Miljöcertifieringar som verktyg i cirkulära byggprojekt

Transkript

1 Miljöcertifieringar som verktyg i cirkulära byggprojekt JONATHAN WECK 2015 MVEM12 EXAMENSARBETE FÖR MASTEREXAMEN 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET

2

3 Miljöcertifieringar som verktyg i cirkulära byggprojekt En jämförande studie av miljöcertifieringar och konceptet Cradle to Cradle för byggnader - i teorin och fallet Kilen i Ronneby Jonathan Weck

4 Jonathan Weck MVEM12 Examensarbete för Masterexamen 30 hp, Lunds universitet Intern handledare: Åke Thidell, IIIEE, Lunds universitet Extern handledare: Ander Danielsson, WSP Extern handledare: David Gillanders, Ronneby kommun CEC - Centrum för miljö- och klimatforskning Lunds universitet Lund

5 Abstract This study aims to, through a comparative analysis, examine if there are any similarities between environmental certification schemes and the nature-inspired design tool Cradle to Cradle in environmental performance when building residential houses. The analysis shows that two of the four examined certification systems, LEED and BREEAM, have several traits that are similar to C2C. However, these systems do not directly encourage or fortify actions that will produce a positive environmental impact such as healthy materials or cleaning air and water via greenery though some criteria could indirectly lead to a positive impact. Ronneby municipality in southern Sweden is planning to build a new urban district (the Kilen area) inspired by the principles of C2C. The second step in the study compared LEED and BREEAM to C2C, only this time with project specific C2C inspired goals produced by the municipality for the Kilen area. The analysis showed that the schemes can be paired to several of the goals and could be used to clarify some of the environmental demands to contractors as well as make it easier to explain high sustainability performance to stakeholders. Keywords: Cradle to Cradle, C2C, Circular Economy, BREEAM, LEED, Environmental Certification Scheme, Ronneby, Residential Building Certification, Comparative Analysis, Sustainable Buildings 4

6 5

7 Sammanfattning Miljöcertifieringar för byggnader, anläggningar och stadsdelar tillämpas i dag i allt större utsträckning för att säkerställa hållbar utveckling i den byggda miljön. Deras främsta syfte är att främja sociala och ekonomiska fördelar samt uppnå minimal negativ påverkan på människa och miljö. Kraven för olika certifieringsnivåer är detaljerade och uppbyggda på tydliga betygssystem. Samtidigt har begreppet cirkulär ekonomi fått allt större genomslag och ett ökat antal aktörer vänder sig därför till Cradle to Cradle (C2C), ett koncept som istället för att fokusera på att minimera negativ påverkan syftar till att maximera den positiva. Ronneby Kommun arbetar kontinuerligt med C2C. De har bland annat antagit ett generellt kvalitetsprogram som baseras på konceptet samt utefter detta byggt förskolan Backsippan som förra året var en av vinnarna i tävlingen Sustainable Buildning Conference Series 2014 i kategorin Nybyggnadsprojekt. Ronneby vill fortsätta utveckla arbetet med C2C och planerar att riva ett centralt beläget industriområde för att bana väg för en ny stadsdel som ska främja innovation och diversitet. Det planerade området kallas Kilen. Eftersom C2C inte har någon officiell certifiering för byggnader är det upp till kommunen tillsammans med byggaren att själva bestämma vilka mål och krav som ska eftersträvas i varje enskilt projekt. Arbetet med målen för projektet kan därför uppfattas som oklart och kommunikationen av miljöprestanda till olika intressenter är inte helt tydlig. Den här uppsatsen är uppdelad i två studier och inledningsvis genomförs en scanning i form av en komparationsmatris där likheter och skillnader mellan fyra miljöcertifieringar och C2C identifieras. De certifieringarna som fått högst poäng i scanningen, LEED och BREEAM, används därefter i den fördjupade jämförelsen där området Kilen i Ronneby valts som ett undersökningsobjekt för ett C2C-inspirerat projekt. Uppsatsen klargör sedan i fall miljöcertifieringar för byggnader kan användas som verktyg för att konkretisera arbetet och miljöprestandan för konceptet Cradle to Cradle. Resultatet och analysen visar på att miljöcertifieringarna LEED och BREEAM inte är direkt cirkulära. Dock finns vissa aspekter och kriterier hos dem som indirekt kan leda till positiva effekter på miljön i form exempelvis av rening av luft genom grönska. Systemen visar tendenser till cirkulärt angreppsätt och benämns i diskussionen som nästan cirkulära system. Syftet skiljer sig åt för miljöcertifieringar och C2C men detta påverkar inte möjligheten att kombinera de båda systemen och på så sätt erhålla både tydliga krav och en hög miljöambition. 6

8 7

9 Innehållsförteckning 1. Introduktion Inledning Problemformulering Syfte Frågeställning Avgränsningar Nyttan med projektet Bakgrund Cirkulär ekonomi Cradle to Cradle Tillämpningsområden för Cradle to Cradle Byggmanualen: Cradle to Cradle - För den byggda miljön C2C-inspirerade byggprojekt Miljöcertifieringar Undersökningsobjektet: Ronneby kommun Tidigare forskning Metodik och genomförande Om komparativa studier och typologier Komparationsmatris (Scanning) Fördjupad jämförelse: utvalda miljöcertifieringar ställs mot det C2C-inspirerade projektet Bedömning av möjlighet till certifiering Resultat Scanning Fördjupad jämförelse - Kilens projektspecifika mål mot miljöcertifieringar Fördjupad jämförelse Bedömning av möjlighet till certifiering Analys Fördelar och brister med C2C i byggsammanhang Fördelar och brister med miljöcertifieringar i byggsammanhang Diskussion Vad finns det för överenstämmelser och avvikelser mellan Cradle to Cradle och miljöcertifieringar? En potentiell framtid för C2C Ett cirkulärt system i en linjär värld Slutsats från tidigare forskning Kritik mot metod och genomförande Rekommendationer och förslag till framtida forskning Rekommendationer till Ronneby och andra tillämpare av C2C för byggnader Förslag till miljöcertifieringssystemen eller tillämpare av miljökrav på byggnader Förslag till tekniska konsulter Förslag till framtida forskning Sammanfattande slutsatser Tack Referenser Tryckta källor Dokument och manualer Elektroniska källor Bilagor Bilaga A: Figur över frågor, metoder och resultat & analys Bilaga B: Fullständig scanning Bilaga C: Koppling mellan miljöcertifieringar och projektspecifika mål Bilaga D: Fullständig betygsättning

10 9

11 1. Introduktion 1.1 Inledning De senaste åren har byggindustrin årsvis omsatt över 500 miljarder kronor vilket år 2012 motsvarade ca 9 procent av BNP (Svergiesbyggindustrier, 2013). Omsättningen för branschen förväntas öka eller vara oförändrad under de kommande åren. Detta medför inte bara ekonomisk tillväxt utan bidrar även till miljöpåverkan. Det beräknas att byggindustrin står för ca 40 procent av den totala material- och energianvändningen i Sverige (Kemikalieinspektionen, 2012). Byggsektorn kallas 40-procent sektorn av Naturvårdsverket då 40 procent av alla farliga ämnen i avfall kommer från just byggindustrin (Naturvårdsverket, 2014). Ansträngningar för att minska avfall och annan påverkan från industrin görs kontinuerligt. Bland annat har ett avfallsdirektiv från EU (2008/98/EG) översatts till svenska mått vilket har skapat ett återvinningsmål på 70 viktprocent av byggoch rivningsindustrins icke-farliga avfall till år Det görs även ansträngningar på verksamhets- och projektnivå. Miljöcertifieringar har på senare år blivit ett vanligare verktyg för att minska negativ miljöpåverkan från byggnadsverksamhet. Det finns flera miljöcertifieringar som täcker olika aspekter av byggnaden, exempelvis anses BREEAM och LEED vara de mest heltäckande systemen medan EU GreenBuildning endast ser till energiförbrukningen. Flera kommunalägda bolag tillämpar miljöcertifieringarna i sina fastigheter, bland annat i Växjö kommun (Skanska, 2015) och i Malmö Stad (Byggvärlden, 2014). Ronneby kommun däremot vill ta steget längre och bli mer än en hållbar kommun. De planerar att skapa en ny stadsdel, Kilen, med inspiration från konceptet Cradle to Cradle. Konceptet som funnits sedan början på 2000-talet bygger på tre grundläggande principer: 1. Waste equals Food (avfall är lika med föda/allt är näring för något annat) 2. Use of solar energy (Använd den inkommande solenergin) 3. Celebrate diversity (Främja mångfald) Inspirerade av principerna kan byggnader och hela områden konstrueras vilket i teorin ska leda till att de, utöver det konventionella miljöarbetet, bidrar med positiv miljöpåverkan. Det kan röra sig om material som renar luften, växter som binder koldioxid eller växter som renar marken och vattnet. Dessa principer finns till viss del konkretiserade i en byggmanual som skapats av grundarna till C2C. Fortfarande är det delvis oklart hur byggnader ska upprättas efter principerna samtidigt som få känner till innebörden av ett C2C-inspirerat projekt. Därför ska denna studie fokusera på att identifiera likheter och skillnader mellan miljöcertifieringar och C2C i byggsammanhang. Vidare kommer studien undersöka om potentiella likheter kan medföra att miljöcertifieringarna kan användas i konkretiserande så väl som i informativt syfte i ett C2C-inspirerat byggprojekt, området Kilen. 1.2 Problemformulering Det går i dagsläget inte att certifiera byggnader i C2C. Begreppet cirkulär ekonomi är fortfarande okänt för många och en byggnad inspirerad efter C2C-principer förmedlar inte tydlig hållbarhetsprestanda till aktörer som inte är insatta i cirkulära system. Trots detta kan byggnation efter C2Cs riktlinjer ge goda resultat. Vad en byggnad konkret ska uppfylla för att vara hållbar och potentiellt miljöpositiv och hur detta ska gå till är delvis oklart i C2C. Den positiva miljöeffekt som systemet ska medföra kommuniceras inte heller på ett tydligt och lättförståeligt vis. 10

12 1.3 Syfte Syftet är att identifiera likheter och skillnader mellan konceptet Cradle to Cradle och miljöcertifieringar för byggnader för att senare kunna klargöra i fall miljöcertifieringar kan användas för att konkretisera arbetet med Cradle to Cradle och samtidigt kommunicera hög miljöprestanda i ett C2C-inspirerat projekt. 1.4 Frågeställning 1. Vilken/Vilka av miljöcertifieringssystemen har störts likhet med C2C och har de därmed ett cirkulärt angreppssätt? 2. Hur kan arbetet med ett C2C-inspirerat projekt konkretiseras med miljöcertifieringar som verktyg? 3. Vad finns det för överenstämmelser och avvikelser mellan Cradle to Cradle och miljöcertifieringar? 4. Kan miljöcertifieringar förbättra kommunikationen av hållbarhetsprestanda till intressenter och byggare i ett C2C-inspirerat projekt? 1.5 Avgränsningar Undersökningsområde Fokus i denna studie ligger på C2C i planerade områden. Studien fokuserar därför på den planerade stadsdelen Kilen i Ronneby kommun Undersökningsobjekt Miljöcertifieringar De miljöcertifieringar som behandlas i studien är: BREEAM LEED MiljöByggnad Svanen GreenBuildning fokuserar endast på energiförbrukning vilket har bedömts vara för snävt fokus för att kunna jämföras med C2C. Certifieringarna som används i uppsatsen valdes på grund av att de i Sverige är de vanligast förekommande miljöcertifieringarna för byggnader. Slutsatsen att dessa var de mest relevanta konsulterades fram tillsammans med Anders Danielsson, handledare från WSP som dagligen arbetar med miljöcertifieringar. Vilka typer av verksamheter och byggnader som kommer upprättas i Kilen, är i dagsläget inte beslutat men att bostäder kommer upprättas i området är en säkerhet. Det finns versioner av miljöcertifieringar för flera olika typer av hus men då det endast är säkert att bostäder kommer byggas i fallet Kilen är det också dessa versioner av miljöcertifieringarna som granskats. 11

13 Cradle to Cradle För att C2C ska kunna jämföras med miljöcertifieringar har vissa förenklingar genomförts. Det som granskas i den inledande scanningen är kriterier inspirerade av grundprinciperna för C2C kompletterade med kriterier för intressentvärde, båda från byggmanualen: Cradle to Cradle För den byggda miljön. Dessa kriterier beskrivs utförligt i avsnittet 2.4 Byggmanualen: Cradle to Cradle -för den byggda miljön. 1.6 Nyttan med projektet Kommuner eller andra aktörer som vill tillämpa konceptet C2C kan i framtiden använda resultatet från den här studien för att ta mer informerade beslut om hur arbetet ska planeras och struktureras. Vidare kommer studien fylla den kunskapslucka som finns mellan miljöcertifieringar och naturinspirerade system som C2C. Uppsatsen föreslår också rekommendationer till miljöcertifieringarna, tillämpare av C2C samt för tekniska konsulter. 12

14 13

15 2. Bakgrund 2.1 Cirkulär ekonomi Från linjär till cirkulär Idén med stängda naturinspirerade system är att majoriteten av alla processer består av cirkulerande och återkommande mönster. Dock finns en process som inte följer detta mönster och det är energin som kommer från solen. Där ser vi ett linjärt flöde där ingen energi som lämnar solen återkommer till ett slutet system. Denna eviga energikälla förser de cirkulära systemen på jorden med energi för att de ska få möjlighet att fortgå. Bortsett från den kontinuerliga energikällan solen så är som nämnt majoriteten av alla naturliga system cirkulära (van Dijk, Tenpierik & van den Dobbelsteen, 2014). Människan har genom tiderna tagit av naturen och sedan lämnat tillbaka det som blivit över. Det är någonting vi gjort sedan vi kom till jorden och fortfarande gör. Dock har metoderna som det görs på förändrats avsevärt. Sedan den industriella revolutionen har de resurser som tagits från naturen förändrats under förädling och produktion så pass mycket att naturen inte längre känner igen dessa produkter när de kommer tillbaka i naturen. De största problemen är nya kemiska föreningar som inte kan brytas ned, olika uppfunna och onaturliga kombinationer av material eller förflyttning av material till platser där det inte behövs, passar in eller är överflödiga. På så sätt grundades konceptet avfall. En bi-produkt som inte har någon som helst nytta och som man endast vill glömma och helst bli av med. Naturen har kunnat hantera dessa förändrade material men efter en viss tid med kontinuerlig introduktion av främmande svårnedbrytbara material säger naturen ifrån på så sätt att den blir skadad eller slutar fungera som den normalt gör. Exempel på detta är förorenade sjöar med minskad eller onaturligt förändrad fiskpopulation som följd, förhöjd växthusgashalt i atmosfären med klimatförändringar som följd eller deponerat elektronikavfall som förorenar lokal mark och vattendrag vilket leder till försämrade levnadsvillkor för lokalbefolkningen. För att komma till bukt med dessa problem har det främst tillämpats åtgärder som syftar till att minska det dåliga. Till exempel, minska mängden koldioxid som släpps ut från kolkraftverk, minska mängden kol som används samt använda den på ett effektivare sätt. Dock resulterar dessa processer fortfarande i att kol förbränns och koldioxid släpps ut i atmosfären. Cirkulära och naturinspirerade system fokuserar på att maximera det positiva istället för att minimera det negativa. I fallet kolkraftverket hade det initialt funnits kvar men man hade troligtvis lagt mer pengar och tid på ett närliggande vattenkraftverk eller vindkraftverk istället. Till slut när tillräckligt mycket positiv energi kan produceras finns det inget behov för kolkraftverket längre. När det kommer till material och avfall är det viktigt att redan i designprocessen tänka vad avfallet kommer ha för egenskaper och hur det kommer att se ut. Det som är avfall för oss kan näring för någonting annat. Som tidigare nämnts har naturen svårt att tillgodose sig de näringsämnen och element som finns i avfallet människan dumpar i naturen för att det antingen är helt främmande och det inte finns naturliga processer för att bryta ner det eller för att det är blandat med annat avfall som inte kan brytas ned på samma plats. I syfte att göra det möjligt för naturen att bryta ned och tillgodose sig ämnen och material måste dessa designas och produceras på ett sådant sätt att naturen känner igen dem och kan ta hand om dem. Tyvärr består många av människans produkter och bekvämligheter av material från naturen kombinerat med nyuppfunnet material som inte kan brytas ned av naturliga processer. För att människans välfärd inte ska behövas påverkas negativt kan dessa material delas upp i två 14

16 olika cykler, den biologiska och den teknologiska. På så sätt kan naturen ta hand om det som den känner igen och människan kan återvinna och återanvända material som naturen inte kan hantera. Ett krav för att detta ska fungera är att produkter i sina slutfaser ska kunna demonteras till en sådan grad att material från dessa cykler inte behöver blandas. På så sätt försvinner begreppet avfall då allt kan användas till någonting nytt (McDonough & Braungart, 2002) Historia Följande avsnitt består av en genomgång av system och koncept som är inspirerade av naturen. Cradle to Cradle är varken den första eller den sista design- och innovationsplattformen med principer om hur människan bör förhålla sig till naturen, inte heller den första som grundar sig i tänket kring cirkulära system. I en kartläggning och jämförande av cirkulära system genomförd av (van Dijk et.al., 2014) identifierades sju olika koncept som har sina rötter i stängda system, med design inspirerad av naturen. Dessa är, efter kronologisk ordning: Laws of Ecology (1971) Looped Economy, (Performance Economy) ( ) Regenerative Design (1987) Industrial Ecology (1989) Biomimicry (1997) Cradle to Cradle (2002) Blue Economy (2011) Systemen har många likheter, främst i att de alla inspireras av naturen. De skiljer sig också åt, dock inte i vad de vill uppnå utan i hur de vill uppnå det samt hur stort fokus som läggs på olika områden. Nedan följer kort information om respektive system för en hållbar framtid inspirerad av naturen Laws of ecology Teorierna och ideologin grundar sig i boken Closing the Circle: Nature, Man and Technology av Commoner (1971). Lagarna är ett sätt att för människor att förhålla sig till naturen. De används för att skapa en logisk argumentation kring många av 1900-talets ekonomiska och politiska problem. Commoner (1971) menade att det industriella system man bygger utveckling och välfärd på är destruktivt och inte kommer hålla i längden. Exempelvis förkastade Commoner (1971) begreppet och mätinstrumentet BNP som ett mått på mänsklig välfärd. Principerna som tas upp i boken är: 1. Everything Is Connected to Everything Else 2. Everything Must Go Somewhere 3. Nature Knows Best 4. There Is No Such Thing as a Free Lunch Looped Economy (Performance Economy) Systemteorin fokuserar främst på att minska materialflöden, energianvändning och miljöförstöring. Det ska uppnås genom förebyggande av avfall, resursbesparingar, konkurrens och skapandet av jobb. Teorins upphovsman är Walter Stahel (Walker, 2011) Regenerative Design Skillnaden mellan hållbar design och Regenerative Design är att hållbar design i slutskedet leder till plus-minus-noll-påverkan medan Regenerative Design syftar till att förbättra de 15

17 naturliga förhållandena som finns idag samt förnya och fylla på naturens resurser (Reed, 2007) Industrial Ecology Industrial Ecology uppmanar verksamheter att designa produktionssystem efter ekologisk design där syftet är att minimera avfall och förorening i materialintensiva sektorer genom att återanvända avfall och restprodukter i produktionssytem (Ayres & Ayres, 2002) Biomimicry Biomimicry går ut på att använda naturliga processer för att skapa exempelvis material av olika slag. C2C använder sig av och nämner Biomimicry som en bra metod för att designa material. Det kan exempelvis vara enzymer eller silke (Benyus, 2002). Principer för Biomimicry är: 1. Nature runs on sunlight 2. Nature uses only the energy it needs 3. Nature fits form to function 4. Nature recycles everything 5. Nature rewards cooperation 6. Nature banks on diversity 7. Nature demands local expertise 8. Nature curbs excesses from within 9. Nature taps the power of limits Blue Economy Blue Economy är ett sätt att se verksamheter och företagsamhet. Det är i grund och botten en affärsmodell som främjar innovation med naturen som inspiration. Blue Economy-rörelsen i Sverige återfinns främst på hemsidan blueeconomy.se. De formulerar målsättningen med systemet följande: Blue Economy handlar om att implementera resultatet av drygt 20 års forskning och erfarenheter kring hållbara affärsmodeller. Affärsmodellerna i Blue Economy är miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara med goda möjligheter att skapa arbetstillfällen. De har dessutom hög marknadsmässig potential. Blue Economy kännetecknas av innovation och ett starkt fokus på "mindre snack, mer verkstad", men bygger ändå på en evidensbaserad, vetenskaplig grund. (Blueeconomy, 2015) Framtid Allt fler aktörer från olika delar av samhället uppmärksammar och intresserar sig för cirkulära system med slutna kretslopp och ren energiproduktion. I flera verkliga fall har det visat sig lönsamt att arbete efter metoder och modeller inspirerade av naturen. EU-kommissionen kommer i slutet av 2015 att presentera en ny handlingsplan för att unionen ska röra sig mot en kretsloppsekonomi där resurseffektivitet och tillvaratagande av avfall står i fokus (Europeiska kommissionen, 2015). 2.2 Cradle to Cradle C2C är ytterligare ett bidrag till tankar kring cirkulär ekonomi. Följande kapitel kommer till största del från boken C2C: remaking the way we make things. Teorin och innovationsplattformen Cradle to Cradle grundades initialt av två personer. William McDonough, amerikansk arkitekt och Michael Braungart, en tysk kemist. De definierar C2Cs målgrupp som: to all of the children of all species for all time. (McDonough & Braungart, 2002). 16

18 Hittills har det konventionella miljöarbetet fokuserat på att minimera det dåliga. Minska energianvändning, använda mindre material, mindre spill, mindre avfall etc. Detta minskar människans negativa påverkan på miljön men påverkan finns fortfarande kvar. Världens befolkning ökar vilket kommer leda till större påfrestningar på jorden trots effektiviseringar och minimering av negativ påverkan och det är där som Cradle to Cradle kommer in i bilden. C2C är en certifiering, en innovationsplattform och en affärsmodell som baseras på cirkulär ekonomi. Namnet spelar på det konventionella sättet att se på en produkts miljöpåverkan genom en LCA (livscykelanalys). Traditionellt undersöks och identifieras produkters påverkan från vaggan till graven (Cradle to Grave). Med andra ord påverkan i produktionsstadiet, under användarfasen och slutligen under och efter kassering (McDonough & Braungart, 2002). C2C vill visa att de går steget längre och ser till produktens hela livscykel, från vagga till vagga vilket anspelar på en cirkulär materialhantering. Grundprincipen är att största fokus inte ska riktas mot att minska det dåliga utan snarare maximera det positiva. Det gäller inte endast miljöpåverkan utan innefattar även sociala och ekonomiska aspekter (McDonough Braungart Design Chemistry, 2015). Exempelvis menar de att det är bättre att satsa på så mycket förnybar energi som möjligt istället för att minimera energianvändning och fortfarande förlita sig på fossila energikällor (McDonough & Braungart, 2002). Detta brukar beskrivas som att fokusera på eco-effectiveness istället för eco-efficiency. Översatt till svenska blir det samma ord men det handlar åter igen om att vara positiv, produktiv och attraktiv istället för att vara mindre dålig (McDonough Braungart Design Chemistry, 2015). C2C tydliggör detta genom sina tre principer som omfattar ekologiska, sociala samt ekonomiska aspekter: I. Waste Equals Food (avfall är lika med föda/allt är näring för något annat) II. Use of Solar Energy (Använd den inkommande solenergin) III. Celebrate Diversity (Främja mångfald) Waste Equals Food Avfall är lika med föda/allt är näring för något annat har en tydlig koppling till cirkulär ekonomi där man menar att vad en aktör ser som avfall är för en annan aktör näring eller en resurs. Inspirationen kommer från naturen där konceptet avfall inte existerar på samma sätt som det gör för människor. I naturen finns ingenting som inte någon annan aktör inte kan dra nytta av. Samtidigt har dagens samhälle, levnadssätt och konsumtionsmönster medfört många produkter som för naturen är oigenkännliga. Exempelvis vissa plaster eller oorganiska föroreningar av olika slag. C2C vill inte att man ska sluta använda dessa utan ger alternativet att dela in material i två olika kretslopp: Biologiska kretsloppet (biosfären) Teknologiska kretsloppet (teknosfären) Material som naturen känner till, kan bryta ner och dra nytta av tillhör den biologiska cykeln och kallas biologiska näringsämnen. Antropogena material som naturen inte kan bryta ned tillhör det teknologiska kretsloppet och kallas tekniska näringsämnen. Vanligen innehåller produkter inte uteslutande material från en av de två cyklerna och därför menar C2C att det är av stor vikt att från början konstruera det man ska skapa i syfte att det ska vara lätt att montera isär. Detta då inga näringsämnen ska kunna hamna i fel cykel. 17

19 När material återvinns och innefattas i stängda system är det viktigt att de inte förlorar sin kvalitet. Vanligtvis i dagens återvinningssystem sker en kontinuerlig degradering av materialens kvalitet. Använda textilier blir fyllnadsmaterial eller trasor, använda plastförpackningar blandas och blir parkbänkar. I C2C vill man bevara eller förbättra renheten hos material genom så kallad up-cycling. Detta ger alltså rena material som kan återanvändas som resurs i samma produkt som de från början återvanns ifrån. Detta är en förutsättning för att slutna system ska vara möjliga utan input av nya resurser. För att detta ska vara möjligt är designen en avgörande faktor Use of solar energy Den här principen syftar till att använda förnybar energi. Namnet anspelar på att all energi på jorden är en direkt eller indirekt effekt av energin som kommer från solen. Vindenergi är en effekt av värmeskillnader i luft som uppstår av uppvärmning från solen, vågkraft är en indirekt effekt av vinden och solenergi är direkt taget från solens strålar. Fossila energikällor kommer dock sedan långt tillbaka från solenergi men de räknas inte till dessa. Kärnenergi faller också utanför begreppet energi från solen Celebrate diversity I konventionellt miljö- och hållbarhetsarbete läggs fokus när det handlar om diversitet främst på biologisk diversitet. C2C menar att all sorts diversitet är positiv och främjar social diversitet och även en mångfald när det kommer till energikällor och material. Återigen kommer denna inspiration från naturen där man inte sällan ser att hög konkurrens mellan arter skapar diversifiering vilket i sin tur skapar de mest produktiva systemen. Ett exempel är regnskogen där näringsämnen omsätts i stor grad utan att någonting går till spillo. Vilket beror på den stora diversitet som finns där det finns en direkt efterfrågan på allt material i omgivningen The Triple Top Line I projekt som strävar efter hållbarhet är det vanligt att man tillämpar en så kallad triple bottom line approach. Med detta menas att se till ekologi, ekonomi och rättvisa/sociala förhållanden. Med hjälp av det här synsättet har stora förbättringar i företagskulturer och produktionskedjor varit möjliga. Dock fokuserar den främst på ekonomi och åtgärder för ekologi och rättvisa tillämpas främst i de fall då det kan bevisas att det antingen gynnar företaget ekonomiskt eller undviker att missgynna företaget. Att se till dessa behov sker inte sällan efter skadan är skedd eller i fall skada kan misstänkas förekomma och åtgärderna som då vidtas är inte sällan minskande av det dåliga. Triple Top Line är ett förhållningssätt som tillämpas initialt och uppnår på så vis en förebyggande effekt. Detta tillåter tillämparen att skapa värde inom alla de tre områdena. 2.3 Tillämpningsområden för Cradle to Cradle Konsumentprodukter Det går i nuläget att certifiera konsumentprodukter i C2C. Certifieringen bygger på de tre hörnstenarna inom C2C. Det finns fem övergripande områden som det går att samla poäng inom: Material Health Material Reutilization Renewable Energy and Carbon Management Water Stewardship Social Fairness 18

20 Det finns även en femgradig betygsskala: Basic, Bronze, Silver, Gold och Platinum (McDonough Braungart Design Chemistry, 2012). Detta arbete innefattar inte vidare behandling och undersökning av konsumentprodukter Byggnation C2C används även i byggprojekt av olika slag men det finns i dagsläget inte någon certifiering med konkreta krav för tillämpare att förhålla sig till. Anledningen till att certifiering inte är möjlig beror dels på att det inte finns tillräckligt med C2C-certifierade material. Det finns dock en byggmanual som heter Cradle to Cradle Criteria for the built environment. Manualen riktar sig till aktörer som är involverade i olika typer av C2Cinspirerade projekt och förser läsaren med riktlinjer och förhållningsprinciper för att underlätta byggnation enligt C2C. Byggnation enligt C2C baseras på, liksom andra verksamhetsområden, de tre grundläggande principerna samt att anpassar byggprojektet efter de biologiska och teknologiska kretsloppen. Utöver byggnaden i sig berör C2C även material och produkter som finns i byggnaden, exempelvis möbler och inredning. Detta då dessa material ofta bidrar med större negativ hälsopåverkan än själva byggnaden. Byggmanualen som beskriver hur byggnation ska gå till enligt C2C har även översatts till svenska av Cefur och versionen har godkänts av William McDonough. 2.4 Byggmanualen: Cradle to Cradle - För den byggda miljön Manualen bygger givetvis på principerna för Cradle to Cradle men utöver detta baseras den även på tre andra ramverk som heter Hannover principerna, Almere principerna samt Floriade Venlo principerna. Enligt C2C-byggmanualen ska en byggnad innehålla väldefinierade delar som tillför värde och främjar innovation och välfärd genom att: Mätbart förbättra kvaliteten hos material Vara positiv för den biologiska mångfalden Rena luft och vatten Använda inkommande solenergi Vara demonterbar och återvinningsbar Utföra varierande praktiska och livsförbättrande funktioner för sina intressenter Manualen är uppdelad i tre övergripande delar: 1. De grundläggande kriterierna 2. Kriterier för implementering 3. Intentioner, milstolpar och planer Under varje område återfinns olika rekommendationer och uppmaningar för hur arbetet med C2C i den byggda miljön ska se ut. I det här arbetet ligger fokus endast på de grundläggande kriterierna, därför beskrivs varken implementeringskriterierna eller intentioner, milstolpar etc De grundläggande kriterierna Kapitlet ger en beskrivning av hur olika aktörer i den byggda miljön kan tillämpa C2Cs kriterier och mäta resultaten av arbetet. De främsta skillnaderna mellan kriterierna för C2C och andra hållbarhetsverktyg är att C2C eftersträvar maximal positiv påverkan istället för att 19

21 endast minimera den negativa. De grundläggande kriterierna har ingen prioritetsordning. Kriterierna förklaras ytterligare nedan Formulera dina intentioner (ambitioner) Uppmanar till att formulera mål och milstolpar som relaterar till de tre grundläggande principerna för Cradle to Cradle. Målen kan exempelvis beskriva hur långt in i en process man ska ha nått/kommit efter en viss tid. Byggmanualen tar upp exempel: Vill du att luft och vatten ska vara renare när det lämnar byggnaden än när det kom in i byggnaden? Kriterier baserade på principerna för Cradle to Cradle Kriterierna beskrivs först med syfte och önskat resultat där efter ges ett exempel på vad som ska uppnås. Nedan följer C2Cs grundläggande principer med tillhörande kriterier: Kriterier som bygger på den grundläggande principen: Waste Equals Food (avfall är lika med föda/allt är näring för något annat) Definiera material och deras avsedda kretslopp Denna punkt uppmanar användaren att välja material vars innehåll är väldefinierat samt material som är anpassat för det tekniska eller biologiska kretsloppet. Detta gäller från vagga till vagga. Vidare ska material användas som ger en mätbar positiv påverkan på människa och miljö. (I ett exempel på det här kriteriet nämns en stol som är lätt att demontera där de olika delarna är uppdelade i teknologiska eller biologiska cykeln. Integrera biologiska näringsämnen Integrera produktion av biomassa i byggnaden för att kunna återvinna biologiska näringsämnen och vatten på ett mätbart sätt. Detta gäller även angränsande områden. Syftet är att generera mer biomassa, jord och rent vatten än innan området/byggnaden uppfördes. Exempel på åtgärder beskrivs: Biologiska näringsämnen kan utvinnas ur gråvatten (handfats- och duschvatten) Biologisk förmultning och trädgårdsanläggning inomhus och utomhus Luftrenande gröna väggar för att metabolisera föroreningar samt producera syre Tillverkning av mull genom kompostering av biologiska material. Processen fungerar som koldioxidfälla Förbättra luft- och klimatkvalitet Uppmuntrar till att använda biologiska processer i syfte att skapa bättre luftkvalitet på ett mätbart sätt där luften som lämnar byggnaden är renare än när den kom in samtidigt som klimatet i byggnaden är behagligt. Luften ska bidra till att förbättra utomhusklimatet och därför vara anpassad till det biologiska kretsloppet. I exemplet beskrivs: Genom att använda material som har C2C-egenskaper i produkter så som; fönsterkarmar, golv, väggar, mattor, inomhusväxter, gröna väggar, möbler, kontorsutrustning och mögelhämmare kan luftkvalitén förbättras. Koldioxidbalansen säkerställs med hjälp av växter och förnybar energi. Se växthusgaser, bland annat koldioxid och metan, som resurser. Koldioxid används för att producera biomassa och metan som drivmedel. Förbättra vattenkvalitet Kvaliteten på vattnet som lämnar byggnaden ska vara högre än när den kom in beträffande biologiska processer. Förbättringen ska ske på ett mätbart vis. Exemplet beskriver: 20

22 Förbättring av vattenkvalitet kan uppnås genom att integrera system för vattenåtervinning med återvinning av näringsämnen, uppsamling av regnvatten samt inomhusväxter och gröna väggar. Kriterier som bygger på den grundläggande principen: Use of Solar Energy (Använd den inkommande solenergin) Integrera förnyelsebar energi Bygg för tillämpning av förnybar energianläggning för byggnaden och/eller området så att nettoenergin blir positiv. Exergi ska användas som modell för att mäta energieffektivitet. Exemplet beskriver: Energieffektiviseringen kan användas för att lättare kunna integrera den förnybara energin. Energieffektivisering kan exempelvis vara en övergång till högeffektiva LED-lampor i kombination med solceller. Kriterier som bygger på den grundläggande principen: Celebrate Diversity (Främja mångfald) Stöd biologisk mångfald aktivt Främja ökad biodiversitet och artrikedom till den grad att biologisk mångfald på ett mätbart sätt stödjs mer än tidigare för det avgränsade området. Exemplet beskriver: Berörda livsformer är växter, djur och insekter Artrikedomen mäts genom inventeringar av arter och individer som påverkas positivt av området Initialt ska en utredning och analys genomföras för att identifiera vilka arter som finns och är karaktäristiska för området innan byggnation Bejaka social mångfald Djup social mångfald ger ekonomiska framgångar. Det underlättar för lösande av sociala orättvisor samt ger stöd åt innovationer. Främja idérikedom Citat ur byggmanualen: Idérikedom kan göras mätbar genom att fokusera på de positiva egenskaperna hos en byggnad och integrera innovativa komponenter som är positiva för välfärden hos de boende och miljön. Exemplet beskriver: Ökad idérikedom ger fler innovationer. Dessa innovationer kan vara: o Förekomsten och andel av material som har C2C-egenskaper o Andel förnybar energi (Enligt C2Cs definition) o Förbättring av luft, vatten, jord och artrikedom som byggnaden genererar Vid konceptstadiet ska byggnadens funktion ses som ett träds. Byggnaden ska tillföra mer än den tar/skadar, exempelvis kan den rena vatten och luft. Detta kan uppnås genom biomimicry, att efterlikna naturen. System som ser till sådana positiva effekter kan anses vara C2C-innovationer Kriterier för intressentvärde En viktig del i Cradle to Cradle är att skapa värde för alla involverade intressenter. Detta för att säkerställa att systemet inte uteslutande fokuserar på miljöförbättringar utan även förbättringar för människor. Samtidigt medför detta ökande incitament för fastighetsägare, förvaltare och boende att ta till sig Cradle to Cradle. 21

23 Tillför värde och förbättra kvaliteten för intressenterna Beskriv vad byggnaden och/eller områdets funktioner innebär rent praktiskt för användaren. Exemplet beskriver: Renare luft = ökad produktivitet Ökad vattenåtervinning = minskad vattenräkning Solceller används som ett billigare alternativ som takmaterial = ger säker energi i regioner med osäker energitillförsel Demonterbara ventilations- och värmesystem = mindre kostnad vid framtida byte Naturligt ljus = lägre elkostnad Förbättra intressenternas välfärd och trivsel En viktig del i Cradle to Cradle är att användaren ska trivas. Implementering av grundkriterierna leder till ökad trivsel och välfärd. Delar av design som är av estetiska skäl svåra att mäta kan även de vara viktiga för trivseln i byggnaden. Exemplet beskriver: Skapa säkra områden för barn Underlätta för möten genom lättillgängliga mötesplatser Underlätta för människor att komma ut i friska luften 2.5 C2C-inspirerade byggprojekt Ford Motor Company (USA) Ford har sin största och äldsta fabrik i Michigan USA. Det var tidigare en av de mest förorenande fabrikerna i världen samtidigt som den stod för någonting föråldrat och omodernt. Idag är fabriksområdet ett av C2Cs flaggskepp och man har bland annat skapat gröna tak på alla tillhörande byggnader (Ellen MacAthur Foundation, 2010). Andra åtgärder som har vidtagits och mål som uppnåtts: Sparat ca 30 miljoner dollar En uppskattad kostnad för vad dagvattenhantering hade kostat utan naturliga system Noll-energi-lösning. Fabrikerna kräver ingen el utan producerar all sin el på egen hand m 2 av gröna tak som har möjlighet att rena ca liter vatten om året Förbättrad biodiversitet och natur i ett tidigare mycket förorenat område På god väg till ett slutet system av näringsämnen Backsippan (Sverige) Förskolan Backsippan som ligger i Ronneby byggdes med inspiration från C2C. I byggnaden har man enligt Ronneby kommun (2014a) i högsta möjliga mån arbetat med: Hälsosamma material - Minimerat hälsovådliga material genom användning av materialdatabank God inomhusmiljö LED-lampor installerade, rörelseaktiverade lampor, dimmers, stor del naturligt ljus, mattor som renar luften från partiklar och buller, icke-giftiga plastgolv Energi All energi kommer från förnybara energikällor eller från takets egna solceller. Det finns även bergvärme installerat Biodiversitet En inventering av områdets biodiversitet genomfördes och utifrån denna vidtogs åtgärder för att stärka den bland annat genom att plantera träd Frukt från gården genom planterade träd Utomhusaktivitet för barnen Stora möjligheter för barnen att leka och lära av den intilliggande skogen 22

24 2.5.3 NASA Sustainability Base (USA) Basen har inspirerats av C2C och är en arbetsplats för NASAs medarbetare. Byggnaden är designad för att vara i harmoni med omkringliggande miljö. I byggnaden tillämpas maximal användning av naturligt ljus och frisk luft. Materialen i byggnaden har valts efter deras positiva påverkan på hälsan. Vidare finns övervakning av energiförbrukningen och ett system som anpassar energianvändningen efter väder, årstid eller arbetsrutiner. Byggnaden är även miljöcertifierad i LEED och har erhållit Platinum som är det högsta betyget (NASA, 2013). 2.6 Miljöcertifieringar SGBC (Sweden Green Buildning Council) ansvarar för de mest använda miljöcertifieringarna för byggnader. SGBC har flera olika verksamhetsområden bland annat utbildning samt tolkning och översättning av utländska certifieringssystem så som BREEAM eller LEED. De arbetar med fyra olika miljöcertifieringar (Sweden Green Building Council, 2014a): Miljöbyggnad EU GreenBuildning BREEAM LEED Tabell 1. De fyra miljöcertifieringarna som behandlas av SGBC med områden som de berör (Sweden Green Buildning Council, 2014a). Miljöcertifieringar GreenBuildning Miljöbyggnad BREEAM LEED Energi x x x x Material x x x Innemiljö x x x Vatten x x Förvaltning x x Byggavfall x x Infrastruktur och kommunikation Ekologi och plats x x Föroreningar x x Process och innovation x x x x Miljöbyggnad Miljöbyggnad är ett svenskt system anpassat för svenska förhållanden och lagstiftning. Systemet utvecklades under byggabo-dialogen, sattes i drift 2009 och hette tidigare Miljöklassad byggnad. Det fokuserar på tre områden, energi, innemiljö och material, se Tabell 1. Det finns tre olika betyg som en Miljöbyggnad kan få: BRONS, SILVER eller GULD (Sweden Green Building Council, 2011a). De byggnader som kan certifieras i Miljöbyggnad är: nyproducerade och befintliga småhus, flerbostadshus och lokalbyggnader (Sweden Green Building Council, 2014b). Miljöbyggnad beskriver syftet med certifieringen Miljöcertifieringssystem (Miljöbyggnad) är pådrivare för att effektivisera energianvändningen, förbättra inomhusmiljön och minska användningen av byggvaror med farliga ämnen (Sweden Green Building Council, 2014b, s. 6). 23

25 2.6.2 Svanen Svanencertifiering för hus fövaltas inte av SGBC utan av Miljömärkning Sverige AB som också ansvarar för EU Ecolabel. Den senaste manualen med kriterier för miljömärkning inom Svanen är daterad 2009 (Nordisk miljömärkning, 2009). Svanencertifieringen för byggnader lägger fokus på: Energi Material Innemiljö När det kommer till material lägger Svanen stort fokus på att material inte ska vara farliga för hälsan. Det finns många kriterier och krav som detaljstyr vilka material som får och inte får användas i byggnaden (Miljömärkning Sverige, u.å). I bedömningsdokumentet för Svanen beskrivs Svanen Svanen ställer krav på byggprocess, material och energibehov. Hänsyn tas till miljön genom hela tillverkningsprocessen, från råvaror till färdig byggnad. Förutom låg påverkan på miljö och klimatet ska byggnaden också erbjuda en god inomhusmiljö. (Nordisk miljömärkning, 2009, s. 5) BREEAM Det är den engelska organisationen BRE (Building Research Establishment) som är grundarna av miljöcertifieringen BREEAM (Building Research Establishment Environmental Assessment Method). BRE hjälper den engelska regeringen, industrin och företag med att möta utmaningar för den byggda miljön. Den privata organisationen är oberoende och erbjuder expertkompetens inom varje område av den byggda miljön (Building Research Establishment, u.å). Den första versionen av BREEAM kom år 1990 och är därmed det äldsta miljöcertifieringssystemet. Systemet har främst haft genomslag i Europa och totalt har byggnader bedömts i ca 50 länder (Building Research Establishment Environmental Assessment Method, u.å). Tidigare har det endast funnits engelska versioner av BREEAM men i och med samarbetet med SBGC introducerades en svensk version år 2013 kallad BREEAM SE som är anpassad efter svenska omständigheter (Sweden Green Buildning Council, 2011b). Det är dock inte den versionen som används senare i det här arbetet då den inte finns utgiven för bostäder. Det finns fem betygsnivåer i BREEAM: Pass, Good, Very Good, Excellent och Outstanding. Att uppnå Outstanding anses vara svårare än att uppnå högsta nivån på LEED (Skanska, u.å). Detta beror till viss del på att BREEAM är anpassad efter nationell lagstiftning och LEED är anpassad efter amerikansk lagstiftning. Sverige har, jämfört med USA, stränga lagar kring miljö vilket gör att BREEAM Outstanding blir svårare att uppnå i Sverige enligt Anders Danielsson (personlig kommunikation, 18 maj 2015). I den svenska versionen BREEAM definieras målet med certifieringen som att 1. Minska miljöpåverkan från byggnader. 2. Möjliggöra bedömning en byggnads miljöfördelar. 3. Trovärdig miljömärkning. Stimulera efterfrågan på hållbara byggnader (Sweden Green Building Council, 2013, s. 6) I den senaste versionen av Nederländska BREEAM belönas användandet av C2C produkter (C2C certified, 2014) LEED LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) har funnits sedan 1999 och är en amerikansk miljöcertifiering som har fått internationellt genomslag. Det är den mest kända av miljöcertifieringarna samtidigt som den är tillämpbar för alla typer av byggnader. Det är den 24

26 icke vinstdrivande föreningen U.S Green Buildning Council som utvecklat systemet. Det finns ingen svensk version av LEED (Sweden Green Buildning Council, 2011c) Systemet har en fyrgradig betygsskala: Certifierad, Silver, Guld eller Platina (Skanska, u.å). På hemsidan för LEED beskrivs systemet följande: LEED certification means healthier, more productive places, reduced stress on the environment by encouraging energy and resource-efficient buildings, and savings from increased building value, higher lease rates and decreased utility costs. (US Green Building Council, 2015 s. 1) I LEED version 4 finns det möjlighet att samla poäng genom att använda C2C-certifierade material i byggnaderna (C2C certified, 2013). Det här arbetet behandlar LEED version 3, då det är den versionen som tillämpas för nybyggnation av bostadshus i Sverige. 2.7 Undersökningsobjektet: Ronneby kommun Ronneby är en medelstor kommun i Blekinge län som har invånare (Statistiska centralbyrån, 2015) som är spridda över hela kommunen enligt Tekniska förvaltningen och Cefur (personlig kontakt, 13 februari 2015) Cefur och kommunens hållbarhetsarbete Det låg tidigare en högskola i kommunen som flyttade till de större grannstäderna Lokala företag uppmanade då kommunen att vidta åtgärder för att kompensera för den kompetens och utvecklingsförlust högskoleflytten lett till. Då samlades lokalpolitiker och beslutade att starta ett center som skulle fokusera på hållbarhet, Cefur. För att få inspiration åkte representanter på studiebesök till Venlo i Nederländerna i syfte att se och lära hur företag verkade där. Venlo är en mindre stad som ändå lyckats hålla sig attraktiv genom att fokusera på hållbarhet och C2C. Staden har bland annat ett företagscenter som är eftertraktansvärt av företag. I dess närhet finns flera andra företagscentrum som inte är lika framgångsrika och saknar samtidigt fokus på C2C. Detta tyder på att C2C har lyckats skapa attraktiva, ekonomiska och ekologiskt gynnsamma företagsmiljöer vilket lockat investerare och entreprenörer att våga satsa på nya idéer. Det här var någonting som man ville ta med sig till Ronneby och det var så kommunen började rikta in sig på C2C enligt Tekniska förvaltningen och Cefur (personlig kontakt, 13 februari 2015). År 2012 antog kommunen ett generellt kvalitetsprogram för planering och byggande i Ronneby kommun, vilket är inspirerat av C2C (Ronneby, 2015a). Programmet användes som utgångspunkt vid planering och konstruktion av förskolan Backsippan. Ett specifikt kvalitetsprogram har sedan tagits fram som tillämpas vid byggnation av alla förskolor i Ronneby enligt Tekniska förvaltningen och Cefur (personlig kontakt, 13 februari 2015). Backsippan är i dag i bruk och projektet levde upp till förväntningarna och blev en av vinnarna i tävlingen SB14 (Sustainable Buildning 2014) i kategorin nybyggnadsprojekt och fick därför presentera projektet på World SB Conference i Barcelona (Sustainable Buildning 2014, 2014) Kilen Kilen är en centralt belägen del av Ronneby stad som i dagsläget främst används som industriområde. Området ligger direkt anslutet till resecentrum och är därför det första människor ser när de åker till Ronneby via tåg. Ett steg i att förnya kommunen är att göra om Kilen fullständigt. Det kommer vara ett pilotprojekt mer C2C som inspiration. Området kommer gå från industriområde till bostäder, handel, kultur och kontor med fokus på hållbarhet och C2C (Ronneby kommun, 2015b). Detaljplanen är inte färdigställd och exakt vilken verksamhet som kommer bedrivas på området är i dagsläget inte klart, dock är man 25

27 säker på att bostäder kommer upprättas på Kilen enligt David Gillanders (personlig kontakt, 13 februari 2015) Visioner Inledningsvis började Ronneby med en workshop där de bjöd in olika företag och arkitektkontor som senare delades in i tre olika lag. Var och en av dessa tog fram var sin vision för Kilen. Ingen av visionerna har antagits men de har däremot inspirerat arbetet med framtagandet av projektspecifika mål för Kilen enligt David Gillanders (personlig kontakt, 13 februari 2015). Enligt Ronneby kommun (2014b) var förslagen: 1. ECOpark Kilen Det nya landskapet på Kilen har tre teman; vatten, det gröna och aktivitet. En del av ett grönt stråk börjar i centrum och fortsätter till Brunnsparken. Byggnaderna ska vara flexibla och möjliggöra olika användningsområden över tid i fall behoven förändras. Järnvägsstationen blir en ny knytpunkt och marknadsplats. 2. Mer med mer Utbyte av idéer och kunskap genom ökad kommunikation. Istället för översiktsplan föreslås riktlinjer för hur arbetet ska fokuseras. Det ska kunna förändras över tid om behoven förändras. Vidare vill man fokusera på Ronnebys lokala identitet. Biologisk rening av jorden, nära kontakt med näringslivet och god kontakt med skolor är också viktiga fokusområden. 3. Hydropark Kilen Den bebyggda miljön utvecklas i symbios med biodiversiteten och inhemska arter. Växter används för att rena jorden. De olika områdena i Kilen byggs samman med en huvudgata. Hälsosamma byggnader står i fokus. Ekologi, ekonomi och nöje integreras genom vatten. Vetenskap, natur och god livsmiljö är riktlinjerna Ronneby har nu tagit fram 27 projektspecifika mål som är inspirerade av C2C. Dessa är dock inte antagna politiskt utan ligger fortfarande i projektstadiet som ett tjänstemannaförslag enligt planarkitekt Helena Sandberg (personlig kontakt, 13 februari 2015) 26