DEN REGIONALA BULLERKARTAN STOCKHOLMS LÄN

Transkript

1 METADATAMANUAL DEN REGIONALA BULLERKARTAN STOCKHOLMS LÄN Bullernätverket Stockholms Län Länsstyrelsen Stockholm Stockholms Stad Centrum för Arbets och Miljömedicin, Stockholms läns landsting Kommunförbundet Stockholms Län Bullernätverket Stockholms län

2 Förord Bullernätverket i Stockholms län fungerar som ett regionalt forum för bullerfrågor där handläggare möts över yrkesgränser och utbyter erfarenheter med varandra och får nya kunskaper om buller. Målet med nätverket är att öka den regionala kompetensen inom bullerområdet och att skapa förutsättningar för att miljömålen för buller på sikt ska kunna nås. Med stöd från Stockholms läns landstings miljöanslag genomförde bullernätverkets samordningsgrupp ett omfattande insamlingsarbete av de befintliga bullerkartläggningarna i länet under 2011/2012. Kartläggningarna sammanställdes och en digital länstäckande regional bullerkarta har tagits fram som ger en ökad överblick över bullersituationen i länet och kan stärka den kommunala samordningen inom bullerområdet. Under 2013, med stöd från Stockholms läns landsting och Vinnova, gjordes den regionala bullerkartan lättillgänglig i samhället genom projektet Open data den regionala bullerkartan. Det skapades en s.k. systemneutral WMStjänst 1 för professionella användare för att kunna nå kartan i egna system samt en webbkarta 2 på Bullernätverkets hemsida för att göra bullerdata fritt tillgängligt för allmänheten. Detta dokument ska fungera som en beskrivning av det bullerdata som ligger till grund för den regionala bullerkartan. Denna typ av information brukar kallas metadata 3 (data om data). Metadata knyts till varje dataset och innehåller bl.a. information om ägarskap, användning, noggrannhet, skapandedatum och förvaltningsansvar för data

3 Innehållsförteckning 1 Om Bullernätverket 4 2 Om Buller 5 3 Steg 1: Den regionala bullerkartan Stockholms län 6 4 Steg 2: Open Data tillgängliggörandet av den regionala bullerkartan 9 5 Bullerkartläggning i Sverige 12 6 Användning och begränsningar 13 7 Beskrivning av metadata bullerkarta Karteringsläge Områden med låg trafikbullernivå (< 45 db) Vägtrafikbuller Spårtrafikbuller Summerat väg och spårtrafikbuller 20 Bilaga Metadatablad

4 1 Om Bullernätverket Bullernätverket i Stockholms län är ett forum för samverkan i bullerfrågor. Nätverket bildades år 2005 på initiativ från Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Arbets och Miljömedicin inom Stockholms läns landsting. Målet med nätverket är att öka den regionala kompetensen inom bullerområdet och att skapa förutsättningar för att miljömålen för buller ska uppnås. För att nå detta mål ska nätverket stimulera erfarenhetsutbyte och utveckling av metoder för att åtgärda bullerproblem samt bidra till kunskapsspridning inom buller och ljudmiljöfrågor. Nätverket är ett forum som bidrar till samarbete över kommun och yrkesgränser. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom seminarier, ämnesspecifika projekt och omvärldsbevakning. Nätverket är öppet för länets kommunala handläggare som berörs av bullerfrågor samt andra berörda myndigheter, organisationer och aktörer inom bullerområdet. Bullernätverkets styrgrupp består av ansvariga från relevanta verksamheter inom Stockholms län, Stockholms Stad, Centrum för Arbets och Miljömedicin vid Stockholms läns landsting och Miljösamverkan Stockholms län. Styrgruppen tar beslut om verksamhetsplan och finansiella frågor samt utser en samordningsgrupp för att leda nätverkets arbete. Samordningsgruppen består av representanter från Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Stad och Centrum för Arbets och Miljömedicin vid Stockholms läns landsting. Samordningsgruppen utarbetar förslag till verksamhetsplan med förslag till budget och genomför aktiviteterna enligt planen samt administrerar nätverkets hemsida. Länsstyrelsen har en sammanhållande funktion i samordningsgruppen.

5 Kontakt inom Bullernätverkets samordningsgrupp: Länsstyrelsen Stockholms län Charlotta Sundelin: Natalii Back: Stockholms Stad Magnus Lindqvist: Centrum för Arbets och Miljömedicin, Stockholms läns landsting Charlotta Eriksson: 2 Om Buller Omgivningsbuller är den vanligaste miljöstörningen i vårt samhälle och vi utsätts dagligen för buller från en rad olika källor, både i bostaden, på arbetsplatsen och när vi rör oss ute i samhället. Trots insatser för att minska exponeringen så utgör buller ett allt större problem, framför allt beroende på en ökad urbanisering och tillväxt av transportsektorn. De främsta källorna till omgivningsbuller är trafik, det vill säga buller från vägar, järnvägar och flyg, även om ljud från grannar, byggarbetsplatser och industrier också bidrar. Den senaste sammanställningen som gjordes (Sweco 2014) visar att ca 1,9 miljoner svenskar utsätts för buller som överskrider det nuvarande riktvärdet som regeringen satt upp för buller utomhus i bostadsmiljön (55 db LAeq). Flest personer exponeras för buller från vägtrafik ( ), följt av buller från spår ( ) och flygtrafik (19 000). Att de tysta områdena i vårt samhälle blir allt färre påverkar både hälsa och välbefinnande. Exempel på hälsoeffekter som kan uppkomma till följd av buller är allmän störning, sömnstörning, försämrad kommunikation, effekter på inlärning och

6 prestation samt fysiologiska stressreaktioner. Nyare studier visar att långtidsexponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt och kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, men mer forskning behövs som underlag för hälsoriskbedömningen. Stockholms län är en region som expanderar kraftigt och prognoser visar att länet kommer att ha en fortsatt stark befolkningstillväxt med upp till 2,6 miljoner invånare år Samtidigt spås efterfrågan på transporter öka med mellan 40 och 50 procent de kommande 20 åren. Utan åtgärder medför detta en ökning av ljudnivåerna i regionen och att antalet tysta och rekreativa områden reduceras. Trenden är att störningarna till följd av buller i Stockholms län ökar. I den senaste regionala miljöhälsoenkäten från 2007 rapporterade 19 % att de minst en gång per vecka besväras av väg, tåg eller flygbuller, vilket var en kraftig ökning från år 1997 då endast 9 % rapporterade liknande störning. Även andelen sömnstörda ökade, från 2 % 1997 till 5 % Steg 1: Den regionala bullerkartan Stockholms län Under 2011 genomfördes ett omfattande insamlingsarbete av de befintliga bullerkartläggningarna i länet. De sammanställdes till Regional bullerkarta Stockholms län och finns sedan mars 2012 på Bullernätverkets hemsida 4. Det fanns få eller inga kartor som visade buller på regional nivå. Behovet av att kunna se buller på regional och mellankommunal nivå är stort inom många samhällssektorer. I projektet Regional bullerkarta har data samlats in, bearbetats och sammanställts. Resultatet är bullerkartor som visar främst trafikbuller inom Stockholms län. 4

7 Projektets mål formulerades på följande sätt: En regional bullerkarta som visar den ekvivalenta ljudnivån utomhus i länet, med ljudnivåer i intervallen 040dBA, 4055dBA, 5565dBA och 65dBA och över. En regional karta som visar var det finns respektive inte finns kommunala bullerkartläggningar. En regional bullerkarta som visar var det finns goda ljudmiljöer, områden med låga ljudnivåer. Bullerkartorna publicerade som en prototyp till GIS applikation som kan nås från bullernätverkets hemsida. En karta som visar vid vilken tidpunkt de olika bullerkarteringarna är gjorda. Bullerkartorna framställdes med bullerdata från länets befintliga kartläggningar, således gjordes inga nya analyser av regional bullerdata. En enkel instruktion gjordes av hur en uppdatering av kartorna kan göras när nya bullerdata finns tillgängliga. Projektets primära målgrupper var länets kommuner, myndigheter, allmänheten och friluftsutövare. Datalagring: Data har lagrats i en filgeodatabas 5 hos Länsstyrelsen i Stockholms län, vilken bygger på ESRIteknik 6 med god prestanda och är relativ enkel att använda. Databasen är uppdelad i fyra objektdataset; Spårtrafikbuller, Vägtrafikbuller, Summerat buller och Tysta områden. I varje objektdataset är data uppdelat på trafikhuvudman. Från denna grundstruktur kan man sedan göra sammanslagningar och uttag allt efter behov. I ett första steg har alla bullerkaror lagts samman för varje objektdataset. Detta för att förenkla framställning av PDF kartor och regionalisera data. Det finns alltså en sammanlagd bullerkarta för spårtrafik, en för summerat buller etc

8 Detta kan tjäna som ett första förslag på hur data ska vara strukturerat vid leverans till den Regionala bullerkartan. Figur 1. Illustration av datastruktur. Projektets resultat: Data har inkommit från 15 av länets 26 kommuner samt från SL, Trafikverket och Försvaret. Från Trafikverket var enbart spårtrafikdata möjlig att använda i den regionala bullerkartan. Från försvaret inkom kartor med skjutområden. Försvarets kartor är inte bullerkartor i egentlig mening utan ger en indikation på var det kan bullra vid vissa tillfällen. Sammanställningen av inkommen data resulterade i fyra kartprodukter; Karteringsläge, Spårtrafikbuller, Vägtrafikbuller, inklusive sammansatt buller för några kommuner, och Tysta områden. Sammansatt buller är en summering av främst väg och spårtrafikbuller. Bullervärdena är tematiserade och indelade i klasser. Klass1 < 45 dba, Klass 2 45 och < 55 dba, Klass 3 55 < 65 dba och Klass 4 65 dba. Klasserna är färglagda med grönt för Klass1, Gult för Klass2, orange för Klass3 och rött för klass 4.

9 Figur 2. Exempel på färgläggning av bullerkartor. Erfarenheter av projektet: Den regionala bullerkartan har fått ett väldigt bra bemötande hos intressenter och dataleverantörer. Samverkan har setts som något positivt som är värdefullt för alla. 4 Steg 2: Open Data tillgängliggörandet av den regionala bullerkartan För att göra den regionala bullerkartan som har tagits fram i ovan nämnt projekt lättillgänglig i samhället startades 2013 ett ytterligare projekt, Open data den regionala bullerkartan. Behovet att kunna läsa data i egna system är stort hos flera intressenter inom samhällsbyggande, tillsyn, miljöövervakning och forskning, bl.a. för att se buller i ett mellankommunalt perspektiv och för att kunna göra regionala analyser och sammanställningar. Det finns numera väl etablerad teknik för att göra geografiska data tillgängliga med webbkarttjänster. Tekniken är systemoberoende och innebär att en publicerad tjänst kan läsas i ett godtyckligt system. Exempel på webbkarttjänster är WMS (Web Map Service) och WFS (Web Feature Service).

10 Målet för projektet var att det ska finnas systemoberoende karttjänster med bullerdata som fritt kan användas i samhället. Projektet tillgängliggjorde bullerinformation på ett öppet och systemneutralt sätt så att tillgängligheten av den regionala bullerkartan för Stockholms län ökades. Den regionala informationen är nu lättillgänglig och ger förbättrat underlag i frågor som rör buller då informationen inte följer administrativa gränser. En systemoberoende karttjänst skapades som fritt kan användas i samhället. Bullerkartan finns tillgänglig för användning i egna system och på Bullernätverkets hemsida för att kunna användas vid analyser samt för att skapa egna kartor. Projektet spred kunskap om buller som hälsoproblem och etablerade teknik för att tillgängliggöra bullerdata till olika aktörer inom bullerfrågor via seminarium och workshop. Projektet har tagit fram två tekniska produkter: 1. WMStjänst WMS är ett protokoll för att publicera georefererad kartinformation i rasterformat över internet. WMS är en ISOstandard (ISO 19128) som beskriver hur interaktionen med en webbtjänst för kartbildsgenerering ska fungera, dvs. hur man begär en kartbild och på vilket sätt webbtjänsten ska svara. WMS har tagits fram av Open Geospatial Consortium (OGC) som är en ideell, internationell standardiseringsorganisation som leder utvecklingen av standarder för geografiska och lokaliseringsbaserade tjänster. WMStjänsten är systemoberoende och möjliggör egen import och användning av den regionala bullerkartan. Den kan användas i alla befintliga GISsystem (t.ex. ArcGIS, MapInfo, QGIS, GRASS GIS etc.). Länken för att nå WMStjänsten finns publicerad på Bullernätverkets hemsida. r/wmsserver

11 2. Webbkarta På bullernätverkets hemsida ( under rubriken Kartläggning länkades ett enkelt tittskåp in, där den regionala bullerkartan visas. Som bakgrundskarta valdes Stockholms läns tätortskarta. Kartan har zoomfunktion och man kan släcka och tända olika skikt med hjälp av en lagerväljare (plustecken i högra hörnet). Rent tekniskt är kartapplikationen baserad på OpenLayers och ligger i katalogen /bullerkarta på servern. Tittskåpet möjliggör visning av bullerdata i webbläsaren. OpenLayers är ett opensource JavaScript bibliotek för visning av kartdata i webbläsare. OpenLayers tillhandahåller ett API för att bygga avancerade webbaserade geografiska applikationer som liknar Google Maps och Bing Maps (se Observera att webbkartan är en prototyp som ska utvecklas vidare i framtiden. Direktlänk till webbkartan: Figur 3. Exempel på webbkartan.

12 5 Bullerkartläggning i Sverige Kartläggning enligt EUdirektivet: Som medlemsland i EU omfattas Sverige av det så kallade Bullerdirektivet (2002/49/EC) och ska genomföra strategiska kartläggningar av buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier samt kommuner med fler än invånare vart femte år. Kartläggningen ska också följas av åtgärdsprogram innehållande handlingsplaner för att minska bullret. Alla data som produceras rapporteras till ett centralt organ inom EU Noise Observation and Information Service for Europe (NOISE). Inom EU vill man även införa gemensamma metoder för hur kartläggningarna ska genomföras. Denna process styrs genom ett särskilt utvecklingsprogram kallat Common Noise Assessment Methods in Europe (CNOSSOSEU). Mer information om Sveriges rapportering av bullerdata och åtgärdsprogram till EU kan hittas på Naturvårdsverkets hemsida. Övriga bullerkartläggningar: Även kommuner som inte omfattas av EUdirektivet har ibland behov av att kartlägga bullersituationen och Sverige har sedan tidigare egna metoder för kartläggning av trafikbuller. Hittills används den s.k. Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller och spårburen trafik. Dessa övriga bullerkartläggningar är just de som har sammanställts för att skapa den regionala bullerkartan. Vid tidpunkten för projektets genomförande hade 15 av länets 26 kommuner genomfört någon typ av bullerkartläggning på kommun eller områdesnivå och det är de kartläggningarna som redovisas i WMStjänsten och i webbkartan. Kommuner uppmuntras att rapportera till Länsstyrelsen när en ny kommunkartläggning finns tillgänglig så att kartan kan uppdateras kontinuerligt.

13 6 Användning och begränsningar Det ska betonas att kvaliteten på kartläggningarna varierar och att noggrannheten i den Regionala kartan är grov. Kartan ska därför enbart användas för att ge en översiktlig bild av bullerutbredningen i länet och inte för att i detalj studera bullersituationen vid enskilda adresser eller byggnader. Kartan kommer dock att förbättras successivt allteftersom fler kommuner genomför mer detaljerade och harmoniserade kartläggningar. Inkomna data hade varierande datainnehåll och struktur. Mellan de olika bullerkartorna såg även urval eller sättning av intervaller i bullerkartorna olika ut. T.ex. redovisade en bullerkarta ljudnivåer från 4065 db, en annan 5590 db och en tredje 075 db. För att göra homogena kartor över en region bör att alla kartor redovisa samma spann av ljudnivåer. I många kommuner finns bullerkartor bara för tätbebyggda områden. I övriga områden saknas bullerdata, d.v.s. man vet inte vilka ljudnivåer som finns i dessa tomma områden. Denna typ av områden redovisas med grått i bullerkartan. I flera fall är det sannolikt så att ljudnivåerna är låga inom dessa områden. Ibland är det dock så att bullerkartan verkar följa gränser för kartblad och slutar tvärt. Här är alltså orsaken sannolikt en annan. Bullerkartering har gjorts under många år inom länet. Den äldsta kartan som ingår i den regionala bullerkartan är från 1999 och den senaste är från Där stora förändringar skett kan data ha blivit inaktuella och dessutom inte vara jämförbara med data från en intilliggande kommun med en nyare kartering. Under flera år hinner både trafik, infrastruktur, befolkning och bebyggelse ändra sig. Ett synkroniseringsproblem kan uppstå om man vill gör exempelvis exponeringsbedömningar för bebyggelse av idag med en bullerkarta som är 10 år gammal. Anledningen är att nya hus kan ha tillkommit och gamla har rivits. Dessutom kan nya vägar och spår ha byggts och trafikmängder ökat eller minskat. Allt detta kan sammantaget påverka ljudnivåer och bullerexponering från trafiken. Dessutom har

14 några trafikhuvudmän gjort karteringar under olika år för exempelvis olika kommundelar i en och samma kommun. 7 Beskrivning av metadata bullerkarta Detta kapitel syftar på att beskriva bullerdata som ligger till grund för den regionala bullerkartan. Metadata för de olika bullerskikten i WMSlänken och webbkartan ska redovisas på ett översiktligt sätt. Följande fem bullerskikt kan nås via WMStjänsten eller webbkartan: Karteringsläge (år 2012) Områden med låg trafikbullernivå (< 45 db) Vägtrafikbuller Spårtrafikbuller (SL och Trafikverket) Summerat väg och spårtrafikbuller Figur 4. Exempel på namn av de fem olika bullerskikten i ArcCatalog.

15 7.1 Karteringsläge Kartskiktet Karteringsläge visar helt enkelt Stockholms län indelad i de 26 kommunerna dvs. man kan se varje kommun samt kommungränserna. I de kommunerna där det har genomförts en bullerkartläggning kan man se årtalet där kartläggningen genomfördes. De kommunerna som saknade en kartläggning eller som inte tillhandahöll data till Bullernätverket under projektets genomförande är markerade med ingen data. Dessutom är karteringsläget indelat i tre olika klasser beroende på genomförandet av kartläggningen (JA, DELVIS och NEJ). Figur 5. Teckenförklaring Karteringsläge buller. Metadatabeskrivning Resursens namn Karteringsläge buller (kommunala kartläggningar). Sammanfattning Karteringsläge och i förekommande fall karteringsår för kommunala bullerkartläggningar. OBS: Senaste genomgång av data 2011 ändringar kan ha hänt. JA = Kommuntäckande bullerkartläggning NEJ = Kommunal bullerkartläggning saknas; det kan dock finnas bullerinformation i skiktet Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket) DELVIS = Vissa områden av kommunerna är karterade (t.ex. tätorter mm) Händelsedatum 2012

16 Underhållsfrekvens Ej planerat Resurskontakt Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Utsträckning Stockholms län Skala 1: Villkor för åtkomsttjänst Inga tillämpliga villkor Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik Tidsperiod (från) olika tidsperioder; 26 september 1999 Tidsperiod (till) olika tidsperioder; 26 september 2011 Referensdokument 7.2 Områden med låg trafikbullernivå (< 45 db) Kartan med låg trafikbullernivå är indelad i två olika områdestyper: områden med lägre nivåer än 45 db från bullerkartorna och tysta områden från de Gröna kilarna i länet. Dessa områden är framtagna på ett annat sätt än bullerkartorna. Utöver detta redovisas försvarets skjutområden och områden med högra nivåer än 45 db från bullerkartorna.

17 Metadatabeskrivning Resursens namn Områden med låg trafikbullernivå. Sammanfattning Kartan med låg trafikbullernivå är indelad i två olika områdestyper: områden med lägre nivåer än 45 db från bullerkartorna och tysta områden från Gröna kilarna i länet. Dessa områden är framtagna på ett annat sätt än bullerkartorna. Utöver detta redovisas försvarets skjutområden och områden med högra nivåer än 45 db från bullerkartorna. Händelsedatum 2012 Underhållsfrekvens Ej planerat Resurskontakt Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Utsträckning Stockholms län. Skala 1: Villkor för åtkomsttjänst Inga tillämpliga villkor Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik Tidsperiod (från) olika tidsperioder; 26 september 1999 Tidsperiod (till) olika tidsperioder; 26 september 2011 Referensdokument

18 7.3 Vägtrafikbuller Kartan med Vägtrafikbuller och samlat buller innehåller bara kommunala bullerdata. Dessa är uppdelade efter kommun i den slutliga databasen. Detta gäller även för de kommuner som har levererat summerat buller. Metadatabeskrivning Resursens namn Vägtrafikbuller (kommunala kartläggningar). Sammanfattning Sammanläggning av kommunala bullerkartor inom Stockholms län. Sammanställd i uppdrag av Bullernätverket. Kartläggningarna är gjorda för: Botkyrka, Sigtuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Upplands Väsby och Österåker. Titta alltid på skiktet Summerat väg och spårtrafikbuller (kommunala kartläggningar) först för att få en bild över bullersituationen. I kommuner där detta skikt inte finns titta på skikten Vägtrafikbuller (kommunala kartläggningar) och Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket). Händelsedatum 2012 Underhållsfrekvens Ej planerat Resurskontakt Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Utsträckning Botkyrka, Sigtuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Upplands Väsby och Österåker. Skala 1: Villkor för åtkomsttjänst Inga tillämpliga villkor Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik

19 Tidsperiod (från) olika tidsperioder Tidsperiod (till) olika tidsperioder Referensdokument 7.4 Spårtrafikbuller Kartan med spårtrafikbuller innehåller bullerdata från tre olika typer trafikhuvudmän: SL, Trafikverket och kommuner. Bullerkartorna överlagrar varandra på vissa ställen. Det är dock möjligt att tända och släcka olika kartlager efter behov. Funktioner för detta finns i de PDF filer som levererats från projektet. Metadatabeskrivning Resursens namn Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket). Sammanfattning Sammanläggning av bullerkartor från SL och Trafikverket. Sammanställd i uppdrag av Bullernätverket. Titta alltid på skiktet Summerat väg och spårtrafikbuller (kommunala kartläggningar) först för att få en samlad bild över bullersituationen. I kommuner där skiktet ovan inte finns titta på skikten Vägtrafikbuller (kommunala kartläggningar) och Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket). Händelsedatum 2012 Underhållsfrekvens Ej planerat Resurskontakt Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Utsträckning Stockholms län. Skala 1:20 000

20 Villkor för åtkomsttjänst Inga tillämpliga villkor Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik Tidsperiod (från) Tidsperiod (till) Referensdokument 7.5 Summerat väg och spårtrafikbuller Kartan med summerat väg och spårtrafikbuller är en kombination av kartan med spårtrafikbuller och kartan med vägtrafikbuller. Metadatabeskrivning Resursens namn Summerat väg och spårtrafikbuller (kommunala kartläggningar). Sammanfattning Sammanläggning av kommunala bullerkartor inom Stockholms län. Sammanställd i uppdrag av Bullernätverket. Kartläggningarna är gjorda för: Danderyd, Järfälla, Nacka, Sollentuna, Solna, Stockholm, Täby och Värmdö. Titta alltid på detta skikt först för att få en samlad bild över bullersituationen. I kommuner där detta skikt inte finns titta på skikten Vägtrafikbuller (kommunala kartläggningar) och Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket). Information om framtagningsår finns i skiktet Karteringsläge buller (kommunala kartläggningar). Händelsedatum 2012 Underhållsfrekvens Ej planerat

21 Resurskontakt Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Utsträckning Danderyd, Järfälla, Nacka, Sollentuna, Solna, Stockholm, Täby och Värmdö. Skala 1: Villkor för åtkomsttjänst Inga tillämpliga villkor Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik Tidsperiod (från) Tidsperiod (till) Referensdokument

22 Bilaga Metadatablad Karteringsläge Resursens namn Sammanfattning Karteringsläge buller (kommunala kartläggningar). Karteringsläge och i förekommande fall karteringsår för kommunala bullerkartläggningar. OBS: Senaste genomgång av data 2011 ändringar kan ha hänt. JA = Kommuntäckande bullerkartläggning NEJ = Kommunal bullerkartläggning saknas; det kan dock finnas bullerinformation i skiktet Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket) DELVIS = Vissa områden av kommunerna är karterade (t.ex. tätorter mm) Händelsedatum 2012 Underhållsfrekvens Resurskontakt Utsträckning Ej planerat Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Stockholms län Skala 1: Villkor för åtkomsttjänst Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik Inga tillämpliga villkor Tidsperiod (från) olika tidsperioder; 26 september 1999 Tidsperiod (till) olika tidsperioder; 26 september 2011 Referensdokument Exempelbild

23 Resursens namn Sammanfattning Händelsedatum 2012 Underhållsfrekvens Resurskontakt Utsträckning Områden med låg trafikbullernivå (< 45 db) Områden med låg trafikbullernivå. Kartan med låg trafikbullernivå är indelad i två olika områdestyper: områden med lägre nivåer än 45 db från bullerkartorna och tysta områden från Gröna kilarna i länet. Dessa områden är framtagna på ett annat sätt än bullerkartorna. Utöver detta redovisas försvarets skjutområden och områden med högra nivåer än 45 db från bullerkartorna. Ej planerat Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Stockholms län Skala 1: Villkor för åtkomsttjänst Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik Inga tillämpliga villkor Tidsperiod (från) olika tidsperioder; 26 september 1999 Tidsperiod (till) olika tidsperioder; 26 september 2011 Referensdokument Exempelbild

24 Resursens namn Sammanfattning Händelsedatum 2012 Underhållsfrekvens Resurskontakt Utsträckning Vägtrafikbuller Vägtrafikbuller (kommunala kartläggningar). Sammanläggning av kommunala bullerkartor inom Stockholms län. Sammanställd i uppdrag av Bullernätverket. Kartläggningarna är gjorda för: Botkyrka, Sigtuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Upplands Väsby och Österåker. Titta alltid på skiktet Summerat vägoch spårtrafikbuller (kommunala kartläggningar) först för att få en bild över bullersituationen. I kommuner där detta skikt inte finns titta på skikten Vägtrafikbuller (kommunala kartläggningar) och Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket). Ej planerat Skala 1: Villkor för åtkomsttjänst Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Botkyrka, Sigtuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Upplands Väsby och Österåker. Inga tillämpliga villkor Tidsperiod (från) olika tidsperioder; 26 september 1999 Tidsperiod (till) olika tidsperioder; 26 september 2011 Referensdokument Exempelbild

25 Resursens namn Sammanfattning Händelsedatum 2012 Underhållsfrekvens Resurskontakt Utsträckning Spårtrafikbuller Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket). Sammanläggning av bullerkartor från SL och Trafikverket. Sammanställd i uppdrag av Bullernätverket. Titta alltid på skiktet Summerat väg och spårtrafikbuller (kommunala kartläggningar) först för att få en samlad bild över bullersituationen. I kommuner där skiktet ovan inte finns titta på skikten Vägtrafikbuller (kommunala kartläggningar) och Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket). Ej planerat Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Stockholms län. Skala 1: Villkor för åtkomsttjänst Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik Inga tillämpliga villkor Tidsperiod (från) olika tidsperioder; 26 september 1999 Tidsperiod (till) olika tidsperioder; 26 september 2011 Referensdokument Exempelbild

26 Resursens namn Sammanfattning Händelsedatum 2012 Underhållsfrekvens Resurskontakt Utsträckning Summerat väg och spårtrafikbuller Summerat väg och spårtrafikbuller (kommunala kartläggningar). Sammanläggning av kommunala bullerkartor inom Stockholms län. Sammanställd i uppdrag av Bullernätverket. Kartläggningarna är gjorda för: Danderyd, Järfälla, Nacka, Sollentuna, Solna, Stockholm, Täby och Värmdö. Titta alltid på detta skikt först för att få en samlad bild över bullersituationen. I kommuner där detta skikt inte finns titta på skikten Vägtrafikbuller (kommunala kartläggningar) och Spårtrafikbuller (kartläggningar från SL och Trafikverket). Information om framtagningsår finns i skiktet Karteringsläge buller (kommunala kartläggningar). Ej planerat Skala 1: Villkor för åtkomsttjänst Skäl för begränsning av åtkomst Tillkomsthistorik Länsstyrelsen i Stockholm, Avdelning för planfrågor, Charlotta Sundelin, charlotta.sundelin@lansstyrelsen.se Danderyd, Järfälla, Nacka, Sollentuna, Solna, Stockholm, Täby och Värmdö. Inga tillämpliga villkor Tidsperiod (från) olika tidsperioder; 26 september 1999 Tidsperiod (till) olika tidsperioder; 26 september 2011 Referensdokument Exempelbild

27

28