De galna åren - politisk journalistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De galna åren - politisk journalistik 1990-1995"

Transkript

1 De galna åren - politisk journalistik Peter Antman Peter Antman äger upphovsrätten till denna text, om inget annat specifikt anges. Den får därför inte spridas vidare i något kommersiellt eller icke-kommersiellt sammanhang utan mitt samtycke. Däremot går det bra att läsa den här, eller att ladda hem den för privat bruk. Det går självklart bra att göra länkar till dessa html-versionen, men sidorna får inte läggas upp för allmän access på någon annan server.

2

3 Innehåll 1 Förord 7 2 Förord till andra upplagan 9 3 INTE UTAN JÄMLIKHET VÄRLDENS JÄMLIKASTE LAND Offentliga sektorn omfördelar Offentliga tjänsterna viktiga Ändå mycket kvar JÄMLIKHETEN OCH FRIHETEN Kampen om språket Demokrati och jämlikhet VISST HAR VI BLIVIT FRIARE Maktfullkomlig utredning NÄR VALFRIHETEN KOM TILL BYN Högern vet vad de vill Decentraliseringen Marknaden kommer Nedskärning JÄMLIKHETEN IN I POLITIKENS MITT I centrum Försvara kvoten VÄGEN TILL SYSTEMSKIFTET 25 5 SYSTEMSKIFTE I SKOLAN 49 6 Friskola i malmö 61 7 Nya klyftor i Huddinge 63 8 Tillbaka till framtiden 65 9 Den rimliga vägen Den nya inkomstklyftorna UNGDOM OCH VÄLFÄRDSSTAT En vecka för tidigt I SKUGGAN AV ENANDET - Eller vänstern som inte fanns 99 3

4 14 ÄR VÄNSTERN EN GRÅHÅRIG MANLIG AKADEMIKER? SNUTEN I VINGÅKER DÖDA HUSET - UNIVERSITETET DÄR KLOCKORNA STANNADE DET LIVSFARLIGA FÖRENINGSLIVET POLITISERA CYBERSPACE NYA ZEELAND - TIO FÖRLORADE ÅR ATT SÄNKA SKATTEN ÄR ATT SÄNKA SVERIGE VISST HAR VI RÅD! SKYLDIG - MEN INTE ALLS SÅ MYCKET GROVT ÖVERTRAMP KAMP MOT FEL KLASS, EKLUND VÅRDEN PÅ VÄG BLI RIKTIGT SJUK VI KANSKE SKULLE HA LITE STÖRRE ORÄTTVISOR I SAMHÄLLET FÖR ATT FÅ ÖKAD DYNAMIK? LÖGNEN OM SVERIGE DEMOKRATINS KRETSAR MÅSTE UTÖKAS STRYK S:ET, ODD! NÄRINGSLIVETS FOND KÖR MED FALSK PROPAGANDA GRATTIS INGVAR NEUTRALITETEN SOM FÖRSVANN PALMES ARV - OCH HATET AGENT HAMILTON OCH SVERIGE EKONOMEN SOM SA EMOT FOLKHEMMETS FALL GRAND OLD MAN ROSORNAS KRIG LYSANDE SATIR - OM DET INTE VORE PÅ RIKTIGT HAR TIDEN STÄNGT AV HÖRAPPARATEN? FELDTS SVARTSYN NYGAMLA VILLKOR 211

5 43 EN NAKEN STEGÖ ATT TA FRÅN DE FATTIGA STATEN BLIR ALLT MINDRE VÅR MARKNADENS SVARTA HÅL 219

6

7 Kapitel 1 Förord De galna åren är en samling av min journalistik under åren De publiceras här unikt för Internet. Flera av texterna är dessutom kraftig omarbetade. Själv tycker jag dessa ger en god, eller åtminstone min, bild av vad som hände med Sverige dessa ödesdigra år i början av 1990-talet när botten gick ur både ekonomin och den svenska välfärden. Därför tror jag att det åtminstone finns visst värde att göra dem tillgängliga på Internet där de kan fortsätta leva. Att konvertera texter till HTML-format är inte särskilt svårt. Men det tar tid, särskilt om man vill ha någon sorts gemensam utformning på dem. Jag har gjort i ordning De galna åren i tillvarons små mellanrum. Därför finns det säkert en del skavanker här och där - lite stavfel, konstig HTML-formatering, saknade diagram. Jag hoppas alla som läser De galna åren kan ha överseende med detta. Peter Antman 7

8

9 Kapitel 2 Förord till andra upplagan Detta är en version som hastigt förts över till det nya format som jag använder för publicering numera. Det innebär attt en hel rad tokigheter finns i denna version. Jag hoppas kunna rätta till dem så småningom. Peter Antman nov

10

11 Kapitel 3 INTE UTAN JÄMLIKHET VÄRLDENS JÄMLIKASTE LAND Det finns...två strategier att minska maktens beroende av pengar. Den ena är att minska spridningen i ekonomiska resurser. Den andra är att minska pengarnas betydelse. Ur Medborgarnas makt. Sedan några år tillbaka äger en snabb förändring av Sverige rum. På område efter område sker samma sak: politisk styrning ersätts med marknad eller marknadsliknande mekanismer. Förändringen handlar i grunden om vilka principer som ska avgöra distributionen av ekonomiska och politiska resurser och därmed i förlängningen fördelningen av så svårgripbara saker som makt, frihet och möjligheten för var och en att förverkliga sitt livsprojekt. Offentliga sektorns omfattning och utseende spelar här, tillsammans med arbetslöshetens storlek, en avgörande roll. Mycket jämlikt Sverige var sannolikt, åtminstone tills för ett par år sedan, västvärldens mest jämlika land. Statistiken är många gånger osäker, men det mesta tyder ändå på att det var och kanske ännu är så. Det torde inte heller råda något tvivel om att det är vår stora och på det hela taget väl fungerande offentliga sektor som gjort jämlikheten möjligt; även om det från flera håll satts i fråga. Den låga arbetslösheten är jämlikhetens grundbult. Den gör att nästan alla är med i arbetslivet, och är samtidigt förutsättningen för en stor offentlig sektor. Men inte bara den låga arbetslösheten är en viktig förklaring utan också den höga förvärvsfrekvensen, inte minst för jämlikheten mellan män och kvinnor. Och på den punkten har offentliga sektorns utbyggnad spelat en avgörande roll. Sverige har världens högsta andel förvärvsarbetande. Det hade vi inte I Schweiz och Danmark till exempel arbetade en större andel av den vuxna befolkningen. Vi låg på samma nivå som Japan och Storbritannien. I Sverige expanderade sedan den offentliga sektorn mer än i något annat västland; och medan andelen sysselsatta stagnerade eller stod still i nästan hela övriga västvärlden så ökade den i Sverige. Andelen sysselsatta växte förvisso också i USA och Kanada, men från en mycket låg nivå och till priset av ökade löneskillnader; deltid, tillfälliga och dåligt betalda kallade The Economist de nya jobben. Jämför man Sveriges utveckling med utvecklingen inom OECD och EG som helhet träder en tydlig bild fram (diagram 1). (diagram 1 här) Massarbetslösheten och de stora neddragningarna på personal inom offentliga sektorn utgör de svåraste hoten mot den svenska välfärdsmodellen, mot jämlikheten. 11

12 3.1.1 Offentliga sektorn omfördelar Sverige har världens mest jämna fördelning av disponibla inkomster, enligt flera undersökningar. Den utan konkurrens viktigaste anledningen till det är vårt transfereringssystem. Enligt en undersökning gjord av Johan Fritzell finns det inget annat västland där så stora byten av position på inkomstskalan äger rum när man jämför faktorinkomsterna (inkomster på marknaden) med disponibla inkomster (kvar i plånboken) som i Sverige. Är det denna utjämning som ensam som skapat jämlikheten i Sverige? I princip finns det två sätt att omfördela pengar, och därmed makt och frihet. Å ena sidan genom att minska inkomstskillnaderna, å andra sidan genom att skapa sektorer där pengarna betydelse minskas. I Sverige har vi tillämpat dem båda. Lika tillgång efter behov och inte plånbok borde ju rimligtvis bidra kraftigt till jämlikheten. Att det är så har emellertid ifrågasatts skrev statsvetaren Bo Rothstein en viktig artikel i tidskriften Tiden där han argumenterade för att de offentligt producerade välfärdstjänsterna borde ersättas med ett peng-system, alltså med en form av transfereringssystem. Han var varken först eller sist med detta påstående, men det är representativt, han har fortsatt att driva kravet och på många områden har man följt hans (och andras liknande) rekomendationer. Ett viktig skäl han angav var att den offentliga tjänsteproduktionen, enligt honom, lett till en socialt pervers fördelningspolitik. Rothstein menade att transfereringar är ett effektivare och säkrare sätt att åstadkomma omfördelning och därmed jämlikhet. Därför, hävdade han, är intäktssidan (skatterna) det avgörande, inte vem som producerar de olika tjänsterna. Emellertid kan man undra hur han vet att fördelningen är så pervers inom den offentliga tjänstesektorn eftersom det knappast finns någon som över huvud taget undersökt saken. Egentligen är det märkligt att det ägnats så lite energi åt att undersöka hur jämlikhetsskapande och omfördelande de offentliga tjänsterna egentligen är. Ett par undersökningar gjordes under 80-talet, där man bland annat konstaterade att tjänstemän i högre grad än arbetare utnyttjar barnomsorg och vuxenutbildning. Förutom att siffrorna är gamla i dag så måste man fråga sig vad de säger. Ty i jämförelse med vad är fördelningen pervers? Med hur det var förut, med hur det är i andra länder, med idealbilden? Eller varför inte, med hur det skulle se ut om vi inte hade någon offentlig sektorn alls? I dag är barnomsorgen nästan fullt utbyggd och fördelningen har därmed blivi jämnare, nästan lika stor andel arbetare som tjänstemän har sina barn i barnomsorgen Offentliga tjänsterna viktiga Ett område där den offentliga sektorn sedan länge satt in stora resurser och där en viktig princip är tillgång efter behov är barn- och mödravård. Sverige är nu mer, tillsammans med Finland och Island, det land i världen som har lägst spädbarnsdödlighet. Det är en direkt effekt av att vi också tillhör de land i världen där en högkvalitativ sjukvård är tillgänglig för alla. Socialt perverst? I produktivitetsutredningen som gjordes för ett par år sedan kunde man läsa följande: Spridningen i kunskaper mellan elever i olika regioner och socialgrupper är mindre i Sverige än i något annat land. Året innan Rothsteins artikel publicerades kunde man i en rapport om det svenska klassamhället från SCB läsa: Framför allt på bostadsmarknaden har en påtaglig utjämning kommit till stånd. Den låga bostadsstandard som rätt stora grupper arbetare hade fram till början av 60-talet är vid 80-talets ingång helt utraderad. Det är förvisso större andel högre tjänstemän som bor i villa än arbetare men klyftan har minskat inte ökat. Utvecklingen har gynnat arbetarklassen, skriver man från SCB. I ett pionärarbete har Johan Fritzell försökt beräkna fördelningseffekterna av de offentliga tjänsterna. Det kan vara värt att dröja något vid den undersökningen eftersom idéen om

13 att offentliga sektorns tjänster i själva verket gynnar medeklassen varit och är vida spridd; och också ligger bakom många förslag om ökade inslag av marknad i offentliga sektorn. Fritzells undersökning är visserligen skakig, dels på grund av osäkra siffror, dels eftersom den enbart visar vilken ekonomisk subvention de offentliga tjänsterna innebär. Hans slutstser är trots det intressanta. De offentliga tjänsterna utjämnar mycket kraftigt horisontellt över livscykeln, skriver han. Det innebär således att offentliga tjänster fungerar omfördelande till barn och gamla, det vill säga precis så som de var tänka. Hur förhåller det sig då med klassaspekten? Enligt Fritzell minskar klasskillnaderna inte alls eller möjligtvis marginellt av de offentliga tjänsterna. Man kan dra tre slutsatser av Fritzells undersökning. För det första att Rothsteins har en konstig tolkning av vad socialt prevers innebär. Offentliga tjänster gynnar inte i första hand över- och medelklassen. För det andra att det troligvis faktiskt äger rum en kraftig utjämning. Om tjänsterna fördelades på en marknad skulle arbetar knappast få tjänster av samma kvalitet (samma värde) som de högre tjänstemännen - vilket faktiskt är vad de får i Sverige. Före det tredje framgår, om man läser Fritzells siffror lite nogrannare, att exempelvis okvalificerade arbetare erhåller offentliga tjänster til ett värde som motsvarar 17 procent av genomsnittsinkomsten, medan högre tjänstemän erhåller offentliga tjänster till ett värde av 11 procent av deras genomsnittsinkomst Ändå mycket kvar Nu ska vi inte måla utvecklingen i alltför ljusa färger. Klass- och könsskillnaderna är fortfarande stora på många områden, hälsa, högre utbildning, bostäder, ekonomiska och politiska resurser. Men det finns inget stöd för tanken att detta skulle förstärkas eller uppräthållas på grund av den offentliga sektorn. Inte på något område jag känner till har ojämlikheten ökat som en följd av offentliga sektorns expansion. På ett flertal områden har det däremot verkat kraftigt utjämnande, nästan aldrig helt utjämnande och på några områden har man, enligt tillgänglig statistik, helt enkelt inte rått på ojämlikheten. Att inbilla sig att man kan komma åt detta genom ett peng-system där alla får en lika stor välfärdscheck är inte annat än ett utryck för naivism. Risken är i själva verket stor att det får omvänd effekt. Hur ska den sjuke arbetaren få den vård han behöver när den friske tjänstemannen är värd lika mycket? Ska vi införa klassgraderade välfärdscheckar? Lita på att läkarna är solidariska? Eller införa behovsprövning av välfärdscheckens belopp? JÄMLIKHETEN OCH FRIHETEN När man inte har pengar är man maktlös. Farbror Melker, Saltkråkan. Man kan alltså i princip bevisa att Sverige är världens mest jämlika land och att detta till övervägande delen hänger ihop med den offentliga sektorns tillväxt, både transfereringar och tjänster. Men hur har det gått med friheten? Hur har det gått med arbetarrörelsens innersta drivkraft, människans befrielse, hennes makt över sitt eget öde? Vi har sett människor förlora sin frihet genom krig och revolutioner, men den kan också förloras genom evolution. Det är vad vi håller på med i Sverige. Året är 1980 och SAF håller kongress. Ordförande Curt Nicolin står i talarstolen och slungar ut sin anklagelse mot folkhemmet och mot offentliga sektorn. Hans anklagelse var ovanligt hård, men har i olika skepnader turnerats runt under 80- talet tills den blivit något av allmängods: offentliga sektorn står i motsats till friheten. Är det verkligen rimlig? Är det troligt att kvinnornas uttåg på arbetsmarknaden, den jämnare tillgången till närmast existentiella och för livet avgörande tjänster, de minskade

14 inkomstskillnaderna har krympt friheten? Kampen om språket I det systemskifte Sverige nu genomgår har ett antal tankefigurer - ett antal uppsättningar sätt att titta på verkligheten - spelat en stor roll. Kritikerna av den offentliga sektorn har till sin hjälp haft eller konstruerat en rad motsatspar (dikotomier) som så att säga hjälper tanken på vägen, som styr både sättet som frågor ställs och besvaras. Man har ställt hel rad viktiga företeelser (både för den svenska modellen och rent mänskligt) mot varandra: jämlikhet och tillväxt, omfördelning och skaparkraft, den stora världens kyla och den lilla världens värme, byråkrati och marknad... Därmed har man också fått det att framstå som om mer av det ena automatiskt innebär mindre av det andra.vårt språk skulle förvisso vara omöjligt utan motsatspar, ja frågan är om vi alls kan tänka utan dem. Men inte är det väl säker att alla motsatspar verkligen är motsatspar, åtminstone inte för alla människor? Även språket är inblandat i den kamp om makt och resurser som hela tiden pågår mellan olika klasser och olika grupper i samhället. En viktig ingrediens i den politiska debatten är kampen om vems syn på verkligheten som ska dominera, vems faktiska upplevelse av hur olika företeelser står i motsats till varandra som ska utgöra grunden i vår bild av verkligheten. Därmed existerar också en kamp om motsatsparen. I debatten och kampen om den offentliga sektorn vara eller icke vara har uppsättningen jämlikhet och frihet spelat en på många sätt avgörande roll. Runt tankefiguren att jämlikhet och frihet är varandras motsatser har spunnits ett nät av anklagelser mot den offentliga sektorn: den kringskär människors handlingsutrymme. Kampen för jämlikheten har haft ett pris, menar man, nämligen minskad frihet. I stället för befrielse har det starka samhället, folkhemmet, klientifierat, passiviserat och gjort människor omyndiga. Faran med att slänga sig i de abstrakta begreppens lianer är dock att man mer eller mindre omedvetet dras med i den definitionsmakt som för tillfället råder, i det innehåll som bara samhället kan fylla de abstrakta begreppen med. Det räcker inte att tala stort om till exempel frihet. Man måste fråga sig vems frihet? På vilka villkor? På vems bekostnad? Ställer man frågorna på det sättet börjar ett annat ljus att lysa över orden jämlikhet och frihet. Finns det några som fått sin frihet inskränkt genom den svenska modellens utveckling? De starka, de med mycket pengar och makt, de har fått sitt handlingsutrymme kringskuret. De har inte kunnat sätta guldkant på sin välfärdskonsumtion, inte inom välfärdssektorn kunnat manifestera sin status. Att kritiken av den offentliga sektorn hämtat näring och kraft ur detta förhållande är inte att förvåna. Det har man tidigare också varit helt på det klara med inom socialdemokratin skriver man exempelvis i kongressrapporten Framtid för Sverige: De sociala reformerna och utbyggnaden av den offentliga sektorn innebar i grunden en förändring av styrkepositionerna i samhället: resurser, både i form av pengar och makt, fördes över från företags- och kapitalägare till de organ, som var medborgarnas gemensamma. Den konservativa kritiken mot reformerna uttryckte protesterna från de grupper, som på detta sätt förlorade makt och privilegier. På samma sätt utgör dagens konservativtkapitalistiska attacker på den offentliga sektorn ett försök att återfå dessa förlorade privilegier. Bakom den beskrivningen ligger en helt annan syn på hur jämlikhet och frihet står i relation till varandra. De intressen och erfarenheter arbetarrörelsen kanaliserat har fyllt de abstrakta begreppen med ett annat innehåll: jämlikhet och frihet betingar i själva verket varandra - utan det ena inte det andra.

15 3.2.2 Demokrati och jämlikhet Frågan rör arbetarrörelsen själva grundintuition, dess fundament och existensberättigande. Människors lika värde kan enbart förverkligas om de ekonomiska resurserna och i slutändan makten över samhället och var och ens eget liv fördelas lika. Ingen utom ett litet fåtal kommer kunna förverkliga sina enskilda livsprojekt om det är just det alla satsar på. Friheten kan enbart förverkligas via jämlikhet. Men hur ska det gå till? Hur ska jämlikheten kunna ökas? Både produktionen och kapitalbildningen innehåller starka krafter för att bekräfta och öka ojämlikheten. Var man råkar födas, vilka föräldrar man begåvas med avgör i stor utsträckning redan från början var i samhället man ska hamna. Den ojämna förmögenhetsfördelningen, skillnaden mellan att ha kapital och enbart sin arbetskraft att ställa till marknadens förfogande, de extremt olika villkor som gäller beroende av var i produktionen man får sin utkomst, allt går emot jämlikheten. Listan kan göras oändligt. Så länge produktionen och förmögenhetsbildningen ser ut ungefär som i dag så kan marknaden omöjligt skapa jämlikhet; marknaden är inte ens en neutral bytesmekanism så länge maktförhållandena i samhället är ojämlika. Finns det då något annat sätt att koordinera handling än marknaden som skulle kunna verka utjämnande? Ja, demokrati är i grunden en princip för att samordna handling som är fullständigt jämlik. En person en röst. Nu kan man ju invända att det är orättvist att jämföra marknaden som den verkligen ter sig med demokratins ideal. Demokrati är inte heller så rosenskimrande på riktigt. Skillnaden är emellertid att trots att den ideala marknadsmodellen förutsätter att köpare och säljare i bytessitutionen är jämlikar så innehåller marknaden ingen mekanism som ser till att det verkligen är så. Det gör däremot demokratin, nämligen demokratin i sig själv. Demokratin är på en och samma gång ett mål och ett medel att uppnå det målet. Inte ens om alla tilldelades exakt samma ekonomiska resurser (mängd röster) skulle marknaden kunna beskrivas som demokratisk. Marknaden är ett dynamiskt system för omfördelning och därför skulle den jämna fördelningen inte hålla i sig länge till, några skulle vinna och några förlora och därmed skulle rösterna (pengarna) vara ojämnt spridda på nytt och det demokratiska elementet vara borta. En väl fungerande demokrati tenderar således att driva fram jämlikhet därför att demokrati i grunden bara kan fungera om samhället är jämlikt, om alla kan delta på lika villkor. Slutsatsen blir på sätt och vis en rundgång. Ett samhälle kan bara bli mer demokratiskt genom ökad jämlikhet, och det kan bara bli jämlikare via de demokratiska institutionerna. Hur de demokratiska institutionerna exakt ska se ut är svårare att säga - därav konflikterna lokalt-centralt, representativ-direkt, parti-folkrörelse. Men en sak kan man nog slå fast. Bara den formaliserade procedur som tillerkänner varje människa samma värde och samma tyngd i besluten fördelar makt på ett radikalt annorlunda vis än marknaden: omröstning baserad på offentlig förnuftig debatt. Valet mellan marknad och politik är i denna mening, som principer för att samordna handlande, ultimativt. Vill man således öka jämlikheten måste demokratins kretsar ökas, de områden som antingen kontrolleras av demokratin eller själv verkar enligt demokratins grundläggande princip, en man en röst, utvidgas. Och på den punkten är den svenska modellen, folkhemskapitalismen, det hittills mest lyckade exemplet som går att uppbåda. Ja, den svenska välfärdsstaten är en oavslutad (men hotad) och oerhört modern vision om människans befrielse. Genom dess förmåga att öka jämlikheten har den också ökat och omfördelat friheten så att fler fått makten över sina egna liv VISST HAR VI BLIVIT FRIARE Svenskarna är mentalt handikappade...välfärdsstaten har misslyckats, människorna har

16 passiviserats...de är offer för socialdemokratisk hjärntvätt...det sovande folket. Fredrik Reinfeldt, MUF. Det starka samhället drevs för långt. Systembyggande blev ett självändamål...medborgaren blev klient i stället för myndig. Och närheten till makten försvann i kommunhusens Kafkakorridorer. Karl-Petter Thorwaldsson, SSU. I en undersökning från 1986 av sociologen Stefan Svallfors menade 52 procent av svenska folket att den offentliga sektorns bidrag och tjänster ökat människors valmöjligheter (diagram 2). En annan sociolog, Rolf Å. Gustafsson, visar att trots att 27 procent 1990 kände till rättigheten att byta vårdcentral i Stockholms läns landsting utnyttjade bara två procent den kände 47 procent till sin rättighet på området, tre procent bytte vårdcentral. Ja, det är på många sätt märkligt att just frihet fått sådana dimensioner i debatten. Få välfärdsstater är ju lika konsekvent uppbyggda på idén om individuell autonomi som Sverige. Nästan alla våra välfärdssystem är kopplade till den enskilda personen, inte till familjen eller till arbetet som är så vanligt i andra västländer. Både kampen för full sysselsättning och för hög sysselsättningsfrekvens bygger på den huvudtanken: att varje person ska ha makten över sitt eget liv. I Sverige är exempelvis andelen kvinnor som är ekonomiskt beroende av sin man drastikt lägre än i övriga västvärlden. Att en rad välfärdstjänster nu mer utförs i den offentliga sektorn i stället för inom familjen har ju också inneburit en frigörelseprocess för främst kvinnorna. Genom offentliga sektorn har familjelivet avlastats en del av den ofta tunga omsorgen om gamla och barn. Beroendet av varandra har minskat när de många gånger instrumentella tjänsterna lagts utanför familjelivet och därmed har också öppnats för ökad intimitet. Att dessa tjänster således finansieras och produceras genom det offentliga har rimligen inneburit att friheten spridits. Det existerar trots det en utbredd föreställning om att det lett till att människor passiviserats, att de inte längre tar ansvar för sina liv och att samhället anonymiserats. De undersökningar som gjorts, däremot, talar ett annat språk. Svenska folket umgås till exempel mer med sin släkt och sina vänner än tidigare. I boken Vardagens villkor skriver forskarna appropå detta att det är viktigt att notera att föreställningarna om det att det sociala och själsliga livet utarmats i takt med att de ekonomiska förhållandena förbättrats inte får något stöd. Förekomsten av social isolering i form av få kontakter med släktingar och vänner har halverats mellan 1968 och I en nyligen genomförd undersökning ville 86 procent av de äldre i Sverige att offentliga sektorn ska ha ansvaret för äldrevården. Gamla människor föredrar intimitet på avstånd skriver äldreforskaren Marta Szebehely, man vill inte vara beroende av sina barn i fråga om omfattande och intima omsorgsuppgifter. Vilket inte alls beror på dålig kontakt mellan generationerna. Nej, det är inte i Norden som gamla människor känner sig som mest ensamma - det är i Spanien, Italien, Portugal och Grekland. Likadana blir resultaten om man försöker sig på konsten att mäta civila dygder. Även här ligger Sverige i topp när det gäller sådana saker som röstdeltagande, tidningsläsande, medlemskap i föreningslivet och betraktar vi det över tid ser vi att de civila dygderna ökat under samma tid som offentliga sektorns stora tillväxt ägde rum (se tabell 1). Tabell 1 Medborgarnas aktivitet på några områden 1968 och 1987 {\AA}r Själv författa skrivelse 45,1 68,5 Skrivit insändare 10 20,4 Talat inför möte 24,1 40,5 Medlem i pol. parti 12,7 14,8

17 Besöker ofta släktingar Besöker ofta vänner Läser böcker(brukar) G{\aa}r p{\aa} restaurant(") Delta i studiecirklar/kurser Läser regelbundet morgontidning - 92* Källa: Medborgarnas makt. * Trendbrott? Aktivitet inom föreningslivet är ungefär lika stor nu som förr. Betraktar vi exempelvis föreningslivet i Katrineholm i dag och på 50-talet ser vi att de enda större förändringarna är en drastisk minskning av nykterhetsrörelsen och ett oerhört kraftigt uppsving för den allomfattande föreningsbetekningen ännan (se tabell 2). Tabell 2 Andel av de arbetande som är medlem i föreningar i Katrineholm 1950 och 1988 {\AA}r Fack Politiks part Idrott Nykterhet 3 1 Annan Källa: Industrisamhälle i omvandling. Det rimligaste sättet att tolka detta är att den offentliga sektorn har lett till i högre grad myndiga individer och att fler nu mer kan förverkliga sina livsprojekt. En stor offentlig sektor är inte bara ett sätt att bryta udden något av den ojämlikhet som skapas på marknaden, utan utgör också det civila samhällets bästa värn Maktfullkomlig utredning 1989 fick sig dock denna föreställning, som tidigare varit utbredd åtminstone inom arbetarrörelse, en allvarlig knäck genom en delundersökning till maktutredningen. I ett försök att uppskatta hur människor upplevde makten över sin situation i sex olika medborgarroller konstaterade man nämligen att folk var som minst missnöjd och upplevde sig ha störst möjlighet att påverka i sin egenskap av konsument (av kapitalvaror). Mot offentliga sektorn tyckte man sig se ett utbrett missnöje. Den tysta vanmakten, slog man fast är relativt vanligast inom sjuvårdsområdet. Och inom skolan har, menade man, föräldrarna över lag en mycket negativ bedömning när det gäller möjligheten att påverka undervisning, skolmiljö eller valet av skola. Man bör ta resultaten på stort allvar. Redan om det bara är några som kommer i kläm utgör det en brist. Och om vanmakten verkligen är så utbredd som undersökningen gör sken av då är det allvarligt. Emellertid bör man också vara mycket försiktig när man tolkar resultaten, undersökningen innehåller nämligen några svaga punkter. Först och främst är det tveksamt om man kan tolka det så att folk i allmänhet är missnöjda med sin situation. Majoriteten är i stort sett nöjd i inom samtliga medborgarroller utom arbetslivet. Missnöjet rör sig i det nedre registret (diagram 3). Dessutom är hela frågan tendensiöst utformad. På en skala från noll till 10 har man nämligen bara haft en möjlighet att uttrycka att man är nöjd, men hela tio möjligheter att uttrycka sitt missnöje. Undersökarna har så att säga antytt för de intervjuade att det finns 10 gånger starkare skäl att vara missnöjd än att vara nöjd. Alla statistiker vet att det sätt som frågorna formuleras på har stort inflytande.

18 (Diagram 3 här) Även frågan om hur folk upplever sin möjlighet att påverka inom olika meborgarroller är problematisk; och där kapitalvaruinköp fick ett starkt utslag och skolan ett väldigt lågt utslag (diagram 4). Man har nämligen ställt hypotetiska frågor om i vilken utsträckning folk tror att det är möjligt att påverka. En annan bild träder emellertid fram om man studerar hur många av de som faktiskt tagit ett initiativ som också uppnått resultat. Mellan 60 och 80 procent av dem som försökt påverka har också lyckats med det. 71 procent av de som försökt påverka skolan har lyckats, motsvarande siffra för kapitalvaruinköp är 77 procent. (Diagram 5.) Och hur ska vi tolka att så stor andel som 80 procent av de som försökt påverka sin situation inom arbetet också lyckats? Att medborgarna har som störst makt över sin situation inom arbetslivet - fältet för drömmarnas förverkligande? Svagheten är dessutom att man inte frågat om folk verkligen upplever ett stort behov av att som konsument vara med och påverka t ex sjukvården och skolan. (Diagram 4 och 5 här) Det är intressant att jämföra medborgarundersökningen med den redan refererade undersökningen av Svallfors, som gjordes året innan medborgarundersökningen. I den menade 92 procent att skattemedlen till sjukvården borde ökas eller vara oförändrade. 92 procent svarade samma sak vad gäller stöd till äldre, 88 procent vad gäller barnomsorg och 93 procent vad gäller grund- och gymnasieskolan. Det är svårt att tolka detta som någon förtroendekris för den offentliga sektorn. På frågan vem som ska producera tjänsterna svarade i runda tal 80 procent att stat och kommun skulle göra det (förutom barnomsorg), ca 10 procent ansåg att privata företag skulle ta över, medan någon enstaka procent ansåg att kooperativ, fackföreningar eller välgörenhetsorganisationer vore lämpliga. (Tabell 3) Tabell 1. Attityder till frågorna om mängden skattemedel som går till olika verksamheter ska ökas, minskas eller vara oförändrade, samt till vem som ska sköta servicen (1986/1992). Resurserna bör Stat och kommun privata företag familj ökas (86/92) Sjukv{\aa}rd 47 / 53% 83 / 78 % 9 / 14 % UtbildningStöd 32 / 50%37 / 85 / 82 %76 / 8 / 11 %5 / / 5 % till äldre 60% 76 % % Källa: Stefan Svallfors, Vem älskar välfärdsstaten? (Arkiv, 1989) & Den stabila välfärdsopinionen (Umeå 1992). Det är således ytterst tveksamt om maktutredningen verkligen visat att vanmakten inför offentliga sektorn är utbredd i Sverige. Ännu mindre visar den att folk upplever att de har stor makt över sina liv som konsumenter och liten makt över sina liv som brukare av offentliga tjänster. Allra minst visar den att det skulle finnas någon stor längtan efter ökad konsumentstyrning à la marknad. I en grundläggande mening är hela jämförelsen skev, det är som att jämföra äpplen och päron. Idén med offentliga sektorn är ju att den i första hand ska vara politiskt styrd, att människors inflytande över den ska gå via den representativa demokratin. På marknaden däremot får ju var och en göra så gott han kan med de - små eller stora - resurser man har. Det är på sätt och vis självklart att en majoritet säger att de är nöjda med sina inköp. Om de inte skulle göra det skulle de ju underkänna sig själva NÄR VALFRIHETEN KOM TILL BYN Förr fick vi inte välja mellan pest eller kolera - då hade vi det bara bra.

19 Susanne Ulvan, trebarnsmamma i Linköping. För den som inser att jämlikhet och frihet faktiskt hänger ihop och betingar varandra finns det starka skäl att vara orolig för det systemskifte som rullar genom Sverige. På område efter område skiftas nämligen fokus från den demokratiska arenan till olika typer av marknadsliknande styrformer, från representativ demokrati till styrning genom kundval. Privatisering i dess strikta mening - det vill säga både av finansiering och produktion - förekommer knappast. Den gemensamma finansiering står ännu i stort sett oanfrätt. De avgörande förändringarna äger i stället rum i själva produktionsledet. Den offentliga sektorns tjänster ligger därmed fortfarande i en grundläggande mening inom den politiska demokratins omkrets, den representativa demokratin sätter fortfarande de yttre ramarna. Men samtidigt leder introduktionen av marknadsmekanismer till att demokrati som organisationsprincip urholkas, demokratins räckvidd försvagas. Och där demokratin försvagas kommer marknaden med sina dynamiska och ojämlikhetsskapande krafter in. Det märkliga är att det i slutet av 80-talet och i början av 90-talet utvecklades en form av konsensus inom den politiska eliten att det inte var så viktigt vem som utförde de olika välfärdstjänsterna. I bland andra de socialdemokratiska budgetpropositionerna kan man från 1989 följa hur en tanke på att skilja mellan beställaren och utföraren tar form och 1991 slår man fast att den offentliga sektorn måste utsättas för mer marknadsliknande lösningar. I en statlig utredning från samma år om kooperativa lösningar menar man att det från politisk ståndpunkt är relativt ointressant om de offentliga tjänsterna produceras i egen organisation eller av någon utomstående Högern vet vad de vill Men om nu huvudmannaskapet över den offentliga produktionen är så ointressant, varför har man från moderaterna och SAF ägnat denna fråga sådan energi? Deras konsekvens och långsiktiga strategi på det här området är beundransvärd och samtidigt viktigt att studera och dra konsekvenser av om man inte vill spela dem rakt i händerna. Tyvärr har utvecklingen under 80-talet till stor del just gjort det. I en skrift från 1986, Anders Johnsons,Släpp tjänsterna loss, redovisar man från SAF öppenhjärtligt hur denna strategi ser ut. Själva grundfrågan är hur det ska gå till att få människor att efterfråga privata välfärdstjänster. Hur ska man då få gehör för besparingar och nedskärningar, vilket ju är förutsättningen för att folk ska få behov av privata tjänster? Ett sätt att skapa balans mellan utgiftsivrarna och sparvänliga grupper är att flytta ner ansvaret på lokal nivå, skriver han och fortsätter: Öm utgifter som gynnar vissa lokala grupper finansieras centralt, kommer nämligen kostnaderna att kunna spädas på många fler. På lokal nivå blir det mycket svårare. Strategin bör vara att gå stegvis fram. Först skapas utrymme för alternativ och sedan används dessa alternativ som en hävstång för förändring. På kort sikt innebär detta ofta att den offentliga finansieringen bibehålls men att utrymmet för privat produktion ökar. Exempel på stegvisa åtgärder är entreprenader, dragningsrätter (service-checkar) och avreglering av monopolskydd. Just den strategi som Johnsson rekommenderar har sedan genomförts under senare delen av åttiotalet och de första åren av nittiotalet. Att det här skulle vara ointressant ur demokratins och jämlikhetens perspektiv är för mig ofattbart. I en utredning om konkurrens i den offentliga sektorn från ödesåret 1991 kommenterar man införandet av beställarutförarorganisationer på följande vis: Huvudprincipen bakom den nya organisationsformen indikerar en färd mot det fulländade politiska företaget - Kommunen AB. Statsvetaren Olof Petterson konstaterar med anledning av införandet av olika peng-system att detta

20 steg innebär en mer eller mindre fullständigt genomförd avkommunalisering och privatisering. Trots att det offentliga således fortfarande utgör kassakistan är det svårt att se att de gemensamma angelägenheterna verkligen skulle vara gemensamma längre, därmed har de inte heller med demokratiska beslut att göra. På flera sätt är detta kanske en hårddragning av utvecklingen, men den visar åt vilket håll vi är på väg. Tyvärr är utvecklingen extremt svåröverskådlig. I första hand därför att den äger rum bortom riksnivå ute i våra många kommuner och där på en mängd olika sätt. Men kanske ännu mer därför att det inte bara är en process som pågår, utan flera. Det är ofta svårt att peka exakt på vad det är i förändringarna som får dåliga konsekvenser. Säkerligen finns det en del bra reformer som genomförs, säkert utnyttjas resurserna bättre på sina håll, säkert skulle en del förändingar om de varit de enda som genomförts på det hela taget inte inneburit så mycket. Men så som systemskiftet nu genomförs tyder mycket på att de dynamiska effekterna pekar i övervägande negativ riktning. Systemskiftet kan i princip renodlas i tre komponenter: decentralisering, marknadsinspirerade förvaltningsformer och besparingar. I egentlig mening är det bara marknadsinspirationen som utgör ett systemskifte, men besparingarna och decentraliseringen har fungerat som tvångskraft och olja i maskineriet Decentraliseringen Problemet med decentraliseringen kan sammanfattas i begreppet målstyrning. Tanken bakom målstyrning är att politikerna främst ska ägna sig åt att ställa upp de övergripande målen för den offentliga verksamheten, medan de praktiska besluten ska fattas av de lokala polititikerna/producenterna. Svagheten med målstyrning är dock att man riskerar att förlora styrkraft. Genom att inte formulera innehållsliga regler frånhänder sig politikerna på många sätt kontrollen. En svårighet är att de generella målformuleringarna ofta inte innehåller några kriterier på vad ett gott förverkligande av målen verkligen innebär. Dessutom kräver uppföljningen att en ny byråkratisk apparat byggs upp. Det kanske allvarligaste problemet är dock att det blir svårare att se till att alla garanteras samma kvalitet och utbud i offentliga sektorn över hela landet och i alla kommundelar. Därmed hotas jämlikheten. När det kombineras med kraftiga besparingar, som nu, så ökar givetvis fördelningskonflikterna och, har det visat sig, de som ligger sämst till är de som redan ligger sämst till Marknaden kommer G De olika marknadsinspirerade förvaltningsformerna utgör på många sätt en radikalisering av målstyrning, framför allt beställar utförar-modellen, genom att man ökar avståndet mellan målformulerarna och utförarna och samtidigt inför konkurrens om de offentliga medlen som ett mellanled. Samma problem som yttrade sig med målstyre går därför igen, men i förstärkt form. Vad gäller entreprenader är det väl känt att själva kontraktsskrivandet är oerhört komplicerat, och ju mer socialt komplex en tjänst är desto svårare blir det. Kontrollen av hur väl entreprenaden uppfyller de övergripande politiska målen blir här ännu otympligare. Det är en historiens ironi att John Stuart Mill redan på 1800-talet uppmärksammade och varnade för den stora kontrollapparat som måste byggas runt ett system för offentlig entreprenadupphandling. I längden finns också risken att beställarkompetensen urholkas när produktionen inte längre sker i egen regi. Att riskerna för stora skillnader mellan olika kommuner och kommundelar ökar säger sig själv eftersom den övergripande kontrollen minskar - entreprenörerna får ju större

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Presentation vid konferens Eldreomsorg i Norden, Oslo 4 juni 2015 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet marta.szebehely@socarc.su.se

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem.

Och detta för mig in på ett av den generella välfärdens problem. Tack så mycket! Att svara på vad Timbro tycker om framtidens välfärd är en rätt öppen fråga, men jag ska göra mitt bästa. Och för att det ska bli lite mer konkret tänkte jag försöka avgränsa diskussionen

Läs mer

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning

Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Framtiden börjar nu #nr Förslag Avsändare Stöd av 255 Rad 8-16 Stryk Rad 8-16: ändra till SSU kämpar för jämlikheten. Vi kämpar för alla människors lika värde för en

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens Nya värderingar, nytt samhälle?, Stockholm, 7 december

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

= = = = = = = = = = =

= = = = = = = = = = = e~êëáíì~íáçåéåñöêìíë~íí~ ÖêìééÉêé ~êäéíëã~êâå~çéåääáîáí Ä ííêéãéçêéöéêáåöéåë éçäáíáâ\ ^êäéíëã~êâå~çëéçäáíáëâê~ééçêíñê åiáäéê~ä~ìåöççãëñöêäìåçéímtlmu ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq fkibakfkd Regeringen gick

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

Perspektiv på jobbskatteavdraget

Perspektiv på jobbskatteavdraget 2008-09-19 Harald Niklasson Perspektiv på jobbskatteavdraget I Sverige råder numera ett betydande samförstånd mellan de politiska partierna om huvuddragen i den rådande roll- och ansvarsfördelningen mellan

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Ett långt brev... Diskussionshäfte. Av Bo Elmgren

Ett långt brev... Diskussionshäfte. Av Bo Elmgren Ett långt brev... Av Bo Elmgren Tillsammans kan vi göra så mycket Samhällskritiken är livlig. Och den är viktig. Men den stannar ofta vid just bara kritik. Betydligt oftare än som sker borde den få en

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt MÖJLIGHETERNAS TÄBY Allmänt Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? I Täby har Moderaterna genom flera mandatperioder av egen majoritet kunnat forma politiken utan att ta hänsyn till andra partier.

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro 2006-09-11 Alla ska med Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro Socialdemokraterna ÖREBRO Sammanställd av: Eva-Lena Jansson (s), förste vice ordförande

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Frågeformulär inför Valet 2014

Frågeformulär inför Valet 2014 Frågeformulär inför Valet 2014 Kommun/Landsting: Kiruna kommun och Norrbottens län Parti: Knegarkampanjen Svarande: Tommy Hjertberg Svara endast: JA eller NEJ 1. Kommer ditt parti att se till att Kommunalarna

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Motion till riksdagen 1987/88:A221 av Lars Werner m. fl. (vpk) Motion till riksdagen 1987/88: av Lars Werner m. fl. (vpk) om allas rätt till arbete Arbetslöshetsstatistikens baksida Sverige lever i dag i slutskedet av en högkonjunktur- en högkonjunktur som har gått

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.

Jobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer