatan varför arten inte bedöms påverkas av en förlängd nätkoncession. Flertalet av de fynd av läderlappslav och lunglav som rapporterats i Artportalen från området runt ledningen har hittats på grövre aspstammar i fuktig svämskogsmiljö i Testeboåns meandrande fåra. Sådana miljöer bedöms inte finnas inom kraftledningsgatan varför en förlängning av nätkoncessionen inte bedöms påverka artens bevarandestatus i området. Hållav är i huvudsak knuten till lövträd, främst klibbal, i områden med hög och jämn luftfuktighet som bäckmiljöer och sumpskogar. Arten är känslig för förändringar i miljön som påverkar mikroklimatet. De fynd i utredningsområdet som registrerats i Artportalen är från al i sumpskogsmiljöer som ligger utanför kraftledningsgatan. Dessa områden bedöms inte påverkas av en förlängd nätkoncession. Svartoxen är en starkt hotad art, knuten till grov död ved i skogsmiljöer som inte brinner, där de flesta fynden är gjorda på granlågor. Inom utredningsområdet finns ett fynd av arten registrerade i Artportalen från ett äldre skogsparti strax utanför kraftledningsgatan. Då arten inte hör hemma i de miljöer en kraftledningsgata representerar är bedömningen att en förlängd nätkoncession inte kommer att påverka artens bervarandestatus i området. Till följd av förändrad markanvändning och minskad kvalitét på habitat med igenväxning av jordbruksmark och utdikning av våtmarker som de mest påtagliga orsakerna har sot- och väddnätfjäril minskat påtagligt. I takt med att dess ursprungliga miljöer har minskat i utbredning har arterna funnit sin tillflykt i nya miljöer som krafledningsgator. Orsaken är att ledningsgatorna hålls öppna genom röjning, vilket skapar öppna miljöer som liknar äldre tiders ängs-och betesmarker. Förlängd koncession med upprätthållande av öppna miljöer och med frekvent och anpassad röjning av krafledningsgatan är därför en förutsättning för artens bevarandestatus i området. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Eftersom ett nytt naturtillstånd kan anses ha etablerats i och med att kraftledningen funnits på plats under lång tid bedöms det inte motiverat att vidta åtgärder för att mildra effetkerna för de nämnda naturmiljöerna. Vid underhållsarbete är det dock mo-
9 tiverat att iaktta sådan försiktighet att hydrologi i våtmarker och bäckmiljöer inte påverkas. Förutom flertalet av de nämnda rödlistade arterna (sot- och väddnätfjäril) som observerats i närheten av kraftledningsgatan är till stor del knutna till skogliga miljöer och inte till de miljöer som normalt finns i kraftledningsgator. Mot denna bakgrund är bedömningen att några åtgärder för att gynna bevarandestatusen för dessa arter inte är motiverade i samband med en förlängd nätkoncession. Vad gäller sot- och väddnätfjäril gynnas de av de öppna miljöer som krafledningsgator erbjuder. Fortsatt underhåll av krafledningen med miljöanpassad skötsel och röjning är därför åtgärder som kommer att påverka dessa hävdgynnade arters bevarandestatus positivt. 9
10 KULTURMILJÖ 3.1 METOD En skrivbordsstudie av kompletterande delar för kulturmiljön har utförts för ledningssträckningen. Skogsstyrelsens digitala register (Skogens Pärlor) och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) har varit källorna till studien. 3.2 RAGUNDA KOMMUN Ledningen passerar lämningar av fångstgrop söder om Stadsforsen. Objektet är klassat som fast fornlämning i Fornminnesregistret (Fors 67:1). Tabell 7. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP EGENSKAP Fors 67:1 Ragunda Fångstgrop Bytesdjur 3.3 SUNDSVALL KOMMUN Ledningen passerar 25 lämningar som är upptagna i Fornminnesregistret, se tabell 8 nedan samt karta i bilaga 1,2, 3, 4 och 5. Tabell 8. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Liden 8:1 Sundsvall Fångsgropsystem Liden 78:1 Sundsvall Fångstgropsystem Liden 86:1 Sundsvall Fångstgrop Liden 86:2 Sundsvall Gränsmärke Liden 99:1 Sundsvall Naturföremål Liden 384 Sundsvall Kraftindustri Liden 383 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse Liden 440 Sundsvall Färdväg Liden 429 Sundsvall Färdväg Liden 16:1 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Liden 124:1 Sundsvall Fångstgropsystem Liden 83:1 Sundsvall Terrasserering Indal 418 Sundsvall Kolningsanläggning Indal 410 Sundsvall Kolningsanläggning
11 11 RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Indal 263:1 Sundsvall Färdväg Indal 262:1 Sundsvall Minnesmärke Indal 411 Sundsvall Kolningsanläggning Sättna 143:1 Sundsvall Fäbod Attmar 196:1 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse Ledningen passerar 20 objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 9 nedan samt karta i bilaga 1,2, 3, 4 och 5. Tabell 9. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP Sundsvall Pilgrimsled Attmar 33:1 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 33:2 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 33:3 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 34:1 Sundsvall Hög Attmar 34:2 Sundsvall Fornlämningsliknande lämning Attmar 37:1 Sundsvall Fornlämningsliknande bildning 445 Sundsvall Färdväg Sundsvall Färdväg Sundsvall Lägenhetsbebyggelse Sundsvall Husgrund, historisk tid 593 Sundsvall Kvarnlämning Sundsvall Fäbod 611 Sundsvall Lägenhetsbebyggelse Sundsvall Dammvall Sundsvall Dammvall Sundsvall Lägenhetsbebyggelse Sundsvall Röjningsröse Sundsvall Skogsbrukslämning Sundsvall Kolningsanläggning Sundsvall Kolningsanläggning Sundsvall Husgrund, historisk tid 423 Sundsvall Kolningsanläggning Sundsvall Fångstgropsystem Sundsvall Fångstgrop Sundsvall Husgrund, historisk tid
12 NORDANSTIGS KOMMUN Längs ledningen finns sex kända objekt inom utredningsområdet som är registrerade i fornminnesregistret, dessa redovisas i tabell 10 samt i karta i bilaga 6 och 7. Tabell 10. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. 3.5 HUDIKSVALL KOMMUN Ledningen berör i Hudiksvalls kommun ett kulturmiljöintresse vid Nedre Nianån. Tabell 12. Kulturmiljöintressen i Nordanstigs kommun ID NAMN TYP Nedre Nianån Kulturmiljöområde klass 1 RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Bergsjö 97:1 Nordanstig Hög Bergsjö 96:1 Nordanstig Stensättning Bergsjö 96:2 Nordanstig Fossil åker Bergsjö 205:2 Nordanstig Fyndplats Bergsjö 205:1 Nordanstig Stensättning Ilsbo 79:1 Nordanstig Hög Ledningen passerar 16 lämningar som är upptagna i Fornminnesregistret, se tabell 13 nedan samt karta i bilaga 7, 8 och 9. Tabell 13. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Hög 91:4 Hudiksvall Husgrund, förhistorisk/ medeltida Ledningen passerar två objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 11 nedan samt karta i bilaga 6 och 7. Tabell 11. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP Nordanstig Husgrund, historisk tid Nordanstig Husgrund, historisk tid Hög 93:1 Hudiksvall Gravfält Hög 89:1 Hudiksvall Hög Hög 89:3 Hudiksvall Hög Hög 25:1 Hudiksvall Hög Hög 25:2 Hudiksvall Hög Hög 4:1 Hudiksvall Gravfält Hög 2:1 Hudiksvall Gravfält Hög 126:1 Hudiksvall Vägmärke Forsa 648 Hudiksvall Husgrund, historisk tid Forsa 194:2 Hudiksvall Hög Forsa 656 Hudiksvall Kolanläggning Forsa 416:1 Hudiksvall Fyndplats Enånger 9:1 Hudikvall Militär anläggning övrig Enånger 105:1 Hudiksvall Bytomt/gårdstomt Enånger 102:1 Hudiksvall Bytomt/gårdstomt
13 13 Ledningen passerar 13 objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 14 nedan samt karta i bilaga 7,8 och SÖDERHAMNS KOMMUN Ledningen passerar 13 lämningar som är upptagna i Fornminnesregistret, se tabell 15 nedan samt karta i bilaga 9, 10 och 11. Tabell 14. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP Hudiksvall Skåre/jaktvärn Hudiksvall Gränsmärke Hudiksvall Kolningsanläggning Tabell 15. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Norrala 116:1 Söderhamn Färdväg Norrala 135:1 Söderhamn Vägmärke Norrala 133:1 Söderhamn Källa med tradition Hudiksvall Kolningsanläggning Hudiksvall Fångstgrop Hudiksvall Fångstgrop Hudiksvall Boplatsgrop Hudiksvall Kolningsanläggning Hudiksvall Husgrund, historisk tid Hudiksvall Husgrund, historisk tid Hudiksvall Husgrund, historisk tid Hudiksvall Hägnad Hudiksvall Hägnad Mo 90:1 Söderhamn Färdväg Mo 45:1 Söderhamn Källa med tradition Mo 46:1 Söderhamn Fyndplats Söderala 332:1 Söderhamn Brästbrukslämning Söderala 87:1 Söderhamn Stensättning Söderala 670 Söderhamn Kolningsanläggning Söderala 625 Söderhamn Kolningsanläggning Söderala 602 Söderhamn Område med skogsbrukslämningar Söderala 634 Söderhamn Kolningsanläggning Skog 206 Söderhamn Brunn/kallkälla Ledningen passerar fem objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 16 nedan samt karta i bilaga 9,10 och 11. Tabell 16. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP Söderhamn Kolningsanläggning Söderhamn Gränsmärke Söderhamn Husgrund, historisk tid Söderhamn Husgrund, historisk tid Söderhamn Husgrund, historisk tid
14 GÄVLE KOMMUN Längs ledningen finns det fyra kända objekt inom 200 m från ledningens centrum som är registrerade i fornminnesregistret, dessa redovisas i tabell 17 samt i karta i bilaga 11, 12, 13 och 14. Tabell 17. Objekt längs ledningen som är registrerade i Fornminnesregistret. RAÄ NUMMER KOMMUN LÄMNINGTYP Hamrånge 298:1 Gävle Ristning medeltid/ historisk tid Valbo 405:1 Gävle Boplats Valbo 746 Gävle Kolningsanläggning Hedesunda 562 Gävle Boplats Ledningen passerar två objekt som är upptagna i Skogsstyrelsens värdefulla skogsmiljöer, Skogens pärlor, se tabell 18 nedan samt karta i bilaga 11, 12, 13 och 14. Tabell 18. Objekten längs ledningen som är registrerade i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. OBJEKTNR KOMMUN LÄMNINGTYP Gävle Husgrund, historisk tid Gävle Husgrund, historisk tid 3.8 TIERPS KOMMUN BESKRIVNING Ledningens slutstation, Untra, är en kulturmiljö av regionalt intresse då Untra kraftverkssamhälle utgör en enhetlig och oförändrad miljö från 1900-talets början. Kraftverket, maskinhallen och kraftverksbyn med bl.a. bostadshus har kulturhistoriska värden. Kulturmiljön består även av flerfamiljshus, disponentbostad och folkskola, den senare dock riven. Kraftverkssamhället breder ut sig på Södra Kvarnön i en parkliknande miljö kring en vattenspegel i form av en tidigare älvsfåra. Ledningen passerar syd och sydost om bebyggelsen. Ledningen angränsar till kulturmiljön men bedöms inte strida mot gällande områdesbestämmelser. Kortaste avståndet från ledningsgatans kant till en byggnad är ca 75 m i söder och ca 150 m i sydost. KONSEKVENSER Förlängd koncenssion av ledningen enligt huvudalternativet innebär inga förändringar för kulturmiljön vid Untraverket. Ledningen kommer ligga kvar i den befintliga sträckningen och ha samma anslutning till slutstation. Det finns således ingen anledning att det kommer påverka kulturmiljön om förlängd koncession ges. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Inga skadelindrande åtgärder vid Untra kraftverksmiljö är motiverade med anledning av förlängd koncession.
15 04. FÅGLAR VID DALAÄLVEN LEDNINGENS PÅVERKAN PÅ FÅ- GELLIVET I NEDRE DALÄLVEN Passager av ledningar genom områden med höga värden avseende fågellivet kan medföra vissa risker för fåglarna i form av både kollisioner och överslag. I ett område med värdefull fågelfauna kan sådant i förlängningen leda till att lokala svaga populationer kan påverkas negativt. Det är dessa frågor som är i fokus i detta avsnitt. METOD Nedanstående bedömningar är gjorda utifrån kartoch flygbildsstudier, rapporter i Artportalen samt efter kontakter med människor som känner den lokala fågelfaunan väl. Noggrannare analyser och bedömningar av områdets betydelse för fågelfaunan liksom eventuella risker med ledningen kan inte göras utan en studie i fält. BESKRIVNING Ledningen passerar genom området vid Nedre Dalälven i riktningen från ostsydost till västnordväst, d.v.s. möjligen tvärs över den rörelseriktning som de fåglar kan ha som rör sig i luften utmed vattenvägarna. Ledningens höjd över marken och vattnet är mellan 10 och 18 meter. Området kring ledningsgatan är mestadels täckt av skog. Ledningen korsar Dalälven vid två passager inom området; - en östlig passage mellan Södra Kvarnön och Stora Tylleroppsön med ca 300 m över öppet vattnet och - en västlig passage mellan Stora Tylleroppsön och Rämsön med ca 400 m över öppet vatten. Tabell 19. Naturreservat, Natura 2000 områden mm ID NAMN TYP SE018 FÅGLAR VID DALAÄLVEN Vid passagen över Dalälven går ledningen genom Båtforsområdet inom Gävle och Tierps kommuner och tangerar här södra spetsen av Båtfors naturreservat. I direkt anslutning norr om ledningen ligger Natura 2000-områdena Kvarnön, Spjuthol- Båtfors-Bredfors IBA N6 Båtforsområdet Riksintresse naturvård Båtfors Naturreservar SE Båtforsområdet Natura 2000 SE Kvarnön Natura 2000 SE Spjutholmen Natura 2000 SE Bredforsen Natura 2000 SE Bredforsen Natura 2000 SE Hedesunda Natura 2000
16 16 men och Båtfors. Åt sydväst ligger Natura 2000 områdena Hedesunda och Bredfors, som närmast 2 km från ledningen. I bevarandeplanerna för Hedesunda och Spjutholmen nämns specifikt att bevarandesyftet är att bevara det rika fågellivet. I bevarandeplanerna för de övriga Natura 2000-områden nämns bevarandet av olika naturtyper som är viktiga för fågellivet. Tabell 20. Artförekomster enligt Artportalen (arter med enstaka observationer eller enbart mycket gamla observationer har utelämnats). Kategoriförklaring VU står för sårbar, NT står för nära hotad och CR står för akut hotad. ART Havsörn Vitryggig hackspett KATEGORI NT CR Artförekomster Vid en utsökning i Artportalen av fågelförekomster i det aktuella området framkommer att sådana rödlistade arter som havsörn (NT), vitryggig hackspett (CR), tretåig hackspett (NT), mindre hackspett (NT) och bivråk (VU) registrerats här. Andra arter som är registrerade här i större utsträckning och som det är motiverat att ha i åtanke med hänsyn till ledningen är pärluggla, slaguggla, sparvuggla, fiskgjuse, lärkfalk, ormvråk, sparvhök, sångsvan, sädgås, grågås, spillkråka och tretåig hackspett. FÅGLAR OCH KRAFTLEDNINGAR - GENERELLT OCH SPECIFIKT NEDRE DALÄLVEN Det är känt att kraftledningar och andra elanläggningar utgör betydande dödsorsaker för fåglar. I huvudsak kan riskerna delas in i två delar: Tretåig hackspett Mindre hackspett Bivråk Pärluggla Slaguggla Sparvuggla Fiskgjuse Lärkfalk Ormvråk Sparvhök NT NT VU Risk för överslag Fåglarna kan orsaka överslag när de sätter sig på ledningen. Detta fenomen är dock framförallt relaterat till kraftledningar med lägre spänningsnivåer och som därmed har kortare fasavstånd, d.v.s. kortare avstånd mellan luftlinorna. För att kortslutning skall kunna ske så fodras det att fågeln når två faser samtidigt med sina vingar. På 400 kv-ledningar är fasavståndet > 9 m och på 220 kv-ledningar är fasavståndet >6,5 m. Havsörnen är den fågel i Sverige som har störst vingbredd med ca 2,5 m, svanar drygt 2 m och stora ugglor har en vingbredd om ca 1,5 m. Stamnätet har alltså större överslagsavstånd än vingbredden på de största fåglarna och riskerna för att fåglar ska orsaka överslag i detta nät och således förolyckas - måste därför bedömas som minimala. Sångsvan Sädgås Grågås Spillkråka Några av arterna som nämns i bevarandeplanerna är havsörn, fiskgjuse, smålom, sångsvan, tjäder, slaguggla, vitryggig hackspett, mindre hackspett och tretåig hackspett. NT Kollisionsrisker När ledningar korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag finns det risk för att fåglar som rör sig i luftrummet kolliderar med ledningarna. Riskerna är särskilt stora vid tillfällen då sikten är begränsad, till exempel vid dimma eller i skymningen. När ledningen dessutom korsar ett viktigt stråk för sträckande fåglar ökar risken för kollisioner ytterligare. Ledningens passage genom Dalälvsområdet går mestadels genom skog där risken för kollisioner är begränsad. Sträckande fåglar kommer här i första hand att flyga över trädtopparna och därmed också över ledningarna när de
17 17 passerar området. Där ledningen korsar vattnet vid två passager går det dock inte att utesluta att en liten andel av de fåglar som följer älven både under lokala förflyttningar och under sträck passerar på den höjd där ledningens faser hänger. ARTVIS BESKRIVNING AV RISKER Rovfåglar I hela området Nedre Dalälven förekommer det gott om havsörn. Dels finns det häckande par som uppehåller sig här året om men området är också ett viktigt övervintringsområde för många individer. Dessutom finns det många kända häckningar av fiskgjuse i området. För att få en uppfattning om riskerna har några personer som känner de lokala förhållandena väl vidtalats. Själva ledningen anses av dessa inte påverka rovfåglarna i någon större utsträckning. Även risken för kollision med ledningen bedöms vara minimal eftersom rovfåglarna förflyttar sig mest när sikten är god (Helander, Aspenberg, personlig komm.). Risken för överslag bedöms vara minimal eftersom ledningens dimensioner gör att det är fysiskt omöjligt för fåglarna att komma i kontakt med två faser samtidigt. För andra förekommande rovfåglar och ugglor som också förekommer i området bedöms kollisionsrisken inte heller vara betydande. Ledningsgatan kan tvärtom till och med vara en lämplig födosöksplats för flera arter. Sträckande fåglar Bland arter som flyttar förbi och genom området är det främst stora fåglar som har hög hastighet och svårt att parera som kan bli föremål för kollissionsrisker. Här är främst sångsvan den art som kan tänkas ligga i riskzonen för kollisioner med ledningarna. I området rastar en del sångsvanar under mars-maj enligt uppgifter från Artportalen. Det handlar dock om några enstaka till ett tiotal individer. Dessutom häckar arten sannolikt i området och då förekommer det en del lokala förflyttningar för fåglarna. Inte heller för andra större andfåglar såsom sädgås, grågås och kanadagås har det registrerats några större antal sträckande eller rastande fåglar. Storlom, som nämns i bevarandeplanen för Hedesunda Natura 2000 område, har bara enstaka gånger rapporterats med en eller två individer åt gången. En översiktlig bedömning utifrån kartor och flygbilder ger vid handen att sträckande fåglar inte i någon större utsträckning bedöms flyga i ledningens höjd vid de passager som ledningen gör över Dalälvsområdet. Inte minst är det höjden på skogen som tvingar upp de sträckande fåglarna högre. De två platser där ledningen passerar över älven bedöms heller inte ligga i landskapet så att annat än mindre antal fåglarna föredrar att följa älven där. Av ledningens båda passager över öppet vatten bedöms det vara den östliga som kan ha flest passerande fåglar. Vitryggig hackspett Vitryggig hackspett är enligt den nationella rödlistan akut hotad. Nedre Dalälvsområdet är ett av fyra prioriterade områden i Sverige som ingår i det nationella åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett. Arten har rapporterats på Artportalen från området vid ett flertal tillfällen de senaste årtiondena och i dagsläget finns det minst ett par i området med revir nära ledningen (Stighäll, personlig komm.). Området anses som ett av de viktigaste i landet för arten. De lokala ornitologer som vidtalats anser inte att ledningen i sig påverkar arten på något sätt förutom att själva ledningsgatan tar arealer i anspråk som annars skulle vara lämpliga biotoper för arten. I dagsläget är största hoten för arten just brist på lämpliga biotoper (Stighäll, Lindquist, personlig komm.). Övriga hackspettsarterna anses inte heller påverkas i någon större utsträckning förutom att även för dessa arealer med lämpliga habitat tagits i anspråk för ledningen. SLUTSATS Med den begränsning det innebär att endast studera förhållandena via kartor och flygbilder samt lokala experter kan ändå konstateras att kraftledningen inte bedöms påverka någon av de särskilt bevarandevärda fågelarterna i Dalälvsområdet i någon betydande grad. Risken att fåglar drabbas av el-död genom överslag är minimal eftersom ledningens dimensioner gör det i stort sett fysiskt omöjligt för fåglar att komma i kontakt med två faser samtidigt. Kollisionsrisken bedöms vara begränsad eftersom endast en liten andel av de fåglar som följer älven
18 18 både under lokala förflyttningar och under sträck passerar på den höjd där ledningens faser hänger. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Riskerna för kollisioner med ledningen för fåglar bedöms inte vara stora. Ledningens direkta anslutning till Natura 2000-områdena Båtforsen, Kvarnön och Spjutforsen och närhet till ytterligare Natura 2000-områden några km åt sydväst vilka alla är av stor betydelse för fågellivet, gör det ändå rimligt att som en försiktighetsåtgärd för en stor ledning över öppet vatten synliggöra den för fåglarna med hjälp av s.k. fågelavvisare. Detta skulle i så fall vara aktuellt på en sträcka om 300 meter vid västra passagen och 400 meter vid östra passagen över Dalälvens olika grenar. Detta skulle minska kollisionsrisken, inte minst för rovfåglar, såsom havsörn och fiskgjuse, sångsvan och andra större sjöfåglar som förflyttar sig lokalt. Ledningen har tagit en del mark i anspråk som tidigare varit lämpliga habitat för bl.a. vitryggig hackspett. Det kan övervägas efter förslag från projekt vitryggig hackspett att i detta område vidta sådan skötsel av ledningsgatan som på sikt gynnar vitryggig hackspett. En sådan möjlig åtgärd är att under röjningsarbetet i ledningsgatan lämna kvar en del lövträd som i stället för att röjas kapas på ett par meters höjd men tillåts växa i dimension. På så sätt skapas det på sikt en mängd död ved som kan gynna arten. En annan möjlig åtgärd är att röja gran några meter in i den skog som omger ledningsgatan, för att på så sätt skapa ett lövdominerat bryn längs ledningsgatan.
19 05. REFERENSER 19 SKRIFTLIGA KÄLLOR Kulturmiljöprogram Tierp tar tillvara. Tierps kommun från Åtgärdsprogram för bevarande av vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) och dess livsmiljöer. Naturvårdsverket 2005 DIGITALA KÄLLOR Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladdning. Riksantikvarieämbetet. Fornsök, GIS-data. Skogsstyrelsens digitala register, Skogens Pärlor ÖVRIGA KONTAKTER: Ingemar Lindquist, Länsstyrelsen Uppsala län Per Aspenberg, Havsörnsgruppen Gävleborg Björn Helander, Projekt havsörn Kristoffer Stighäll, Projekt vitryggig hackspett
20 20
21 SVENSKA KRAFTNÄT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 TEL FAX
Morakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merFörlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merBilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merNacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merFÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 KV-LEDNING ÅNGE - FINNSLÄTTEN
BILAGA 1. FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 220 KV-LEDNING ÅNGE - FINNSLÄTTEN KOMPLETTERING AV MILJÖKOSEKVENSBESKRIVNING MAJ 2012 Förlängning av koncession för 220 kv-ledning Ånge - Finnslätten
Läs merAnalys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun
Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun MAGNUS GELANG Analys av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Gustavstorp, Karlshamns kommun. Rapport: PF:111221 Författare:
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs mer2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge
Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:
Läs merBILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs merNaturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014
2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen
Läs merNaturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merNaturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merNaturvärdeskarta 2014-02-05
Naturvärdeskarta 2014-02-05 Arbeta smart inom planering & byggande Susanne Appelquist Projektledare GIS-ingenjör och Biolog Jimmy Holpers Kommunekolog Mattias Andersson Student, Biolog Naturvärdeskarta
Läs merLedningssträckning för 145 kv luftledning från Torpberget till
Bilaga 3 Ledningssträckning för 145 kv luftledning från Torpberget till Hembergets vindkraftpark Arise Elnät AB (Arise Elnät) planerar för ny förbindelseledning mellan Torpberget söder om Kårböle och Hembergets
Läs merSAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN
SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna
Läs merRemissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merInventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Linnégatan
Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan 2 (14) Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun Linnégatan. 2012 Diarienummer: 795/12 Text: Emil
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs merSärskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Läs merStort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland
Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Stockholms län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merBeslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun
1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut
Läs merRAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön,
RAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön, Nacka Kommun 2009-12-16 Upprättad av: Jonas Rune Granskad av: Emma Hilmersson Godkänd av: Emma Hilmersson RAPPORT Naturvärdesbedömning för Karbosjön,
Läs merNaturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merJÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo
RAPPORT 4005000 2011-09-23 JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo Anna Karin Renström 1 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT AE-WPS
Läs merÖSTRAMAREN. Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning. Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014. Bo Ulfhielm
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:00 ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014 Bo Ulfhielm ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön
Läs merFlyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Läs merDetaljplan för Gällö samhälle
Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta
Läs merGroddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merMANNHEIMER SWARTLING
MANNHEIMER SWARTLING Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr 551-1796-2013; angående tillstånd till att uppfora och driva en gruppstation för vindkraft inom Lycksele
Läs merKulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda
Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merSvenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL
Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merMetod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Läs merE18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
Läs merBastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet
1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merSynpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merAnsökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merPM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20
PM; Naturvärdesinventering som underlag för detaljplaneläggning för del av Gullbranna 1:13, 2014-08-20 Fig. 1 Området mot öster längs markvägen med äldre tallar och ekar, riktning norrut. Sammanfattning
Läs merFåglar och vindkraft Jan Pettersson/ JP Fågelvind
Fåglar och vindkraft Jan Pettersson/ Jan Pettersson/ Färjestaden på Öland --- Hela mitt arbetsverksamma liv har jag sysslat med fåglar --- Chef vid Ottenby fågelstation mellan 1981-1999 --- 35 internationella
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merFåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
Läs merMetapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merWenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län
Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2952 Peter Sillén Arkeologikonsult Optimusvägen
Läs merNissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Läs merVindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG
Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft
Läs merSamrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen
Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December
Läs merPreliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun
Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merNaturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun
Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1 Nåsten 1:1, Uppsala kommun Uppdragsgivare Jörgen Hellgren Tidpunkt för inventeringen Oktober 2013 Inventeringen utförd av Ellen Salomonsson Rapporten
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merMiljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Läs merE.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.
Energimarknadsinspektionen att. Box 155 631 03 Eskilstuna E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Tel @eon.se Konc 6801 Malmö 2016-04-29 Dnr 2009-100435 Komplettering av ansökan om förlängning av
Läs merFågelbesöksled Nyköping Norr
Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksled Nyköping Norr Fågelbesöksleden sträcker sig från Nyköpings hamn vid Täcka udden norrut, utmed väg 53. Den följer delvis Nyköpingsån i början. Ett stickspår
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merRAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär. Petter Haldén
RAPPORT 2008/8 FÖREKOMSTEN AV ÄNGSNÄTFJÄRIL Melitaea cinxia på norra Gräsö och Örskär Petter Haldén FÖRFATTARE Petter Haldén FOTO FRAMSIDA Ängsnätfjäril, Petter Haldén KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,
Läs mer