Effektiv lärlingsutbildning och ett välfungerande lärande på arbetsplats - 20 principer framtagna av Europakommissionen

Transkript

1 Effektiv lärlingsutbildning och ett välfungerande lärande på arbetsplats - 20 principer framtagna av Europakommissionen European Commissioner for Employment, Social Affairs, Skills and Labour Mobility Översättningen är gjord av Björn Wärnberg och är inte granskad av en professionell översättare. De framtagna principen utvecklas i rapporten och i översättningen har vissa delar valts ut. Där den utvecklande texten bara delvis har återgetts har det markerats med tre punkter före och eller efter stycket. Markeringar med klamrar [ ] innebär att översättaren gjort ett tillägg eller en kommentar som förtydligar eller en koppling till svenska förhållanden som kan underlätta förståelsen. I några fall har den engelska texten också återgivits och då med klamrar och kursiv stil exempelvis [text]. De länderexempel som finns i rapporten har återgivits med kursiv stil. 1 nationell nivå och arbetsmarknadsparternas engagemang Princip 1: En tydlig och konsekvent rättslig ram som gör det möjligt för lärlingsutbildningens parter att agera effektivt och garantera ömsesidiga rättigheter och skyldigheter (sid 7) ett återkommande ämne för förtydligande är lärlingars status som studerande eller anställd; det är kopplat till frågor om semesterlagstiftning, reglering av arbetstiden, arbetsmiljö och säkerhetsfrågor, föräldraledighet, sjukförsäkring och liknande. Det är inte bara en teknisk fråga som ska lösas, utan kan också vara en politisk oro hos olika intressenter (t.ex. arbetsmarknads- eller utbildningsdepartement) som kan ha olika perspektiv på lärlingsutbildning. Princip 2: En strukturerad löpande dialog mellan lärlingsutbildningens parter och en öppen struktur för samordning och beslutsfattande (sid 9) Utöver de vanliga aktörerna som utbildningsföretag, yrkesutbildningsskolor, departement, myndigheter, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och handelskamrar inom industri och handel, kan detta även omfatta föräldrars och målsmän samt forskningsorganisationer. För att samordna verksamheten i dessa intressegrupper, måste lämpliga strukturer för kommunikation och beslutsfattandet vara på plats. Många medlemsstater har upprättat formella system för återkoppling mellan yrkesutbildningen (skolor, huvudmän, myndigheter och utbildningsdepartement) och

2 arbetsmarknadsorganisationerna (företag, handelskammare, arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer, etc.) för att inrätta nya eller uppdatera befintliga kvalifikationer, yrkesutbildningsprogram eller kursplaner. De formella systemen för återkoppling kan t.ex. vara kommittéer och råd som företräder arbetsmarknadens parter och andra intressenter i yrkesutbildning och lärlingsutbildning. Sådana kommittéer och råd representerar vanligtvis en viss sektor där de övervakar utvecklingen av nya kompetensbehov på arbetsmarknaden i syfte att uppdatera yrkesutbildningen. Princip 3: Att stärka den roll som arbetsmarknadens parter har genom erfarenhetsoch kunskapsuppbyggnad [capacity building], ta del av huvudmannaskapet [ownerchip] och så småningom tar på sig ansvar för genomförandet [responsibility for implementation] (sid 13) I många europeiska länder finns en trend mot ett starkare engagemang från arbetsmarknadens parter i yrkesutbildningen. På flera håll växer det fram modeller för att medverka i styrningen av yrkesutbildningarna men med arbetsmarknadens parter i rådgivande roller. För att få ett lärlingssystem som verkligen fungerar behöver engagemanget gå längre än den rådgivande rollen. Arbetsmarknadens parter behöver bli en del av den direkta styrningen av lärlingssystemen och bidra till utformningen av läroplaner och deras anpassning över tiden (Business Europe 2012, s. 4). [Arbetsmarknadens parter måste vara delägare av utbildningen.] Starka arbetsmarknadsparter (i fråga om representation och makt) [in terms of representation and power] och fungerande samarbetsklimat garanterar inte hög kvalitet i lärlingsutbildningen men kan ha en positiv inverkan. Således kan man anse att åtgärder för att stödja arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer med kunskaper i att vara en del av en utbildning leder till en förstärkning av lärlingsutbildningen och arbetsplatsbaserad inlärning. Erfarenhets- och kunskapsuppbyggnad kan ske på olika nivåer. På individnivå kan det hänvisa till att bygga upp kompetens och erbjuda utbildning (kompetensutveckling). På organisationsnivå, kan den innehålla åtgärder som syftar till utarbetandet av förvaltningsstrukturer, processer och procedurer (lärande organisation). På institutionell nivå, kan det hänvisa till att rättsliga och regeländringar för att arbetsmarknadsorganisationerna (på alla nivåer och inom alla sektorer) för att öka sin kapacitet. Slutligen erfarenhets- och kunskapsuppbyggnad innefattar också finansiella medel i form av medlemsavgifter eller statliga bidrag (se till exempel rad studier om erfarenhets- och kunskapsuppbyggnad för social dialog inom EU genom Eurofound). Delat huvudmannaskap av yrkesutbildning är inte ett alternativ för vissa länder men ökat ansvarstagande från arbetsmarknadens parter kan bidra till både godkännande och hållbarhet i ett lärlingssystem och kan leda till bättre fördelning av

3 kostnader. Arbetsmarknadens parter bör stegvis ta på sig ett större ansvar. Detta kan illustreras av fallet med slutprov: Vid ett första steg kan arbetsmarknadens parter delta som observatörer i examensnämnder; vid ett nästa steg kan de bli fullvärdiga medlemmar i examensnämnder, och slutligen kan de ta det fulla ansvaret för slutprovet, inklusive dess organisation. Princip 4: Systematiskt samarbete mellan yrkesutbildningsskolor eller utbildningscentrum och företag (sid 16) Förutom att säkerställa god kvalitet i lärlingsutbildningen kan systematiskt samarbete mellan yrkesutbildningsskolor eller utbildningscentrum och företag förbättra övergången från skola till arbete. I synnerhet kan små och medelstora företag med begränsade administrativa resurser dra nytta av ett sådant kontinuerligt samarbete där tillgång till kompetent och specialiserad arbetskraft är ett mål men också tillgång till exempelvis regionala innovationsnätverk som kan förbättra den egna verksamheten. Yrkesutbildningsskolor kan å sin sida dra nytta av en kontinuerlig uppdatering av yrkets utveckling [skills], kompetensprofiler inom yrket och den senaste tekniken i företagen. Systematiskt samarbete skulle bland annat innebära att yrkesutbildningsskolor organiserar regelbundna företagsbesök under lärlingens tid på arbetsplatsen. Detta skulle inte bara gynna lärlingen, men också handledaren och företaget. Fortbildning för yrkeslärare genom till exempel jobbskuggning är ytterligare exempel där företag och skolor kan samarbeta. Princip 5: Dela kostnader och fördelar [costs and benefits] ömsesidigt mellan företag, yrkesutbildningsskolor och lärlingar (sid 18) Ansvar, ledningsstrukturer och finansieringsmodeller för yrkesutbildningen varierar stort mellan medlemsstaterna. Enligt Europeiska kommissionen (2012) kan två huvudsakliga finansieringsmodeller identifieras: 1) Offentlig sektor som den huvudsakliga finansieringskällan. I länder som Sverige, Polen, Slovakien och Spanien, där yrkesutbildningarna är främst skolbaserade, är det nationella offentliga medel samt EU-fonder såsom Europeiska socialfonden eller programmet för livslångt lärande som är den viktigaste källan till finansiering. 2) Delad finansiering mellan företag, offentlig sektor, hushåll och student. I andra länder som till exempel Storbritannien, Danmark, Österrike, Tyskland och Frankrike är yrkesutbildningarna finansierade av de olika deltagarna (företag, den offentliga sektorn, hushåll och studenter), och företagen spelar ekonomiskt en mycket viktigare roll än i länderna i det första fallet (Europeiska kommissionen 2012 s ).

4 Dessa två olika finansieringsmodeller gör det svårt att jämföra det ekonomiska stödet mellan medlemsstaterna och det är inte en "one size fits all" -lösning som kan rekommenderas. Men det är en allmän princip att finansieringen av yrkesutbildningarna bör delas på ett sätt som ger motivation för företag, yrkesutbildningsskolor eller utbildningscentrum samt elever att engagera sig i yrkesutbildningen. En sådan kostnads- och vinstdelningsdiskussion bör tillämpas på nationell-, företagar- och individnivå.. 2 Stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, som erbjuder lärlingsplatser Princip 6: Stödåtgärder som gör lärlingsutbildningar mer attraktiva och tillgängliga för små och medelstora företag (sid 23) Många företag, särskilt små och medelstora, ser inte vinsten med att ta emot lärlingar. Nedan listas några exempel på fördelar som kan hävdas arbetsgivare/företag når om de tar emot en lärling. Exemplen är hämtade från Kensington och Chelsea Colleges "Arbetsgivare Information (KCC, 2015). Lärlingsutbildning gör det möjligt för företag att säkra tillgången av personer med särskilda kunskaper och kvaliteter som verksamheten kräver och det kanske inte finns på den externa arbetsmarknaden. Rekrytering genom lärlingar gör att arbetsgivarna kan fylla kunskapsluckor som finns inom deras nuvarande personalstyrka om lärlingarna börjar lära sektorsspecifika kunskaper från dag ett. Lärlingsutbildning kan hjälpa till att säkra tillgången på skickliga unga arbetare - särskilt viktigt för att ersätta en åldrande arbetskraft. Lärlingar tenderar att vara mer lojala och stannar i organisationen, vilket kan minska personalomsättning. Lärlingens utbildning kan öka intresset för utbildning bland övriga medarbetare och skapa en "utbildningskultur". Lärlingar kan medföra nya idéer och innovationer till företag Genom att vara en del av lärlingsutbildningen kan verksamheten få ett gott rykte om sig som en ansvarstagande och framåt verksamhet både inom industrin och i lokalsamhället. I Storbritannien har statistiska arbetsgivarundersökningar lärlingsutbildning visat positiva resultat på fördelar med att ta emot lärlingar. ( Skillstraining UK, 2015): 80% företag som investerar i lärlingar har rapporterat en betydande ökning i möjligheten att behålla sina anställda. 77% av arbetsgivarna tror lärlingsutbildningen göra dem mer konkurrenskraftiga.

5 76% av de arbetsgivare som anställer lärlingar är överens om att de gör sina arbetsplatsen mer produktiv. 81% av konsumenterna gynnar företag som tar emot lärlingar. 92% av arbetsgivarna som anställer lärlingar tror att lärlingsutbildning leder till en mer motiverad och nöjd arbetsstyrka. 83% av arbetsgivarna som anställer lärlingar förlitar sig på lärlingsutbildningen för att ge kvalificerad arbetskraft de behöver i framtiden. Att hitta rätt (och rekrytera) lärling kan vara svårt för små och medelstora företag därför bör tjänster som underlättar matchning av lärlingar som är intresserade av yrket och företaget utvecklas. I vissa länder finns sådana förmedlande organ, inklusive offentlig arbetsförmedling (se Frankrikes exempel). I många länder erbjuder yrkesutbildningsskolorna eller utbildningscentrumen tjänster för att matcha lärling och företag. [I Sverige är det vanligt med så kallade lärlingskoordinatorer eller praktiksamordnare som erbjuder den funktionen löpande under utbildningstiden.] Princip 7: Att hitta den rätta balansen mellan de specifika kompetensbehoven på företaget lärlingen är på och yrkesutbildningens generella krav som ska ge en bred utbildning och god anställbarhet inom hela yrkesområdet (sid 26) Det är viktigt att lärlingar har möjlighet att utveckla generella färdigheter och kunskaper som omfattar "hela yrkesområdet" och därmed garanterar deras allmänna anställbarhet med tanke på framtida arbetstillfällen. Därför är det nödvändigt att hitta rätt balans mellan företagsspecifika kompetensbehov hos arbetsgivaren och anställningsbarheten. Lyhördhet mot arbetsmarknaden är viktigt oavsett om det är en skolbaserat eller arbetsplatsbaserat lärande som dominerar. Men risken att utbildningen inte uppfyller nuvarande och framtida behov på arbetsmarknaden tenderar att vara högre i skolbaserade yrkesutbildningssystem. I länder (t.ex. Österrike, Danmark och Tyskland) med efterfrågestyrda system och en hög nivå arbetsgivare engagemang, är arbetsmarknadens anpassningsförmåga i viss mån "inbyggd i" systemet (Steedman, 2005). Detta innebär att unga människor inte kan börja sin lärlingstid förrän de har hittat en lärlingsanställning och har tecknat ett avtal med arbetsgivaren. Däremot kan Storbritannien och det svenska systemet definieras som utbudsstyrda system där utbildningsplatser erbjuds främst utifrån utbildningsanordnarens utbud och dess förmåga att påverka arbetsgivare att erbjuda platser för APL (Steedman, 2005). För att säkerställa att ungdomars anställbarhet, måste utbildningsinnehållet och tillgängliga lärlingsplatser kontinuerligt ses över och bedömas med tanke på arbetsmarknadens behov samtidigt som kompetensbehoven i det enskilda utbildningsföretaget måste tas hänsyn till. För att säkerställa en balans mellan det specifika kompetensbehovet hos utbildningsföretaget och den allmänna anställbarheten hos lärlingar bör det finnas en godkännande-procedur för företag som ska utbilda lärlingar. I detta sammanhang är det viktigt att involvera arbetsmarknadens parter som har specifik kompetens. De är därför viktiga aktörer för att definiera de kunskaper och färdigheter som krävs samt för att fastställa kvalitetsnormer.

6 Systematiska marknadsföringsinsatser på regional nivå kan behövas för att kontakta och motivera arbetsgivarna att ta emot lärlingar. Som arbetsgivares behov av lärlingsutbildning kan variera mellan olika regioner, är den regionala nivån lämplig för marknadsföringsinsatser. Princip 8: Fokus på företag som inte har någon erfarenhet av att ta emot lärlingar (sid 28) Många företag har ingen erfarenhet av lärlingar. Även i medlemsstater med lång lärlingstradition, i till exempel Danmark har ca 70% av alla företag inga lärlingar. Detta innebär att det finns stor potential att öka kapaciteten i lärlingsutbildningarna. Medlemsstaterna bör därför överväga hur man kan locka dessa företag genom ekonomiska eller icke-ekonomiska resurser. Finansiella stödåtgärder kan vara ett incitament för att motivera företag att ta emot lärlingar [en ordagrann översättning skulle vara: investera i att vara en del av lärlingsutbildningen]. Offentligt stöd [statsbidrag] kan bidra till att öka antalet lärlingsplatser. Det finns empiri som visar att företagens vilja att ta emot lärlingar är direkt kopplad till storleken på bidraget. Effekten varierar dock stort mellan olika sektorer och yrken (Westergaard-Nielsen et al., 2000). Bidrag verkar vara effektiva för att uppmuntra företag att börja ta emot lärlingar men inte för att öka företagens vilja att ta emot fler lärlingar när de redan har sedan tidigare. Följaktligen bör medlemsstaterna överväga att dela in bidraget i nivåer dvs. att det börjar med högre bidrag till företag som tar emot lärlingar för första gången och för efterföljande lärlingar kan sedan bidraget minska kraftigt från år till år. Icke-finansiella stödåtgärder är viktiga för att kompetensutveckla och förbereda utbildningsföretagen för att ta ansvar för en lärling och dess utbildning. Många företag, särskilt små och medelstora utan lärlings erfarenhet, kan behöva extern hjälp med följande grundläggande uppgifter: ackreditering som ett utbildningsföretag [förekommer inte i Sverige men i t.ex. Tyskland är det en handelskammare som godkänner vilka företag som har rätt att utbilda lärlingar]; identifiering av företagets kompetensbehov; rekryteringsförfaranden, utbildning av handledare, utarbetande av arbetsmoment och bedömning och certifiering av lärlingar [Flera av dessa områden är inte aktuella i den svenska lärlingsmodellen där det t.ex. är yrkesläraren som ansvarar för att göra arbetsmoment som leder till att kurserna i utbildningen blir genomförda och betygsättningen.]. Dessa uppgifter skulle kunna användas som en inspiration för att utveckla en bred uppsättning av stödåtgärder som hjälper företag, särskilt "nybörjare", med att genomföra god kvalitet i lärlingsutbildningen. I övrigt kan tilläggas, kampanjer, färdighetstävlingar och utmärkelser (se princip 15). Offentliga myndigheter kan också inkludera att ta emot ett visst antal lärlingar som en förutsättning i offentliga upphandlingar. Princip 9: Stöd till företag som tar emot lärlingar med särskilda behov (sid 30) Yrkesutbildning och lärlingssystem spelar en viktig roll när det gäller social integration av missgynnade ungdomar som ofta inte är i sysselsättning, utbildning

7 eller praktik (NEET:s), och i kampen mot avhopp. Detta kan dock innebära extra kostnader för företag som tillhandahåller lärlingsplatser, särskilt för dem som har inlärningssvårigheter och eller sociala/psykiska problem. Följaktligen, i syfte att göra det möjligt för företagen att främja social integration, behövs det finansiella och ickefinansiella stödåtgärder. Princip 10: Motivera och stödja företag att utse och utbilda kvalificerade handledare (sid 32) Handledare kan definieras som personer (anställda) i utbildningsföretag som ansvarar för utbildning och stöd till lärling under lärlingsutbildning. Handledaren är vanligtvis en arbetare med relevant arbetslivserfarenhet inom företaget och med pedagogisk skicklighet att interagera på lämpligt sätt med lärlingar. 3 Attraktivitet för lärlingsutbildningen och förbättrad vägledning Princip 11: Främja rörlighet mellan yrkesutbildning och andra utbildnings- och karriärvägar (sid 37) För att göra yrkesutbildning och lärlingsutbildning mer attraktiva är det viktigt att de inte uppfattas som en "återvändsgränd" som gör det svårt att byta eller gå vidare till andra utbildnings- eller karriärvägar. Att bredda tillgången till högre utbildning anses vara viktigt för att få fler människor att gå en eftergymnasial utbildning. Europa 2020-strategin sätter det överordnade målet att minst 40% av åringarna ska ha en eftergymnasial eller motsvarande kompetens senast Dock bör rörlighet främjas på ett balanserat sätt, och inte bara genom att skapa "en väg ut ur yrkesutbildningen", vilket reducerar yrkesutbildning till en språngbräda till högre utbildning. Princip 12: Förbättra bilden av yrkesutbildning och lärlingsutbildning genom att lyfta fram goda exempel på hög klass(sid 41) Yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar har för närvarande inte har samma ställning som allmän utbildning eller akademisk utbildning, och betraktas fortfarande ofta som andra klassens utbildning. Samtidigt är det så att lärlingsutbildning ofta lyfts

8 fram som en modell med stor potential för människor som saknar utbildning eller är arbetslösa. Det finns undersökningar som tyder på att lågpresterande elever är mer benägna att välja lärlingssystem än högpresterande (Ramirez & Latina, 2014). Den missvisande bilden av yrkesutbildningar och lärlingsutbildning är en uppmaning till initiativ som kan visa på goda exempel på högklassighet. Att visa på goda exempel betyder att alla aktörer som är involverade i yrkesutbildning (elever, skolor, lärare, utbildningsföretag, arbetsmarknadens parter) måste främja hög kvalitet genom att visa på yrkesskicklighet och yrkesstolthet i sitt yrke. Framför allt måste de goda exemplen lyftas fram och göras synliga för allmänheten, särskilt för potentiella elever och deras föräldrar. Det bör dock understrykas att det inte är tillräckligt för att högklassig kompetens för att förbättra den "externa" bilden av yrkesutbildning. Riktig högklassighet kräver inneboende kvalitet i alla aspekter av utbildningen som bra lokaler och verktyg, bra lärare och handledare, bra utbildningsprogram, uppdaterat innehåll, etc. Systemen måste också vara på plats för att säkerställa kvalitet. Det finns ingen genväg till kvalitet. (Dessa frågor behandlas mer utförligt inom ramen för kvalitetssäkring.) Att förbättra bilden av yrkesutbildningar och lärlingsutbildning genom att lyfta fram goda exempel på spetskompetens kan göras genom att lansera olika åtgärder, som de återges nedan: Benchmarking av lärlings- och yrkesutbildningssystem. Resultaten från yrkestävlingar kan användas för att systematiskt jämföra yrkesutbildningslärlingssystem. Det bör kunna ge viktiga insikter. [Det är oklart om rapporten menar att det ska ske på nationell nivå.] Att uppmärksamma spetskompetens [med priser på t.ex. en gala] inom lärlingsutbildning gäller inte bara lärlingar utan även arbetsgivarna. Att uppmärksamma arbetsgivare för att de ger en bra lärlingsutbildning kan få dem att fungera som förebilder som inspirerar andra arbetsgivare att eftersträva kvalitet i lärlingsutbildningen. Att ta emot en utmärkelse kan dessutom vara kommersiellt fördelaktigt för arbetsgivare. Storbritannien har etablerat National Apprentice Award som erkänner lärlingar samt arbetsgivare (se den brittiska exemplet nedan). Princip 13: Yrkesvägledning för att ge unga människor förutsättningar att göra väl underbyggda val (sid 44) I det här sammanhanget fokuserar vi på yrkesvägledning som en kontinuerlig process som kan börja på ett tidigt stadium i grundskolan och fortsätta under tiden som ungdomarna mognar. Det är en process som har följande steg: Yrkesvägledning börjar på ett tidigt stadium i grundskolan för att ge eleverna en bra överblick över olika möjligheter

9 Yrkesvägledning som sker i den riskfyllda övergången från skola till arbete innan unga människor väljer utbildningsväg Yrkesvägledning som sker efter att ungdomar har kommit in på ett program Snabba ingripanden och yrkesvägledning för studenter under yrkesutbildningen Avbruten skolgång och avhopp från yrkesutbildningsprogram är utmaningar i många länder. Under 2012 var det nästan 5,5 miljoner ungdomar i åldrarna 18 och 24 som inte avslutat någon gymnasieutbildning eller inte deltog i någon utbildning. I genomsnitt är arbetslösheten bland de som lämnat skolan i förtid 40,1%, jämfört med 23,2% totalt ungdomsarbetslösheten i Europa. Avbruten skolgång (ESL) är ett mångfacetterat och komplext problem som orsakas av många olika skäl såsom personliga, sociala, ekonomiska, familjerelaterade eller andra utbildningsmässiga orsaker. På grund av de komplexa orsakerna till ESL behövs omfattande strategier för att minska ESL och i den här rapporten är det inte möjligt att gå in på detaljer om dessa tillvägagångssätt. Huvudbudskapet är att det är viktigt att karriärvägledning ges både före och efter ungdomar har börjat ett yrkesutbildningsprogram. Yrkesvägledning under utbildningen bör organiseras så att man möjliggör tidiga upptäckter av eventuella problem som gör att eleven inte kan eller vill fullfölja sin yrkesutbildning. (tematiska arbetsgruppen för ESL 2013). Princip 14: Öka attraktionskraften i lärlingsutbildningen genom att höja kvaliteten på yrkeslärarnas arbete (sid 50) Om ungdomar ska tycka att lärande är attraktivt beror till stor del på den undervisande personalens kompetens och förmåga att skapa goda relationer med eleven. En lärlingsutbildning är beroende av tillgången på kvalificerade yrkeslärare som kan bedöma och följa upp lärandet. Det anses vara ett av de kvalitetssäkringskrav som bör finnas i en lärlingsutbildning. Krav på särskild kompetens att vara handledare är ett viktigt kriterium när företagen ska bedömas som lämpliga utbildningsföretag eller ej. Intresset för lärlingsutbildning påverkas inte bara av kvaliteten på lärande på yrkesutbildningsskolor/utbildningscentrum och på företagen, utan också av hur dessa två delar hänger samman och kompletterar varandra (Cedefop, 2014b). Den allmänna trenden att gå från undervisning till lärande skapar ett behov av att ändra praxis för yrkeslärare som traditionellt har arbetat ensamma och varit koncentrerade på att sprida kunskap till sina praktikanter. Lärare måste arbeta mer i team och de måste kunna planera, beskriva och reflektera över sina egna undervisningsmetoder. Förhållandet mellan lärare och elev handlar inte bara om att överföra kunskap från lärare till elev. Lärare behöver istället arbeta allt mer som handledare som vägleder eleven i att utveckla sitt eget lärande. Att vara en professionell och kompetent yrkeslärare idag innebär att vara förtrogen med de kraven i arbetslivet och vilka yrkesskicklighet studenterna ska utveckla för att möta dessa krav. Samarbete mellan skolor och företag är viktigt för att säkerställa

10 en yrkesutbildning av god kvalitet, och på samma gång, kan det också bidra till att förbättra lärarnas kunskap om aktuella arbetsmetoder och i allmänhet förbättra den allmänna pedagogiska kompetensen och undervisningsskickligheten. (Cedefop, 2004 s. 24) Princip 15: Öka attraktionskraften hos yrkesutbildningarna och lärlingsutbildningen genom ett brett spektrum av informationsinsatser (sid 52) Att förbättra yrkesutbildningarnas attraktionskraft har varit ett europeiskt politiskt mål sedan början av Köpenhamnsprocessen Några typiska initiativ är: Mässor med fokus på yrkesutbildning Yrkestävlingar Kampanjer om yrkesutbildning Kampanjer för att göra vuxna medvetna om fördelarna med yrkesutbildning Kampanjer uppmuntra företag att investera i yrkesutbildning (Källa: Cedefop 2012 Cp 19.). Utöver de verksamheter som nämns ovan har många länder integrerat moment av yrkesutbildning i grundskolan för att göra grundskoleelever mer bekanta med arbetslivets olika yrken. Dessutom har kopplingarna mellan yrkesutbildningsskolor och arbetslivet stärkts. Nedan några av de mest typiska initiativen: Inslag av yrkesutbildning i grundskolan Samarbete mellan grundskola och yrkesutbildning Yrkeslabb skapade för att efterlikna verkliga arbetslivssituationer för att användas i grundskolan som ska ge eleverna upplevelser av olika yrken PRAO med inriktning på olika yrkesutbildningar Utbildningsprogram för lärare i grundskolan för att kunna integrera arbetslivssituationer i undervisningen (Källa:. Cedefop, 2012c, s 20). Många medlemsstater har organiserat kampanjer för ungdomar. I de flesta fall kampanjer som främjar yrkesutbildning i allmänhet, medan Frankrike, Österrike, Sverige och Storbritannien (England, Wales och Skottland) är bland de länder som specifikt främja lärlingsplatser. I insatser som syftar till att förbättra yrkesutbildningens attraktionskraft, är den blivande student en viktig budbärare. Undersökningar visar att arbetsmarknadens behov av en viss yrkesutbildning och sannolikheten för att finna anställning efter avslutad utbildning är ett par av de viktigaste faktorerna som påverkar uppfattningar om yrkesutbildning. Därför bör befintliga kampanj- och kommunikationsinsatser använder studenter och personer som arbetar inom relevanta områden som budbärare. I Danmark har till exempel informationsinsatsen "Ungdom-till-ungdom använt lärlingar som förebilder.

11 Det är viktigt att studie- och yrkesvägledningen hjälper ungdomar att göra utbildningsval som är hållbara. Ett verktyg kan vara att låta ungdomar prova en realistisk arbetssituation. I Tyskland, till exempel, har "provsmakning av ett yrke visat sig vara effektivt för att stimulera valet av en yrkesutbildning. Det har hjälpt eleverna att förstå yrkets behov av kvalificerad kompetens och elevens egen känsla att vilja lära sig. Yrkesutbildning är en mångfacetterad företeelse och omfattar en mängd yrken som behandlar mycket olika målgrupper och arbetsmarknader. För att insatserna ska bli effektiva bör de samordnas på både nationell nivå och branschnivå och omfatta arbetsmarknadens parter (se den finska exemplet nedan), branschorganisationer och yrkesutbildningsskolor. Det polska exemplet nedan visar hur statliga organisationer på regional nivå och arbetsgivare kan utveckla informationskampanjer tillsammans. Regionala utbildnings-intendenter träffar arbetsgivare från olika branscher. Planen genomfördes från mars till juni Följande åtgärder genomfördes: - Öppet hus på skolor och företag - Informationskampanjer för elever och föräldrar - Besök på företag för att se den särskilda karaktären hos olika yrken - Medverkan från arbetsgivare i utbildningmässor - Möten med elever i grundskolan - Tävlingar för elever 4 Kvalitetssäkring i arbetsplatsbaserat lärande Princip 16: Att skapa en systematisk kvalitetssäkring med återkopplingsmekanismer av lärlingssystemet på yrkesutbildningsnivå och företagsnivå (sid 57) Kvalitetssäkringssystem bör se till att systematiska återkopplingsmekanismer finns mellan yrkesutbildningsskolor, lärlingar och företag. Skolstyrelser eller kommittéer och företagsrepresentanter måste kunna identifiera förbättringsområden och vidta lämpliga åtgärder i skolan och/eller i företagen för att förbättra utbildningen. Inkludering och jämlikhet är övergripande frågor som är viktiga tillsammans med tre framgångsfaktorer (ledning och styrning, attraktionskraft, och stöd till företagen). När det gäller bedömning och certifiering blir dessa frågor blir ännu mer avgörande för att veta att det inte förekommer någon diskriminering. Är bedömningen anpassad till personer med särskilda behov? Diskriminerar den som bedömer vissa grupper? Är olika minoriteters behov återspeglade i de olika systemen för feedback? Finns det formella rutiner för att överklaga beslut om bedömning?

12 "Qualitätsmanagement Lehre-QML" i Österrike är ett exempel på hur kvalitetssäkring av lärlingsplatser och kvalitet på examinationen kan organiseras på nationell nivå: "Qualitätsmanagement Lehre-QML" övervakar exminationsresultat systematiskt. Statistik uppgifter samlas in av de olika lärlingskontoren om avhopp, genomströmning, andel som går ut med examen, och positiva och negativa resultat i lärlingarnas yrkesexamen. Resultaten diskuteras och analyseras av en lärlings-advisory-board på nationell och regional nivå som bl.a. omfattar branschorganisationer. Åtgärder skulle kunna vara ändrade krav inom yrket, rådgivning, stödåtgärder för lärlingar, utveckling och tillhandahållande av undervisningsmaterial och förbättring av examinationen. (Cedefop, 2015b; REFERNET- Österrike / IBW, 2014). Detta exempel från Spanien visar hur kvalitetssäkring av arbetsplatsförlagt lärande kan organiseras på lokal nivå av yrkesutbildningsskolan/utbildningscentrum och hur de viktigaste kvalitetsparametrar kan definieras: Colegio San José de Calasanz i Spanien använder ett frågeformulär som skall fyllas i av företagets instruktörer i slutet av det arbetsplatsförlagda lärandet. Den innehåller fyra delar: 1) Bedömning av elevernas övergripande färdigheter. 2) Organisatoriska aspekter (angående samarbetet mellan yrkesutbildningsskola och företag). 3) Bedömning av elevernas tekniska kompetens (inklusive vilka kunskaper eller yrkeskvalifikationer, mjukvara, utrustning m.m. som kan behöva stärkas i den förberedande utbildningen innan de börjar sin arbetsplatsförlagda utbildning. 4) Helhetsbedömning som görs av företaget (godkänt/icke godkänt). Dessutom kan förslag om nya kompetenskrav ges av företaget som skolan ska kunna ge eleven innan den går ut på företaget. (Cedefop, Forthcoming-b). Princip 17: Säkerställande av att innehållet i yrkesutbildningen förändras när kompetensbehov inom företag och samhälle förändras (sid 59) En central fråga i styrningen är hur system eller institutioner reagerar på och ta emot förändring. Å ena sidan kan detta hänvisa till hur den enskilda yrkesutbildningen reagerar på arbetsmarknadens förändringar eller samhället i stort, när det gäller stegvis förändring av t.ex. ett visst yrkesområdes krav och därmed behov av ändrade läroplaner. Å andra sidan, kan det hänvisa till öppenhet för förändring av systemet i allmänhet när det gäller institutionella reformer. Orsaker till förändring kan ha externa ursprung (t.ex. hög ungdomsarbetslöshet) eller komma inifrån systemet (dvs. behovet av bättre genomströmning). Därför är det viktigt att utvärdering av yrkesutbildningen görs systematiskt erkänns av intressenterna. En regelbunden övervakning av arbetsmarknaden (tillgång och efterfrågan av kompetens och därmed tillgången på lärlingsplatser) är en viktig faktor för snabba insatser när det behövs. Detta kan även omfatta kortsiktiga prognoser beträffande tillgång och efterfrågan på lärlingsplatser. Större förändringar eller reformer i systemen bör utvärderas, nyligen planerade ändringar behöver bli granskade i t.ex. genomförbarhetsstudier och konsekvensbedömningar.

13 Utvärdering av yrkesutbildning bör organiseras så att utveckling och utvärdering går hand i hand och kan på så sätt vara stöd för systemändringar och pilotprojekt. Sådan utvärdering kan också identifiera behov av politiska åtgärder. Sålunda kan en stark infrastruktur för utvärdering av yrkesutbildning (antingen ett nationellt forskningsinstitut, stark akademisk forskning, eller icke-universitetsforskning) möjliggöra innovativa försök inom lärlingsutbildningen och ge stöd så att den fungerar. Forskning och utvärderingen av yrkesutbildning ska vara en grund för dialogen mellan politik och praktik. Princip 18: Skapa ömsesidigt förtroende och respekt genom regelbundet samarbete mellan yrkesutbildningens parter (sid 62) Endast ett strukturerat samarbete mellan yrkesutbildnings skolor och företag, som tar individuella elevernas behov som utgångspunkt, kan säkerställa en stark sammanhållning mellan de två benen i yrkesutbildningen yrkesutbildningsskolorna och företagen. Samverkan kring kvalitetssäkring kan ske på och mellan olika nivåer. På lokal nivå kan det innebära att slutexamen utarbetas och genomförs gemensamt av handledarna, yrkeslärare och representanter från branschen för att säkerställa överensstämmelse mellan skola och företag. På nationell nivå kan det innebära en dialog mellan de inblandade myndigheterna [t.ex. Utbildnings- och Arbetsmarknadsdepartementen och Skolverket och Arbetsförmedlingen] och arbetsmarknadens parter i nationella eller regionala kommittéer för kvalitetssäkring (denna systemnivå behandlas i Guidance Framework on Governance ). Utvärdering av kritiska vänner", kan vara ett lämpligt sätt att främja förtroende. Handledare och arbetsgivare kan antingen formellt bjudas in till yrkesutbildningsskolan eller vara informellt inbjuden regelbundet. Yrkeslärare kan bedöma det företagsbaserade lärande genom att besöka eleverna på arbetsplatsen, eller genom att ingå i certifieringen av utbildningsföretag. Princip 19: Garantera rättvis, likvärdig, och relevant [authentic] bedömning av lärlingens kunskaper (sid 64) För lärande på arbetsplatsen måste ytterligare aspekter understrykas. De olika lärmiljöerna på olika företag kräver en bedömning som å ena sidan utnyttjar de specialiteter som finns på just det företaget och samtidigt kan bedöma enligt samma kriterier som gäller för alla. Detta är särskilt svårt för det arbetsplatsförlagda lärandet som uppenbarligen mer diversifierad än skolans undervisning [som är mer standardiserad]. Tydliga regler och riktlinjer om vad som ska bedömas är en nyckelfaktor för att säkerställa tillförlitligheten i bedömningen av en lärling. Till exempel måste det stå

14 klart att det inte är elevernas personlighet som utvärderas. Opartiskhet, giltigheten och tillförlitligheten i de resultat eleven presterar kan ökas på olika sätt. Externa bedömare kan variera uppgifter och bedömningsmetoder. Teknikbaserade uppgifter kan användas; till exempel när det gäller bil- eller tåg simulatorer, virtuella patienter och liknande. Detta bör inte undergräva det faktum att bedömningen av lärlingar är i huvudsak en uppgift för yrkeslärare och handledare och att de bör arbeta tillsammans (se princip 18) för att definiera den bästa metoden för bedömning. Som påpekats ovan, skulle ett bra sätt att säkerställa opartisk bedömning vara en betygsnämnd eller kommitté bestående av lärare, handledare och representanter för företag som inte deltar i utbildningen av lärlingen ("De som undervisar ska inte bedöma"). Utbildning av bedömare är en viktig aspekt för att säkerställa kvaliteten på bedömningen. Detta kan göras genom att fastställa relevanta minimi-kvalifikationer och krav yrkeserfarenhet för att vara kvalificerad att fungera som ordförande eller ledamot i examensnämnder. Dessutom korta förberedande kurser för de experter som kan ha relevant teknisk expertis, men saknar erfarenhet av bedömningar av lärlingar. I Ungern, till exempel, kan bara experter med relevanta kvalifikationer och yrkeserfarenhet vara medlemmar i betygsnämnder. De måste ansöka om att bli införda i ett nationellt register, urvalskriterierna för vilka är mycket strikta och definieras i lagen (Cedefop, 2015a). Princip 20: Stöd till fortbildning av handledare och möjliga förbättringar av deras arbetsvillkor (sid 68) Trots betydelsen av handledare på företagen visar en Cedefop-studie som bygger på fallstudier i 13 länder att "handledaruppdraget generellt sätt saknar erkännande inom företagen och möjligheten till professionell utveckling är otillräcklig. Krav på utbildning för handledare har inga sådana olägenheter och är därför förmodligen det mest effektiva sättet att höja kvaliteten på företagsbaserade lärandet. Kvalitetssäkring av pedagogisk kompetens och bedömningsarbete bör vara en fast del i läroplanen för handledare.