Ledord. Ortopedi Reumatologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledord. Ortopedi Reumatologi"

Transkript

1 Ledord. Ortopedi Reumatologi

2

3 Ledord. Ortopedi Reumatologi Sydsvenska medicinhistoriska s ä l l s k a p e t s årsskrift 2013 Huvudredaktör: Bo d i l E B Persson Temaredaktör: Lars Lidgren och Tore Saxne

4 Redaktionskommitté: Id o Le d e n, La r s Li d g r e n, Ola Ni v e d, Bj ö r n Persson, Bo d i l E B Persson, Ur ba n Ry d h o l m & To r e Sa x n e Författarna & Sydsvenska medicinhistoriska sällskapet, Lund 2013 Sällskapets adress: c/o Berndt Ehinger, Ögonkliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund, Lund Grafisk form: Kerstin Brauer Typsnitt: Garamond Tryck: Elvins Grafiska AB, Helsingborg ISSN ISBN Titelbladet: Sällskapets nuvarande emblem tillkom 1975, med förnuftets ljus och eskulapstaven som betecknar läkedomens gud Asklepios. Historien är livets lärare.

5 Innehåll Tema: Ledord. Ortopedi Reumatologi La r s Li d g r e n & To r e Sa x n e, Förord... 7 Car o l i n e Ar c i n i, Tusentals år med krämpor... 9 Fr a n k A Wollheim, Pionjär i Malmö Arvtagare i Lund Id o Le d e n, Reumatologen i Lund pionjärklinik med bibehållen framåtanda Ola Ni v e d, Från bågljus till biologisk behandling So f i a Hag e l & Yl va Li n d r o t h, Reumateam experter i samarbete Bengt Månsson, Barnreumatologins födelse och utveckling Ur ba n Ry d h o l m, Reumakirurgi en knivig historia La r s Li d g r e n, Ortopedi i Lund och Malmö 100 år Am i Ho m m e l & Be r i t Ja k o b s s o n, Från sängläge till aktiv mobilisering ur ett sjuksköterskeperspektiv Ma g n u s Karlsson, De Senaste 50 åren med Osteoporosforskning och Frakturepidemiologi i Malmö Ro l f Ön n e r f e lt, En bensnickares minnen Gu n n a r Hä g g l u n d, Minnesbilder av barnortopedin i Lund under 30 år An g e l i c a Bo n d e s s o n, Thyras berättelse Om du gråter blir du inte frisk Bj ö r n M Persson, Amputationer och proteser Ber t i l Al l a r d, Ortopedteknik ortopedins vagga And e r s Ry d h o l m, Sarkomgruppen i Lund Ack e Oh l i n & Bj ö r n St r ö m q v i s t, Ryggkirurgi Ott o Ro b e r t s s o n, An n e t t e W-Da h l, Ma r t i n Su n d b e r g, Ka j Kn u t s o n, Svenska Knäartroplastik registret en berättelse om det första kvalitetsregistret

6 Akademiska tjänster och klinikchefer Reumatologi Doktorsavhandlingar Reumatologi, Lund Doktorsavhandlingar Reumatologi, Malmö Akademiska tjänster och klinikchefer Ortopedi Doktorsavhandlingar Ortopedi, Lund Doktorsavhandlingar Ortopedi, Malmö Miscellanea Len a Am b j ö r n, Hippokratiska behandlingsmetoder. En återupptäckt arabisk läkarhandbok från 950-talet Be r n d t Eh i n g e r, Livets Museum Birgitta Ca s t o r, Pseudonymen Tide avslöjad Bo d i l E B Persson Hur hänvisar man till sina källor i medicinhistoriska artiklar? Recensioner Matilda Svensson, När något blir annorlunda. Skötsamhet och funktionsförmåga i berättelser om poliosjukdom (Bodil E B Persson) Ulf Högberg, Vita rockar och bruna skjortor, Nazimedicin och läkare på flykt. (Bengt Lindskog) Nils Hansson, Entusiasm Skepsis Distans: Studier isvensk-tyska förbindelser inom medicinen (Bodil E B Persson) Johanna Bergqvist, Läkare och läkande: Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans (Bodil E B Persson) Sällskapets egna angelägenheter Årsberättelse Sydsvenska medicinhistoriska sällskapets skrifter och bildspel Sydsvenska medicinhistoriska sällskapet tackar Stiftelsen för Bistånd åt Rörelsehindrade i Skåne för ekonomiskt bidrag till tryckning och Martin Zedig för bildbearbetning.

7 Förord Det är nu 100 år sedan ortopedin startade i Lund-Malmö och nästan 50 år sedan reumatologin skildes från internmedicin och blev en egen specialitet. Vi har haft genombrott i behandlingen av rörelseorganens sjukdomar som ingen kunde förutse. Det började med att vanföreanstalterna utfasades under början av förra århundradet och uppbyggnad av specialiteterna med egna kliniker. Barnortopedins framväxt och den operativa behandlingen av frakturer på 1930-talet, penicillinet, handkirurgin och ryggoperationer på 1940-talet. Kortisonet på 1950-talet. Tuberkulosens avklingande samtidigt med reumakirurgins uppstart på 1960-talet. Höftledsplastikernas genombrott, infektionsförebyggande åtgärder och sjukdomsmodifierande behandling av reumatoid artrit på 1970-talet. Titthålskirurgin och kvalitetsregistrens breda intåg på 1980-talet. Genetik och onkologisamverkan och centralisering av tumörverksamheten och farmakologisk prevention av benskörhet fick genomslag på 1990-talet. Immunologins fundamentala genombrott i den biologiska behandlingen av inflammatoriska ledsjukdomar på 2000-talet har dramatiskt förbättrat livskvalitén för de som drabbas av reumatiska sjukdomar. Farmakologisk styrning av benläkning och nya biologiska och cellbaserade material finns nu runt hörnet. Datorer och modern radiologi som kommit under de sista 50 åren med avancerad digitaliserad bildbehandling har tagit oss ett långt steg från Marie Curie till exempelvis CT, MRI och PET. Att i realtid kunna visualisera sjukdomsförlopp på cellnivå inne i vår kropp är nu en realitet. Ortopedin är i dag den största reparationsverkstaden inom medicinen. Skador på ben, leder, senor, muskler och nerver behandlas i tusental dagligen på våra akutkliniker. Ca benskörhetsfrakturer opereras årligen patienter får nya leder. Var femte 75-åring i Sverige har i dag en ny höft eller knäled. 7

8 Lars Lidgren och Tore Saxne Rörelseorganens sjukdomar är då vi är yrkesverksamma den vanligaste orsaken till att vi inte klarar att arbeta. Som pensionärer drabbas vi alla av att ben, muskler och framför allt våra leder sviktar. Vi har tagit ett långt steg från vanföreanstalterna på 100 år och i dag förväntar vi oss ett rörligt aktivt liv högt upp i åren. Ortopedin och reumatologin bidrar starkt till att möta denna förväntan. I Sydsvenska medicinhistoriska sällskapets årsbok 2013 har vi bett några medarbetare spegla utvecklingen under de senaste 100 åren. Det kan inte bli heltäckande, men förhoppningen är att boken skall ge en uppfattning om hur framstegen inom ortopedin och reumatologin förändrat livet för de som drabbas av sjukdomar inom rörelseorganen. Vi har också valt att lägga en länk på med ytterligare material, bilder och publikationer. Lund september 2013 Lars Lidgren Tore Saxne 8

9 Tusentals år med krämpor Caroline Arcini Skelettet, rörelseapparatens fundamentala stomme Vi vaknar och stiger upp, benen bär oss, ryggen går att räta ut och armarna kan sträckas. I ungdomen är det för majoriteten av oss en självklarhet att rörelseapparaten fungerar, men med åldern kan denna rörlighet långtifrån alltid tas för given. Lederna stelnar, styrkan avtar, hastigheten minskar, fingrarna kroknar och en del av oss drabbas av värk som ständigt gör sig påmind. Behovet av hjälp från omgivningen kan bli oundvikligt även för små vardagsbestyr som att dra en kam genom håret, ta på sig skjortan, knäppa knappen, allt det som man i ungdomen gjort utan att skänka en tanke. Hur var det då för våra förfäder, var det bättre eller sämre? Är det samma typ av åkommor i rörelseapparaten som följt människan i alla tider eller har det varierat? Vilken hjälp och behandling fanns att tillgå, fanns det någon alls? Det är skelettet, rörelseapparatens fundamentala stomme som trots årtusenden i jorden kan vittna om människors hälsa och ohälsa genom historien. Samma stomme oavsett om man livnär sig som jägare-samlare, bonde eller nutida förvärvsarbete. Analyser av tusentals skelett från arkeologiska utgrävningar bildar underlag för beskrivningar av både enskilda levnadsöden och en generell bild av rörelseapparatens sjukdomar under olika tider hos befolkningsgrupper. Utifrån dessa studier framgår att många av de åkommor som drabbar rörelseapparaten har varit närvarande i årtusenden. Skillnaden gentemot idag ligger snarare i behandlingsmetoder, hjälpmedel och förutsättningar för att kunna leva ett så normalt liv som möjligt trots handikapp. Antalet sjukdomar och skador som kan drabba rörelseapparaten är många och i denna text kommer endast ett axplock av dem att nämnas. Ben nöter mot ben En av de vanligast förekommande av de sjukdomar i rörelseapparaten som kan ge besvär, är artros. Sjukdomen innebär ledsvikt kan 9

10 Caroline Arcini orsakas av flera olika sjukliga processer av olika patogena processer (1). Slutstadiet vilket är det som kan studeras i arkeologiskt material är då det stödjande och skyddande brosket mellan benändarna i en led delvis eller helt försvunnit så att ben nött mot ben och elfenbensstruktur (eburnation) uppstått. Artros är i allra högsta grad en gammal sjukdom och uppträdde hos reptiler redan för 200 miljoner år sedan (2). Tillståndet förekommer hos vuxna människor i alla åldrar men är under historien liksom idag vanligast bland äldre individer. I Norden har det äldsta fallet av artros noterats hos en kvinna som levde för år sedan (3). Artros kan drabba alla leder, men eftersom skeletten från arkeologiska sammanhang inte alltid är kompletta och eftersom benen från händer och fötter inte alltid är bevarade eller nogsamt tagits tillvara vid arkeologiska undersökningar, bygger jämförande studier framförallt på artros i kroppens stora leder. Resultaten visar att artros är vanligast förekommande i höfterna, knäna följt av armbågarna och axlarna medan det ses mer sällan i fotleden (4). Orsakerna till artros kan vara flera, endast om några andra uppenbara ledförändringar ligger bakom är det möjligt att säga något om den bakomliggande orsaken. Epifyseolysis capitis femoris, Pertes sjukdom, höftledsluxation och lårbenshalsfraktur är några av de tillstånd som kan ge upphov till artros och flera sådana fall finns bland annat i gravmaterial från medeltidens Lund och Skänninge (figur 1, 2). Eburnation Figur 1. Bilden visar ett par lårben där lårbenshuvudet på höger ben glidigt bakåt och neråt (epifyseolys). Figur 2. Bilden visar höger lårben där lårbenshuvudet gått i nekros och glidigt ner över lårbenshalsen (Pertes sjukdom) 10

11 Tusentals år med krämpor som är en förtätning av benet i den artrosdrabbade leden innebär att den delen av leden oftast är bevarad även om andra delar av skelettet har lösts upp i jorden. Det medför också att artros även kan studeras under perioder av historien då brandgravskicket tillämpades och större delen av skelettet fragmenterades till mindre bitar då kroppen kremerades. Så uppvisar till exempel en gravplats i Blekinge, daterad till bronsåldern, att artros förekom i såväl små som stora leder (5). Den frossande mannen sjukdom Gikt är ett annat av rörelseapparatens gissel. Sjukdomen orsakas av att mängden urinsyra i blodet ökar och bildar små kristaller som samlas i leder, senor och omgivande vävnad. Den inflammerade leden svullnar, rodnar och blir oerhört känslig för beröring (6). Inälvsmat, överkonsumtion av alkohol särskilt öl är bland annat något som kan orsaka giktattacker. Gikt har kallats för den frossande mannen sjukdom och i historien finns också flera exempel på högt uppsatta män med gikt, till exempel den tyskromerska kejsaren Karl den V ( ) som på grund av gikt inte alltid kunde delta i fältslagen eller påven Julius III ( ) som redan vid sin kröning var svårt plågad av gikt. Att sjukdomen förekom i Norden redan långt tillbaka i tiden kan våra skelettmaterial vittna om. Det äldsta kända fallet kommer från Östergötland och härrör från romersk järnålder e. Kr. (7). Fynd från medeltiden men också från 1700-talet tycks konfirmera bilden av att välbeställda var värre drabbade än andra. På medeltida klosterkyrkogårdar finner man nämligen en högre andel män med gikt jämfört med förekomsten på vanliga sockenkyrkogårdar. På klosterkyrkogårdarna begravdes framförallt de som hade råd att betala för en gravplats (8), (figur 3). Beträffande 1700-talet ses också en överre- Figur 3. Bilden visar de håligheter som uppstår i stortå och lilltålederna efter urinsyreattacker (gikt). 11

12 Caroline Arcini presentation bland de som haft råd att köpa sig en grav på en fin plats inne i kyrkan (9). Spåren av sjukdomen visar sig framförallt i skelettet av den mediala delen av stortåleden, den del av kroppen där den första giktattacken uppträder men i vissa fall ses också förändringar i fotleden, knäleden och armbågsleden. Utan vare sig gips och röntgen Det vardagliga livet har i alla tider inneburit risker för att ådra sig trauma i olika former. Folk har halkat, snubblat, klämt sig, fallit ner från höjder och så vidare. Det var emellertid först med industrialismen som olyckor med högenergivåld kom in i bilden. Hur allvarlig en fallskada blev kan både ha med fallhöjden att göra men också hur illa individen landade. En för personen säkerligen handikappande skada har observerats på ett skelett från en av våra megalitgravar (dösar och gånggrifter). Det är en kompressionsfraktur på ett hälben (10). Vem den drabbade var, kan vi inte säga. Vi vet inte om det var en man eller kvinna eftersom benen i dessa gravar oftast ligger disartikulerade och blandade. Tanken väcks att det kan ha varit en person som varit behjälplig vid byggande av storstengraven och i ett fall från taket landat olyckligt på hälen. Frakturen är läkt, så personen i fråga har i alla fall vid det tillfället inte ådragit sig en dödlig skada, men väl ett handikapp som troligen krävt att han eller hon fått ta sig fram stödjande på en käpp. Mer allvarligt skadad och mer handikappad blev däremot den man från medeltidens Lund som fått en fraktur på lårbenet en bit ovan knäet. Möjlighet till operation i dagens bemärkelse, vilket kunnat få frakturändarna att läka korrekt fanns inte, men man gjorde vad man kunde. Man avlastade benet, först fick han förmodligen ligga till sängs en tid men så småningom har man sannolikt hjälpt honom genom att hindra honom från att stödja på benet. På något sätt har benet bundits upp bakåt. Tyvärr blev denna behandling så långvarig att när benet var läkt hade knäskålen fastnat i ett läge så benet inte gick att räta ut, så mannen fick hoppa på kryckor resten av sitt liv (figur 4). Resultaten från arkeologiska material visar att majoriteten av alla frakturer har läkt och flertalet har läkt väl. Det finns dock en och annan fraktur som resulterat i pseudoartros, dvs. att en falsk led bildats, vilket bland annat observerats vid fraktur av underarmens båda ben. Svårast var det att få frakturer på de stora rörbenen att läka utan 12

13 Tusentals år med krämpor Figur 4. Bilden visar följderna av felaktig behandling av ett lårbensbrott, där knäskålen på grund av att benet varit uppbundet bakåt fastnat i ett läge så att benet inte gick att räta ut när benbrottet var läkt. att benpiporna hamnade omlott. Kunskapen att spjäla en fraktur var känd i Egypten redan 2700 f.kr. men det var först på 1300-talet som den franske kirurgen Guy de Chauliac gjorde det möjligt att lägga det brutna lårbenet eller skenbenet i sträck (11). Spjälning och sträckbehandling tycks dock långtifrån alltid ha funnits tillgängligt för alla. En kvinna i 1700-talet Linköping har blivit illa drabbad, kanske blev hon påkörd av en vagn och någon sträckbehandling ser hon inte ut att ha fått (figur 5). Att barn också råkade ut för olyckor och fick frakturer är det inte alltid så lätt att finna exempel på, då dessa kan vara så kallade greenstick frakturer där den starka benhinnan delvis kan hålla de frakturerade benändarna på plats så att benet läker utan att benbitarna hamnar omlott. Frakturen kan läka så fint att det enda som indikerar att det rör sig om en läkt fraktur är en liten böjning och förkortning av benet (figur 6). I detta fall blev barnet låghalt men klarade sig utan andra större handikapp (8). Precis som idag kan vi i ett historiskt perspektiv se att en del individer uppnådde hög ålder och benskörhet satte sina spår i form av kotkompressioner, lårbenshalsfrakturer men framförallt handledsfrakturer. I det medeltida Lund utgjordes en femtedel av benbrotten bland kvinnor av just handledsfrakturer, det tidigaste tecknet på benskörhet (figur 7). 13

14 Caroline Arcini Figur 5. Bilden visar resultat av frakturbehandling av två skenben med illa läkta benbrott. Figur 6. Bilden visar ett väl läkt benbrott på ett lårben hos ett barn. Resultatet av läkningen blev ett något böjt och förkortat ben. Figur 7. Bilden visar en läkt radiusfraktur. Horn i sidan och knäskålar i miniatyr Skelettmaterial från förhistorisk och historisk tid kan också fånga upp mer sällsynt förekommande sjukdomar som drabbar rörelseapparaten. En sådan sjukdom är den som går under beteckningarna Nail patella syndrome (NPS) också känd under beteckningen Hood syndrome, Fongs disease, Iliaca horn syndrome, hereditary onychoosteadsplasia och Turner-Kieser syndrom. Sjukdomen kan drabba flera olika organ i kroppen men de karakteristiska förändringarna som gör att vi kan upptäcka den i gamla skelettmaterial är de små och dåligt utvecklade knäskålarna, benutväxter på bäckenet (tarmbenet) som kallas iliaca horn och underutvecklat ledhuvud på strålbenet (12). Två av dessa skelettförändringar har observerats hos en medelålders kvinna som levde i slutet på vikingatiden (13). Båda knäskålarna är i storlek som hos en 4 5 åring och på båda bäckenbenen ses hornliknande utväxter (figur 8a och 8b). Själva ledytan på lårbenet på vilken knäskålen ska 14

15 Tusentals år med krämpor Figur 8b. Bilden visar en till storleken normalt stor knäskål hos en vuxen men också två förkrympta knäskålar, vilket är ett karakteristikum för sjukdomen Fongs Disease. Figur 8a. Bilden visar två höftben, det nedre höftbenet i bilden är normalt men på det övre ses ett utstående benutskott (ett så kallat iliaca horn). glida då benet böjs och sträcks är också underutvecklad. Vilka av de övriga sjukdomssymtom som hon haft går inte att svara på, procent av de drabbade har problem med naglarna, 40 procent har njursjukdom. Nail-patella syndrom är en genetisk sjukdom med en autosomal dominant ärftlighet, vilket innebär att om den ena föräldern är drabbad är det 50 procent risk att barnen får den. Sjukdomen kan också uppträda spontant som en mutation och förekomsten är i storleksordningen 1 på (14). De skelettförändringar vi ser i knälederna ger bland annat upphov till en vaggande gång medan iliaca horn inte ger symtom. Smygande sjukdom på ålderns höst DISH, en förkortning mycket lättare att komma ihåg än det långa namn den står för, Diffus Idiopatisk Skeletal Hyperostosis, är en sjukdom som idag framförallt drabbar äldre män även om den också förekommer hos kvinnor (12). DISH är en sjukdom som var närvarande 15

16 Caroline Arcini även i det medeltida samhället och det trots att det var färre som blev gamla jämfört med idag. På klosterkyrkogården i medeltidens Skänninge finns bland annat en man med typiska skelettförändringar som karakteriserar DISH. Det är överbryggande förbening på kotpelarens framkanter som låser kotorna i ett fast block som om stearin från ett ljus runnit ner utefter kotkropparnas främre kant som bland annat karakteriserar förändringarna i skelettet (figur 9). Sjukdomen har i arkeologiska skelettmaterial bland annat befunnits vanligt förekommande i klostermiljöer (15). Hur har då mannen i Skänninge påverkats av sin DISH? Symtomen kan ha varit milda men han kan också ha haft smärta i ryggen då inflammation åstadkom nybildning av ben vilket också resulterade i stelhet och minskad rörlighet. Småväxt men seg Med korta armar och ben, missbildade höfter och knän och hopsjunkna ryggkotor blev de bara 130 cm i strumplästen. Detta drabbade en man och kvinna i det senvikingatida Tierp, en plats norr om Uppsala (figur 10a, b och c). Spondyloepifyseal dysplasi eller förkortningen SED är benämningen på den sjukdom som de drabbats av. Sjukdomen är autosomal dominant ärftlig, vilket innebär att om den ena föräldern är drabbad är det 50 procents risk att barnen får det men kan också uppstå genom mutation. I dagens Sverige föds det 1 2 personer per år med SED och det finns mellan personer med sjukdomen. Att något inte stod rätt till har man säkerligen kun- Figur 9. Bilden visar en kraftig benöverbryggning som löper över den högra sidan av fyra bröstkotor, ett typiskt tecken på DISH. 16

17 Tusentals år med krämpor nat konstatera. De har varit markant kortare än ett nyfött barn, 35 cm jämfört med ca 50 cm. Hals, bål, lårben och överarmar har varit kortare. Muskulaturen har varit svag och slapp och även med dagens medicinska kunnande dör många av dessa barn strax efter födelsen eftersom deras andningsförmåga är nedsatt (16,17). De två individerna från Tierp har dock överlevt och dessutom uppnått en för den tiden högre ålder än många andra (18). Mannen blev omkring år och kvinnan något yngre. Att de accepterats i samhället trots sin underliga vaggande gångstil och kortvuxna kroppar visas bland annat av att de blivit begravda på samma sätt med liknande gravgåvor som de övriga på gravfältet. Förutom problemet med att ha varit kortvuxen har de också haft rörelseinskränkningar och förmodligen också haft besvär från höftlederna och ryggen i form av värk. Förekomsten av SED i arkeologiska skelettmaterial är ovanligt, vad jag känner till finns det inga andra noterade fall. Frågan är då vilken orsaken är till att de drabbats, rör det sig om två var för sig uppkomna mutationer, eller är det genom mutation och arv. Är det far och dotter, mor och son eller är de syskon? a b c Figur 10a, c. Bilderna visar normala långa extremiteter till överarmar och lår och skenben (normala till vänster i bilden) och ett par förkortade. Figur 10b. Bilden visar en normallång hals och bröstrygg (till höger i bilden) och en förkortad rygg, vilken hör samman med de förkortade extremiteterna. 17

18 Caroline Arcini Kirurgiskt ingrepp med lyckad utgång Amputation är ett av få säkra kirurgiska ingrepp som tack vare skelettmaterial även går att spåra långt tillbaka i tiden. Orsakerna till enskilda ingrepp är naturligtvis svåra att uttala sig om och är beroende av sammanhangen men också på om individen uppvisar tecken på andra skador, exempelvis krigsskador. I det medeltida Åhus påträffades ett skelett av en äldre man som bedöms vid sin död ha uppnått en ålder av 60 år eller mer. Mannen har under sin livstid varit drabbad av ett av medeltidens gissel, nämligen lepra. Lepra eller spetälska som sjukdomen också benämns är en gammal sjukdom. De flesta tänker på Bibeln och Jesus när man hör ordet spetälska och få känner till att sjukdomen förekom i Norden redan e. Kr. (19) och var utbredd i det äldsta Lund i slutet av 900-talet (4). Lepra är ingen dödlig sjukdom, men den som drabbas blir lemlästad och vanställd. Sjukdomen ger framförallt förändringar i hud och ytliga nerver, där det senare leder till att den drabbade inte märker när den skär eller bränner sig. Med bränn- och skärskador följer infektioner, skador i leder och deformering av benen i händer och fötter (20). Skelettet i den högra foten hos mannen i Åhus visar att benet i tårna resorberats så kraftigt att endast deformerade och förkrympta delar av mellanfotsbenen återstår. Den vänstra foten saknas helt, vilket beror på att denna amputerats i nivå med fotleden. Förmodligen har foten varit så förstörd och såren så infekterade att man amputerat för att han inte skulle få kallbrand. Som framgår av bilden (figur 11a och b) har amputationen lyckats och läkt fint. Från Lund finns ett annat exempel, där en man fått båda händerna och ena foten amputerad. Mannen har läkta skador på kraniet som skulle kunna indikera att han fått skador i krig som lett till amputation. Sjuk i alla tider Det axplock av vanliga och ovanliga sjukdomar som här har presenterats är exempel på hur människans rörelseapparat utsatts för påfrestningar och gjort människor mer eller mindre handikappade. Gemensamt för dem alla är att de utgör kroniska tillstånd eller trauma med bestående men som individerna fått leva med under många år av sitt liv. De visar också på ett omhändertagande av medmänniskor och försök till behandling vid allvarliga skador. Den typ av sjukdomar 18

19 Tusentals år med krämpor Figur 11a. Bilden visar nedre delen av ett par sken- och vadben. Nedre delen av benet i bilden till höger är mjukt avrundat, vilket beror på läkningen efter en amputation. Amputationen gjordes sannolikt för att foten var skadad av spetälska. Figur 11b. Bilden visar mellanfotsbenen av höger fot, vilken varit svårt deformerad av spetälska. Tåfalangernas ben är bortsmält och personen i fråga har stött sig på stumparna av dessa ben, därav den tillplattade formen på leden. som här inte har berörts men som förekommer långt tillbaka i tiden är bland annat olika former av infektioner, cancer framförallt i form av dottersvulster som destruerat ben och leder samt olika reumatisk sjukdomar. Skelettmaterial som spänner över tusentals år vittnar om att rörelseapparatens sjukdomar alltid har varit närvarande. Referenser 1. Lohmander, S., Många vägar leder till artros. Kunskapen om riskfaktorer och sjukdomsmekanismer ökar snabbt, Läkartidningen 2002, 99, Lawrence, J. S., Rheumatism in populations. Consultant to the Arthritis and Rheumatism. Council Field Unit, Manchester. Wiliam Heinemann Medical Books LDT (1977) Ahlström, T. & Sjögren K-G, Kvinnan från Österöd ett tidigmesolitiskt skelett från Bohuslän, In situ 2006/2007, (Göteborg, 2009), Arcini, C., Health and disease in Early Lund. Osteo-pathologic studies of 3,305 individuals buried in the first cemetery area of Lund Archaeologica Lundensia 8, Lund University, (Lund, 1999),

20 Caroline Arcini 5. Arcini i manus 6. Talbott, J.H. & Ts ai-fan Yü, Gout and uric metabolism, (1976), Liebe-Harkort, C., Oral disease and health patterns: dental and cranial paleopathology of the early Iron Age population at Smörkullen in Alvastra. Theses and papers in osteoarchaeology, Stockholm University (Stockholm, 2010), Arcini, C., Åderförkalkning och portvinstår: välfärdssjukdomar i medeltidens Åhus. Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar skrifter 48 (Stockholm, 2003), Arcini, C., Osteologisk analys av skeletten från Kalmar Domkyrka, i Kalmar domkyrka: gravkammare i kyrkans kor. Arkeologisk förundersökning/agneta Ohlsson; med bidrag av Caroline Ahlström Arcini och Göran Tagesson. Serie: Riksantikvarieämbetet, UV Öst rapport 2010:24 (Linköping, 2010), Ahlström, T., Det döda kollektivet skelettmaterialet från Rössbergagånggriften, i Persson, P. & Sjögren, K.G.: Falbygdens gånggrifter. Undersökningar 1985 till GOTARC ser C Nr. 34. Arkeologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2001, Sagnér, A., Livets tjänare. En bok om läkekonstens historia, (Malmö, 1980), Resnick, D. & Niwayama, G., Bone and Joint Imaging, Saunders Company (Philadelphia, 1989), Arcini, C., Vikingatida fjälkingebor: ståtliga vikingar i minoritet, Kristianstads läns museum (Kristianstad, 1991), Haras, B. Vulpoi, F. & Onose, G., A case of nail-patella syndrome associated with thyrotoxicosis, J.Med.Life, 2012 Feb 22:5 (1): Epub 2012 Mar Waldron, T. & Rogers, J., DISH and the monastic way of life, Int. J. Osteoarchaeol., 2001, 11(5), Dreyer, S.D, Zhou, G.& Lee B., The long and the short of it: developmental genetics of the skeletal dysplasias, Clinical Genetics, 1998, 54,

21 Tusentals år med krämpor 18. Arcini, C & Frölund, P., Two dwarfes from Sweden: a unique case, Int. J. Osteoarchaeol. 1996, 6, Arcini, C. & Artelius, T., Äldsta fallet av spetälska i Norden. Lepra fanns redan i yngre romersk järnålder, Arkeologi i Sverige. Ny följd 2, (Stockholm, 1993), Miörner, H., Lepra Nya behandlingsregimer prövas i Indien, 20. Läkartidningen 1986, 83(28 29),

22 22

23 Pionjär i Malmö Arvtagare i Lund Frank A Wollheim Hur det började i Malmö Reumatologins rötter i Malmö är inte gamla började man på Allmänna sjukhusets, MAS avdelning för nervöst sjuka behandla även patienter med reumatologiska sjukdomar. Överläkaren där Georg Lindholm under åren var liksom efterträdaren psykiater. Avdelningen lydde formellt under pensionsstyrelsen. Efterträdaren var en mycket försynt och tyst man som gick under namnet Smygskrockan. Pensionsstyrelsen beviljade vård för sjukskrivna men inte pensionerade patienter med ledsjukdomar och målet var att återställa arbetsförmågan. Hur ofta detta lyckades är okänt. På Malmö sjukhem vårdades (och dog) åtskilliga patienter med reumatoid artrit i långt framskridet stadium. När den nya specialiteten långvårdsmedicin inrättades 1955 blev Riksförsäkringsverkets byggnad MAS Långvårdsklinik och Smygskrockan flyttade till St. Lars sjukhus i Lund.. De stora medicinska och ortopediska klinikerna vårdade en del patienter med ledsjukdomar, men många patienter skickades vid behov till vård på annan ort, främst till Lund. Min lärare och reumatologin När Jan Waldenström 1950 kom till MAS som professor i medicin fick Malmö en karismatisk profet som ännu kunde hålla samman invärtesmedicinens många delar. Han hade 1943 som ung docent i Uppsala beskrivit inte bara makroglobulinemi som gjorde honom världsberömd, utan även purpura hyperglobulinemica, även kallad purpura reumatica. Han hade ett tidigt intresse för kollagenoser och hans föreläsningar om lupus erytematosus disseminatus (SLE) var lysande. Han hade nära kontakt med ledande reumatologer i USA såsom Henry Kunkel och Morris Ziff. Hans doktorand Tore Leonhardt disputerade 1964 på en avhandling om familjer med SLE i Skåne. Waldenström kände trots allt klinikens behov av reumatologisk expertis och försökte förgäves rekrytera Ulrik 23

24 Frank A Wollheim Moritz till Malmö när denne randutbildat sig vid kliniken. Tore Leonhardt hade då redan flyttat till medicinska kliniken i Vänersborg. Reumakirurgin som katalysator Den framväxande ledkirurgin som i Malmö tidigt infördes bl.a. av ortopeden Lars Unander-Scharin (1,2) och handkirurgen Oddvar Eiken (3), födde i början av 1960-talet behov av en fast kontakt på medicinska kliniken. Valet föll på en av de yngre vikarierande underläkarna, då ännu inte specialist i invärtes medicin. Något motvilligt och säkert ganska tafatt organiserade jag en gemensam rond där vi presenterade patienter som varit eller kunde bli föremål för ledkirurgi. Folke Lindström övertog ansvaret för dessa konferenser när jag 1963 flyttade till USA. Jag återvände till kliniken först 1968, och då som docent med ett ordinarie 3-års förordnande som underläkare. Som sådan arbetade jag självständigt med reumatologiska patienter men utan formellt överläkaransvar. Därmed fick jag varken lön eller viktigare, meritering som överordnad läkare. Frustrerad över att det inte fanns en tjänst i Malmö flyttade jag 1970 till Linköping som klinisk lärare i medicin. I Linköping fanns redan en överläkare i reumatologi men han hade inga akademiska meriter och jag fick bland mycket annat ansvaret för undervisningen i reumatologi. Sektionen i Malmö blir verklighet Hösten 1972 inrättades så en biträdande överläkartjänst i reumatologi vid medicinska kliniken på MAS och den 1 november 1972 blev jag åter skåning på heltid. Jan Waldenström hade avgått några månader tidigare, (figur.1) och hans efterträdare Bertil Hood skulle börja en månad senare. Medicinska klinikens läkarbemanning bestod då av en professor, en överläkare och 5 eller 6 biträdande överläkare. Dessa drack te varje eftermiddag på klinikchefens intima bibliotek. Trots klinikens bredd och Waldenströms starka intresse för kollagenoser, var läkarnas kunskapsluckor legio. Jag minns t.ex. att t.f. professorn, en mycket framstående hämatolog, på min första arbetsdag fick ett telefonsamtal från Spenshults reumatikersjukhus i Oskarström. Samtalet gällde en av hans patienter som hade reumatoid artrit, och som en månad tidigare hade opererats på ortopedkliniken med höftledsartroplastik. Problemet var att man i Spenshult inte kunde få patienten 24

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N

GRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare

HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare HAR DIN HUND ARTROS? Få råd och stöd av andra hundägare 2 VAR FEMTE HUND DRABBAS AV ARTROS Artros är en sjukdom som bryter ned brosket i lederna och kan förorsaka stelhet och smärta redan i hundens medelålder.

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Excentrisk träning vid hälsenesmärta Foldern är gjord av Markus Waldén, legitimerad läkare, Ortopediska kliniken, Hässleholms

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2012-08-25 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 67 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Ulrika Fernberg

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218

Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Lunds universitet Gipstekniker 22,5 p 080218 Mikael Frisk Magnus Andersson Eva Carlberg Marie Wallin Jean-Martin Charcot (1825-1893) Jean- Martin Charcot föddes i Paris den 29 november 1825. År 1853 fick

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn.

Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn. 1 Behåll detta häfte så att du kan titta i det vid behov. Märk det gärna med ditt namn. Detta häfte tillhör: TELEFONNUMMERLISTA Sjukhusets namn: Växel: Ortopedmottagningen: Vårdavdelningen: Sjukgymnastiken:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk

2. Vilken är den vanligaste vaskuliten i en svensk befolkning över 50 år? 3. Ge exempel på vaskuliter där aneurysm bildning får anses typisk KORTSVARSFRÅGOR Då vetenskapliga sanningar i många fall är relativa, ibland ändras över tid och i värsta fall kan vara rent lokala, är det viktigt att ha en norm för sanningen. Så, även om en del av nedanstående

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år.

På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Allmän information På universitetssjukhuset i Örebro utförs omkring 150 knäprotesoperationer per år. Det är naturligt att känna sig orolig inför en operation. Oron kan minskas och tillfrisknandet påskyndas

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Gratis tejptips & VIP-rabatt

Gratis tejptips & VIP-rabatt OM SPORTTEJPNING Idrott är en del av det moderna samhället. De senaste 15 åren har inneburit mycket stora förändringar av hur elitidrott bedrivs. Antalet träningar och tävlingar har ökat, samtidigt som

Läs mer

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden

Handledsfraktur. Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Handledsfraktur Information och träningsprogram för dig som har brutit handleden Tid för rehabilitering inom en vecka Inom en vecka efter att handleden har behandlats ska du få träffa sjukgymnast (fysioterapeut)

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Operation av främre korsbandet i din knäled. Patientinformation

Operation av främre korsbandet i din knäled. Patientinformation Operation av främre korsbandet i din knäled Patientinformation Innehåll Knäleden... 3 Operationen... 5 Smärtlindring... 7 Skydd mot infektion...7 Förband...7 Hemträningsprogram... 8-13 Tips för att minska

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Satinsjuka. Corticaal bot= kortikalt ben Mergkanaal= märg

Satinsjuka. Corticaal bot= kortikalt ben Mergkanaal= märg Satinsjuka 2009 skrev en student på Gents universitet (Belgien) en avhandling om satinmarsvin och, vad som då var känt som, OD. Vi deltog i studien och våra satiner undersöktes. Röntgenbilder studerades,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Nyckelben Skulderblad. Överarmsben

Nyckelben Skulderblad. Överarmsben Axelledsplastik Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro Diabetesfoten Diabetesfoten Björn Lundin, doc, öl Verksamhetsområde (VO) Bild och Funktion (BoF) Skånes universitetssjukhus, Lund Diabetes Typ 1 Insulinkrävande / Ungdomsdiabetes (vid debut ofta ung, men

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Kopia. Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Kopia Förordnande 5 2002-12-12 Ju2002/6446/D OM Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping

Patellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).

Läs mer

En klinik specialiserad på artroskopi och svårare ledoperationer. Teknik och rehabilitering inför KORSBANDSOPERATION PÅ ARTROKLINIKEN I SÖDERKÖPING

En klinik specialiserad på artroskopi och svårare ledoperationer. Teknik och rehabilitering inför KORSBANDSOPERATION PÅ ARTROKLINIKEN I SÖDERKÖPING En klinik specialiserad på artroskopi och svårare ledoperationer Teknik och rehabilitering inför KORSBANDSOPERATION PÅ ARTROKLINIKEN I SÖDERKÖPING Söderköpings Djurklinik/Artrokliniken Söderköpings Djurklinik/Artrokliniken

Läs mer

Artroskopi av knäled

Artroskopi av knäled ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Artroskopi av knäled - Patientinformation Information till dig som ska genomgå en artroskopi av knäled Vid ditt mottagningsbesök beslutades att du skulle genomgå

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Vilka patienter med fotproblem söker Årsta vårdcentral i Uppsala och hur tar vid hand om dem? Uppsats specialistexamen mars 2012 Cecilia Eich, ST läkare Årsta vårdcentral,

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer