Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 Sida 1 Kallelse och ärendelista till Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: Torsdag 7 februari 2013, kl (OBS: Demokraticafé kl 18.00) Plats: B-salen, Medborgarhuset Park i Hjo Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet ska snarast kontakta kansliet (Edvin Ekholm ) som kallar ersättare för tjänstgöring. Hjo den 30 januari 2013 Gert Franzén Ordförande Edvin Ekholm Sekreterare Ärendelista Ärende 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare och fastställande av tid för justering 3. Fastställande av dagordning 4. Frågestund Förslag till beslut Rune Larsson (M) och Bodil Hedin (S) utses att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Ersättare: Lars-Erik Sondell (C) och Fredrik Bellino (V). Justeringstid: måndag 11 februari, kl Föredragningar Försäljning av fastigheterna Sigghusberg och Gjutaren till RKHF Äldrehem i Hjo. Ekonomichef Jörgen Hansson, vård- och omsorgschef Jonas Engelbrektsson, samhällsbyggnadschef Calle Eliasson och Tore Johansson, Riksbyggen Vision för Hjo kommun Kommunchef Lisbeth Göthberg, utredningssekreterare Annica Carter, kommunsekreterare Edvin Ekholm 5. Försäljning av fastigheterna Sigghusberg och Gjutaren till RKHF Äldrehem i Hjo. Politiskt föredragande: kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Britt-Marie Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: - försälja fastigheten Glasblåsaren 1 i Hjo kommun (Sigghusberg) för 40 mkr till RKHF Äldrehem i Hjo enligt senare särskilt upprättat köpekontrakt,

2 Sida 2 Sjöberg (C) - försälja ett markområde på ca kvm i anslutning till Glasblåsaren 1 för 0,48 mkr till RKHF Äldrehem i Hjo. För området upprättas detaljplan, - försälja fastigheten Gjutaren i Hjo kommun (LSSboendet) för 8,4 mkr till RKHF Äldrehem i Hjo enligt senare särskilt upprättat köpekontrakt, - teckna samverkansavtal för respektive fastighet med föreningen RKHF Äldrehem i Hjo, - lämna kommunal borgen till RKHF Äldrehem i Hjo på den totala finansieringen av förvärvet av fastigheterna om högst 54 mkr, - avstå försäljning av fastigheten Vallgården 6 till RKHF Äldrehem i Hjo, - använda realisationsvinsterna vid ovan två försäljningar till amortering av pensionsskuld (partiell inlösen) enligt kommunfullmäktiges finansiella mål, samt kvarvarande medel efter pensionsamortering (resterande del av det frigjorda kapitalet) används för att minska externt lånebehov kopplat till kommunens investeringsplan Vision för Hjo kommun Politiskt föredragande: kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (M) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Tillsammans skapar vi framtidens Hjo som vision för Hjo kommun Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att till visionen anta följande sex utvecklingsområden: - Vättern Liv vid vatten I framtidens Hjo tar vi vara på vårt fantastiska läge vid Vättern. Vi använder det för att berika livet för alla Hjobor och för att locka fler boende och besökare. Med kreativa lösningar hittar vi ständigt nya sätt att dra nytta av det sjönära läget. Tack vare Vättern kan Hjo marknadsföra och profilera sig som en kuststad i inlandet. - Boende Lätt och gott att leva Framtidens Hjo är känt som en vacker och levande småstadsidyll med sjönära läge. Här är det gott att leva och enkelt att få livspusslet att gå ihop. Ett brett utbud av bostäder, goda kommunikationer och en stark gemenskap gör att allt fler väljer Hjo som bostadsort. Många uppskattar att Hjo särskilt prioriterar verksamheter som riktar sig till barn och unga.

3 Sida 3 - Besökare Gäster som längtar tillbaka I framtidens Hjo tar vi vara på vår potential och är ett välbesökt besöksmål tack vare vår kulturmiljö och vårt läge vid Vättern. Hjoåns dalgång, Guldkroksbygden och skogarna på Hökensås är naturupplevelser vi gärna lyfter fram. Besöksnäringen är till nytta för alla Hjobor eftersom det skapar arbeten och en levande stad och landsbygd. Vi bevarar och vidareutvecklar våra unika miljöer och skapar aktiviteter för kropp och själ. Ett gott bemötande och en välkomnande atmosfär får gäster att längta tillbaka hit. - Levande Hjo Händelser året runt Framtidens Hjo är en levande stad. För alla åldrar och året runt. Här finns de funktioner som gör en plats till en egen stad. Ett levande centrum. Händelser och aktiviteter som bidrar till att boende och besökare trivs. Och ett brett utbud av idrotts- och kulturaktiviteter som gör livet gott att leva. I Hjo kan människor mötas, växa, vara kreativa och inspireras av andras kreativitet. - Hållbarhet och natur Klimatsmart med hög livskvalitet I framtidens Hjo har människor hög livskvalitet utan att tära på våra gemensamma naturresurser. När det nu blir allt viktigare för människor att leva hållbart är Hjo känt som ett gott exempel. Genom sin småskalighet har Hjo unika förutsättningar att bli en tät, miljövänlig och promenad- och cykelvänlig stad. Vårt samhällsbyggande präglas av målsättningen att bli en klimatsmart kommun. - Tillsammans Goda möten förverkligar visionen Framtidens Hjo präglas av täta samarbeten och närhet mellan människor. Här arbetar vi tillsammans för att utveckla Hjo och göra vår vision verklig. Vi satsar medvetet på goda möten mellan människor, gott samarbete i näringslivet och god samverkan mellan Hjo och andra kommuner. Dialog och delaktighet är prioriterade värden och vi är kända som det enkla, lättillgängliga och välkomnande Hjo. I Hjo låter vi hjärtat vara med. 7. Avgifter för hyra av konstgräsplanen Politiskt föredragande: kommunstyrelsens ordförande Catrin Hulmarker (M) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att hyra av konstgräsplan/timma fastställs enligt förvaltningens förslag, och att en utvärdering av hyresnivå samt antalet hyrda timmar genomförs efter ett år.

4 Sida 4 8. Valärenden 9. Ev nya motioner att anmäla - Motion från Miljöpartiet angående mindre barngrupper i förskolan. 10. Anmälningsärenden - Kommunfullmäktiges årsagenda 2013

5

6

7

8

9

10 Kommunstyrelsen Sida 1 (11) Enhet Datum Stab Handläggare Beslutsunderlag för överföring av fastigheterna Sigghusberg och Gjutaren till RKHF Äldrehem i Hjo. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att: - försälja fastigheten Glasblåsaren 1 i Hjo kommun (Sigghusberg) för 40 mkr till RKHF Äldrehem i Hjo enligt senare särskilt upprättat köpekontrakt, - försälja ett markområde på ca kvm i anslutning till Glasblåsaren 1 för 0,48 mkr till RKHF Äldrehem i Hjo. För området upprättas detaljplan, - försälja fastigheten Gjutaren i Hjo kommun (LSS-boendet) för 8,4 mkr till RKHF Äldrehem i Hjo enligt senare särskilt upprättat köpekontrakt, - teckna samverkansavtal för respektive fastighet med föreningen RKHF Äldrehem i Hjo, - lämna kommunal borgen till RKHF Äldrehem i Hjo på den totala finansieringen av förvärvet av fastigheterna om högst 54 mkr, - avstå försäljning av fastigheten Vallgården 6 till RKHF Äldrehem i Hjo, - använda realisationsvinsterna vid ovan två försäljningar till amortering av pensionsskuld (partiell inlösen) enligt kommunfullmäktiges finansiella mål, samt - kvarvarande medel efter pensionsamortering (resterande del av det frigjorda kapitalet) används för att minska externt lånebehov kopplat till kommunens investeringsplan Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN Torggatan kommunen@hjo.se Ledning Direkttelefon Handläggarens E-post adress Hjo jonas.engelbrektsson@hjo.se

11 2 (11) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade (Ks 33) att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja en utredning och ta fram underlag om vad en försäljning av fastigheterna Glasblåsaren 1 (Sigghusberg) och Vallgården 6 skulle innebära verksamhetsmässigt och ekonomiskt för kommunen och de boende. Hjo kommun har sedan februari 2012 i utredningsform samarbetat med Riksbyggen i avsikt att ta fram underlag till om aktuella anläggningar skall överföras till RKHF Äldrehem i Hjo och vilka ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser som då skulle uppstå. Utredningsgruppen har bestått av ekonomichef Jörgen Hansson, vård- och omsorgschef Jonas Engelbrektsson samt samhällsbyggnadschef Calle Eliasson. Utredningen har undersökt de ekonomiska effekter som uppkommer om kommunen börja tillämpa det koncept som Riksbyggen utarbetat för samarbete med kommuner om ägande och förvaltning av fastigheter för LSS-boende och vård- och omsorgsboende. Utredningen har dock kommit fram till att föreslå att Vallgården 6 inte överförs till föreningen. Antalet lägenheter/bostäder som upplåts genom behovsprövning enligt socialtjänstlagen/lss är så få i fårhållande till fastighetens totala yta. I dagsläget finns heller inga planer på att nuvarande seniorbostäder ska omvandlas till biståndsbedömda bostäder. Därför blir effekten marginell. I dialog med budgetberedningen under vårens PFÖ-process har uppdraget breddats och inkluderar även LSS-boendet Gjutaren. Utredningen ser en fördel i att Gjutaren som är ett LSS-boende överförs till föreningen. Den typen av boende omfattas av samma regelverk som särskilda boenden för äldre. Hjo kommun har sedan 1996 samarbetat i denna form av förvaltning av äldrebostäder, där Riksbyggen ingår, via den kooperativa hyresrättsföreningen Äldrehem i Hjo. Föreningen äger och förvaltar Villa Rosell i nära samarbete med Hjo kommun. Samarbetet har varit framgångsrikt och föreningen har konsoliderats och utvecklats till ett bra verktyg för kommunen att erbjuda moderna och funktionella äldreboenden. Utredningen föreslår därför Hjo kommun att överlåta ägandet av fastigheterna Glasblåsaren 1 och Gjutaren till föreningen och sedan uppdra till föreningen att därefter förvalta även dessa fastigheter efter samma koncept som tillämpas för Villa Rosell och i enlighet med den policy som kommunen tillämpar för aktuella boenden. Vidare föreslås en försäljning av markområde i anslutning till Glasblåsaren 1 om ca kvm för 0,48 mkr till RKHF Äldrehem i Hjo. Ett motiv för åtgärden är att möjliggöra framtida utbyggnad av boendeplatser på Sigghusberg när behoven ökar av äldreboende i kommunen.

12 3 (11) Överlåtelsen finansieras av föreningen via lån. Kommunen lämnar föreningen kommunal borgen för finansieringen. Föreningen styrs av ett antal dokument och avtal. Några av dessa är föreningens stadgar som grundas på lagen om kooperativa hyresrätten (2002:93) och det stiftaravtal som tecknats mellan kommunen och Riksbyggen om syfte och ändamål med föreningen. Kommunen frigör 48,4 Mkr. Vidare uppstår en realisationsvinst vid försäljningen på ca 12 mkr. Det frigjorda kapitalet föreslås i beslutet disponeras enligt två strategier. Båda strategierna (se nedan i utredningen) avser att stärka beredskapen för kommunens framtida utmaningar och är i linje med kommunfullmäktiges finansiella mål. Det är utredningsgruppens uppfattning att genom att utvidga nuvarande samarbete med föreningen ökar effektiviteten och förutsättningarna för att möta framtidens demografiska utmaningar inom äldreomsorgen i enlighet med Plan för framtidens äldreomsorg. Samtidigt frigörs kapital som förslagsvis kan användas för att utjämna belastningen av kommunens pensionsskuld mellan generationer. Inledning Konceptet är ett alternativ till traditionell kommunal fastighetsförvaltning, samtidigt som de boende och kommunen har inflytande över verksamheten, dess kvalitet och långsiktighet. Utredningen har kommit fram till att föreslå att Vallgården 6 inte överförs till föreningen. Antalet lägenheter/bostäder som upplåts genom behovsprövning enligt socialtjänstlagen/lss är så få i fårhållande till fastighetens totala yta. I dagsläget finns heller inga planer på att nuvarande seniorbostäder ska omvandlas till biståndsbedömda bostäder. Därför blir effekten marginell. Föreningens samarbete/koppling med Riksbyggen Riksbyggen har sedan inledningen av 1990-talet samarbetat med olika kommuner om äldreboende inom ramen med upplåtelseformen kooperativ hyresrätt. Konceptet har under denna tid utvecklats och för berörda kommuner inneburit besparingar, samt ökat kommunernas förmåga att erbjuda äldrebostäder till sina innevånare. Riksbyggen har etablerat samarbete med bl.a. Skara, Borås, Halmstad, Mariestad, Hjo, Götene, Töreboda, Gullspång, Ljusnarsberg, Mullsjö, Essunga, Lysekil och Grästorps kommuner med samma koncept som föreslås i denna handling.

13 4 (11) Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Äldrehem i Hjo är en helt fristående förening som är bildad med stadgar som har utformats för ändamålet. Föreningen är en egen juridisk person som är registrerad hos Bolagsverket med styrelse och stadgar. Stadgarna har antagits av Hjo kommun och Riksbyggen och kan enbart ändras efter godkännande från dessa båda parter. Styrelsen i föreningen har sitt säte i Hjo, och är suverän att fatta de beslut som gagnar föreningen bäst. Föreningens samarbete med Riksbyggen bygger på frivilliga avtal som tecknas mellan parterna. De vanligaste avtalen rör byggavtal och förvaltningsavtal. Innehållet i avtalen avgörs och beslutas av föreningens styrelse utifrån de behov av tjänster som föreningen behöver vid varje tidpunkt. Föreningens stadgar Det viktigaste styrinstrumentet för föreningens arbete är stadgarna. Dessa grundar sig på lagen om kooperativ hyresrätt och den praxis som Riksbyggen vunnit av sitt arbete med motsvarande föreningar. Strävan är att anpassa stadgarna efter de specifika förhållanden som varje kommun har. Och detta är till en del möjligt, medan det i vissa andra områden inte är möjligt eftersom lagstiftningen på dessa områden är tvingande. Ett sådant område är att föreningen måste vara öppen för medlemskap för alla. Då detta inte är tanken med äldreboende och LSS-boende, kan detta regleras med att ingen får bostad i föreningen utan beslut av Hjo kommun. Stadgarna reglerar samtliga tänkta situationer mellan förening och medlemmar, samt hur medlemmarnas inflytande, rättigheter och skyldigheter regleras via föreningsstämma, styrelse mm.

14 5 (11) Föreningens styrelse Styrelsen i föreningen har ett totalt ansvar för föreningens verksamhet. Styrelsen har att beakta medlemmarnas intressen både på kort och lång sikt, och att ta hänsyn till boendekvalitet, underhållsstatus och ekonomi. Därför måste styrelsen innehålla olika kompetenser som kan bevaka sina respektive kompetensområden. Styrelsens sju ordinarie ledamöter: Kommunen utser 3 ledamöter Ordf. i facknämnd/alt Ks ordf. Ekonom Verksamhetschef Vård och omsorg F-Stämman utser 3 ledamöter Medlem eller enhetschef Medlem eller enhetschef Medlem eller verksamhetsföreträdare Riksbyggen utser 1 ledamot: Styrelsens sekreterare, juridik, Styrelsen har att bevaka att ekonomin i föreningen handläggs på ett sätt som innebär att kommunens borgensåtagande mot föreningen inte utvecklas till en risk. Vidare att föreningen verkar i linje med kommunens övergripande ekonomiska intressen. Likaså att föreningen verkar i linje med verksamhetens strategiska mål och behov samt att återkoppling sker mellan föreningen och verksamheten. Ordföranden i facknämnden (eller annan ansvarig politiker) fungerar som styrelsens ordförande och ger kommunens politiska ledning fortlöpande information om verksamheten, samt verkar för att samarbetet mellan föreningen och verksamheten kan fördjupas långsiktigt. Samverkansavtal Mellan föreningen och kommunen måste ett samverkansavtal tecknas. Avtalet innebär att kommunen har anvisningsrätten till samtliga bostäder och lokaler i föreningens hus, samt att kommunen lämnar föreningen garanti för fullt lokaloch lägenhetsutnyttjande.

15 6 (11) Effekter för Hjo Energi AB VD i Hjo Energi AB ser ingen skillnad eller påverkan på bolaget. Föreningen övertar till samma villkor befintliga avtal mellan kommunen och Hjo Energi AB avseende Sigghusberg och Gjutaren. Ekonomi Finansiering och kommunal borgen Hela anskaffnings- och produktionskostnaderna lånefinansieras på sedvanligt sätt för fastigheter. Eftersom föreningen vid bildandet enligt finansmarknadens aktörer inte innehåller något substansvärde krävs kommunal borgen till föreningen. Med hänsyn till att denna typ av bostäder bedöms ha stor efterfrågan under överblickbar tid, bedöms risktagandet i ett borgensåtagande som lågt. Principer för ekonomin i föreningen Driftsbudgeten i föreningen bygger på de självkostnader som uppstår vid förvaltningen av föreningens fastigheter i form av kapitalkostnader, driftskostnader och underhållskostnader. Överskott stannar kvar i föreningen och bildar ett fritt eget kapital som styrelsen och föreningsstämman varje år beslutar disponeringen utav. Någon utdelning från föreningen av överskotts- eller vinstmedel, eller liknande kan inte ske. Föreningens intäkter kommer från de hyror för bostäder och lokaler som finns i föreningens fastigheter. Hyrorna beslutas av styrelsen i samband med att budget för nästa verksamhetsår beslutas. Med upplåtelseformen kooperativ hyresrätt behandlas således de ekonomiska frågorna inom föreningen vilket bl. a innebär att någon hyresförhandling med utomstående part inte är aktuell. Driftsbudget för föreningen Driftsbudgeten för de förvärvade fastigheterna i föreningen visar en omslutning på ungefär 4,9 mkr. Hyreskostnaderna för de förvärvade bostäderna på Sigghusberg och Gjutaren, beräknas vara oförändrade Därefter sker årlig prövning av hyresnivåerna. Räntekostnaderna är beräknade till en långsiktig ränta om 4,0 % på totalt lånat kapital och avskrivning beräknad efter en annuitetsmetod som innebär att avskrivningstakten successivt ökar från en startnivå om lägst 1,0 % av kapitalet år 1. Avskrivningstiden är beräknad till 47 år. Driftskostnaderna är beräknade till 400 kr/kvm i 2012 års kostnadsnivå.

16 7 (11) Underhållsavsättning till underhållsfond sker med 100 kr/kvm per år. Nivån är normal med hänsyn till fastigheternas tekniska status och säkerställer en god ekonomisk hushållning. Det beräknade resultatet för föreningen år 1 för de aktuella fastigheterna, uppgår till ca 75 tkr vilket innebär en marginal om 1,6 % av omsättningen. Resultatnivån är viktig för att börja bygga upp ett fritt eget kapital. (Se långtidsbudgeten) Långtidsbudget Utredningen har tagit fram en långtidsbudget över hur den ekonomiska utvecklingen för Sigghusberg kan antas se ut över den ekonomiska livslängden. Följande antaganden har använts vid beräkningen: Ränta över hela perioden: 4,0 % Avskrivningstid: 47 år Startfaktor avskrivning: 1,0 % år 1 Uppräkningsfaktor avskrivning 3,0 % per år Kostnadsutveckling drift och underhåll 2,0 % per år Hyreshöjning bostäder o lokaler 1,0 % per år Med dessa antaganden har föreningen när fastigheterna är slutavskrivna år 2058: Ett balanserat resultat på 11 mkr Avsatt för underhåll under period 32,5 mkr. Således upplever utredningen att de grundförutsättningar som skapas med föreslagen förändrad förvaltningsform är väl avvägd både för de korta som långsiktiga mål som verksamhet, ekonomi kan ha, och inte minst skapa trygga och långsiktigt hållbara förhållanden för nuvarande och kommande boende i aktuella fastigheter. Effekter på kommunens ekonomi För att kunna belysa effekterna på kommunens ekonomi har utredningen undersökt kommunens kostnader för drift av berörda fastigheter. Nettokostnaden från redovisning och budget uppgår till 2,5 mkr/år. Utredningen beräknar att kostnaden kan sänkas med ungefär 1,5 mkr per år. Anledningarna till att den kommunala kostnaden kan sänkas är flera.

17 8 (11) En anledning är att föreningen tillämpar andra redovisningsregler än vad kommunen tillämpar, främst vad gäller avskrivningar och avsättning till underhåll. En annan anledning är det statsbidrag (18 %) som kommunen erhåller avseende momsersättning för bostäder med biståndsbeslut s.k. särskilt boende via kommunkontosystemet. Föreningen kan till skillnad från kommunen inte dra av moms som avser bostäder. För att neutralisera skillnaderna mellan olika ägarformer i momshänseende, har staten beslutat om att kompensera skillnaden med ett statsbidrag om 18 % till kommuner som hyr av andra fastighetsägare än kommuner och landsting under förutsättning att det rör sig om s.k. särskilt boende enligt SoL och LSS, samt att blockförhyrningsavtal är tecknat med kommunen. Båda dessa förutsättningar uppfylls självklart i föreningen och därmed i föreliggande förslag. Försäljning av mark i anslutning till Glasblåsaren 1 Utöver förvärvet av Glasblåsaren 1 föreslår utredningen att ett markområde på ca kvm i anslutning till fastigheten förvärvas av föreningen. Ett motiv för åtgärden är att möjliggöra framtida utbyggnad av boendeplatser på Sigghusberg när behov uppstår i framtiden. Kommunens markpris för området uppskattas till kr. Förslag åtgärder avseende det frigjorda kapitalet En försäljning till föreningen skulle innebära att kommunen växlar det bundna kapitalet i fastigheten (anläggningstillgång) till en omsättningstillgång (kassan ökar) kortsiktigt. Det frigjorda kapitalet föreslås i beslutet disponeras enligt två strategier. Båda strategierna avser att stärka beredskapen för kommunens framtida utmaningar och är i linje med kommunfullmäktiges finansiella mål. Strategi nr 1: Amortering av pensionsinlösen En amortering på pensionsskulden i Ansvarsförbindelsen är strategi nr 1. Strategin bygger på en realisationsvinst (försäljningen av de båda fastigheterna överstigande bokfört värde vilket ger en realisationsvinst en engångsintäkt). Denna engångsintäkt finansierar den engångskostnad som uppstår vid amorteringen av pensionsskulden. Offerten som KPA lämnar till kommunen i samband med denna strategi bör ligga i linje med engångsintäkten så att kommunens resultatmål före strategin inte påverkas. Strategi nr 2: Minskning av lånebehov kopplat till investeringar Det frigjorda kapitalet som återstår efter att förslag/strategi nr 1 (amortering av pensionsskuld) verkställts föreslås i strategi nr 2 användas för finansiering

18 9 (11) (betalning) av investeringar som annars skulle kräva upplåning på finansmarknaden. På så sätt ökar inte kommunens externa upplåning för att möta investeringsplanen i den utsträckning som annars skulle bli konsekvensen av investeringsplanens storlek under planperioden. Genom att finansiera investeringarna med det frigjorda kapitalet uppstår inga räntekostnader i kommunen för den del som annars skulle behövt lånefinansieras. Eftersom marknaden i nuläget inte ger någon riskfriavkastning är en strategi kopplat till kapitalförvaltning inte enligt utredningens bedömning konkurrenskraftig jämfört strategi nr 1 och 2 ovan. Om förutsättningarna och stabiliteten förändras på finansmarknaderna kan finanspolicyns placeringsriktlinjer prövas på nytt mot nuvarande förslag att motverka extern upplåning. En sådan förändring i synen på kapitalet ska i så fall beslutas politiskt i nytt ärende. Slutsatser Ett effektivt verktyg för att möta kommunens framtida utmaningar Det är utredningsgruppens uppfattning att genom att utvidga nuvarande samarbete med föreningen ökar effektiviteten och förutsättningarna för att möta framtidens demografiska utmaningar inom äldreomsorgen i enlighet med Plan för framtidens äldreomsorg. Samtidigt frigörs kapital som förslagsvis kan användas för att utjämna belastningen av kommunens pensionsskuld mellan generationer. Ökat inflytande och delaktighet Boendeformen ger både boende, anhöriga och personal större delaktighet och inflytande att besluta om boendefrågor, som exempelvis den egna lägenheten, utemiljö och gemensamma utrymmen.

19 10 (11) Organisationsform Föreningens medlemmar är kommunen, Riksbyggen och de personer som bor i föreningens bostäder. På föreningsstämman utses den styrelse som enligt stadgarna har det fulla operativa ansvaret för föreningens verksamhet. Styrelsen består av sju ordinarie ledamöter och sju suppleanter. Av dessa utser kommunen tre, Riksbyggen en och föreningsstämman tre. Bostäderna upplåts med kooperativ hyresrätt till de boende. Eftersom det rör sig om särskilt boende enligt socialtjänstlagen och LSS-boende enligt LSS, måste alla boende gå via kommunens biståndshandläggning. Detta innebär att ingen kan flytta in i föreningens hus utan att kommunen beslutat om detta. Som en konsekvens av detta tecknar kommunen ett samverkansavtal med föreningen som innebär att kommunen tar ett totalt ansvar för samtliga bostäder i föreningen. Det innebär, precis som idag, att kommunen är kostnadsansvarig för eventuella tomhyror (blockförhyrningsavtal). De verksamhetslokaler som finns i föreningens hus upplåts med hyresrätt till kommunen med sedvanliga lokalhyresavtal. Föreningen kan med fördel äga och förvalta flera olika fastigheter för samma ändamål inom kommunen. Ofta utgör detta en fördel då inget hinder föreligger att utjämna boendekostnaden mellan olika anläggningar. Härigenom kan kommunen styra hyressättningen i sina äldreboende och LSSboende utifrån de principer som vägleder verksamheten, och den tekniska standard på boendet som erbjuds. Föreningen får tre förvaltningsobjekt som totalt omfattar ca kvm. Ekonomi Förutsättningarna i driftsbudgeten innebär att fastigheterna långsiktigt kan upprätthålla hög standard för de boende och personalen på boendet samtidigt som kostnaderna i kommunen minskar. Statsbidragsreglerna är gynnsamma faktorer i ovan driftskalkyl tillsammans med möjligheten till fondering av underhållsmedel. Avskrivningstiderna är till skillnad från de kommunala riktpunkterna från SKL anpassade till långsiktigt förvaltande av fastigheter. Avslutningsvis frigörs kapital som förslagsvis kan användas till att skapa bättre förutsättningar för kommunens framtida utmaningar strategi nr 1; amortering på pensionsskuld och strategi nr 2; minskat lånebehov kopplat till kommunens investeringsplaner.

20 11 (11) Tidsplan Utredningsgruppen föreslår följande tidsplan för åtgärderna: Beslutsprocess i kommunen Kvartal Köpekontrakt 2013 Tillträde fastigheter 2013 Handling Förvärvskalkyl för Sigghusberg Förvärvskalkyl för Gjutaren Långtidsbudget Jörgen Hansson Jonas Engelbrektsson Calle Eliasson Ekonomichef Vård- och omsorgschef Samhällsbyggnadschef

21

22

23

24 STAB Sida 1 (3) Enhet Datum Kansli Handläggare Edvin Ekholm Kommunstyrelsen Vision för Hjo kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Tillsammans skapar vi framtidens Hjo som vision för Hjo kommun Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att till visionen anta följande sex utvecklingsområden: - Vättern Liv vid vatten I framtidens Hjo tar vi vara på vårt fantastiska läge vid Vättern. Vi använder det för att berika livet för alla Hjobor och för att locka fler boende och besökare. Med kreativa lösningar hittar vi ständigt nya sätt att dra nytta av det sjönära läget. Tack vare Vättern kan Hjo marknadsföra och profilera sig som en kuststad i inlandet. - Boende Lätt och gott att leva Framtidens Hjo är känt som en vacker och levande småstadsidyll med sjönära läge. Här är det gott att leva och enkelt att få livspusslet att gå ihop. Ett brett utbud av bostäder, goda kommunikationer och en stark gemenskap gör att allt fler väljer Hjo som bostadsort. Många uppskattar att Hjo särskilt prioriterar verksamheter som riktar sig till barn och unga. - Besökare Gäster som längtar tillbaka I framtidens Hjo tar vi vara på vår potential och är ett välbesökt besöksmål tack vare vår kulturmiljö och vårt läge vid Vättern. Hjoåns dalgång, Guldkroksbygden och skogarna på Hökensås är naturupplevelser vi gärna lyfter fram. Besöksnäringen är till nytta för alla Hjobor eftersom det skapar arbeten och en levande stad och landsbygd. Vi bevarar och vidareutvecklar våra unika miljöer och skapar aktiviteter för kropp och själ. Ett gott bemötande och en välkomnande atmosfär får gäster att längta tillbaka hit. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN Torggatan kommunen@hjo.se Kansli Hjo Direkttelefon Handläggarens E-post adress Hjo edvin.ekholm@hjo.se

25 2 (3) - Levande Hjo Händelser året runt Framtidens Hjo är en levande stad. För alla åldrar och året runt. Här finns de funktioner som gör en plats till en egen stad. Ett levande centrum. Händelser och aktiviteter som bidrar till att boende och besökare trivs. Och ett brett utbud av idrotts- och kulturaktiviteter som gör livet gott att leva. I Hjo kan människor mötas, växa, vara kreativa och inspireras av andras kreativitet. - Hållbarhet och natur Klimatsmart med hög livskvalitet I framtidens Hjo har människor hög livskvalitet utan att tära på våra gemensamma naturresurser. När det nu blir allt viktigare för människor att leva hållbart är Hjo känt som ett gott exempel. Genom sin småskalighet har Hjo unika förutsättningar att bli en tät, miljövänlig och promenad- och cykelvänlig stad. Vårt samhällsbyggande präglas av målsättningen att bli en klimatsmart kommun. - Tillsammans Goda möten förverkligar visionen Framtidens Hjo präglas av täta samarbeten och närhet mellan människor. Här arbetar vi tillsammans för att utveckla Hjo och göra vår vision verklig. Vi satsar medvetet på goda möten mellan människor, gott samarbete i näringslivet och god samverkan mellan Hjo och andra kommuner. Dialog och delaktighet är prioriterade värden och vi är kända som det enkla, lättillgängliga och välkomnande Hjo. I Hjo låter vi hjärtat vara med. Bakgrund Kommunstyrelsen gav 155/11 kommunchefen i uppdrag att utarbeta ny vision för Hjo kommun. Kommunchefen har till sin hjälp utsett en projektgrupp bestående av representanter för näringsliv, företagare, föreningsliv, politiker och kommunens olika verksamheter. Projektgruppen lämnar härmed sitt förslag till vision. Syftet med visionsarbetet anges i den projektplan som kommunstyrelsen beslutade att godkänna 42/12, och är: arbetet med att skapa en vision för Hjo kommun syftar lika mycket till att skapa en kultur och en anda av delaktighet och självval som att måla en bild av framtiden. Processen är målet. Genom att samla Hjobornas stolthet och engagemang till en gemensam kraft har vi goda förutsättningar att utveckla Hjo. Vi kallar det här arbetet för värdeskapande visionsarbete därför att det inte bara skulle leda till en vision i ord utan även skapa värde genom alla möten som sker längs vägen. Hjoborna har själva fått göra arbetet med visionen och på så sätt göra visionen till sin egen och hela samhällets. Hjo kommuns vision är vad Hjoborna vill att den ska vara. Sättet visionsarbetet genomförts på är unikt, och responsen från Hjoborna är också unik. Över 2000 inspel från Hjoborna har gett oss vår vision.

26 3 (3) Med utgångspunkt i vår potential och med gemensamma krafter kan vi göra Hjo ännu bättre. Det kommer inte alltid vara enkelt. Det kommer krävas mycket arbete. Och vi blir säkert aldrig helt klara. Men vi kommer förhoppningsvis ha mycket roligt under tiden. Och det roliga arbetet börjar nu. Och vi gör det tillsammans. Tillsammans skapar vi framtidens Hjo. Bakom varje ord i vår visionsformulering finns en tanke: Tillsammans vi kan bara göra detta tillsammans. Hjo and me. Vår metod är att samarbeta. Det betyder inte att vi är överens om allt. Bara att vi är överens om att vi har ett gemensamt ansvar för den plats vi bor på. Goda möten och ett välkomnande förhållningssätt är nyckeln till framgång. skapar vi vi skapar framtidens Hjo genom att utveckla den unika potential som finns i Hjo. För att lyckas behöver vi vara öppna för nya möjligheter. Verkligheten är inte färdig en gång för alla, framtidens Hjo skapar vi varje dag. Och alla bidrar med sitt. För vi är inte bara kommunen. Eller näringslivet. Eller föreningarna. Vi är alla. Tillsammans är vi ett starkt lag som med både planering och kreativitet skapar ett bättre Hjo. framtidens Hjo i framtidens Hjo samarbetar vi över gränserna för att bättre ta till vara vår potential. Hjo är en välkomnande och levande stad med ett rikt utbud av meningsfulla aktiviteter för alla åldrar. Hjoborna lever på ett hållbart sätt och tar till vara den lilla stadens fördelar. Kommunikationerna är goda och det är nära mellan både människor och platser. Attraktiva boenden och idylliska miljöer drar till sig nya invånare och besökare. Tack vare att vi blir fler kan vi möta framtidens utmaningar och hålla hög kvalitet i skola, barnomsorg och äldreomsorg. Det är enkelt, vackert och roligt i framtidens Hjo. Lisbeth Göthberg Kommunchef

27 STAB Sida 1 (6) Enhet Datum Kansli Handläggare Edvin Ekholm Kommunstyrelsen Värdeskapande visionsarbete i Hjo kommun rapport Inledning och sammanhang En vision är en beskrivning av en möjlig framtid. Något som talar om för oss vart vi vill. Men en vision måste också vara vägen dit. En process som hjälper oss att se. Vilka vi är. Vilka möjligheter vi har. Och vilka utmaningar vi står inför. För om vi inte ser oss själva i dag, hur ska vi veta vilka vi vill vara i morgon? Arbetet med att ta fram en ny vision för Hjo pågick aktivt under hela Tidigt stod det klart att vår nya vision ska vara hela samhällets vision, inte enbart kommunens. Hjo kommun är visserligen drivande i arbetet men hela samhället var och fortsätter att vara delaktigt med synpunkter, idéer och förslag. Och så måste det vara. För det är endast om visionen är förankrad i en gemensam värdegrund och viljan till utveckling genomsyrar hela samhället som vi kan lyckas. Vi lever här tillsammans. Och det är bara tillsammans vi kan göra verklig skillnad. Visionsarbetet har visat att vi Hjobor är stolta över mycket i vår stad. Det är en bra början. Hjoborna tycker också att det finns många kvaliteter i staden som inte tas till vara fullt ut. Det är bra, för det betyder att vi kan göra mer. Att vi har möjligheter. Att vi vill bli bättre. Att vi har potential. Lika viktigt som att ta vara på vår potential är det att vi ser och blir medvetna om våra utmaningar. Vissa av dem delar vi med andra småstäder, inte minst den svaga eller till och med negativa utvecklingen vad gäller invånarantal. Ju färre människor i en stad, desto svårare är det att få ihop pengar till viktig samhällsservice. Så enkelt är det. Alltså måste vi bli fler. På den punkten bör vi vara tydliga. En annan grundförutsättning för Hjo är att vi är en del av ett större sammanhang. Regionalt, nationellt och globalt. Vissa saker kan vi påverka, andra inte. Vissa utmaningar är våra egna, andra är allas. Det vi alltid kan göra är att själva bestämma hur vi ska ta oss an både utmaningar och möjligheter. Vi har alltid makten över och ansvar för vårt eget agerande. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN Torggatan kommunen@hjo.se Kansli Hjo Direkttelefon Handläggarens E-post adress Hjo edvin.ekholm@hjo.se

28 2 (6) Och det är kärnan i vad vår vision handlar om. Med utgångspunkt i vår potential och med gemensamma krafter kan vi göra Hjo ännu bättre. Det kommer inte alltid vara enkelt. Det kommer krävas mycket arbete. Och vi blir säkert aldrig helt klara. Men vi kommer förhoppningsvis ha mycket roligt tillsammans under tiden. Det roliga arbetet börjar nu. Och vi gör det tillsammans. Bakgrund och syfte Kommunstyrelsen gav 155/11 kommunchefen i uppdrag att utarbeta ny vision för Hjo kommun. Kommunchefen har till sin hjälp utsett en projektgrupp bestående av representanter för näringsliv, företagare, föreningsliv, politiker och kommunens olika verksamheter. Projektgruppen har tagit fram ett förslag till vision. Syftet med visionsarbetet anges i den projektplan som kommunstyrelsen beslutade att godkänna 42/12: arbetet med att skapa en vision för Hjo kommun syftar lika mycket till att skapa en kultur och en anda av delaktighet och självval som att måla en bild av framtiden. Processen är målet. Genom att samla Hjobornas stolthet och engagemang till en gemensam kraft har vi goda förutsättningar att utveckla Hjo. Vi kallar det här arbetet för värdeskapande visionsarbete därför att det inte bara ska leda till en vision i ord utan även skapa värde genom alla möten som sker längs vägen. Hjoborna har själva fått göra arbetet med visionen. På så sätt blir visionen hela samhällets. Hjo kommuns vision är vad Hjoborna vill att den ska vara. Sättet visionsarbetet genomförts på är unikt, och responsen från Hjoborna är också unik. Över 2000 inspel från Hjoborna har gett oss vår vision. Process Kommunchef Lisbeth Göthberg utsåg en analysgrupp vars uppgift var att sammanfatta och analysera inhämtat material samt samordna och hålla ihop den värdeskapande visionsprocessen. I analysgruppen ingick kommunchef Lisbeth Göthberg, personalchef Per Johansson, utredningssekreterare Annica Carter och kommunsekreterare Edvin Ekholm. En projektgrupp som skulle leda den värdeskapande visionsprocessen utsågs och bestod av: Lisbeth Göthberg, kommunchef Per Johansson, personalchef Annica Carter, utredningssekreterare vård och omsorg Edvin Ekholm, kommunsekreterare Marie-Louise Fahlström, kultur-, turism- och fritidschef Kristina Mustajärvi, näringslivschef

29 3 (6) Per-Åke Johansson, miljöstrateg Åke Malmeling, utvecklingschef barn och utbildning Catrin Hulmarker (M), kommunalråd Pierre Rydén (S), oppositionsråd Dan Ahlqvist, representant för Love Hjo-föreningen Hugo Mellander, representant för Företagarna Malin Rapp, representant för idrottsrådet Visionsprocessen inleddes med en heldag för medarbetare i kommunen och en för förtroendevalda. Dessa dagar gav oss kunskap om vad som motiverar och stimulerar engagemang och delaktighet, samt vad som bygger förmåga till samarbete och helhetssyn på utveckling. Syftet var även att inspirera till dialog och att utveckla ett välkomnande förhållningssätt i våra möten med Hjoborna och varandra. Med den grunden lagd och att vi börjat prata om vilka värderingar som styr oss i vårt arbete i kommunen som arbetsplats, i och med ett värdegrundsarbete var vi förberedda att inleda samtalet med Hjoborna i visionsarbetet. Två stycken öppna visionskvällar arrangerades i maj Ca 250 Hjobor kom till Park och samtalade med oss om vår gemensamma framtid. I smågrupper om 6-8 personer fick man arbeta tillsammans utifrån tre frågeställningar; vad brinner vi för, vad kan vi bli bäst i världen på och vad driver vår ekonomi? Studier har visat att företag och organisationer där medarbetare och medlemmar har gemensamma idéer kring dessa frågor tenderar att vara de mest framgångsrika. Dessa träffar kompletterades med möjlighet för Hjoborna att svara på en enkät på hemsidan, och även skriva ner sina tankar på klotterplank som var utställda i staden och på landsbygden. Dessutom genomfördes djupintervjuer med utflyttade Hjobor. Dialog fördes även med referensgrupper såsom ekumeniska rådet, folkhälsorådet, pensionärsrådet, rådet för funktionshindrade, kommunens ledningsgrupp och utvecklingsberedningen. Deltagarna i maj saknade ungdomarnas tankar och idéer. Därför anordnades en dag i september där högstadieeleverna, varje årskurs för sig, fick jobba med visionsarbetet. Dagen avslutades med en träff öppen för alla äldre ungdomar i Hjo de mellan 15 och 29 år. Dessutom gjorde låg- och mellanstadieeleverna ett liknande arbete i sina klasser. Ungdomarnas tankar och idéer bekräftade det som tidigare inkommit. Även här var man överens om vad som är viktigt att satsa på i framtidens Hjo. Under hösten 2012 arbetade projektgruppen intensivt med att formulera en vision som skulle återspegla allt material. Materialet var mycket omfattande med över 2000 tankar och idéer från Hjoborna om framtiden. Innehållet i dessa var dock lätt att identifiera, så fokus kunde läggas på att forma en begriplig och tydlig vision.

30 4 (6) Ett förslag till vision togs fram och stämdes av med kommunens ledningsgrupp och utvecklingsberedningen. Detta förslag ställdes sedan ut i januari 2013 på Park via öppet hus-träffar. Ca 250 Hjobor besökte det öppna visionshuset, och responsen var övervägande positiv. Ungefär hälften av besökarna hade varit med på visionskvällarna i maj. Projektgruppens förslag till vision presenterades varje heltimme av kommunchef Lisbeth Göthberg och kommunalråd Catrin Hulmarker, som båda ingått i projektgruppen. Därutöver hölls en utställning öppen där varje tänkt utvecklingsområde hade varsin station där en illustration och tillhörande text fanns att beskåda, med avsikt att väcka tankar och bilder om framtidens Hjo. Vid varje station kunde deltagarna samtala med representanter för Projektgruppen och även framföra sina tankar och idéer om hur visionen ska omsättas i konkreta handlingar. Resultat Materialet berättade för oss att Hjoborna ser en stor potential i sin kommun och har en stark vilja att utveckla den. Kärnvärdena i Hjobornas resonemang var enkla att uttyda, så mest fokus lades på att formulera en begriplig vision som är användbar för hela samhället och som alla som deltagit i arbetet känner igen sig i. Projektgruppen identifierade att visionen bör innehålla tre byggstenar i en formation likt en pyramid. Överst är själva visionsformuleringen som ska sammanfatta det centrala i processen. Den mittersta byggstenen består av utvecklingsområden som Hjoborna identifierat som viktiga för dem och samtidigt områden där Hjo har stor potential att utveckla. Den tredje byggstenen grunden för hela pyramiden består av de konkreta åtgärder och aktiviteter som ska göras för att förverkliga visionen. Utvecklingsområden Projektgruppen identifierade tidigt den mittersta byggstenen utvecklingsområdena. Det var tydligt att Hjoborna lyft fram sex områden som särskilt viktigt och med stor potential: - Vättern Liv vid vatten I framtidens Hjo tar vi vara på vårt fantastiska läge vid Vättern. Vi använder det för att berika livet för alla Hjobor och för att locka fler boende och besökare. Med kreativa lösningar hittar vi ständigt nya sätt att dra nytta av det sjönära läget. Tack vare Vättern kan Hjo marknadsföra och profilera sig som en kuststad i inlandet. - Boende Lätt och gott att leva Framtidens Hjo är känt som en vacker och levande småstadsidyll med

31 5 (6) sjönära läge. Här är det gott att leva och enkelt att få livspusslet att gå ihop. Ett brett utbud av bostäder, goda kommunikationer och en stark gemenskap gör att allt fler väljer Hjo som bostadsort. Många uppskattar att Hjo särskilt prioriterar verksamheter som riktar sig till barn och unga. - Besökare Gäster som längtar tillbaka I framtidens Hjo tar vi vara på vår potential och är ett välbesökt besöksmål tack vare vår kulturmiljö och vårt läge vid Vättern. Hjoåns dalgång, Guldkroksbygden och skogarna på Hökensås är naturupplevelser vi gärna lyfter fram. Besöksnäringen är till nytta för alla Hjobor eftersom det skapar arbeten och en levande stad och landsbygd. Vi bevarar och vidareutvecklar våra unika miljöer och skapar aktiviteter för kropp och själ. Ett gott bemötande och en välkomnande atmosfär får gäster att längta tillbaka hit. - Levande Hjo Händelser året runt Framtidens Hjo är en levande stad. För alla åldrar och året runt. Här finns de funktioner som gör en plats till en egen stad. Ett levande centrum. Händelser och aktiviteter som bidrar till att boende och besökare trivs. Och ett brett utbud av idrotts- och kulturaktiviteter som gör livet gott att leva. I Hjo kan människor mötas, växa, vara kreativa och inspireras av andras kreativitet. - Hållbarhet och natur Klimatsmart med hög livskvalitet I framtidens Hjo har människor hög livskvalitet utan att tära på våra gemensamma naturresurser. När det nu blir allt viktigare för människor att leva hållbart är Hjo känt som ett gott exempel. Genom sin småskalighet har Hjo unika förutsättningar att bli en tät, miljövänlig och promenad- och cykelvänlig stad. Vårt samhällsbyggande präglas av målsättningen att bli en klimatsmart kommun. - Tillsammans Goda möten förverkligar visionen Framtidens Hjo präglas av täta samarbeten och närhet mellan människor. Här arbetar vi tillsammans för att utveckla Hjo och göra vår vision verklig. Vi satsar medvetet på goda möten mellan människor, gott samarbete i näringslivet och god samverkan mellan Hjo och andra kommuner. Dialog och delaktighet är prioriterade värden och vi är kända som det enkla, lättillgängliga och välkomnande Hjo. I Hjo låter vi hjärtat vara med. Visionsformuleringen För att hitta en formulering till själva toppen av pyramiden visionen, och för att göra hela paketet begripligt tog projektgruppen hjälp av en kommunikatör som utifrån sin profession gav tips och idéer. Visionsformuleringen blev efter en tids funderande Tillsammans skapar vi framtidens Hjo. Bakom varje ord i själva formuleringen finns en längre tanke:

32 6 (6) Tillsammans vi kan bara göra detta tillsammans. Hjo and me. Vår metod är att samarbeta. Det betyder inte att vi är överens om allt. Bara att vi är överens om att vi har ett gemensamt ansvar för den plats vi bor på. Goda möten och ett välkomnande förhållningssätt är nyckeln till framgång. skapar vi vi skapar framtidens Hjo genom att utveckla den unika potential som finns i Hjo. För att lyckas behöver vi vara öppna för nya möjligheter. Verkligheten är inte färdig en gång för alla, framtidens Hjo skapar vi varje dag. Och alla bidrar med sitt. För vi är inte bara kommunen. Eller näringslivet. Eller föreningarna. Vi är alla. Tillsammans är vi ett starkt lag som med både planering och kreativitet skapar ett bättre Hjo. framtidens Hjo i framtidens Hjo samarbetar vi över gränserna för att bättre ta till vara vår potential. Hjo är en välkomnande och levande stad med ett rikt utbud av meningsfulla aktiviteter för alla åldrar. Hjoborna lever på ett hållbart sätt och tar till vara den lilla stadens fördelar. Kommunikationerna är goda och det är nära mellan både människor och platser. Attraktiva boenden och idylliska miljöer drar till sig nya invånare och besökare. Tack vare att vi blir fler kan vi möta framtidens utmaningar och hålla hög kvalitet i skola, barnomsorg och äldreomsorg. Det är enkelt, vackert och roligt i framtidens Hjo. Kommunchefen har i och med detta fullgjort sitt uppdrag att ta fram en ny vision för Hjo kommun. Nu har också projektgruppen avslutat sitt arbete. Även fortsättningsvis kommer det dock vara viktigt att kommunen tillsammans med föreningar, organisationer, företag och individer i samhället tar ett gemensamt ansvar för att omsätta visionen i konkret handling. Det viktigaste arbetet börjar nu när vi ska göra visionen till verklighet, när vi ska börja leva visionen. Visionsarbetet har bekräftat att med utgångspunkt i vår potential och med gemensamma krafter kan vi göra Hjo ännu bättre. Det kommer inte alltid vara enkelt. Det kommer krävas mycket arbete. Och vi blir säkert aldrig helt klara. Men vi kommer förhoppningsvis ha mycket roligt under tiden. Och det roliga arbetet börjar nu. Och vi gör det tillsammans.

33

34 KULTUR TURISM O FRITID Sida 1 (1) Enhet Datum Fritid Handläggare Marie-Louise Fahlström Lindblad Dnr Allmänna utskottet AVGIFTER FÖR HYRA AV KONSTGRÄSPLAN Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att hyra av konstgräsplan/timma fastställs enligt förvaltningens förslag, samt att en utvärdering av hyresnivå samt antalet hyrda timmar genomförs efter ett år. Bakgrund Hjo kommun har anlagt en ny konstgräsplan under hösten För att möta föreningarna på ett sådant sätt att möjlighet till aktiv träning sker på planen föreslås en hyra som ger möjlighet till ett högt antal uthyrda timmar. Efter 1 år genomför kultur, turism och fritidsenheten en utvärdering av hyresnivå och antal uthyrda timmar. Efter utvärderingen kan avgiften ändras beroende på utfallet av antal uthyrda timmar. Handling Förslag till avgifter för hyra av konstgräsplan. Marie-Louise Fahlström Lindblad Kultur och Fritidschef Patrik Andersson Fritidssamordnare Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax E-postadress HJO KOMMUN HJO kommunen@hjo.se Kultur, Turism och Fritid Direkttelefon Handläggarens E-post adress Hjo marie-louise.fahlstrom@hjo.se

35 Underlag för avgifter hyra av konstgräsplan. Hjo kommun har anlagt en ny konstgräsplan under hösten För att möta föreningarna på ett sådant sätt att möjlighet till aktiv träning sker på planen föreslås en hyra som ger möjlighet till ett högt antal uthyrda timmar. Efter 1 år genomför kultur, turism och fritidsenheten en utvärdering av hyresnivå och antal uthyrda timmar. Efter utvärderingen kan avgiften ändras beroende på utfallet av antal bokade timmar. Förslag hyror för högsäsong: Grupp 1 Bidragsberättigade föreningar Grupp 2 Ej bidragsberättigade föreningar Grupp 3 Föreningar från annan kommun Hyra av halv plan (7manna) Entrébelagda arrangemang Matcher med föreningar från annan kommun 100: -/tim 200: -/tim 300: -/tim 75: -/tim 500: -/tillfälle 1500: -/tillfälle Förslag hyror för lågsäsong: Grupp 1 Bidragsberättigade föreningar Grupp 2 Ej bidragsberättigade föreningar Grupp 3 Föreningar från annan kommun Hyra av halv plan (7manna) Entrébelagda arrangemang Matcher med föreningar från annan kommun 50: -/tim 200: -/tim 300: -/tim 40: -/tim 500: -/tillfälle 1500: -/tillfälle

36 Säsonger: Högsäsong räknas från 1 september t.o.m. 30 april. Lågsäsong räknas från 1 maj t.o.m. 31 augusti. Antal veckor under högsäsong: ca 20 v Antal veckor under lågsäsong: ca 20 v Under högsäsong uthyrning ca 3 tim/vardag och 3 tim/lördag och söndag. Under lågsäsong uthyrning ca 3 tim/veckodag. Intäkt, antagande Grupp 1: Högsäsong ca 2000 kr/v Lågsäsong ca 1200 kr/v Summa intäkt, antagande: Grupp 1: ca kr/år Grupp 2 och 3: ca kr Summa intäkt, antagande: kr/år Jämförelser, andra kommuner Grupp 1: Skövde: 100: -/h Tidaholm: 50: -/h (lägre kommunbidrag än Hjo) Tibro: 110: -/h Lidköping: 110: -/h

37