Stimulansbidrag LOV delrapport december 2008

Transkript

1 Stimulansbidrag LOV delrapport december

2 ISBN Artikelnr Publicerad december 2008 Sättning Maj-Len Sjögren 2

3 Förord Ett förslag till lag om valfrihetssystem (LOV) har antagits av riksdagen i november Lagen gäller from den 1 januari Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att under 2008 fördela 280 miljoner kronor i bidrag till primärkommunerna för att stimulera införandet av valfrihetssystem enligt LOV. Stimulansbidragen ska användas till kostnader för konkreta förberedelseåtgärder som att ta ställning till olika modeller för ersättning till utförare, utreda vilka verksamheter som valfriheten ska omfatta och eventuella problem att avgränsa mot annan verksamhet, utbilda personal om valfrihetssystemens innebörd och konsekvenser, utforma saklig, relevant, lättförståelig och jämförbar information till kommuninvånare och (främst) brukare inom äldre- och handikappomsorg om valfrihetssystemet och de olika utförarna inklusive egen regi, utforma relevant information till potentiella utförare och främst småföretag och organisationer om förutsättningar och krav för att få ingå i valfrihetssystemet samt att utforma system för att kunna följa och utvärdera utförarnas verksamheter. Socialstyrelsen uppdrag under 2008 har varit att bedöma om ansökningarna uppfyller ett antal kriterier, om de uppskattade kostnaderna är rimliga samt att betala ut pengarna. I början av november hade 182 kommuner ansökt om stimulansbidrag och av dessa sökte 29 kommuner medel för att vidareutveckla kundsvalssystem som redan tillämpades i kommunen. Bedömningsarbetet avslutades i början av november månad och kommunerna fick skriftliga besked i slutet av november. Bidragen har betalats ut i december månad. I denna delrapport redovisas vilka kommuner som sökt stimulansbidrag och hur bidragen fördelats. Dessutom redovisas en handlingsplan för att följa upp hur stimulansmedlen har använts och vilka effekter valfrihetssystemen får för brukarna. 3

4 Projektansvarig har varit Sven Lusensky, utredare vid Socialstyrelsens äldreenhet. Mårten Wirén och Homan Amani vid Socialstyrelsens äldreenhet har medverkat i genomgång och bedömning av inkomna ansökningar. Håkan Ceder Överdirektör 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Uppdraget 8 Regeringens beslut 8 Syftet med stimulansbidraget 8 Avgränsningar 9 Samverkan eller beroende av andra projekt 9 Perspektiv som beaktats 9 Kompletterande regeringsbeslut 9 Genomförandet 11 Information till kommuner 11 Ansökan och beslut 11 Bedömning av ansökningar 11 Beslut om anvisning av medel 12 Resultat 13 Kommuner som sökt stimulansbidrag 13 Utfall 13 Inom vilka områden planerar kommunerna att tillämpa valfrihetssystem? 13 Vilka insatser söker kommunerna bidrag för? 14 Samarbete mellan kommuner 15 Fortsättningen 16 Förutsättningar 16 Uppföljning 16 Fördjupade studier 16 Förfrågningsunderlag innehåll och utformning 16 Alternativet att inte välja utförare 17 Kommunernas kvalitetsuppföljning 17 Verktyg för tillsyn 18 Goda exempel 18 Bilagor 19 Ansökningsblankett för stimulansbidrag för att förbereda eller utveckla valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorg. 19 Beslutsvillkor stimulansbidrag LOV 23 Kommuner som ansökt om och beviljats stimulansbidrag 25 Kommuner där minst en av kommunerna angivit att man planerar samarbeta med annan kommun 29 5

6 Kommuner i Götaland som planerar samarbete 30 Kommuner i Stockholm som planerar samarbete 31 Kommuner i Skåne som planerar samarbete 32 Kommuner i Norrland som planerar samarbete 33 Kommuner i Mellansverige som planerar samarbete 34 6

7 Sammanfattning Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att för år 2008 besluta om och fördela 280 miljoner kronor i bidrag till kommunerna för att förbereda och utveckla valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen gick i månadsskiftet maj/juni 2008 ut med en riktad inbjudan till alla kommuner där de informerades om möjligheterna att och villkoren för att söka stimulansbidrag. Inbjudan har kompletterats med olika informationsinsatser, t.ex. webbinformation, extern annonsering samt informationsmöten i flera regioner, Bedömningsarbetet avslutades i början av november månad och kommunerna fick skriftliga besked i slutet av november. Bidragen har betalats ut i december. Sammanlagt har kommunerna sökt cirka 260 miljoner kronor Av de anvisade medlen återstår således ca 20 miljoner kronor. Drygt 60 procent av de kommuner som sökt stimulansbidrag tänker i första hand införa valfrihetssystemet inom hemtjänsten. Flera kommuner planerar att samarbeta kring valfrihetssystem. Hälften av de sökta bidragen kommer att användas för utredning och projektledning. Socialstyrelsen planerar att genomföra följande aktiviteter under perioden fram t.o.m uppföljning fördjupade studier redovisning av goda exempel. 7

8 Uppdraget Regeringens beslut Regeringen beslutade ge Socialstyrelsen i uppdrag att för år 2008 besluta om och fördela 280 miljoner kronor i bidrag till kommunerna för att förbereda och utveckla valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen enligt socialtjänstlagen (2001:453). Stimulansmedlen ska utges till kommunerna för att förbereda ett eventuellt införande av valfrihetssystem. Stimulansmedlen ska användas till konkreta åtgärder för att förbereda genomförandet. Stimulansmedel ska också utges för utvecklings- och anpassningsinsatser för de kommuner som redan infört eller fattat beslut om att införa valfrihetssystem. Socialstyrelsen ges vidare i uppdrag att på nationell nivå genomföra en uppföljning av utvecklingen avseende användandet av valfrihetssystem samt redovisa utbetalade medel. För uppdraget disponerar Socialstyrelsen 5 miljoner kronor. Kostnaderna, om totalt 285 miljoner kronor, ska belasta utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, anslagspost 8. Socialstyrelsen ska senast den 15 januari 2009 inkomma med en redovisning av utbetalade medel till regeringen och senast den 1 juni 2010 lämna en delredovisning av uppföljningsuppdraget. Slutligen ska Socialstyrelsen, senast den 27 december 2010 till regeringen inkomma med en samlad redovisning av stimulansmedlen samt slutrapportera myndighetens uppföljningsuppdrag. Syftet med stimulansbidraget Regeringen vill ekonomiskt stödja kommuner som beslutar att eventuellt införa eller anpassa sig till valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen enligt den föreslagna lagstiftningen om valfrihetssystem (LOV). Erfarenheten från de kommuner som infört valfrihetssystem visar att detta är förenat med vissa kostnader. Syftet med den nationella uppföljningen är att beskriva hur och i vilken utsträckning kommunerna valt att förbereda, införa och anpassa valfrihetssystem inom äldreomsorger. Socialstyrelsen ska särskilt följa upp och beskriva utvecklingen i de delar av valfrihetssystemen som direkt berör brukaren. Uppföljningen ska utformas och genomföras så att den blir ett kunskapsunderlag för kommunerna i deras fortsatta arbete med att utveckla och förbättra möjligheterna till fria val inom äldre- och handikappomsorg. 8

9 Avgränsningar Stimulansbidragen gäller valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorg enligt socialtjänstlagen (SoL) och riktar sig därmed enbart till primärkommuner. Samverkan eller beroende av andra projekt Flera myndigheter har fått regeringsuppdrag som rör införandet och uppföljningen av LOV. Socialstyrelsen har under hösten påbörjat en samverkan med Konkurrensverket i frågor som rör tillsyn av och information till kommuner och landsting. Myndigheten samverkar även med Sveriges kommuner och landsting, Nutek och Kammarkollegiet. Perspektiv som beaktats Stimulansbidragen ska enligt uppdraget användas till kostnader för konkreta förberedelseåtgärder. Nedan listas några exempel: Ta ställning till olika modeller för ersättning till utförare Utreda vilka verksamheter som valfriheten ska omfatta och eventuella problem att avgränsa dessa mot andra verksamheter Utbilda personal om valfrihetssystemens innebörd och konsekvenser Utforma saklig, relevant, lättförståelig och jämförbar information till kommuninvånarna och framförallt brukarna inom äldre- och handikappomsorgen. Informationen skall förklara valfrihetssystemet och presenterade olika utförarna inklusive kommunens egen verksamhet Utforma relevant information till de potentiella utförare och främst småföretag och organisationer om vad som krävs för att få ingå i valfrihetssystemet samt att Utforma system för att kunna följa och utvärdera utförarnas verksamheter. Socialstyrelsens uppdrag under 2008 har begränsats till att bedöma om de inkomna ansökningarna uppfyller dessa förhållandevis generella kriterier, om kommunernas uppskattade kostnader för sina förberedelser är rimliga samt att besluta om bidraget och betala ut det. Kompletterande regeringsbeslut Vid ansökningstidens utgång återstod cirka 20 miljoner kronor som inte fördelats. Regeringen beslutade i november 2008 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, med ändring av regeringens beslut nr. III:38 den 4 oktober 2008, under 2008 och 2009 besluta om och fördela medel som kvarstår eller återbetalas från det ursprungliga beslutet om 280 miljoner kronor. Beslut om och fördelning av medel ska ske i enlighet med de riktlinjer som angavs i det ursprungliga beslutet. Kommuner som har ansökt om och beviljats mindre än maxbeloppet om 2 miljoner kronor för att förbereda införande av 9

10 valfrihetssystem, har möjlighet att söka ytterligare bidrag för sina kostnader i samband med införandet av ett valfrihetssystem. 10

11 Genomförandet Information till kommuner Socialstyrelsen gick i månadsskiftet maj/juni 2008 ut med en riktad inbjudan till alla kommuner där de informerades om möjligheterna att och villkoren för att söka stimulansbidrag. Inbjudan ställdes till registratorer, berörda förvaltningschefer och kommunernas kontaktpersoner för insamling av uppgifter till Öppna Jämförelser inom äldreomsorgen (Äldreguiden). Inbjudan följdes senare upp med påminnelser. Som ett komplement till inbjudan skickade Socialstyrelsen ut en pressrelease som fick gott genomslag. Dessutom har Socialstyrelsen informerat med annonser i fackpress Flera kommuner och regionförbund efterfrågade muntlig information med möjlighet att ställa frågor som ett komplement till den skriftliga informationen. För att tillgodose dessa önskemål har Socialstyrelsen medverkat vid informationsmöten runt om i landet arrangerade av kommuner i samverkan och/eller regionförbunden. På Socialstyrelsens hemsida finns sedan maj en särskild webbsida med information om stimulansbidrag och valfrihetssystem. Där kan intresserade kommuner hämta hem t.ex. ansökningsformulär, riktlinjer, bakgrundsmaterial, frågor och svar, information om kommuner som redan infört kundval och adresser till kontaktpersoner i de kommuner som sökt stimulansbidrag. Ansökan och beslut Ansökan skickades in till Socialstyrelsen på ett elektroniskt ansökningsformulär (bilaga 1). I ansökan angav kommunen vilka insatser man planerade att genomföra samt den beräknade kostnaden för varje insats. En enskild kommun kan söka maximalt 2 miljoner kronor. Enbart en ansökan per kommun kan lämnas. Ansökningstiden var från början juni t.o.m. september Flera kommuner hade dock svårt att få fram politiska beslut i tid och därför förlängdes ansökningstiden till den 12 oktober. Efter det kompletterande regeringsbeslutet kommer ansökningar som lämnas in under resten av 2008 och hela 2009 att behandlas. Bedömning av ansökningar De inkomna ansökningarna har bedömts efter följande kriterier: 1. Finns något politiskt beslut på nämndnivå där det framgår att kommunen är intresserad av att utreda förutsättningarna för att eventuellt införa valfrihetssystem? 2. Finns det en direkt koppling mellan de planerade insatserna och LOV? 3. Är den beräknade kostnaden för respektive insats rimlig? 11

12 För att ansökan överhuvudtaget ska behandlas måste det första kriteriet vara uppfyllt. Kommunerna har i sina ansökningar också fått ange en referens till beslutet (en länk eller enbart en paragrafhänvisning). Vissa ansökningar har gällt insatser där kopplingen till LOV inte varit särskilt tydlig. I dessa fall har Socialstyrelsen kontaktat kommunen och bett om förtydliganden. I några fall har ansökningarna gällt insatser som helt saknar koppling till LOV De berörda kommunerna har alltid informerats om detta före Socialstyrelsens beslut. Kostnadsberäkningarna för de planerade insatserna har inte alltid varit beskrivna på ett sådant sätt att de kan kopplas till en planerad insats. I andra fall har det inte framgått hur kostnaden räknats fram. En tredje variant är att kostnaden inte bedömts rimlig i relation till planerad insats. I dessa fall har Socialstyrelsen bett om förtydliganden på samma sätt som ovan. Om ansökan uppfyller alla de tre kriterierna ovan har kommunen beviljats det sökta bidraget. Beslut om anvisning av medel Besluten om att bevilja bidrag har fattats av avdelningschefen för Socialstyrelsens socialtjänstavdelning. Till beslutet finns kopplat ett antal beslutskriterier som ska garantera att pengarna används på det avsedda sättet och att Socialstyrelsen ska kunna följa upp de genomförda verksamheterna (bilaga 2). 12

13 Resultat Kommuner som sökt stimulansbidrag I början av november hade 182 av Sveriges kommuner ansökt om stimulansbidrag (bilaga 3). Av dessa sökte 29 kommuner medel för att vidareutveckla det kundsvalssystem som redan fanns i kommunen. Alla sökande kommuner har beviljats bidrag och sammanlagt har cirka 260 miljoner kronor betalats ut. Mer än var tredje ansökan har föranlett kontakter med sökande kommun för kompletteringar och förtydliganden. Ofta har det handlat om att få förtydliganden och/eller tydligare ekonomiska beräkningar så att det går att bedöma om kostnaden är rimlig i relation till insatsen. Bedömningsarbetet avslutades i början av november månad och kommunerna fick skriftliga besked i slutet av november. Bidragen har betalats ut i december. Utfall Sammanlagt har kommunerna sökt 260 miljoner kronor varav 38 miljoner kronor för att utveckla befintliga system. Av de anvisade medlen återstår således ca 20 miljoner kronor. Sammanfattningsvis kan konstateras att cirka 63 procent av dessa kommuner ligger i mellersta Sverige, 19 procent i södra Sverige och resterande 18 procent i norra Sverige. Drygt 50 procent av kommunerna har mindre än invånare, cirka 40 procent är i storleksordningen invånare och resterande cirka 7 procent har över invånare. Inom vilka områden planerar kommunerna att tillämpa valfrihetssystem? I tabellen nedan redovisas de verksamhetsområden inom vilka kommunerna planerar att införa valfrihetssystem. Tabell 1. Verksamhetsområden där kommunerna planerar att införa valfrihetssystem Verksamhetsområde Andel av de sökande kommunerna (%) Hemtjänst omvårdnad och service 54 Hemtjänst enbart serviceinsatser 8 Enbart särskilt boende 1 Hemtjänst och särskilt boende 14 Äldreomsorgsinsatser enligt SoL 23 Av dessa kommuner anger 8 procent att de åtminstone inledningsvis begränsar sig till biståndsbedömda serviceinsatser i hemtjänsten. I ett nästa 13

14 steg kan valfrihetssystemet vidgas till att även omfatta omvårdnadsinsatser. Nästan var fjärde kommun anger att de i ett första steg utreder förutsättningarna för att införa valfrihetssystem inom hela äldreomsorgen för att senare ta ställning till eventuella avgränsningar. Ett fåtal kommuner planerar att begränsa valfrihetssystemet till särskilt boende. Vilka insatser söker kommunerna bidrag för? Som framgår nedan kommer hälften av de sökta bidragen att användas för utredning och projektledning. Tabell 2. Beviljade stimulansmedel, procentuell fördelning mellan olika verksamhetsområden Insats Anställning av utredare/konsulttjänster 34 Anställning av projektledare 17 Extern information 12 Intern information 7 Konferenser, studieresor 2 Utarbeta förfrågningsunderlag 2 Utveckling av administrativa system 20 Uppföljning 3 Övrigt 2 Summa 100 Andel av beviljade stimulansmedel (%) Gränserna mellan de olika verksamhetsområdena är flytande men fördelningen ger ändå en indikation på hur stimulansbidragen kommer att användas. I stort sett alla kommuner planerar att anställa en utredare som ska förbereda beslutet om ett eventuellt införande av valfrihetssystem och som därefter ska medverka i genomförandet. Gränsen mellan utredare och projektledare är ofta flytande. Utvecklingen av administrativa system handlar oftast om utveckling och/eller anpassning av IT-baserade system för uppföljning, debitering och ersättning. Det kan även gälla att anpassa den kommunala organisationen till de nya förutsättningar som valfrihetssystemet medför. Informationsinsatser står för närmare 20 procent av de beviljade bidragen och en förhållandevis stor andel går till extern information. Denna kan omfatta allt från att utarbeta skriftligt informationsmaterial, uppdatera och/eller ta fram webbaserad information, genomföra marknadsundersökningar, göra riktade insatser för att främja nyföretagande samt hålla konferenser med presumtiva brukare och allmänhet. Förhållandevis lite medel har sökts för uppföljningar vilket dock är naturligt eftersom pengarna är avsedda att användas till slutet av

15 Samarbete mellan kommuner Flera kommuner planerar att samarbeta kring valfrihetssystem. Som framgår av redovisningen nedan är en del av dem små kommuner som planerar att samarbeta både i förberedelserna för och genomförandet av valfrihetssystemet. Med samarbete och gemensamma förfrågningsunderlag får utförarna möjligheter att arbeta på samma villkor inom ett större geografiskt område vilket rimligtvis kommer att främja mångfalden. På kartan visas kommuner som planerar att samverka med andra kommuner. I bilagorna 5 8 redovisas samma uppgifter men fokuserade på olika områden i Sverige. 15

16 Fortsättningen Förutsättningar Regeringen har givit Socialstyrelsen uppdraget att på nationell nivå följa upp hur valfrihetssystemet utvecklas samt att redovisa de utbetalade bidragen. För detta beviljades myndigheten 5 miljoner kronor. Socialstyrelsens planerar att genomföra följande aktiviteter under perioden fram t.o.m uppföljning fördjupade studier redovisning av goda exempel. Uppföljning Uppföljningen ska genomföras och dokumenteras så att den blir ett kunskapsmaterial för kommunerna. Särskilt viktigt är att följa upp valfrihetens konsekvenser för brukarna och alldeles extra viktigt för brukare som inte kan eller vill välja. De flesta ansökningar om stimulansbidrag grundas på ett politiskt beslut om att utreda förutsättningarna för att införa valfrihetssystem i den aktuella kommunen. När denna utredning är klar tar kommunen ställning till nästa steg vilket är att besluta om att ett valfrihetssystem ska införas förbereda själva införandet genomföra införandet. Socialstyrelsen räknar med att de flesta kommuner som sökt bidrag kommer att ta ställning till ett eventuellt införande under De kommuner som avstår från att införa ett valfrihetssystem får då betala tillbaka den del av stimulansbidraget som gäller genomförandet. Socialstyrelsen kommer att redovisa en sammanställning av vilka insatser kommunerna genomfört samt hur stor del av beviljade medel som tagits i anspråk. Uppföljningen ska baseras på situationen den 15 mars Fördjupade studier Förfrågningsunderlag innehåll och utformning Förfrågningsunderlagen kommer att avgöra kommunernas möjligheter att uppfylla sitt ansvar för att insatserna håller god kvalitet. Detta har bl.a. uppmärksammats av Riksrevisionen som påpekat att Socialstyrelsen inte har 16

17 tillförsäkrat sig kunskap om de avtal kommunerna sluter med enskilda utförare och vilka kvalitetskriterier som ställs i dessa avtal 1. Detta gäller även förfrågningsunderlagen som är en motsvarighet till de entreprenadavtal Riksrevisionen syftar på i sin rapport. Socialstyrelsen planerar att tillsammans med andra berörda myndigheter genomföra en nationell uppföljning av de förfrågningsunderlag som utarbetas i kommunerna. Baserat på resultaten från denna studie kan det bli aktuellt att ta fram en vägledning för hur förfrågningsunderlag kan utformas så att kommunen kan behålla den nödvändiga kontrollen och tillsynen över den verksamhet som bedrivs i valfrihetssystemet. Socialstyrelsen tänker alltså initiera en samlad uppföljning och bedömning av de förfrågningsunderlag som tas fram. Detta arbete påverkar flera intressenter. Förutom Socialstyrelsen berörs Konkurrensverket Nutek Kammarkollegiet Sveriges kommuner och landsting. Inledande samtal om projektet har redan påbörjats. Alternativet att inte välja utförare Valfrihetssystem förutsätter att den som beviljats bistånd gör ett val och att det finns fler än en utförare att välja mellan. Det är dock inte alla som kan eller vill göra detta val. Därför måste de kommuner som inför ett valfrihetssystem skapa garantier så att de medborgare som väljer att inte använda sig av sin valmöjlighet får insatser av samma kvalitet som de som gör egna val. Socialstyrelsen kommer att undersöka hur kommunerna hanterar denna fråga och vilka konsekvenser systemet får för dem som avstår från att välja. Kommunernas kvalitetsuppföljning Kommunerna har alltid ansvar för att de beviljade insatserna utförs på ett kvalitetsmässigt godtagbart sätt oavsett om kommunen infört ett valfrihetssystem eller inte. Därför måste kommunerna kontinuerligt bevaka att de utförda insatserna möter kvalitetskraven. Detta förutsätter att kommunerna gör följande: Tar fram system för systematisk uppföljning Utformar sina förfrågningsunderlag så att de kan ta in de uppgifter som behövs för att följa upp och bedöma kvaliteten Har sanktionsmöjligheter så att de kan agera mot utförare som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlagen. Socialstyrelsen planerar en studie som beskriver hur kommunerna har säkrat sina möjligheter att bevaka insatsernas kvalitet, vilka sanktionsmöjligheter man skaffat sig och hur de tillämpas. 1 Statens styrning av kvalitet i privat äldreomsorg 2008:21 17

18 Verktyg för tillsyn Valfrihetssystemet påverkar formerna för länsstyrelsernas sociala tillsyn. Socialstyrelsen planerar därför att tillsammans med länsstyrelserna starta ett projekt för att få fram verktyg som kan användas i tillsynen av valfrihetssystemen. Goda exempel Socialstyrelsen avser att i samarbete med Sveriges kommuner och landsting ta fram goda exempel på kommuner som har infört ett valfrihetssystem. Exemplen ska spegla olika perspektiv, t.ex. brukarperspektivet (t.ex. bra system för de som inte väljer) utförarperspektivet (mångfald t.ex. att visa hur nya utförare kan få underlag genom att tillhandahålla flera olika tjänster t.ex. taxi, städinsatseroch andra serviceinsatser) valfrihet som avser lite udda verksamheter (t.ex. fritt val för utförare av matleveranser) myndighetsperspektivet (t.ex. kvalitetskontroll, resurshushållning). 18

19 Bilagor Bilaga / Dnr.: 00- Ansökningsblankett för stimulansbidrag för att förbereda eller utveckla valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorg. Anvisning för att hantera den elektroniska blanketten Spara blanketten i din dator (namnge filen exempelvis med kommunens namn). Fyll i blanketten i de gråmarkerade fälten (klicka dig fram med musen/tabtangenten). Undvik semikolon och retur (Enter) när du skriver in text. Krontal ska skrivas med siffror. Spara den ifyllda blanketten E-posta den ifyllda blanketten som bifogad fil till: valfrihetssystem@socialstyrelsen.se Ange namn på ansvarig tjänsteman längst bak i ansökan Vi vill ha Din ansökan senast den 30 sep Sökande kommun: Kommunens organisationsnummer: Kontaktperson: Befattning: E-postadress till kontaktperson: Telefon till kontaktperson: 19

20 Postadress till kommunen: Medel skall betalas ut till (endast ett av alternativen ska anges): Postgiro nr: Bankgironr: Ev. annan identifikation som skall uppges vid utbetalning av medel: Kommunen söker härmed statligt stimulansmedel med totalt följande belopp: Skriv siffror Maximalt belopp som kan utgå till respektive kommun är Ansökan avser: Förbereda införande av valfrihetssystem Utveckla befintligt valfrihetssystem Datum för politiskt beslut: Paragrafhänvisning: Lägg om möjligt in länken till webbsidan där beslutet finns 1. Inom vilken/vilka verksamheter i äldre- och handikappomsorgen avser kommunen att (eventuellt) införa eller anpassa valfrihetssystem: 2. Planerar kommunen att söka samarbete med annan/andra kommuner för att utforma gemensamt/gemensamma valfrihetssystem? Ja Nej Om Ja, ange vilka kommuner: För vilka ändamål kommer ni att använda stimulansbidragen? I missivbrevet finns exempel på förberedelser och anpassningsåtgärder som kan finansieras med stimulansbidraget. Ange nedan kortfattat de förberedelser och/eller anpassningsåtgärder som kommunen avser att finansiera med stimulansbidraget (se vidare missivskrivelse under avsnitt att tänka på när man förbereder valfrihetssystem ). 20

21 Insatser för att förbereda ett eventuellt införande av valfrihetssystem Planerad insats 1: Beräknad kostnad 1: Planerad insats 2: Beräknad kostnad: 2 Planerad insats 3: Beräknad kostnad 3: Planerad insats 4: Beräknad kostnad: 4 Planerad insats 5: Beräknad kostnad: 5 Planerad insats 6: Beräknad kostnad: 6 Planerad insats 7: Beräknad kostnad: 7 Planerad insats 8: Beräknad kostnad 8: Total beräknad kostnad: Insatser för utveckling- och anpassning av ett befintligt valfrihetssystem Planerad insats 1: Beräknad kostnad 1: Planerad insats 2: Beräknad kostnad: 2 Planerad insats 3: Beräknad kostnad 3: Planerad insats 4: Beräknad kostnad: 4 Planerad insats 5: Beräknad kostnad: 5 Planerad insats 6: Beräknad kostnad: 6 Planerad insats 7: Beräknad kostnad: 7 Planerad insats 8: Beräknad kostnad 8: Total beräknad kostnad: 21

22 Ansvarig person hos sökande huvudman: Namn Befattning Datum Kommentarer: 22

23 Bilaga 2 Beslutsvillkor stimulansbidrag LOV Ekonomi Utbetalade medel skall användas för sökta och beviljade insatser inom perioden Förändringar av planerade insatser som beräknas påverka beräknat resursbehov med mer än 50 procent eller lägst 100 tkr skall föregås av samråd med och godkännande av Socialstyrelsen. Kostnader skall redovisas på ett sådant sätt att de går att kopplas till planerade och genomförda insatser. Kommuner som ännu ej beslutat införa valfrihetssystem skall utan anmodan inkomma med information om kommunens ställningstagande i frågan när beslut fattats i kommunen, dock senast Medel som avses för genomförandet av valfrihetssystemet kan inte tas i anspråk innan kommunen beslutat införa valfrihetssystem. Medel som inte använts inom angiven tid för avsett ändamål skall återbetalas till Socialstyrelsens plusgiro Stimulansmedlen skall återbetalas om mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt förorsakat att stimulansmedel felaktigt utbetalats eller med för högt belopp och att mottagaren borde ha insett detta. Redovisning av hur medlen använts ska vidimeras genom revisorsintyg. Delredovisning för 2008 och 2009 skall ske senast Slutredovisning skall ske Uppföljning Socialstyrelsen kommer att följa kommunernas arbete med att förbereda och införa valfrihetssystem för återrapportering till Regeringen. Kommunerna förbinder sig att bistå Socialstyrelsen med de verksamhetsuppgifter som behövs för denna uppföljning. Såväl den ekonomiska som den verksamhetsmässiga redovisningen kommer att ske på en elektronisk blankett som i god tid kommer att finns på Socialstyrelsens hemsida. På blanketten anges vilka aktiviteter som genomförts kopplade till de insatser som beskrivits i ansökan. Blanketten kommer att struktureras ungefär så här 23

24 Planerad insats Beräknad kostnad Utförd insats Ackumulerad kostnad Insats 1 Här anges den insats som lagts in i Här anges den kostnad som beräknats i ansökan Här anges vad som faktiskt utförts Här anges ackumulerad kostnad för det som utförts ansökan Insats 2 Se ovan Se ovan Se ovan Se ovan Uppgifter om aktiviteter och ekonomi redovisas gemensamt på den elektroniska blanketten vid de tidpunkter som angivits ovan. För att kunna följa hur valfrihetssystemet utvecklas och för att få fram goda exempel behöver Socialstyrelsen kommunernas hjälp. Vi kommer därför att under projektperioden att kontakta kommunerna och ställa en del frågor som vi behöver svar på för att kunna följa utvecklingen inom området. 24

25 Bilaga 3 Kommuner som ansökt om och beviljats stimulansbidrag Kommun Beviljade Stimulansmedel i tkr Alingsås 1650 Aneby 1320 Arboga 2000 Avesta 2000 Berg 600 Boden 2000 Bollebygd 500 Bollnäs 850 Borlänge 793 Borås 2000 Boxholm 1285 Bräcke 975 Burlöv 750 Båstad 1100 Dals-Ed 560 Danderyd 2000 Ekerö 1600 Eksjö 2000 Enköping 2000 Eskilstuna 2000 Eslöv 2000 Essunga 655 Fagersta 915 Falkenberg 2000 Falköping 1282 Falun 1900 Finspång 2000 Färgelanda 560 Gislaved 2000 Gnesta 2000 Gnosjö 1770 Gotland 1000 Grästorp 655 Gullspång 400 Gävle 2000 Götene 1535 Habo 900 Hallstahammar 1760 Halmstad 1265 Haninge 2000 Haparanda 820 Heby

26 Helsingborg 300 Hjo 1340 Huddinge 2000 Hudiksvall 1775 Håbo 2000 Härnösand 1500 Härryda 1710 Hässleholm 1097 Höganäs 2000 Högsby 605 Hörby 1900 Höör 920 Järfälla 1000 Jönköping 2000 Kalmar 1500 Karlskoga 750 Karlskrona 1991 Karlstad 2000 Kil 500 Kinda 1243 Kiruna 750 Klippan 2000 Kristianstad 2000 Kristinehamn 2000 Krokom 1700 Kungsbacka 1962 Kungälv 2000 Kävlinge 2000 Laholm 1000 Landskrona 2000 Leksand 405 Lerum 1992 Lidingö 2000 Lindesberg 1000 Linköping 2000 Ljungby 550 Ljusdal 1595 Lomma 1730 Lund 1950 Lysekil 2000 Malung 426 Malå 1000 Mariestad 2000 Mark 2000 Markaryd 465 Mellerud 1200 Motala 1260 Mullsjö 900 Munkedal 2000 Mölndal 1800 Mönsterås 1025 Nacka 2000 Nora

27 Norberg 975 Nordanstig 1400 Nordmaling 950 Norrtälje 2000 Nykvarn 150 Nyköping 2000 Nynäshamn 2000 Osby 900 Oskarshamn 1075 Ovanåker 1600 Partille 2000 Ragunda 975 Robertsfors 850 Rättvik 405 Sala 2000 Salem 1175 Sigtuna 750 Simrishamn 650 Sjöbo 950 Skara 1866 Skurup 1540 Skövde 2000 Sollentuna 2000 Solna 2000 Sotenäs 1920 Staffanstorp 800 Stenungsund 1870 Stockholm 2000 Strömsund 1200 Sundbyberg 1181 Sunne 840 Svalöv 900 Svedala 2000 Svenljunga 2000 Säffle 1032 Sävsjö 2000 Söderhamn 1000 Södertälje 2000 Tanum 2000 Tierp 2000 Tjörns 750 Tranemo 2000 Tranås 1900 Trelleborg 1500 Trosa 2000 Tyresö 1300 Täby 2000 Töreboda 600 Uddevalla 1190 Ulricehamn 2000 Umeå 290 Upplands Väsby 2000 Uppsala

28 Vadstena 700 Vaggeryd 1785 Valdemarsvik 1000 Vallentuna 2000 Vansbro 650 Vara 935 Varberg 1700 Vellinge 1500 Vetlanda 2000 Vilhelmina 720 Vimmerby 1200 Vindeln 500 Vingåker 750 Vänersborg 400 Värmdö 2000 Västervik 2000 Västerås 2000 Växjö 2000 Ydre 1114 Ystad 1000 Åmål 1015 Åre 1016 Åstorp 1970 Älmhult 861 Älvkarleby 1510 Ängelholm 1996 Öckerö 1680 Örebro 2000 Örkelljunga 975 Örnsköldsvik 500 Östersund 1400 Österåker 2000 Östhammar 2000 Östra Göinge 900 Övertorneå

29 Bilaga 4 Kommuner där minst en av kommunerna angivit att man planerar samarbeta med annan kommun Osby, Östra Göinge Simrishamn, Tomelilla och Ystad Sotenäs, Tanum, Munkedal och Lysekil Falkenberg, Halmstad Laholm, Båstad Härryda, närliggande kommuner i VG region Svenljunga, Ulricehamn och Tranemo Dals Ed, Mellerud, Färgelanda, Bengstfors och Åmål Boxholm, Ödeshög, Kinda, Ydre, Åtvidaberg och Mjölby. Vadstena, Motala Essunga, Grästorp, Götene, Skara ochvara Töreboda, Gullspång Mariestad, närliggande kommuner Gnosjö och Gislaved Habo, Mullsjö och Jönköping Gnesta, Trosa Håbo, Enköping Upplands Väsby, Nacka, Täby Töreboda, Gullspång Tyresö Nacka Täby, Danderyd Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker Leksand, Rättvik Hudiksvall, Nordanstig och ev. kringliggande kommuner Östersund, Krokom Ragunda, Bräcke 29

30 Bilaga 5 Kommuner i Götaland som planerar samarbete 30

31 Bilaga 6 Kommuner i Stockholm som planerar samarbete 31

32 Bilaga 7 Kommuner i Skåne som planerar samarbete 32

33 Bilaga 8 Kommuner i Norrland som planerar samarbete 33

34 Bilaga 9 Kommuner i Mellansverige som planerar samarbete 34