Underlag för budget 2016 med inriktning 2017 och 2018

Transkript

1 Södermalms stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (30) Handläggare: Till Kicki Elofsson Södermalms stadsdelsnämnd Telefon: inriktning 2017 och 2018 Förvaltningens förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förslaget till underlag för budget 2016 med och överlämnar det till kommunstyrelsen 2. Beslutet justeras omedelbart. Christina Rapp Lundahl stadsdelsdirektör Sammanfattning I detta ärende redovisar stadsdelsnämnden sitt underlag för budget 2016 med. I underlaget framgår vilka frågor och faktorer som har störst påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden. Bilagor 1. SLK-blanketter 2. Äldreboendeplanering innerstaden 2015, med utblick mot 2030/40 Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Medborgarplatsen 25, plan 7 Box 4270, Stockholm Telefon Växel kicki.elofsson@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (30) Ärendets beredning Förvaltningen har lyft frågor som har stor påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi inför de tre närmaste åren. I arbetet med att ta fram underlaget har avdelningarna samverkat med de fackliga organisationerna. Pensionärsrådet och rådet för funktionshindersfrågor har också varit delaktiga och fått möjligheter att lämna synpunkter. Nämndens underlag för budget 2016 med inriktning 2017 och 2018, kontorsutlåtandet, ska rapporteras till stadsledningskontoret senast Efter att nämnden fattat beslut om underlaget ska protokollet skickas till kommunstyrelsen senast Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunen fastställa en budget för ett budgetår i sänder. Den ingår i en mer långsiktig plan över de tre närmaste åren. Nämndens uppdrag i det här ärendet är att lyfta frågor som har stor påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden. Utgångspunkten föranalysen är förändringar i omvärlden och i den egna verksamheten. Slutsatserna ska användas som underlag i det kommande budgetarbetet. Inledning Stockholm är en av Europas snabbast växande storstadsregioner. Allt fler väljer att flytta till Stockholm samtidigt som vi lever längre och fler barn föds. År 2020 beräknas Stockholm ha en miljon invånare. Det är stadsdelsnämndens uppgift att se till att det finns en god förskoleverksamhet, socialtjänst och äldreomsorg samt trygga och rena parker, samtidigt som servicen ska anpassas till en större befolkning i stadsdelsområdet. Planeringen fram till 2018 bygger på att det kommer byggas drygt 1100 bostäder och att befolkningen i stadsdelsområdet kommer öka med cirka till cirka invånare. Stadsdelsområdets förmåga att ta emot nya invånare har stor betydelse för medborgarnas upplevelse av sammanhang och delaktighet. Jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och frihet från våld och diskriminering är viktiga byggstenar för ett demokratiskt samhälle. För att bidra till en socialt hållbar stad är det av stor betydelse att medborgare och brukare upplever att de har egenkontroll och infly-

3 Sid 3 (30) tande över sina liv och känner tillit och trygghet i stödet och servicen som stadsdelsnämnden ansvarar för. Barn och unga i skolåldern 6 17 år, personer år, år och år kommer att öka den närmaste treårsperioden. Övriga åldersgrupper blir i stort sett oförändrade. Förändringen i de olika åldersgrupperna framgår av diagrammet nedan år 1-5 år 6-17 år år år år Uppgifter hämtade från Sweco områdesdatabasen år 80 år och äldre Kommunfullmäktiges inriktningsmål 1.1 Ett Stockholm som håller samman Fortsatt utveckling av parklekarna till attraktiva mötesplatser för barn och vuxna med meningsfulla aktiviteter Utveckling av sommarkollo till en viktig mötesplats för fler barn och unga med olika etnisk och social bakgrund Stadsdelsområdets parker är välskötta, trygga och utvecklas för att tillgodose olika behov och önskemål hos medborgarna och utgör det gröna vardagsrummet och den naturliga mötesplatsen för medborgarna Förebyggande arbete och tidiga insatser för barn och unga Arbete mot hemlöshet Genusperspektivet/HBTQ Integrerade stödinsatser och ett teambaserat arbetssätt för personer med komplexa vårdbehov under ledning av en Casemanager Stödinsatser för barn till föräldrar i missbruk De äldres självbestämmande ska förstärkas Ökad livskvalitet för de äldre ska säkras genom aktuella individuella genomförandeplaner

4 Sid 4 (30) Alla äldre ska ha rätt till ett tryggt boende Anhöriga ska erbjudas stöd för att öka deras förståelse för de närståendes behov Ett förebyggande arbete ska bedrivas genom sociala mötesplatser och uppsökande verksamhet Våld i nära relationer ska motverkas med insatser Arbetet med verksamhetsutvecklingen och verksamhetsuppföljningen ska kvalitetssäkras Kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen ska kontinuerligt anpassas till behovet 1.2 Ett klimatsmart Stockholm Giftfri förskola/miljösmart förskola, arbete i nätverk Minskat matavfall Andelen av matavfallet som samlas in ska öka genom att vid nybyggnation och ombyggnation av verksamhetslokaler utveckla system för att möjliggöra insamling. Andelen inköpta ekologiska livsmedel ska öka Giftfria verksamheter 1.3 Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Administrations- och lokalkostnader ska minska för att frigöra resurser till verksamheten Kontinuerligt anpassa förskolans lokaler utifrån efterfrågan Intensifierade insatser för personer som haft försörjningsstöd i mer än sex månader Sommarjobb till alla gymnasieungdomar som vill jobba 1.4 Ett demokratiskt hållbart Stockholm Säkra försörjning av chefer och medarbetare med kvalitetssäkrad rekrytering. Satsning på hälsa, delaktighet och dialog samt mångfald och inkludering tillsammans med möjlighet till livslångt lärande Skapa genusnätverk som arbetar med normkritiskt tänkande, jämställdhet och diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanen Inrätta ett ungdomsråd Praktiska stöd- och behandlingsinsatser riktat till våldsutsatta och våldsutövare Ett stärkt barnrättsperspektiv Ett Stockholm för alla Fler LSS-bostäder och SoL-bostäder ska planeras in Genusperspektivet ska genomsyra all verksamhet

5 Sid 5 (30) Fördelningen av resurser mellan andelen män och kvinnor ska vara lika 2 Nämndens verksamhetsområde 2.1 Förskoleverksamhet Södermalms förskolor har en hög kvalitet och lägger en grund för barnens fortsatta lek, lärande och utveckling. Vårdnadshavarna är nöjda och barnen visar grundläggande förmågor. Metoder och verktyg finns för att mäta resultat och utveckla kvaliteten i förskolan. Anpassa förskoleverksamheten till efterfrågan För att möta ett ökat behov av nya förskolor i samband med förtätning av staden, samarbetar förvaltningen med stadens exploateringskontor. Enligt Sweco:s prognos förväntas antalet barn öka något fram till år 2019 och därefter minska fram till år Ökningen fördelar sig relativt jämnt i hela stadsdelsområdet, dock föds flest barn i Katarina och Hammarby Sjöstad, tätt följda av Högalid och Sofia. Inskrivningen av barn varierar under året vilket ställer höga krav på en flexibel organisation och anpassning av lokaler. Det finns en planering för att öka antalet förskoleplatser i nybyggnadsområden såsom Hammarby Sjöstad och Barnängsområdet. Förvaltningen analyserar fortlöpande efterfrågan på förskoleplatser och beståndet av förskolor samt ser över lokaler som bedöms mindre lämpliga. Följande utbyggnad av förskolor planeras: Kvarteret Tygeln med cirka 100 platser öppnar våren 2015, ersätter förskolan Samariten, 100 platser (Västra Södermalm) Kvarteret Sänket med cirka 65 platser inklusive en natur- och kulturgrupp, augusti 2015 (Östra Södermalm) Kvarteret Hammarby Gård 7 med cirka 110 platser inklusive en natur- och kulturgrupp, öppnar våren 2016 (Hammarby Sjöstad) Kvarteret Godsvagnen med cirka 105 platser inklusive en naturoch kulturgrupp, byggstart 2016 (Hammarby Sjöstad) Kvarteret Påsen med cirka 105 platser inklusive en natur- och kulturgrupp, byggstart 2016 (Hammarby Sjöstad) Kvarteret Lugnet med cirka 90 platser inklusive en natur- och kulturgrupp, byggstart 2016 (Hammarby Sjöstad) Rosenlundsparken med cirka 110 platser, byggstart 2016 (Centrala Södermalm) Kvarteret Persikan med cirka 270 platser inklusive en eller flera natur- och kulturgrupper, byggstart 2018 (Östra Södermalm) Förvaltningen kommer även att se över hur användandet av befint-

6 Sid 6 (30) liga lokaler kan effektiviseras. Lugnets förskola med cirka 90 platser kommer 1 juli 2016 övergå till skollokaler i Lugnets skola/utbildningsförvaltningen. Förskolebarnen kommer erbjudas plats på andra förskolor i Hammarby Sjöstad, till exempel i kvarteret Hammarby Gård. Förvaltningen har också ett kommunövergripande ansvar för två specialförskolor, Reimers specialförskola för barn med flerfunktionsnedsättning och Bamse språkförskola. Resurstilldelningen till dessa verksamheter behöver ses över. Personalförsörjning Förskolans läroplan ställer krav på att det pedagogiska arbetet i förskolan utvecklas vilket medför ökat behov av fler legitimerade förskollärare. Den procentuella andelen förskollärare i Södermalms stadsdelsförvaltning var 38 procent år 2014, stadens mål för år 2015 är 39 procent och förvaltningens mål är 41 procent. Med utgångspunkt från nyetableringar av förskolor och kommande pensionsavgångar bland förskolechefer, förskollärare och barnskötare, finns ett rekryteringsbehov av cirka medarbetare Därtill kommer rekryteringsbehov på grund av eventuell personalomsättning. I dagsläget är cirka 640 medarbetare anställda i förskolorna. Av dessa är 51 personer i åldrarna år. För att nå förvaltningens mål om 41 procent förskollärare behöver rekryteringen inriktas på detta. Det är också väsentligt med insatser för att behålla redan anställda förskollärare. För att attrahera nya förskollärare och minska personalomsättningen planeras insatser på olika områden, bland annat introduktion, uppföljnings- och avslutningssamtal. Förvaltningen kommer att upprätta en långsiktig kompetensförsörjningsplan dels för att ta tillvara all den kompetens och erfarenhet som finns och dels se över vilka nya kompetenser som behövs. För att säkerställa kompetensen och öka andelen förskollärare vidareutbildar staden barnskötare till förskollärare. För närvarande deltar 20 av förvaltningens barnskötare i utbildningen. Då det finns ett antal outbildade medarbetare inom förskoleverksamheten har förvaltningen anordnat en intern kompetensutveckling för såväl outbildade som utbildade barnskötare; Förskola i förändring, där cirka 60 medarbetare deltagit. En liknande utbildning för förskollärare med fokus på förskollärarens uppdrag kommer att starta våren Förvaltningens inarbetade metod med nätverk och ombud kommer att fortgå med syfte att sprida kompetenser mellan förskoleenheterna för att på så vis uppnå en jämnare kvalitet. Som ytterligare ett

7 Sid 7 (30) led i att rekrytera förskollärare tar förskolorna emot många blivande förskollärare i deras verksamhetsförlagda del av utbildningen (VFU). Nytorgets förskola är övningsförskola för blivande förskollärare vilket innebär att förskolan har ett nära samarbete med Stockholms Universitet. Sjukfrånvaro Arbetet med att sänka sjukfrånvaron inom förskoleverksamheten fortsätter under planeringsperioden. Sjukfrånvaron inom förskolan uppgick 2014 till 7,2 procent. Ett noggrant och systematiskt uppföljningsarbete kommer att fortsätta utvecklas. Uppföljningen innebär att HR, förskolechef och avdelningschef gemensamt följer upp korttids- och långtidssjukfrånvaro samt enheternas handlingsplaner i syfte att sänka sjukfrånvaron. Förskolorna kommer att arbeta strategiskt för att sänka sjukfrånvaron bland både pedagoger och barn. Arbetet ska bland annat bidra till förbättrade hygienrutiner. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) IKT är ett viktigt verktyg för att stödja inlärningen hos yngre barn och för utveckling av förskolan. IKT ska ingå som ett naturligt redskap i den pedagogiska miljön och används i många olika aktiviteter, till exempel vid barns eget skapande. För att IKT ska bli ett effektivt redskap behövs fortsatta investeringar. IKT ställer krav på personalens kompetens och kompetensutveckling behövs för att kunna erbjuda en modern förskola. Förskoleavdelningen kommer under våren 2016 ingå i stadens satsning - Skolplattform. Vid införandet kommer detta innebära ökade kostnader för avdelningen. Kost och hälsa För att främja barns hälsa fortsätter förvaltningen att fokusera på en hälsofrämjande förskola. Andelen ekologiska livsmedel som i dag uppgår till 35 procent ska öka och förvaltningen ska verka för att fler förskolor successivt får tillagningskök. Målet är att uppnå en giftfri förskola så långt det är möjligt. Det handlar om såväl mat och leksaker som inom- och utomhusmiljö. En giftfri miljö kommer att innebära ökade kostnader. Ett led i detta arbete är att starta fler natur- och kulturgrupper. Ekonomiska förutsättningar På Södermalm sker fler nyetableringar av förskolor vilket innebär ökade hyreskostnader. Det medför att förvaltningen måste säkerställa att lokalerna används så effektivt som möjligt. Brist på förskollärare i kombination med ett ökat rekryteringsbehov kan påverka lönekostnader och därmed de ekonomiska förutsättningarna. Förvaltningen måste ha beredskap att möta dessa förutsättningar och aktivt motverka negativa konsekvenser därav.

8 Sid 8 (30) 2.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid Alla barn i stadsdelsområdets förskolor får ta del av ett professionellt kulturliv och själva uttrycka sig, på egen hand och tillsammans med professionella vuxna i enlighet med det stadsövergripande programmet för barn- och ungdomskultur i Stockholm Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga. Fokus på språk och läsning i förskolan fortsätter bland annat genom läsombud på varje förskola. Samtliga fritidsverksamheter erbjuder deltagarna olika typer av kulturerfarenheter, både som producent och konsument. Flera verksamheter har coacher som stöttar ungdomarna att söka pengar från "Kulturstöd för unga. En del av fritidsverksamheternas arbete kommande år att fortsätta tillgängliggöra kulturen för våra besökare. Ungdomarnas inflytande över kulturutbudet inom fritidsverksamheterna och fritiden i stort kommer att öka när det planerade ungdomsrådet kommit igång med sitt arbete. Ungdomsrådet ska ha reellt inflytande och förfoga över egna budgetmedel. Ett program för preventivt arbete kommer upprättas inom förvaltningen. Preventionsprofilen kommer att användas inom fritidsverksamheter och fältverksamhet i samverkan med preventionssamordnaren för att utvärdera, kvalitetssäkra och tydliggöra det förebyggande arbetet. Preventionsprofilen kommer även att på försök användas inom några förskoleenheter. Ungdomars ökade psykiska ohälsa kräver utveckling av arbetssätt och metoder inom fritid, fält och ungdomsmottagning. Samverkan kring barn och ungdomar mellan socialtjänst, skola, fritid och fältverksamhet kommer att utvecklas under kommande år. Det finns även behov av ökad kunskap gällande HBTQ-frågor och utbildning kommer att ges. 2.3 Äldreomsorg Södermalm har cirka invånare som är 65 år och äldre 2015 och under perioden beräknas antalet öka till invånare. Ökningen med 1140 är till största delen i åldersgruppen år, medan ökningen i gruppen 80 år och äldre är marginell. Mellan åren förväntas antalet personer på Södermalm som behöver äldreomsorg att öka med 20 personer. Ökningen avser personer med hemtjänstinsatser.

9 Sid 9 (30) Omsorgstagare 2014, 2015 och Faktisk befolkning Prognos år år Källa: Sweco - Framskrivning av äldreomsorgsbehovet Förändrade behov inom vård- och omsorgsboenden På sikt måste nuvarande vård- och omsorgsboenden anpassas till de förändrade behoven hos de äldre. Den genomsnittliga boendetiden inom staden ökar vilket pekar på ett möjligt trendbrott. Trots detta bedöms i nuläget inte något behov av utbyggnad. Kommunfullmäktige har uppdragit åt Äldrenämnden att årligen, i samband med nämndens underlag för budget de kommande tre åren, ta fram förslag till boendeplanering för äldre. Äldrenämndens boendeplanering bygger på de fyra regionernas förslag, se Innerstadens förslag bilaga 02. En sammanställning av flyttströmmar mellan de fyra regionerna visar att personer i innerstaden i högre grad än i övriga väljer att bo kvar inom sitt stadsdelsområde. Inom Södermalm har Vindragarens vård- och omsorgsboende otidsenliga lokaler och behöver ersättas. För de äldre som bor på Vindragaren finns det goda förutsättningar att välja ett boende på de nya vård- och omsorgsboendena på Hornstull när ombyggnationen är klar i december En faktor att ta hänsyn till inom vård- och omsorgsboenden är Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden som förväntas träda i kraft under Förändringen kommer för några vård- och omsorgsboenden innebära ökade kostnader för bemanning nattetid. För att öka de äldres trygghet och säkerhet planeras en övergång till digitala system för trygghetslarm i stadsdelsområdets vård- och omsorgsboende. Övergången är omfattande och komplex och berör i stort sett samtliga vård- och omsorgsboende. En annan förändring är att det av biståndsbeslutet för vård- och omsorgsboende ska framgå vilken service och omvårdnad som personen ska få i boendet. Konsekvensen av detta kan medföra ett behov av utökade resurser. Förändrade behov inom hemtjänsten En förbättrad hälsa för de flesta åldersgrupper, teknisk utveckling,

10 Sid 10 (30) ökat sammanboende och en viss omfördelning mellan RUT-avdrag och hemtjänst är faktorer som möjliggör kvarboende och påverkar biståndsbedömningen. Det förebyggande arbetet genom sociala mötesplatser kan också påverka behovet av hemtjänstinsatser. Service- och omvårdnadsinsatser och anhörigstöd behöver utvecklas och utformas mer individuellt och flexibelt för att möta de enskildas olika behov. En ökad kompetens behövs utifrån speciella målgruppers behov, till exempel inom demensområdet och för personer med psykiska problem och missbruksproblem. Medarbetarna kan också behöva utbildning i kommunikativt förhållningssätt och betydelsen av att visa respekt i mötet med den äldre. En äldregrupp som tenderar att öka är personer med psykosociala problem och missbruksproblem och som inte klarar av ett ordinärt boende men inte heller är i behov av ett vård- och omsorgsboende. Samverkan och samsyn mellan olika personalkategorier inom socialtjänsten och sjukvårdshuvudmannen för denna målgrupp måste förbättras så att vård och omsorgen utgår från individuella behov och den enskildes delaktighet. Verksamhetsutveckling och verksamhetsuppföljning Verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen styrs av målgruppens förändrade behov. För att ytterligare kunna utveckla kvaliteten i verksamheten använder förvaltningen sig av resultaten från brukarundersökningar och verksamhetsuppföljningar. Resultaten av uppföljningarna ska vara så lättillgängliga att de kan användas av den äldre och dennes anhöriga vid valet av utförare. Ett prioriterat område inom verksamhetsutvecklingen är att få en högre svarsfrekvens i brukarundersökningarna och bättre värden på de frågor som visar låga resultat. En grundläggande förutsättning för ett respektfullt bemötande och en fungerande dialog är att se individen. En fortsatt förankring och lokal anpassning av stadens värdegrund medför att mötet mellan den äldre och medarbetarna tydliggörs. Ett annat prioriterat område är att ge kvinnor och män en likvärdig äldreomsorg utifrån individuella behov. Genusperspektivet ska genomsyra biståndsbedömningen. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling För att uppnå stadens bästa äldreomsorg behövs chefer och medarbetare med rätt kompetens. Nyrekryteringar ska ske utifrån de olika verksamheternas behov, det vill säga en kvalitetssäkrad rekrytering. Medarbetare och chefer uppmuntras att genomgå kompetenshöjande utbildningar för att möta förändrade behov inom äldreomsorgen, till exempel nya målgrupper, förändrad lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer. Behovet av nära arbetsledning/ handledning i det dagliga arbetet är en central fråga.

11 Sid 11 (30) Våld i nära relationer Arbetet med att upptäcka äldre personer som utsätts för våld och utveckla insatser mot detta kommer att fortsätta. Även möjligheten till mer proaktivt arbete kommer att undersökas. Sjukfrånvaro En viktig fråga för äldreomsorgen är att sänka sjukfrånvaron. Minskade kostnader för sjukfrånvaron bidrar till ökade resurser för verksamheten och brukarna. Sjukfrånvaron inom äldreomsorgen uppgick 2014 till 9,33 procent. Ekonomiska förutsättningar Under 2014 infördes ett nytt ersättningssystem inom hemtjänsten. Samtidigt introducerades ParaGå som är ett mobilt tidsregistreringssystem. Syftet med förändringarna är att staden endast ska betala för utförd tid och att den enskilde verkligen ska få den hjälp som hon eller han har blivit beviljad. Förvaltningen anser att det är positiva och viktiga förändringar. Införandet innebär dock initialt ett ökat administrativt arbete och vissa tekniska svårigheter, vilket har gjort det svårt att få en helt korrekt bild av kostnadsutveckling och relationen mellan beställd och utförd tid. Det kommer också att krävas ett ännu närmare samarbete med utförarna och en utbildning i hur systemet fungerar för att resultatet ska bli det avsedda. Det krävs också en omfattande uppföljning av fakturor. Detta ställer krav på arbetssätt och ekonomiska prioriteringar. Förvaltningen vill också påtala behovet att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra Sweco:s prognoser om efterfrågan på äldreomsorg. Prognoserna har avgörande betydelse för nämndernas planering och budgetering. År 2014 var skillnaden mellan Sweco:s prognos och faktiskt utfall för Södermalm på vård- och omsorgsboendesidan hela 49 platser. Anledningen till detta behöver följas upp och utvärderas. 2.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning För att svara upp mot en ökad efterfrågan av stöd och service kommer fortsatt fokus ligga på tydliga beställningar med uppföljningsbara mål samt på det långsiktiga arbetet att bygga upp en kunskapsbaserad verksamhet. Nämnden har under 2014 och kommer under 2015 att ta tillbaka fler verksamheter i egen regi inom området funktionsnedsättning. Kommande år löper flertalet av verksamheternas avtal ut och nämnden kommer att ta ställning om ny upphandling ska ske eller inte. LSS-boende Förvaltningen anser att det finns ett behov av att utöka antalet LSSboenden i staden samt att det även finns ett behov av att utveckla

12 Sid 12 (30) formerna för och hanteringen kring dessa boenden. Många brukare tackar nej till LSS-boende i närförorterna då de önskar ett boende i innerstaden. När detta inte kan tillgodoses kan det leda till att viten utdöms. Under de närmaste åren tillkommer 2700 nya bostäder i stadsdelsområdet. Under samma period har förvaltningen för avsikt att färdigställa 34 bostäder med särskild service. De förväntade höga hyrorna överstiger gränsen för bostadsbidrag. Det innebär att nämnden måste subventionera hyran genom att den boende söker om kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBH), för att den enskilde ska tillförsäkras skäliga respektive goda levnadsvillkor beroende på vilken målgrupp de tillhör. Under perioden går avtalen ut för några av de upphandlade LSSboendena och återgår i nämndens regi. Nämnden kommer under perioden att överta ett korttidshem och ett LSS-boende. Daglig verksamhet Förvaltningen ser ett ökat behov av att arbeta med att stötta deltagare i daglig verksamhet att komma närmare arbetsmarknaden. För att deltagarna ska komma närmare arbetsmarknaden krävs förändringar av Försäkringskassans ersättningssystem för personer med funktionsnedsättningar. I dagsläget kan inte en person arbeta deltid och samtidigt ha aktivitetsersättning vilket hindrar deltagaren från att komma ut på arbetsmarknaden. Förvaltningens har för avsikt att inrätta en arbetscoach för att stötta de deltagare som vill prova på lönearbete inom den egna dagliga verksamheten. Tillgänglighet För att göra förvaltningens verksamheter tillgängliga för alla krävs att tillgänglighetsfrågorna blir en naturlig beståndsdel i den dagliga verksamheten. En kartläggning av fritidsverksamheterna genomfördes under 2013 i samverkan med Rådet för funktionshinderfrågor och en åtgärdsplan upprättades. En ny toalett för rullstolsburna personer (RWC) har byggts i en av verksamheterna. Lätt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade under första kvartalet 2015 och kommer att följas upp i april. Under sommaren 2014 fortsatte kartläggningen av tillgänglighet i Göta Ark, träffpunkter och förskolor av feriearbetande ungdomar med egen erfarenhet av funktionsnedsättningar och deras assistenter. Hinder har identifierats och ska undanröjas för att skapa full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Flera av förvaltningens verksamheter är inrymda i gamla fastigheter vilket innebär att de är svårtillgängliga för brukarna. Att tillgänglighetsanpassa dessa verksamheter medför stora kostnader och i vissa fall går det inte att tillgänglighetsanpassa dem. Verksamhet-

13 Sid 13 (30) erna behöver då flyttas till fastigheter som är mer tillgängliga och då oftast till en högre hyreskostnad. 2.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri Stärkt brukarinflytande För att svara upp mot en ökad efterfrågan av socialtjänstens stöd måste förvaltningen bli bättre på att involvera brukarna i arbetet med att utveckla och bedriva en evidensbaserad socialtjänst samt att resurserna används på bästa sätt. Brukares erfarenheter är en viktig kunskapskälla för att utveckla socialtjänsten, både i det enskilda mötet och hur verksamheter generellt kan förbättras. Genom att personer med egen erfarenhet av vård, stöd och service är med och påverkar verksamhetsutvecklingen, bidrar detta till bättre kvalitet och högre effektivitet i verksamheten. Inom förvaltningen har vi under några år arbetat med att stärka brukarinflytandet på individnivå genom olika metoder för respektive målgrupp och verksamhetsområde. I samverkan med Socialstyrelsen pågår idag bland annat ett utvecklingsarbete med att implementera ett delat beslutsfattande inom enheten för vuxna, inriktning missbruk. Förvaltningen har fortfarande utvecklingsarbete att göra när det gäller att öka brukarnas delaktighet, vilket också syns i brukarundersökningar och i Socialstyrelsens öppna jämförelser. Ett utvecklingsområde är att i större utsträckning involvera och stärka brukarinflytandet på olika nivåer i socialtjänsten på Södermalm och på sikt erhålla en hållbar struktur för ett systematiskt brukarinflytande. Under 2015 påbörjas arbetet med att skapa en hållbar struktur för brukarinflytande. Barnets perspektiv De kommande åren kommer förvaltningen att prioritera att arbeta med barnets perspektiv och barnrättsperspektivet. Förvaltningen vill att barnets perspektiv ska få ett ökat genomslag i socialtjänsten. Barn bär på erfarenheter och kompetens som är viktiga att ha med i utredningarbetet för att kunna göra rätt bedömning och föreslå rätt insats samt i det ständiga förbättringsarbetet inom förvaltningen. Barnets eget perspektiv i ekonomiska utredningar fortsätter uppmärksammas. Tidiga insatser för barn och ungdomar Genom en kartläggning ska barn som lever i familjer som är kända av socialtjänsten uppmärksammas. Stödinsatser för barn till personer med missbruksproblematik ska utvecklas och erbjudas. Arbetet med risk- och skyddsfaktorer (säkerhetsplaner) utvecklas i syfte att fler barn ska kunna bo kvar hemma. Fältassistenternas uppsökande och förebyggande arbete ska utvecklas vidare i syfte

14 Sid 14 (30) att i tid kunna förebygga att barn och ungdomar far illa eller riskerar att fara illa. Ett mentorsprogram utvecklas i samarbete med det lokala brottsförebyggande rådet, Söderandan för att bidra till en meningsfull tillvaro för ensamkommande flyktingbarn. Förvaltningen ser ett ökat behov av föräldrastödsgrupper, till exempel ABC och Komet. Det finns en stor efterfrågan på ABCkurser och många vårdnadshavare står idag i kö för att genomgå utbildning. Mer samarbete med andra stadsdelar behövs för att kunna erbjuda alla varianter av KOMET-grupper varje termin. En kartläggning av de föräldrastödsprogram som används och hur de behöver kompletteras utifrån behov inom stadsdelen ska genomföras. I kartläggningen ska även samverkanspartners utbud ingå och möjligheter att ytterligare samverkan undersökas. Det finns även ett stort behov av insatser i form av samarbetssamtal och familjerådgivning som inriktas på konflikthantering och försoning kring vårdnad och umgänge. Barn och ungdomar Mot bakgrund av Sweco:s prognos att antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 6-17 år i stadsdelsområdet förväntas öka kan även antalet orosanmälningar och ansökningar om stöd komma att öka. Antal pågående ärenden inom barn och ungdomsvården har ökat sedan föregående år. Inkommande information för 2014 visar att den vanligaste orsaken för barn och ungdomar att bli aktualiserade var olika former av våld. Aktualiseringarna handlade om våld inom familjen och barnmisshandel. Våld inom familjen kan innebära både våld mellan vuxna familjemedlemmar och/eller att barnet har bevittnat våld. Den andra upprepade orsaken till aktualisering var på grund av föräldrarnas missbruk av alkohol och/eller narkotika, det gäller särskilt för de minsta barnen 0-6 år. Barn och ungdomar som blev aktualiserade på grund av sitt eget beteende/problematik blev det med anledning av eget missbruk och gällde ungdomar år. Ett utvecklingsarbete om arbetet mot våld pågår inom förvaltningen sedan flera år. En gemensam metod inom barn och ungdomsområdet, Signs of Safety har börjat implementeras. Metoden syftar till att involvera, delaktiggöra och engagera barn, föräldrar och övriga involverade i samtal och dialoger runt den oro som finns för barnet. Syftet är också att tillsammans tänka igenom och diskutera fram en planering som innehåller lösningar där barnet får sina behov tillgodosedda och blir tryggad och säker. Förvaltningen ser en fortsatt ökning av antalet barn, ungdomar och föräldrar som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det handlar om barn och unga både med och utan diagnos och kan betyda att såväl barn som föräldrar har kontakt med och insatser av socialtjänsten. För att dessa barn och deras familjer ska ha samma

15 Sid 15 (30) möjlighet som andra att färdas väl genom livet behöver vi kunna rusta dem för det. Dessa barn och ungdomar har många gånger en komplex problematik och flera olika typer av svårigheter. Ofta är det också aktuellt med samordnade insatser med till exempel barnoch ungdomspsykiatrin. Det är också av stort vikt att öka antalet familjehem, särskilt de kvalificerade familjehemmen. De flesta barn och ungdomar som placeras i familjehem har oftast egna särskilda behov i form av funktionsnedsättning, egna trauman/psykiatriska diagnoser, missbruk/kriminalitet. Den ökade inströmningen av ensamkommande flyktingbarn beräknas hålla i sig även kommande år, alternativt öka ytterligare, enligt Migrationsverkets prognoser. Utifrån detta finns ett stort behov av ytterligare PUT-boenden, det vill säga boenden för ungdomar som har fått permanent uppehållstillstånd. Våld i nära relationer Förvaltningen kommer under de närmsta åren fortsätta att arbeta med att upptäcka personer som utsätts för våld samt att utveckla insatserna för barn som bevittnat våld. Stödinsatser specifikt riktade till våldsutsatta kvinnor utformas under Avdelningen har sökt medel från Socialstyrelsen för att fortsätta och förbättra förvaltningens projekt mot våld i nära relationer. Förvaltningen ser ett behov av att arbeta preventivt med att förhindra familjevåld och har för avsikt att på börja ett samarbete med det lokala brottsförebyggande rådet, Söderandan. Förvaltningen ser även ett behov av en stadsövergripande samordning av insatser för våldsutövare. Genusperspektiv Avdelningen uppmärksammar och utvecklar ett genusperspektiv i alla verksamheter. Könsuppdelad statistik och uppföljning av resursfördelningen skapar förutsättningar för analys utifrån ett genusperspektiv. Arbete mot hemlöshet Förvaltningen fortsätter att arbeta aktivt med boendefrågor, inom både beställar- och utförarenheter. Förvaltningen kommer utveckla metoder och integrerade insatser där personens hela livssituation blir hållbar genom att kombinera ett varaktigt boende och en meningsfull sysselsättning. Förvaltningen ser ett behov av anpassade boendeinsatser för personer över 65 år som har missbruksproblematik, funktionsnedsättningar etcetera och efterfrågar stadsövergripande riktlinjer för insatser för personer över 65 år. Socialpsykiatri Personer med samsjuklighet, det vill säga personer med både psykiska problem och missbruksproblem, är fortfarande en eftersatt grupp. Samordningen av resurser ska förbättras såväl inom förvalt-

16 Sid 16 (30) ningen som i samarbetet med psykiatrin och beroendevården. Förvaltningen ser en ökning gällande personer med neuropsykiatriska diagnoser. Aktuell forskning visar att personer med psykiska funktionsnedsättningar, inklusive neuropsykiatriska diagnoser, har en markant försämrad fysisk och psykisk hälsa jämfört med befolkningen i övrigt och en livsstil som påverkar deras möjligheter att leva ett välfungerande liv. Ett hälsoprojekt som riktar sig till denna målgrupp pågår fram till sommaren Efter projektets avslut kommer delar av projektets utbud erbjudas som insatser, både i biståndsbedömd och i öppen verksamhet. Förvaltningens egen sysselsättningsverksamhet ska utvecklas i samarbete med brukarna för att anpassa verksamheten till behoven och för att attrahera nya brukare. Strävan efter att individanpassa boendestödet fortsätter. Förvaltningen kommer att utveckla och erbjuda integrerade stödinsatser riktade till personer med komplexa vårdbehov. 2.6 Stadsmiljöverksamhet Södermalms parker Parkerna i stadsdelsområdet är populära och viktiga ur rekreationssynpunkt för boende och besökare. De utgör det gröna vardagsrummet och den naturliga mötesplatsen för medborgarna. Parkerna har också stor betydelse för stadsmiljön, både som grön och luftrenande lunga i stenstaden och som bidrag till stadens skönhetsvärden. Staden kommer att växa kraftigt under kommande år, enligt aktuella befolkningsprognoser. En ökande befolkning ger ett större tryck på stadens parker, vilket medför en utmaning att utveckla parkerna mot långsiktig hållbarhet. Parkernas innehåll behöver även förädlas för att kunna erbjuda en variation av rekreationsmöjligheter som passar olika kategorier av människor. Renhållning Den ökande befolkningen samt att parkerna i allt större omfattning används för aktiviteter och evenemang av olika slag bidrar till ett större slitage och en ökad nedskräpning i parkerna. Ett ökat besökstryck medför också ökad risk för skadegörelse och åverkan. God renhållning är mycket viktigt för att parkbesökare ska uppleva parken som välskött och bidrar till att stadsmiljön känns tryggare. Detta gör att renhållningen av parkerna är en utmaning och en väsentlig uppgift för verksamheten under kommande år. Underhålls- och reinvesteringsbehov i parkerna Parkerna i stadsdelsområdet utgör värdefulla tillgångar men kräver på grund av det intensiva utnyttjandet avsevärda resurser för drift och underhåll. Underhållsbehovet har växt i stadens parker under flera år. Utifrån

17 Sid 17 (30) en nyligen gjord inventering av reinvesteringsbehovet i staden uppgår det totala behovet för Södermalm till 48 mnkr. Stadsdelsförvaltningen bedömer att en satsning på underhåll och reinvestering är ekonomiskt lönsam eftersom det förebygger kapitalförstöring och förlänger livslängden på parkanläggningarna. Enligt budget för 2015 kan stadsdelsnämnderna söka medel för reinvesteringar. Stadsdelsförvaltningen planerar att använda de medel som tilldelas stadsdelsnämnden för upprustning av trappor och beläggningar. Förvaltningen förutsätter att medel för reinvesteringar kommer att avsättas under budgetperioden. Tillgänglighetsåtgärder En tillgänglighetsinventering för parkerna på Södermalm har slutförts vid årsskiftet 2014/2015. Inventeringen ger underlag för tillgänglighetsåtgärder som i delar genomförs under budgetperioden. Utveckling av lekplatser Förvaltningen kommer under de närmaste åren att arbeta med att utveckla befintliga lekplatser i stadsdelsområdet genom att höja lekvärdet och förbättra tillgängligheten samt skapa nya lekplatser. 2.7 Ekonomiskt bistånd Stadens målsättning om att till år 2030 bygga nya bostäder förväntas inte leda till bidragsberoendet procentuellt ökar i stadsdelsområdet. Förvaltningen fortsätter arbetet med att minska bidragsberoendet genom att förfina arbetssätten avseende ökad delaktighet och ökad självständighet. I detta arbete ingår samverkan med andra aktörer i samhället. Även arbetet med att minska antalet felaktiga utbetalningar fortsätter. En ny målgrupp för förvaltningen är familjer som återförenas med barn som kommit till Sverige utan vårdnadshavare. Förvaltningen ansvarar för mottagning av ensamkommande flyktingbarn och många av dessa väntar nu på återförening med sina vårdnadshavare och syskon. Familjerna som kommer med anknytning till ensamkommande flyktingbarn och omfattas av etableringssystemet saknar oftast boende. Socialtjänsten ansvarar för att lösa den akuta boendesituationen. Familjerna är även i behov av att få hjälp med det praktiska, det vill säga att söka andra förmåner inom socialförsäkringssystemet, få personnummer och så vidare. Detta är ofta tidskrävande ur handläggarsynpunkt. I väntan på första utbetalningen av etableringsersättning får familjen ekonomiskt bistånd. De fördelningsnycklar som ekonomiskt bistånd tilldelas efter beaktar inte denna målgrupp då den inte finns i Södermalms befolkningsunderlag. Statsbidraget täcker inte de faktiska utgifterna, till exempel kostnader för hotellboende, utan tilldelas enligt en schablon. De nuvarande modellerna för ersättningsnivåer samt modellen för för-

18 Sid 18 (30) delningsnycklarna innebär en ekonomisk utmaning för förvaltningen gällande att klara mottagandet av nyanlända till stadsdelen. Även personer som står utan boende har ökat, vilket leder till ökade kostnader för hotell, härbärge och vandrarhem. Ett nytt arbetssätt för denna målgrupp kommer att utvecklas. Fokus kommer att ligga på att ge stöd och motivera individen att på egen hand hitta ett bättre boende till en adekvat kostnad. 2.8 Arbetsmarknadsåtgärder Förvaltningen har 35 platser för OSA (offentligt skyddat arbete). Ambitionen är att alla ska gå vidare senast två år efter anställningens början. Statsbidraget som finansierar OSA bidrar till den processen genom att differentiera ersättningen beroende på hur länge insatsen har pågått. Förvaltningen ska utvärdera vad insatsen leder till för den enskilde. Ansvaret för arbetsmarknadsåtgärder ligger hos Jobbtorg. De klienter som Jobbtorg tar emot och som står långt från arbetsmarknaden ska vara arbetstränade. Förvaltningen och Jobbtorg har ett pågående samarbete gällande att skapa samsyn kring målgruppen. Under kommande år behöver förvaltningen intensifiera insatser för personer som haft försörjningsstöd mer än sex månader i sträck. Ett arbete med att erbjuda kommunala visstidsanställningar till personer som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet inom förvaltningens verksamheter har påbörjats och förvaltningen har hög beredskap inför det fortsatta arbetet. 3 Sammanfattande ekonomisk analys Förvaltningens nettokostnader prognostiseras öka med 79,6 mnkr från bokslut 2014 till verksamhetsplan 2015 för Södermalms stadsdelsnämnd. Ökningen beror i huvudsak på fler antal förskolebarn samt högre ersättningsnivåer inom förskoleverksamhet, stöd och service till personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg. Under planperioden beräknar förvaltningen ökade kostnader för pris- och löneökningar om cirka 40 mnkr per år. Detta medför krav på effektiviseringsåtgärder med motsvarande belopp. Effektiviseringarna består bland annat av fortsatt minskning av administrativa kostnader, minskad sjukfrånvaro och ett effektivare lokalutnyttjande. 3.1 Drift Förvaltningen har en ekonomisk bruttoomslutning på cirka 2,4 mil-

19 Sid 19 (30) jarder kronor. I förvaltningen arbetar drygt 1700 månadsanställda medarbetare och personalkostnaderna utgör cirka 40 procent av nämndens bruttokostnader vilket motsvarar cirka 800,0 mnkr. Kostnaderna för köp av verksamhet utgör 56 procent motsvarande cirka 1 200,0 mnkr och lokalkostnaderna cirka 10 procent motsvarande cirka 200,0 mnkr. Förvaltningen har även kommunövergripande verksamhet (KÖV) vilket motsvarar 28,8 mnkr av budgeten. Äldreomsorg Resursfördelningssystem för äldreomsorg bygger på en fast fördelning baserat på historiska fakta om befolkningens storlek och ålderstrukturer. Om behovet ökar jämfört med fördelade resurser ska förvaltningen enligt stadens modell täcka eventuella budgetunderskott genom att visa motsvarande budgetöverskott inom andra verksamhetsområden. Äldreomsorg är inte prestationsjusterat som till exempel förskoleverksamhet eller viss verksamhet inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning inom LSS. Argumenten emot prestationsjusteringar inom äldreomsorg har varit att det skulle kunna bli alltför kostnadsdrivande. Förvaltningen förordar dock ett förändrat resursfördelningssystem med någon sorts justeringar under året för att bättre motsvara de faktiska behoven. Staden införde under 2014 ett nytt ersättningssystem för hemtjänsten inom äldreomsorgen. I kommunfullmäktiges förslag till budget 2015 framgår det att en översyn inom hemtjänsten kommer att ske av nuvarande ersättningssystem. Förvaltningen ställer sig positiv till översynen, men ser gärna att processen påskyndas. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Utbyggnadstakten av bostäder för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar ska öka enligt kommunfullmäktiges förslag till budget. Förvaltningen konstaterar att det är ett ekonomiskt risktagande att starta nya gruppbostäder för personer med stora omvårdnadsbehov. Omkostnaderna är höga och det är nödvändigt att ha full beläggning från start för att budgeten ska kunna hållas. Därtill innebär höga hyror också höga kostnader för kontant bostadstillägg (KBH). Förvaltningen förordar ett ersättningssystem för höga hyror liknade det förskolan har för att öka incitamentet att starta nya gruppbostäder. Förskola Förskoleverksamheten införde månadsvisa avläsningar av inskrivna barn under 2013, även för månaderna juni och juli. Förvaltningen kan konstatera att föräldrar vars barn övergår till skolverksamheten i högre utsträckning än föräldrar vid enskilt drivna förskolor skriver ut sina barn redan i juni och söker andra tillsynslösningar, sannolikt för att besparas omsorgsavgiften under sommarmånaderna.

20 Sid 20 (30) Förvaltningen känner oro för att andelen föräldrar till blivande skolbarn som väljer tidig utskrivning ska öka. Verksamheten har kostnader för personal, lokaler med mera även under sommaren, varför en återgång till den ordning som gällde 2012 förordas. Stadsmiljö Södermalms stadsdelsförvaltning har under flera år omfördelat medel i budgeten till stadsmiljö jämfört med tilldelade medel i resursfördelningssystemet. Förvaltningen menar att en bidragande orsak till att tilldelade medel i resursfördelningssystemet inte räcker beror på att fördelningsnyckeln inte väger in det faktum att parkerna inte bara brukas av Södermalms invånare utan också har många besökare från hela staden. Driftkostnadskonsekvenser av investeringar Förvaltningen prognostiserar att driftskostnaderna för stadsmiljö kommer att öka på grund av ökade kapitalkostnader. Delvis beror det på att staden har infört en ny avskrivningsmetod kallad komponentavskrivning, vilket bland annat betyder kortare avskrivningstider med ökade kostnader som följd. Ökade parkinvesteringar under planperioden bidrar också till ökade kapitalkostnader. Plan för kapitalkostnaderna för investeringarna inom parkområdet framgår av nedanstående tabell. Mnkr Utfall 2014 Budget Avskrivningar 7,0 7,4 14,3 13,8 14,3 Internränta 3,0 3,1 2,5 2,2 2,3 Totalt 10,0 10,5 16,8 16,0 16,6 3.2 Investeringar Mnkr Tom Större parkinvesteringar 7,1 11,0 6,2 6,5 5,0 Mindre parkinvesteringar 3,6 2,6 2,6 2,6 2,6 Tillgänglighetsinvesteringar 5,0 10, Inventarier och maskiner 1,8 3,1 3,1 3,1 3,1 Totalt 17,5 26,7 11,9 12,2 10,7

21 Sid 21 (30) Nämnden ansöker årligen om investeringsmedel avseende större parkupprustningsprojekt hos kommunfullmäktige. Stadsdelsnämnden har under våren 2015 ansökt om medel motsvarande totalt 20,2 mnkr, för perioden för Lilla Blecktornsparken, Södermalms allé, kvarteret Rosendal mindre och Reimersholme, i nämnd prioritetsordning. Efter justering av trafikkontoret är prognosen för perioden 17,7 mnkr, vilket till stor del beror på att 3,0 mnkr av de sökta medlen för Reimersholme erhålls efter I tabellen ovan redovisas prognos för parkinvesteringar efter trafikkontorets justering. För Södermalmsallén har även tillgänglighetsmedel sökts för 2015 ur den centrala medelreserven. Eftersom sökta tillgänglighetsmedel kommer att erhållas har projektet Södermalmsallén strukits från önskemålen om parkinvesteringsmedel och ersatts med ett annat projekt, som gäller upprustning av Färgargårdstorget. Framtagande av en parkplan för Södermalm, med början år 2018, har dessutom lagts till som ett femte projekt bland parkinvesteringarna. Under hösten 2015 beslutar kommunfullmäktige om tilldelningen av medel för stora parkinvesteringar. De mindre investeringsmedel som stadsdelsnämnden varje år tilldelas utifrån fördelningsnyckeln, 2,6 mnkr per år, kommer att användas för mindre parkupprustningar vilka beslutas i samband med kommande års verksamhetsplaner. 4 Övriga redovisningar Personal och kompetensförsörjning I samband med nämndernas arbete med underlag till budget för ska en analys samt en samlad bedömning av personaloch kompetensförsörjningen med stockholmarnas behov som utgångspunkt inarbetas under målet Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor. Anvisning: Bedömningen och analysen ska bland annat innehålla rekryteringsbehov, behov av avveckling/omställning och behov av kompetensutvecklingsinsatser på tre års sikt. Nämnden ska också kommentera vilka strategier som finns för att säkerställa försörjningen av chefer och medarbetare. Kompetensutveckling Alla, oavsett roll, ska ges möjlighet till lärande och utveckling i arbetet och alla har ansvar för det egna lärandet. Medarbetare ska erbjudas grund och vidareutbildning inom sitt verksamhetsområde när så krävs. Särskilt fokus ska läggas på en god introduktion för

22 Sid 22 (30) nyanställda och unga i yrket. Den verksamhetsspecifika och stadsövergripande kompetensutvecklingen genomförs i samverkan med respektive fackförvaltning. Den förvaltningsövergripande kompetensutvecklingen fokuserar under planeringsperioden på hälsa, delaktighet och dialog samt mångfald och inkludering. Chefer kommer att erbjudas stöd i sin chefsroll med särskilt fokus på arbetsmiljö och åtgärder mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Under planeringsperioden kommer kompetensutveckling i högre grad vara en del av förvaltningens plan för kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning Förvaltningen hade under 2014 en personalomsättning, beräknad på avgångar, på drygt 12 procent. Den består förutom pensionsavgångar, av att i första hand barnskötare, förskolelärare och socialsekreterare lämnar förvaltningen. Prognosen visar att cirka 200 personer, spridda över alla verksamhetsområden, kan komma att gå i pension under kommande år. Pensionsavgångar tillsammans med den relativt höga personalomsättningen gör att förvaltningen behöver arbeta aktivt med kompetensförsörjningsprocessen. Chefer utbildas därför kontinuerligt i kvalitetssäkrad rekrytering. Förvaltningens satsning på hälsa, dialog och delaktighet samt möjlighet till livslångt lärande syftar till att behålla medarbetare och att motverka en icke-önskvärd personalomsättning. Förvaltningen arbetar kontinuerligt, och kommer att så fortsätta under planeringsperioden, med att förebygga övertalighet och verka för omställning främst inom äldreomsorgen. Sjukfrånvaro Förvaltningen arbetar aktivt med att sänka sjukfrånvaron och främja hälsa och kommer att fortsätta göra så under kommande år. Målet är att nå en sjukfrånvaro om 4,4 procent och en korttidsfrånvaro (dag 1-4) om 2 procent. Arbetet riktar sig både mot individer, enskilt och i grupp och mot befintliga arbetsgrupper. Individarbetet består av förebyggande såväl som rehabiliterande åtgärder. Mest resurstid läggs på arbetet med befintliga arbetsgrupper och består av samtal om normer och konsekvenser av sjukskrivning på arbetsplatsträffar, workshops i hälsa, medverkan i planeringsdagar, teamövningar med mera. I hälsoarbetet används, förutom medarbetare från HR-avdelningen, så kallade hälsocoacher som är medarbetare med ett särskilt uppdrag att bidra i hälsoarbetet. Under kommande år kommer större fokus att läggas på nya former för uppföljning och riktade insatser mot verksamheter med hög och långvarig sjukfrånvaro.

23 Sid 23 (30) Ett Stockholm som håller samman Underlag till en social hållbarhetskommission En av grundstenarna i en stabil och fredlig demokrati är medborgarnas förtroende för offentliga institutioner. I Sverige har detta förtroende, ur ett internationellt perspektiv, länge varit högt. Stadsdelsförvaltningen ser dock att offentliga tjänstemän, ständigt behöver arbeta med frågan. Framför allt i en tid då medvetenheten om mänskliga rättigheter är stort och medborgare ställer höga krav på att bli sedda och respekterade. Nedan beskrivs några särskilda utmaningar för att bidra till ett socialt hållbart samhälle. Frihet från våld i nära relationer Det är en utmaning för stadsdelsförvaltningens verksamheter att upptäcka personer som utsätts för våld i en nära relation, att utveckla insatser för dessa personer och att utveckla insatserna för barn som bevittnat våld. Handläggare inom socialtjänst och äldreomsorg kommer att fortsätta använda bedömningsinstrumenten FREDA och DIARI i syfte att upptäcka våld i nära relationer. Inom barn- och ungdomsvården införs metoden Signs of Safety för att bättre bedöma risk och skydd i familjen vid misstanke om våld. Utöver det ser stadsdelsförvaltningen behov av att utveckla kompetensen hos medarbetare i utförandeverksamheter i att upptäcka och hantera våld i nära relationer. Förvaltningen ser också behov av ett utökat samarbete mellan olika verksamheter både inom förvaltningen och med andra organisationer. Tillgänglighet i kommunikationen med medborgare Det är en utmaning för flera av stadsdelsförvaltningens verksamheter att möta medborgarnas förväntningar på hur kommunikation bör ske. Det gäller till exempel att få svar på mail snabbt, att komma fram till rätt person per telefon, att förstå informationen man får eller att hitta rätt på stockholm.se. Förväntningarna är höga och kommer förmodligen fortsätta att öka. Utmaningen är att möta förväntningar på tillgänglighet samtidigt som verksamheterna behöver prioritera andra arbetsuppgifter för att uppnå andra kvalitetskrav. Förvaltningen ser ett behov av att samarbeta på stadsövergripande nivå kring de kommunikationskanaler som är gemensamma inom staden. Tillgänglighet för funktionsnedsatta Stadsdelsförvaltningen fortsätter att tillgängliggöra sina verksamheter och parker för personer med funktionsnedsättning. Det görs i