Styrande dokument. Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd av bildningsnämnden , 19

Transkript

1 Styrande dokument Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd av bildningsnämnden , 19 Senast reviderad av bildningsnämnden , 28 Gäller från och med

2 2 Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Vi ska åt samma håll! Tillsammans!

3 3 Innehåll Inledning... 5 Tillitsbaserad styrning via löften... 6 Vad är ett löfte?... 6 Bildningsnämndens löften... 6 Uppföljning av löften... 6 Utbildning Från förskola till vuxenutbildning... 7 Systematiskt kvalitetsarbete enligt 4 kap. 3-8 skollagen (2010:800)... 7 Huvudmannanivå... 7 Enhetsnivå... 7 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet... 7 Dokumentation... 7 Åtgärder... 7 Rutiner för klagomål... 7 Modell för bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete... 8 Ansvarsfördelning... 9 Arbetsmodell och struktur för genomförande Elevhälsan Nyanländas lärande Strategi för skolutveckling i en digital tid Skolbibliotek Koppling mellan nationella mål och löften Tidplan Arenor för dialog mellan ansvarsnivåer Referenser Barnkonventionen och ungdomsfrågor Kultur och fritid... 14

4 4 Syfte Önskat läge Arbetsmodell Administration Syfte Önskat läge Arbetsmodell Ekonomi Bilagor Bilaga 1 biblioteksplan Bilaga 2 skolkultursplan... 16

5 5 Inledning Bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete handlar om utveckling och förbättring och hur väl de nationella och lokala styrdokumenten uppfylls. Syftet är att säkerställa verksamhetens kvalitet och likvärdighet med utgångspunkt i bibliotekslag, skollag, läroplan och andra skolförfattningar samt bildningsnämndens Löften. Utifrån analys av resultat i förhållande till de nationella och lokala styrdokumenten planeras och utvecklas verksamheterna. Utvecklingsområden identifieras för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella och lokala styrdokumenten. Det viktigaste arbetet sker dagligen i den pågående verksamheten! Huvudman har det yttersta ansvaret för att utbildning genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter. Detta yttersta ansvar medför att huvudman har en central roll när det gäller att bedriva och se till att det på enhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Huvudman ansvarar även för att det finns förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Underlag till huvudmans systematiska kvalitetsarbete bygger på uppgifter som kommer fram i kvalitetsarbetet på enhetsnivå och av andra uppgifter som är av vikt för utbildning och utveckling, till exempel nationell- och kommunal betygsstatistik (på enhetsnivå och skillnader mellan pojkar och flickor) samt förutsättningar för: god miljö för lärande medarbetare organisation resursfördelning Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet utförs systematiskt och kontinuerligt, vilket innebär att arbetet bedrivs strukturerat och uthålligt med fokus på långsiktig utveckling. Både förvaltningen och enhet hittar sina former och rutiner för att bedriva kvalitetsarbetet. I samband med det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att få med ett hållbarhetsperspektiv, vilket innebär att jämställdhet, tillgänglighet samt miljö- och klimatarbete beaktas. Enligt Skolverket är det en fördel med en gemensam kärnstruktur i både form och rutiner. Utifrån kärnstrukturen utvidgar och anpassar enheten sitt arbete utifrån verksamhetens behov och förutsättningar. Systematiken i bildningsnämndens kvalitetsarbete bygger på en modell som består av olika delar: Ansvarfördelning Struktur Löften Tidplan, som respektive verksamhetschef ansvarar för Arenor för dialog Bildningsnämnden bedriver systematiskt kvalitetsarbete för samtliga verksamheter. En del är lagstyrd och gäller förskola, skola, gymnasium och vuxenutbildning. Det systematiska kvalitetsarbetet för fritid och kultur är inte lika lagstyrt bortsett från Biblioteksplanen. Årligen fattar bildningsnämnden beslut om prioriterade utvecklingsområden. Parallellt bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket även påverkar det systematiska kvalitetsarbetet.

6 6 Tillitsbaserad styrning via löften 2017 fick kommundirektören i uppdrag att se över verksamhetsmålen på kommunövergripande nivå. Syftet var att ge kommunfullmäktige en annan metod för att utveckla och leda än balanserade styrkort och mål. Vad är ett löfte? Tänk dig in i rollen som barn, elev, förälder, brukare, företagare eller någon annan som behöver och använder kommunens service. Vad är viktigt för en kommun att lova? Löften kan handla om exempelvis bemötande, tid eller kvalitet och det ska direkt beröra kommunens invånare och eller brukare. Det kan alltså inte vara något som utvecklar kommunens verksamhet inåt men inte märks utåt. Bildningsnämndens löften 1. Vi lovar att ta tillvara allas lust att lära och utvecklas. 2. Vi lovar dig ett likvärdigt bemötande och delaktighet utifrån dina förutsättningar av professionella och engagerade medarbetare. 3. Vi lovar att information är tydlig och lättillgänglig. 4. Vi lovar trygga mötesplatser för upplevelser, lärande och meningsfull fritid. Uppföljning av löften Löften följs upp både inom det systematiska kvalitetsarbetet samt via ekonomistyrningen tre gånger per år: april, augusti och december.

7 7 Utbildning Från förskola till vuxenutbildning Systematiskt kvalitetsarbete enligt 4 kap. 3-8 skollagen (2010:800) Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

8 8 Modell för bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Modellen för bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete är framarbetad utifrån skollag, läroplan, skolverkets stödmaterial: Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, Kvalitetsarbete i praktiken, särskilt material framtaget som stöd för huvudmans kvalitetsarbete och olika forskares litteratur kring ämnet. Modellen visar hur huvudman skapar tydliga strukturer och fastställda rutiner för att säkra systematiken i processen kring det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns en grundläggande struktur som tydliggör vad i verksamheten som ska följas upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Rutiner finns kring: hur kvalitetsarbetet bedrivs på huvudmannanivå hur enheternas kvalitetsarbete tas tillvara när och hur enheternas dokumentation av kvalitetsarbetet ska finnas som ett underlag för huvudmannens kvalitetsarbete arenor för dialog mellan ansvarsnivåer, dvs. mellan huvudmannanivå och enhetsnivå Modellen: tydliggör kopplingen mellan nationella mål och Löften tydliggöra ansvarsfördelningen för det systematiska kvalitetsarbetets olika delar och moment

9 9 Ansvarsfördelning Huvudman ansvarar för att fördela resurser utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskrav kan uppfyllas. En viktig uppgift för huvudman är att se till att kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. Huvudman är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Rektorer ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och inre organisation enligt skollag, läroplaner, ämnesplaner och kursplaner samt övriga bestämmelser. De ansvarar för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Utveckla utbildning (Bild: skolverket Stöd för huvudmannens kvalitetsarbete )

10 10 Arbetsmodell och struktur för genomförande Det pågående arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet består i faser som ingår i en cyklisk process. Genom att faserna i modellen behandlas i tur och ordning underlättas arbetet med att följa upp och planera i verksamheten. Bild 1: Cyklisk process Bild 2: Struktur för hur dokumentation av faserna i den cykliska processen kan se ut Var är vi? Utifrån uppföljningen av verksamhetens arbete görs en kartläggning som beskriver ett nuläge, var vi är. En analys görs av nuläget, samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer, och beskriver var verksamheten står just nu i förhållande till de nationella styrdokumenten. Vart ska vi? Först när kartläggningen av nuläget är gjord, är det dags att ställa frågan: vart ska vi? Utifrån den samlade kartbilden som synliggjorts under fasen var är vi, tas beslut kring vilka identifierade utvecklingsområden som är mest angelägna att utveckla. Dessa beskrivs som prioriterade utvecklingsområden med tydliga kriterier. Hur gör vi? Vad är det som påverkar resultaten? Utifrån detta planeras konkreta, avgränsade, tidsbestämda och kommunicerade aktiviteter som ska leda fram till målet. Gör klart vem som bär ansvaret för aktiviteterna och vad ansvaret innebär. Kopplingen till forskning, beprövad erfarenhet och till de prioriterade utvecklingsområdena Vart ska vi? ska vara tydlig. Hur blev det? När aktiviteterna är genomförda följs resultatet av dessa upp. Ledde aktiviteterna till önskad måluppfyllelse? Vilka insikter har vi fått?

11 11 Elevhälsan Elevhälsans arbete är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Elevhälsan arbetar i första hand förebyggande. Nyanländas lärande Nyanländas lärande är en annan del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Under 2018 gjordes en grundlig kartläggning av nyanländas lärande och den ledde bland annat fram till att Handlingsplan för mottagande av nyanlända i Oskarshamns kommun reviderades. Kartläggningen är också vägledande i olika utvecklingsområden. Strategi för skolutveckling i en digital tid Digital kompetens är en förutsättning för att människor ska förstå världen och kunna förändra den, skriver utbildningsdepartementet Strategin för skolutveckling i en digital tid innehåller övergripande syfte och önskat läge för hur alla verksamheter inom bildningsnämndens utbildningsdel ska verka för att nyttja digitaliseringens möjligheter på bästa sätt utifrån barnens och elevernas bästa. Syftet med strategin är att: 1. Ge alla barn och elever lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. 2. Skapa goda lärmiljöer där tekniken är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. 3. Ge barn och unga i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Önskat läge Alla barn, elever, pedagoger och chefer är digitalt kompetenta Alla barn, elever och pedagoger har likvärdig tillgång till digitala verktyg och lärresurser. Alla barn, elever och pedagoger använder digitaliseringens möjligheter på likvärdigt sätt. Huvudman, pedagoger och chefer leder, planerar, följer upp och utvecklar verksamheten på ett strategiskt och vetenskapligt förankrat sätt. Uppföljning Insatser som genomförs inom ramen för Strategi för skolutveckling i en digital tid planeras, genomförs, dokumenteras, följs upp och utvärderas inom ramen av det ordinarie systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningsövergripande insatser och insatser på enhetsnivå följs systematiskt upp. De prioriterade utvecklingsområdena ska samtliga inom skolväsendet förhålla sig till. Redovisning sker löpande till nämnd om i vilken grad prioriterade utvecklingsområden i strategin nås. Skolbibliotek I skollagen anges att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta innebär att eleverna har tillgång till ett bibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del i elevernas undervisning för att bidra till att nå målen för utbildningen. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra meder. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera läsning. Skolbiblioteket används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens samt utgör ett stöd i elevernas lärande och utveckling. Genom det systematiska kvalitetsarbetet ansvarar rektor och bibliotekschef för hur arbetet bedrivs och vilka effekter detta har.

12 12 Koppling mellan nationella mål och löften Samtliga löften har en direkt koppling till skollagen och samtliga läroplaners uppdrag och värdegrund. Nedan följer några exempel. 1. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan och utbildning syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 2. Alla som arbetar i förskolan och skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 3. Alla som arbetar i förskolan och skolan ska samarbeta med barnen och elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla förskolans och skolan innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. 4. Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Alla som verkar i skolan ska alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Tidplan Tidplanerna för de olika verksamheterna, ansvarar verksamhetscheferna för att årligen uppdatera och redovisa i verksamhetens kalendarium. Tidplanen beskriver när olika moment på enhetsnivå och huvudmannanivå ska vara klar. Tidplanerna är kommunicerade och beslutade efter samverkan på verksamhetsnivå. Verksamhetscheferna redovisar för bildningsnämnden under oktober Hur blev det? Var är vi? och Vart ska vi?. I april redovisar rektorer för bildningsnämnden Hur gör vi. Arenor för dialog mellan ansvarsnivåer Verksamhetscheferna ansvarar för regelbundna dialoger med rektorer för de olika enheterna kring resultat på enhetsnivå, gruppnivå och individnivå. Dialogerna förs både gruppvis och individuellt. Verksamhetscheferna för dialog och informerar bildningsnämnden, enligt tidsplan, Hur blev det?, Var är vi? och Vart ska vi?. På en kvalitetsdag under våren där rektorer, bildningsnämnd, verksamhetschefer och skolchef deltar förs dialog om Hur gör vi. Bildningschefen och verksamhetscheferna för regelbundna dialoger utifrån löften och resultat.

13 13 Referenser Jan Håkansson, Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder, Studentlitteratur, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverket, 2017 Skolverkets kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket, 2015 Skolverket, Systematiskt arbete i skola och förskola Skollag (2010:800), 4 kap. 3-8 Kvalitetsverkstaden, skolverkets stöd till huvudmannen för bättre kvalitet ing/kvalitetsverkstaden

14 14 Barnkonventionen och ungdomsfrågor Barn och ungdomars delaktighet är en förutsättning för ett gott liv och en attraktiv kommun blir Barnkonventionen lag och bildningsnämnden förhåller sig väl till detta. Under 2019 görs en kartläggning. Regelbundet hålls bildningsnämnden informerad utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv. Kultur och fritid Där folk mår bra dit vill andra! Detta är bakgrunden till det kultur- och fritidsengagemang som finns i Oskarshamns kommun. Ett rikt kultur- och fritidsliv ökar kommunens möjlighet att locka till sig människor med nya och spännande idéer. Det skapar företag, fler investeringar och en växande kommun. Utifrån detta och bildningsnämndens löften bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet. Biblioteksplanen och skolkulturplanen är lokala styrdokument för kulturverksamheten. Dessa följs upp årligen genom det systematiska kvalitetsarbetet. Kulturchefen och fritidschefen redovisar under det första kvartalet det systematiska kvalitetsarbetet i bildningsnämnden. Syfte Att få syn på och tydliggöra det utvecklingsarbete som görs. Önskat läge Ökad kvalitet och attraktion en bättre kommun! Arbetsmodell Hur blev det förra året? Här beskrivs hur det gick med de prioriterade utvecklingsområdena. Var är vi? Utifrån uppföljningen av verksamhetens arbete görs en kartläggning som beskriver ett nuläge, var vi är. En analys görs av nuläget, vilket innebär att beskriva var verksamheten står just nu i förhållande till det önskade läget som finns uppsatta för verksamheten. Vart ska vi? Efter kartläggningen av nuläget ställs frågan: vart ska vi? Utifrån den samlade kartbilden som synliggjorts under fasen var är vi, tas beslut kring vilka identifierade utvecklingsområden som är mest angelägna att utveckla. Dessa beskrivs som prioriterade utvecklingsområden med tydliga kriterier. Hur gör vi? Vad är det som påverkar resultaten? Utifrån detta planeras konkreta, avgränsade, tidsbestämda och kommunicerade aktiviteter som leder fram till målet. Gör klart vem som bär ansvaret för aktiviteterna och vad ansvaret innebär. Kopplingen till forskning, beprövad erfarenhet och till målen Vart ska vi? ska vara tydlig. Hur blev det? När aktiviteterna är genomförda följs resultatet av dessa upp. Ledde aktiviteterna till önskat läge? Vilka insikter har vi fått?

15 15 Administration En kompetent, effektiv och tydlig administration är en förutsättning för en väl fungerande organisation. Årligen följs det systematiska kvalitetsarbetet upp och dialoger förs mellan medarbetare, administrativ chef, samverkansgrupp och förvaltningschef. Syfte Att få syn på och tydliggöra det utvecklingsarbete som görs. Önskat läge Ökad kvalitet och attraktion en bättre kommun! Arbetsmodell Hur blev det förra året? Här beskrivs hur det gick med de prioriterade utvecklingsområdena. Var är vi? Utifrån uppföljningen av verksamhetens arbete görs en kartläggning som beskriver ett nuläge, var vi är. En analys görs av nuläget, vilket innebär att beskriva var verksamheten står just nu i förhållande till det önskade läget som finns uppsatta för verksamheten. Vart ska vi? Efter kartläggningen av nuläget ställs frågan: vart ska vi? Utifrån den samlade kartbilden som synliggjorts under fasen var är vi, tas beslut kring vilka identifierade utvecklingsområden som är mest angelägna att utveckla. Dessa beskrivs som prioriterade utvecklingsområden med tydliga kriterier. Hur gör vi? Vad är det som påverkar resultaten? Utifrån detta planeras konkreta, avgränsade, tidsbestämda och kommunicerade aktiviteter som leder fram till målet. Gör klart vem som bär ansvaret för aktiviteterna och vad ansvaret innebär. Kopplingen till forskning, beprövad erfarenhet och till målen Vart ska vi? ska vara tydlig. Hur blev det? När aktiviteterna är genomförda följs resultatet av dessa upp. Ledde aktiviteterna till önskat läge? Vilka insikter har vi fått? Ekonomi En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet är en budget i balans. Budgeten fördelas utifrån de principer som bildningsnämnden beslutat om. Samtliga chefer planerar och genomför verksamheten efter samverkan med medarbetarna utifrån de ekonomiska ramar som ges. Ekonomin och sjukfrånvaro följs upp varje månad, delårsbokslut och bokslut. I samband med dessa uppföljningar görs en prognos för året. Vid behov beskrivs vilka åtgärder som genomförs för att ha en budget i balans samt att sjukfrånvaron inte ska vara högre än 5 %. Vid tre tillfällen följs också bildningsnämndens löften upp i samband med ekonomi, per april, augusti samt december.

16 Bilagor Bilaga 1 biblioteksplan Bilaga 2 skolkultursplan 16

17 BILAGA 1 Styrande dokument Biblioteksplan för Oskarshamns kommun Fastställd av kommunfullmäktige , 6 Gäller från och med

18 PROTOKOLL Sida 1 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr KS 2019/ Revidering av biblioteksplanen Kommunfullmäktiges beslut Oskarshamns kommuns biblioteksplan revideras, innebärande att bildningsnämnden ges rätt att besluta om förändringar gällande hur och var verksamheterna Folkbibliotek och Skolbibliotek ska bedrivas. Ärendet Kommunens biblioteksplan antogs av kommunfullmäktige , 6. I biblioteksplanens avsnitt Folkbibliotek anges att Oskarshamns folkbiblioteksverksamhet ska bedrivas på följande platser: Stadsbiblioteket i centrala Oskarshamn Biblioteksfilialen i Figeholm Biblioteksfilialen i Kristdala Biblioteksfilialen i Kristineberg Biblioteksfilialen i Påskallavik Bokbussens hållplatser runt om i kommunen Vidare anges i avsnitt Skolbibliotek att Oskarshamns skolbiblioteksverksamhet ska bedrivas på följande platser: Skolbibliotek i Figeholm Skolbibliotek i Kristdala Skolbibliotek i Kristinebergsskolan Skolbibliotek i Norra skolan Skolbibliotek i Påskallavik Skolbibliotek i Rödsleskolan Skolbibliotek i Vallhallaskolan Bokbussbesök vid skolan i Bockara Bokbussbesök vid skolan i Fårbo Bokbussbesök vid skolan i Misterhult Bokbussbesök vid skolan i Saltvik Gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet Ovanstående precisering av biblioteksverksamheten försvårar för bildningsnämnden att planera och driva verksamheten på ett optimalt sätt. Mot denna bakgrund föreligger ett behov av att ge bildningsnämnden rätt att besluta om var och hur biblioteksverksamheten ska bedrivas utifrån givna målsättningar och budgetramar. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande från kommunstyrelsens kansli, , föreslås följande: Oskarshamns kommuns biblioteksplan revideras innebärande att bildningsnämnden ges rätt att besluta om förändringar gällande hur och var verksamheterna Folkbibliotek och Skolbibliotek ska bedrivas. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

19 PROTOKOLL Sida 2 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum fortsättning Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 13, beslut enligt kansliets förslag. Kommunstyrelsen föreslår , 52, beslut enligt arbetsutskottets förslag. Dagens sammanträde Faig Osmanov (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens beslut. Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande kommunstyrelsens kansli, Bilaga Biblioteksplan Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , Kommunstyrelsen , 52. Skickas till Bildningsnämnden Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

20 Biblioteksplan Oskarshamns kommun

21 Innehåll 1. Oskarshamn kommuns bibliotek Bibliotekets uppdrag Nulägesanalys Bibliotekets verksamhet och vision Folkbibliotek Skolbibliotek Biblioteksplanens fokusområden och uppföljning Presentation av fokusområden för Barn och unga Digital delaktighet Kulturella mötesplatser Mångspråk Tillgänglighet

22 1. Oskarshamn kommuns bibliotek Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, 2 bibliotekslagen (BL) Bibliotekets uppdrag Oskarshamn kommuns biblioteksplan syftar till att säkerställa att biblioteksverksamheten i kommunen utformas i enlighet med de lagkrav som styr verksamheten samt enligt lokala visioner och målsättningar. Planen är ett politiskt styrdokument som beskriver hur biblioteksverksamheten i kommunen är utformad samt riktningen för hur den ska utvecklas de närmaste åren utifrån utvalda fokusområden med tillhörande strategier. Bibliotekslagen (2013:801) och Skollagen (2010:800) är lagar som reglerar bibliotekets verksamhet, liksom även Diskrimineringslagen (2008:567), Minoritetslagen (2009:724) och Jämställdhetslagen (1991:433). Idédokument som UNESCO:s folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifest tillsammans med FN:s barnkonvention genomsyrar även de utformningen av Oskarshamns biblioteksplan. Oskarshamns kommuns biblioteksverksamhet utformas kommunpolitiskt ytterst utifrån kommunens övergripande vision: Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet, och kommunfullmäktiges kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning Attraktiv arbetsgivare Ökad tillväxt Attraktiv kommun med hög livskvalitet Tillsammans med bildningsförvaltningens vision om ett gott liv innebär det att grunden för all den verksamhet biblioteket har är att bidra till besökarens goda livskvalitet. Genom att erbjuda alla bibliotekets besökare platser och verksamheter runt om i kommunen som berikar bidrar biblioteksverksamheten i Oskarshamn till kommunens mål om att bli en attraktiv plats för både boende och besök vilket i sin tur understödjer det kommunövergripande målet om Oskarshamn som en tillväxtkommun. Biblioteket ska på detta sätt vara en betydelsefull aktör för samhällsutvecklingen i Oskarshamns kommun. I dokumentet Strategisk plan för folkhälsa och samhällsskydd i Oskarshamns kommun (2012) beskrivs utvalda nationella målområden för kommunens arbete med folkhälsa. Delaktighet och inflytande i samhället tillsammans med barn- och ungas uppväxtvillkor är två prioriterade målområden för 3

23 Oskarshamns kommun där biblioteksverksamheten med sitt uppdrag kan spela en viktig roll. I den regionala utvecklingsstrategin för Kalmar län står följande: Bibliotek, studieförbund och folkhögskolor har en stor betydelse för att stärka folkhälsan, öka delaktigheten och engagemanget i samhället, höja och utjämna bildnings- och utbildningsnivån samt underlätta ungas etablering i arbetslivet. Kommunens bibliotek är till för alla men ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och unga, personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska. Dessa områden återkommer i bibliotekets fokusområden för I bibliotekets verksamhet ska särskild uppmärksamhet ägnas åt barn- och ungdomar, personer med funktionsnedsättning och personer med annat modersmål än svenska. 4,5 och 8 BL I dokumentet Program för personer med funktionsnedsättning, som antogs i kommunfullmäktige , 26, framgår det att Oskarshamns kommun ska sträva efter att alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda inne- och utemiljöer i vår kommun samt att alla ska kunna delta i och tillgodogöra sig kultur- och fritidsaktiviteter. Förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning ligger till grund för utformningen av bibliotekets verksamhet. Ur e-oskarshamn, kommunens e-strategi (2008), ges att informationstekniken skall bidra till att medborgarna får bättre information, service och större tillgänglighet till kommunens tjänster, oavsett tidpunkt och geografi. Bibliotekets verksamhet utformas för att bidra till den digitala delaktighet som kommunens e-strategi kräver. Digital delaktighet är ett av bibliotekets fokusområden för Nulägesanalys Oskarshamns kommun visar på en utveckling där befolkningen blir allt äldre. Detta är inte på något vis unikt för kommunen och förklaras till stor del av att den genomsnittliga livslängden under en längre tid har ökat. För att möta detta ställs för kommunens bibliotek ökade krav på tillgänglighet i flera avseende, inte minst i den fysiska utformningen av våra lokaler men också på våra mediers tillgänglighet i form av till exempel litteratur med stor stil och talböcker. Å andra sidan förväntas antalet barn i åldrar 1-6 år öka i Oskarshamns kommun under de kommande åren. För bibliotekets del motiverar det till ökade satsningar på målgruppen barn och unga. Oskarshamns kommun har under de senaste åren, precis som många andra svenska kommuner, också mottagit många nyanlända, individer med annat modersmål än svenska. För att möta denna målgrupp erfordras satsningar från bibliotekets sida på litteratur på andra språk men också på språklig tillgänglighet för våra lokaler och verksamhet. Människor i vår kommun har olika förutsättningar och bakgrunder och består av kvinnor och män som är fördelade över olika åldrar. Kommunen består av en större tätort och ett antal mindre tätorter med omgivande landsbygd. 4

24 1.3 Bibliotekets verksamhet och vision Oskarshamns kommuns bibliotek ska arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, för att främja litteraturens ställning och bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska utgöra platser som är öppna och tillgängliga för alla, oavsett individens bakgrund eller förutsättningar och utan krav på motprestation. Platser dit alla kan komma för att kostnadsfritt finna litteratur och information, en stund i avskildhet eller ett tillfälle att möta andra och uppleva saker tillsammans. Verksamheten ska, hela tiden och i allt som görs, präglas av allsidighet och kvalitet. Det ska finnas en strävan efter att verksamheten kontinuerligt utformas efter samhällets behov och användarnas önskemål och att den sprids i hela kommunen. Vision för Oskarshamns biblioteksverksamhet: Vidgade vyer åt alla! Med visionen menas att biblioteket ska erbjuda alla möjlighet att utvecklas och inspireras, oavsett förutsättningar, ålder eller bakgrund. Det är därför viktigt att alla grupper i samhället är representerade och känner sig delaktiga i verksamhetens utbud. För att bryta strukturer och ge fler människor möjlighet att nå sin fulla potential ska bibliotekets verksamhet fokusera på de sju diskrimineringsgrunderna - etnisk tillhörighet (etnicitet), religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning och ålder. Biblioteket ska genom att bryta stereotypa mönster ge alla lika förutsättningar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna (se faktaruta). Oskarshamns biblioteksverksamhet består av ett stadsbibliotek beläget i centrala Oskarshamn, folkbiblioteksfilialer i Figeholm och Kristdala, skolbibliotek på Norra skolan, Rödsleskolan och Vallhallaskolan, integrerade folk- och skolbibliotek i Kristineberg och Påskallavik, gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet och en bokbuss Folkbibliotek Folkbibliotekets huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur ( ) Biblioteket ska stimulera barns läsning, verka för kulturell mångfald och garantera alla medborgares tillgång till all sorts samhällsinformation. Unescos folkbiblioteksmanifest 1994 Oskarshamns folkbiblioteksverksamhet ska bedrivas på följande platser: Stadsbiblioteket i centrala Oskarshamn Biblioteksfilialen i Figeholm Biblioteksfilialen i Kristdala Biblioteksfilialen i Kristineberg Biblioteksfilialen i Påskallavik Bokbussens hållplatser runt om i kommunen 5

25 1.3.2 Skolbibliotek Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Unescos skolbiblioteksmanifest 1999 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek, enligt 2 kap. 36 skollagen. Skolinspektionen har vidare förtydligat att skolbibliotekets innehåll ska vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Oskarshamns skolbiblioteksverksamhet ska bedrivas på följande platser: Skolbibliotek i Figeholm Skolbibliotek i Kristdala Skolbibliotek i Kristinebergsskolan Skolbibliotek i Norra skolan Skolbibliotek i Påskallavik Skolbibliotek i Rödsleskolan Skolbibliotek i Vallhallaskolan Bokbussbesök vid skolan i Bockara Bokbussbesök vid skolan i Fårbo Bokbussbesök vid skolan i Misterhult Bokbussbesök vid skolan i Saltvik Gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet 6

26 Kommunens skolbiblioteksverksamhet regleras ytterligare i läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan samt beskrivs övergripande mål i Kulturplan för förskola och grundskola i Oskarshamns kommun (2016). 1.4 Biblioteksplanens fokusområden och uppföljning Utifrån nationella och lokala styrdokument, nulägesanalysen samt bibliotekets övergripande vision har för perioden fem fokusområden identifierats. Dessa fokusområden kommer under samma period att riktas särskild uppmärksamhet. Barn och Unga Digital delaktighet Kulturella mötesplatser Mångspråk Tillgänglighet För vart och ett av dessa fokusområden finns i biblioteksplanen en vision och ett uppföljningsbart mål. Bildningsnämnden kommer årligen besluta om uppföljningsbara mål för varje fokusområde. Bildningsnämndens mål och biblioteksverksamhetens aktiviteter kommer finnas tillgängliga på bibliotekets hemsida och i tryckt format på alla bibliotek runt om i kommunen. Uppföljningen av dem kommer kontinuerligt att ske inom ramen för bibliotekets kvalitetsarbete. Utvärdering av biblioteksplanen på en övergripande nivå sker till kommunfullmäktige i slutet av planperioden och inför antagandet av en ny biblioteksplan år Presentation av fokusområden för Barn och unga Vision för fokusområdet Barn och unga: Ge alla barn sin egen anledning att komma till biblioteket. Mål för fokusområdet Barn och unga och år 2020: Informera om vikten av högläsning samt presentera bibliotekens aktiviteter på föräldramöten i en ökad utsträckning. Detta i syfte att göra föräldrarna mer medvetna om vad biblioteket kan erbjuda. Inom detta område arbetar kommunens bibliotek för barn och unga utanför deras skoltid och syftet är att främja barn och ungas språkutveckling och stimulera till läsning. För att uppnå detta ska det erbjudas ett brett utbud av barn- och ungdomslitteratur och ett kvalitativt programutbud av aktiviteter riktade mot barn och unga. Utbudet ska präglas utav mångfald. Lokalerna ska utformas på så vis att barn och unga uppfattar dem som både inbjudande och spännande. 7

27 2.2. Digital delaktighet Vision för fokusområdet Digital delaktighet: Ge alla våra besökare kunskapen och verktygen till digital delaktighet. Mål för fokusområdet Digital delaktighet och år 2020: Arrangera temaveckor med inriktning digital delaktighet i en ökad utsträckning. Kommunens bibliotek ska verka för att alla våra användare ska kunna ta del av det digitala samhällets möjligheter och tjänster. För att uppnå detta ska vi arrangera aktiviteter som kan bidra till att utveckla användarnas förtrogenhet för informationsteknik och hur den kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet. Dessutom ska Oskarshamns bibliotek borga för att våra användare erbjuds tillgång till den teknik och de verktyg som samhället kräver för att kunna vara digitalt delaktig Kulturella mötesplatser Vision för fokusområdet Kulturella mötesplatser: Utgöra inspirerande och välkomnande mötesplatser för alla. Mål för fokusområdet Kulturella mötesplatser och år 2020: Arrangera evenemang i samarbete med lokala kultur- och samhällsföreningar i en ökad utsträckning. Syftet är att föreningslivet ska få en arena på biblioteket, och att besökarna genom biblioteket ska få chansen att upptäcka kommunens föreningsliv. 8

28 Kommunens bibliotek ska erbjuda välkomnande och inspirerande mötesplatser för alla. Mötesplatserna ska med demokratisk grund inspirera till skapande och lärande som stimulerar till nyfikenhet och kreativitet. Mötesplatserna ska bidra till ökad förståelse för andra människor och på så vis motverka fördomar. Biblioteket ska vara en plats där alla människor kan träffas och berikas, alldeles oavsett bakgrund och förutsättningar Mångspråk Vision för fokusområdet Mångspråk: Vara en länk in i det svenska samhället och främja läsning för personer med andra modersmål än svenska. Mål för fokusområdet Mångspråk och år 2020: Erbjuda tolk vid våra arrangemang i en ökad utsträckning. Detta i syfte att i högre grad tillgängliggöra evenemangen för besökare som inte har svenska som modersmål. Kommunens bibliotek ska bidra till etablering av nyanlända och främja läsning för minoritetsgrupper med annat modersmål än svenska. För att kunna lyckas med det måste kommunens bibliotek utgöra tillgängliga och välkomnande platser för alla oavsett språk eller etnisk bakgrund. Kommunens bibliotek ska arbeta tillsammans med kommunens övriga aktörer i etableringsprocessen och rikta en del av vår egen programverksamhet mot just denna målgrupp. Kommunens bibliotek ska erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, övriga språk och på lättläst svenska Tillgänglighet Vision för fokusområdet Tillgänglighet: Vår verksamhet ska vara öppen och tillgänglig för alla. Mål för fokusområdet Tillgänglighet och år 2020: Den fysiska tillgängligheten på alla kommunens bibliotek ska senast 2018 vara genomgångna tillsammans med Rådet för personer med funktionsnedsättning och överenskomna förbättringar från den genomgången ska vara utförda senast Kommunens bibliotek ska arbeta för att alla ska ha tillgång till en god biblioteksservice. Därför ska verksamheten utformas så att alla individer kan ta del av den, oberoende av var man bor eller när man har möjlighet att besöka biblioteket. Biblioteksverksamheten ska fortsätta utgöras av ett stadsbibliotek beläget i centrala Oskarshamn, folkbiblioteksfilialer i Figeholm och Kristdala, skolbibliotek på Norra skolan, Rödsleskolan och Vallhallaskolan, integrerade folk- och skolbibliotek i Kristineberg och Påskallavik, gymnasiebibliotek i Oscarsgymnasiet och en bokbuss. Alla platser där kommunens bibliotek bedriver verksamhet ska kännetecknas av fysisk och digital tillgänglighet. Vidare ska bibliotekens tjänster vara tillgängliga för alla oavsett individens ålder, förutsättningar och förmåga att ta del av dem. 9

29 Faktaruta diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. Funktionsnedsättning - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism. Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur individen uppfattar sitt kön eller hur individen uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, dvs hur individen beter sig eller hur individen ser ut kopplat till kön. Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att individen är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, dvs sin uppnådda levnadslängd. 10

30 BILAGA 2 Styrande dokument Skolkulturplan Fastställd av bildningsnämnden , 25 Gäller från och med

31 Skolkulturplan ett gott liv -ett stöd i förskolan och grundskolan, Oskarshamns kommun Skolkulturplanen, ett gott liv bygger på: -Barnkonventionen -Förskolan och grundskolans styrdokument -Relevant, en strategi för samverkan mellan skola och kultur i Kalmar län -Bildningsnämndens vision, ett gott liv Godkänd av bildningsnämnden , 25

32 Inledning Varför en skolkulturplan Relevant är en strategi som reglerar samverkan mellan Regionförbundet i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län och Linnéuniversitetet. Målet med strategin är att öka samverkan mellan kommunerna och den regionalt finansierade länskulturen, i nära samspel med nationella och lokala kulturaktörer samt Linnéuniversitetet. Syftet med strategin är att gemensamt verka för ökad måluppfyllelse. Detta ska ske genom att säkerställa alla grundskoleelevers rätt till att uppleva, pröva och använda all slags konst och kultur i sitt lärande. För att en kommun ska kunna ingå i den regionala strategin krävs en lokal, politiskt förankrad, skolkulturplan. Planen ska ta hänsyn till kommunens specifika förutsättningar och omfatta och definiera: - en garanti för alla barn och elevers likvärdiga tillgång till all kultur som konsumenter, deltagare och producenter inom ramen för läroplanen. - en ansvarig samordnare. - en organisation för kultur i skolan och hur den samordnas med sökande av externa medel. - hur pedagoger och elever har inflytande i den kommunala skolkulturorganisationen. - en ordinarie verksamhetsbudget. - mål för tillfälliga projekt och hur de samordnas med ordinarie verksamhet. - en plan för systematiskt kvalitetsarbete. Kulturinstitutioner och skola ska gemensamt utveckla en hållbar samverkan för att tillgodose skolans och elevernas behov (regionala utvecklingsstrategin, RUSen) Processen kring upprättandet av planen Skolkulturplanen är framtagen av en arbetsgrupp bestående av rektorer och förskolechefer. Rektorer och förskolechefer är de som enligt skollagen ska leda och samordna det pedagogiska arbetet vid sin förskole- respektive skolenhet. Förskolan och skolan styrs av läroplanen och Skolkulturplanen ska verka som ett stöd för att leva upp till läroplanens mål, i den vardagliga verksamheten. 2

33 Likvärdiga möjligheter Alla barn och elever i förskolan och grundskolan i Oskarshamns kommun ska ges lika tillgång till utbildning och lika kvalité på utbildning enligt bildningsnämndens verksamhetsmål. Inom kultur i förskolan och skolan innebär det att barn och elever utifrån likvärdiga möjligheter får ta del av professionell kultur och tillfällen till eget skapande. Likvärdiga möjligheter gäller alla barn och elever oavsett kön, funktionsnedsättning, kulturell, etnisk, social, ekonomisk eller religiös bakgrund. Kultur och estetik är en integrerad del av lärandet och används för att stödja och komplettera förskolan och skolans lärprocesser. Detta i syfte att ge barn och elever flera förutsättningar och möjligheter till en högre måluppfyllelse. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (skolverket 2010, 7) ska förskolan sträva efter att främja barns utveckling och lärande genom att: skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod Enligt skolans uppdrag i läroplanen, Lgr 11, (skolverket 2011, 10) för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska eleverna få: uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Kulturens mångfald I Oskarshamns kommuns förskolor och grundskolor ges barn och elever möjlighet till att möta kulturens mångfald. kulturarv teater media internetkultur dans miljöer bildkonst hantverkskonst musik leksaker data/tv-spel skapande i bild, text och form foto arkitektur drama film rytmik design mötet med människor 3

34 ett gott liv Grunden i allt som görs inom förskolan och grundskolan i Oskarshamns kommun är att barn och elever får ett gott liv. Barn och elever möter kultur från den kultur som de lever i, detta i ett samhälle som är i en ständig förändring. I förskolan och grundskolan skapas en interkulturell kommunikation, det vill säga mötet mellan personer från skilda kulturer, med skilda modersmål och levnadsregler. Denna interkulturella kommunikation är viktig, då den skapar en grundläggande förståelse och aktning för varje människa, oavsett bakgrund. Barn och elever får delta i möten med olika kulturyttringar. Dessa möten ger möjligheter till att förena människor, skapa samhörighet, vara identitetsskapande och att barn och elever får känna sig delaktiga i det gemensamma kulturarvet, både i närområdet och i omvärlden. Kulturmöten ger barn och elever förutsättningar för att utveckla förmågan i att begrunda hur människor och samhälle formas, förändras och samverkar, vilket i sin tur kan ge en ökad förståelse för ett historiskt perspektiv. Barn och elevers inflytande I enlighet med förskolan och grundskolans styrdokument jobbar förskolan och grundskolan i Oskarshamns kommun med elevinflytande. Barn och elever känner sig delaktiga och får möjlighet i att påverka innehåll och utformning utifrån mål i läroplanen. Pedagoger ser ur barn och elevers perspektiv och tar tillvara på deras kompetenser, tankar, åsikter och handlingar i förhållande till ålder och mognad. Barn och elevers erfarenheter tas tillvara på ett sätt som gör att kulturaktiviteter och kulturmöten blir relevanta i den vardag som barn och elever lever i. 4

35 Kulturgaranti I Oskarshamns kommun ges alla barn och elever i förskolan och grundskolan en kulturgaranti. Kulturgarantin syftar till att ge barn och elever en ökad möjlighet till en likvärdig tillgång till professionell kultur, där barn och elever får delta i kulturen som konsumenter, deltagare och producenter * Aktiviteter Ålder musik teater/dans skolbio författarbesök bokprat 3 åringar x 4 åringar x x 5 åringar x åk 0 x åk 1 x x åk 2 x x X åk 3 x x x åk 4 x x x åk 5 x x x åk 6 x x X åk 7 x x x åk 8 x x x åk 9 x x Bild: Detaljplan över vad, när och till vem som olika aktiviteter erbjuds, då det gäller den centralt styrda verksamheten som finansieras av de interna medlen, inom förskola och grundskola. x markerar vad, när och till vem som aktiviteten erbjuds. * Barn och elever ska delta i kulturen som: konsumenter - de får möta och uppleva kultur, deltagare - pröva och reflektera över kulturupplevelsen och producenter - kultur av barn, en elevproduktion/eget skapande. 5

36 Resurser Skönlitteratur -Författarcentrum -Oskarshamns kommuns folk- och skolbibliotek Teater/dans -Riksteatern i Kalmar län -Byteatern Kulturarv -Besöksmål i kommunen -Kommunens kulturinstitutioner, till exempel Kulturhuset -Regionala kulturinstitutioner, till exempel Kalmar läns museum Musik -Länsmusiken, med musikprogram, konserter och workshops -Oscargymnasiets estetprogram -Oskarshamns musikskola Statens kulturråd -Skapande skola projekt, utifrån behov och önskemål görs ansökan om medel till att anlita professionella konstnärer eller kulturpedagoger i undervisningen med elevernas eget skapande i fokus. Bildkonst -Konst i den offentliga miljön -Kommunens kulturinstitution, till exempel kulturhusets konsthallen -Regionala kulturinstitutioner, till exempel Kalmar läns konstmuseum -Länets konstkonsulent Slöjdverkstad Kalmar läns hemslöjd Film -Sagabiografen, Oskarshamn -Svenska filminstitutet -SLI.SE/AV-Media Kalmar län -Reaktor sydost 6

37 Ansvarsfördelning Förskola och skola ansvarar för att: -använda kulturen som ett stöd och ett komplement till lärprocesser i lärandet. Förskolechef och rektor ansvarar för att: -barn och elever i förskolan och grundskolan ges möjlighet att ta del av utbudet enligt skolkulturplanen. -utse kulturombud. Kommunala kulturinstitutioner ansvarar för att: -stödja och komplettera skolans lärprocesser. -förmedla det aktuella utbudet. Kultursamordnare ansvarar för att: -sammankalla kulturgrupper för att besluta om inköp och utvärdera den genomförda verksamheten. -köpa in och organisera kulturarrangemang som beslutas kring på kulturombudsmötena. -förmedla det aktuella utbudet och ombesörja inbjudningar till arrangörsträffar med mera. -samordna skapande skola: ansökan, planering, genomförande och uppföljning. -samla in uppföljningsmaterial som blir underlag i utvärderingen. Kulturombud ansvarar för att: -delta i kulturombudsträffar, arrangörsträffar etc. -förmedla information till och från verksamheterna samt önskemål, behov och synpunkter från skolan till kulturen. -vara ett stöd i verksamheten för att boka bussresor utifrån de förutsättningar som finns. Ekonomi -det finns en ordinarie verksamhetsbudget. Uppföljning -läroplanens mål följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. 7