12. Arbetsordningar Sveriges Privattandläkarförening beslutsunderlag:

Transkript

1 1. Program 2. Deltagarförteckning 3. Röstlängd 4. Dagordning 5. Verksamhetsberättelse för verksamhetsår Årsredovisning med resultat- och balansräkning, revisionsberättelse för Sveriges Privattandläkarförening 7. Årsredovisning med resultat- och balansräkning, revisionsberättelse för Svensk Privattandvård AB 8. Rapport från förtroendevalda revisorer 9. Motion nr 1 om lokal hemsida 10. Styrelsens svar på motion nr 1 om lokal hemsida 11. Valberedningens förslag 12. Arbetsordningar Sveriges Privattandläkarförening beslutsunderlag: a. Styrelsen b. Förtroendevalda revisorer c. Valberedning d. Centrala Förtroendenämnden e. Regionala Förtroendenämnden f. Lokalavdelningarnas styrelse Dokument som ej är beslutsunderlag 13. Befintliga stadgar 14. Arbetsordning Styrelsen i Svensk Privattandvård AB 15. Instruktion VD Sveriges Privattandläkarförening och Svensk Privattandvård AB 16. Individuell försäkran från förtroendevalda 17. Etiska riktlinjer och uppförandekod 18. Överenskommelse med Konsumentverket 19. Policys a. Varumärke b. Representation c. Resereglemente d. Informationssäkerhet e. Riktlinjer för konferensarrangemang 20. Årsredovisning samt fastränteplacering STI forskning och studier 21. Årsredovisning samt fastränteplacering STI understöd 22. Protokoll samt bilagor a. Verksamhetsplaneringsmöte 2013

2 Program Registrering och kaffe Välkomstanförande Styrelsen inleder dagen. Ordförande Erik Tullsten med ledamöter Bengt Wikstad, Håkan Dewill, Jeanette Rindeskog, Karl Björnsson och Ann-Chriztine Ericsson Information från vd Merit Lindberg informerar om verksamheten Påverkansarbete och lokal verksamhet Lars Olsson, näringspolitisk chef och Magnus Isberg, affärsutvecklare ger en statusrapport på påverkansarbetet och den lokala verksamheten. Efter presentationen besvarar de frågor och tar tacksamt emot synpunkter och reflektioner kring påverkansarbetet Lokal verksamhet Gemensam diskussion i plenum kring den lokala verksamheten. Alla medlemmar är välkomna att delge årsmöte och styrelse sina åsikter och synpunkter Lunch Formellt årsmöte Beräknad sluttid

3 Deltagarförteckningen aviseras på årsmötet efter anmälan samt registrering.

4 Röstlängden aviseras på årsmötet efter anmälan samt registrering.

5 Datum: Fredagen den 16 maj 2013 kl. 13:00 ca 17:00 Plats: IVA Konferenscenter, Stockholm 1. Årsmötets öppnande 2. Val av mötesordförande och mötessekreterare 3. Fastställande av röstlängd 4. Val av två justerare tillika rösträknare 5. Fråga om årsmötet blivit i behörig ordning sammankallat 6. Fastställande av dagordning 7. Framläggande årsredovisning inklusive resultat- och balansräkningar för verksamhetsåret 2013 samt revisionsberättelse för Sveriges Privattandläkarförening 8. Beslut om a. fastställande av resultaträkningen och balansräkningen 2013 för Sveriges Privattandläkarförening, b. dispositioner beträffade resultat enligt den fastställda balansräkningen 2013 för Sveriges Privattandläkarförening samt c. ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter samt föreningens verkställande direktör beträffande förvaltningen 2013 för Sveriges Privattandläkarförening 9. Beslut med anledning av motion nr 1 angående lokal hemsida 10. Fastställande av arbetsordningar a. arbetsordning för styrelsen, b. arbetsordning för förtroendevalda revisorer, c. arbetsordning för valberedningen, d. arbetsordning för den centrala förtroendenämnden, e. arbetsordning för de regionala förtroendenämnderna samt f. arbetsordning för lokalavdelningarnas styrelser. 11. Fastställande av antalet ledamöter inklusive ordförande som ska ingå i Föreningens styrelse (fem till sju ledamöter) 12. Val av ordförande och styrelseledamöter för en tid av två år 13. Val av förtroendevald revisor för en tid av ett år

6 14. Val av förtroendevald revisor för en tid av två år 15. Val av en förtroendevald revisorssuppleant för en tid av ett år 16. Val av en förtroendevald revisorssuppleant för en tid av två år 17. Val av ordförande och ledamöter till den centrala förtroendenämnden för en tid av ett år 18. Val av ledamöter till den centrala förtroendenämnden för en tid av två år 19. Fyllnadsval av ledamöter till de regionala förtroendenämnderna 20. Fastställande av valberedningens storlek inklusive ordförande (tre till sex ledamöter) 21. Val av ordförande och ledamöter till valberedning för en tid av två år 22. Årsmötet avslutas

7

8 Innehåll... 2 Vd har ordet... 3 Vision, affärsidé och värderingar... 5 Påverkan och omvärld... 6 Operativ inriktning...6 Strategisk inriktning...6 Politik och påverkan...6 Det statliga tandvårdsstödet...6 Patientens möjlighet till välgrundade val... 7 Konkurrensneutralitet... 8 Myndigheter... 8 Almedalen Remisser och arbetsgrupper Privattandläkarnas nätverk Press och media Internt arbete Varumärket Privattandläkarna Medlemsinformation och tjänsteutbud Medlemsutveckling Privattandläkarnas rådgivande organ Förtroendenämnderna Lokal verksamhet Privattandläkardagen Årsmöte Verksamhetsplaneringsmöte Styrelse Kansli Ekonomiska nyckeltal Omvärldskartan Organisationer inom tandvården... 28

9 Privattandläkarna har under 2013 arbetat vidare på den grund som lades för verksamheten 2012 då stora effektiviseringar och besparingar genomfördes. Vi har nu anpassat arbetsprocesser och rutiner fullt ut till den lägre personalstyrkan på kansliet och våra lokaler har byggts om till kontorslandskap för att underlätta samarbete mellan medarbetarna. På det hela taget har omställningen av kansliet varit framgångsrik. Vi är nu färre som gör mer och bättre. Våra administrativa hjälpmedel är avgörande för effektiviteten i verksamheten. Under 2013 upphandlades och implementerades ett nytt IT-system. Det nya systemet pressar kostnader, förenklar medlemsadministration och ekonomistyrning samt ger ledningen bättre verktyg att följa upp och utvärdera verksamheten. Det är viktigt för Privattandläkarna att kunna erbjuda medlemmarna kostnadseffektiva försäkringslösningar. Kostnadseffektivitet förutsätter konkurrens. Under hösten genomförde vi därför en upphandling, via försäkringsförmedlaren Mercer, av de personförsäkringar som erbjuds medlemmarna. Upphandlingen resulterade i lägre försäkringspremier och ny försäkringsgivare, Länsförsäkringar. Den regionalisering av förtroendeverksamheten som förbereddes under 2012 togs i drift den 1 januari Erfarenheterna av regionaliseringen är positiva. Minskningen av antalet nämnder från 19 lokala till 4 regionala har effektiviserat och ökat kvaliteten i arbetet, vilket också var syftet med förändringen. Sedan i höstas använder dessutom förtroendenämnderna ett nytt ärendehanteringssystem för att underlätta arbetet ytterligare. Den lokala verksamheten inom Privattandläkarna är betydelsefull. Den behövs för att hålla samman organisationen och förankra verksamheten bland medlemmarna. Även påverkarkansarbetet bedrivs delvis på lokal nivå eftersom flera frågor kräver ett lokalt engagemang såsom barn- och ungdomstandvård, LOV-processer, jouravtal och konkurrensfrågor. Under året var det stort fokus på Privattandläkarnas lokala verksamhet. Styrelse och kansli förde en dialog med medlemmarna om olika vägar för att stärka den lokala verksamheten. Förutom diskussioner med de lokala styrelserna skickades en enkät ut till medlemmarna om hur de ser på och värderar den lokala verksamheten. Konsekvenserna av att ändra arbetsformerna för den lokala verksamheten analyserades efter samråd med lokalavdelningarna. Konsekvensanalysen om den lokala verksamheten bifogades handlingarna till verksamhetsplaneringsmötet. Arbetet ledde fram till beslut på verksamhetsplaneringsmötet i november om stadgeändring avseende den lokala verksamheten. Ändringen innebär att avdelningarna kan ledas av lokal representant med lägre formella krav i de fall det inte går att välja en styrelse. Sedan december är en person anställd på kansliet för att stödja den lokala verksamheten. Arbetet för att stärka den lokala verksamheten kommer att fortsätta under En kartläggning kommer att genomföras för att få en bättre bild av vad som sker lokalt och vilket stöd som behövs för varje enskild avdelning samt hitta goda samarbetsformer mellan kansli och lokala styrelser och representanter.

10 Privattandläkarnas påverkansarbete ger tydliga resultat. Vi har ett gott anseende bland myndigheter och beslutsfattare samt övriga aktörer inom tandvården. Ett brett kontaktnät och hög trovärdighet medför att organisationen får viktiga uppdrag såsom närvaro i grupper och remissförfrågningar. Glädjande för våra medlemmar och för den privata tandvården är resultatet i den årliga undersökningen från Svenskt Kvalitetsindex (SKI) "Kundnöjdhet Samhällsservice enligt Svenskt Kvalitetsindex Den privata tandvården rankas som den mest uppskattade samhällstjänsten. Det ger även branschorganisationen en mycket god grund att stå på i samverkan med myndigheter, beslutsfattare och allmänhet. Viktiga områden för påverkan är: Fortsatt arbete för goda marknadsvillkor för den privata tandvården. Fokus på utvärderingen av det statliga tandvårdsstödet. Privattandläkarna driver att högkostnadsskyddet är nödvändigt i tandvårdsstödet. Att verka för att patienter ska ha möjlighet till välgrundade val. Medlemsbasen är stabil och intresset för Privattandläkarna ökar. Praktikertjänst AB återinträdde som medlemmar från 1 januari Det var välkommet och betydelsefullt för vår branschorganisation. Det ger oss ytterligare legitimitet som branschföreträdare och representant för hela privata tandvården. Dessutom valde flera andra medlemsföretag att återinträda under året. Privattandläkarna ska fortsätta arbeta för att vidareutveckla organisationen och stärka villkoren för Sveriges privata tandvårdsföretagare. Nu tar vi nya tag och fortsätter att konsolidera och bygga upp verksamheten för att värna privattandvårdens intressen. Avslutningsvis vill jag tacka alla medlemmar och medarbetare för deras insatser under det gångna året. Merit Lindberg Verkställande direktör Privattandläkarna

11 Vision: Sveriges ledande tandvårdsaktör Affärsidé: Vi ska utifrån ett medlemsinflytande agera, driva och gå före i en framgångsrik tandvård. Grundläggande värderingar: Delaktighet Inom Privattandläkarna råder en demokratisk föreningsanda, där alla har möjlighet att göra sin röst hörd. Professionella relationer Privattandläkarna ska agera på ett föredömligt och professionellt sätt i förhållande till medlemmar, myndigheter, samarbetspartners, leverantörer och medarbetare. Affärsmässighet Privattandläkarna ska vara trovärdiga och ha ett ärligt uppsåt i alla affärsrelationer. Hög vård- och verksamhetskvalitet Privattandläkarna arbetar för att vårdens kvalitet ska belysas som den avgörande faktorn för privattandvården i framtiden. Patienten i fokus Privattandläkarna erbjuder, genom medlemmarnas omsorg, Sveriges befolkning en god tandhälsa. Öppenhet inför omvärldsförändringar Privattandläkarna är öppna inför förändringar och bevakar branschens intressen.

12 Operativ inriktning Tandvårdsbranschen har genomgått stora förändringar under en 15-årsperiod. Vi har idag fri prissättning, fri etablering och fritt val för patienten och ett statligt skydd mot höga tandvårdskostnader. Det ger goda förutsättningar för en fungerande tandvårdsmarknad. En stark marknad med konkurrens på lika villkor gynnar patient och vårdgivare. Vi ser en utveckling av tandvårdsmarknaden där framförallt patienterna blir mer medvetna konsumenter som själva vill påverka sin tandvård. Det är viktigt för Privattandläkarna att ha ett stort kontaktnät med goda relationer och breda kontaktytor för att ha möjlighet att påverka marknaden. Strategisk inriktning De strategiskt övergripande målen för Privattandläkarna är att: Företräda medlemmarnas intressen. Agera proaktivt för att driva branschen framåt. Främja företagandet inom tandvården. Fokus på patientintresset, som leder till förbättringar för vårdgivarna. Verka för en aktiv organisation med stark lokal förankring. Uppmuntra medlemmar att följa våra värderingar och riktlinjer. Politik och påverkan Påverkansarbetet Privattandläkarna är den enda organisation som fullt ut arbetar för att tillvarata och förbättra de privata tandvårdsföretagens intressen. Vi har en löpande dialog med representanter för de politiska partierna, beslutsfattare och myndigheter och påverkar villkoren för den privata tandvården på kort och på lång sikt. Privattandläkarna får förfrågningar om medverkan i referens-, arbets- och styrgrupper samt är en uppskattad expert och samverkanspartner. Det är ett gott betyg på vårt påverkansarbete. I dag tas inga beslut gällande tandvård utan att beslutsfattaren känner till vår bedömning av hur beslutet påverkar tandvårdsmarknaden. Det statliga tandvårdsstödet Ökad fokus på utvärdering av tandvårdsstödet I budgetpropositionen aviserade regeringen att de avser att utreda statens insatser på området. I riksdagsbehandlingen av propositionen beslutade riksdagen att tillkännage ett regeringsuppdrag. Regeringen ska snarast följa upp om det statliga tandvårdsstödet och högkostnadsskyddet är rätt utformade, om de når rätt målgrupper och om de effektivt bidrar till en god tandhälsa. Kopplat till detta kommer fortlöpande ökade krav på öppenhet och patienters möjlighet att göra välgrundade val av vårdgivare.

13 Aktiviteter Privattandläkarna har kontinuerligt framfört vår uppfattning att ett bra skydd mot höga kostnader är den viktigaste beståndsdelen i ett effektivt tandvårdsstöd. Privattandläkarna har därför betonat att det finns ett stort behov av regelförenklingar. Privattandläkarna har även betonat att det behövs insatser för att patienten ska kunna göra välgrundade val och att det är viktigt att förbättra informationen om kvalitet inom tandvården. Resultat Regeringen har planerat att tillsätta en kommitté angående förbättringar av det statliga tandvårdsstödet. Förenklingar krävs Tandvårdsstödet är omfattande och komplicerat. Förändringar av stödet har ofta inneburit nya regler och villkor vilket medfört ett regelverk som är mer omfattade och svårhanterligt. Utöver tandvårdsstödet ställs det allt mer krav på kvalitetsuppföljning och styrdokument. Styrning och uppföljning är viktiga för att tandvården ska kunna bedrivas med hög kvalitet och utvecklas, men vårdgivarens administrativa börda måste alltid övervägas och redan inrapporterat underlag bör kunna återanvändas. Aktiviteter Regelverket kring vissa omfattade behandlingar är för komplicerat och vi gör bedömningen att det bidrar till att det budgeterade beloppet inte används. Privattandläkarna har i sina kontakter lyft fram att regelverket upplevs som komplicerat och att det leder till att vårdgivarna inte begär full ersättning. Resultat Förståelsen för behovet av regelförenklingar har ökat hos beslutsfattare inom tandvården. Tandvårdsreformen och det tredje steget Under 2013 infördes ett särskilt tandvårdsbidrag (STB). Dessutom kan personer med vissa sjukdomar eller funktionshinder få tandvård inom högkostnadsskyddet för den öppna hälsooch sjukvården. Patientens möjlighet till välgrundade val Beslutsfattarna betonade vid införandet av det statliga tandvårdsstödet att patientens möjlighet att göra välgrundade val ska förstärkas. Det ska råda en balans mellan konsument och producent. Under 2013 har allt fler aktörer inom tandvården ifrågasatt om patienten har den möjligheten. I förlängningen kan det leda till beslut som i viss mån begränsar eller villkorar den fria prissättningen i kombination med ett statligt tandvårdsstöd. Till exempel föreslår Konkurrensverket i rapporten Konkurrensen i Sverige 2013 att det ska vara obligatoriskt för vårdgivare, om de vill kunna ta emot statligt tandvårdsstöd, att tillhandahålla uppdaterade prislistor på prisjämförelsetjänsten som finns på 1177 Vårdguiden. En viktig del av Privattandläkarnas arbete är att bidra till trygghet och kvalitet för patienten. Sedan 1999 har Privattandläkarna haft en överenskommelse med Konsumentverket som reglerar relationen mellan vårdgivare och patient.

14 Aktiviteter Privattandläkarna deltar i styrgruppen för hitta och jämför vård på 1177.se. Där har Privattandläkarna verkat för att det ska göras en översyn av hur priserna ska rapporteras in och att det är viktigt att vårdgivarna följer Försäkringskassans föreskrifter och rapporterar in sitt högsta pris för åtgärden. Privattandläkarna har tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Center för ehälsa i Samverkan (CeHiS) gjort en rekommendation till Sveriges landsting och regioner angående anslutningen av privata vårdgivare till adresskatalogen HSA. Privattandläkarna deltar även i SKL:s referensgrupp angående Kvalitetsregister inom vården. Resultat I Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige 2013, föreslås att en särskild utredning ska få i uppdrag i att identifiera kvalitetsindikatorer för tandvårdstjänster som därefter inkluderas i jämförelseverktyget på 1177 Vårdguiden. Konkurrensneutralitet Det ska råda konkurrensneutralitet på tandvårdsmarknaden mellan offentliga och privata vårdgivare. Statskontoret har haft ett uppdrag att se över Folktandvårdens ekonomi och landstingens bidrag till denna. Slutsatsen som Stadskontoret redovisat är att om Folktandvårdens gemensamt framtagna redovisningsmodell används, så är Folktandvårdens ekonomiska redovisningar transparent. Under 2013 har Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) lämnat en rapport om konkurrens och patientens ställning på tandvårdsmarknaden. Rapporten visar att konkurrensen inom tandvården fungerar främst då det gäller undersökningar och förebyggande tandvård. Aktiviteter Privattandläkarna har fört en dialog med flera landsting angående konkurrensneutraliteten och även betonat vikten av detta i våra kontakter med beslutsfattare. Resultat Från och med 2012 ska Folktandvården använda en gemensam redovisningsmodell. I budgetpropositionen för 2013 har regeringen meddelat att de följer utfallet av redovisningarna och att de återkommer till frågan vid behov. Myndigheter Myndigheterna inom tandvården har till uppgift att dels ge stöd till vårdgivare och patienter inom tandvården och dels se till att gällande regelverk följs. Privattandläkarna har i träffar med myndigheterna och beslutsfattare betonat att det finns ett stort behov av regelförenklingar gällande det statliga tandvårdsstödet. Vi har även lyft frågan att myndigheterna behöver vara proaktiva och ge ett förbyggande stöd till vårdgivarna.

15 Aktiviteter Försäkringskassan och Privattandläkarna diskuterar löpande urval och inriktning på efterhandskontrollerna. Privattandläkarna har träffat Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inför och efter inrättandet av myndigheten. Vi medverkade även på myndighetens första dialogmöte. Under detta möte blev Privattandläkarna inbjudna att delta i myndighetens programkommitté. Under året har Privattandläkarna haft löpande kontakt med Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) angående kontroll av tillstånden för panoramaröntgen. Privattandläkarna ingår även i en referensgrupp i arbetet med en ny föreskrift. Privattandläkarna har deltagit i Socialstyrelsens arbete med riktlinjer för systematiskt ledningsarbete. Privattandläkarna har under året följt upp den överenskommelsen som under 2012 tecknades mellan Privattandläkarna, Socialdepartementet och SKL angående anslutningen till jämförelsetjänsten för tandvård på 1177.se Privattandläkarna har tillsammans med (CehHis) och SKL gjort en rekommendation till alla landsting och regioner angående e-anslutning av privata vårdgivare inom tandvården till den elektroniska adresskatalogen (HSA). Privattandläkarna har representerat privata vårdgivare i Socialdepartementens arbetsgrupp gällande ehälsa. Lars Olsson, näringspolitisk chef på Privattandläkarna, har med ett personligt mandat deltagit i förvaltningsgruppen för hitta och jämför vård på 1177.se Det är CeHis som utser representanter i förvaltningsgruppen. Privattandläkarna har lyft fram att det krävs en anpassning till vårdgivarnas situation vad gäller frågan om ehälsan. Det är även viktigt att det finns en infrastruktur för hela Sverige. Om strukturen inte finns eller inte fungerar tillfredställande kommer det att drabba vårdgivarna i form av ökad administration. Resultat Försäkringskassan har under 2013 fortsatt med att genomföra riktade kontroller mot misstänkt fusk vid efterhandskontroller. Försäkringskassan har även beslutat att genomföra regionala seminarier angående arbetet med efterhandskontroller och SSM har påbörjat ett arbete med att se över sina föreskrifter. IVO har en uttalad policy att de ska återföra till verksamheterna vad myndigheten ser i tillsynen för att bidra till ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas. Detta gör IVO bland annat genom att bjuda in företrädare för vård och omsorg till regionala återföringskonferenser. IVO ska även lämna råd och ge vägledning till verksamheterna.

16 Almedalen Privattandläkarna var närvarade under Almedalen. Många viktiga kontakter knöts och vi anordnade ett uppskattat mingel för tandvårdens aktörer. Som en marknadsföringsaktivitet delade Privattandläkarna även ut tandborstar och information på stortorget i Visby. Remisser och arbetsgrupper Privattandläkarna upplevs som en förtroendeingivande organisation i omvärlden. Vi får regelbundet förfrågningar om att närvara i olika grupper. Vi blir kontaktade av media såsom expert för privat tandvård i Sverige och vi erbjuds löpande att agera remissinstans i tandvårdsfrågor. Privattandläkarna har lämnat följande remisser under 2013: Remissvar uppföljning av remittering till specialisttandvård för barn och ungdomar i Stockholms län Remissvar uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård en enkätstudie Synpunkter på remiss Ett mer samlat patientsäkerhetsarbete, (S2011/5702/FS) Remissvar på delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Remissvar på betänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård(sou 2013:44) Dialoggrupper Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Försäkringskassan Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Referensgrupper Strukturell översyn av referenspriserna/tlv Föreskrift om patientsäkerhet/socialstyrelsen Nationella planeringsstödet/socialstyrelsen Vårdens producenter/skl Kvalitetsregister/SKL Förebygga stick och skärskador/ivl Svenska Miljöinstitutet Föreskrifter om medicinska bestrålningar/ssm Under 2013 har Privattandläkarna även representerat den privata tandvården i referensgruppen för nystart för odontologisk forskning. Privattandläkarnas syfte med deltagandet är att verka för att forskningsprojekten utformas så att privata vårdgivare kan delta i dem. I september hölls en workshop anordnad av referensgruppen. Förvaltningsgrupp Hitta och jämför vård

17 Samrådsgrupper E-hälsa/ Socialdepartementet Digital agenda/ Näringsdepartementet EU:s yrkesdirektiv/näringsdepartementet Privattandläkarnas nätverk Privattandläkarna påverkar tandvårdsbranschen genom betydelsefullt samarbete med rätt aktörer. (Listas nedan i alfabetisk ordning) Almega Center för ehälsa i samverkan (CeHis) Datainspektionen De politiska partierna Ekobrottsmyndigheten Finansdepartementet Försäkringskassan Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Konkurrensverket Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (SBU) Landsorganisationen (LO) Läkemedelsverket Myndigheten för vårdanalys Näringsdepartementet Näringslivets regelnämnd Pensionärernas riksorganisation (PRO) Riksrevisionen Socialdepartementet Socialstyrelsen Statskontoret Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Sveriges Tandhygienistföreningen Svenska Tandsköterskeförbundet Sveriges Akademikers centralorganisation (SACO) Sveriges Dental laboratorieförning (DR) Sveriges Tandteknikerförbund Sveriges kommuner och landsting (SKL) Sveriges Pensionärsförbund (SPF) Sveriges Tandläkarförbund (STF) Tandläkare Egen verksamhet (TEV) Tillväxtverket Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Tjänstetandläkarna (TT) Vårdföretagarna Press och media Intresset för tandvård ligger på en konstant nivå med fokus på öppenhet med priser. Även kvalitet i tandvården belyses. Privattandläkarna har i egenskap av branschföreträdare regelbundna kontakter med de medier som rapporterar om tandvård. Genom Privattandläkarnas presskontakt säkerställer vi en hög beredskap och en god relation till press och media, där vi arbetar för att bredda kunskapen om tandvårdsbranschen. I funktionen ingår

18 även viss rådgivning och stöd till medlemmar som av olika anledningar varit föremål för massmedial uppmärksamhet, t ex anmälningar till IVO. Varumärket Privattandläkarna Privattandläkarnas medlemsmärke, den välkända munnen på blå platta, är organisationens varumärke. Den symboliserar våra gemensamma värderingar och visar vår omvärld vilka företag som är medlemmar i Privattandläkarna. Ett starkt varumärke för branschorganisationen gynnar alla medlemmar och det är viktigt att marknadsföra medlemsmärket. För patienter är märket ett trygghetsbevis på att vårdgivaren ställer upp på Privattandläkarnas överenskommelse med Konsumentverket och även följer Privattandläkarnas etiska riktlinjer samt krav på försäkringsskydd. Överenskommelsen med Konsumentverket reglerar bland annat hur vårdgivaren ska informera patienten, villkor för garantier och betalningar samt hur en eventuell tvist kan lösas. För patienten är överenskommelsen mycket förmånlig och den ställer höga krav på vårdgivaren. Medlemsmärket och symbolen är delar av Privattandläkarnas grafiska profil, en manual som reglerar t ex typsnitt, färger och layout. Medlemsinformation och tjänsteutbud Medlemsinformation En god kommunikation till medlemmarna är en nödvändighet. Informationsflödet säkerställs i huvudsak genom Privattandläkarnas hemsida, som under året har förbättrats och gjorts mer lättillgänglig, och ett stort antal nyhetsbrev som kontinuerligt sänds ut per e-post. Medlemsinformation är bred och kan belysa vitt skilda ämnen som branschnyheter, analyser eller erbjudanden om t ex rabattavtal. Under året har även representanter från kansliet varit närvarande på lokala möten för att informera om organisationens arbete och för att få viktig återkoppling från medlemmarna. Tjänsteutbud och samarbetsavtal Medlemmarna beslutade på årsmötet i maj om ny avgiftsmodell med bas- och tilläggstjänster som införs från januari Det ger större möjlighet till bredare tjänsteutbud framöver. För att säkerställa bästa villkor och priser upphandlades under hösten de personförsäkringar som medlemmarna erbjuds att teckna. Upphandlingen resulterade i lägre försäkringspremier och byte av försäkringsgivare till Länsförsäkringar. Privattandläkarna har även under året upphandlat nya rabattavtal som erbjuds medlemmarna.

19 Medlemsutveckling Privattandläkarna har en jämn tillströmning av nya medlemmar. Många kontaktar kansliet för att få information om organisationen och innebörden i medlemskapet. För att ytterligare främja medlemsutvecklingen på lång sikt kommer Privattandläkarna att starta ett nätverk för studenter under Syftet är att öka intresset för Privattandläkarna och privat tandvård, både vad gäller anställning samt att starta och driva tandvårdsverksamhet. Genom att bidra till ökad information och kommunikation mellan student och medlemmar är målet att återväxten ökar och påverkar medlemsbasen positivt. Den 31 december 2013 uppgick medlemsantalet till medlemsföretag med anslutna tandläkare. Privattandläkarnas rådgivande organ Branschorganisationen har vid behov en dialog med patientrådet och företagsrådet vid t ex remissvar. Det sker via möten eller annan kontakt när kansliet behöver ytterligare rådgivning inom ett visst område. Förtroendenämnderna Den regionalisering av förtroendenämndsverksamheten som förbereddes under 2012 togs i drift den 1 januari. Den nya organisationen för förtroendenämnderna med minskat antal nämnder från 19 lokala till 4 regionala, norra, södra, mellersta och västra, har utvärderats under våren och erfarenheterna är positiva. Den 1 november 2013 bytte Privattandläkarna IT-system och därmed fick också förtroendenämnderna ett nytt handläggningssystem som ska underlätta arbetet ytterligare. Under 2013 genomfördes också en förtroendenämndskonferens med gäster från Statens beredning för medicinsk utvärdering(sbu) och försäkringsbolaget Gjensidige som utbildade förtroendevalda bland annat i patientskadefrågor. Förtroendenämnderna har under 2013 hanterat 247 ärenden varav 93 skriftliga. Den centrala förtroendenämnden har hanterat 33 skriftliga ärenden. Av alla ärenden har 46 procent gått till tandläkarens fördel, 37 procent till patientens fördel och 17 procent har lett till kompromiss. Jämfört med 2012 minskade det totala antalet ärenden med 131 ärenden. Men när det gäller antalet skriftliga ärenden ökade dessa med 18 ärenden. Under 2013 har ca samtal inkommit till Privattandvårdupplysningen (PTU) där patienter och medlemmar fått hjälp med vägledning och svar på frågor. Lokal verksamhet Den lokala verksamheten är en viktig del av Privattandläkarnas organisation. Den skapar förutsättningar att förankra verksamheten hos medlemmarna och den knyter samman organisationen i hela landet. Även påverkarkansarbetet bedrivs på central och lokal nivå där flera frågor kräver ett lokalt engagemang såsom barn- och ungdomstandvård, LOV-processer, jouravtal och konkurrensfrågor.

20 Styrelsen påbörjade redan under slutet av 2012 ett förändringsarbete gällande den lokala verksamheten. Under 2013 har stort fokus lagts på hur den kan stärkas och hur engagemang i hela landet kan skapas. Framförallt har arbetsformerna utretts där styrelse och kansli har fört en dialog med medlemmarna. Förutom samtal med lokala styrelser och diskussioner på lokala medlemsmöten har en enkät har skickats ut till medlemmarna om hur de ser på och värderar den lokala verksamheten. En konsekvensanalys har efter samråd med lokalavdelningarna tagits fram vilken bifogades handlingarna till verksamhetsplaneringsmötet. Arbetet ledde fram till beslut på verksamhetsplaneringsmötet i november om stadgeändring avseende den lokala verksamheten. Ändringen innebär att avdelningarna kan ledas av lokal representant med lägre formella krav i de fall det inte går att välja en styrelse. Det har även från december tillsatts en ny tjänst på kansliet med syfte att öka stödet till lokalavdelningarna. Arbetet att utveckla den lokala verksamheten fortsätter även under nästa år. Målsättning för 2014 är att kartlägga den lokala verksamheten för att få en bättre bild av vad som sker lokalt och vilket stöd som behövs för varje enskild avdelning samt finna goda samarbetsformer mellan kansli och lokala styrelser/representanter. Privattandläkardagen Privattandläkardagen den 16 maj samlade ca 130 personer inom tandvårdsbranschen. Evenemanget tog plats på Operaterrassen i Stockholm och programmet innehöll bland annat en politisk debatt mellan Lena Hallengren (s), vice ordförande Socialutskottet och Anders Andersson (kd), vice gruppledare i riksdagen samt ledamot i Socialutskottet. Därefter modererade K-G Bergström ett samtal med följande deltagare: Andreas Cederlund, sakkunnig tandvård, Socialstyrelsen, Leif Nordqvist, utredare, Konkurrensverket, Gun-Britt Lundin, enhetschef, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Jenny Carlsson, handläggare vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting Lars Olsson, näringspolitisk chef, Privattandläkarna Dagen avslutades med Olof Röhlander, årets föreläsare 2011, med en motiverande föreläsning. Kvällens middag avnjöts i festlokalen på IVA Konferenscenter. Årsmöte Privattandläkarnas årsmöte genomfördes på IVA konferenscenter i Stockholm den 17 maj. Innan det formella mötet höll ordförande Erik Tullsten i en dialog med medlemmarna om den lokala verksamheten. Efter detta berättade VD Merit Lindberg om arbetet som bedrivs på kansliet och Lars Olsson, näringspolitisk chef, rapporterade status på påverkansarbetet. Det formella årsmötet beslutade följande; styrelseval genomfördes och den sittande styrelsen fick förnyat förtroende i enlighet med valberedningens förslag. Ett nyval skedde med Ann- Chriztine Ericsson. Styrelsen består av ordförande Erik Tullsten samt ledamöterna Bengt Wikstad, Håkan Dewill, Karl Björnsson, Jeanette Rindeskog och Ann-Chriztine Ericsson. Val av förtroendevald revisorssuppleant genomfördes och B-O Sundström fick förnyat förtroende i enlighet med valberedningens förslag. Årsmötet fastställde antalet ledamöter inklusive ordförande i föreningens styrelse till sex personer samt valberedningens storlek inklusive ordförande till fem personer. Valberedningens ordförande Per Rehnberg avgick och Anders Johnsson valdes till ny ordförande. Valberedningen består nu av Anders Johnsson, Margareta Lindqvist, Anna Stiernspetz, Björn Gottsta och Magrethe Persson Toremalm.

21 Till revisionsbolag omvaldes Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Årsmötet fastställde resultat och balansräkningen, dispositioner samt gav ansvarsfrihet åt styrelsen samt föreningens generalsekreterare beträffande förvaltningen 2012 för Sveriges Privattandläkarföreningen. Årsmötet beslutade att bifalla styrelsens förslag till stadgeändring, avgiftsmodell, namnbyte (inget namnbyte sker), fastställande av arbetsordning för styrelse, förtroendevald revisor, valberedning, centrala förtroendenämnden, regionala förtroendenämnderna, lokalavdelningarnas styrelser samt motionssvar. Styrelsens förslag angående den lokala verksamheten bifölls efter yrkanden samt justering av propositionen. För fullständig information se det justerade protokollet på hemsidan. Verksamhetsplaneringsmöte Privattandläkarnas verksamhetsplaneringsmöte genomfördes på Riksstämman, Älvsjömässan i Stockholm den 15 november. Gunilla Klingberg, ordförande, Sveriges Tandläkarförbund, inledningstalade om Riksstämman. Innan det formella mötet höll ordförande Erik Tullsten i en medlemsdiskussion kring den lokala verksamheten i organisationen. Föreningsmötet beslutade följande; att bifalla styrelsens förslag till justerade stadgar, verksamhetsplan, budget och avgifter, arvoden till förtroendevalda, justerad uppförandekod, lägsta försäkringsskydd, arbetsordning för regional förtroendenämnd och arbetsordning för lokalavdelning. Föreningsmötet beslutade att motion om tandkonto ska utredas, motion två om etableringsmöjligheter avslogs, motion tre angående landstingsfrågor och motion fyra angående lokalavdelnings uppdrag besvarades och motion nummer 5 om sexor i tandvården bifölls. Verksamhetsplaneringsmötet valde ledamöter till Regionala Förtroendenämnderna enligt valberedningens förslag. RFN Mellersta Anders Tullberg, Ordförande Juhani Fischer, Björn Friedman, Lars Gezelius, Britt Hedenberg Magnusson, Maud Hultin, Jan Lundevall, Louise Myrén, Angela Stangel, Mats Winderud. RFN Norra Bodil Hagnell, Ordförande Johnny Astbäck, Björn Kruse, Bo Selvin, Rickard Axelsson RFN Södra Ingela Axtelius, Ordförande Bengt Emilsson, Anne Heggen, Per Krasse, Anders Lindström, Leif Lysell, Torgil Rundkrantz, Gunilla Sahl, Annika Rask RFN Västra Christer Jonsson, Ordförande Ray Andersson, Petter Carlén, Magnus Fritzell, Anders Hjelte, Bengt-Olof Idmyr, Lars Jönsson, Pi Lundmark. Lars Olsson, näringspolitisk chef, avslutade dagen med att informera om påverkansarbetet. För fullständig information se det justerade protokollet publicerat på Privattandläkarnas hemsida.

22 Styrelse Föreningens styrelse Styrelsen har under året haft följande sammansättning Perioden Erik Tullsten, Ordförande Bengt Wikstad, Ledamot Håkan Dewill, Ledamot Karl Björnsson, Ledamot Jeanette Rindeskog, Ledamot Ann-Chriztine Ericsson, Ledamot (nyval ) Svensk Privattandvård AB Styrelsen har under året haft följande sammansättning Perioden Stefan Barholm, Ordförande Håkan Dewill, Ledamot Jeanette Rindeskog, Ledamot Kansli En person har rekryterats till kansliet under 2013, Magnus Isberg, som kommer att arbeta som affärsutvecklare. I tjänsten ingår att stödja de lokala avdelningarna i påverkansfrågor samt att utveckla Privattandläkarnas tjänsteutbud, samarbetsavtal och medlemsrekrytering. Medarbetare kontoret Merit Lindberg, VD Lars Olsson, näringspolitisk chef Magnus Isberg, affärsutvecklare (började 2 december) Ann-Catrin Almespång, förtroendenämnderna Ingela Andrée, medlemsservice August Liljeqvist, jurist Tina Fredriksson, kommunikationsansvarig Magnus Jansson, ekonomichef Carina Berg, ekonomi Privattandvårdsupplysningen, inhyrd personal, tjänsten tillsätts 2014

23 Privattandläkarna Total verksamhet - Resultat jämfört med budget 2013, tkr Resultat Budget Differens Utfallsgrad % Intäkter Medlems- och serviceavgifter % Förmedlingsprovision % Kursavgifter Övriga intäkter Jourersättning (lokala) % Marknadsföring (lokala) Kursavgifter (lokala) % Övriga intäkter (lokala) Summa intäkter Kostnader Lokala kostnader % Summa Lokala kostnader Verksamhetskostnader Verksamhetsplaneringsmöte % Privattandläkardagen Information och marknadsföring % Lokal aktivitet % Utveckling affärssystem och webb % Politisk påverkan* % Förtroendenämnden % Medlemsinformation Föreningsmöte (årsmöte) % Summa kostnader affärsområden Kansli, personal och ledning Kansli % Personal % Styrelsen (och revision) % Summa kostnader kansli, personal och ledning Summa kostnader Resultat före beredskapsfonden Uttag från beredskapsfonden Resultat beredskapsfonden Resultat inklusive beredskapsfonden * Avser övriga externa kostnader. Flera personer är involverade i påverkansarbetet men redovisas som personal.

24 Sveriges Privattandläkarförening - Resultat jämfört med budget 2013, tkr Resultat Budget Differens Utfallsgrad % Summa intäkter lokalt Summa kostnader lokalt Resultat lokalt Medlemsavgifter centralt Övriga intäkter Summa intäkter centralt Verksamhetskostnader Politisk påverkan* Förtroendenämnden Summa verksamhetskostnader Personal, administration och ledning Föreningsmöte (Årsmöte) Medlemsinformation Kansli Personal Styrelsen (inkl ledn, rev o valber.) Summa kostnader personal, administration och ledning Summa kostnader centralt Resultat centralt Resultat lokalt/centralt totalt Resultat Beredskapsfonden 928 Lämnat koncernbidrag till SPAB -475 Utdelning från SPAB Resultat * Avser övriga externa kostnader. Flera personer är involverade i påverkansarbetet men kostnaden för detta ligger på raden personal.

25 Lokala resultat De lokala intäkterna är vidarefakturerade kostnader för middag hos lokalavdelning. Kostnaderna är lägre än budget vilket beror på att en del planerade aktiviteter inte genomförts. Centralt resultat Medlemsintäkterna är högre jämfört med budget främst genom att Praktikertjänst åter är medlem. Personalkostnaderna är lägre jämfört med budget beroende på mindre inhyrda resurser och generell återhållsamhet med kostnader. Övriga intäkter är lägre jämfört med budget eftersom det varit mindre kostnadsmassa att fakturera till Svensk Privattandvård AB avseende uthyrd personal men den största delen av avvikelsen beror på ändrad fördelningsnyckel för fördelning av kostnader till bolaget jämfört med budget. De externa kostnaderna för politisk påverkan är något under budget. Den stora kostnadsposten för politisk påverkan ligger även inbakad på raden för personalkostnader. Kostnaderna för förtroendenämnden är betydligt lägre jämfört med budget. Det beror på att det främst är färre ledamöter i regional förtroendenämnd jämfört med budget. Kostnaderna för årsmötet blev lägre än budget beroende på val av lokaler och kringaktiviteter. En ny rapportrad har lagts in för medlemsinformation där någon budget inte finns. Här avses information till föreningens medlemmar i just sin egenskap av medlemmar i föreningen som till exempel information från årsmöte och andra aktiviteter och utvecklingen i den egna organisationen. Det som bokförts här under året är distributionen av tidningen Dentalmagazinet till medlemmarna. Vad gäller samarbetet mellan Dentalmagazinet och Privattandläkarna disponerar organisationen ett antal sidor som egen avsändare. Motprestationen är att Privattandläkarna bekostar distributionen till sina medlemmar själva. Dentalmagazinet når tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och tandtekniker. Kostnaderna för kansliet är något högre än budget beroende på ändrad fördelningsnyckel för fördelning av gemensamma kostnader med bolaget samt att kostnader för personalrekrytering delats med bolaget. Dock är det koncerninterna kostnader som elimineras på koncernnivå vilket syns i resultatet för Privattandläkarnas totala verksamhet där kostnaderna för kansliet sammantaget är lägre än budget. Kostnaderna för styrelsen ligger något över budget. Det beror på att det budgeterats för fyra styrelseledamöter medan styrelsen idag uppgår till sex ledamöter. Även valberedningen med sina fem ledamöter är fler än budgeterade tre ledamöter. Revisionskostnaden är något högre än budget.

26 Sveriges Privattandläkarförening fördelning utfall intäkter 2013 Fördelning utfall intäkter, tkr % Övriga lokala intäkter 9 0% Centrala medlemsavgifter % Övriga intäkter % Totalt % Fördelning utfall intäkter, procent 0% 22% Övriga lokala intäkter Centrala medlemsavgifter Övriga intäkter 78%

27 Sveriges Privattandläkarförening fördelning utfall kostnader 2013 Fördelning utfall kostnader, tkr % Lokala kostnader % Politisk påverkan 262 2% Förtroendenämnden % Årsmöte 372 3% Medlemsinformation 47 0% Kansli 991 9% Personal % Styrelsen (inkl ledning, revision & valberedningen) 788 7% Kostnader totalt % Fördelning utfall kostnader, procent Lokala kostnader 7% 10% 2% Politisk påverkan Förtroendenämnden 22% Årsmöte Medlemsinformation 47% Kansli 9% 0% 3% Personal Styrelsen (inkl ledning, revision & valberedningen)

28 Sveriges Privattandläkarförening likviditet 2013 Likviditeten per 31 december 2013 var relativt god med en utgående kassa om ca 654 tkr (föreg år 587 tkr). Beredskapsfonden Portföljens resultat under året uppgår till 928 tkr (föreg år 883 tkr). Resultatet består av utdelningar 347 tkr, ränteintäkter 64 tkr och reavinster 567 tkr. Förvaltningskostnader debiterade av Nordea avgår med 50 tkr (föregående år 91 tkr). Minskning av förvaltningskostnad beror på omförhandling av diskretionär förvaltning. STI stiftelserna Sveriges Privattandläkarförening har huvudmannaskapet för två stiftelser; 1. Svenska Tandläkarnes Inköpsförenings Stiftelse för forskning och studier ( ) Ändamål: Att genom bidrag främja odontologisk forskning och odontologiska studier som bedrivs av privattandläkare verksamma i Sverige. 2. Stiftelsen Svenska Tandläkares Inköpsförenings Understödsfond ( ) Ändamål: Att lämna understöd åt behövande svenska tandläkare. Under 2013 placerades stiftelserna medel i räntebärande papper och räntefond. Nordea ansvarar för förvaltningen av stiftelsernas kapital. Någon utdelning från stiftelserna har inte ägt rum under året.

29 Svensk Privattandvård AB - Resultat jämfört med budget 2013, tkr Resultat Budget Differens Utfallsgrad % Summa intäkter lokalt Summa kostnader lokalt Resultat lokalt Serviceavgifter centralt Kursavgifter centralt Övriga intäkter centralt Summa intäkter centralt Affärsområden Verksamhetsplaneringsmöte Privattandläkardagen Information och marknadsföring Lokala aktiviteter Utveckling affärssystem & webb Summa kostnader affärsområden Personal och organisation Kansli Personal Styrelse & Ledning Summa kostnader personal och organisation Summa kostnader centralt Resultat centralt Resultat lokalt/centralt totalt Erhållet koncernbidrag från SPF Resultat

30 Lokala resultat Övriga intäkter består dels av jourersättning och dels av fakturerade kurskostnader till medlemsföretagen där flera lokalavdelningar haft aktiviteter och privattandläkardagar under året. Att kostnaderna är lägre än budget beror på att vissa planerade aktiviteter inte genomförts eller genomförts med lägre kostnader än budgeterat. Centralt resultat Serviceavgifterna är högre jämfört med budget. Det beror främst på att Praktikertjänst åter är medlem. Övriga intäkter är högre jämfört med budget och består framförallt av försäkringsprovisioner från försäkringsförmedlare samt vidare fakturerade gemensamma kostnader till Sveriges Privattandläkarförening. Förmedlingsprovisionen är högre jämfört med budget framförallt på grund av byte av försäkringsförmedlare hösten En del försäkringar var provisionsgrundande under december 2012 men rapporterades och betalades inte ut förrän under våren Även en större andel av kontorsomkostnader och hyra faktureras till föreningen jämfört med den preliminära fördelningsnyckeln som användes i budgeten. Totalt ligger kostnaderna under budget. Information och marknadsföringskostnader ligger under budget där främst annonsering överstiger budget men där övriga kostnadsposter som mässkostnader och trycksaker mer än väl kompenserar för detta. Det finns en ny rapportrad som heter Privattandläkardagen där alla kostnader som hör till Privattandläkardagen bokförts. Vi hade ingen separat budget för detta utan detta tas från överskott genom återhållsamhet på andra kostnadsställen. Kursavgifter centralt är fakturerade avgifter för middagen under Privattandläkardagen. Kostnaden för lokala aktiviteter ligger under budget beroende på något färre resor än budgeterat. Kostnaden för affärssystem och webb överstiger budget på grund av byte av ITsystem där två system (Hogia och Softadmin) bytts ut mot SAP Business One. Efter implementationen kommer kostnaderna att sjunka väsentligt jämfört med tidigare. Det nya ITsystemet kommer att spara arbetstid, förenkla medlemsadministrationen och förbättra ekonomistyrningen. Kostnaderna för kansliet ligger något under budget och förklaras av generell återhållsamhet med kostnader. Personalkostnader understiger budget på grund av att nyttjandet av tillfällig personal varit lägre än budgeterat samt att föreningen tar en större andel av personalkostnaderna enligt fördelningsnyckel så att en mindre andel hamnar i bolaget jämfört med budget. Kostnaderna för styrelse & ledning ligger under budget vilket förklaras av att det är budgeterat för fyra ledamöter i styrelsen men idag har bolaget endast tre ledamöter.

31 Svensk Privattandvård AB fördelning utfall intäkter 2013 Fördelning utfall totala intäkter, tkr % Lokala jourersättningar % Lokala kursavgifter 398 2% Lokala övriga intäkter 123 1% Centrala serviceavgifter % Förmedlingsprovision % Kursavgifter, centrala 40 0% Övriga intäkter % Totalt % Fördelning utfall intäkter, procent 0% 6% 7% 2% 1% 18% Lokala jourersättningar Lokala kursavgifter Lokala övriga intäkter Centrala serviceavgifter Förmedlingsprovision Kursavgifter, centrala 66% Övriga intäkter

32 Svensk Privattandvård AB fördelning utfall kostnader 2013 Fördelning utfall totala kostnader, tkr: % Lokala kostnader % Verksamhetsplaneringsmöte 103 1% Information och marknadsföring 573 4% Privattandläkardagen 158 1% Lokala aktiviteter 53 0% Utveckling affärssystem & webb % Kansli % Personal % Styrelse & Ledning 347 3% Totalt % Fördelning utfall kostnader, procent 3% Lokala kostnader Verksamhetsplaneringsmöte 25% Information och marknadsföring 43% 1% 4% 1% 8% 0% Privattandläkardagen Lokala aktiviteter Utveckling affärssystem & webb Kansli 15% Personal Styrelse & Ledning Svensk Privattandvård AB likviditet 2013 Likviditeten per den 31 december 2013 var god. Utgående kassa per är tkr inklusive kortfristig fastränteplacering (föreg år tkr).

33 Regering Riksdag Myndigheter Politiker Beslutsfattare Facket Patienter Privattandläkarna Organisationer Press Media Högskolor Kommuner Landsting

34 Inom tandvården finns en mängd organisationer och föreningar. De mest inflytelserika presenteras nedan där Privattandläkarna har en unik nisch inom branschen: Privattandläkarna Den enda organisation som representerar tandvårdsföretagen/vårdgivarna inom privat tandvård. Övriga aktörer inom tandvården som samtliga representerar individen tandläkare: Sveriges Tandläkarförbund (STF) Den odontologiska professionens organisation och ansluten till SACO. Det är inte möjligt för individer att vara medlem direkt i Sveriges Tandläkarförbund. Förbundet har fyra medlemsorganisationer: Tjänstetandläkarna (TT) De anställda tandläkarnas organisation för bevakning av yrkesmässiga och fackliga intressen. Sveriges Odontologiska Lärare (SOL) En facklig intresseorganisation för forskare och lärare som undervisar på landets tandläkarhögskolor. Studerandeföreningen (STUD) En förening som ansluter studenter med ambitionen att främja medlemmarnas fackliga, ekonomiska och sociala intressen. Tandläkare Egen Verksamhet (TEV) En nybildad förening som ansluter tandläkare i egen verksamhet till Sveriges Tandläkarförbund.

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80 Svensk Privattandvård ABs svar på synpunkter vid förvaltningsrevision Nedan lämnas svar på de synpunkter som revisionsbyrån PWC lämnat vid sin förvaltningsrevision som utfördes hösten Fördelning mellan ideell verksamhet och näringsverksamhet Bolaget kommer att fakturera skälig andel av VDs lön till föreningen. Beräkning sker vid utgången av räkenskapsår Inköp och betalningar Per har uppdaterad behörighetssammanställning erhållits från Nordea. Denna har skickats till revisorerna. Övriga synpunkter Bolaget följer under kommande år rekommendationen. Styrelsen Svensk Privattandvård AB

81

82

83 Motion till Privattandläkarnas årsmöte den 16maj 2014 Lokal hemsida Våra medlemmar har under längre tid önskat sig en lokal hemsida, vi tycker inte de har fått den önskan tillgodosedd.vi beslutade därför själva göra detta arbete med hjälp av lämplig konsult och inom vår totalbudgetram, för största möjliga medlemsnytta..en egen hemsida, ger en större medlemsnytta än till exempel ett medlemsmöte, hemsidan kan hållas ständigt uppdaterad och kan nås dygnets alla timmar var man än är, och är speciellt bra, om man har tidsbrist,bor långt bort,är småbarnsföräldrar. Vi har under de senaste åren ständigt påtalat bristerna på PTs centrala hemsida,dock är den fortsatt undermålig. Ett exempel om man loggar in idag(140331) och söker under medlemsverktyg och klickar på vad händer i min avdelning?, så får man upp: nfo.gif alt= image description width= 40 height= 40 /> Vi vill därför lägga en motion, för att alla lokalavdelningar ska ha möjlighet att budgetera för att göra en hemsida med lokal utformning, att det inte bara ska vara möjligt för Stockholm och Västra Götaland som har pengar kvar från tidigare nu nedlagda föreningar.vi önskar årsmötet beslutar följande: -att denna motion behandlas innan årsmötet fastställer årsbokslutet -att kostnaderna för lokalavdelningen Stockholms hemsida flyttas från konto 5171 (Stockholms ändamålsbestämda medel)till konto 5170 i Sveriges Privattandläkarförening,samt -att uttala att lokalavdelning har rätt att budgetera för projekt med direkt medlemsnytta,, och ge lokalavdelningen en större frihet att utforma sin egen verksamhet som ökar medlemmarnas delaktighet i sin lokalavdelning och därmed även i Sveriges Privattandläkarförening. Givetvis ska man hålla sig till den budgetram som VP mötet beslutar. Stockholm den 31 mars 2014 Bodil Frankander Olof Thörne Lennart Karlsson B&L Frankander AB Savedent AB Lennart Karlsson AB Brotandläkarna AB

84 Till Sveriges Privattandläkarförenings årsmöte 16 maj 2014 Styrelsens svar på motion nr 1 Lokal hemsida från B&L Frankander AB, Bodil Frankander, Brotandläkarna AB, Bodil Frankander, Savedent AB, Olof Thörne och Tdl Lennart Karlsson AB, Lennart Karlsson. Precis som motionärerna anser styrelsen att Privattandläkarnas hemsida är en viktig del i kommunikationen med medlemmar och omvärld. Därför arbetar kansliet löpande med att uppdatera och förbättra webben. Ett led i förbättringsarbetet är att alltid se över driftlösningarna för att få lägsta kostnad för bästa driftsäkerhet. Därför bytte Privattandläkarna driftlösning den 31 mars i år och i samband med detta uppstod driftstörningar under några dagar vilket exemplet i motionen berodde på. Privattandläkarna har sedan flera år arbetat för att ha en domänadress och en enhetlig profil att marknadsföra utåt. Privattandläkarna är en demokratisk organisation där medlemmarna beslutar om verksamheten. Föreningens högsta beslutande instans är föreningsmötet. Enligt Privattandläkarnas stadgar beslutas budget och medlemsavgifter för nästkommande år på det verksamhetsplaneringsmöte som äger rum under hösten. Styrelsen anser att det är viktigt att frågor behandlas på det sätt som stadgarna föreskriver. Att lyfta ut vissa budgetfrågor och behandla dem på vårens årsmöte får stora praktiska konsekvenser. Höstmötet föregås av ett budgetarbete där lokalavdelningarna upprättar egna budgetar. Lokalavdelningarnas budgetar stäms först av med kansliet, godkänns sedan tillsammans med övriga budgetposter och handlingar av styrelsen och fastställs därefter slutgiltigt på verksamhetsplaneringsmötet. I Stockholms lokalavdelnings budget för 2013 finns ingen kostnadspost för hemsida. Först i december meddelade Stockholms lokalavdelning att man hade utvecklat en hemsida. Lokalavdelningarna har idag frihet att i sina budgetförslag budgetera för olika projekt och aktiviteter som skapar medlemsnytta. Lokalavdelningarna har även, med undantag för arvoden, möjlighet att inom sin budget och inom verksamhetens ramar omfördela sina medel. Mot bakgrund av ovanstående föreslår styrelsen årsmötet besluta att första att-satsen i motionen bifalles, att andra att-satsen i motionen avslås, att tredje att-satsen i motionen anses besvarad. Styrelsen för Sveriges Privattandläkarförening Erik Tullsten Bengt Wikstad Ann-Chriztine Ericsson Jeanette Rindeskog Håkan Dewill Karl Björnsson

85 Valberedningens förslag till val vid årsmötet för Privattandläkarna den 16 maj Centrala PT styrelsen Ordf Caroline Nordquist - Orsucci 2 år nyval Bengt Wikstad 2 år omval Ann Chriztine Ericsson 2 år omval Övriga ledamöter i styrelsen valdes på 2 år 2013 och sitter till 2015 Lekmannarevisorer Gunilla Brattström Kronqvist 1 år omval Bengt Olof Sundström 2 år nyval Revisorssuppleanter Andreas Zubor 1 år nyval Michael Werner 2 år omval Centrala Förtroendenämnden Ordf Erik Ternert 1 år omval Bengt Olof Idmyr 2 år nyval Johnny Astbäck 2 år nyval Elisabeth Phillip 1 år omval Kent Pettersson 2 år omval Fyllnadsval regionala förtroendenämnder Mellersta Monica Wahlström 1 år nyval Fyllnadsval regionala förtroendenämnder Västra Maria Kihl 1 år nyval

86 Curriculum Vitae Namn: Caroline Nordquist Orsucci Födelsedatum: 18 september 1963 Adress: Fagervik Bålsta Telefon: Tel Familj; Gift med Mario, två barn, Gustaf 21 år och Lovisa 20 år. Anställningar: Tandläkare egen praktik, Folktandvården I Bålsta, Utbildningar: Dawson Academy, 2013 Ledarskapsutbildning Marginalis, Tandläkarhögskolan, KI Stockholm, Examen 1990 Förtroendeuppdrag: Ordförande PT lokalavdelning Uppsala Vice ordförande PT lokalavdelning Uppsala Ledamot PT lokalavdelning Uppsala Projektledare Mål 4,analys och kompetensutveckling,ftv Bålsta 1997 På fritiden: Umgås med familj och vänner, resor,gärna till vår lägenhet i Italien,mat,träning,skidåkning.

87 Curriculum Vitae Bengt Wikstad Tandläkarexamen 1984 i Stockholm Började 1987 jobba privat i en-mansmottagning i Solna Aktiv i Solna-Sundbybergs privattandläkarförening sedan många år. I övrigt inga uppdrag i större sammanhang i tandläkarföreningar förrän efter 25 maj Har lång politisk erfarenhet. Bor med sambo på Lidingö

88 Curriculum Vitae Ann-Chriztine Ericsson Tandläkarexamen i Stockholm 1985 Folktandvården Skandia, Distriktschef Läkemedelsindustrin, MC, FC, Försäljningsdirektör; AODir, VD, , (Lederle, Whyeth, Pfizer, Nycomed, Takeda är de bolag jag arbetat på) Styrelseledamot i Nycomed AS och styrelseledamot i LIF, läkemedelsindustriföreningen Timanställd vid Akuttandvård Praktikertjänst 2013 Gift, två söner, bor i Danderyd

89 Curriculum Vitae Namn: Bengt-Olov Sundström Adress: Vattugatan 2, Luleå Familj: Gift för andra gången Tre egna barn två barnbarn och en bonusdotter Tandläkare sedan 1983 Drivit egen tandläkarverksamhet sedan 1985 Fackligt aktiv sedan 1992, med flera pauser Fritidsintressen: Allt utom segling, motorcykel, snöskoter eller bollsport

90 CV Andreas Zubor Jag är hemmavarande i Täby, där jag sambor med Tdl Anna Stiernspetz Är 64 år och är utexaminerad vid Karolinska Institutet i Stockholm Efter tandläkarexamen har jag arbetat tre år på FTV i Uppsala län. Sedan 1983 har jag arbetat som tandläkare inom Praktikertjänst AB med praktik i Vallentuna. År 2013 avslutade jag min tjänst inom Praktikertjänst AB dock med planer att återuppta min verksamhet i någon mindre omfattning. Mina intressen är främst; följa den politiska utvecklingen i nutid och även historiskt sett. Spelar gärna golf på fritiden och reser mycket. Suttit i styrelsen för samfälligheten i några år. Tycker det är viktigt med transparens inom föreningsliv och andra organisationer.

91 Mjölby Erfarenheter och kunskaper tillämpliga för uppdrag i CFN Privattandläkarna. Bengt-Olof Idmyr tog Tandläkarexamen år ung idag. Privat alltsedan examen med samtidig heltid på Folktandvården under hösten samma år. I pärmen kurs intyg återfinns en Diplom kurs inom Protetik och en Diplomkurs inom Implantologi och Implantatprotetik. Både tenterade med godkänt resultat. Övriga kurser vilka spänner om flerdagskurser eller dagkurser. Kunskapsträdet Kunskapsträdet Allmän Kirurgi 02. Därefter ett flertal kurser med i huvudsak delmoment inom Implantologi exempelvis Sinuslift med Mats Hallman benuppbyggnad och distraktioner. Implantatprotetik och dess haverier och misslyckanden -13 Barntandvårdkurser ett flertal senast två st under -13 Parodontologi kontinuerligt under yrkestiden med Implantit, uppdateringar. Karies, Bettfysiologi, Oral Medicin, Röntgen och Endodonti med jämna mellanrum för uppdatering. Genomfört en studie med Tomasi C och Wennström JL publicerad i J Oral Rehabil. Patient satisfaction with mini-implants stabilised full dentures. Fem-års uppföljning om något år. I Privattandläkarna har jag tidigare varit förtroendevald i Lokala styrelsen. Ledamot i Lfn i dryga tiotalet år och numera i V-Rfn. Genom åren alltid förtroendevald i någon förening. Största och svåraste uppdraget var som ordförande i Mjölby ridklubb med då ca drygt 500 medlemmar. Grannlaga möten med kommunala tjänstemän och inte minst ryttare och hästföräldrar. Förtroendeuppdrag inom kommunen som fritidspolitiker i olika nämnder och fullmäktige. För närvarande i Valnämnden och Miljönämnden. Den senare med beröringspunkter till arbete i förtroendenämnder. Det gäller att veta var respektive lag återfinns. Att kunna extrahera fakta och sakförhållanden och förhålla dessa till tillämpbar lag/regelverk. I samband med dessa uppdrag utbildning. Kliniken som jag driver har varit placerad i samma hus sedan professionen tog sin början. Det ställer krav på att söka sig mot omvärlden. Arbetet är ett nöje. Kliniken har alltid vinnlagt sig om att ta eller skapa utmaningar. Att utveckla servicen med nya kunskaper, apparater och kvalité. Vi är modernt

92 rustade med fem behandlingsrum för att säkerställa tillräcklig tid för profylax. På kliniken har vi ett kvalitetsystem utarbetat från Toyotas Kaizen. Gjort ett flertal Lex Maria anmälningar för att bidra till utvecklingen. Genom de trettio åren i yrket har krav och regler ständigt ökat vilket gör att vi ständigt måste utvecklas. Sammanslutningen av privattandläkare följer omvärldens förändring väl med utvecklingen från ett sällskap till en branschorganisation med olika funktioner. Om uppdrag i förtroendenämnder tycker jag att det är ett hedersuppdrag som har ett innehåll på många olika plan. Det första är att bevara förtroendet för tandvården och Privattandvården hos patienter och förtroendet för Privattandläkarna hos våra anslutna vårdgivare. Arbetet i nämnden är samhällsnyttigt enligt ovan men också på det viset att det är normskapande över tiden i en föränderlig värld av regler och värderingar. Nämnderna håller kursen och avlastar samhällets resurser med ett större mått av eget ansvar inom organisationen. Med egna resurser och stor integritet. Det är ett uttryck för vård av demokratiska principer då yrkesutövare underkastar sig granskning och beslut i ett ärende med frivillig anslutning till en organisation med egna beslutade bestämmelser. Något vi ska vara stolta över och vårda.

93 Meritförteckning för Johnny Astbäck (Sammanfattning). Klinisk kompetens och formell utbildning. Tandläkarexamen vid Karolinska Institutet Stockholm, Bevis om legitimation efter fullgjord AT-tjänstgöring, enl. 3:e Lagen 1984: 542, Specialist i Oral protetik Medicine Licentiat. Huddinge Klinisk Tjänstgöring Allmän Folktandvården Västertorg, Uppsala, (inkl AT) Odont. klinik., Huddinge (50%) Praktikertjänst Svartbäcksgatan, Ua Uppsalakliniken (Ptj), Uppsala Specialist tjänstgöring (ST-tjänst) Specialistkliniken, Odont klinik Huddinge (50%) Specialisttandvården, Uppsala (40%) Examinerad 20 december 2002 i Oral Protetik av docent Mats Kronström Övertandläkare Specialisttandvården St Erik Specialisttandvården, Uppsala Specialisttandvården, Gävle Eastmaninstitutet, Stockholm Privattandläkare Uppsalakliniken, Praktikertjänst tills vidare 100% Kurser (av betydelse för ST-utbildning) Library instruction and information retrieval. Öron-näs-hals kurs (med. fak, 5 p, ingår i grundutbildning för läkare) UAS Diagnostik och terapi av käkledssjukdommar. Endodonti (sidoutbildn. Kurs). Statistik i biomedicinsk forskning (Adam Taube) 5 poäng. Implantatprotetik 5 poäng (SIM protetik, kursgivare B. Hager, B. Andersson) Parodontologi (Diplomkurs, B. Klinge och medarbetare) Protetik (estetik) (S. Scholander, L. Lysell) Käkprotetik (5-p, Gunne & medarbetare) Psykiatri ( Den svårbehandlade patienten, S. Nilsén) Implantatkirurgi (Straumann-ITI, Sten Isaksson) Övriga kurser Endodonti (Berg) Modern Implantatologi ITI. (D Hess/B Klinge, Oontologiska klinikerna Huddinge) Parodontologi (M. Thunfors, P. Papapanou) Protetik och Parodontologi (A.Pemer, R. Appelgren) Att Våga sälja och våga ta betalt (BM Ahrnell) Nobel Biocares teamdagar, 1998 Astras (erpha?) dag 1998, ITI fest-iti-val 1999, 2001.

94 SFOP Tylösand Riksstämman av varierande omfattning i Göteborg och Stockholm Glasjonomercement (J. Segerström, internkurs ULL) Karies mikrobiologi (L. Gahnberg, internkurs ULL) Fördomar-det är något som andra har...(internkurs ULL) Att bruka men inte missbruka tandvårdstaxan (A. Garpe,) Tidboks planering och 90 sekunders preparation (G. Meland) Nya estetiska metoder (S. Toreskog) Parodontal läkning med hjälp av membranteknik (J. Fornell) Hela kliniken på kurs, Gran Canaria, Jan Erik Håkansson) ITI implantatkirurgi och protetik. Lars Åke Johansson. Leucherbad, Schweitz, 5 dagar Praktikertjänst Addera Estetiskoch kosmatisk tandvård, Conductive Modern Endodonti, F Erhardt, Miami, Florida, Praktikertjänst LOGOS 2011, 2012, Stockholm/Uppsala närhet. Plastikkirurgi Uppsala A Liss Uppsala. OPG Körkortskurs/Repetitionskurs, Ragne Göteborg. Den besvärliga patienten, Conductive , 1 dag. Stockholm. Plus vissa andra som jag inte minns just nu i Sv tandläkarförbundets och Praktikertjänsts regi. Undervisning Fysiologiska Institutionen (amanuens). HT85 t.o.m. HT 87, demonstrationer, duggor (muntliga), etc. Institutionen för Histologi & Neurobiologi (amanuens). VT90-HT91, demonstrationer, skrivningar, föreläsningar och annat undervisnings arbete. Institutionen för Protetik (assistenttandläkare, vik universitets adjunkt) VT93-HT97, föreläsningar, demonstrationer, skrivningar mm, sedvanligt undervisningsarbete för tandläkarstuderande och framförallt kliniktjänstgöring på kandidatklinik. Utbildning och interna kurser av tandläkare i FTV Uppsala och Gävleborg och Stockholm Vetenskaplig produktion. Licentiat avhandling. Morphological and immunohistochemical studies of rat and human fungiform taste buds. Odontologiska klinikerna, Huddinge, Tidskrifts artiklar (vetenskapliga artiklar) J. Astbäck, K. Arvidson & O. Johansson. Neurochemical markers of human fungiform papillae and taste buds. Regulatory Peptides 59 (1995) J. Astbäck, K. Arvidson & O. Johansson An immunohistochemical screening of neurochemical markers in fungiform papillae and taste buds of the anterior rat tongue. Archives of Oral Biology 42 (no 2) (1997) M. Hilliges, J. Astbäck, L. Wang, K. Arvidson & O. Johansson. Proteine gene product 9.5- immunoreactive nerves and cells in human oral mucosa. The Anatomical Record 245 (1996) M. Fredriksson, J. Astbäck, M. Pamenius and K. Arvidson. A retrospective study of 236 patients with teeth restored by carbon fiber-reinforced epoxy resin posts. Journal of Prosthetic Dentistry 80 (1998) J. Astbäck, A. Fernström, K. Arvidson, B. Hylander and O. Johansson. Taste Buds and Neuronal Markers in Patients with Chronic Renal Failure. Peritoneal Dialysis International Volume 19-supplement 2, 1999 J. Astbäck, T. Mattsson, K. Arvidson and O. Johansson. Burning mouth syndrome: A clinical, taste psychophysical and neuro-histological study (manuskript). K. Arvidson, J. Astbäck and O. Johansson. Influence of fixation on the morphology of rat fungiform taste buds. A light and electron microscopic study. (manuskript) Abstracts

95 K. Arvidson, J. Astbäck, K. Forslind, M. Hilliges, O. Johansson, B. Silva & L. Wang. Structure of rat fungiform taste buds: LM, SEM and TEM studies. Scanning 90. Washington D.C. K. Arvidson, J. Astbäck, K. Forslind, B. Silva, M. Hilliges, L. Wang & O. Johansson. Structural changes of rat taste buds using different fixative solutions.swedish Dental Journal 1/91. K. Arvidson, J. Astbäck, K. Forslind, B. Silva M. Hilliges, L. Wang & O. Johansson. Fixation of taste buds. Forskningsdagen 17 oktober 1990, Odontologiska klinikerna, Huddinge. J. Astbäck, M. Rassoolpoursadra, K. Arvidson & O. Johansson. Neurochemical markers in taste buds. Forskningsdagen 17 oktober 1992, Odontologiska klinikerna, Huddinge. M. Virtanen, M. Hilliges, J. Astbäck & O. Johansson. Mast cells in oral mucosa: Novo vista. Forskningsdagen 17 oktober 1992, Odontologiska klinikerna, Huddinge. J. Astbäck, K. Arvidson and O. Johansson. Neurochemical Markers in Human Fungiform Taste Buds. NOF, augusti J. Astbäck, K. Arvidson and O. Johansson. Glutamate-like immunoreactivity in Human Fungiform papillae and taste buds. JDR, Special Issue 1994, Abstracts. IADR, Seattle, Washington, USA J. Astbäck, T. Mattsson, P Yue Liu, K. Arvidson and O. Johansson. "Burning Mouth Syndrome (BMS)": A clinical and neurohistological study. Swedish Dental Journal 6, 1994 J. Astbäck, M. Hilliges, K. Arvidson and O. Johansson. General innervation of human tongue and palate using the neuronal marker Protein gene product 9.5. Eur. Neuropept. Club, 5th Annual Meeting, Neuropeptides 95, Lund, 4-7 juni, 1995 J. Astbäck, M. Hilliges, K. Arvidson and O. Johansson. General innervation of human tongue and palate using the neuronal marker Protein gene product 9.5. Forskningsdagen 17 oktober, 1995, Odont. klin., Huddinge. M. Hilliges, J. Astbäck, K. Arvidson and O. Johansson. Mismatches between the Merkel cell and nerve terminations in human oralmucosa. Forskningsdagen 17 oktober, 1995, Odont. klin., Huddinge. J. Astbäck, T. Mattsson, K. Arvidson and O. Johansson. Burning mouth syndrome; A taste disorder? IADR mars 1996, San Francisco M. Hilliges, J. Astbäck, K. Arvidson and O. Johansson. Mismatches between the Merkel cell and nerve terminations in human oral mucosa. IADR mars 1996, San Francisco M. Fredriksson, J. Astbäck, M. Pamenius and K. Arvidson Composipost treated teeth: A retrospective study. IADR mars 1996, San Francisco A. Fernström, J. Astbäck, K. Arvidson, B. Hylander and O. Johansson. Taste buds and neuronal markers in patients treated with peritoneal dialysis. ISPD 98, Seoul, Korea. Kongressföredrag J. Astbäck, K. Forslind, M. Hilliges, O. Johansson, B. Silva, L. Wang & K. Arvidson Structure of rat fungiform taste buds. LM, SEM and TEM studies. SCANNING 90, Washington D. C., April 17-19, 1990 J. Astbäck, T. Mattsson, P Yue Liu, K. Arvidson and O. Johansson. Burning Mouth Syndrome (BMS): A comparative study regarding innervation using the neuronal marker PGP 9.5. Odontologisk Riksstämma 1994, Älvsjö, November, 1994 Förtroendeuppdrag Ordförande i Lokala Förtroenendenämnden Uppsala Ledamot i Regionalaförtroendenämnden Styrelsemedlem i Bostadsrättsföreningen Qvarngården Kassör i Östra Yngreföreningen ac Sv Tandl förbund

96 Curriculum Vitae Maria Lind Kihl Hej! Jag har inget riktigt CV, av någon anledning har jag aldrig behövt det, men jag berättar gärna i stora drag om mitt tandläkarliv! Jag tog examen 1993, och flyttade då till Strömstad för AT-tjänstgöring. Min då blivande make fick en tjänst i Tanumshede i början av 1994, så vi blev kvar i norra Bohuslän i Folktandvården under 5 år. Vi hade varsin fast tjänst, men kände att vi var sugna på lite nya utmaningar drog flyttlasset till England, planen var att stanna ett år eller två. Vi hade inte fått tjänstledigt från våra arbeten utan blev tvungna att säga upp dem, vilket kanske bidrog till att vi stannade längre än planerat, eller så var det för att vi helt enkelt trivdes väldigt bra i Torquay, på den engelska sydkusten. Våra döttrar gick i engelsk skola och allt var frid o fröjd. Det var när vår äldsta dotter skulle fylla 13 år som vi kände att vi stod inför ett avgörande. Antingen så skulle vi stanna kvar och låta barnen gå färdigt i det skolsystemet eller så flyttar vi till Sverige. Efter mycket dividerande så blev en återflytt det alternativ vi valde. Vi kom då till Alingsås, som är min uppväxtstad. Henrik, min man, började arrendera hos en tandläkare som planerade för sin pension och jag fick en tjänst i Folktandvården. Detta var Efter ett par år där så kände jag att jag ville gå vidare, och började en halvtidsanställning på Odontologen som undervisningstandläkare. Jag arbetade på avd f Oral Protetik och trivdes fantastiskt bra. Tyvärr fanns det inga fasta tjänster på universitetet på den tiden, utan endast förordnanden som löpte på max ett år, vilket gjorde att jag inte kunde fortsätta undervisa då jag inte längre fick tjänstledigt på deltid från Folktandvården. Det kändes helt enkelt lite osäkert att bara leva på deltidsvikariat. Jag hade fram till hösten 2008 arbetat halvtid på Folktandvården i Alingsås och halvtid i Göteborg blev jag istället erbjuden att ta över en 2-tandläkarpraktik i Alingsås, det var ett par som skulle gå i pension efter drygt 30 år på. Min man köpte i samma veva den praktik där han arrenderat, och vi har sedan dess drivit egna praktiker under ett gemensamt företag så köpte vi en äldre fastighet, byggde om den och slog ihop klinikerna under namnet Tandvillan. Vi har en tandläkare anställd och 3 sköterskor. Jag arbetar kliniskt ca 28 tim/vecka, och nu när barnen har flyttat hemifrån känner jag att jag har lite tid och energi över till att vidga min gärning igen. Jag har en bred erfarenhet av flera olika sidor av tandläkeriet, både som anställd och egen företagare men även bedrivit lite forskning och undervisat och inte minst, 6 år i utlandet! Jag tycker det är viktigt med engagemang i professionen och känner att jag kanske kan tillföra något inom Privattandläkarnas Förtroendenämnd! Hoppas detta räcker, hör av er annars! Vi har en hemsida, om någon är nyfiken på praktiken. Hälsningar Maria Lind Kihl, Sävevägen 4, Alingsås eller

97 För antagande Arbetsordning för styrelsen i Sveriges Privattandläkarförening 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Sveriges Privattandläkarförening ( Föreningen ) har upprättats som ett komplement till reglerna i Föreningens stadgar. 1.2 Syftet med denna arbetsordning är att reglera styrelsens interna arbete. 2 Övergripande uppgifter 2.1 Styrelsen ska ansvara för och leda Föreningens organisation och förvaltningen av Föreningens angelägenheter enligt bestämmelserna i Föreningens stadgar och för verksamheten relevant lagstiftning. 2.2 Styrelsen ska tillse att den har erforderlig kännedom om Föreningens angelägenheter, ställning samt övriga förhållanden av betydelse för verksamheten. 2.3 Styrelsen ska i huvudsak ansvara för Föreningens långsiktiga verksamhet samt för frågor som med hänsyn till omfattningen och arten av Föreningens verksamhet är av osedvanlig ekonomisk, juridisk eller annan beskaffenhet eller eljest av stor betydelse. 2.4 Det ankommer särskilt på styrelsen att: a) fastställa Föreningens övergripande organisation, b) föreslå föreningsmötet verksamhetsplan, samt fastställa väsentliga policys och målsättningar för Föreningen samt att fortlöpande övervaka såväl efterlevnaden av dessa som att de vid behov blir föremål för uppdatering och översyn, c) tillse att Föreningens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och ekonomiska förhållande i övrigt övervakas på ett betryggande sätt, d) utse och entlediga föreningens verkställande direktör såsom ansvarig för den löpande förvaltningen av Föreningen samt fortlöpande utvärdera dennes prestationer jämfört med fastställda mål, e) godkänna årliga resultat-, likviditets- och eventuella investeringsbudgetar rörande Föreningen, f) godkänna all ekonomisk och finansiell rapportering som Föreningen ska offentliggöra, g) fortlöpande övervaka och bedöma Föreningens ekonomiska situation. 2.5 Föreningens VD handhar den löpande förvaltningen av Föreningens angelägenheter enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Dessa riktlinjer och anvisningar ska fastställas av styrelsen i en arbetsinstruktion för föreningens VD. 3 Styrelsens arbete 1

98 Sammanträden 3.1 Styrelsen ska hålla konstituerande sammanträde omedelbart efter Föreningens årsmöte samt ska sammanträda regelmässigt minst fyra (4) gånger per år. Tid och plats för ordinarie styrelsesammanträden ska för varje räkenskapsår bestämmas senast vid det sista ordinarie styrelsesammanträdet under föregående räkenskapsår. Styrelsens ordförande ska tillse att styrelsens sammanträden hålls i överensstämmelse med Föreningens stadgar och denna arbetsordning. 3.2 Extra sammanträde ska hållas när det påkallas av styrelsens ordförande eller av styrelseledamot. Tid och plats för extra styrelsesammanträde fastställs av styrelseordföranden. Tid och plats för extra styrelsesammanträde måste bestämmas på ett sådant sätt att samtliga styrelseledamöter har en rimlig möjlighet under normala omständigheter att närvara vid sammanträdet. 3.3 Till styrelsens sammanträden ska samtliga ordinarie ledamöter kallas. Kallelse med föredragningslista och eventuellt underlag ska tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträdet. Vid styrelsesammanträdet där årsredovisningen behandlas böryrkesrevisorerna och de förtroendevalda revisorerna närvara. Kan styrelseledamot inte närvara vid styrelsesammanträde ska denne omedelbart meddela styrelsens ordförande detta. 3.4 Styrelsens ordförande ska vara ordförande vid styrelsens sammanträden. Vid dennes förfall inträder styrelsens vice ordförande som ordförande för sammanträdet. Om både styrelsens ordförande och vice ordförande har förfall ska de närvarande styrelseledamöterna inom sig utse ordförande för sammanträdet. 3.5 Extra styrelsesammanträde kan hållas per telefon, videokonferens eller genom cirkulation av beslut i skrift (per capsulam). Protokoll över beslut per telefon, videokonferens eller per capsulam ska justeras av samtliga styrelseledamöter. En förutsättning för att fastställa ett protokoll per capsulam är att samtliga styrelseledamöter biträder de beslut som fattas. 3.6 Vid konstituerande styrelsesammanträde ska styrelsen a) utse vice styrelseordförande b) utse firmatecknare c) gå igenom arbetsordning för styrelsen d) fastställa instruktion för föreningens VD e) utse konsumentrepresentanter till förtroendenämnderna 3.7 Uppkommer under löpande mandatperiod vakans på posten som styrelsens ordförande inträder styrelsens vice ordförande. Uppkommer under löpande mandatperiod vakans på båda dessa nämnda poster har styrelsen rätt att inom sig utse ny ordförande intill nästa ordinarie föreningsmöte. Vid detta möte ska Föreningen välja ny ordförande. Styrelsen har rätt att under mandatperioden utse annan ledamot av styrelsen till vice styrelseordförande. Kallelse 3.8 Det åligger styrelsens ordförande att sammankalla till styrelsens sammanträden. 3.9 Kallelse med dagordning och tillhörande informations- eller beslutsunderlag ska tillställas styrelseledamöterna i god tid före fastställd sammanträdesdag Varje materiellt ärende på styrelsens dagordning ska åtföljas av ett tillhörande informations- eller beslutsunderlag. Av detta ska framgå bakgrund, problemställning, tillgängliga lösningar med eventuella konsekvenser samt det förslag till beslut som föreläggs styrelsen. Sid 2 (4)

99 3.11 Styrelsens ordförande ska upprätta dagordning för varje styrelsesammanträde. Styrelseledamot som önskar få visst ärende behandlat vid styrelsesammanträde ska anmäla detta till styrelsens ordförande i så god tid före fastställd sammanträdesdag att erforderligt informations- eller beslutsmaterial kan upprättas. Beslut 3.12 Styrelsen är beslutför om mer än hälften av antalet ledamöter är närvarande personligen eller per telefon/video. Beslut i ett ärende kan dock endast fattas om samtliga ledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst utom vid personval där lotten skiljer Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Styrelseprotokoll 3.14 Protokoll ska föras vid varje styrelsesammanträde. Protokollen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt om närvarande styrelseledamöter, uppgift om fattade beslut, uppgift om underlag som kan bedömas ha varit av betydelse för besluten samt en redogörelse för diskussionen vid sammanträdet i erforderliga delar Sammanträdesprotokoll undertecknas av protokollföraren och justeras av ordföranden samt av den som utsetts till justeringsman vid sammanträdet Styrelseprotokollen ska åsättas löpande numrering från varje räkenskapsårs början Kopia av styrelseprotokoll med bilagor ska tillställas samtliga styrelseledamöter senast i samband med kallelse till nästföljande styrelsesammanträde Originalprotokollen ska, under föreningens VD försorg, förvaras på betryggande sätt hos Föreningen. Arbetsordningens efterlevnad 3.19 Efterlevnad av innehållet i arbetsordningen ska fortlöpande följas upp som en naturlig del av den löpande verksamheten. 4 Information 4.1 Styrelsens ordförande ska tillse att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som behövs för att kunna följa Föreningens ställning, ekonomiska planering och utveckling. 4.2 Styrelsens ordförande ska i princip ha samma information kring väsentligare frågor i verksamheten som den som föreningens VD har tillgång till. För styrelsen i övrigt gäller fortsättningsvis att ordföranden tillsammans med föreningens VD ska förvissa sig om att i god tid få ett tillräckligt belysande underlag för alla ärenden som föreläggs styrelsen, i informationssyfte eller för beslut. 4.3 Styrelsens ordförande ska tillse att varje ny styrelseledamot vid sitt tillträde informeras om och erhåller kopia av denna arbetsordning. 5 Tolkning och ändring Det står varje styrelseledamot fritt att framföra förslag om ändring eller komplettering av denna arbetsordning. Detta kan ske muntligt eller skriftligt till ordföranden, föreningens VD eller Sid 3 (4)

100 styrelsen i plenum. Ordföranden och föreningens VD har att i samråd behandla framförda förslag, varefter dessa snarast tas upp till gemensam diskussion i styrelsen. Beslut om ändringar och kompletteringar tas av föreningsmötet. 6 Övrigt Jäv 6.1 Styrelseledamot får inte handlägga frågor om avtal mellan styrelseledamoten och Föreningen, avtal mellan Föreningen och tredje man, om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot Föreningens samt avtal mellan Föreningen och en juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda, dock inte där Föreningens motpart är ett dotterbolag till Föreningen. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. 6.2 Om en styrelseledamot är jävig att handlägga en fråga enligt ovan eller om risk för jäv föreligger ska ledamoten omedelbart upplysa övriga styrelseledamöter om detta. Den som är jävig får inte delta i handläggningen av ärendet där jäv föreligger och inte delta i diskussionen eller beslutet. 6.3 Styrelseledamot är skyldig att upplysa ordföranden om väsentliga förändringar som påverkar ledamotens möjlighet att utföra sitt uppdrag eller ledamotens valbarhet. Ett exempel på en sådan förändring kan vara om anställning i medlemsföretag upphör. Sekretess 6.4 Alla underlag, förda diskussioner och protokoll är offentliga om inte styrelsen från fall till fall beslutar annorlunda. 6.5 Varje styrelseledamot har fram till dess styrelseprotokoll är justerat tystnadsplikt med avseende på allt som vederbörande i sin egenskap av ledamot av styrelsen får kunskap om, såvida det inte är fråga om förhållanden som styrelsen beslutat ska offentliggöras. Varje av styrelsen fattat beslut, som kan ha betydelse eller intresse för en eller flera anställda, får endast meddelas dessa genom styrelsens ordförande eller föreningens VD, såvida inte styrelsen i särskilt fall beslutar annat. Styrelsens agerande vid kris 6.6 I det fall som krissituation uppstår åligger det styrelsens ordförande att tillsammans med verksamhetschefen hantera situationen på ett ändamålsenligt sätt. Detta omfattar: vid behov anlita relevant extern kompetens att styrelsen fortlöpande hålls uppdaterad om situationen att relevant information och kommunikation sker till externa intressenter att kalla till styrelsemöte vid behov Fastställande av arbetsordning 6.7 Föreningen ska vid varje årsmöte fastställa en arbetsordning för styrelsens arbete och vid behov revidera densamma. Sid 4 (4)

101 För antagande Arbetsordning för förtroendevalda revisorer i Sveriges Privattandläkarförening 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för förtroendevalda revisorer i Sveriges Privattandläkarförening ( Föreningen ) har upprättats som ett komplement till reglerna i Föreningens stadgar. 1.2 Syftet med denna arbetsordning är att reglera de förtroendevalda revisorernas interna arbete. 2 Övergripande uppgifter 2.1 De förtroendevalda revisorerna ska granska om Föreningens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om Föreningens interna kontroll är tillräcklig. 2.2 Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. 2.3 Föreningsmötet har dessutom möjlighet att genom särskilda instruktioner åstadkomma en löpande granskning av att Föreningens ändamål följs. 3 Förtroendevalda revisorernas arbete Granskningsrapport 3.1 De förtroendevalda revisorerna ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till årsmötet. Granskningsrapporten ska lämnas till Föreningens styrelse senast 45 dagar före årsmötet. 3.2 I granskningsrapporten ska de förtroendevalda revisorerna uttala sig om sådana förhållanden som de förtroendevalda revisorerna är skyldiga att granska enligt denna arbetsordning, förtroendevalda revisorernas befattningsbeskrivning, stadgarna och eventuella särskilda instruktioner lämnade av föreningsmöte. Om förtroendevald revisor finner anledning till anmärkning mot någon styrelseledamot eller mot föreningens VD, ska han eller hon upplysa om detta i rapporten och lämna uppgift om anledningen till anmärkningen. Förtroendevald revisor får i granskningsrapporten även lämna andra upplysningar som han eller hon anser att medlemmarna bör få kännedom om. Närvaro vid årsmöte m.m. 3.3 Förtroendevald revisor har rätt att närvara vid föreningsmöten. De förtroendevalda revisorerna är skyldiga att närvara vid årsmöte om det med hänsyn till ärendena kan anses nödvändigt. 1

102 Upplysningsplikt gentemot föreningsmöte 3.4 De förtroendevalda revisorerna är skyldiga att lämna föreningsmötet de upplysningar som föreningsmötet begär i den mån det inte skulle vara till väsentlig skada för enskild medlem. Upplysningsplikt gentemot yrkesrevisor 3.5 De förtroendevalda revisorerna är skyldiga att lämna Föreningens yrkesrevisor de upplysningar som behövs om Föreningens angelägenheter. Organisation av de förtroendevalda revisorernas arbete m.m. 3.6 De förtroendevalda revisorerna är själva ansvariga för att deras arbete organiseras på lämpligt sätt och för att arbetet utförs i god tid innan årsmöte. 3.7 De förtroendevalda revisorerna ska tillse att de har erforderlig kännedom om Föreningens angelägenheter, verksamhetens ställning samt övriga förhållanden av betydelse för de förtroendevalda revisorernas granskning. 3.8 De förtroendevalda revisorerna ska vid behov hålla sammanträden med Föreningens yrkesrevisorer och styrelseledamöter. 4 Fastställande av arbetsordning 4.1 Föreningen ska till varje årsmöte fastställa en arbetsordning för de förtroendevalda revisorernas arbete och vid behov revidera densamma. Sid 2 (2)

103 För antagande Arbetsordning för valberedningen i Sveriges Privattandläkarförening 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för valberedningen i Sveriges Privattandläkarförening ( Föreningen ) har upprättats som ett komplement till reglerna i Föreningens stadgar. 1.2 Syftet med denna arbetsordning är att reglera valberedningens interna arbete. 2 Övergripande uppgifter 2.1 Valberedningen ska följa de styr- och policydokument som vid varje tillfälle gäller i Föreningen. 2.2 Valberedningen ska vid alla val som ska förekomma i Föreningen till varje post föreslå en kandidat som valberedningen anser lämplig, undantaget ledamöter till valberedningen. 2.3 Valberedningen ska förvissa sig om att de kandidater som valberedningen föreslår är villiga att åta sig uppdragen. 2.4 Valberedningens ska inför föreningsmöte lämna sitt förslag till val till Föreningen senast 45 dagar innan val ska förrättas och i sitt förslag meddela vilka kandidater de föreslår och när så är tillämpligt, vilket medlemsföretag som står bakom nomineringen. Handlingarna till föreningsmötet ska, enligt stadgarna, gå ut till medlemmarna senast 30 dagar före mötet. 2.5 Om val ska förrättas vid extra föreningsmöte, ska Föreningen meddela valberedningen vilken dag valberedningens förslag ska vara Föreningen till handa. 2.6 Valberedningens samtliga ledamöter har rätt att närvara vid föreningsmöten då val ska förrättas. Minst en av valberedningens ledamöter ska närvara vid föreningsmöte då val ska förrättas och ska därvid motivera valberedningens förslag. 3 Valberedningens arbete 3.1 Valberedningen är själv ansvarig för att valberedningens arbete organiseras på lämpligt sätt och för att arbetet utförs i god tid innan föreningsmöte, då val ska förrättas. 3.2 Valberedningen ska tillse att den har erforderlig kännedom om Föreningens angelägenheter och verksamhet samt övriga förhållanden av betydelse för valberedningens arbete med att hitta lämpliga kandidater till de olika posterna. I detta syfte bör valberedningen ha kontakt med föreningens styrelse och ledning, samt även med de olika lokalavdelningarna. Arbetet med att finna lämpliga kandidater kan ske via nominering från medlemsföretag och lokalavdelningar, annonsering med ansökningsförfarande eller andra metoder, som avspeglar de behov som föreligger inför respektive val. Valberedningen bör beakta att fyllnadsval ställer andra krav på nomineringsprocessen än ordinarie val. 3.3 Valberedningen ska vid behov hålla sammanträden. 1

104 3.4 Valberedningen ska inför föreningsmöte då val ska förrättas på lämpligt sätt skriftligen dokumentera vilka kandidater som valberedningen föreslår till olika poster. Valberedningen ska även skriftligen motivera sina förslag. 3.5 Valberedningen ska skriftligen dokumentera vilka övriga personer som nominerats till olika poster och ange vem som gjort nomineringen. Om ansökningsförfarande tillämpas ska även detta dokumenteras. 4 Övrigt Sekretess 4.1 Alla underlag, förda diskussioner och eventuella protokoll är sekretessbelagda, om inte valberedningen från fall till fall beslutar annorlunda. 4.2 Varje ledamot har tystnadsplikt med avseende på allt som vederbörande i sin egenskap av ledamot av valberedningen får kunskap om, såvida det inte är fråga om förhållanden som valberedningen bestämt ska offentliggöras. 5 Fastställande av arbetsordning 5.1 Föreningen ska vid varje årsmöte fastställa en arbetsordning för valberedningens arbete och vid behov revidera densamma. Arbetsordning för valberedningen_ Sid 2 (2)

105 För antagande Arbetsordning för Centrala förtroendenämnden (CFN) i Sveriges Privattandläkarförening CFN skall följa Föreningens stadgar samt styrelsens och kansliets instruktioner om hur verksamheten ska bedrivas. Varken föreningens styrelse eller kansliet kan lämna instruktioner om hur ett enskilt ärende ska bedömas eller avgöras. Därutöver ska CFN följa denna arbetsordning. 1. CFN har rätt att bland ledamöterna utse en vice ordförande. 2. Överklagande av RFN:s beslut, som inkommer till Privattandläkarnas kansli, ska snarast diarieföras. Ärendejournal ska upprättas. Annan inkommen skrivelse ska också diarieföras. Ärendet får ett nytt ärendenummer i CFN. 3. Tjänsteman på kansliet meddelar ordförande i RFN att ärendet har blivit överklagat. 4. Tjänsteman på kansliet scannar in överklagan och eventuella bilagor samt tilldelar ärendet en jourtandläkare i CFN. 5. Jourtandläkaren i CFN gör en första bedömning av ärendet samt dokumenterar i ärendejournalen vilka handlingar utöver motpartens yttrande samt befintliga handlingar från RFN, som ska begäras in. Jourtandläkaren tilldelar ärendet en föredragande i CFN. a) Ordförande äger rätt att, efter samråd med annan ledamot av CFN besluta att ett överklagande ska avvisas om det har inkommit för sent (30 dagars frist). På samma sätt äger ordförande rätt att besluta att ett ärende inte ska handläggas av CFN, om det är uppenbart att ärendet inte är ett överklagande, eller om det av annat skäl inte ska behandlas av CFN. Ordförandebeslut (särskilt arbetsutskott) ska redovisas vid nästa sammanträde. b) Ordförande och tillika ledamot i CFN kan även bedöma att ärendet behöver kompletteras med ytterligare material, t.ex. journal eller andra handlingar från tredje man. c) Om överklagandet ska tas upp till behandling skickar tjänsteman på kansliet ett bekräftelsebrev till klaganden med information om att överklagandet tas upp till behandling med datum för sammanträdet. 6. Bekräftelsebrev med överklagan samt begäran om yttrande, som ska inkomma till CFN inom 14 dagar, skickas till motparten. 7. Om överklagandet ska avvisas skickar jourtandläkaren i CFN, i samråd med ordföranden, brev om detta med information om varför CFN avvisar överklagandet. 1

106 8. Tjänsteman på kansliet skriver i journalen när yttrande från motparten inkommit och scannar in det i ärendet, samt skickar kopia på yttrandet till klaganden för kännedom. 9. Föredragande förbereder ärendet inför CFN:s sammanträde. Det innebär följande: a) Föredragande och övriga ledamöter går igenom handlingarna i ärendet. b) Om föredragande bedömer det som nödvändigt ska ytterligare handlingar begäras in från parterna eller från tredje man. c) Föredraganden upprättar ett utkast till beslutsprotokoll med förslag till CFN:s bedömning och beslut. 10. Föredraganden i ärendet meddelar protokollföraren när utkastet till protokollet är klart för en första justering av stavfel och dylikt. 11. Protokollföraren meddelar samtliga ledamöter när protokollsutkasten är färdigjusterade. 12. Vid CFN:s sammanträde ska föredragande presentera ärendet och förslaget till bedömning och beslut. 13. Eventuella ändringar i utkastet till beslutsprotokoll förs in av protokollföraren under sammanträdet i samtliga ledamöters närvaro. 14. Efter sammanträdet går konsumentrepresentanten igenom beslutsprotokollen för mindre språkliga justeringar och därefter går protokollföraren igenom protokollen för en slutlig kontroll. 15. Beslutsprotokoll distribueras för signering till ordförande, föredragande, en konsumentrepresentant och protokollföraren. 16. Underskrivna beslutsprotokoll distribueras av tjänsteman på kansliet till klagande och motpart inom 20 dagar efter sammanträde. Röntgen och andra originalhandlingar som erhållits till låns återsänds till vederbörande. Samtliga inkomna handlingar i ärendet och originalprotokollet förvaras i särskilda akter på kansliet samt i ärendesystemet. 17. Varje ledamot ska regelbundet återlämna ärendehandlingar till kansliet för destruktion, om inte ledamoten själv kan ombesörja att handlingarna destrueras på ett säkert sätt. 18. Protokollföraren upprättar ett särskilt sammanträdesprotokoll som justeras av ordföranden och därefter skrivs under av ovan nämnda parter. 19. Föreningen ska vid varje årsmöte fastställa en arbetsordning för CFN:s arbete samt vid behov revidera densamma. Sid 2 (2)

107 För antagande Arbetsordning för Regional förtroendenämnd (RFN) i Sveriges Privattandläkarförening RFN ska följa Föreningens stadgar samt styrelsens och kansliets instruktioner om hur verksamheten ska bedrivas. Varken föreningens styrelse eller kansliet kan lämna instruktioner om hur ett enskilt ärende ska bedömas eller avgöras. Därutöver ska RFN följa denna arbetsordning. Mer detaljerad information om handläggningen framgår i den vid var tid gällande administrativa rutinen för ärendehantering inom förtroendenämndsverksamheten. 1. RFN har rätt att bland ledamöterna utse en vice ordförande. 2. Vid klagomål är första instans alltid Privattandvårdsupplysningen (PTU). PTU tilldelar respektive RFN inkommet klagomål som inom rimlig tid, max 14 dagar, ska handläggas per telefon enligt vid var tid gällande rutiner och riktlinjer. 3. Vid ett skriftligt ärende dokumenteras detta av tjänsteman på kansliet. Ordförande eller dennes ersättare tilldelar ärendet en föredragande i RFN. Kansliet översänder inkomna handlingar till motparten med begäran om yttrande och journalhandlingar. Begärda handlingar ska vara RFN tillhanda inom 14 dagar. Föredragande ska föra journal i ITstödet över vidtagna åtgärder. a) Ordföranden äger rätt att, efter samråd med annan ledamot av RFN, besluta att ett klagomål ska avvisas. På samma sätt äger ordföranden rätt att besluta att ett ärende inte ska handläggas av RFN. Delgivningen av beslutet hanteras av kansliet, men är motiverat och formulerat av RFN och undertecknat av ordföranden och ytterligare en ledamot. b) Föredragande i RFN kan även bedöma att ärendet behöver kompletteras med ytterligare material, t.ex. journal eller andra handlingar från tredje man. Detta sker via kansliet och begärda handlingar ska insändas till kansliet för diarieföring och inskanning i IT-stödet enligt gällande rutiner och riktlinjer. 4. Motpartens yttrande skickas alltid via kansliet till den klagande för kännedom. Om föredragande anser att ytterligare delgivanden och yttranden är önskvärda ska kansliet meddelas detta för handläggning. 5. Föredragande förbereder ärendet inför RFN:s sammanträde. Detta innebär följande: a) Samtliga ledamöter i RFN ska ha tillgång till alla handlingar, undantaget eventuella gipsmodeller och analoga röntgenbilder i original, i ärendet via IT-stödet och 1

108 möjlighet ska finnas att ha synpunkter på utredning och inkomna handlingar under hela ärendets beredning. b) Om föredragande bedömer det som lämpligt kan den klagande kallas för visning. Vid visningen ska minst två RFN-ledamöter närvara, alternativt kan visningen genomföras av odontologisk konsult. Visningen ska dokumenteras skriftligen och vid behov även med röntgen och/eller foto. Om röntgen används ska detta särskilt motiveras och dokumenteras. c) Föredragande upprättar ett förslag till protokoll innehållande bland annat RFN:s bedömning och beslut. När förslaget är färdigt bör övriga ledamöter meddelas ärendebeteckningen via e-post och att förslaget kan läsas under rubriken utredning i IT-stödet. d) Föredragande ska kontakta kansliet i de fall denne bedömer det som nödvändigt för att kvalitetssäkra sakfrågor som garantiåtagandets innebörd, överenskommelse med Konsumentverket, tolkning av etiska riktlinjer eller andra regelverk såsom till exempel det statliga tandvårdsstödet. 6. Vid RFN:s sammanträde ska föredragande presentera ärendet och förslaget till bedömning och beslut. 7. Eventuella ändringar i utkastet till ärendeprotokoll görs företrädesvis i samband med sammanträdet eller i efterhand av föredraganden eller annan utsedd ledamot. 8. Beslutsprotokoll distribueras genom kansliets försorg för signering till ordförande, föredragande och eventuell konsumentrepresentant och i förekommande fall protokollföraren. Eventuella originalhandlingar återsändes till kansliet 9. Underskrivna beslutsprotokoll skickas till parterna inom 20 dagar efter sammanträdet genom kansliets försorg. Eventuella originalhandlingar som röntgen eller modeller återsänds till vederbörande genom kansliets försorg efter överklagandetidens utgång. Samtliga inkomna handlingar i ärendet och originalprotokollet förvaras i särskilda akter på kansliet samt i IT-systemet. 10. Varje ledamot ska regelbundet återlämna ärendehandlingar till kansliet för destruktion om inte ledamoten själv kan ombesörja att handlingarna destrueras på ett säkert sätt. 11. Kallelse till sammanträde, med kallelsehandling och dagordning, ska ske senast 14 dagar innan sammanträdet. 12. Varje dagordning för RFN ska, förutom sedvanliga mötespunkter, innehålla punkterna överklagade ärenden, omfattande såväl nya som av Centrala förtroendenämnden avslutade, uppföljningar/epikriser, där kansliets uppföljning återkopplas till nämnden, och lista med aktuella ärenden. Protokollförare och justeringsman utses av nämnden. 13. Efter sammanträdet ska genom ordförandens försorg listan med aktuella ärenden justeras och meddelas kansliet i enlighet med vad som avhandlats vid sammanträdet. Sid 2 (3)

109 14. Mötesprotokollet justeras vid nästkommande sammanträde och originalprotokollet förvaras av kansliet. 15. Respektive föredragande ansvarar för att regelbundet gå igenom sina ärenden och arkivera ärenden som är beslutade och avslutade av RFN och ej blivit överklagade till CFN. Telefonärenden som ej blir skriftliga ärenden ska avslutas som telefonärende. Sid 3 (3)

110 För antagande Arbetsordning för lokalavdelnings styrelse i Sveriges Privattandläkarförening 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för lokalavdelnings styrelse i Sveriges Privattandläkarförening ( Föreningen ), har upprättats som ett komplement till reglerna i Föreningens stadgar. 1.2 Syftet med denna arbetsordning är att reglera lokalavdelnings interna styrelsearbete. 1.3 När lokalavdelnings styrelse anges avses även lokala representanter, beroende på vilken typ av representation som respektive lokalavdelning har. När ledamot anges avses även lokal representant beroende på vilken typ av representation som respektive lokalavdelning har. När lokalavdelnings ordförande anges avses även ansvarig lokal representant beroende på vilken typ av representation som respektive lokalavdelning har. 1.4 De formella krav som ställs på lokalavdelnings styrelse enligt denna arbetsordning gäller endast som rekommendationer när styrelsen är ersatt av en eller flera lokala representanter. 2 Övergripande uppgifter 2.1 Lokalavdelnings styrelse ska ansvara för Föreningens lokala organisation och förvaltningen av Föreningens lokala angelägenheter enligt bestämmelserna i Föreningens stadgar och för verksamheten relevant lagstiftning. 2.2 Lokalavdelnings styrelse ska tillse att den har erforderlig kännedom om Föreningens angelägenheter, ställning samt övriga förhållanden av betydelse för verksamheten i lokalavdelningens geografiska område. 2.3 Lokalavdelnings styrelse ska i huvudsak ansvara för Föreningens verksamhet utifrån de ansvarsområden som anges i stadgarna. 2.4 Det ankommer särskilt på lokalavdelnings styrelse att: a) ansvara för de uppgifter som ankommer på en lokalavdelning enligt Föreningens stadgar och fullfölja uppdrag och uppgifter som lämnas av Föreningens ledning, b) fortlöpande övervaka och bedöma lokalavdelningens ekonomiska situation i samverkan med föreningens kansli. 3 Lokalavdelnings styrelsearbete Sammanträden 3.1 Lokalavdelnings styrelse ska hålla konstituerande sammanträde så snart som möjligt efter Föreningens årsmöte samt ska sammanträda regelmässigt två (2) till sex (6) gånger per år. 1

111 Lokalavdelnings styrelseordförande ska tillse att lokalavdelningens sammanträden hålls i överensstämmelse med Föreningens stadgar och denna arbetsordning. 3.2 Till lokalavdelnings styrelsesammanträden ska samtliga ordinarie ledamöter kallas. Kallelse med föredragningslista och eventuellt underlag bör tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträdet. Kan ledamot inte närvara vid sammanträde ska denne omedelbart meddela lokalavdelningens ordförande detta. 3.3 Lokalavdelnings ordförande ska vara ordförande vid lokalavdelningens styrelsesammanträden. Vid dennes förfall inträder styrelsens vice ordförande som ordförande för sammanträdet. Om både styrelsens ordförande och vice ordföranden har förfall ska de närvarande styrelseledamöterna inom sig utse ordförande för sammanträdet. Består lokalavdelnings ledning av lokala representanter ska de inom sig utse en representant som ska leda varje enskilt sammanträde. 3.4 Vid konstituerande sammanträde ska lokalavdelnings styrelse: a) utse vice ordförande, vilket inte gäller om lokalavdelningen har lokala representanter b) utse ansvarig för avtalsfrågor i lokalavdelningens geografiska område c) utse ansvarig för externa politiska kontakter i lokalavdelningens geografiska område d) utse ansvarig för kommunikationen med medlemmarna i området e) i övrigt fördela uppgifterna i lokalavdelningen f) skriftligen informera Föreningens kansli om det konstituerande sammanträdet. 3.5 Uppkommer under löpande mandatperiod vakans på posten som styrelsens ordförande inträder styrelsens vice ordförande. Uppkommer under löpande mandatperiod vakans på båda dessa nämnda poster har styrelsen rätt att inom sig utse ny ordförande intill nästa ordinarie lokalavdelningsmöte. Vid detta möte ska lokalavdelningen välja ny ordförande. Styrelsen har rätt att under mandatperioden utse annan ledamot av styrelsen till vice styrelseordförande. Kallelse 3.6 Det åligger lokalavdelnings ordförande att sammankalla till lokalavdelningens styrelsesammanträden. 3.7 Kallelse med dagordning och tillhörande underlag bör tillställas ledamöterna senast en vecka före fastställd sammanträdesdag. 3.8 Lokalavdelnings ordförande ska upprätta dagordning för varje sammanträde. Ledamot som önskar få visst ärende behandlat vid sammanträde ska anmäla detta till ordföranden i så god tid före fastställd sammanträdesdag att erforderligt underlag kan upprättas. Sammanträdesprotokoll 3.9 Protokoll ska föras vid varje lokalavdelnings styrelsesammanträde. Protokollen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt om närvarande personer, uppgift om fattade beslut, uppgift om underlag som kan bedömas ha varit av betydelse för besluten samt en redogörelse för diskussionen vid sammanträdet i erforderliga delar Sammanträdesprotokoll undertecknas av protokollföraren och justeras av ordföranden Protokollen ska åsättas löpande numrering från varje räkenskapsårs början Kopia av protokoll med bilagor ska tillställas samtliga ledamöter senast i samband med kallelse till nästföljande sammanträde. Sid 2 (3)

112 3.13 Originalprotokollen ska förvaras på betryggande sätt hos lokalavdelningen. Arbetsordningens efterlevnad 3.14 Efterlevnad av innehållet i arbetsordningen ska fortlöpande följas upp som en naturlig del av den löpande verksamheten. 4 Information 4.1 Ordförande ska tillse att ledamöter fortlöpande får den information som behövs för att fullfölja sitt uppdrag. 4.2 Ordförande ska tillse att varje ny ledamot vid sitt tillträde informeras om och erhåller kopia av denna arbetsordning. 5 Tolkning och ändring Det står lokalavdelning fritt att framföra förslag till ändringar eller kompletteringar av denna arbetsordning. Dessa förslag eller kompletteringar ska framföras till den centrala styrelsen. 6 Övrigt Jäv 6.1 Ledamot får inte handlägga frågor om avtal mellan ledamot och Föreningen, avtal mellan Föreningen och tredje man, om ledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot Föreningens samt avtal mellan Föreningen och en juridisk person som ledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda, dock inte där Föreningens motpart är ett dotterbolag till Föreningen. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. 6.2 Om en ledamot är jävig att handlägga en fråga enligt ovan eller om risk för jäv föreligger ska ledamoten omedelbart upplysa övriga ledamöter om detta. Den som är jävig får inte delta i handläggningen av ärendet där jäv föreligger och inte delta i diskussionen eller beslutet. Sekretess 6.3 Alla underlag, förda diskussioner och protokoll är offentliga, om inte lokalavdelnings styrelse från fall till fall beslutar annorlunda. 6.4 Varje ledamot har fram till dess styrelseprotokoll är justerat tystnadsplikt med avseende på allt som vederbörande i sin egenskap av ledamot av styrelsen får kunskap om, såvida det inte är fråga om förhållanden som lokalavdelningens styrelse beslutat ska offentliggöras. Fastställande av ny arbetsordning 6.5 Föreningen ska vid varje årsmöte fastställa en arbetsordning för lokalavdelningens styrelsearbete alternativt arbetet i gruppen lokala representanter och vid behov revidera densamma. Sid 3 (3)

113 Innehåll 1 Inledande bestämmelser Medlemskap Avgifter och försäkringsskydd Föreningsmöte Styrelse Lokal organisation Förtroendenämnder Revisorerna Valberedning Servicebolag Övriga bestämmelser Inledande bestämmelser 1.1 Föreningens firma Föreningens firma är Sveriges Privattandläkarförening ( Föreningen ). I Föreningen ingår ett antal lokalavdelningar. För Föreningen och dess helägda dotterbolag Svensk Privattandvård Aktiebolag, ( Bolaget ) används i vissa sammanhang den gemensamma benämningen Privattandläkarna. Privattandläkarna har en logotyp som används av föreningen i formella sammanhang. Logotypen består av den stiliserade munnen med texten Privattandläkarna. Utöver detta finns två märken, en vit mun på blå platta som används av föreningen för att profilera föreningen och samma märke med texten Medlem av Privattandläkarna i tillägg. Medlemsmärket får användas av medlemmarna enligt den grafiska manualen, som framgår av Privattandläkarnas varumärkespolicy. 1.2 Ändamål Föreningen som är en branschorganisation har till ändamål att sammansluta tandvårdsföretag med tandvårdsverksamhet i Sverige i syfte att främja medlemmarnas intressen och skapa goda förutsättningar för deras affärsverksamhet genom att 1. verka för goda villkor för tandvården på grundval av fri företagsamhet och fritt val av vårdgivare, 2. inrikta sig på företagarfrågor som är av betydelse för dem som bedriver tandvårdsverksamhet i Sverige, 3. tillvarata tandvårdens politiska intressen utifrån ett företagarperspektiv gentemot omvärlden, samt bidra till att upprätthålla en god etik och värdig anda inom branschen och i medlemmarnas relation till kunder, patienter och allmänhet.

114 1.3 Verksamhet Föreningens verksamhet ska bestå av att: 1. företräda branschen och medlemmarna gentemot myndigheter, politiska organ och andra organisationer i frågor som rör samverkan i vården och villkor för tandvårdsföretagande, 2. i övrigt bevaka och handlägga frågor av betydelse för tandvårdsföretagande i Sverige, 3. bedriva förtroendenämndsverksamhet, 4. ge ut medlemsinformation, samt 5. genom Bolaget eller på annat sätt erbjuda tjänster och varor till medlemmarna samt andra aktörer relaterade till tandvården i Sverige 1.4 Verksamhetsår Föreningens verksamhetsår ska vara kalenderår. 2 Medlemskap 2.1 Medlemskap Till medlem kan antagas företag som bedriver tandvårdsverksamhet i Sverige. Behörig företrädare för en medlem kan väljas till förtroendepost i Föreningen. Medlem bestämmer vem eller vilka som är behöriga företrädare för denne. Till förtroendepost i den centrala förtroendenämnden eller i de regionala förtroendenämnderna kan även fysiska personer som inte företräder en medlem väljas eller utses. Förtroendevald som inte längre är anställd hos eller behörig företrädare för den medlem som vederbörande representerade vid valtillfället entledigas omgående från sitt förtroendeuppdrag i Föreningen eller lokalavdelningen. Likaså entledigas förtroendevald omgående från sina uppdrag i Föreningen eller lokalavdelningen om den medlem vederbörande var anställd hos vid valtillfället inte längre är medlem i Föreningen. Undantagen är yrkesrevisorn med ersättare och de personer som är valda till central eller regional förtroendenämnd, de sistnämnda kan sitta hela sin mandattid efter att föreningsstyrelsen godkänt detta. 2.2 Ansökan om medlemskap Företag som önskar inträda som medlem i Föreningen ska inge en egen ansökan om medlemskap. Ansökan om medlemskap ges in till Föreningens kontor som handlägger ansökan. Kontoret har rätt att inhämta yttrande över ansökan från den lokalavdelning inom vars geografiska område det sökande företaget har sitt säte. Föreningens kontor har rätt att bevilja medlemsansökningar. Om Föreningens kontor anser att det finns skäl att inte bevilja en ansökan ska frågan hänskjutas till Föreningens styrelse som slutligt ska besluta om medlemskap ska beviljas eller ej. Sid 2 (17)

115 2.3 Medlems rättigheter och skyldigheter För medlem som bedriver annan verksamhet utöver tandvårdsverksamheten eller bedriver tandvård även i andra länder avser medlemskapet den del av verksamheten som utgörs av tandvårdsverksamhet i Sverige. Medlem har rätt att nyttja de tjänster och varor som Föreningen vid var tid erbjuder genom Bolaget eller på annat sätt. Utöver de serviceavgifter som framgår av punkt 3 kan för vissa tjänster särskilda avgifter debiteras. Medlem ska erlägga de avgifter samt ha lägst det försäkringsskydd som föreningsmötet bestämmer. Vidare är medlem skyldig att inkomma med avgiftsgrundande underlag senast den 15 mars varje år. Medlem är skyldig att följa Föreningens stadgar, etiska riktlinjer och andra beslut och anvisningar, inklusive beslut eller rekommendation som lämnats av förtroendenämnderna. Medlem är också skyldig att medverka vid handläggningen av ärenden i förtroendenämnderna samt tillse att individer verksamma hos medlemmen medverkar vid sådan handläggning och följer dess beslut. 2.4 Upphörande av medlemskap Medlem som önskar utträda ur Föreningen ska lämna skriftligt meddelande därom till Föreningen. Medlemskapet upphör vid utgången av den period som avgifter erlagts för om inte medlem begärt omedelbart utträde. Medlem som utträtt har inte rätt att återfå erlagda avgifter. Medlem som trots påminnelser inte betalar avgifter som Föreningen beslutat om, inom tre månader från förfallodagen eller inte innehar det försäkringsskydd som Föreningen bestämt ska av Föreningens styrelse uteslutas ur Föreningen om inte särskilda skäl mot uteslutning föreligger. Medlem som bryter mot dessa stadgar, Föreningens etiska regler, beslut och anvisningar inklusive beslut eller rekommendation som lämnats av förtroendenämnderna eller i övrigt i sitt uppträdande eller i sin verksamhet uppvisar allvarliga brister kan uteslutas ur Föreningen av Föreningens styrelse. Motsvarande gäller om medlemmen inte tillser att individer verksamma hos medlemmen följer dylika stadgar, regler, beslut, anvisning, rekommendation eller i övrigt i sin verksamhet uppvisar allvarliga brister. Innan styrelsen fattar beslut om uteslutning ska medlemmen ges tillfälle att yttra sig. Medlem som uteslutits ska skriftligen underrättas härom genom att skrivelsen överlämnas personligen eller skickas per post. Utesluten medlem har inte rätt att återfå erlagda avgifter. 2.5 Återinval Medlem som uteslutits på grund av obetalda avgifter kan väljas in i Föreningen igen efter att ha betalat vid uteslutningen förfallna avgifter eller andra skulder till Föreningen och Bolaget. Sid 3 (17)

116 Medlem som uteslutits av annat skäl än obetalda avgifter kan inte väljas in i Föreningen förrän skälig karenstid har förflutit. Karenstiden ska beslutas av styrelsen i samband med att beslut om uteslutning fattas. 3 Avgifter och försäkringsskydd Medlem är skyldig att betala medlemsavgift till Föreningen och serviceavgift till Bolaget. Underlag för att beräkna storleken på avgifter fastställs årligen av Föreningens verksamhetsplaneringsmöte på förslag av Föreningens respektive Bolagets styrelse. Samtliga avgifter faktureras centralt av Föreningen respektive Bolaget. Föreningsmöte kan på förslag av Föreningens respektive Bolagets styrelse fastställa allmänna justeringsregler. Föreningens respektive Bolagets styrelse kan efter skriftlig begäran från berörd medlem besluta om nedsättning av medlems- respektive serviceavgifter om särskilda skäl föreligger. Utöver de serviceavgifter som årligen fastställs av Föreningens verksamhetsplaneringsmöte kan för vissa tjänster särskilda avgifter debiteras av Bolaget. Medlem är skyldig att senast den 15 mars årligen inkomma med underlag för att Föreningen och Bolaget ska kunna fastställa medlemsavgiften och serviceavgiften som medlemmen ska betala. Medlem ska vid samma tidpunkt kunna styrka att man har minst det försäkringsskydd som Föreningens verksamhetsplaneringsmöte har beslutat om. Lämnar inte en medlem nödvändiga uppgifter för att beräkna avgifter inom ovan angiven tid får föreningsstyrelsen fastställa nödvändiga uppgifter med ledning av vad som tidigare är känt om medlemmen eller med ledning av vad som framgår av offentlig information om medlemmen. 4 Föreningsmöte 4.1 Årsmöte och verksamhetsplaneringsmöte Föreningsmötet är Föreningens högsta beslutande organ. Under verksamhetsåret ska två ordinarie föreningsmöten hållas. Det första ordinarie mötet ska hållas under april, maj eller juni och detta benämns årsmöte. Under oktober, november eller december ska det andra ordinarie mötet hållas och detta benämns verksamhetsplaneringsmöte. 4.2 Extra föreningsmöte Föreningens styrelse kan kalla till extra föreningsmöte när den så finner erforderligt. Styrelsen ska kalla till extra föreningsmöte om revisorerna eller minst en fjärdedel av medlemmarna så begär. Extra föreningsmöte ska äga rum inom en månad från det att begäran härom kommit styrelsen till handa. 4.3 Kallelse till föreningsmöte m.m. Föreningens styrelse kallar till föreningsmöte. Kallelse till föreningsmöte jämte dagordning ska utsändas till medlemmarna med post eller e-post senast 30 dagar före mötet. Möteshandlingar samt i förekommande fall valberedningens förslag till beslut ska utsändas med post eller e-post till medlemmarna och/eller finnas tillgängliga på föreningens hemsida senast 30 dagar före mötet. Till kallelse till föreningsmöte som är årsmöte ska berättelse för föregående års verksamhet biläggas eller finnas tillgänglig på Föreningens hemsida. Kallelse till extra föreningsmöte jämte dagordning ska utsändas till medlemmarna med post eller e-post senast fjorton (14) dagar före mötet. Möteshandlingar och i förekommande fall Sid 4 (17)

117 valberedningens förslag till beslut ska utsändas till medlemmarna och/eller finnas tillgängliga på föreningens hemsida senast en vecka före mötet. Föreningsmötet består av en behörig företrädare eller fullmäktig för varje medlem. Vid föreningsmöte bör Föreningens styrelseledamöter, revisorer och ledamöter i valberedningen delta. I de fall dessa inte är behöriga företrädare eller fullmäktig för medlem har de närvaro-, yttrande- och yrkanderätt, men ej rösträtt. Minst en ledamot i varje lokalavdelningsstyrelse alternativt minst en lokal representant bör närvara och har då yttranderätt. Anställda tandläkare hos medlemsföretag har närvarorätt. 4.4 Agenda för föreningsmöte Alla föreningsmöten ska: utse mötesordförande och mötessekreterare samt två representanter att jämte mötesordförande justera protokollet och tillika vara rösträknare. Föreningsmöte som är årsmöte ska: 1. besluta om fastställelse av resultat- och balansräkningar för föregående verksamhetsår, 2. besluta om disposition av årets resultat enligt den fastställda balansräkningen, 3. besluta om ansvarsfrihet för ledamöterna i Föreningens styrelse beträffande föregående års förvaltning, 4. fastställa en arbetsordning för styrelsen, 5. fastställa en arbetsordning för lokalavdelningarna, 6. fastställa en arbetsordning för förtroendevalda revisorer, 7. fastställa en arbetsordning för valberedningen, 8. fastställa arbetsordningar för förtroendenämndsverksamheten, 9. fastställa antalet ledamöter inklusive ordförande, totalt minst fem (5) och högst sju (7) som ska ingå i Föreningens styrelse 10. fastställa hur många ledamöter som ska väljas till var och en av de fyra regionala förtroendenämnderna, totala antalet ledamöter inklusive ordförande ska vara minst fem (5) och högst tio (10), 11. varje år fastställa valberedningens storlek inklusive ordförande totalt minst tre (3) högst sex (6) personer jämna år välja: 12. ordförande och två (2) till tre (3) ledamöter, för en tid av två år, till Föreningens styrelse, Sid 5 (17)

118 13. ordförande och två (2) övriga ledamöter till den centrala förtroendenämnden för en tid av två år, 14. ordförande och minst (2) och högst fyra (4) övriga ledamöter för en tid av två år till respektive regional förtroendenämnd, 15. ordförande och minst en (1) och högst två (2) ledamöter för en tid av två år till valberedningen, ojämna år välja: 16. två (2) till fyra (4) ledamöter, för en tid av två år, till Föreningens styrelse, 17. två (2) övriga ledamöter till den centrala förtroendenämnden för en tid av två år, 18. minst en (1) och högst tre (3) ledamöter för en tid av två år till valberedningen, 19. minst två (2) och högst fem (5) övriga ledamöter för en tid av två år till respektive regional förtroendenämnd, 20. varje år välja en (1) förtroendevald revisor och en revisorssuppleant för denne för en tid av två år. Dessa två får ej vara anställda hos samma medlem. 21. en yrkesrevisor som är auktoriserad och en revisorssuppleant (eller ett registrerat revisionsbolag) för en tid av fyra (4) år samt Föreningsmöte som är verksamhetsplaneringsmöte ska: 1. fastställa verksamhetsplan och budget samt fastställa respektive lokalavdelnings arvodessumma att på respektive lokalavdelnings årsmöte fördelas på dess förtroendevalda och andra lokalt arvoderade personer för nästkommande verksamhetsår. Arvodessumman ska bl.a. vara baserad på antalet kliniskt verksamma tandläkare från respektive lokalavdelningens verksamhetsområde, 2. fastställa arvoden till Föreningens styrelseledamöter, den centrala förtroendenämndens ledamöter, de regionala förtroendenämndernas ledamöter, förtroendevalda revisorer och valberedningens ledamöter, 3. besluta om medlemsavgifter till Föreningen och serviceavgifter till Bolaget samt underlag för dylika avgifter, samt 4. besluta vilket lägsta försäkringsskydd medlem ska ha. 4.5 Tillträde efter val För samtliga val gäller att den valda personen tillträder direkt efter att föreningsmötet avslutas, såvida föreningsmötet inte beslutar annat. Om någon frånträder eller entledigas från sitt uppdrag under mandattiden ska val av annan person för återstående del av mandatperioden ske Sid 6 (17)

119 vid nästa möjliga föreningsmöte. Det samma gäller för lokalavdelningarnas förtroendevalda men kompletteringsval ska då ske vid nästa möjliga lokalavdelningsmöte. 4.6 Nytt ärende på föreningsmöte För att ett ärende ska kunna behandlas vid föreningsmötet fordras att det finns upptaget på dagordningen som bifogats kallelsen. Ärende som inte upptagits på denna kan dock upptas till behandling och beslut om föreningsmötet med fyra femtedelars majoritet så beslutar. Vid extra föreningsmöte som begärts av revisorerna eller minst en fjärdedel av medlemmarna får endast de ärenden behandlas som föranlett det extra mötet och som finns upptagna på den dagordning som bifogats kallelsen. 4.7 Motion Varje medlem har rätt att väcka motion till årsmötet och verksamhetsplaneringsmötet. Motion ska ha inkommit till Föreningen senast fyrtiofem (45) dagar före årsmötet respektive verksamhetsplaneringsmötet och ska med Föreningens styrelses yttrande bifogas möteshandlingarna. 4.8 Beslutsförhet Föreningsmötet är beslutfört om minst tjugo (20) medlemsföretag är närvarande vid Föreningsmötet samt vid lokalavdelningsmöte minst sex (6) medlemsföretag eller minst tio procent (10 %) av medlemsföretagen i lokalavdelningen. Utlyst föreningsmöte bör ställas in om färre än trettio (30) medlemsföretag är anmälda till föreningsmötet. 4.9 Röstning Medlemskap ger rösträtt. Alla medlemmar ges en röst. Därefter ges medlem ytterligare en röst för varje kliniskt verksam tandläkare i medlemsföretagets tandvårdsverksamhet i Sverige. Som kliniskt verksam tandläkare räknas tandläkare som arbetar minst 10 timmar i veckan minst 30 veckor om året. En medlem med en kliniskt verksam tandläkare har således två röster. En medlems antal företrädda röster (inklusive genom fullmakt företrädda röster) på föreningsmöte eller lokalavdelningsmöte kan maximalt motsvara fyrtio procent (40 %) av det totala antalet röster enligt den vid mötet gällande röstlängden. Medlem med större röststyrka får sitt röstantal reducerat till dess medlemmens röster motsvarar två femtedelar av summan av medlemmens och de övriga närvarande medlemmarnas röster. Vid lokalavdelningsmöten gäller att medlemmen ska driva tandvårdsverksamhet inom lokalavdelningens verksamhetsområde. Antalet röster beräknas som ovan men med tillägget att endast kliniskt verksamma tandläkare verksamma inom lokalavdelningens verksamhetsområde ger rätt till röst. Kliniskt aktiv tandläkare som arbetar inom flera lokalavdelningars verksamhetsområden får bara räknas inom det område där han har huvuddelen av sin verksamhet förlagd. Antalet kliniskt verksamma tandläkare hos medlemmen ska inrapporteras en gång per år senast den 15 mars och blir rösträttsgrundande för samtliga föreningsmöten och lokalavdelningsmöten som Föreningen eller lokalavdelning kallar till under ett verksamhetsår. Medlem som ej i tid inkommit med avgiftsgrundande uppgifter erhåller endast en röst vid möten i föreningen eller lokalavdelning. Sid 7 (17)

120 4.10 Utövande av rösträtt Medlem utövar sin rösträtt vid Föreningens årsmöte, verksamhetsplaneringsmöte, lokalavdelningsmöte eller annat möte som Föreningsstyrelsen eller respektive lokalavdelning kallar till. För att rösträtten ska kunna utövas måste medlemmen anmäla deltagande senast fjorton (14) dagar innan årsmöte eller verksamhetsplaneringsmöte och senast sju (7) dagar innan extra föreningsmöte. Vid lokalavdelningsmöte ska anmälan göras innan mötet justerat röstlängden. Röstning sker öppet, men val verkställs, om någon så påfordrar, med slutna sedlar. Vid röstning gäller som beslut den mening som, direkt eller genom ombud, får flest röster. Varje medlem företräds av endast en person. Frånvarande medlem äger befullmäktiga annan person att föra sin talan; ingen enskild person får dock företräda fler än tio (10) medlemmar inklusive sitt eget företag vid samma möte. Fullmakt att företräda annan medlem ska uppvisas i original till föreningsmötets eller lokalavdelningsmötets sekretariat. Som föreningsmötets eller lokalavdelningsmötets beslut gäller den mening som har fått flest avgivna röster vid mötet. Vid lika röstetal gäller den mening mötesordföranden biträder, utom vid val då lotten avgör. Vid röstning ska röstningsresultatet protokollföras Klanderrätt Medlem har rätt att klandra beslut som fattas av föreningsmöte. 5 Styrelse Föreningens verksamhet leds av Föreningens styrelse. 5.1 Sammansättning Föreningens styrelse består av ordförande, vice ordförande samt ytterligare tre (3) till fem (5) ledamöter. Ledamot av styrelsen får inte samtidigt vara ledamot i den centrala förtroendenämnden eller i någon regional förtroendenämnd. Ledamot av Föreningsstyrelsen får ej heller vara ledamot av lokalavdelningsstyrelse eller lokal representant om inte den förtroendevalde har speciell kompetens i Föreningsstyrelsen och samtidigt är av stor vikt för att verksamheten i en liten lokalavdelning ska fungera. Högst två av Föreningens styrelseledamöter får samtidigt vara styrelseledamöter i Bolaget. Uppdraget som styrelseledamot är personligt, och innebär att man åtar sig att arbeta för branschens bästa i enlighet med föreningens ändamålsbestämmelse. Styrelsen och dess ordförande väljs av årsmötet för en mandatperiod om två (2) år, halva styrelsen vartannat år. Uppkommer under löpande mandatperiod vakans inom styrelsen ska fyllnadsval ske vid nästa möjliga föreningsmöte. Styrelsen har sitt säte i Stockholm men får sammanträda på ort styrelsen själv bestämmer. Styrelsen sammanträder på kallelse av styrelsens ordförande. Styrelsen ska inom sig utse vice ordförande. 5.2 Styrelsens beslutsförhet Styrelsen är beslutför om mer än hälften av hela antalet ledamöter är närvarande. Sid 8 (17)

121 5.3 Röstning I styrelsen röstas alltid öppet. Som styrelsens beslut gäller den mening som får flest av de vid sammanträdet närvarande ledamöternas röster. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid val då lotten istället avgör. 5.4 Protokoll Vid styrelsens sammanträden ska det föras protokoll. I protokollet ska de beslut som styrelsen fattat antecknas. Protokollet ska undertecknas av den som varit protokollförare. Det ska justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot som utses av styrelsen. Om styrelsen sammanträder per telefon eller post ska protokollet justeras av samtliga styrelseledamöter. 5.5 Styrelsens uppgifter Föreningens styrelse ska bland annat: 1. handha Föreningens angelägenheter och ekonomiska förvaltning, 2. verkställa av föreningsmöte fattade beslut, 3. utöva dispositionsrätten till förefintliga fonder i enlighet med härför gällande bestämmelser, 4. inrätta eventuella andra organ och vid behov utfärda skriftliga instruktioner till sådana organ, 5. pröva ansökan om medlemskap som hänskjutits till styrelsen från Föreningens kontor, 6. pröva fråga om nedsättning av avgifter, 7. pröva fråga om uteslutning av medlem, 8. årligen i god tid inför årsmöte i Föreningen avge berättelse för föregående års verksamhet, 9. med skyndsamhet tillhandahålla de handlingar som de förtroendevalda revisorerna vill ha tillgång till, 10. besluta om antalet konsumentrepresentanter som ska ingå i den centrala förtroendenämnden och i de regionala förtroendenämnderna, 11. utse konsumentrepresentanter i den centrala förtroendenämnden samt i de regionala förtroendenämnderna, samt entlediga sådana konsumentrepresentanter, 12. när den finner så lämpligt, genom medling verka för att tvister mellan medlemmar löses, samt 13. besluta om datum för årsmöte respektive verksamhetsplaneringsmöte senast sextio (60) dagar före respektive möte. Sid 9 (17)

122 6 Lokal organisation 6.1 Lokalindelning Föreningen är uppdelad i Lokalavdelningar. Lokalavdelningarna ingår i Föreningen och ska inte ses som självständiga juridiska personer. Varje lokalavdelning bör ha en geografisk utsträckning som motsvarar ett eller flera landstings/regioners verksamhetsområden (Gottlands kommun ses i detta fall som ett landsting). Finns det fler än en lokalavdelning inom ett landstings eller en regions verksamhetsområden beräknas budgeten som om de var en lokalavdelning och budgeten får sedan delas upp på de olika lokalavdelningarna inom området. Inom varje lokalavdelning ska det finnas en lokalavdelningsstyrelse med tre (3) till sju (7) ledamöter inklusive ordförande. Lokalavdelningsstyrelse väljs vid Lokalavdelningens årsmöte. Finns inte förutsättningarna att utse en lokalavdelningsstyrelse kan en (1) till tre (3) lokala representanter utses av i första hand lokalavdelningsårsmötet eller, om inget sådant möte avhållits, av Föreningsstyrelsen. 6.2 Lokalavdelningens möten Lokalavdelningens styrelse ansvarar för att samordna Föreningens arbete inom sitt verksamhetsområde. Under ett kalenderår ska minst två ordinarie lokalavdelningsmöten hållas. Kallelse jämte dagordning till lokalavdelningsmöte ska utgå med post eller e-post till medlemmarna senast 30 dagar före mötet. Eventuella handlingar och/eller valberedningsförslag till mötet kan sändas ut med kallelsen eller finnas på Föreningens hemsida senast 14 dagar före mötet. Lokalavdelningsmötet består av en behörig företrädare eller fullmäktig för varje medlem som har tandvårdverksamhet inom lokalavdelningens verksamhetsområde. Vid lokalavdelningsmöte ska lokalavdelningsstyrelse och ledamöter i lokalavdelningens valberedning delta. Även Föreningens styrelseledamöter, valberedning och revisorer har rätt att delta. I de fall dessa inte är behöriga företrädare eller fullmäktig för medlem har de närvaro- och yttranderätt, men ej yrkande- eller rösträtt. I övrigt har alla kliniskt verksamma tandläkare som arbetar i lokalt verksamma medlemsföretag rätt att närvara och yttra sig vid lokalavdelningsmöten men ej yrkande- eller rösträtt. Ett lokalavdelningsmöte ska hållas inför Föreningens årsmöte. Detta lokalavdelningsmöte kallat lokalavdelningsårsmöte ska: 1. utse mötesordförande och mötessekreterare samt två representanter att jämte mötesordförande justera protokollet, 2. välja en ordförande och två (2) till sex (6) styrelseledamöter att utgöra lokalavdelningens styrelse för tiden fram till nästa lokalavdelningsårsmöte, 3. välja en valberedning för lokalavdelningen bestående av tre ledamöter varav en sammankallande för tiden fram till nästa lokalavdelningsårsmöte, 4. fastställa fördelningen av arvodena till ordförande, styrelseledamöter, valberedningsledamöter och andra lokalt arvoderade personer i lokalavdelningen som Sid 10 (17)

123 överensstämmer med den av Föreningens verksamhetsplaneringsmöte fastlagda arvodessumman för lokalavdelningen, 5. inför medlemmarna gå igenom och beskriva förslag och underlag inför Föreningens årsmöte och inhämta medlemmarnas synpunkter, samt 6. för medlemmarna redovisa lokalavdelningens arbete under förutvarande år. Ett lokalavdelningsmöte ska hållas inför Föreningens verksamhetsplaneringsmöte. Detta lokalavdelningsmöte kallat höstmöte ska: 1. utse mötesordförande och mötessekreterare samt två representanter att jämte mötesordförande justera protokollet, 2. inför medlemmarna gå igenom Föreningens förslag till verksamhetsplan och budget och inhämta synpunkter på detsamma, 3. inför medlemmarna gå igenom övriga ärenden som ska fastställas av Föreningens verksamhetsplaneringsmöte och inhämta synpunkter, samt 4. fatta beslut om kommande års verksamhet inom lokalavdelnings verksamhetsområde. 5. i övrigt informera medlemmarna om lokalavdelningens verksamhet. Vad gäller beslutsförhet för lokalavdelningsmöte gäller punkt 4.8. Vad gäller röstning vid lokalavdelningsmöten gäller punkt 4.9. Vad gäller utövande av rösträtt på lokalavdelningsmöte gäller punkt Lokalavdelningens valberedning ska vid alla personval som förekommer i lokalavdelningen, utom till lokalavdelningens valberedning, föreslå en kandidat, som valberedningen anser lämplig till varje post. 6.3 Lokalavdelningarnas uppdrag Lokalavdelningens styrelse ska ansvara för att: 1. verka för och följa upp Privattandläkarnas vision och mål utifrån lokala förutsättningar, 2. aktivt arbeta med att driva Privattandläkarnas påverkansarbete lokalt mot lokala beslutsfattare och myndigheter, 3. årligen utarbeta en tids- och aktivitetsplan för lokalavdelningens verksamhetsområde för kommande år utifrån den av Föreningsmötet fastställda verksamhetsplanen, 4. medverka i samverkans- och arbetsgrupper i de landsting och regioner som finns inom lokalavdelningens geografiska område, Sid 11 (17)

124 5. vara intern remissinstans för Föreningens arbete, 6. säkerställa medlemsdialogen i lokalavdelningens verksamhetsområde, 7. sköta kommunikation med medlemmarna som rör lokalavdelningens ansvarsområden och verksamhet, 8. när den finner så lämpligt, genom medling verka för att tvister mellan medlemmar löses, 9. genomföra minst två lokalavdelningsmöten per år, 10. på uppdrag av Förening eller Bolag ansvara för operativt arbete med nationella frågor t.ex. särskilda projekt med nationellt intresse, samt 11. i övrigt verkställa och följa upp fattade beslut av föreningsmöte och lokalavdelningsmöte vad gäller lokalavdelningens verksamhetsområde. 6.4 Lokala representanter För eventuella lokala representanter gäller att den/de: i första hand bör: 1. aktivt arbeta med att driva Privattandläkarnas påverkansarbete lokalt mot lokala beslutsfattare och myndigheter, 2. verka för och följa upp Privattandläkarnas vision och mål utifrån lokala förutsättningar, samt 3. sköta kommunikation med de lokala medlemmarna, i andra hand bör: 1. verka för att få en fungerande lokalavdelningsorganisation inom lokalavdelningens område, i tredje hand bör: genomföra de övriga uppdrag som åligger lokalavdelningsstyrelse enligt punkt 7 Förtroendenämnder Föreningens förtroendenämnder handlägger tvister mellan patienter och medlemmar eller tvister mellan medlemmar som rör patientrelationer samt ska på uppdrag av styrelsen handlägga ärenden som rör medlemmars upprätthållande av Privattandläkarnas etiska riktlinjer och stadgar. Förtroendenämnderna består av en central förtroendenämnd och fyra (4) regionala förtroendenämnder. 7.1 Centrala förtroendenämnden Centrala förtroendenämnden ska: Sid 12 (17)

125 1. behandla tvister som överklagats till nämnden, och då så är möjligt lämna rekommendation om hur tvisten bör lösas, 2. på uppdrag av föreningsstyrelsen eller av regional förtroendenämnd behandla ärenden som rör medlemmarnas upprätthållande av Privattandläkarnas stadgar och etiska riktlinjer, 3. ge parterna möjlighet att framlägga sina synpunkter inför nämnden, 4. delge part vad motparten anfört, 5. avvisa överklagande som inte inkommit i rätt tid, 6. föra protokoll över nämndens beslut och yttranden, vilka ska justeras av mötesordföranden och ytterligare minst två ledamöter varav en bör vara konsumentrepresentant samt snarast översändas till parterna och aktuell regional förtroendenämnd, samt 7. delta vid Föreningens årsmöte och verksamhetsplaneringsmöte samt, om det är erforderligt, vid extra föreningsmöte. Den centrala förtroendenämnden ska bestå av sju till åtta ledamöter. Årsmötet ska jämna år utse ordföranden samt därutöver två ledamöter för en mandattid om två år och ojämna år utse två ledamöter för en mandattid om två år. Föreningens styrelse kan utse en ledamot som blir föredragande i nämnden och som är anställd i föreningen för lämplig mandattid (dock högst två (2) år. Föreningens styrelse ska utse minst två ledamöter att vara konsumentrepresentanter för lämplig mandattid (dock högst två (2) år). Konsumentrepresentanterna ska representera konsumentintresset. Nämnden själv har rätt att bland ledamöterna utse en vice ordförande. Vidare har nämnden rätt att, utöver de ledamöter som utses av årsmötet och Föreningens styrelse adjungera en eller flera ledamöter till nämnden. Sådan adjungerad ledamot har inte rätt att delta i nämndens beslut. Ordföranden ska vara en lagfaren jurist. Övriga av årsmötet utsedda ledamöter ska vara tandläkare. Av nämnden adjungerad ledamot kan ha annan kompetens än tandläkare. Ledamot av nämnden får inte samtidigt vara ledamot av vare sig Föreningens styrelse, lokalavdelningsstyrelse, lokal representation eller regional förtroendenämnd. Eventuell ledamot som blir föredragande i nämnden som utses av Föreningens styrelse ska bereda och handlägga överklaganden utifrån ett odontologiskt perspektiv samt föredra överklaganden vid nämndens sammanträden. Nämnden är beslutför när minst tre av dess ledamöter är närvarande. Ordföranden ska kalla lämpligt antal ledamöter till sammanträde. Vid avgörande av ärenden som rör tvist mellan medlem och patient krävs att minst en konsumentrepresentant är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Sid 13 (17)

126 Nämnden har rätt att inrätta ett arbetsutskott. I utskottet ska minst två av nämndens ledamöter ingå. Nämnden har rätt att besluta om vilken typ av beslut som utskottet äger rätt att fatta utan att nämnden sammanträder, exempelvis avvisande av för sent inkomna överklaganden. Ledamot av nämnden får inte obehörigen röja vad denne i förtroendenämndsverksamheten har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Efter beslut i nämnden får sådana uppgifter dock offentliggöras i avidentifierad form. 7.2 Regionala förtroendenämnder En regional förtroendenämnd ska: 1. efter anmälan från patient, eller medlem behandla tvister dem emellan eller tvister mellan medlemmar som rör patientrelationer, och därvid i första hand försöka förlika parterna, och i andra hand, där så är möjligt, lämna rekommendation om hur tvisten bör lösas, 2. på uppdrag av Föreningens styrelse behandla ärenden som rör medlemmarnas upprätthållande av Privattandläkarnas etiska riktlinjer och stadgar, 3. avvisa anmälan som avser en behandling som avslutats mer än två år före anmälan, såvida inte särskilda skäl föreligger att ändå pröva frågan, 4. ge parterna möjlighet att skriftligen eller muntligen framlägga sina synpunkter inför nämnden, 5. delge part vad motparten anfört, 6. om den finner det nödvändigt kalla patienten till visning, 7. föra protokoll över nämndens beslut och yttranden, vilka ska justeras av mötesordföranden och ytterligare minst en ledamot, samt snarast översändas till parterna, 8. i ärendeprotokoll uppge att part som inte nöjer sig med förtroendenämndens beslut får överklaga detsamma till Föreningens centrala förtroendenämnd inom trettio (30) dagar från den dag då protokollet skickades, 9. utan att tvist föreligger ge såväl tandvårdspersonal verksam hos medlem som dennes patient råd i tandvårdsfrågor, 10. aktivt hjälpa medlem och tandvårdspersonal verksam hos medlem med råd om denne upprepade gånger utfört behandlingar som nämnden bedömer vara i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet, 11. följa upp efterlevnaden av centrala förtroendenämndens beslut, uppdraget kan delegeras till en eller flera av styrelsen godkända tjänstemän, 12. kontakta Föreningens styrelse om nämnden bedömer att en medlems verksamhet resulterat i tandvård som står i uppenbar strid med vetenskap och beprövad erfarenhet, Sid 14 (17)

127 eller strider mot Privattandläkarnas etiska riktlinjer eller om medlemmen inte samarbetar med förtroendenämnd, 13. följa instruktion fastställd av föreningsmöte och/eller Föreningens styrelse, samt 14. utarbeta en plan för nämndens interna arbete. De regionala förtroendenämnderna ska bestå av minst fem (5) och högst tio (10) ledamöter som ska vara tandläkare. Föreningens styrelse ska också utse en eller flera konsumentrepresentanter till respektive regional nämnd. Ledamöter utses av föreningsmötet för en mandattid av två (2) år, hälften varje år. Ledamot av regional förtroendenämnd får inte samtidigt vara ledamot av vare sig lokalavdelningsstyrelse, lokal representation, Föreningens styrelse eller den centrala förtroendenämnden. Den regionala förtroendenämnden kan genom adjungering eller på annat sätt anlita erforderlig sakkunnig. Regional förtroendenämnd är beslutför när minst tre (3) tandläkarledamöter är närvarande. Ordföranden i nämnden ska kalla lämpligt antal ledamöter till sammanträde. Som nämndens beslut gäller den mening som mer än hälften av de närvarande röstar för vid sammanträdet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Ledamot av regional förtroendenämnd, eller genom delegation eller på annat sätt utsedd tjänsteman eller adjungerad, får inte obehörigen röja vad denne i förtroendenämndsverksamheten har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Efter beslut i nämnden får sådana uppgifter dock offentliggöras i avidentifierad form. 8 Revisorerna 8.1 Yrkesrevisorn Revisorn som ska vara auktoriserad utses av årsmötet för en mandattid av fyra (4) år. Revisorn ska granska Föreningens årsredovisning och bokföring samt föreningsstyrelsens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Revisorn ska följa föreningsmötets anvisningar om de inte strider mot lag, dessa stadgar eller god revisionssed. I samband med revisionen ska revisorn till föreningsstyrelsen framställa de erinringar och göra de påpekanden som följer av god revisionssed. Föreningsstyrelsen ska ge revisorn tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning som revisorn anser är nödvändigt. Den ska lämna de upplysningar och den hjälp som revisorn begär. Revisorn ska, efter varje verksamhetsår, lämna en revisionsberättelse till Föreningens årsmöte. Revisionsberättelsen ska lämnas till Föreningen. Revisionsberättelsen bör innehålla ett uttalande om huruvida styrelseledamöterna bör beviljas ansvarsfrihet genom beslut på Föreningens årsmöte. Revisorn bör delta vid Föreningens årsmöte. Sid 15 (17)

128 8.2 Förtroendevalda revisorer Förtroendevalda revisorer utses av årsmötet för en mandattid av två (2) år, en varje år, så kallade saxade mandatperioder. Dessutom väljs en förtroendevald revisorsuppleant vid varje årsmötet för en tid av två år att inträdda i den förtroendevalde revisorns ställe om denne ej kan fullgöra sitt uppdrag. Vid val av revisor och revisorsuppleant får dessa ej vara anställda hos samma medlem. Förtroendevalda revisorer ska granska om Föreningens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om Föreningens interna kontroll är tillräcklig. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Föreningsmötet har dessutom möjlighet att genom särskilda instruktioner åstadkomma att en löpande granskning av att Föreningens ändamål följs. Föreningens årsmöte ska även fastställa en arbetsordning för de förtroendevalda revisorernas arbete. De förtroendevalda revisorerna ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till årsmötet. Granskningsrapporten ska lämnas till Föreningen senast fyrtiofem (45) dagar före årsmötet. I rapporten ska de förtroendevalda revisorerna uttala sig om sådana förhållanden som de är skyldig att granska enligt stadgarna och eventuella särskilda instruktioner lämnade av föreningsmöte. Om de förtroendevalda revisorerna finner anledning till anmärkning mot någon styrelseledamot, ska de förtroendevalda revisorerna upplysa om detta i rapporten och lämna uppgift om anledningen till anmärkningen. De förtroendevalda revisorerna får i granskningsrapporten även lämna andra upplysningar som de anser att medlemmarna bör få kännedom om. De förtroendevalda revisorerna bör närvara vid föreningsmöten. Förtroendevalda revisorer ska närvara vid årsmöte om det med hänsyn till ärendena kan anses viktigt. Förtroendevalda revisorer får inte till enskild medlem eller någon utomstående, obehörigen lämna upplysningar om sådana Föreningens eller dess dotterbolags angelägenheter som förtroendevald revisor får kännedom om när revisorn fullgör sitt uppdrag om det kan vara till skada för Föreningen eller dess dotterbolag. Förtroendevald revisor är alltid skyldig att lämna föreningsmötet de upplysningar som mötet begär. Förtroendevald revisor är skyldig att lämna Föreningens yrkesrevisor de upplysningar som behövs om Föreningens angelägenheter. 9 Valberedning Föreningens valberedning ska bestå av minst tre (3) och högst sex (6) ledamöter, varav en ordförande. Hälften av ledamöterna väljs av Föreningens årsmöte varje år, med en mandattid av två (2) år. Till ledamot av valberedningen bör utses den som har god kännedom om Föreningens verksamhet. Föreningens valberedning ska: Sid 16 (17)

129 1. föreslå antalet ledamöter som föreningsmötet ska välja till Föreningens styrelse samt de regionala förtroendenämnderna för de kommande två verksamhetsåren, saxade mandatperioder ska tillämpas, 2. vid alla val som ska förekomma till varje post, utom till lokalavdelningarna, föreslå en kandidat som beredningen anser lämplig, 3. förvissa sig om att de kandidater som beredningen föreslår är villiga att åta sig uppdragen, 4. lämna sitt förslag till val till Föreningen senast fyrtiofem (45) dagar innan val ska förrättas samt 5. bör med minst en ledamot närvara vid föreningsmöte då val ska förrättas och därvid motivera valberedningens förslag. 10 Servicebolag Föreningen ska genom det helägda Bolaget erbjuda tjänster och varor till Föreningens medlemmar och andra aktörer relaterade till tandvårdsmarknaden. Dessa tjänster ska vara självfinansierade och utformas så att de inte konkurrerar med tjänster som utförs av medlemsföretagen eller snedvrider konkurrensen medlemsföretagen emellan. 11 Övriga bestämmelser 11.1 Etiska riktlinjer Föreningsmötet kan anta etiska riktlinjer, vilka i sådant fall ska följas av medlemmarna. De etiska riktlinjerna ska bygga på de fundamentala principerna att medlemmarnas förhållande till patienterna, kunderna och allmänheten ska genomsyras av empati och ansvarstagande, samt att ledstjärnan ska vara att erbjuda patienterna den bästa vården Stadgeändringar Ändringar av dessa stadgar beslutas av föreningsmötet. Beslut fattas med två tredjedelars majoritet. Stadgeändringar träder i kraft vid ingången av nästkommande verksamhetsår, såvida föreningsmötet inte beslutar annorlunda Upplösning av Föreningen För Föreningens upplösning fordras beslut därom på två föreningsmöten som ska hållas med minst tre (3) månaders mellanrum. Beslut om upplösning fattas med minst fyra femtedelars majoritet. Beslutar föreningsmötet om Föreningens upplösning ska föreningsmötet även fatta beslut om hur Föreningens tillgångar ska disponeras, inklusive det av Föreningen ägda Bolaget, såvida inte särskilda bestämmelser finns. Beslutade på verksamhetsplaneringsmöte Uppdaterade på årsmötet Uppdaterade på verksamhetsplaneringsmötet Sid 17 (17)

130 Antagen Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement till reglerna i aktiebolagslagens ( ABL ) bestämmelser och Bolagets bolagsordning. 1.2 Syftet med denna arbetsordning är att reglera styrelsens interna arbete. 2 Övergripande uppgifter 2.1 Styrelsen ska ansvara för Bolagets organisation och förvaltningen av Bolagets angelägenheter enligt bestämmelserna i ABL, annan för verksamheten relevant lagstiftning och Bolagets bolagsordning. 2.2 Styrelsen ska tillse att den har erforderlig kännedom om Bolagets angelägenheter, ställning samt övriga förhållanden av betydelse för verksamheten. 2.3 Styrelsen ska i huvudsak ansvara för Bolagets långsiktiga verksamhet samt för frågor som med hänsyn till omfattningen och arten av Bolagets verksamhet är av osedvanlig ekonomisk, juridisk eller annan beskaffenhet eller eljest av stor betydelse. 2.4 Det ankommer särskilt på styrelsen att: a) fastställa Bolagets övergripande organisation, b) fastställa affärsplaner, väsentliga policys och målsättningar för Bolaget samt att fortlöpande övervaka såväl efterlevnad av dessa som att de vid behov blir föremål för uppdatering och översyn, c) tillse att Bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och de ekonomiska förhållandena i övrigt övervakas på ett betryggande sätt, d) utse och entlediga verkställande direktör i Bolaget samt fortlöpande utvärdera dennes prestationer jämfört med fastställda mål, e) godkänna årliga resultat-, likviditets- och eventuella investeringsbudgetar rörande Bolaget, f) godkänna all ekonomisk och finansiell rapportering som Bolaget ska offentliggöra, och g) fortlöpande övervaka och bedöma Bolagets ekonomiska situation. 1

131 2.5 Den verkställande direktören handhar den löpande förvaltningen av Bolagets angelägenheter enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Dessa riktlinjer och anvisningar ska fastställas av styrelsen i en arbetsinstruktion för den verkställande direktören. 3 Styrelsens arbete Sammanträden 3.1 Styrelsen ska hålla konstituerande sammanträde omedelbart efter Bolagets årsstämma samt ska därefter sammanträda regelmässigt minst fyra (4) gånger per år. Tid och plats för ordinarie styrelsesammanträden ska för varje räkenskapsår bestämmas vid det sista ordinarie styrelsesammanträdet under föregående räkenskapsår. Styrelsens ordförande ska tillse att styrelsens sammanträden hålls i överensstämmelse med ABL, Bolagets bolagsordning och denna arbetsordning. 3.2 Extra sammanträde ska hållas när det påkallas av styrelsens ordförande eller av styrelseledamot. Tid och plats för extra styrelsesammanträden fastställs av styrelseordföranden. Tid och plats för extra styrelsesammanträden måste bestämmas på ett sådant sätt att samtliga styrelseledamöter har en rimlig möjlighet under normala omständigheter att närvara vid sammanträdet. 3.3 Till styrelsens sammanträden ska samtliga ordinarie ledamöter kallas. Kallelse med föredragningslista och eventuellt underlag ska tillställas ledamöterna senast en vecka före sammanträdet. Vid styrelsesammanträdet där årsredovisningen behandlas börrevisorerna närvara. Kan styrelseledamot inte närvara vid styrelsesammanträde ska denne omedelbart meddela styrelsens ordförande detta. 3.4 Styrelsens ordförande ska vara ordförande vid styrelsens sammanträden. Vid dennes förfall ska de närvarande styrelseledamöterna inom sig utse ordförande för sammanträdet. 3.5 Extra styrelsesammanträde kan hållas per telefon, videokonferens eller genom cirkulation av beslut i skrift (per capsulam). Protokoll över beslut per telefon, videokonferens eller per capsulam ska justeras av samtliga styrelseledamöter som deltagit i beslutet. En förutsättning för att fastställa ett protokoll per capsulam är att samtliga styrelseledamöter biträder de beslut som fattas. 3.6 Vid konstituerande styrelsesammanträde ska styrelsen a) utse styrelseordförande, b) utse firmatecknare, c) fastställa arbetsordning för styrelsen och d) fastställa instruktion för den verkställande direktören. Sid 2 (5)

132 Kallelse 3.7 Det åligger styrelsens ordförande att sammankalla till styrelsens sammanträden. 3.8 Kallelse med dagordning och tillhörande informations- eller beslutsunderlag ska tillställas styrelseledamöterna i god tid före fastställd sammanträdesdag. 3.9 Varje materiellt ärende på styrelsens dagordning ska åtföljas av ett tillhörande informationseller beslutsunderlag. Av detta ska framgå bakgrund, problemställning, tillgängliga lösningar med eventuella konsekvenser samt det förslag till beslut som föreläggs styrelsen Styrelsens ordförande ska upprätta dagordning för varje styrelsesammanträde. Styrelseledamot som önskar få visst ärende behandlat vid styrelsesammanträde ska anmäla detta till styrelsens ordförande i så god tid före fastställd sammanträdesdag att erforderligt informations- eller beslutsmaterial kan upprättas. Beslut 3.11 Styrelsen är beslutför om mer än hälften av antalet ledamöter är närvarande personligen eller per telefon/video. Beslut i ett ärende kan dock endast fattas om samtliga ledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Som styrelsens beslut gäller den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Styrelseprotokoll 3.13 Protokoll skall föras vid varje styrelsesammanträde. Protokollen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet samt om närvarande styrelseledamöter, uppgift om fattade beslut, uppgift om underlag som kan bedömas ha varit av betydelse för besluten samt en redogörelse för diskussionen vid sammanträdet i erforderliga delar Sammanträdesprotokoll undertecknas av protokollföraren och justeras av ordföranden samt av den som utsetts till justeringsman vid sammanträdet Styrelseprotokollen ska åsättas löpande numrering från varje räkenskapsårs början Kopia av styrelseprotokoll med bilagor ska tillställas samtliga styrelseledamöter senast i samband med kallelse till nästföljande styrelsesammanträde Originalprotokollen ska, under verkställande direktörens försorg, förvaras på betryggande sätt hos Bolaget. Arbetsordningens efterlevnad 3.18 Efterlevnad av innehållet i arbetsordningen ska fortlöpande följas upp som en naturlig del av den löpande verksamheten. Sid 3 (5)

133 4 Information 4.1 Styrelsens ordförande ska tillse att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som behövs för att kunna följa Bolagets ställning, ekonomiska planering och utveckling. 4.2 Styrelsens ordförande ska i princip ha samma information kring väsentligare frågor i verksamheten som den som den verkställande direktören har tillgång till. För styrelsen i övrigt gäller fortsättningsvis att ordföranden tillsammans med den verkställande direktören ska förvissa sig om att i god tid ha ett tillräckligt belysande underlag för alla ärenden, som föreläggs styrelsen som information eller för beslut. 4.3 Styrelsens ordförande ska tillse att varje ny styrelseledamot vid sitt tillträde informeras om och erhåller kopia av denna arbetsordning. 5 Tolkning och ändring Det står varje styrelseledamot fritt att framföra förslag om ändring eller komplettering av denna arbetsordning. Det kan ske muntligt eller skriftligt till ordföranden, den verkställande direktören eller styrelsen i plenum. Ordföranden och den verkställande direktören har att i samråd behandla framförda förslag, varefter dessa snarast tas upp till gemensam diskussion i styrelsen. 6 Övrigt Styrelsens lojalitetsplikt 6.1 Rollen som styrelseledamot innebär att inom ramen för styrelsearbetet företräda verksamheten som bedrivs av Bolaget som helhet och inte agera utifrån enskilda intressenters särintressen. Styrelseledamöterna ska uppvisa en god närvaro. Vid återkommande förfall bör ledamoten ställa sin plats till förfogande. Jäv 6.1 Styrelseledamot får inte handlägga frågor om avtal mellan styrelseledamoten och Bolaget, avtal mellan Bolaget och tredje man, om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot Bolagets samt avtal mellan Bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda, dock inte där Bolagets motpart är ett företag inom samma koncern. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. 6.2 Om en styrelseledamot är jävig att handlägga en fråga enligt ovan eller om risk för jäv föreligger ska ledamoten omedelbart upplysa övriga styrelseledamöter om detta. Den som är jävig får inte delta i handläggningen av ärendet där jäv föreligger och inte delta i diskussionen eller beslutet. Sekretess 6.3 Alla underlag, förda diskussioner och protokoll är sekretessbelagda, om inte styrelsen från fall till fall beslutar annorlunda. Sid 4 (5)

134 6.4 Varje styrelseledamot har tystnadsplikt med avseende på allt som vederbörande i sin egenskap av ledamot av styrelsen får kunskap om, såvida det inte är fråga om förhållanden som styrelsen bestämt ska offentliggöras. Varje av styrelsen fattat beslut, som kan ha betydelse eller intresse för en eller flera anställda, får endast meddelas dessa genom styrelsens ordförande, såvida inte styrelsen i särskilt fall beslutar annat. Fastställande av ny arbetsordning 6.5 Styrelsen ska årligen, vid konstituerande styrelsesammanträde efter Bolagets årsstämma, fastställa en ny arbetsordning. Sid 5 (5)

135 Antagen av styrelsen för Svensk Privattandvård AB För antagande av styrelsen för Sveriges Privattandläkarförening Instruktion för verkställande direktören i Sveriges Privattandläkarförening samt Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna instruktion för den verkställande direktören i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ) har upprättats som ett komplement till aktiebolagslagens ( ABL ) bestämmelser och Bolagets bolagsordning. 1.2 Syftet med denna instruktion är att klarlägga den verkställande direktörens ansvar och förpliktelser samt fastställa ramarna för den verkställande direktörens befogenhet att företräda Bolaget. 1.3 Mot bakgrund av att Bolaget är ett av Sveriges Privattandläkarförening ( Föreningen ) helägt servicebolag ingår vidare i verkställande direktörens arbetsuppgifter att sköta den löpande förvaltningen för Föreningen enligt dess styrelses riktlinjer och anvisningar. När den verkställande direktören utför dessa uppgifter för Föreningen benämns den verkställande direktören som verkställande direktör i Föreningen. 2 Allmänt om den verkställande direktörens uppdrag 2.1 Verkställande direktören ska handha den löpande förvaltningen av Bolagets verksamhet enligt lag, bolagsordning, verksamhetsplan och budget samt de riktlinjer och övriga anvisningar som styrelsen i Bolaget meddelar samt på motsvarande sätt handha den löpande förvaltningen av Föreningens verksamhet. 3 Den verkställande direktörens uppgifter 3.1 Den verkställande direktören ska tillse att Bolagets och Föreningens respektive styrelses beslut verkställs. 3.2 Den verkställande direktören ska i samråd med styrelsens ordförande i Bolaget respektive Föreningen anställa personal. Närvaro vid styrelsemöten m.m. 3.3 Den verkställande direktören ska närvara vid styrelsesammanträden i Bolaget och ska som huvudregel vara föredragande vid dessa sammanträden Den verkställande direktören ska närvara vid styrelsesammanträden i Föreningen och ska som huvudregel vara föredragande vid dessa sammanträden. 3.4 Den verkställande direktören ska närvara vid bolagsstämma i Bolaget samt vid föreningsmöte i Föreningen. Ekonomi 3.5 Den verkställande direktören ska ansvara för att såväl Bolagets som Föreningens verksamhet bedrivs effektivt och med bästa möjliga ekonomiska utbyte samt med hänsyn till de krav som respektive styrelse uppställer. 1

136 3.6 Den verkställande direktören ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att Bolagets och Föreningens bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Information till styrelsen 3.7 Den verkställande direktören ska tillse att styrelserna i Bolaget respektive Föreningen hålls informerade om utvecklingen av Bolagets och Föreningens verksamhet mellan styrelsernas sammanträden. 3.8 Den verkställande direktören ska tillsammans med styrelseordförande i Bolaget respektive Föreningen tillse att styrelsernas ledamöter i god tid innan styrelsesammanträde tillställs ett tillräckligt sakligt, utförligt och relevant informationsunderlag till de ärenden som finns upptagna på respektive dagordning för att respektive styrelse ska kunna fatta väl underbyggda beslut. 3.9 Den verkställande direktören ska förbereda och för styrelserna i Bolaget respektive Föreningen framlägga förslag till verksamhetsplan, budget, verksamhetsberättelse och årsredovisning Den verkställande direktören ska ansvara för att Bolagets och Föreningens styrelseledamöter så snart som möjligt efter halvårsskifte tillställs periodbokslut med resultatoch balansräkning, likviditetsutfall, prognoser rörande resultat, likviditet och investeringar samt nyckeltal och uppföljning av budgeten Den verkställande direktören ska halvårsvis lämna en skriftlig rapport om uppföljning av verksamhetsplanen till styrelsen i Bolaget respektive Föreningen. Policys 3.12 Den verkställande direktören ska ansvara för att Bolaget och Föreningen har av föreningsstyrelsen godkända policys för följande områden och att dessa kommuniceras och tillämpas i Bolaget respektive i Föreningen: a) Attestinstruktion b) Rese- och representationspolicy c) Riktlinjer för konferensarrangemang d) Policy för medelsförvaltning/finansieringspolicy Efterlevnad 3.13 Den verkställande direktören ska övervaka efterlevnaden av sådana affärsplaner, väsentliga policys och målsättningar för Bolaget och Föreningen som respektive styrelse har fastställt samt tillse att sådana affärsplaner, policys och målsättningar vid behov underställs respektive styrelse för uppdatering eller översyn Den verkställande direktören ansvarar för att förpliktelser, avtal eller andra rättshandlingar som Bolaget respektive Föreningen ikläder sig, ingår eller företar blir dokumenterade på ett ändamålsenligt sätt samt inte står i strid med svenska eller utländska tvingande lagar eller andra författningar Den verkställande direktören ansvarar för att originalprotokollen från styrelsernas sammanträden förvaras på ett betryggande sätt hos Bolaget respektive Föreningen Den verkställande direktören ska i övrigt tillse att gällande föreskrifter angående Bolagets och Föreningens verksamhet och förvaltning iakttas och att åtgärder vidtas för att åstadkomma och vidmakthålla erforderlig uppsikt och kontroll av Bolagets och Föreningens verksamhet. Sid 2 (4)

137 4 Den verkställande direktörens befogenheter 4.1 Den verkställande direktören får företräda Bolaget och Föreningen och teckna respektive firma beträffande uppgifter som hör till den löpande förvaltningen. 4.2 Beträffande åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av Bolagets eller Föreningens verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse får den verkställande direktören företräda Bolaget/Föreningen och teckna dess firma endast med stöd av bemyndigande av respektive styrelse. Sådana åtgärder utgörs till exempel av: a) avtal om köp eller försäljning av fast egendom, dotterbolag eller rörelse, b) ingående eller uppsägning av hyresavtal eller annat avtal enligt vilket den årliga kostnaden överstiger kronor eller intäkten överstiger kronor, eller vilket löper under en längre tid än ett år och innebär ett åtagande för Bolaget/Föreningen som årligen överstiger kronor eller i övrigt innebär en förpliktelse av väsentlig betydelse för Bolaget/Föreningen, c) teckning, förvärv eller försäljning av aktier och andelar i bolag eller företag eller bildande av nya bolag eller andra företag, d) en åtgärd som innebär en avvikelse med mer än 15 procent från en av styrelse fastställd budget (resultat-, likviditets- och investeringsbudget) eller från en av styrelse enskilt beslutad investeringskostnad, e) genomförande av en förändring som berör en försäkring eller ett försäkringsskydd, varigenom försäkringsskyddet försämras eller fördyras, f) byte av en bankförbindelse, upptagande av långfristiga krediter, ökning av en kortfristig kreditlimit eller upptagande av externa kortfristiga krediter överstigande kronor, g) ingående av borgensförbindelser eller ställande av säkerhet omfattande Bolagets/Föreningens egendom, h) genomförande av väsentliga organisationsförändringar, och i) inledande av rättsliga processer samt uppgörelser av tvister i eller utom domstol. 4.3 Den verkställande direktören har rätt att utan respektive styrelses bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av Bolagets/Föreningens verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för Bolagets/Föreningens verksamhet. I sådana fall bör samråd ske med styrelsens ordförande. Styrelsen ska så snart som möjligt informeras om åtgärden som ska antecknas i protokollet för nästkommande styrelsemöte. 5 Avtal med tredje man m.m. 5.1 Den verkställande direktören får inte handlägga frågor om avtal mellan den verkställande direktören och Bolaget/Föreningen eller frågor om avtal mellan Bolaget/Föreningen och tredje man, om den verkställande direktören eller dennes närstående har ett väsentligt intresse som kan strida mot Bolagets/Föreningens intresse. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan. Om den verkställande direktören står inför en intressekonflikt ska denne genast informera respektive styrelses ordförande om alla omständigheter som kan vara av relevans för bedömande av intressekonflikten. Sid 3 (4)

138 Organisationsschema Privattandläkarna Styrelse SPF Styrelse SPAB VD Näringspolitik Kommunikation Ekonomi Juridik Förtroendenämnden & PTU Medlemsservice Sid 4 (4)