EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN FJORTONDE ÅRSRAPPORTEN OM STRUKTURFONDERNAS GENOMFÖRANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN FJORTONDE ÅRSRAPPORTEN OM STRUKTURFONDERNAS GENOMFÖRANDE"

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2003)646 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN FJORTONDE ÅRSRAPPORTEN OM STRUKTURFONDERNAS GENOMFÖRANDE

2 Allmän sammanfattning Under 2002 slutfördes programplaneringen för mål 2, men även för gemenskapsinitiativen. Programmen har i allmänhet kunnat genomföras i en tillfredsställande takt, jämförbar med takten under föregående programperiod. De första arbetsmomenten knutna till halvtidsöversynen inleddes i slutet av år 2002 för att resultaten från utvärderingen skulle vara tillgängliga under andra halvåret Vid ett ministermöte som kommissionen ordnade den 7 oktober 2002 kunde medlemsstaterna bedöma kommissionens konkreta förslag till förbättring av strukturfondernas förvaltning. Förslagen skulle dels vara ett svar på en upprepad begäran från medlemsstaterna om en enklare förvaltning av strukturfonderna, dels minska den tröghet i förfarandena på både nationell nivå och gemenskapsnivå som är ett viktigt skäl till programmens långsamma start. Slutdatum för inlämnande av ansökan om slutlig utbetalning för programperioden var den 31 mars I slutet av 2002 hade dock inte många åtgärder avslutats. Likaså iakttogs endast i ett fåtal fall tidpunkten juni 2002 för insändande av dokumentation för åtgärdernas avslutande. ERUF Beträffande mål 1 är genomförandetakten tillfredsställande, och automatiska återtaganden enligt N+2-regeln 1 har kunnat undvikas. Det finns dock stora variationer i takten från region till region och även inom ett och samma program. En analys av programkomplementen visar att 1/3 av stödet från ERUF går till projekt som avser produktiva investeringar och 2/3 till projekt för basinfrastruktur. Takten i genomförandet av projekten är lägre för mål 2 än för mål 1, då programplaneringen för mål 2 avslutades först år 2002 genom att de sista programmen antogs och kommissionen tog emot programkomplementen. Denna mera utdragna programplanering beror främst på förfarandet för avgränsning av stödberättigade områden. Översvämningar har gjort att Tyskland och Österrike delvis måst revidera sina program. Det är intressant att notera att stödets fördelning mellan produktiva investeringar (2/3 av stödet) och basinfrastruktur (1/3 av stödet) är exakt den motsatta mot fördelningen för mål 1. 1 Enligt artikel 32.2 i förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna skall kommissionen automatiskt återta de delar av åtaganden som inte genomförts vid utgången av andra året efter åtagandet. 2

3 EUGFJ Genomförandetakten för de mål 1-program som medfinansieras av EUGFJ är på det hela taget tillfredsställande (19,1 %), även om den är något lägre än genomsnittet för strukturfonderna. Fyra program (NL, UK, IRL) riskerar dock att drabbas av automatiska återtaganden enligt N+2-regeln på grund av otillräckliga utbetalningar. Stödet från EUGFJ 2 inom mål 1 fördelar sig på följande sätt: 45,5 % för omstrukturering av jordbrukssektorn (i huvudsak investeringar i jordbruksföretag och bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter), 41 % för miljö och skötsel av naturområden och 13 % för utveckling och diversifiering av näringslivet på landsbygden. ESF Inom mål 3 koncentrerar sig ESF på att stödja den europeiska sysselsättningsstrategin. Åtgärderna fördelar sig dock på samtliga de fem politikområden som anges i ESFförordningen. De viktigaste åtgärderna avser främjande av återinträde på arbetsmarknaden för arbetslösa och personer som står utanför denna. Genomförandet av åtgärderna går i allmänhet bra och i en takt som har gjort det möjligt att hämta in de ursprungliga förseningarna i antagandet av programmen. På två undantag när har automatiskt återtagande inte varit aktuellt. Vid de årliga mötena har ett stort antal medlemsstater deltagit i djupgående diskussioner om sambandet mellan Europeiska socialfondens program, den europeiska sysselsättningsstrategin och de nationella handlingsplanerna för social integration. FFU År 2002 präglades av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) som rådet fastställde den 20 december Målen för den gemensamma fiskeripolitiken reviderades och orienterades om mot ett hållbart utnyttjande av levande akvatiska resurser på grundval av dels välgrundade vetenskapliga yttranden och försiktighetsprincipen i förvaltningen av fisket, dels ett hållbart vattenbruk. Förvaltningen av fisket kommer i framtiden att på ett bättre sätt kunna säkerställa sektorns långsiktiga livskraft genom ett hållbart resursutnyttjande. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari De ersätter de grundregler som styrt den gemensamma fiskeripolitiken sedan 1993 och ändrar på väsentliga punkter den förordning om strukturåtgärder inom fiskesektorn som genomförs av fonden för fiskets utveckling (FFU) 3. Bland viktigare ändringar som reformen medför kan nämnas att stöd till förnyelse av fiskefartyg och till permanent överföring av fiskefartyg från gemenskapen till tredje land inte längre kommer att kunna beviljas från 2005 års ingång. Stöd till modernisering av fiskefartyg kommer att ges endast till fartyg som är minst fem år gamla. Det skall syfta till att förbättra säkerheten, produktkvaliteten eller arbetsförhållandena, införa mera selektiv fisketeknik eller utrusta fartygen med övervakningssystemet VMS. Det får inte öka fartygets fångstkapacitet. 2 3 Procenttalen avser utvecklings- och garantisektionerna vid EUGFJ. Kompletterande åtgärder (förtidspension, mindre gynnade områden, miljöåtgärder i jordbruket och skogsplantering) inom mål 1 finansieras av garantisektionen. Förordning (EG) nr 2369/2002 av den 20 december 2002 om ändring av förordning (EG) nr 2792/

4 Reformen medför också bättre villkor för medlemsstaternas stöd till fiskare och redare som tillfälligt måste upphöra med fisket. Omställningsstödet till fiskare utvidgas till diversifiering mot annan verksamhet, men de kan fortsätta att fiska på deltid. Gemenskapsinitiativ Bland totalt 72 Interregprogram godkändes under av de 18 program som återstod att godkänna. Genom dessa godkännanden har det interregionala samarbetet kunnat påbörjas konkret med inledandet av en första infordran av förslag på EU-nivå. Interactprogrammet, som syftar till att effektivisera genomförandet av Interreginitiativet, antogs under året. Dessutom antogs år 2002 alla programmen i gemenskapsinitiativet Leader+, vars styrkommitté höll sitt första möte i november. Inom ramen för Urban antogs programmet Urbact som syftar till att underlätta utbyte av erfarenheter och god praxis mellan städer som har deltagit i tidigare versioner av Urban. 4

5 FJORTONDE ÅRSRAPPORTEN OM STRUKTURFONDERNAS GENOMFÖRANDE ÅR ÖVERSIKT 1.1. Mål 1 ERUF År 2002 tillämpades för första gången den så kallade N+2-regeln. Enligt denna skall kommissionen automatiskt återta de delar av åtaganden som inte genomförts vid utgången av det andra året efter åtagandeåret. I stort sett är genomförandetakten tillfredsställande, varför automatiska återtaganden kunnat undvikas. I genomsnitt uppgick takten för verkställande av betalningar vid utgången av år 2002 till 21,5 % av det totala beslutade stödet. Per medlemsstat varierar talen från 7 % i Nederländerna till 36 % i Irland, men hälften av medlemsstaterna ligger i intervallet %. Genomförandetakten varierar dock starkt från region till region, mellan programmen och inom samma program. Åtgärder för att bygga ut infrastrukturen gör i allmänhet goda framsteg, medan sådana där den privata sektorn medverkar går långsammare. Detta beror delvis på den ekonomiska konjunkturen under Enligt mottagna årsrapporter varierar genomförandetakten (medelsanvisning och betalningar till projekten) starkt. Vissa regioner har redan tilldelat projekten 2/3 av de tillgängliga medlen (B, SF, SV), och betalningarna håller också en stadig takt. Ändringarna i SPD är relativt begränsade. Till största delen är de en följd av att rådet den 28 juni 2001 antog en ändring av förordningarna (EG) nr 1260/99 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna, (EG) nr 1257/99 om landsbygdsutveckling och (EG) nr 2792/99 om fiskerisektorn, så att takten i insatserna kunde höjas i de yttersta randområdena. En analys av programkomplementen visar att stödet från ERUF fördelar sig med 1/3 till produktiv verksamhet och 2/3 till basinfrastruktur. Den största andelen, 31 % av det totala stödet, går till transportinfrastruktur. Därefter kommer stöd till små och medelstora företag och hantverksföretag, 16 %, och miljö (vatten, avfall etc.), 13 %. Den stora sektorn FoU, telekommunikation och informationssamhället tar hand om 12 % av ERUF-stödet 4, medan social infrastruktur och folkhälsa får 6 %. Samtliga medlemsstater har inlett arbetet med halvtidsöversynen. I de regioner som kommit längst har avtal redan slutits med utvärderare. 4 Detta stöd ingår i den första delen av Lissabonstrategin (att främja omställning till en kunskapsbaserad ekonomi, särskilt genom investeringar i informations- och kommunikationsteknik på FoU-området). Den del av ERUF:s totala stöd som anslagits till dessa områden bör beräknas med hänsyn till att flertalet komplement utarbetades innan Lissabonstrategin utformades (i mars 2000). 5

6 EUGFJ Takten i genomförandet är allmänt sett tillfredsställande, även om den är något lägre än genomsnittet för strukturfonderna. De sammanlagda betalningarna uppgick i genomsnitt till 19,1 % av det totala beslutade stödet vid utgången av år 2002, mot 21,8 % för samtliga strukturfonder. I medlemsstaterna varierar genomförandetakten mellan 7,8 % (Nederländerna) och 29,2 % (Österrike). Genomförandetakten i Tyskland, 25 %, hör till de högsta och programmen där verkar inte ha påverkats av översvämningarna. Fyra program, Flevoland (Nederländerna), Highlands och Islands (Förenade kungariket). Border, Midland and Western Region (Irland). Southern and Eastern Region (Irland) har inte kunnat styrka betalningar på ett godtagbart sätt och riskerar därför att motsvarande del av åtagandet återtas. Beträffande de två sistnämnda programmen har de irländska myndigheterna ansökt om undantag för force majeure till följd av effekterna av mul- och klövsjukan. Kommissionen granskar nu ansökan. Programkomplementen visar att stödet från EUGFJ 5 är fördelat på följande sätt: 45,5 % till omstrukturering av jordbrukssektorn (investeringar i jordbruksföretag, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter), 41 % till miljö och skötsel av naturområden och 13 % till utveckling och diversifiering av näringslivet på landsbygden. Åtgärder knutna till halvtidsöversynen har inletts, och resultaten väntas bli tillgängliga enligt uppgjorda tidsplaner. FFU På det hela taget är takten i genomförandet tillfredsställande och ligger på genomsnittet för fonderna. Den varierar dock mellan länderna. Att takten i dess helhet är tillfredsställande beror på det snabba genomförandet av FFU-programmet i Spanien (26 % av det beslutade stödet har betalats ut) som motsvarar 60 % av de beslutade åtgärderna. I åtta medlemsstater är takten långsam, mellan 7 och 10 %. Utifrån programkomplementen kan det konstateras att 22 % av stödet från FFU går till förnyelse av fiskeflottan, modernisering och nybyggnad, medan vattenbruk får 10 % av stödet och kategorin beredning och främjande av fiskeprodukter 15 %. ESF I stort sett genomförs programmen i tillfredsställande takt, då betalningarna motsvarar 24 % av det totala beslutade stödet, dvs. över genomsnittet för fonderna. Vissa förseningar förekommer dock, särskilt i Nederländerna (betalningstakt: 7 %). Införandet av nya områden för stöd från ESF (exempelvis livslångt lärande och anpassningsförmåga) kan åtminstone delvis förklara vissa förseningar som noterats, eftersom dessa områden kräver längre förberedelsetid än områden som tidigare fått 5 Procenttalen avser utvecklings- och garantisektionerna vid EUGFJ. Kompletterande åtgärder (förtidspension, mindre gynnade områden, miljöåtgärder i jordbruket och skogsplantering) inom mål 1 finansieras av garantisektionen. 6

7 1.2. Mål 2 stöd från ESF. Man kan också konstatera att takten i genomförandet av åtgärder som avser jämställdhet är långsammare än genomsnittet. Programkomplementen tyder på att stödet från ESF fördelar sig relativt lika mellan arbetsmarknadspolitik (29 %), utbildning (26 %) och arbetstagares anpassningsförmåga (21 %). Genomförandet går i genomsnitt långsammare för mål 2-programmen än för mål 1- programmen eftersom programplaneringen tagit längre tid, vilket särskilt gäller avgränsningen av stödberättigade områden. I en del fall godkändes programmen först i slutet av 2001 eller början av 2002, medan programkomplementen slutfördes under Detta är en viktig förklaring till att betalningstakten för de beslutade stöden något understeg 14 %. De medlemsstater för vilka beslut fattades i slutet av 2000 har naturligt nog ett genomförande som hör till de bästa (Sverige och Finland 22 %, Danmark 17 %). Det bör dock noteras att Spanien har det högsta genomförandet (26 %) och att Tyskland uppnår samma genomförande som Danmark, även om dess program beslutades senare. ERUF De medlemsstater som hade avslutat sin programplanering under 2001 uppvisar tillfredsställande genomförandetakter. Upp till 60 % av budgetarna för åtgärderna har redan anslagits till projekten. De övriga gör så goda framsteg att de successivt kan hämta in sin ursprungliga försening. Vissa länder har stött på speciella svårigheter. Tyskland och Österrike har delvis måst revidera sin programplanering med hänsyn till sommarens översvämningar (och infogat åtgärder för att förebygga översvämningar). De italienska programmen kunde påbörjas först mycket sent, då avgränsningen av stödberättigade områden hade stött på många svårigheter. I vissa fall har den svaga ekonomiska konjunkturen gjort det svårare att genomföra åtgärder som kräver privat medfinansiering. Det är intressant att notera att programkomplementen fördelar stödet per åtgärdsområde med 2/3 till produktiv verksamhet och 1/3 till basinfrastruktur, dvs. omvända proportioner mot dem som gäller för mål 1. Åtgärder för små och medelstora företag och hantverk får 36 % av ERUF-stödet, medan sektorn FoU, telekommunikationer och informationssamhället får 15 %. De två andra områden som får en betydande del av stödet från ERUF är turism (9,5 %) och miljö (6,4 %). Förberedelser för halvtidsöversynen pågick i alla medlemsstater i slutet av år ESF Genomförandetakten är på det hela taget något lägre än för ERUF. Stödet från ESF avser främst att stödja åtgärder som förbättrar anpassningsförmågan inom arbetsorganisationen (33 % av stödet) och utbildning (27 % av stödet). ESF-programmen har också påbörjat de första åtgärderna för halvtidsöversynen. 7

8 EUGFJ 1.3. Mål 3 Utanför mål 1-regionerna återfinns verksamhet som rör landsbygdsutveckling i 20 SPD för mål 2 i Frankrike, och den medfinansieras av garantisektionen vid EUGFJ. Det mest framträdande draget i programplaneringen för mål 3 är att flertalet åtgärder är inriktade på stöd till den europeiska sysselsättningsstrategin, fastän med olika prioriteringar i olika medlemsstater, beroende hur de upplever behovet. Samtidigt är åtgärderna fördelade på alla ESF-förordningens fem politikområden. Till de vanligaste åtgärderna hör främjande av återinträde på arbetsmarknaden för arbetslösa och personer som står utanför denna. Sådana åtgärder är inte enbart inriktade på återinträde, även om de tenderar att kanaliseras genom utbildning och aktivering. Flertalet medlemsstater har verksamhet där utbildning av särskilda grupper, livslångt lärande och modernisering av de offentliga arbetsförmedlingstjänsterna ingår. Annan verksamhet som framhävs i flera medlemsstater är sådana som rör jämställdhet, social utslagning och hälsa. Genomförandet av dessa åtgärder går i allmänhet enligt planerna, och många medlemsstater är på väg att hämta in de förseningar som noterats i det ursprungliga antagandet av program under de senaste två åren. Skillnader kvarstår i hastigheten och svårigheterna i genomförandet i alla medlemsstater. Exempelvis har utbildningsåtgärderna i Italien visats sig vara svåra att genomföra, och återanpassningsåtgärderna i Nederländerna har inte förbrukat sina medel. I Österrike är endast programmet för livslångt lärande försenat. Jämställdhetsarbetet verkar ha problem med genomförandet i flertalet medlemsstater där det bedrivs. Det är tydligt att de program vars genomförande släpar efter är de som kräver de noggrannaste förberedelserna eller som är mera inriktade på särskilda mål, som hälsoprogrammet i Grekland eller systemet för arbetsrotation i Sverige. Framstegstakten avspeglas i bedömningen att inget återtagande enligt N+2-regeln kommer att behövas i flertalet medlemsstater. Två undantag är Danmark, där det kommer att bli ett mindre återtagande, och Nederländerna. Programmen i Nederländerna försenades starkt av problemen med oegentligheter under tidigare år, och 2002 var det första hela året för genomförande, varför utnyttjandet är betydligt lägre än planerat. Det blir därför sannolikt flera återtaganden enligt N+2-regeln. I andra medlemsstater har överföringar gjorts mellan program för att jämna ut skillnader i utnyttjandegrader. Flertalet medlemsstater höll sina årliga möten under 2002, då ett antal frågor behandlades. I många medlemsstater diskuterades överensstämmelsen mellan ESFprogrammen, den europeiska sysselsättningsstrategin och den nationella handlingsplanen för social integration. Vid mötena kartlades också problem och svagheter i programmens genomförande och hur man kan införa åtgärder för att ta itu med dessa problem och föreslå lösningar. I vissa fall ledde detta till överföringar av medel mellan program, ändringar av programkomplementen eller förslag till ändringar av samlade programdokument (SPD). 8

9 Avslutandet av program från åren vållar dock betydande bekymmer i alla medlemsstater. I 12 av de 15 medlemsstaterna hade inga ansökningar om avslutande eller slutliga dokument lämnats in vid årets utgång, trots att sista dagen för inlämning är den 31 mars I övriga tre stater hade betydande framsteg gjorts endast i Grekland, där bara 2 av 24 program återstod att avsluta vid årets utgång. I Tyskland och Spanien hade ett litet antal ansökningar tagits emot FFU utanför mål 1 Kommissionen har gjort åtaganden för det tredje årliga beloppet för de elva programmen i områden utanför mål 1, vilket motsvarar 168,9 miljoner euro. Åtaganden för bemyndiganden som överförts från år 2001 har också gjorts för det första årliga beloppet på 4,6 miljoner euro i det nederländska programmet. Med ledning av programkomplementen kan det noteras att fiskeflottans förnyelse, modernisering och nybyggnad får 24 % av stödet från FFU, medan vattenbruk får 7 % och kategorin beredning och främjande av fiskeriprodukter 23 % Gemenskapsinitiativ Interreg Efter det att riktlinjerna för Interreg III för perioden (4,875 miljoner euro i 1999 års priser) antagits den 28 april uppmanades medlemsstaterna att inom sex månader efter offentliggörandet av det slutliga meddelandet i Europeiska gemenskapernas officiella tidning lämna in utförliga förslag 7. Flertalet av de 72 program som ursprungligen planerades, godkändes redan 2000 och År 2002 antogs sju kompletterande program inom del A (Irland/Förenade kungariket, Grekland/Albanien, Grekland/FYROM, Grekland/Cypern, Marocko/Gibraltar Förenade kungariket, Italien/Albanien och Italien/regionerna vid Adriatiska havet genom samarbete mellan de italienska regionerna vid Adriatiska havet och länderna i f.d. republiken Jugoslavien). Fyra program inom del B godkändes, bland dem det atlantiska området, Nordvästeuropa, Karibien och programmet för Réunion/Oceanien. De två sista programmen inom del C för interregionalt samarbete, programmen Syd och Väst, godkändes också. Slutligen godkändes de två programmen enligt artikel 53 i riktlinjerna för Interreg (näten) programmet ESPON/ORATE (ett observationsorgan i samverkan för europeisk regional utvecklingsplanering) och programmet Interact. Endast tre program återstår fortfarande att anta under 2003 det transnationella samarbetsprogrammet Archimed mellan Grekland och Italien och de två programmen för transnationellt samarbete Grekland-Italien och Grekland-Turkiet. Den viktigaste händelsen under 2002 var godkännandet av programmet Interact. För att skapa en ram för stödåtgärder till ett effektivt genomförande av Interreg III har kommissionen och medlemsstaterna enats om att genomföra programmet Interact (Interreg Animation, Coordination, Transfert). Sålunda skaffade sig unionen den 16 december 2002 med godkännande av kommissionären Barnier ett nytt verktyg för att förbättra Interreg III-programmens effektivitet och kvalitet. Inför de betydande 6 7 EGT C 143, , s. 6. EGT C 143, , s. 6. 9

10 utmaningar som är knutna till genomförandet av detta gemenskapsinitiativ kan Interact också bli en väsentlig komponent för att uppnå en ytterligare förenkling av förfarandena i Interreg III-programmen, och särskilt inför programperioden efter Programmet Interact presenterades av en av medlemsstaterna Österrike, i egenskap av samordnande land på samtliga medlemsstaters vägnar. Österrikes förbundsregering har utsetts till förvaltande och utbetalande myndighet för Interact. Den totala kostnaden för Interact-programmet är 35,1 miljoner euro, varav 25 miljoner euro är stöd från ERUF. En annan viktig händelse var igångsättningen av interregionalt samarbete, då alla programmen slutgiltigt godkänts. En första infordran av förslag på europeisk nivå kunde därför göras den 10 oktober Tillsammans ställer de fyra programmen stöd på mer än 300 miljoner euro till förfogande från ERUF för interregionalt samarbete (se Ytterligare en viktig händelse var godkännandet av programmet ESPON/ORATE. Det syftar till att främja en framåtblickande vision och en kvantifiering av strävandena mot territoriell utveckling i Europa, där angränsande stater (bland annat Schweiz och Norge) samt kandidatländerna engageras. Luxemburg har utsetts till förvaltande och utbetalande myndighet för programmet, och det gemensamma sekretariatet är också förlagt till Luxemburg. Den totala kostnaden för programmet är 12 miljoner euro, varav 6 miljoner euro är stöd från ERUF. För övrigt fortsatte och intensifierades det konkreta genomförandet av de antagna programmen i fält. Som föreskrivs i förordningarna har kommissionen medverkat i flera övervakningskommittéer och rådgivande kommittéer Leader+ Leader+ syftar till att främja och stödja integrerade försöksstrategier för lokal landsbygdsutveckling. Vid slutet av år 2002 hade 73 Leader+-program godkänts. Nio medlemsstater har valt ett nationellt program. I övriga sex medlemsstater har 61 regionala program lämnats in, och tre av dessa stater har presenterat ett nationellt program för ett nationellt nätverk. Under 2002 pågick fortfarande val av lokala aktionsgrupper i några medlemsstater. Av de 938 lokala aktionsgrupper som planeras inom Leader+ har 692 redan valts. Ett första sammanträde med styrkommittén för Leader+ hölls den 26 november Kommittén, som bestod av företrädare för nationella förvaltningar och nätverk, leddes av kommissionen och granskade framstegen i gemenskapsinitiativens genomförande De lokala aktionsgrupperna har uppfattat de prioriterade teman kommissionen fastställt i meddelandet om Leader+ på följande sätt: att dra största möjliga nytta av naturliga och kulturella resurser och särskilt att ta vara på turistattraktioner (33 % av samtliga lokala aktionsgrupper), att förbättra livskvaliteten på landsbygden (24 %), ta vara på lokala produkter (21 %) och att utnyttja nya kunskaper och ny teknik för att öka konkurrenskraften hos landsbygdens produkter och tjänster 10

11 Equal (10 %). Gemenskapens totala stöd till Leader+ under perioden kommer att uppgå till 2,1 miljarder euro och finansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ. För år 2002 gjordes åtaganden för ett belopp av 356,80 miljoner euro, och ett totalt belopp av 74,89 miljoner euro betalades ut. År 2002 var ett viktigt år för gemenskapsinitiativet Equal, då utvecklingspartnerskap (UP) inleddes i fält och initiativet gjorde framsteg. Sedan urvalsfasen fullbordats den 15 november 2001 tog utvecklingspartnerskapen itu med åtgärd 1 fram till mitten av maj Under denna period kunde projekten avsluta sina nationella program, men också ingå transnationella partnerskap med minst ett utvecklingspartnerskap i en annan medlemsstat. Något mer än 1500 utvecklingspartnerskap Equal i hela Europa har börjat genomföra sina arbetsprogram utifrån åtgärd 1. De engagerar cirka partner, varav det övervägande antalet är offentliga myndigheter, utbildningsorgan eller specialorgan för mindre gynnade grupper. I mer än 8 % av fallen leds de dock av företag. Fördelningen mellan teman visar sig vara ojämn, och det första temat i pelaren Förmåga till inträde på arbetsmarknaden omfattar nästan en tredjedel av projekten. Utvecklingspartnerskapens geografiska förankring är svagare än väntat. De ursprungliga prognoserna angav ett förhållande mellan geografiska och sektoriella utvecklingspartnerskap på 80 % 20 %. Nästan två tredjedelar av de sektoriella utvecklingspartnerskapen behandlar särskilda diskrimineringsproblem. Detta visar att man håller fast vid tankarna bakom åtgärderna Adapt och Sysselsättning. Omkring 450 avtal om gränsöverskridande samarbete har slutits med i genomsnitt tre utvecklingspartnerskap per avtal, och maximum hittills är åtta. Initiativet Equal prioriterar i sina mål och sin uppbyggnad främst tillvaratagande och spridning av innovativa inslag på projektnivå via partnerskap för gränsöverskridande samarbete, på regional och nationell nivå via de nationella tematiska nätverken, och på europeisk nivå via de europeiska tematiska grupperna med mål att samla in, ta upp till diskussion och utvärdera särskilt lovande tillämpningar och rapporter från fältet och att förbereda spridning och införande av dessa i politiken. På europeisk nivå har denna roll anförtrotts åt sex europeiska tematiska grupper (anställbarhet, entreprenörskap, anpassningsförmåga, jämställdhet, asylsökande och partnerskap), som grundlades vid konferensen i Barcelona i maj 2002 (Arbete i nätverk för integration) där nästan 400 personer deltog aktivt i diskussionerna. När det gäller utvidgningen kan framhållas Tjeckiens (16 utvecklingspartnerskap) och Ungerns (5 utvecklingspartnerskap) deltagande från denna förslagsomgång, men också de aktiva förberedelserna för att integrera kandidatländerna i den förestående förslagsinbjudan för Equal. Köpenhamnskonferensen, som hölls i november 2002 (Equal och utvidgningen), samlade 150 deltagare som representerade nuvarande och blivande medlemsstater i Europeiska unionen för att förbereda gemenskapsinitiativet Equal i ett utvidgat EU. 11

12 Urban Under 2002 antog kommissionen programmet Urbact som syftar till att utbyta erfarenheter och god praxis mellan städer som har deltagit i Urban I, Urban II eller något urbant pilotprojekt. Urbact presenterades gemensamt av alla medlemsstater (utom Luxemburg) och är det sista programmet som planerats för att genomföra initiativet Urban II, 70 program belägna i städer eller kvarter i kris, som godkändes redan under Dessa 70 program har under 2002 iakttagit alla slutdatum enligt bestämmelserna. Alla har antagit och skickat programkomplementen till kommissionen och inrättat sin övervakningskommitté, och 21 av dem har lagt fram sin årsrapport om genomförandet inom utsatt tid. Under 2002 har alla programmen fått förskottsbetalning (7 %) och 26 har redan tagit emot löpande betalningar. En första sammanfattning av de antagna programmen har lämnats i ett meddelande från kommissionen: Strukturfondernas programplanering : en första bedömning av Urban-initiativet KOM(2002) 308 slutlig. Dokumentet var ämne för en omfattande debatt mellan kommissionären Barnier och 600 borgmästare och företrädare för lokala myndigheter under den konferens om Städer och sammanhållning som kommissionen organiserade i London den 8 och 9 juli Innovativa åtgärder och tekniskt stöd ERUF Femtio regioner ansökte om ett regionalt program för innovativa åtgärder år 2002, av vilka 45 bedömdes ha tillräckligt hög kvalitet för att medfinansieras av ERUF. Härtill kommer de 81 godkända program som lämnades in 2001, vilket innebär att 126 av de 156 stödberättigade regionerna hade fått stöd redan vid utgången av år Dessutom godkändes tre särskilda nätverksprogram för att främja samarbete mellan regioner, ett för vart och ett av de tre strategiska teman som är stödberättigade enligt programmen a) forskning och teknisk utveckling, b) IT i den regionala utvecklingens tjänst och c) regional identitet och hållbar utveckling. Genomförandet av pilotprojekt inom ramen för Recite (47 projekt) och Terra (15 projekt) fortsatte och ledde till att tre Terra-projekt kunde avslutas. I slutet av 2002 hade alla projekt lagt fram en slutrapport och ansökt om slutbetalning. Avslutandet av de fyra Recite-projekten har också fortskridit i god takt. FFU Den 4 juni 2002 inledde GD Fiske enligt artikel 22 i rådets förordning nr 1260/99 en infordran att lämna förslag 02/C 132/11 till transnationella projekt för innovativa åtgärder inom fiskesektorn. Efter analys och granskning av de 46 förslag som mottogs valde GD Fiske ut tio projekt och gjorde tio finansiella och juridiska åtaganden till ett totalt belopp av euro. Viktigare teman för projekten är ansträngningarna för socioekonomisk diversifiering av områden som är beroende av fiske, förädling av produkter från fiske och vattenbruk, förbättring av sektorns image samt yrkesutbildning och vidareutbildning i alla yrken inom sektorn. De första 12

13 lägesrapporterna kommer att finnas tillgängliga år 2003, och slutrapporterna väntas första halvåret Programmet för tekniskt stöd har genomförts planenligt under 2002 till ett belopp av euro (se tabell i bilaga 3). ESF Innovativa åtgärder och tekniskt stöd enligt artikel 6 i ESF-förordningen En inbjudan att lämna förslag på temat Lokala sysselsättningsstrategier och innovation hade offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 31 oktober Syftet med denna förslagsinbjudan är att stödja innovativa åtgärder för att utveckla lokala sysselsättningsstrategier som stöd för genomförandet av den europeiska sysselsättningsstrategin på lokal nivå. Bland de områden som omfattades av förslagsinbjudan kan nämnas följande: Utveckling av partnerskap på lokal nivå. Utveckling och genomförande av lokala sysselsättningsstrategier. Övervakning, benchmarking och utvärdering. Utbyte och spridning av information samt nätverksarbete. Ansökningarna måste inriktas på tillämpning av prioriteringarna i den nationella (eller regionala) handlingsplanen (NAP) för sysselsättning inom ett givet territorium i form av lokala sysselsättningsstrategier. Förslagen kan vara av två typer: att utveckla och genomföra en enda strategi som överensstämmer med befintlig regional eller nationell handlingsplan, att utveckla en sammanhållen serie av individuella strategier på lägre geografisk nivå inom territoriet. Alla förslag som syftar till att utveckla och genomföra antingen en enda territoriell strategi på regional eller provinsiell nivå (typ 1) eller en serie lokala strategier (typ 2) bör ha ett antal gemensamma drag för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt i alla strategier som medverkar till att identifiera och jämföra god praxis och lärdomar för den traditionella ESF och den europeiska sysselsättningsstrategin. I dessa gemensamma drag ingår följande: Varje sysselsättningsstrategi måste utvecklas, förfinas och genomföras genom ett särskilt partnerskap, där företrädare för så många av de relevanta aktörerna som möjligt ingår. Baslinjeanalys av den lokala sysselsättningen: varje strategi för lokal sysselsättning måste grundas på en analys eller diagnos av det lokala arbetsmarknads- och sysselsättningsläget. Den kommer att tjäna som en baslinje för läget mot vilken framsteg kan mätas och utvärderas. 8 EGT C 306,

14 Den eventuella strategin eller strategierna måste ta upp var och en av de fyra pelarna i den europeiska sysselsättningsstrategin. Jämställdhet/lika möjligheter bör beaktas i den lokala sysselsättningsstrategin på alla stadier och även innefatta baslinjeanalysen och en diagnos av territoriet. Länkar till andra finansieringskällor i gemenskapen och medlemsstaten och till andra gemenskapsprogram: den lokala sysselsättningsstrategin bör fungera som en överbryggande ram för all sysselsättningsskapande verksamhet i territoriet. Under 2002 anslogs en total budget på 34,06 miljoner euro till projekt som finansierades enligt denna inbjudan. Kommissionen medfinansierar åtgärder upp till högst 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna med lägst euro och högst 3 miljoner euro under en tvåårsperiod. I den första ansökningsomgången undertecknades 44 bidragsavtal med godkända anbudsgivare i oktober 2002 för projekt som skall påbörjas mellan den 1 november 2002 och den 31 december I sin andra årsrapport om genomförandet av innovativa åtgärder enligt artikel 6 i förordningen för Europeiska socialfonden 9 aviserade kommissionen Innovativa grepp på hanteringen av förändring som det överbryggande temat för återstoden av innevarande programperiod. Inom detta tema har två mera specifika linjer för innovativa åtgärder fastställts: hantering av demografisk förändring, hantering av omstrukturering. EUGFJ Under 2002 har åtaganden till ett totalt belopp av 1,13 miljoner euro verkställts inom ramen för tekniskt stöd Komplementaritet med andra instrument a) Sammanhållningsfonden Genom det stöd som beviljas från Sammanhållningsfonden möjliggörs finansiering av infrastrukturprojekt inom området för transporter som bidrar till genomförandet av de transeuropeiska näten, liksom projekt inom miljöområdet så att dessa länder kan göra framsteg mot de mål som satts upp inom Europeiska unionens miljöpolitik. Sammanhållningsfonden ger de fyra stödberättigade medlemsstaterna möjligheter att upprätthålla en betydande offentlig investeringsnivå inom dessa två områden av allmänt intresse, samtidigt som de respekterar de mål beträffande minskning av budgetunderskotten som anges i de konvergensprogram som fastställts inför den ekonomiska och monetära unionen. 9 Framlagd för ESF-kommittén den 17 december 2002, länk: 14

15 Det viktigaste instrumentet för samordningen mellan Sammanhållningsfondens och strukturfondernas åtgärder är den strategiska referensramen. Som en följd av de nya juridiska bestämmelser som styr Sammanhållningsfonden lägger medlemsstaterna fram en strategisk referensram för kommissionen. Enligt förordning (EG) nr 1265/1999 skall medlemsstaterna dessutom tillhandahålla resultaten av miljökonsekvensbedömningen i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och dessa resultats överensstämmelse med en allmän miljöstrategi eller transportstrategi för ett visst område eller en viss sektor. I bestämmelserna i "Anvisningar för Sammanhållningsfonden " som översänts till de fyra medlemsstater som är stödberättigade enligt denna fond anges därutöver att denna strategi bör vara fastställd och formaliserad i ett vägledande dokument som kommer att utgöra referensram" för Sammanhållningsfondens åtgärder. Denna referensram skall fastställas på den nivå som är lämpligast, och skall innehålla följande: beskrivning av de långsiktiga målen, uppgift om de enskilda projekten, detaljerad beskrivning av de mellanliggande mål som skall ha uppnåtts 2006 samt upplysningar om de projekt som skall genomföras för att nå dessa mål. För varje projekt skall en första uppgift om investeringskostnader och en vägledande planering av finansieringskällor anges. De fyra medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden lade fram sina referensramar för miljö- och transportsektorerna i slutet av år I vissa fall utgör dessa strategiska referensramar en integrerad del av de program som godkänts enligt programplaneringen för strukturfonderna för perioden , vilket förstärker samordningen mellan de åtgärder som genomförs med stöd från Sammanhållningsfonden och de som genomförs med stöd från strukturfonderna. Under 2002 hölls två informationsmöten med medlemsstaterna, samordnade med mötena i strukturfondskommittén, varigenom sammanhållningen mellan dessa finansiella instrument kan förstärkas ytterligare. b) Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) Enligt villkoren i det samarbetsavtal som undertecknades mellan kommissionen och EIB inom ramen för gemenskapens strukturåtgärder under perioden har en kontaktmekanism mellan kommissionen och EIB inrättats. Denna mekanism har fungerat tillfredsställande och kompletteras av särskilda samordningskontakter inom området för stora transportprojekt (Spanien och Grekland). Dessa två länder har utvidgat sitt samarbete med banken inom PPP-områdena och bankens medverkan i övervakningen av projekten för transeuropeiska nät. Därutöver har som en följd av slutsatserna från högnivåmötet den 26 mars 2002 särskild tonvikt lagts vid förbättring och förfinande av bankens statistik över projektens regionala effekter. Genom att man börjat utarbeta regionala indikatorer kommer de regionala effekterna av bankens åtgärder att kunna fastställas på ett bättre sätt. År 2002 intensifierades samarbetet mellan banken och kandidatländerna. Projekten, medfinansieringen och utvärderingen av dessa och samarbetet inom PPP-området ägnades särskild uppmärksamhet. 15

16 Med tillämpning av ramavtalet mellan kommissionen (GD Regionalpolitik) och EIB för perioden om den utvärdering banken skall göra av vissa stora projekt för vilka de stödberättigade medlemsstaterna har ansökt om finansiering från strukturfonderna, har 37 snabbutvärderingar verkställts under 2002 (varav 17 gäller ERUF, 20 Sammanhållningsfonden och 2 ISPA), och 2 fördjupade utvärderingar. När det gäller prioriteringar inom samarbetet har särskild tonvikt lagts på stora transportprojekt, initiativ i2i samt innovativa finansiella produkter, dvs. riskkapital och globala lån inom ramen för det första prioriterade åtgärdsområdet, som är effektivt stöd till regional utveckling. En ny form av medfinansiering har inletts. Det gäller medfinansiering från banken av regionala operativa program. Denna medfinansiering, som framförallt genomförts i Italien, har haft stor framgång. Banken anslog under ,4 miljarder euro till projekt inom unionen jämfört med 31,2 miljarder Bankens stöd till kandidatländerna uppgick till 3,6 miljarder euro mot 2,7 miljarder euro 2001 och användes till investeringar som bidrar till att förbereda utvidgningen. Bankens stöd till de minst gynnade regionerna uppgår till 12,5 miljarder euro i form av individuella lån, mot 14,5 miljarder euro Effekten av globala lån i de minst gynnade regionerna beräknas till ca 60 %. Tyskland, Italien, Spanien, Förenade kungariket och Frankrike var de största mottagarna av stöd från EIB. Inom EIB-gruppen handhar EIF nu uteslutande garantier till små och medelstora företag och riskkapital (medel från Europeiska gemenskapen och EIB/EIF). EIF har under 2002 medverkat i 68 transaktioner inom sina insatsområden, varav 36 avsåg riskkapital till ett totalt belopp på 471,5 miljoner euro. Åtgärder för totalt 1,707 miljarder euro undertecknades Åtgärderna på områdena regional utveckling, forskning och särskilt bioteknik omfattar även kandidatländerna. Enligt slutsatserna från Europeiska råden i Nice och Stockholm har särskild uppmärksamhet ägnats åt kunskapssamhället. Kommissionen skall bevaka att åtgärderna inom området regional utveckling integreras i de samlade åtgärderna. Ett initiativ till förstärkning av samarbetet mellan kommissionen och EIF rörande de regioner som får stöd konkretiserades genom ett avtal om att Europeiska investeringsfonden skall ge stöd och råd till de ansökande regionerna. c) Transeuropeiska transport- och energinät Samordningen mellan budgeten för de transeuropeiska transport- och energinäten (TEN) och strukturfonderna, i synnerhet ERUF:s medel, är viktig i mål 1- och mål 2- områden och i de länder som får stöd från Sammanhållningsfonden, eftersom dessa finansiella instrument beaktar behovet att bryta isoleringen för de regioner som lider av strukturellt handikapp eller som är öar, instängda eller ligger långt från unionens centrala regioner. 16

17 Medan projekt som rör såväl transport- som energinät finansieras från budgetposten för TEN, medfinansierar Sammanhållningsfonden särskilt transportinfrastruktur och ERUF både transport- och energiprojekt. I artikel 2 i förordningen om ERUF (EG nr 1783/1999) anges att fonden i regioner som berörs av mål 1 skall delta i investeringar som bidrar till upprättande och utbyggnad av transeuropeiska nät. I detta sammanhang stimulerar gemenskapen också partnerskap mellan offentliga och privata organ genom att bland annat bevilja en högre medfinansieringsgrad när stödet tar andra former än ett kontantstöd. Enligt förordningen för TEN medges inte att samma fas av ett enstaka projekt finansieras både från TEN:s budget och från andra gemenskapskällor, men i vissa fall kan genomförbarhetsstudier som finansieras genom TEN:s budget följas av stöd från ERUF och EIB för (del-) finansiering av främst anläggningsarbeten inom den faktiska investeringen. På transportområdet finansierar ERUF ofta anläggningsarbeten som utformats för att ge tillträde till det transeuropeiska transportnätet, medan själva komponenterna i detta nät finansieras från budgetposten för TEN och/eller Sammanhållningsfonden. Budgetförordningen för TEN (EG nr 2236/95) kompletteras genom EG nr 1655/1999 med bestämmelser om planering på medellång sikt via vägledande fleråriga investeringsprogram och stimulans av partnerskap mellan offentlig och privat sektor samt om utnyttjande av ett litet belopp från budgetposten (1 2 %) för att stödja projekt som innefattar riskkapital. Förslaget till flerårigt investeringsprogram för perioden som kommissionen antog i september 2001 innefattar ett sammanlagt belopp på cirka 2,8 miljarder euro för 11 prioriterade projekt (Essen-projekten), projektet Globala satellitnavigeringssystem ( Galileo ) och fyra grupper projekt av allmänt intresse. Under 2002 anslogs sammanlagt 563,4 miljoner euro i åtagandebemyndiganden till TEN-transportprojekt inom ramen för det fleråriga investeringsprogrammet, Galileoprojektet och projekt av gemensamt intresse utanför det fleråriga investeringsprogrammet. Dessutom överfördes 7,0 miljoner euro till riskkapitalfonden som bidrag till finansieringen av TEN-transportprojekt enligt ett PPP-koncept. Fördelningen per stödform av 2002 års stöd utföll så att den i särklass största delen av unionens utgifter för transporter inom TEN-transportbudgeten (nära 47 %) gick till järnvägsprojekt, medan 30 % gick till Galileo och 4 % till vägar Avslutande av tidigare programperioder För samtliga åtgärder för programperioden är enligt bestämmelserna slutdatum för avslutande den 31 mars I princip skall belopp som avser åtgärder för vilka en avslutningsakt (slutrapport, ansökan om slutbetalning och revisionsutlåtande enligt artikel 8) inte i god och i fastställd ordning lämnats in till kommissionen senast detta datum återtas. 17

18 ERUF En del åtgärder kunde avslutas i slutet av För de övriga hade i vissa fall avslutningsakterna översänts alltför sent under 2002 för att kunna behandlas det året. Oftast är akterna ofullständiga eller ger anledning till frågor. Den 24 april 2003 hade 194 åtgärder av totalt 942 avslutats, 727 var under handläggning och 21 avslutningsakter ännu inte hade kommit in till kommissionen eller skulle kompletteras innan de kunde behandlas. AGRI Allmänt sett kunde mycket få åtgärder avslutas den 31 december Arbetet med avslutande var dock på god väg, då flertalet åtgärder hade översänt de akter som krävs. Av de 402 programmen hade kommissionen vid slutet av 2002 mottagit 142 fullständiga ansökningar, varav 27 har avslutats (22 i Italien). Återstående 260 dokument för program som skall avslutas har mottagits vid tidens utgång den 31 mars 2003 för att undvika automatiskt återtagande. FFU Under 2002 har många ansökningar om avslutande av program från tidigare perioder mottagits. Efter en fördjupad analys av dessa ansökningar har de inte kunnat avslutas, då vissa upplysningar saknats. Den 31 mars 2002 hade kommissionen tagit emot alla akter rörande 54 åtgärder. ESF Arbetet med avslutandet verkar vara åtskilligt försenat för det stora flertalet åtgärder, då mycket få avslutningsakter översänts till kommissionen. Den 31 mars hade 16 åtgärder av totalt 754 avslutats och 539 höll på att avslutas, medan 53 avslutningsakter ännu inte hade kommit in till kommissionen och 162 skulle kompletteras. 2. SAMMANHÅLLNING OCH KOMPLEMENTARITET 2.1. Strukturfonderna och miljöpolitiken Att skydda och förbättra miljön hör till strukturfondernas uppgifter i strävan mot de tre prioriterade mål som fastställs i förordning 1260/99 (artikel 1). Bland de medel som anges i artikel 2 i förordningen nämns uttryckligt integration av miljöskyddskraven i fondernas verksamhet. Direkta miljöinvesteringar De regionala och nationella myndigheternas programplanering för åren innebär sammantaget att ca 20 miljarder euro anslås till direkta miljöinvesteringar, vilket är något över 10 % av strukturfondernas totalanslag. Beloppet skall finansiera 18

19 exempelvis infrastruktur för vattenförsörjning och vattenrening, rening av avloppsvatten, bortskaffande och återvinning av avfall samt markvård och naturvård. Investeringarna skall i huvudsak göras i mål 1-regionerna, som uppvisar betydande förseningar inom dessa områden, särskilt beroende på storleken av de investeringar som är förenade med genomförandet av de aktuella infrastrukturerna. Åtlydnad av miljöskyddslagstiftningen De åtgärder som skall medfinansieras av fonderna skall följa gällande gemenskapslagstiftning, inklusive miljölagstiftningen. Att medfinansieringen och igångsättandet av vissa åtgärder saktat in eller avbrutits i en del medlemsstater beror på att det inte finns någon rättslig ram på miljöområdet som överensstämmer med gällande lagstiftning. De viktigaste områdena där bristande åtlydnad av lagstiftningen har konstaterats, antingen till följd av att bestämmelserna inte införlivats i den nationella rätten eller på grund av bristande åtlydnad av gemenskapslagstiftningens bestämmelser, är följande: avfall (domstolen dömde år 2002 tre medlemsstater för att de inte hade upprättat några hanteringsplaner enligt lagstiftningen om avfall), vattenförorening med nitrat från jordbruket (många domar från domstolen), behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, vattenkvalitet samt åtlydnad av bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar för vissa offentliga eller privata projekt. Natura 2000: under 2002 har återstående problem knutna till brister i utseendet av lokaler undanröjts efter kompletterande anmälningar. Integration av miljöhänsyn i olika åtgärder Hänsynen till miljön i strukturfondernas program tar sig uttryck i att den i allt högre grad integreras i såväl utformningen som genomförandet av programmen. Denna princip kan ta sig olika former i olika stadier av programplaneringen: miljömässig förhandsbedömning av alla strukturfondernas program när dessa utformas, systematisk miljökonsekvensbedömning av projekt som omfattas av direktiv 85/337/EEG eller införande av ett miljökriterium bland kriterierna för urval av projekt när förslag infordras. Inom området industri yttrar sig integrationen av miljöhänsyn exempelvis i val av miljövänliga förfaranden eller produkter som främjar ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, minskning och återvinning av avfall eller minskning av utsläppen till atmosfären. Inom denna ram gynnar stödet från fonderna produktiva förebyggande investeringar, och i vissa medlemsstater tillämpas högre stödsatser för sådana investeringar. Inom området transporter har integrationen av miljön i programmen gjort det möjligt för vissa medlemsstater att genomföra en angelägen förbättring av transportinfrastrukturerna utan att detta påverkar miljökvaliteten negativt, dvs. genom att stimulera transportsätt som skonar miljön (förtur ges åt kollektivtrafik och järnvägar eller intermodal drift). Deltagande från miljömyndigheter Vissa medlemsstater som Italien, Spanien och Portugal har utnyttjat tekniskt stöd för att bilda arbetsgrupper av miljöexperter som utöver sin funktion som förvaltningsmyndigheter också fungerar som miljömyndigheter. De medverkar i 19

20 fondförvaltningen och bevakar på lämpligaste nivå att miljöhänsynen beaktas när programmen genomförs. Halvtidsöversyn Halvtidsöversynen av programmens effektivitet som inleddes i början av år 2003 och som kan utmynna i förslag till revidering av dessa skulle kunna leda till att större hänsyn tas i strukturfondernas verksamhet till de prioriteringar som fastställs i det sjätte handlingsprogrammet för miljön och i kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för en hållbar utveckling. Innovativa åtgärder Hållbar utveckling är ett av tre stödberättigade teman för försöksverksamhet i de regionala programmen för innovativa åtgärder. Av de 126 stödmottagande regionerna har hittills 49 valt att undersöka detta tema i sina program inklusive olika åtgärder som rör miljön men som också omfattar transport, kulturarvet, tillhandahållande av sociala tjänster etc. till ett ungefärligt totalt belopp av 80 miljoner euro. Avsikten är att de lärdomar som dras av dessa program kommer att ingå i de integrerade strukturfondsprogrammen Strukturfonderna och transport- och energipolitiken Kommissionen antog den 12 september 2001 en vitbok om transporter, där en förbättring av transportvillkoren är ett av de viktigaste diskussionsämnena och bygger på följande punkter: Minskning av trafikstockningarna. Införande av ny infrastruktur, särskilt järnvägsinfrastruktur. Taxesättning som medel för ändring av jämvikten mellan transportsätten och finansiering av infrastruktur. För att nå dessa ambitiösa mål stöder sig kommissionen på de finansiella resurser som finns i hela transportbudgeten i de transeuropeiska transportnäten (RTE-T), Sammanhållningsfonden och ERUF, samt på ISPA i de blivande medlemsländerna Strukturfonderna och konkurrenspolitiken Enligt artikel 87.1 i fördraget är statligt stöd normalt oförenligt med den gemensamma marknaden. Denna oförenlighetsprincip utgör dock inget absolut förbud. Kommissionen fäster särskild vikt vid de potentiellt gynnsamma effekterna av stöd som är avsett att främja den ekonomiska utvecklingen i de minst gynnade regionerna, när detta inte påverkar konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Eftersom en betydande del av strukturfondernas åtgärder direkt gynnar företag är det viktigt att se till att gemenskapens regionalpolitik bedrivs med fullt beaktande av konkurrensreglerna. Den allmänna förordningen för strukturfonderna innehåller ett betydande antal bestämmelser som särskilt fastställer att i åtgärder som kommissionen godkänner skall för varje åtgärd ingå de upplysningar som krävs för en förhandsbedömning av 20

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 11/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA VIII UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, L 130/30 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1159/2000 av den 30 maj 2000 om de informations- och offentlighetsåtgärder som medlemsstaterna skall vidta när det gäller stöd från strukturfonderna EUROPEISKA

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män PRELIMINÄR VERSION 2004/0167(COD) 3.3.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige P7_TA-PROV(2012)0488 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige Europaparlamentets resolution av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2014 C(2014) 5308 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.7.2014 om fastställande av informations- och kommunikationsåtgärder för allmänheten

Läs mer

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1 Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD)

Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) Vanliga frågor om regler för statligt stöd tillämpliga på projekt för lokalt ledd utveckling (CLLD) 1. Har något förändrats beträffande regler för statligt stöd tillämpliga på fiskerisektorn för perioden

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

BUDGETFÖRFARANDET FÖR

BUDGETFÖRFARANDET FÖR EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2004 2 juli 2003 ARBETSDOKUMENT om transeuropeiska nät (TEN) Budgetutskottet Föredragande: Jan Mulder och Franz Turchi DT\498696.doc PE

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA 2002-2003 ARBETSDOKUMENT. om Life III (2000-2004) det finansiella instrumentet för miljön EUROPAPARLAMENTET 1999 utskottet BUDGETFÖRFARANDENA -2003 2 maj ARBETSDOKUMENT om Life III (2000-) det finansiella instrumentet för miljön utskottet Föredragande: Göran Färm och Guido Podestà DT\454851.doc

Läs mer

SÖ 2001: 65. Memorandum of Understanding för genomförande av programmet för gemenskapsinitiativet Interreg III A Kvarken-MittSkandia

SÖ 2001: 65. Memorandum of Understanding för genomförande av programmet för gemenskapsinitiativet Interreg III A Kvarken-MittSkandia Nr 65 Memorandum of Understanding för genomförande av programmet för gemenskapsinitiativet Interreg III A Kvarken-MittSkandia Stockholm och Helsingfors den 29 juni och 5 juli 2001 Regeringen beslutade

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.10.2015 COM(2015) 474 final 2015/0228 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fördelningen av fiskemöjligheterna i enlighet med protokollet om fastställande för en

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 07.03.2002 KOM(2002) 113 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om tillåtelse, i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG, för Luxemburg att tillämpa en

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.9.2014 COM(2014) 580 final 2014/0274 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det ändrade avtalet om inrättande av Allmänna

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.10.2016 COM(2016) 651 final 2016/0318 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om de bidrag som medlemsstaterna ska betala för att finansiera Europeiska utvecklingsfonden,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2002 samt fondens svar (2003/C 319/09)

RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2002 samt fondens svar (2003/C 319/09) 30.12.2003 SV Europeiska unionens officiella tidning C 319/55 RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2002 samt fondens svar (2003/C

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1 Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland Näringsdepartementet 2015-09-22 Dokumentbeteckning KOM(2015) 365 Förslag till

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.7.2006 L 210/25 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Europeiska investeringsbanken (EIB) främjar Europeiska unionens målsättningar genom att erbjuda långsiktig projektfinansiering, garantier och rådgivning. EIB stöder projekt

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden , som samfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Strukturfonderna 2000 Tolfte årsrapporten

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Strukturfonderna 2000 Tolfte årsrapporten EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 03.10.2001 KOM(2001) 539 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Strukturfonderna 2000 Tolfte årsrapporten Den här rapporten har utarbetats av Generaldirektoratet

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Områden som omfattas av strukturfondernas regionalpolitiska mål (1994 1999)

Områden som omfattas av strukturfondernas regionalpolitiska mål (1994 1999) Områden som omfattas av strukturfondernas regionalpolitiska mål (19941999) MåM (19941999) Mål 2 (19971999) Mål 5b (19941999) Mål 6 (19951999) Strukturomvandling i regioner med eftersläpande utveckling

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för regional utveckling 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/... 23.8.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för framställningar

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.8.2011 KOM(2011) 481 slutlig 2011/0209 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 när det gäller

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 42/2010 Finland Stöd för upphörande av jordbruksproduktion

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 42/2010 Finland Stöd för upphörande av jordbruksproduktion EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, den 06.07.2010 K(2010)4494 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 42/2010 Finland Stöd för upphörande av jordbruksproduktion Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om vissa

Läs mer

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.01.2004 C(2004)261 Ärende: Statligt stöd N 269/2003 Finland Bidrag och lån till teknisk forskning och utveckling Herr Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I BILAGA II Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I ska tillhandahållas genom kommissionens fastställda IT-applikation enligt vad som föreskrivs i artikel 11 Stödreferens

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning L 210/12 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999 EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär De nuvarande riktlinjerna upphör att gälla vid 2007 års utgång. Som förberedelse inför översynen av riktlinjerna uppmanar kommissionen

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning nr L 210, 31/07/2006 s

Europeiska unionens officiella tidning nr L 210, 31/07/2006 s Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1784/1999 Europeiska unionens officiella tidning nr L 210,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.9.2014 COM(2014) 518 final 2014/0238 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett partnerskapsavtal för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2001) 716 SLUTLIG/2 BRYSSEL DEN 11.6.2001 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2001 AVSNITT III - KOMMISSIONEN DEL B Corrigendum: Annule et remplace le texte précédent.

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige 2014-2020 Möjligheternas landsbygd Tranås, 8 oktober 2015 johan.magnusson@jordbruksverket.se Leadermetoden Boende och verksamma driver och påverkar

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Europeiska revisionsrättens rapporter

Europeiska revisionsrättens rapporter 9 Europeiska revisionsrättens rapporter . 9 Europeiska revisionsrättens rapporter för verksamhetsåret 1995 9.1 Bakgrund Regeringen aviserade i prop. 1994/95:40 att riksdagen kommer att informeras om hur

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen; SFS 2000:1467 Utkom från trycket den 4 januari 2001 utfärdad den 21 december 2000.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2016/72 vad gäller vissa fiskemöjligheter

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU) 2016/72 vad gäller vissa fiskemöjligheter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.3.2016 COM(2016) 123 final 2016/0068 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/72 vad gäller vissa fiskemöjligheter SV SV MOTIVERING

Läs mer

DEL III.4.FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE

DEL III.4.FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE DEL III.4.FORMULÄR FÖR KOMPLETTERANDE UPPLYSNINGAR OM REGIONALSTÖD Detta formulär för kompletterande upplysningar skall användas för anmälan av alla stödordningar eller enskilda stöd som omfattas av riktlinjerna

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.9.2013 COM(2013) 678 final 2013/0325 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 55/2008 om införande av autonoma

Läs mer

KREATIVA EUROPA (2014 2020) Delprogrammet Kultur. Inbjudan att lämna förslag. EACEA 29/2015: Stöd till europeiska samarbetsprojekt

KREATIVA EUROPA (2014 2020) Delprogrammet Kultur. Inbjudan att lämna förslag. EACEA 29/2015: Stöd till europeiska samarbetsprojekt KREATIVA EUROPA (2014 2020) Delprogrammet Kultur Inbjudan att lämna förslag EACEA 29/2015: Stöd till europeiska samarbetsprojekt Genomförande av Kreativa Europa delprogrammet Kultur: Stöd till europeiska

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 339/49

Europeiska unionens officiella tidning L 339/49 .1.009 Europeiska unionens officiella tidning L 339/49 KOMMISSIONENS BESLUT av den 17 december 009 om ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen för 009 för att täcka Tysklands, Spaniens, Italiens, Maltas,

Läs mer