Excelövningar i makroekonomi
|
|
- Ingvar Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Excelövningar i makroekonomi Klas.Fregert@nek.lu.se Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, 2008 Bakgrund Fregert, Klas och Lars Jonung. Makroekonomi. Teori, politik och institutioner. Studentlitteratur, andra upplagan, Här benämnd F&J. Instruktioner 1. Ladda ner excelfil till din hårddisk (högerklicka/spara som) från 2. Läs syfte och bakgrund för övningen 3. Studera formler i simulering: Läs kommentar (ställ markör på röd prick i cell eller se bild nedan) Ställ markören i cell och tryck på F2 (redigeringstangent) Studera färgkodade kopplingar o $-tecken betyder absolut referens vilket används för att referera till koefficienter och värdet på exogena variabler som är samma i alla celler. 4. Studera diagram genom att klicka på en kurva för att se vilka data som är uppritade 5. Experimentera genom att ändra färgade koefficientvärden 6. Lös övningsuppgifter Innehåll Dataövningar...2 Omvandling. Kalkylblad Indexvariabler...2 Omvandling. Kalkylblad Deflatering...3 Omvandling. Kalkylblad Logaritmen av en tidsserie...4 Trendmetoder. Kalkylblad Exponentiell trend och loglinjär trend...5 Trendmetoder. Kalkylblad Bruten trend...6 Okun-sambandet, skattning av strukturell arbetslöshet och enkel regression...7 Simuleringsövningar...8 Keynes modell i 45-gradersdiagrammet...8 Konjunkturcykelmodell. Kalkylblad Trög anpassning av produktionen...9 Konjunkturcykelmodell. Kalkylblad Trög anpassning av konsumtionen...10 Konjunkturcykelmodell. Kalkylblad Multiplikator-accelerator-modellen...11 Skuldekvationen...13 IS/LM-modellen i en sluten ekonomi...14 Adaptiva förväntningar...16 Phillipskurvan med adaptiva förväntningar...18 Kreditmultiplikation. Kalkylblad Endast bankinlåning...21 Kreditmultiplikation. Kalkylblad Kontanter och bankinlåning...22 Neoklassisk tillväxtmodell...23 Snabbguide till EXCEL
2 Dataövningar Omvandling. Kalkylblad Indexvariabler Bakgrund: F&J, sid Data: Fokusområden/Svensk ekonomi/historisk statistik (grafer och nedladdningsbara excelfiler). 1. Gör om BNP per capita 1950-senast tillgängliga värde till ett indexvärde med ditt födelseår som basår. Använd en ny fil (utnyttja filen enligt nedan som förklaring). 2. Konstruera indexserier som växer med -2, 2, 4 och 8 procent per år och har samma basår och lägg in i samma diagram. Hur har ditt land förändrats under din livstid jämfört med ett land med en av dessa tillväxttakter (fundera på exempel). 2
3 Omvandling. Kalkylblad Deflatering Bakgrund: F&J, sid Data: Konjunkturinstitutet: i vänsterkolumn: Statistik/Konjunkturläget/BNP och efterfrågan 1. Räkna ut hushållens reala disponibla inkomster genom att deflatera med implicitprisindex med det basår som används av KI. Visa i linjediagram. Använd en ny fil (utnyttja filen som förlaga). 2. Konstruera och gör ett diagram över tillväxten i hushållens reala disponibla inkomster, inklusive KI:s prognos. Ligger prognosen över eller under tillväxten i disponibla inkomster de senaste fem åren? När du gör denna serie, spelar det någon roll vilket basår du använt ursprungligen? Förklara. 3
4 Omvandling. Kalkylblad Logaritmen av en tidsserie Bakgrund: F&J, sid Data: Fokusområden/Svensk ekonomi/historisk statistik (grafer och nedladdningsbara excelfiler). 1. Gör ett diagram med den naturliga logaritmen av industriproduktionen 1913-senast tillgängliga värde. Hur många gånger har industriproduktionen fördubblats? Ledtråd: se figur A3 i appendix 2. Använd en ny fil (utnyttja filen som förlaga). 2. Gör en tabell med nedgångar där du anger längd i år för nedgång och relativ storlek på nedgång. 4
5 Trendmetoder. Kalkylblad Exponentiell trend och loglinjär trend. Bakgrund: F&J, sid Data: Fokusområden/Svensk ekonomi/historisk statistik (grafer och nedladdningsbara excelfiler). 1. Gör ett diagram med BNP per capita med start i ditt födelseår till senast tillgängliga värde där tidsaxeln sträcker sig till det år då du är lika gammal som någon av dina fareller morföräldrar är idag. Gör en prognos på BNP per capita för detta år genom en trendframskrivning av trendtillväxttakten under din livstid (klicka på diagram, använd menyn Diagram/Infoga trend/exponentiell trend/alternativ/prognos). Hur mycket rikare skulle du vara än din far/morförälder är idag enligt denna prognos? Kan man lita på prognosen? Ge ett preliminärt svar här och svara sedan igen när du gjort uppgiften Bruten trend. 1 Använd en ny fil (utnyttja filen enligt nedan som förklaring). 2. Upprepa fråga 1 med logaritmerade värden och loglinjära trender (d.v.s. välj linjär trend för serien ln(bnp per capita). Ger detta diagram någon fördel jämfört med ursprungliga värden och exponentiell trend? 1 John Maynard Keynes drev tesen att ekonomisk knapphet skulle försvinna inom en hundraårsperiod i The Economics of Our Grandchildren (Essays in Persuasion, 1930), som avslutades med: The pace at which we can reach our destination of economic bliss will be governed by four things our power to control population, our determination to avoid wars and civil dissensions, our willingness to entrust to science the direction of those matters which are properly the concern of science, and the rate of accumulation as fixed by the margin between our production and consumption; of which the last will easily take care of itself, given the first three. Meanwhile, there will be no harm in making mild preparations for our destiny, in encouraging, and experimenting in, the arts of life as well as the activities of purpose. But chiefly, do not let us overestimate the importance of the economic problem, or sacrifice to its supposed necessities other matters of greater and more permanent significance. It should be a matter for specialists like dentistry. If economists could manage to get themselves thought of as humble, competent people on a level with dentists, that would be splendid! 5
6 Trendmetoder. Kalkylblad Bruten trend Bakgrund: F&J, sid , 540. Data: Fokusområden/Svensk ekonomi/historisk statistik (grafer och nedladdningsbara excelfiler). 1. Gör ett diagram med ln(bnp per capita) , , 1994-idag inritade som separata serier (egna kolumner). Infoga tre separata linjära trender för dessa perioder: markera tidsserie, använd menyn Diagram/Infoga trend/linjär trend. Hur stor var den genomsnittliga tillväxten under dessa perioder? (Använd skriv ut regression under alternativ i Infoga trend och tolka.) Använd en ny fil (utnyttja filen som förlaga). 2. Beräkna trendvärden med funktionen TREND för ln(bnp per capita) med trendbrott 1973/74 och 1993/94. Beräkna sedan relativ cyklisk BNP-avvikelse och gör diagram. Gör en tabell med uppgångs- och nedgångsperioder för cyklisk BNP. Ange relativ avvikelse vid topp och botten och längd i år för upp- och nedgångar. Räkna också ut medelvärden och standardavvikelse för upp- och nedgångar. Finns det någon skillnad i längd och storlek mellan upp- och nedgångar? Varför är det rimligare att använda brutna trender för längre perioder (hur hade cyklerna sett ut med en konstant trend 1950 till idag?) 3. Skriv fram trendkurvorna för och till idag: markera tidsserie och använd Infoga trend/alternativ/prognos. Hur nära kom dessa prognoser dagens nivå? Kan långsiktiga trendframskrivningar ge pålitliga långa prognoser? Jämför med ditt svar i uppgiften Exponentiell trend. 6
7 Okun-sambandet, skattning av strukturell arbetslöshet och enkel regression Bakgrund: Linjär regression: F&J, sid Okun-sambandet: F&J, sid Strukturell arbetslöshet, F&J, sid BNP-gap, F&J, sid Enkel regression avser anpassning av en rät linje mellan en y-variabel och en x- variabel i ett punktdiagram. Regression med flera x-variabler kallas multipel regression. Determinationskoefficienten R 2 mäter hur väl samlade punkterna är kring regressionslinjen och är ett tal mellan noll och ett. R 2 nära ett visar ett tydligt samband, och R2 nära noll ett helt obefintligt samband. För att svara på frågorna ska du först lägga in en enkel regressionslinje i varje diagram: Markera punktsvärm, välj Diagram-menyn, Välj Infoga trend 2, Välj Linjär, Klicka på Alternativ-flik och kryssa i ekvation och R En skattning av strukturell arbetslöshet är nivån på arbetslöshetens då BNP-gapet är noll. Använd det skattade sambandet för att ange den strukturella arbetslöshetens nivå för perioden och perioden Hur mycket har den strukturella arbetslösheten ökat från till 1990-talet? 2. Är utbytet mellan BNP och arbetslöshet sämre eller bättre idag än under 1980-talet. Ange med hur många procent arbetslösheten faller när BNP-gapet ökar med en procentenhet med hjälp av det skattade sambandet. 3. Med utgångspunkt i fråga 2 och 3: Fungerar arbetsmarknaden under och 2000-talet sämre eller bättre än under 1980-talet? 2 Excels kommando Infoga trend borde heta Infoga regressionslinje. Regressionslinjen är en linjär trend endast i det fall x-variabeln är tiden. 7
8 Simuleringsövningar Keynes modell i 45-gradersdiagrammet Syfte: Att studera hur jämviktsinkomsten bestäms i den keynesianska modellen Bakgrund: F&J, kapitel 14 och Vad händer med jämvikts-bnp om investeringarna ökar från 200 till 300? Utför i existerande fil, som är återgiven nedan. 2. Vad händer med lutningen på AD(Y)-funktionen om MPC ökar från 0,6 till 0,8? Vad händer med multiplikatorn? Vad händer med jämvikts-bnp? 3. Modifiera modellen så att du kan analysera ändringar i offentliga utgifter 4. Modifiera modellen så att du kan analysera ändringar i skattesatsen A B C D E F G H I J K L M N Den enkla keynesianska modellen: 45-gradersdiagrammet Klas Fregert Investeringar Marginella 3 konsumtionsbenägenheten 4 Modell Ekvationer C=MPC*Y, AD=I+C, Y = AD Koefficienter Före Efter I MPC 0,7 0,7 Multiplikator 3,3 3,3 Y Jämvikstnivå BNP: Y = AD = C + I = MPC*Y + I Y(1-MPC) = I Y= I/(1-MPC) =1/(1-MPC) C=MPC*Y AD= C+ I Utfall Före AD graderslinjen och AD(Y)- funktionen Efter Y C:1 AD:1 C:2 AD:2 AD=Y ,4 101, ,8 102, ,2 104, Y 8
9 Konjunkturcykelmodell. Kalkylblad Trög anpassning av produktionen Syfte: Att studera hur konjunkturcykler uppstår och fortplantas enligt den generella impuls-spridningsmodellen med hjälp av den keynesianska modellen. Bakgrund: F&J, kapitel 15 och kapitel 13, sid Modell Detta är en dynamisk version av den enkla keynesianska modellen. En dynamisk modell beskriver tidsutvecklingen genom ekvationer som kopplar variablernas värde i olika tidpunkter. Ekvationerna i en dynamisk modell innehåller daterade variabler och det finns minst två olika tidpunkter i någon ekvation. Modellen består av tre ekvationer: 1) Konsumtionsfunktionen: C t =MPC*Y t. Konsumtionen är lika med MPC gånger inkomsten (BNP) i samma period 2) Investeringsfunktionen: I t =I 0 + I t slump. Investeringar består av en normal- eller medelnivå I 0 och en slumpmässig komponent I t slump, vilken representerar den del som beror på Animal Spirits enligt Keynes teori som beskrivs i kapitel 15. 3) Produktionsanpassning: Y t = AD t-1. Y, BNP, anpassar sig med en tidsfördröjning på en period till aggregerad efterfrågan så att produktionen en viss period t, Y t, är lika med aggregerad efterfrågan i föregående period t-1, AD t-1. Denna tröghet förklarar långsam anpassning till en chock som i exemplet i bokens tabell Denna ekvation är dynamisk. Modellen beskriver en sluten ekonomi utan offentlig sektor så G, T och NX saknas i modellen. A. Impulsresponsanalys: hypotetisk analys av en enda impuls (chock, störning) av storlek 1 1. Sätt period 0 i I slump -kolumnen till 0 och skriv in 1 i alla perioder fr.o.m. period 1. På så sätt ser du effekten av en permanent ökning av investeringarna med en enhet i period 1. Hur stor är den slutliga effekten? Svara med hjälp av dina teoretiska kunskaper. Hur nära den slutliga effekten har simuleringen nått efter 10 perioder, 20 perioder? Hur påverkar storleken på MPC dina svar? 2. Studera effekten av en tillfällig störning (en uppgång i en enda period). När inträffar maximumeffekten? Hur lång är halveringstiden (uppskatta från tidsseriegrafen)? B. Stokastisk simulering: försök att efterlikna karaktären på tidsserieutvecklingen av BNP i en verklig ekonomi genom att utsätta ekonomin för en ny slumpmässigt dragen chock varje period. 1. Skapa slumptal från excels slumptalsgenerator så att I slump -kolumnen fylls med normalfördelade slumptal (= störningar i investeringarna). Gör så här: Välj verktyg/dataanalys/slumptalsgenerator. Fyll i formuläret enligt: 1 slumpvariabel, 36 stycken slumptal, och cell J20 som den första cellen för serien. Upprepa för alternativ 2, men välj en större standardavvikelse, d.v.s. en större störningsvariabilitet. Välj samma MPC för bägge alternativen. Hur skiljer sig utfallet i de två alternativen enligt sammanfattningstabellen? Uppskatta från grafen medellängden på konjunkturcykeln. 9
10 A B C D E F G H I J K L M N O P Q Keynesiansk konjunkturcykelmodell 1: produktion = efterfrågan föregående period Normal (=medel) nivå för investeringar Utfall Klas Fregert 2007 I C Y t Y t -Y 0 alt. 1: medelv. 100,1 400,2 500,3 0,3 std. avv 0,2 0,4 0,4 0,4 Modell alt. 2: medelv. 100,1 25,0 125,1 0,1 Ekvationer C t =MPC*Y t, I t =I 0 +I random t, Y t =AD t-1 std. avv 0,2 0,1 0,3 0,3 Koefficienter alt.1 alt.2 I MPC 0,8 0,2 Multiplikator 5,0 1,3 Y Startnivå Y = Normalnivå Y = medelnivå Y = I 0 /(1-MPC) Impulsresponsanalys Permanent chock: För t = 0, sätt I slump t = 0 slump För t = 1, sätt I t = 1 För t > 1, sätt I slump t = 1 Tillfällig chock: För t = 0, sätt I dlump t = 0 dlump För t = 1, sätt I t = 1 dlump För t > 1, sätt I t = 0 Stokastisk simulering Fyll kolumnen med slumptal från slumpgeneratorn i Verktyg/Dataanalys/Slumptalsgene rering (välj normalfördelade slumptal och en slumvariabel). Marginell konsumtionsbenägenhet =1/(1-MPC) Totala investeringar: I t =I 0 +I t slump Cyklisk BNP Tabellen är endast relevant för stokastisk simulering Cyklisk BNP alt.1 = I t + C t alt.2 t slump I t I t C t AD t Y t lager I t Y t -Y 0 :1 slump I t 0 0,0 100, ,0 0,00 0,0 1 1,0 101, ,0 0,00 1,0 2 1,0 101, ,8 1,00 1,0 3 0,0 100, ,4 1,80 0,0 4 0,0= 100,0 MPC*Y t ,3 1,44 0,0 5 0,0 100, ,2 1,15 0,0 = Y 6 0,0 100, t - AD 0,2 t 0,92 0,0 7 0,0 100, ,1 0,74 0,0 8 0,0 Produktionen, 400 BNP, 500 sätts lika 501 0,1 0,59 0,0 9 0,0 med 100,0förra 400 periodens 500 efterfrågan: 500 0,1 0,47 0,0 10 0,0 Y100,0 t = AD t ,1 0,38 0,0 11 0,0 100, ,1 0,30 0,0 12 0,0 100, ,0 0,24 0,0 13 0,0 100, ,0 0,19 0,0 14 0,0 100, ,0 0,15 0,0 Konjunkturcykelmodell. Kalkylblad Trög anpassning av konsumtionen Bakgrund: Variant av konjunkturcykelmodell 1. Impulsrespons motsvarar F&J, Tab
11 Konjunkturcykelmodell. Kalkylblad Multiplikator-acceleratormodellen Syfte: Att studera hur konjunkturcykler uppstår och fortplantas Bakgrund: Utbyggd version av konjunkturcykelmodell 2, som ej behandlas i F&J, efter Paul Samuelson, 1939, "Interactions between the multiplier analysis and the principle of acceleration", The Review of Economic Statistics 21, Modell Modellen är identisk med den keynesianska modellen i dynamisk form med konsumtion som funktion av föregående periods inkomst med tillägget att investeringarna också beror på förändringen i BNP i föregående period - den s. k. acceleratormekanismen. När BNP växer måste kapitalstocken byggas ut. Acceleratormekanismen ger ett extra dynamiskt element. Modellen består av tre ekvationer: 1) Konsumtionsfunktion: C t = MPC*Y t-1. Konsumtionen är lika med marginella konsumtionsbenägenheten, MPC, gånger inkomsten i föregående period, Y t-1. 2) Investeringsfunktion: I t = I 0 + I t slump + γ(y t-1 -Y t-2 ). Investeringarna är lika med summan av: normalnivån på investeringarna, I 0, en slumpmässig del, I t slump, som i medeltal är noll och en del som beror på föregående förändring i BNP, γ(y t-1 -Y t-2 ) (acceleratormekanismen), där γ är en positiv koefficient. 3) BNP-identiteten för en sluten ekonomi utan offentlig sektor: Y t = C t + I t. A. Impulsresponsanalys: hypotetisk analys av en enda störning 1. Studera hur impulsresponsen beror på kombinationen av MPC och acceleratorkoefficienten γ. Följande fall av impulsrespons är teoretiskt möjliga: 1) Dämpad monoton 2) Dämpad cyklisk 3) Explosiv monoton 4) Explosiv cyklisk Endast de två första fallen är empiriskt relevanta. Försök generera dessa genom trial and error: ändra MPC och acceleratorkoefficient γ; studera impulsresponsgrafen. Använd en tillfällig chock (se övning Konjunkturcykelmodell 1). Stokastisk simulering: simulering av ekonomi som utsätts för störningar varje period, d v s försök att efterlikna en verklig utveckling 1. Simulera stokastiskt de två dämpade fallen med samma standardavvikelse på störningarna. Hur skiljer sig längd och amplitud i de två fallen? Måste impulsresponsen vara cyklisk för att generera längre cykler? 2. Studera effekten av på konjunkturcykeln av olika MPC och γ. (Låt en parameter vara samma i bägge alternativen och experimentera med den andra parametern.) 11
12 12
13 Skuldekvationen Syfte: Att med hjälp av skuldekvationen studera hur skuldkvoten (s = offentlig skuld/bnp) ändras från en period till nästa som funktion av ränta, tillväxt i BNP och primärt budgetunderskott. Bakgrund: F&J, Ruta Simulera utvecklingen av den offentliga skuldkvoten under förutsättning att tillväxt och realränta är lika stora i alternativ 1 och 2. Låt alternativ 1 motsvara regeringens mål på 1 procents överskott i den offentliga sektorn som andel av BNP (u = -0,01) i genomsnitt över en konjunkturcykel. Sätt alternativ 2 till 1 procents underskott. Hur stor är skillnaden i skuldkvot år 2015 respektive år 2020? 2. Simulera utvecklingen av den offentliga skuldkvoten under förutsättning att regeringens mål på 1 procents överskott i den offentliga sektorn som andel av BNP (u = -0,01) håller. Välj tillväxttakt och realränta enligt alternativen "hög tillväxt" respektive "låg tillväxt" i Svensk ekonomi, kapitel Offentliga finanser (bilaga till budgetpropositionen som finns på Finansdepartementets hemsida). Uppskatta ungefärliga genomsnitt av tillväxt och realränta i de två alternativen enligt tabellerna och sätt realräntan till reporänta minus inflationsmålet på 2 procent. a) Hur stor är skillnaden i skuldkvot 2015 enligt dina simuleringar? b) Uppskatta effekten på skuldkvoten av statliga utförsäljningar av statliga företag genom att jämföra dina värden med dem som är prognostiserade i Svensk ekonomi vilka tar hänsyn till dessa utförsäljningar. 3) Det har föreslagits att saldomålet borde vara 2 % med tanke på de stora pensionsavgångarna framöver. Hur ändras din grundprognos från fråga 1 om detta införs? 13
14 IS/LM-modellen i en sluten ekonomi Syfte: Att studera hur BNP och räntan beror på de exogena skiftvariablerna penningmängd, offentliga utgifter, autonom konsumtion och autonoma investeringar. Bakgrund: F&J, kapitel 16. Modell: IS- och LM-kurvan är konstruerade på följande vis: LM-kurvan erhålls från jämviktsvillkoret på penningmarknaden: M s = M d = M Antag att M d = by cr, där b>0 och c>0. Gör r fri: r = (by - M)/c Detta är LM-kurvan: en positiv relation mellan r och Y. IS-kurvan erhålls från jämviktsvillkoret på varumarknaden: Y = AD(Y) = C(Y) + I(r) + G Använd konsumtionsfunktionen: C = C aut + MPC Y och antag investeringsfunktionen: I = I 0 - ar, där a>0, så att: Y = C aut + MPC Y + I 0 - ar + G Gör r fri: r = (C aut + MPC Y + I 0 + G - Y)/a = (C aut -(1-MPC) Y + I 0 + G )/a Detta är IS-kurvan: en negativ relation mellan r och Y. 3 3 Anpassning i IS-LM mellan jämvikter (överkurs) För att generera tidsserier under anpassningen antar vi att konsumtionen anpassar sig till förra periodens inkomst (se ark Enkel keynesiansk modell: Trög konsumtion): C t = C aut + MPC Y t-1. Vi ska härleda en dynamisk ekvation för Y som beskriver Y t som en funktion av Y t-1 (en s.k. differensekvation). Vi gör detta genom lösa för de endogena variablerna Y och r som funktion av exogena variabler från det simultana IS-LM-ekvationssystemet. Sätt in konsumtionsfunktionen i BNP-identiteten Y = C + I + G: Y t = C aut+ MPC Y t-1+ I 0 - ar t + G = A + MPC Y t-1 - ar t, där A är autonom efterfrågan (C aut+i 0+G) Lös för r t: r t = [A + MPC Y t-1 - Y t]/a Detta är IS-kurvan: en negativ relation mellan r t och Y t, där också Y t-1 finns med. Sätt detta lika med uttrycket för r t från LM-kurvan (se ovan) r t = (by t - M t)/c: (b/c)y t - M t/c = (A + MPC Y t-1 -Y t)/a Lös för Y t: (b/c)y t +Y t/a= (A + MPC Y t-1)/a + M t/c Y t = [(A+ MPC Y t-1)/a + M t/c]/(b/c+1/a) Som kan förenklas till Y t = K + dy t-1, där K och d är konstanter enligt: K = (A/a + Mt/c)/(b/c + 1/a), d = MPC/(1 + ab/c). Denna ekvation används för att generare tidsserien för Y. Du ska välja koefficienter så att: -1<d<1 för att Y ska vara stabil. När vi väl har löst för Y, kan vi använda något av uttrycken ovan för r. 14
15 Du kan, men behöver inte, lösa för r och Y från det simultana ekvationssystemet som utgörs av IS- och LM-kurvan. Lösningen finns i formeln för jämviktsinkomsten i IS- LM-filen. 1. Analysera effekten på räntan, BNP, konsumtionen och investeringarna av följande händelser: a) kontraktiv finanspolitik b) kontraktiv penningpolitik c) försämrade framtidsutsikter för hushållen enligt hushållens förtroendeindikator (F&J, s. 353) d) förbättrade framtidsutsikter för företagen enligt konfidensindikatorn (F&J, s. 352) e) policymixen expansiv finanspolitik och kontraktiv penningpolitik f) policymixen kontraktiv finanspolitik och expansiv penningpolitik 2. Konstruera en policymix så att räntan är konstant men BNP expanderar. 15
16 Adaptiva förväntningar Syfte: Att studera hur väl adaptiva inflationsförväntningar och hushållens förväntningar enligt SCB:s enkätundersökningar kan prognostisera den faktiska inflationen. Bakgrund: F& J, sid Adaptiva förväntningar (kalkylblad 1) 1. Sätt b i alternativ 1 till 0 (konstanta förväntningar/prognoser) och välj initial prognos = prognos alla perioder lika med medelvärdet för Experimentera med b i alternativ 2 för att finna det b som minimerar standardavvikelsen av prognosfelet under hela perioden Blir medelfelet ungefär noll? Är standardavvikelsen bättre än med b = 0? 2. Gör om uppgift 1 med hjälp av Solver (Problemlösare) i menyn Verktyg. Öppna denna och tänk ut vad du ska skriva i målcell respektive justerbar cell med ledning av vad du gjort i uppgift 1. Ledning: du ska minimera målcellen. 3. Gör om uppgift 2 för perioden Hur skiljer sig resultaten jämfört med uppgift 2? 16
17 Adaptiva förväntningar (kalkylblad 2) 1. Kan hushållens inflationsförväntningar beskrivas som rationella förväntningar? Är medelfelet nära noll? Förekommer det längre perioder med över- eller underskattning? Ledning: Använd tabellen till höger och granska diagrammet. 2. Jämför optimala adaptiva förväntningar (d.v.s. med det b som minimerar RMSE) och hushållens faktiska förväntningar. Kan hushållens förväntningar beskrivas som adaptiva? 17
18 Phillipskurvan med adaptiva förväntningar Syfte: Att studera hur arbetslöshetens utveckling över tiden efter tillfälliga och permanenta förändringar i inflationen beror på hur inflationsförväntningarna bildas. Bakgrund: F&J, kapitel 18. Modell 1. Phillipskurvan: u t = u n + a(π e t - π t ) Faktisk arbetslöshet, u, är lika med strukturell (naturlig) arbetslöshet, u n, plus en cyklisk komponent a(π e t - π t ). Den positiva konstanten a mäter hur arbetslösheten påverkas av inflationsprognosfel. Den cykliska arbetslösheten är lika med noll när prognosfelet (π e t - π t ) är lika med noll. När inflationen överskattas (π e t > π t ), så stiger arbetslösheten över den strukturella nivån Adaptiva inflationsförväntningar: π e t = π e t-1 b(π e t-1 - π t-1 ). Inflationsprognosen (förväntningen) för period t, π e t, är lika med prognosen för förra perioden π e t-1 minus en korrektionsterm lika med en konstant b gånger förra periodens prognosmisstag, π e t-1 - π t-1. Konstanten b mäter graden av uppdatering och antas vara mellan 0 och 1. Extremfall av b: i) Statiska förväntningar: b = 0, vilket innebär ingen uppdatering och därmed är π e t oförändrad från period till period. ii) Naiva förväntningar: b = 1, vilket innebär fullständig uppdatering. I detta fall kan prognosfunktionen förenklas enligt: π e t = π e t-1 1(π e t-1 - π t-1 ), vilket kan förenklas till π e t = π t-1, d.v.s. prognosen är lika med det senast observerade värdet, därav namnet naiv prognos. 1. Antag att b = 1. Analysera effekterna av: a) en tillfällig nedgång i inflationen som börjar period 6 b) en permanent nedgång i inflationen som börjar period 6 c) en stadigt ökande inflation som börjar period 6 2. Hur påverkas svaren i fråga 1 om b istället är mindre än ett (men större än noll)? 3. Simulera en hel loop i π-u-planet genom att låta inflationen först stiga till en högre nivå och sedan sjunka. 4 Phillipskurvan kan också skrivas om enligt u t = u n + a(π e t - π t ) π t = (1/a)u n (1/a)u t + π e t, som motsvarar den kortsiktiga Phillipskurvan i π-u-planet med lutningen (1/a) och π e t som vertikal skiftvariabel. 18
19 19
20 Relativ enhetsarbetskraftskostnad (Relative Unit Labor Cost, RULC) Syfte: Att studera hur RULC utvecklas beroende på tillväxttakterna i svensk och utländsk arbetsproduktivitet och nominell timlön, samt växelkursen. Bakgrund: Enhetsarbetskraftskostnad definieras i F&J, kapitel 17, RULC i ruta 23.1 och i Appendix 1. Anm: Verkliga data finns i kalkylbladet RULC OECD med ett handelsvägt index för Sverige jämfört med alla våra exportländer. 1. Simulera ett scenario med svenska löner som växer dubbelt så snabbt som i euroområdet samtidigt som produktivitetstillväxten i Sverige och euroområdet är lika stora. Hur måste växelkursen utvecklas för att RULC ska förbli oförändrad? 2. Simulera som i fråga 1, men antag att vi är medlemmar i EMU. Vad händer med RULC? 3. Hur måste de nominella lönerna utvecklas för att RULC ska vara oförändrad under fast växelkurs? Ge formeln för svensk löneutveckling i detta fall. Simulera ett sådant scenario då Sverige har högre produktivitetstillväxt än i euroområdet. 20
21 Kreditmultiplikation. Kalkylblad Endast bankinlåning Syfte: Att studera hur en injektion av monetär bas leder till kreditmultiplikation genom upprepade insättningar och utlåning. Bakgrund: F&J, sid : Se kalkylblad Kreditmultiplikation 2. 21
22 Kreditmultiplikation. Kalkylblad Kontanter och bankinlåning Syfte: Att studera hur en injektion av monetär bas leder till kreditmultiplikation genom upprepade insättningar och utlåning, samtidigt som en andel c stannar hos allmänheten som kontanter. Bakgrund: F&J, sid Hur mycket större i procent blir ökningen i penningmängden om baspenningmängden fördubblas, om r och c är samma i bägge fallen? Spelar det någon roll hur stora r och c är? 2. Hur påverkas kreditmultiplikationen av en fördubblad c-kvot? Avläs med avseende på dels slutresultat, dels hur många omgångar det tar att uppnå hälften av slutresultatet. 3. Hur påverkas kreditmultiplikationen av en fördubblad reservkvot? Avläs med avseende på dels slutresultat, dels hur många omgångar det tar att uppnå hälften av slutresultatet. 4. Beräkna kreditmultiplikatorn med ungefärliga värden för r och c i Sverige idag. 22
23 Neoklassisk tillväxtmodell Syfte: Att studera förändringen mellan två långsiktiga jämviktslägen (steady states) i den neoklassiska tillväxmodellen. Bakgrund: F&J, sid Analysera effekterna på BNP per capita, konsumtion per capita and kapitalstock per capita på kort och lång sikt av följande händelser: a) ett krig som förstör delar av kapitalstocken, men inte befolkningen b) en plötslig och dödlig epidemi (som digerdöden i Europa ) c) en ökning i investeringskvoten d) införande av ett befolkningskontrollprogram e) en stor uppfinning 23
24 Snabbguide till EXCEL Kalkylbladets idé: Relativ och absolut referens Kalkylbladets idé är en tabell där bakom varje cell döljer sig ett numeriskt värde eller en formel. Formeln refererar till andra celler genom att använda koordinater: siffra för rad och bokstav för kolumn. Formeln kan skrivas med relativ, absolut eller blandad referens. Formler börjar alltid med likhetstecknet. Relativ referens: =A2/B2 i cellen C2 betyder: dividera talet två steg till vänster med talet ett steg till vänster. Praktiskt innebär detta att en formel som skall upprepas endast behöver skrivas in en gång varefter den kopieras. Absolut referens: =$A$2/$B$2 betyder dividera cell A2 med cell B2 oavsett var formeln skrivs in. Placera muspekaren vid referensen och tryck på F4-tangenten för att omvandla relativ till absolut referens. Blandad referens: =A2/$B$2 i cell C2 betyder dividera cellen två steg till vänster med cell B2. Kopierar du denna formel divideras talet två steg till vänster med cell B2 var än formeln står. Detta är användbart t ex vid kedjning då du skall multiplicera en hel serie med ett visst tal. Använd blandad referens vid kumulativa uträkningar. Om du skriver in formeln =SUMMA($A$1:A1) längst upp till höger om en serie inskriven i kolumn A och kopierar nedåt får du den kumulativa summan. (Du binder fast ena änden i summan med absolut referens.) Manipulation av dataområden i kalkylbladet Markering. Drag muspekare över området med vänster mustangent nedtryckt. Om flera, icke sammanhängande områden skall markeras: tryck ner Ctrl-knapp samtidigt. Kopiering. Markera område, ctrl c (kopiera), ctrl v (klistra in). Detta kopierar innehållet i cellen. Kopiering av enbart värden. Markera, Välj meny: Redigera/Klistra in special/värden. Skapa serie (årtal t ex) Markera två celler, t.ex. 1960, 1961, drag med musen från den lilla, nedre, högra kvadraten samtidigt som höger musknapp är nedtryckt. Funktioner Allmän form: =namn(område 1; o s v), t. ex. =SUMMA(A1:A50) summerar alla tal mellan A1 och A50. Följande funktioner är av störst intresse: SUMMA, MEDEL, LN och LUTNING. För att få fram fler funktioner använd funktionsguideikonen. 24
25 Diagram Linjediagram för tidsserier. Skapa årtalskolumn. Skriv in data i kolumner till höger om årtal. Ge serierna namn högst upp, men låt cellen ovanför årtalen vara tom. Markera aktuella data inklusive namn och årtal om tidsseriediagram, klicka på diagramikonen, för muspekarens hårkors till lämpligt ställe, dra snett ner åt höger så du ser diagramytan ritas upp, och släpp vid önskad storlek. Svara på frågor om diagrammets utformning. Trendlinje i tidsseriediagram. Rita linjediagram. Markera datapunkter, Välj Diagram/Infoga trendlinje. En trend som antas växa med konstant tillväxt är exponentiell. Alternativt rita logaritmerade värden och välj linjär trend. Trenden är då log-linjär. Välj fliken alternativ för ekvation, R 2 och prognos. Punktdiagram. Markera de två kolumnerna med data inklusive namn högst upp. Klicka på diagramikonen och välj punktdiagram. Regressionslinje i punktdiagram. Rita punktdiagram. Markera datapunkter, Välj Diagram/Infoga trendlinje/linjär. Välj fliken Alternativ för ekvation och R 2. Formatering av diagram: Klicka en gång så att kanter markeras: du kan nu ändra storlek genom att placera muspekaren i någon av kantboxarna. Dubbelklicka för att redigera och formatera diagrammet. Dubbelklicka på den delen av diagrammet du vill formatera, skalan t ex, varefter ett formulär med val kommer upp. Observera att högst upp i många formulär finns fler val för andra formulär för andra aspekter. Skriv in text genom att ställa markören i utrymmet under menyn och slå på return. Texten flyttas med hjälp av muspekaren. Minimering, maximering. Välj Verktyg, Problemlösaren (Solver). Slumptalsgenerering. Välj Verktyg, Dataanalys 5 och Slumptalsgenerering. Använd normalfördelningen. Textrutor. Välj textruteikonen som fungerar som diagramikonen. Formatera text genom att först markera text och använd därefter alternativen i nedre ikonraden. (Grekiska bokstäver ges av fonten Symbol.) 5 Om Dataanalys ej finns inlagt: välj Verktyg, Tillägg och kryssa för Analysis Tool pack. 25
PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merAtt göra investeringskalkyler med hjälp av
MIO040 Industriell ekonomi FK 2013-02-21 Inst. för Teknisk ekonomi och Logistik Mona Becker Att göra investeringskalkyler med hjälp av Microsoft Excel 2007 Förord Föreliggande PM behandlar hur man gör
Läs merTentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merFunktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen
Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER
Läs merRegeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare
Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella
Läs mer1 Ändra kolumnbredd och radhöjd
330 1 Ändra kolumnbredd och radhöjd När en cell innehåller mycket data så är det lämpligt att öka kolumnbredden eller radhöjden för att informationen ska bli lättare att läsa. Det finns också tillfällen
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs mer2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merKapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.
Kurs 407, VT 2010 Martin Flodén Läsanvisningar för föreläsning 9 15 Vi kommer inte att följa lärobokens kapitel 9 12 till fullo. Boken introducerar inledningsvis (i kapitel 10) den s k LM-kurvan som utgår
Läs merDekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
Läs merÖvning 2: I cellerna B19 och F26 ska du beräkna den totala ytan för respektive hus. I cell C28 den totala ytan, för båda husen.
VT -09 Excelövningar KY Eslöv Öppna filen Excelövningar.xls. Det är en Excelfil som innehåller alla de övningar jag har gjort, som är av allmän karaktär, dvs. beräkningar och kalkyler, men t ex inte diagram.
Läs merHur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?
Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet
Läs merDatorövning 1 Statistik med Excel (Office 2010, svenska)
Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2010, svenska) I processövningen som ni ska genomföra ingår det att konstruera samt sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet
Läs merInledning till OpenOffice Calculator Datorlära 2 FK2005
Inledning till OpenOffice Calculator Datorlära 2 FK2005 Mål Lära sig att skapa och använda ett räkneblad med OpenOffice Calculator Beräkna medelvärde och standardavvikelsen med räknebladet Producera en
Läs merLaboration: Att inhägna ett rektangulärt område
Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område Du har tillgång till ett hoprullat staket som är 30 m långt. Med detta vill du inhägna ett område och använda allt staket. Du vill göra inhägnaden rektangelformad.
Läs merFöreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.
Läs merDatorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)
Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) I processövningen som ni ska genomföra ingår det att konstruera samt sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet
Läs merTolv dagar med Microsoft Office Excel 2007
Tolv dagar med Microsoft Office Excel 2007 Innehållsförteckning Rundtur. Gränssnitt 2 Formatering 4 Kolumner och autofyll 5 Formler 6 Funktioner 7 Diagram 8 Utskrift 9 Rundtur. Databaser 10 Sök och ersätt
Läs merEKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid
Läs merDatorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)
Datorövning 1 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) I processövningen som ni ska genomföra ingår det att konstruera samt sammanställa en enkät. Denna sammanställning ska göras med hjälp av programmet
Läs mer4 Kolumn Kalkylbladet är uppdelat i rader (horisontellt) och kolumner (vertikalt). Där dessa möts finns alltid en cell.
Lathund för Microsoft Excel 1 2 9 4 Kolumn Kalkylbladet är uppdelat i rader (horisontellt) och kolumner (vertikalt). Där dessa möts finns alltid en cell. Innehåll Autofyll Celler Diagram Ändra diagramtyp
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merDiagram. I detta kapitel lär du dig: m Diagrammets beståndsdelar. m Att skapa både inbäddat diagram och diagramblad. m Att ändra diagramform.
1 Diagram Med diagram kan du presentera information på ett effektivt sätt. Eftersom datan visas grafiskt så kan betraktaren ta till sig mycket information på en gång. Microsoft Excel har ett kraftfullt
Läs merKort och medelfristig sikt: Konjunktur
Del 5 Kort och medelfristig sikt: Konjunktur Utgångspunkten för analysen: det finns perioder där ekonomins resurser används mindre än de skulle användas i ekonomin utan pengar (eller om alla marknader
Läs merDatorövning 1 Calc i OpenOffice 1
Datorövning 1 Calc i OpenOffice 1 1 OpenOffice Calc Till förmån för de som följer kursen Fysikexperiment för lärare skall vi här gå igenom några få exempel på hur OO Calc (motsvarar MS Excel) kan användas
Läs merMakroekonomi Övningar. Juan Carlos Estibill Ht-2012
Makroekonomi Övningar Juan Carlos Estibill Ht-2012 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV: Tydliga, ej handskrivna, OH. Kommentera samtliga uppgifter med hjälp av data från Sverige och Ditt land, d.v.s.
Läs merUtvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser
Utvärdering av Konjunkturinstitutets prognoser Anders Bergvall Specialstudie Nr 5, mars 5 Utgiven av Konjunkturinstitutet Stockholm 5 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merMicrosoft Publisher. Laborationskompendium för digital behandling av publikationer. Detta exemplar tillhör:
Mittuniversitetet ITM Telefon 0771-97 50 00 Microsoft Publisher Laborationskompendium för digital behandling av publikationer Detta exemplar tillhör: HT 2006 Innehållsförteckning Objekt 1 Textblock 2 Tabeller
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merTentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. Lördagen den 24 mars 2007 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja
Läs merGrundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum
Grundkurs 2 IKT Dan Haldin Ålands lyceum IT 2 GRUNDKURS 2 I DATABEHANDLING VID ÅLANDS LYCEUM I den här boken kommer du att lära dig de program som behövs för att klara Datakörkortets Modul 4 (Microsoft
Läs merInlä mning 3 Dätä 2012
Inlä mning 3 Dätä 2012 Deadline: 2013-01-31 23:59 Inlämning sker i form av en excel-fil mailad till tig2012data@gmail.com innan deadline. Om du har funderingar eller tycker att något är otydligt kan du
Läs merAtt hämta raps-data via Internet
Att hämta raps-data via Internet I detta kapitel visas hur man kan hämta hem statistik från raps internetdatabas och bearbeta uppgifterna i programmet PC-Axis. 69 Figur.1 Flyttningsöverskott per LA-region
Läs mer8-1 Formler och uttryck. Namn:.
8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?
Läs mer*****************************************************************************
Statistik, 2p ANVISNINGAR Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel Detta häfte innehåller kortfattade anvisningar om hur ni använder Excel under denna laboration. Be om hjälp när/om
Läs merEtt enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären
Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären Öppna en ny arbetsbok genom att gå upp i Arkivmenyn och där välja Nytt ange Arbetsbok. Eller klicka på knappen för ny arbetsbok. Du skall nu göra en kalkyl för ett
Läs merTensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1
Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs mera) Skapa en ny arbetsbok. b) Skriv in text och värden och ändra kolumnbredd enligt nedan.
102 Datorkunskap Kalkyl och diagram, övningar Kalkylbladet 1 Skriva in text och värden 170 172 a) Skapa en ny arbetsbok. b) Skriv in text och värden och ändra kolumnbredd enligt nedan. c) Ändra Torget
Läs merKALKYL OCH DIAGRAM. Kalkylbladet. 170 Datorkunskap Kalkyl och diagram
170 Datorkunskap Kalkyl och diagram KALKYL OCH DIAGRAM När du behöver göra beräkningar, diagram eller sammanställa större mängder data använder du Excel. Kalkylbladet Ett Excel-dokument kallas även för
Läs merQlikView - Lathund för Flödesmodellen bas
QlikView - Lathund för Flödesmodellen bas För att komma åt en applikation i QlikView (hädanefter QV) krävs QV-pluginlicens samt behörighet till applikationen. Beställning av både licens och behörighet
Läs merGrundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum
Grundkurs 2 IKT Dan Haldin Ålands lyceum KALKYLERING MED MICROSOFT OFFICE EXCEL... 4 Användning av funktioner i Microsoft Excel... 4 LETARAD FUNKTIONEN... 5 OM funktionen... 8 Mer Diagramhantering...10
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merKolumn A och rad 1 kallas A1 Kolumn B och rad 1 kallas B1. Klicka i cell A1 Skriv 100 i cell A1 och tryck Enter
RIGMOR SANDER EXCEL START 1 1 (5) Kolumn A och rad 1 kallas A1 Kolumn B och rad 1 kallas B1 Klicka i cell A1 Skriv 100 i cell A1 och tryck Enter Innehållet i den cell som är markerad syns i formelfältet
Läs merIntroduktion till Word och Excel. 14 september 2008
Introduktion till Word och Excel 14 september 2008 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Word 3 2.1 Uppgift................................ 3 2.2 Instruktioner............................. 3 2.2.1 Hämta hem ler.......................
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merDiagramritning med Excel och figurritning med Word
1(11) Inför fysiklaborationerna Diagramritning med Excel och figurritning med Word Del 1. Uppgift: Excel Målet med denna del är att du skall lära dig grunderna i Excel. Du bör kunna så mycket att du kan
Läs merDatorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel
ANVISNINGAR Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel Detta häfte innehåller kortfattade anvisningar om hur ni använder Excel under denna laboration. Be om hjälp när/om ni tycker att
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9 STOKASTISKA VARIABLER 1. Ange om följande stokastiska variabler är diskreta eller kontinuerliga: a. X = En slumpmässigt utvald person ur populationen är arbetslös, där x antar
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merI grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.
1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merMakroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I. Gäller Kap
Makroekonomi Övningar REVIDERAD MED HÄNSYN TAGET TILL KURSENS LÅGA KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATIK Gäller Kap 11-13. 2011-09-13 Juan Carlos Estibill Ht-2011 Se Kursinformation BILAGA: ÖVNINGAR KRAV:
Läs merFöreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5
Läs merI den här övningen undersöker vi förändring över tid med hjälp av excel.
Att hitta framsteg Var har medellivslängden ökat snabbast sedan 1970-talet, vilka länder har varit mest framgångsrika med att bekämpa barnadödligheten och var har inkomsten ökat mest de senaste åren? I
Läs mer1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0
1 (10) användarmanual 2 (10) Innehåll Pensionsmyndighetens typfallsmodell för pensionsberäkningar... 3 Installation... 3 Start av modellen... 3 Verktygsfält... 4 Välja språk... 4 Ingångsvärden till modellen...
Läs merDatorövning 5 Exponentiella modeller och elasticitetssamband
Datorövning 5 Exponentiella modeller och elasticitetssamband Datorövningen utförs i grupper om två personer. I denna datorövning skall ni använda Minitab för att 1. anpassa och tolka analysen av en exponentiell
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merTillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013
Tillväxt och jobb Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och sysselsättning är inte samma sak Vanligt missförstånd att tillväxt och sysselsättning alltid går hand
Läs merMatematik 1 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS
Matematik 1 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS Matematik 1 digitala övningar med TI-82 Stat, TI-84 Plus och TI Nspire CAS Vi ger här korta instruktioner där man med fördel
Läs merIntroduktion till Excel
Introduktion till Excel Detta är en handledning till övningen i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Programmet kan användas för att göra beräkningar och figurer inom såväl statistik som farmakokinetik. En
Läs merKompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 6
Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 000 kurs A, kapitel Kapitel.1 101, 10, 10 Eempel som löses i boken. 104, 105, 10, 107, 108, 109 Se facit 110 a) Ledning: Alla punkter med positiva
Läs merResurscentrum för kommunikation Dako 2013. SymWriter. Minimanual
Resurscentrum för kommunikation Dako 2013 SymWriter Minimanual Symboler som stöd till det du skriver 2 F9 - Byt symbol 2 F11 - Skapa nya ord/symboler 3 Spara ändringar i ordlista 4 Specifikationer grammatik
Läs merMatematik 2 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS
Matematik 2 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS Matematik 2 digitala övningar med TI 82 Stat, TI 84 Plus och TI Nspire CAS Vi ger här korta instruktioner där man med fördel
Läs mer4 Halveringstiden för 214 Pb
4 Halveringstiden för Pb 4.1 Laborationens syfte Att bestämma halveringstiden för det radioaktiva sönderfallet av Pb. 4.2 Materiel NaI-detektor med tillbehör, dator, högspänningsaggregat (cirka 5 kv),
Läs merTal Räknelagar Prioriteringsregler
Tal Räknelagar Prioriteringsregler Uttryck med flera räknesätt beräknas i följande ordning: 1. Parenteser 2. Exponenter. Multiplikation och division. Addition och subtraktion Exempel: Beräkna 10 5 7. 1.
Läs merTillväxt och klimatmål - ett räkneexempel
Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen
Läs merDatorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning
Statistik, 2p PROTOKOLL Namn:...... Grupp:... Datum:... Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta den statistiska
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se
BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.
Läs merÖppna dokumentet. Det heter ecdlfil.doc (Du får instruktioner om var)
ECDL - En uppgift på formatmallar och förteckningar Vad du skall ha gjort när du är klar: Du skall ha skapat några nya egna formatmallar Du skall använda dina formatmallarna på rubrikerna. Du skall infoga
Läs merMicrosoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion
Dokumentation - Kursmaterial Innehåll 1. Introduktion 1.1. Programfönster 1.2. Inskrift och redigering 1.3. Cellformat 1.4. Arbeta med formler Kursövning E1.xlsx Egna Övningar E1E.xlsx - OnePRO IT, Bengt
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merExcel Övning 1 ELEV: Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke
Datorkunskap Sida 1 Niklas Schilke Excel Inledning Microsoft Excel är ett kalkylprogram som ingår i Microsoft Office. Kalkyl betyder här beräkning så vi kan säga att Excel är ett program som används för
Läs merKatedralskolan 2004-11-05 Lena Claesson MICROSOFT EXCEL
Katedralskolan 2004-11-05 MICROSOFT EXCEL Lös varje uppgift på ett separat blad inom samma excelarbetsbok. Bladen döper du till uppg1, uppg2 osv och hela arbetsboken döper du till ditt eget namn. Spara
Läs merKort sammanfattning av de funktioner som används för att Skapa en smart Dashboard!
Funktioner Kort sammanfattning av de funktioner som används för att Skapa en smart Dashboard! Infoga kalkylbladsfunktioner genom att; Markera cellen där du vill att resultatet ska hamna Aktivera funktionsguiden
Läs merDatorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel vers. 2010
v. 2015-01-07 ANVISNINGAR Datorlaboration 1 Deskriptiv statistik med hjälp av MS Excel vers. 2010 Detta häfte innehåller kortfattade anvisningar om hur ni använder Excel under denna laboration. Be om hjälp
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merFormel/Funktion Hur Används till
Lathund Excel I detta dokument sammanställs de formler, funktioner, kortkommando och liknande som är särskilt viktiga för att kunna arbeta enkelt, effektivt och tydligt i Excel. Kortkommando och effektivitet
Läs merAnvändarhandledning Rapportgenerator Version: 1.1
Användarhandledning Rapportgenerator Version: 1.1 Umefast AB 2008 www.umefast.se Innehåll 1. Rapportgenerator... 2 1.1. Syfte och avgränsningar... 2 1.2. Wizards... 2 1.3. Förutsättningar för arbete med
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs merRepetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014
Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår Matematiska institutionen Linköpings universitet 04 Innehåll De fyra räknesätten Potenser och rötter 7 Algebra 0 4 Funktioner 7 Logaritmer 9 6 Facit 0 Repetitionsuppgifter
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merMicrosoft Excel Grundkurs
Microsoft Excel Grundkurs Excelfönstret Excels menyrad. Excels Verrktygsfält: Den övre raden heter Standard och innehåller knappar för att öppna, stänga, skriva ut mm. Den undre heter Formatera och används
Läs merSyftet med den här laborationen är att du skall bli mer förtrogen med följande viktiga områden inom matematisk statistik
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK DATORLABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK, AK FÖR I, FMS 01, HT-07 Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen, enkla punktskattningar
Läs merGuide för pdf-formulär
Guide för pdf-formulär Innehållsförteckning Rätt programvara... 3 Instruktion för automatiskt formulär... 3 Steg 1 Mall till pdf-format via Word... 3 Alternativt steg 1 Mall till pdf-format via Acrobat...
Läs merTABELLHANTERING. Formler, fungerar det att ha i tabeller?
TABELLHANTERING Formler, fungerar det att ha i tabeller? Detta lilla kompendium går igenom skillnader i tabeller mellan olika program. Eftersom det finns skillnader på hur tabeller fungerar så skall jag
Läs merRSI Road Status Information A new method for detection of road conditions
WP 5 Sida 1 av 15 RSI Road Status Information A new method for detection of road conditions Användarmanual för RSI WP 5 Sida 2 av 15 Användarmanual för RSI Om detta dokument Detta dokument är en användarmanual
Läs merUppgift 1. Kylskåpstransporter
Uppgift 1. Kylskåpstransporter 1. Här kan du se de två bilarna lastade med kylskåp på väg mot stormarknaden En fabrik som tillverkar kylskåp ska leverera ett större parti med n, 1 n 1000, kylar till en
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merDekomponering av prognosen för det finansiella sparandet
2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet
Läs merImport av utlandsresultat
Import av utlandsresultat Att importera utlandsresultat till Eventor kräver en del arbete av löparen men kan automatiseras till stor del. Här beskrivs dels hur utlandsresultat hanteras och hur man kan
Läs merTAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab
TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Villkor och Repetition 1 Logiska uttryck Uppgift 1.1 Låt a=3 och b=6 Vad blir resultatet av testerna ab? Uppgift 1.2 Låt a, b,
Läs merMikromarc 2 Meddelandecenter
Mikromarc 2 Meddelandecenter Version 2.6 och högre Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, september 2006 Bibliotekscentrum Sverige AB - 0470-532 530 - www.bibliotekscentrum.se Sida 1 av 59 Innehållsförteckning
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs mer