Program. för översiktsplan Gävle stad. Antaget Handling av Kommunfullmäktige. Antaget program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program. för översiktsplan Gävle stad. Antaget Handling av Kommunfullmäktige. Antaget program"

Transkript

1 Program för översiktsplan Gävle stad Antaget Handling av Kommunfullmäktige efter samråd 19 november december 2005

2 Foto - stora bilden t v: Ewa Salmi

3 En stad för alla, som ständigt utvecklas. Kan det bli möjligt? I detta Program för översiktsplan Gävle stad har vi samlat vision, inriktningsmål och förslag till prioritering för hur vår framtida stad kan växa fram. Allt det som behövs för att måla bilden av Gävles möjligheter i framtiden. Vi har utgått från det som är och det vi redan vet: Gävles historia och karaktär, dagens trender, vad gävleborna tycker om sin stad och sådant som händer i omvärlden. Kommunfullmäktige har nu godkänt Program för Översiktsplan för staden. Det är som alla förstår ett viktigt beslut eftersom det bestämmer inriktingen för vår stads utveckling i ett långsiktigt perspektiv, de närmaste 20 åren. Det är ett spännande och väl genomtänkt program du nu håller i din hand. Under de två år programarbetet pågått har ett stort antal röster kommit till tals och återspeglas nu i det färdiga programmet. Många av oss som lever och verkar i Gävle kommun har deltagit i arbetet och bidragit med idéer och synpunkter. Jag vill med detta tacka alla er som på olika sätt delat med sig av engagemang, tankar och kunskaper som berikat programmets innehåll. Jag ser också fram emot det fortsatta arbetet, då vi går vidare för att förverkliga våra planer, och många nya stimulerande möten och kontakter. Carina Blank Kommunalråd

4 Foto, stora bilden: Mia Larsson

5 Innehåll Inledning 6 Framtidsbild år Vision för Gävle stad år 2025 Förutsättningar 8 Hållbarhet Gävle igår och idag Trender Vad tycker gävleborna? Utgångspunkter Inriktningsmål 12 En stad med identitet 13 Levande stadskärna 14 En attraktiv stad att bo i 15 En grön och blå stad 16 Mångsidigt näringsliv 18 Ett hållbart transportsystem 20 Centrum för regionen 22 Det framtida Gävle 24 Var ska vi bygga? Bygg inom den centrala staden Bygg ut staden med vattenkontakt Bygg på den tätortsnära landsbygden Bygg ut orter på kommunens landsbygd Vad händer sen? 31

6 6 Inledning Mark används för många olika ändamål och när förändringar sker påverkas ofta många människor under lång tid. Planeringens mål är att beslut i markanvändningsfrågor ska fattas med goda kunskaper om förutsättningar och konsekvenser. Med kloka beslut får vi en god livsmiljö. Översiktsplan Översiktsplanen är kommunens långsiktiga verktyg för att visa hur mark och vatten bör användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Översiktsplanen behandlar frågor som; var ska vi bygga?, var ska nya vägar dras fram?, var och hur ska vi skydda och utveckla intressanta områden? och hur kan staden på lång sikt utvecklas? Översiktsplanen ska fungera både som vision, handlingsprogram och beslutsunderlag för kommunen och andra myndigheter i frågor som rör planering, bygglov och resurshushållning. Program Plan- och bygglagen (PBL 1987:10) säger att förutsättningarna och de bakomliggande motiven till en plan ska framgå. Det är därför vanligt att översiktsplanearbetet inleds med att inriktningen bestäms i ett program. Programmet anger alltså färdriktningen som översiktsplanen ska konkretisera. Programmet ska: redovisa den politiska viljan och ange mål som ska uppnås genom planeringen göra en första avvägning mellan olika intressen ge möjlighet att i ett tidigt skede få in kunskap och synpunkter från berörda och allmänhet innan kommunens ställningstaganden är allt för låsta ange förutsättningar för kommande planering Tidplan Den 26 januari 2004 tog kommunfullmäktige beslut om att inleda arbetet med en ny översiktsplan i två etapper. Först en för staden och en senare för hela kommunen. Under våren 2004 påbörjades arbetet. Underlag togs fram beträffande näringsliv, trafik, kulturmiljö, naturvård/ grönstruktur och boende. Under hösten 2004 inleddes arbetet med att ta fram Program för översiktsplan Gävle stad. Ett tidigt samråd hölls under januari och februari 2005 med öppna frågor till gävleborna om vad de tycker om Gävle. Under september 2005 har programmet varit ute på samråd för att få in synpunkter på dess innehåll. Efter att alla synpunkter behandlats har programmet antagits i kommunfullmäktige, december Efter antagandet har arbetet med att ta fram översiktsplanen för Gävle stad påbörjats. Detta arbete beräknas pågå under 2006 och Därefter fortsätter arbetet med att ta fram en översiktsplan för övriga delar av kommunen. Här är vi nu! Arbete Dialog Arbete Dialog Arbete Dialog Förslag Program Programsamråd Beslut Förslag till översiktsplan Översiktsplan Samråd Översiktsplan Översiktsplan Utställning Beslut Godkänt program Antagen översiktsplan

7 7 Framtidsbild år 2025 Målet med stadsplanering är att skapa en väl fungerande stad. Staden ska vara en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad där människor har goda förutsättningar att leva och verka. För att förtydliga viljan med planeringen av Gävle stad har en vision och framtidsbild för stadsutvecklingen fram till år 2025 tagits fram. Vision för Gävle stad år 2025 Gävle är en attraktiv och hållbar stad som uppskattas av stolta gävlebor och nöjda besökare. Gävle är en stad för alla. Stadens liv kännetecknas av öppenhet, omtanke och rika sociala kontakter. Staden utvecklas resurssnålt och miljöanpassat. Gävles väl kända parker, alléer, åar och havskontakt ger staden dess identitet. Historien går att följa i byggnader och gatunät, såväl i centrala staden som i stadsdelarna. Gävle har en vacker, levande och trygg stadskärna med kommersiell och kulturell mångfald. Gävle erbjuder ett varierat utbud av goda bostäder i attraktiva lägen där folk trivs. Alla känner sig hemma i de väl fungerande stadsdelarna. Gävle är en grön och blå stad där årstiderna är tydliga och gävleborna har nära till parker, fritidsområden, natur och vatten. Gävles mångsidiga näringsliv blomstrar och utvecklas. Universitetet, teknikparken och hamnen är viktiga motorer. Alla ser Gävle som en bra stad att leva och verka i. fram kollektivt, till fots eller med cykel. Personer och gods transporteras miljövänligt och effektivt. Gävle är navet i regionen för kunskap, kultur, handel och service. Gävle är en knutpunkt för transporter med bil, tåg och båt. Arlanda ligger nära och Gävle hamn är en av de viktigaste hamnarna i Östersjöområdet. Det är lätt att pendla till och från Gävle.

8 8 Förutsättningar Det är många faktorer som påverkar utvecklingen av vår stad. Nya idéer bör utgå från den stad vi redan har samt viljan att växa och de trender som märks i samhället idag. och policys i kommunen, som Vision 2010, lokala miljömål, folkhälsoprogram, tillväxtprogram, etc. Utifrån dessa har mål som är viktiga för översiktsplanearbetet formulerats. Här nedan beskrivs några utgångspunkter. Hållbarhet Att sträva efter ett hållbart samhälle är en grundläggande förutsättning i allt planeringsarbete. I programmet hanteras hållbarhet integrerat med övriga frågor för att genomsyra hela programmet t ex i vision och inriktningsmål. Hållbarhet kan innebära olika saker för olika människor. En ofta använd beskrivning av hållbar utveckling är den som gjordes av Brundtland-kommissionen: att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Konkret i samhällsutvecklingen innebär det bl a att vi måste vara flexibla i våra strukturer och bättre utnyttja förnyelsebara resurser. Hållbarhet är att klara av att möta varierade behov, varaktighet över tiden, klara flitig användning och varierade påfrestningar. Delar ska vägas samman till en helhet som svarar mot en efterfrågad kvalitet. Utvecklingen är något vi själva kan påverka. En medveten utveckling leder till ett samhälle med önskade kvaliteter, inget bara blir. I programmet finns hållbarhet med i tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Gävle igår och idag Gävle har utvecklats under många hundra år av många människor till en stad där folk trivs. Det är den staden vi kan bygga vidare på och förbättra. Det är i den staden gävleborna känner igen sig. Gävle är Norrlands äldsta stad, belägen vid havet, Testeboån och Gavleån. Fisket, närheten till skogen, järnet och stålet skapade förutsättningar för en stadsbildning. Järnet blev efterhand allt mer eftertraktat runt Östersjön samtidigt som varuhandeln expanderade. Skeppsbyggandet utvecklades och den lilla medeltida fiskebyn blev en hamnstad. Omkring 1850 kom industrialiseringen av Gävle igång på allvar. Genom import av t ex kaffebönor och kryddor, samt export av järn- och skogsprodukter skapade handels- männen tillväxt i staden. Gävle blev en av Nordens ledande varvsstäder. Under 1900-talet fram till 1970-talet fortsatte tillväxten, varefter Gävle antagit andra skepnader som Kulturstad, Idrottsstad och Samhällsbyggarstad. Lantmäteriverket och Statens Byggforskning lokaliseras hit, Ericsson satsar på mobiltelefoni, Högskolan flyttar in i f d I 14:s regemente med mera. Gävle utvecklas. Gävles geografiska läge med närhet till både storstad, hav och fjäll är fördelaktigt för både arbete och fritid. Även vädermässigt ger läget fördelar med fyra tydliga årstider. Parkstaden - Rutnätsstaden Norrlands kuststäder var alla en gång trästäder med oregelbundna medeltida gatumönster. De brann ned och byggdes upp igen till stenstäder med raka kvarter. Gävles senaste stora stadsbrand 1869 ledde till flera förändringar i stadsbilden som är karaktäristiska för Gävle idag. Kvarteren norr om ån byggdes upp enligt renässansens symetriska rutnätsplan. De nya esplanaderna med praktfulla byggnader realiserades efter förebilder från Paris. Förutom Rådhusesplanaden finns flera fina parkrum i Gävle som Stadsträdgården/Boulognerskogen, Skogskyrkogården, Fjärran Höjder och Holmsundsparken. Teatern i Esplanaden Gävles senare bostadsområden Efterkrigstidens stadsbyggnadskvalitéer med gruppering av flerfamiljshus och rymliga gårdar mot sydväst, parker och radhus märks främst i Bomhus, Olsbackas och Sörbys och 1950-tals bebyggelse. Dessutom genomfördes under perioden trafikseparering med parkstråk för gående och cyklister mellan kvartersbildningar och stadsdelar talens miljonprogram i Gävle exemplifieras bäst av Sätra där en central tanke är det gröna parkstråket, med skolor och service intill. Under 80-talet byggdes många småhus i ytterområdena och många flerfamiljshus inne i centrala Gävle, som uppmärksammades lite extra av bomässan Bo88. Under 90-talet minskade bostadsbyggandet och det byggdes mest friliggande småhus i privat regi.

9 9 Gävles landmärken Gästrikland är platt och orienteringspunkter i landskapet är få. De som finns förutom kyrk- och vattentorn är i huvudsak master för tele/radio/tv, skorstenar och andra teknikanläggningar. Landmärken i själva staden är främst byggnader med stark egen karaktär som Rådhuset i Esplanaden, Heliga Trefaldighetskyrkan vid Kvarnparken och Staffanskyrkan på Brynäs. I grönskan som kantar Gavleån finns ett antal intressanta byggnadsverk tillkomna under 1900-talet som Konserthuset (1998), Strömvallen (1923) och Högskolan, f d I 14 (1908). Gävle präglas även av barriärer av både positiv och problematisk karaktär; det vackra årummet, den livsviktiga järnvägen, det livligt trafikerade stråket Parkvägen Rv80 samt E4:an. Befolkning och näringsstruktur Gävleborna blir långsamt fler och passerade under senhösten 2004 antalet personer. Arbetslösheten ökar och ligger över riksgenomsnittet. Gävle har blivit en pendlarstad med in- och utpendlare varje dag. Näringsstrukturen är fördelad som riket i övrigt med en liten övervikt inom vård/omsorg, offentlig förvaltning och byggverksamhet. Av diagrammet nedan ser man att den äldre delen av befolkningen förväntas öka medan delen i arbetsför ålder förväntas minska. % 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Befolkningssammansättning w Ålder Trender Vad som händer i samhället påverkar planeringen och vice versa. Hur framtiden kommer att se ut är ovisst, men vissa trender är möjliga att se. Genom planering kan man välja att stärka eller motverka vissa trender. Det är dock viktigt att ta hänsyn till befolkningssammansättning och beteende. De trender man tydligt kan se idag beskrivs nedan. Vi får en allt äldre befolkning, den etniska mångfalden ökar liksom det materiella välståndet. Vi bor på allt större yta per person och antalet singelhushåll ökar. Många kan idag välja en livsmiljö med gott boende, god service och bra förutsättningar för uppväxt och utbildning. Närhet till släkt och vänner är också faktorer som blir allt viktigare. Efterfrågan på natur- och parkområden och ett brett kultur- och fritidsutbud ökar. I och med att acceptansen för längre pendlingsavstånd ökar och kommunikationerna förbättras blir valet av boendemiljö viktigare. Mycket pekar på att företagen lägger stor vikt vid tillgången på rätt utbildad arbetskraft i sina lokaliseringsbeslut. När människor prioriterar sitt boende högt flyttar företagen till de platser där arbetskraften vill bo. Resandet i samhället ökar. Både arbetspendling, fritidsresor, bilresor till handel samt godstransporter ökar. I och med att biltrafiken ökar så minskar inte utsläpp eller störningar från trafikbuller trots bättre teknik. Idag är det inte de stora industrierna som står för de stora utsläppen utan vår livsstil genom val av bostad, transporter och fritidssysslor. Läs mer om aktuella trender i Trender, diskussionsunderlag, daterat , Gävle kommun.

10 10 På frågan om vilka Gävles värdefullaste miljöer är hamnade Boulognerskogen högst upp på listan. Andra värdefulla miljöer är Gavleån, Hemlingby, Bönan, Gamla Gefle, Konserthuset, Centrum, Stortorget, Havet, Alderholmen, Högskolan, Esplanaden, Teatern, Valls Hage, Gavlerinken och Norrlandet. Utgångspunkter Vissa antaganden om framtiden måste göras för att kunna fortsätta planeringen. Hur många invånare har staden om 20 år? Vad tror vi om utvecklingen av trafiken m m? Hur många bor i varje hushåll? Centralbron i Gävle Vad tycker gävleborna? Under våren 2005 frågade Gävle kommun gävleborna om vad de tycker om sin stad. En frågeutställning fanns på plats i Gallerian Nian och frågorna fanns också på kommunens hemsida personer svarade och lämnade 9252 tankar om Gävle nu och i framtiden. De inkomna synpunkterna har påverkat materialet i programmet och kommer sätta sin prägel på fortsatt planeringsarbete. Nedan följer några korta slutsatser. Läs mer i 9252 tankar om Gävle kommun eller i arbetsmaterialet Jag saknar havet. Enligt gävleborna så är det bästa med Gävle att det är nära till mycket och att staden är lagom. Parkerna, kulturlivet, affärerna och utbudet, naturen, cityfesten, idrottslivet och läget är andra saker många uppskattar. Det gävleborna saknar i Gävle är havet, busstrafik, handelsutbud i centrum och i stadsdelarna, ungdomsaktiviteter, stadsliv, bra utnyttjad Gavleå och arbetstillfällen. Vad gävleborna värdesätter i sitt boende är framför allt närhet, trygghet samt lugn och ro. Om 20 år vill och tror gävleborna att Gävle är en storstad, en sjöstad och har större centrum. Planeringsfolkmängd Kommunens ambition och vision är att Gävle kommun ska växa och ha invånare år Framräkningen av befolkningen till invånare är ett mellanalternativ av tre alternativa befolkningsökningar. Övriga alternativ är Vision 2010 där målet är invånare år 2010 och följden av de senaste årens utveckling som ger invånare år Läs mer i Förslag till planeringsfolkmängd med utblick mot Antaget i KS Antal bostäder I översiktsplaneringen för Gävle stad antas att befolkningen ökar med invånare samt att vi får cirka fler hushåll till år För att klara denna utveckling behöver det i översiktsplanen finnas beredskap för nya bostäder. Detta ställer krav på tydliga strategier för var och hur dessa bostäder ska byggas. Både programmet och översiktsplanen ska svara upp med inriktningar för hur bebyggelsen ska lokaliseras och utformas. I programmet finns vägledning i Visionen på sidan 7 och i Inriktningsmålen på sidan För att kunna planera framtidens gatunät måste vi känna till vad dagens gatunät tål. En uppskattning av hur stora trafikflödena kan bli i framtiden bör göras för att se var i trafiknätet det kan bli problem. En prognos för trafiken år 2015 och år 2025 har tagits fram Trafikuppräkning för Översiktsplan Staden, PM Gävle kommun. Prognosen visar att dagens gatunät inte klarar av den ökning som kan förväntas. Problemen kan lösas med t ex trafikdämpande åtgärder och nya gator.

11 11 Gävle Teater

12 12 Inriktningsmål Den nya översiktsplanen har horisontår 2025, men sta- en vilja att växa, men nya idéer bör också utgå från den stad vi redan har och hur omvärlden ser ut. Hela programmet anger färdriktningen för hur Gävle stad ska utvecklas. Inriktningsmålen är ett sätt att beskriva framgångsfaktorer som behövs för att få en positiv och efterfrågad stadsutveckling. Målen gäller dels kommunens och stadens utveckling i stort och dels mer konkreta mål som översiktsplanen ska behandla. Läsanvisning Inriktningsmålen börjar med ett kort utdrag från visionen. Sedan följer de inriktningsmål som stödjer visionen. Under varje inriktningsmål redovisas aktiviteter eller åtgärder som krävs för att målet ska uppfyllas. Berggrenska gården vid Gavleån.

13 13 Rådhuset En stad med identitet Gävles väl kända parker, alléer, åar och havskontakt ger staden dess identitet. Historien går att följa i byggnader och gatunät, såväl i centrala staden som i stadsdelarna. Bakgrund Det är ett mänskligt behov att känna igen sig. Kopplingen till kända platser och detaljer i staden är betydelsefull för stadens identitet. Kulturmiljöer och identitetsskapande värden stärker en stads attraktionskraft och karaktär. De hjälper till att marknadsföra staden och gör att människor som bor i eller besöker staden trivs. Risken finns att värdefulla miljöer, platser och företeelser försvinner eller försämras när staden växer och förändras men även att de förfaller om de inte används. Utmaningen blir att bevara och utveckla de miljöer, platser och företeelser som är unika för Gävle och ger Gävle dess identitet. Människor behöver mötas. Mötesplatser förbättrar det sociala livet, gör staden mer attraktiv, stärker stadens identitet och skapar trygghet. Utmaningen ligger i att skapa ett varierat utbud av mötesplatser och aktiviteter i staden för alla intressen och åldrar. Inriktningsmål Stadens karaktär och kulturmiljövärden stärker Gävles identitet och attraktionskraft Att stadens karaktärsdrag tydliggörs. Att viktiga befintliga kulturmiljöer förvaltas samt att ny stadsbyggnad och arkitektur utformas modernt och med god gestaltning genom medveten planering. kulturmiljöer. Ökad kunskap och samarbete om kulturmiljö och karaktärer inom kommunen samt med fastighetsägare och allmänhet. Att längs kusten skapa och ta tillvara möjligheter till kulturupplevelser och turism. I ÖP: Förstärk sambandet mellan staden och havet. Att de vägrum som utgör entréer till staden ges en omsorgsfull utformning och bidrar till en positiv och välkomnande bild av staden. Stadens offentliga rum ger förutsättningar för spännande möten och evenemang En utveckling av området kring Gavleån, från Valls Hage och ut till havet, till att bli ett sammanhängande stråk för rekreation, möten och aktiviteter. I ÖP: Reservera områden längs ån. Mötesplatser som stödjer stadens sociala liv. En tydlig utveckling och underhåll av stadens torg, parker och å-rum för rekreation, handel, evenemang, kultur och restauranger som är attraktiva året om. Alla offentliga rum är i möjligaste mån tillgängliga för alla. byggnader för kultur, idrott och fritid Att det finns en medveten planering för byggnader och anläggningar till kultur- och idrottsaktiviteter. I ÖP: Reservera områden för framtida anläggningar, nya och kompletteringar. Att nya och kompletterande anläggningar och byggnader lokaliseras så att både nya och redan etablerade verksamheter stärks. Att anläggningarna är tillgängliga och lokaliserade med bra kommunikationer. Att befintliga anläggningar och byggnader utvecklas och anpassas så att de svarar upp mot krav som ställs.

14 14 Levande stadskärna Gävle har en vacker, levande och trygg stadskärna med kommersiell och kulturell mångfald. Bakgrund Stadskärnan är gävlebornas vardagsrum. Här vistas många gävlebor dagligen och det är ofta hit besökare kommer. Det är därför viktigt att Gävle har en vacker, levande och trygg stadskärna. Förändringar i handelsstrukturer hotar handeln i stadskärnan som är det viktigaste handelsområdet, liksom en ensidig kommersialisering av stadskärnan minskar det sociala och kulturella livet där. Stadskärnan upplevs som mer otrygg efter affärernas öppettider om det inte finns folk i rörelse. Utmaningen är att skapa utrymme för ett varierat utbud av boende, arbetsplatser, kultur, nöje, handel och aktiviteter som i sin tur skapar förutsättningar för en levande stadskärna dygnet runt. Ett annat problem är att tillgängligheten för olika trafikslag konkurrerar med varandra om ytorna i staden. Utmaningen blir att göra stadskärnan tillgänglig för alla. Inriktningsmål Gävle har en trygg stadskärna, med ett varierat utbud, som lever dygnet runt, året om Att förutsättningar finns för ett varierat utbud av kultur, nöjen, aktiviteter och handel i stadskärnan. Att kommunen och centrums övriga aktörer arbetar aktivt för att ständigt förbättra utbudet. En fortsatt utveckling av torghandeln. Attraktivt boende i centrum. Aktivt arbete med att försköna och förbättra stadskärnans offentliga rum och öka känslan av trygghet. I ÖP: Peka ut och säkerställ områden Stadskärnans stråk och större mötesplatser är attraktiva och sammanbundna; Stortorget, Drottninggatan, Gävle Central, Esplanaden, Årummet och Södra Kungsgatan med Södermalmstorg Medveten planering av stadskärnans utbredning och funktion (stråk som är kommersiella, gröna eller för kommunikation.) tion. Samverkan mellan stadskärnans olika aktörer. Stadskärnan är tillgänglig för gods- och persontransporter med bil, men på fotgänga- Framkomlighet med bil i centrum men på gåendes, cyklisters och kollektivtrafikens villkor En välplacerad centrumhållplats med god framkomlighet för buss. I ÖP: Reservera område God tillgänglighet till välplacerade centrala parkeringar. En effektiv varudistribution genom t ex tydliga lastgator för den tunga varutrafiken eller samordnad distribution med samlad omlastning till mindre fordon. I ÖP: Reservera område för omlastningscentral.

15 15 En attraktiv stad att bo i Gävle erbjuder ett varierat utbud av goda bostäder i attraktiva lägen där folk trivs. Alla känner sig hemma i de väl fungerande stadsdelarna. Bakgrund Ett attraktivt boende är viktigt för utvecklingen av Gävle. Många söker en livsmiljö med ökade krav på service och utbildningsmöjligheter. Livsmiljön styr därför allt mer valet av bostadsort. Detta gör att efterfrågan på speciella boendemiljöer och nischboende (ex. student, 55+ och bo nära din båt) ökar. För att göra Gävle till en attraktiv boendeort bör vi alltså kunna erbjuda olika typer av boende i olika lägen. Idag saknas framförallt boende i vattennära lägen och möjlighet att bo kvar i vissa stadsdelar när man blir äldre. Gävles olika stadsdelar behöver kompletteras för att bli mer attraktiva, för att motverka segregation och förbättra underlaget för service. Inriktningsmål Gävle erbjuder boende med olika karaktärer och kvaliteter som passar människor i alla åldrar och med olika behov och intressen Planklar mark för bostäder i: centrala lägen vattennära lägen lantliga lägen kulturmiljöer goda kommunikationslägen för särskilda behov Att centralt belägna hamn- och verksamhetsområden omvandlas till moderna och spännande bostadsområden där så är möjligt t ex Gävle Strand, Alderholmen. inriktning. Att tätortsnära landsbygd med närhet till vatten uvecklas där så är möjligt Att bostadsområden har närhet till natur- eller parkområden Gävles nya och gamla bostadsområden utvecklas och kompletteras till attraktiva väl fungerande stadsdelar Ny kompletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer i alla stadsdelar. I ÖP: Reservera mark Integrerade stadsdelar gällande boende, struktur och befolkningssammansättning. Att stadsdelarna har identitet att vara stolt över. Att ny bebyggelse anpassas till befintlig omgivning så att attraktivitet och kvalitet bibehålls eller ökar. Närhet till den dagliga servicen. När service finns på längre avstånd kompenseras det genom bra kollektivtrafik och goda gång- och cykelförbindelser. Skapandet av nya bostäder sker genom resurssnålt och miljöanpassat byggande Att möjlighet till byggande på tidigare använd mark eller att omvandling av befintliga byggnader utnyttjas Nyttjande av befintliga tekniska försörjningssystem. Närhet till kollektivtrafik. Utveckling och förtätning av stadskärnan. Att husen placeras och utformas efter omgivningen. Att de naturliga förutsättningarna tas till vara t ex genom sol- och jordvärme samt läförhållanden för att minska energianvändningen. Att hållbara och flexibla energisystem nyttjas och energieffektivisering eftersträvas. Kretsloppsanpassade VA-lösningar som är lämpliga för de lokala förhållandena. Miljöanpassade dagvattenlösningar som upplevs som en tillgång i närområdet. Bra ljudmiljö utomhus och låga bullernivåer inomhus.

16 16 En grön och blå stad Gävle är en grön och blå stad där årstiderna är tydliga och gävleborna har nära till parker, fritidsområden, natur och vatten. Bakgrund I Gävle finns en grönstruktur som förser stadens invånare med flera sorters parker och naturområden. Staden har idag en stark parkkaraktär med områden som Rådhusesplanaden och Boulognerskogen. Åarna; Gavleån och Testeboån, går som blå band genom staden och förstärker skönheten och upplevelsevärdet i våra natur-, park- och stadsmiljöer, men kanske kan vi skapa ännu bättre vattenkontakt. Motionsspår och skidanläggningar som t.ex. Hemlingby ligger i gränsen mellan stad och natur. Gävleborna har även närhet till vild natur på cykelavstånd. Det finns ett behov av grönska och vatten i närheten av våra hem, vilket är bra för folkhälsan. I Gävle strävar vi efter friska och sunda människor och miljöer. När staden växer kan det hota stadens parker och grönområden samt tillgänglighet till stränder och natur. Därför är det viktigt att värdera parker, grönområden och vattenkontakt högt i utvecklingen av staden. Inriktningsmål Gävle har en karaktär av grön stad vid vatten. Invånare och besökare uppskattar vattenkontakten och de vackra parkmiljöerna året om Att havet blir tydligare i stadsmiljön. Att vattennära verksamhetsområden omvandlas, om möjligt, till sådan användning som ökar allmänhetens tillgänglighet till vattnet och gör staden mer attraktiv. Att stadens parker, grönytor och vattendrag planeras utifrån ett samband dem emellan. Att stora sammanhängande grönområden bevaras i stadens närhet. Att stadens värdefulla gröna områden inte betraktas som reservmark Att Gavleån är och förblir stadens pulsåder och området kring ån utvecklas I ÖP: Reservera område längs Gavleån. Att Testeboåns natur- och friluftsliv utvecklas. I ÖP: Säkerställ värdefulla områden. Utveckling av friluftsliv vid sjöar, vattendrag och kust. Gävles stadsnära natur är uppskattad och biologiskt rik Att värdefulla tätortsnära mark- och vattenområden samt områden för biologisk mångfald skyddas långsiktigt. Vård och återställning av stadens viktiga vattendrag. I ÖP: Reservera områden. Allmänhetens tillgänglighet till stränder, parker och natur är god Att kopplingen mellan staden och havet förstärks. Kring Inre och Yttre fjärden samt längs Gavleån och Testeboån förbättras allmänhetens tillgång till kajer och stränder. I ÖP: Reservera områden. Utveckling av det grön-blå bandet Valls Hage- Högskolan- Boulognern-Stadsparken-Centrum- Alderholmen-Gasklockorna. I ÖP: Reservera område längs Gavleån. Gröna rörelsestråk som förbinder de centrala delarna med stadens rekreationsområden. I ÖP: Reservera områden. Natur- eller parkområden skall finnas i anslutning till skolor, daghem och äldreboenden. Att den fysiska miljön i stadens parker och grönområden förbättras för att öka känslan av trygghet. aktiviteter, rekreation och sport som passar alla årstider Att stadens grönytor och vattendrag kan användas för det spontana friluftslivet med fiske, skidåkning, brännboll, bad, skridskoåkning m m. Parker och fritidsområden för sport och rekreation i varje stadsdel. I ÖP: Reservera områden. Möjligheter till rekreation, naturupplevelser och turism längs kusten Att befintliga idrottsområden tillåts växa och utvecklas. Utveckling av det rörliga friluftslivet i skog, mark och på vatten som ridsport, skidor, skridskor, vandring m m.

17 17 Gävle kännetecknas av natur och vatten. Övre bilden t h visar Konserthuset sett från Stadsträdgården, Boulongern. Nedre bilden är från Testeboån.

18 18 Mångsidigt näringsliv Gävles mångsidiga näringsliv blomstrar och utvecklas. Universitetet, teknikparken och hamnen är viktiga motorer. Alla ser Gävle som en bra stad att leva och verka i. Bakgrund Personalen blir viktigare för företagen. Tillgången på rätt utbildad arbetskraft får större betydelse. Framtidens framgångsrika företag kommer inte enbart konkurrera med en attraktiv arbetsplats. Personalen kräver, förutom ett bra arbete, en helhetslösning med attraktivt boende, bra skolor under hela studietiden och meningsfull fritidssysselsättning till alla i familjen. Gävle har av tradition haft många arbetstillfällen inom industrin men har under senare tid fått en allt större andel jobb inom service- och tjänstesektorn. Regionen har hög arbetslöshet och något lägre utbildningsnivå jämfört med landet i övrigt. Genom att attrahera dagens och morgondagens arbetskraft kan Gävle locka nya företag att etablera sig och få gamla att stanna kvar. Utmaningen ligger i att göra staden så attraktiv som möjligt för både små och stora företag vad det gäller lokalisering och transporter utan att för den skull försämra miljö och säkerhet. Inriktningsmål I Gävle har det mångsidiga näringslivet goda förutsättningar att etableras, verka och utvecklas Hög beredskap med avseende på planklar mark som passar olika företags och branschers behov. Markreserver för ytkrävande verksamheter som tex industri-, transport-, magasinerings- och parkeringstät verksamhet. Att klusterbildning underlättas och utvecklas med olika inriktningar vid tex teknikpark, Gävle hamn mm. Ytor för kontor i attraktiva lägen. I ÖP: Reservera mark och underlätta omvandling Samverkan mellan kommun, universitet, näringsliv, andra kommuner och regioner. Gävle har goda kommunikationer för personer, gods och information, som tillfredställer både traditionell basnäring och övrig verksamhet Effektiv infrastruktur lokalt och globalt, såväl fysiskt som digitalt. Utveckling av den fysiska infrastrukturen till huvudstadsregionen. Områden för effektiv omlastning av gods ex. Hamnen och Tolvforsskogen. Utveckling av Gävle hamn. Utveckling av järnvägen norr-, och västerut. Lokalisering av arbetsplatser görs utifrån expansionsmöjlighet och tillgänglighet för gods, personal och information samt hållbart stadsbyggande Attraktiva områden för olika typer av företag och utveckling av befintliga verksamhetsområden utifrån de förutsättningar de har: Ersbo Störande, trafikalstrande och ytkrävande verksamheter. Gävle Hamn Verksamheter knutna till hamnen (yt- och lagerkrävande). Teknikparken Kunskapsintensiva företag och så kallade humanföretag med verksamheter som knyts ihop med Teknikpark och Universitet. Extern handel I Valbo köpcentrum och handelsområdet i Södra Hemlingby. Västra Kungsbäck I första hand sådan verksamhet som drar nytta av och ger nytta till Universitet och Teknikpark samt annonserar Gävle på ett bra sätt. Att transportkrävande verksamheter lokaliseras främst till områden med god anslutning till hamn, E4 och järnväg.

19 19 Johannes Biovärmeanläggning Småföretagande Gävle hamn Gävle hamn Korsnäs Koncentration av personaltäta verksamheter till lägen med attraktiva pendlingsmöjligheter och effektiva bytespunkter med god kollektivtrafikförsörjning. Blanda icke-störande verksamheter med boende. Att verksamhetsområden med dåliga trafikförutsättningar eller som är störande för omkringliggande bostäder omvandlas eller omlokaliseras. I ÖP: Reservera mark för omlokalisering. Alternativ användning av industrilokaler i centrala lägen. Resurssnålt stadsbyggande genom att tidigare nyttjade markområden omvandlas. Att hållbara och flexibla energisystem nyttjas och energieffektivisering eftersträvas. Att befintliga tekniska försörjningssystem utnyttjas i så hög grad som möjligt. Miljöanpassade dagvattenlösningar som upplevs som en tillgång i närområdet. Gävle har god balans mellan handel i stadskärna, bostadsområden samt externa och halvexterna lägen Tydliga och välkända riktlinjer för etablering av handel i Gävle. Att stadskärnan är kommunens viktigaste och mest allsidiga mötes- och handelsplats. Att dagligvarubutiker i första hand lokaliseras till stadsdelscentra och i andra hand till lägen där det finns ett närområde som utgör ett lokalt kundunderlag. Att kommunen med sitt agerande gör det möjligt att driva handel som kan bidra till att pressa priser för de boende i kommunen och regionen.

20 20 Ett hållbart transportsystem möjligheter att säkert ta sig fram kollektivt, till fots eller med cykel. Personer och gods transporteras miljövänligt och effektivt. Bakgrund Vi reser allt mer och längre och det transporteras mer varor. Regionerna växer och vårt långväga resande till arbete, studier och fritid ökar. Detta leder till att trafiken ökar, vilket i sin tur leder till ökade utsläpp, ökat buller och försämrad trafiksäkerhet. På senare år har begrepp som hållbart transportsystem och mobility management lanserats. Detta innebär planering, marknadsföring och samordning för att dämpa transportarbetet med bil utan att för den skull försämra möjligheterna att resa/transportera effektivt och säkert. Framförallt kan detta göras genom att flytta över biltransporter till andra transportmedel. Utmaningen är att i Gävle skapa ett transportsystem där man kan transportera personer och gods på ett miljövänligt, effektivt och säkert sätt. Även utvecklingen av Gävle hamn är en viktig utmaning. Inriktningsmål Gävle har en samhällsstruktur som ger bra förutsättningar för ett hållbart transportsystem Foto: Ewa Salmi Att verksamheter och bostäder lokaliseras så att det medför ett minskat transportarbete och ger underlag för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Transportintensiva verksamheter placeras vid huvudvägnätet eller med närhet till järnväg eller hamn. Personaltäta arbetsplatser placeras med närhet till kollektivtrafik. Bostäder placeras med närhet till kollektivtrafik. Externhandel lokaliseras till lägen med kollektivtrafik. Att det erbjuds effektiv, miljövänlig och resurssnål infrastruktur för personer och gods. Bra ljudmiljö utomhus och låga bullernivåer inomhus. Att kommunens gator, torg och vägar underhålls och vårdas.

21 21 Gävle har en bra och väl använd God framkomlighet för kollektivtrafiken, även i de centrala delarna av staden. Effektiva bytespunkter både mellan den lokala och den regionala kollektivtrafiken samt mellan kollektivtrafik och andra färdmedel. I ÖP: Reservera områden. Kollektivtrafiken prioriteras när nya områden byggs En välbelägen centrumhållplats med god framkomlighet för buss. I ÖP: Reservera område. Attitydförändring. Ett område för effektiv omlastning mellan olika transportslag (jvg, bil, båt) som ger förutsättningar för företag att samdistribuera och göra miljömässiga transportval. I ÖP: Reservera område. Att transportkrävande verksamheter lokaliseras främst till områden med god anslutning till hamn och järnväg. resor, <5 km, med cykel i stället för med bil Fortsatt utveckling och utbyggnad av infrastruktur för cykeltrafik; gång- och cykelvägar, cykelparkeringar och korsningar. I ÖP: Mark reserveras för ett sammanhängande GCnät och cykelparkeringar Hög kvalitet på drift och underhåll i GC-nätet. Attitydförändring och tydlig skyltning. Att gående och cyklister prioriteras i trafikmiljön i centrala Gävle. Att oskyddade trafikanter enkelt och säkert kan korsa starkt trafikerade gator och trafikleder. I ÖP: Yta för planskilda korsningar i huvudnätet för bil reserveras. Att arbetet med att införa s k 30-zoner i fortsätter. att effektivisera sina transporter Ett övergripande nät för tung trafik med bl a Hamnleden, E4 och Riks 80. utbyggnad.

22 22 Centrum för regionen Gävle är navet i regionen för kunskap, kultur, handel och service. Gävle är en knutpunkt för transporter med bil, tåg och båt. Arlanda ligger nära och Gävle hamn är en av de viktigaste hamnarna i Östersjöområdet. Det är lätt att pendla till eller från Gävle. Bakgrund Gävle är sedan lång tid tillbaka ett starkt regioncentrum med betydelsefulla allmänna funktioner som vård, kunskap och administration men också dynamiska företag, givande kultur och stort utbud av handel och nöjen. Här finns högskola med idag ca studenter som strävar efter att bli universitet. Högskolan fungerar också som nätverksbyggare i samverkan med kommuner, näringsliv och andra organisationer i regionen. För detaljhandelssektorn är Gävle redan idag en stad stor nog för att locka stora, attraktiva butikskedjor. Såväl Gävle Centrum som Valbo Köpcentrum har stor dragningskraft på konsumenter även långt utanför kommungränsen. Även inom kultur- och fritidssektorn har Gävle kvalitéer som ytterligare förstärker stadens betydelse som regioncentrum. Här finns t.ex. en av Sveriges sju professionella symfoniorkestrar och flera mycket framgångsrika idrottsföreningar. En viktig förutsättning för att Gävle ska kunna behålla och stärka sin position som centrum i regionen är att infrastruktur och kommunikationer fungerar bra. En annan utmaning ligger i att behålla och utveckla de motorer och dragplåster vi har i Gävle som högskola, hamn och handel. Inriktningsmål Gävle har stark attraktionskraft och välkända regionala funktioner som ständigt utvecklas Att regionala funktioner som myndigheter, universitet och sjukvård stärks samt att utrymme skapas för fler. Att Gävle centrum fortsätter att utvecklas till knutpunkt för handel, kultur och kommunikationer. Utveckling av utbudet inom musik, teater och andra konstformer. Utveckling av utbudet inom idrott på alla nivåer och andra fritidsaktiviteter. Handelsområden utvecklas så att Gävle som handelscentrum stärks, särskilt stadskärnan. Gävle är regionens centrum för studier och arbete Att högskolan blir universitet och utvecklas och växer. Att företag lockas att etablera sig i Gävle. Det är lätt att ta sig till och från Gävle och målpunkter inom Gävle Kollektivtrafikförsörjning av målpunkter med betydande regional funktion. Goda kommunikationer med tåg, bil, båt och flyg. Att bostäder och personaltäta verksamheter lokaliseras vid järnvägsstationer och kollektivtrafikstråk. Effektiva bytespunkter för kollektivtrafik och godstransporter. Fortsatt utveckling av riksvägar och europaväg. Att delar med låg kapacitet i järnvägssystemet byggs bort. Att integrera sjöfarten ytterligare med övriga transportsystem. Utveckling av IT-infrastrukturen för att bredda nyttjandet. Utveckling av omlastning båt tåg och båt bil. Utveckling av den spårbundna pendeltrafiken. Samordning av kollektivtrafik mellan grannregioner.

23 23 Fr v Högskolan i Gävle, Fjärran Höjderbadet och Centralstationen.

24 24 Det framtida Gävle Gävle växer. Kommunen ställs dagligen inför frågor om lokaliseringar och markanvändning. De lokaliseringsbeslut som tas för bostäder, verksamheter och handel får långtgående konsekvenser för stadens tillväxt, attraktivitet och möjlighet till en hållbar utveckling. I översiktsplaneringen för Gävle stad antas en befolkningsökning med invånare och cirka fler hushåll fram till år För att klara denna utveckling behöver det i översiktsplanen tas i lite i överkant så att beredskap finns för cirka nya bostäder i hela kommunen. Detta ställer krav på tydliga strategier för hur staden ska byggas ut. För att kunna diskutera alternativa sätt att bygga ut staden har fem principiella stadsbyggnadsmodeller tagits fram. Dessa modeller har sedan legat till grund för det följande resonemanget om stadens utveckling. Läs mer i Stadsbyggnadsmodeller, diskussionsunderlag Gävle kommun. Var ska vi bygga? Programmets Vision och Inriktningsmål ger riktlinjer för hur staden ska byggas ut. I detta avsnitt visas ett förslag till stadens framtida utbyggnadsområden. De föreslagna utbyggnadsområdena är presenterade på följande sätt: bygg inom den centrumnära staden bygg längs kollektivtrafikstråk och infartsvägar bygg ut staden med vattenkontakt bygg på den tätortsnära landsbygden bygg ut orter på kommunens landsbygd Utbyggnadsområdena finns presenterade på kartan. I den efterföljande texten beskrivs vad utbyggnad inom de olika områdena innebär. De inramade avsnitten i texten visar en prioritering av i vilken omfattning de olika delarna av staden bör bebyggas.

25

26

27

28

29

30 30 Bygg ut orter på kommunens landsbygd Det finns efterfrågan på eget marknära boende nära natur och kulturlandskap. I kommunens mindre tätorter som t ex Hedesunda, Norrsundet och Bergby finns möjlighet att erbjuda ett lantligt boende nära service med tex skolor, handel och kommunikatorner. Byggandet sker ofta i form av friliggande villor på privat mark med enskilt vatten och avlopp. Byggande i dessa mindre orter på landsbygden ger ett trivsamt och lugnt boende nära naturen. Relativt många kan dock få långa resor till skola eller arbete med buss eller bil. Karaktären och småskaligheten på orterna är viktig att ha kvar. Bostadsbyggande i kommunens mindre tätorter bedöms komma att utgöra en mindre del av det framtida bostadsbyggandet. Planerna för denna utbyggnad kommer dock att kunna hanteras mer i kommande översiktsplanering för resterande delar av kommunen.

Program. för översiktsplan Gävle stad. Samrådshandling

Program. för översiktsplan Gävle stad. Samrådshandling Program för översiktsplan Gävle stad Samrådshandling 30 augusti 30 september 2005 Foto - stora bilden t v: Ewa Salmi Hur vill du att Gävle ska se ut om 20 år? En stad för alla, som ständigt utvecklas.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 2012-09-26 2012-09-26 1. Kommunfullmäktiges målinriktningar Kommunfullmäktige har formulerat fyra strategiska målinriktningar som ska brytas ner av

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Visionen- vad jag tycker är bra

Visionen- vad jag tycker är bra Visionen- vad jag tycker är bra Utveckling framåtanda- satsning Vacker stad levande centrum, mysigt, bilfritt, Rekreationsmöjligheter parker, planteringar, natur, bad, friluftsliv Boendemiljö byggnader,

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER!

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! Utökning av göteborgsregionen Göteborg Borås mot Stockholm Östra göteborgsregionen BORÅS GÖTEBORG HÄRRYDA BOLLEBYGD KINNA Ny järnväg Göteborg - Stockholm

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014

Sandviken. Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Sandviken Huvudresultat Attitydundersökning 2014 Disposition presentation 9/4 2014 Metod 2 Varumärkesmodell 4 Associationer till Sandviken 7 Sevärdheter/attraktioner 11 Kännedom om Sandviken 14 Identitet

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN GÄVLE STAD 2025

ÖVERSIKTSPLAN GÄVLE STAD 2025 1 ÖVERSIKTSPLAN GÄVLE STAD 2025 En stad att längta till versiktsplan Gävle stad Ö2025 Antagandehandling 2 KAPITEL 1 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN?.. 7 Vad är en översiktsplan?... 8 Vad innehåller översiktsplanen?...

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Lillhamra Kv. Vänskapen

Lillhamra Kv. Vänskapen Lillhamra Kv. Vänskapen Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde

Läs mer

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra

Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra Lillhamra Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Översiktsplan 2040. Kortversion

Översiktsplan 2040. Kortversion Översiktsplan 2040 Kortversion Hej! Vi har från januari 2014 en ny översiktsplan. Det här är en kortversion som redogör för kommunens översiktliga målsättningar, fokusfrågor och strategier med sikte mot

Läs mer

STRATEGI ÖVERSIKTSPLAN 2030

STRATEGI ÖVERSIKTSPLAN 2030 april 2009 STRATEGI ÖVERSIKTSPLAN 2030 Vad är en översiktsplan? En översiktsplan är kommunens vision för den framtida utvecklingen. Planen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ

SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ SLUTRAPPORT BOENDE BEBYGGELSE OCH LIVSMILJÖ 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUPPENS UPPDRAG...3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING...3 ARBETSGRUPPSMÖTEN...4 ARBETSPROCESS...4 VÅRT RAMVERK...4 AKTIVITETER...4 NULÄGE...5 SLUTSATSER/SAMMANFATTANDE

Läs mer