RFSL Stockholm Årsmötesdatum Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2002

Transkript

1 Verksamhetsberättelse

2 Innehåll Inledning 3 Föreningens styrelse 4 Sammanträden 4 Arbetsutskottet 4 Sexualpolitiska utskottet 4 Kulturutskottet 5 Internationella utskottet 5 Föreningens bolag 5 Huset på Sveavägen AB 5 Rosa rummet AB 6 Föreningens medlemsantal 6 Medlemsmöten 6 Föreningens anställda 6 Verksamheter 6 Kuratorsmottagningen 6 Individuella stödkontakter 7 Hiv-preventiv verksamhet 8 Primärprevention 8 Sekundärprevention 9 Invandrarverksamhet 9 Ungdomsverksamhet 10 Skolinformation 10 Utbildning och information 11 Studiebesök och specialarbeten 12 Utbildning för RFSL-avdelningar 12 Sport- och fritidsgrupper 12 Lambda IF 12 Lunagruppen 13 Stöd-, samtals-, nätverks- och sociala grupper 13 Snakkegrupper 13 Bikvinnogruppen 14 Föräldrar med homosexuella barn 14 Lesbiska mödrar med barn från heterosexuella relationer 14 Startgrupper 14 Blattepojkarna 15 Basgrupper för män 15 Kvinnliga vänskapsgruppen 15 Bikupan 16 Kvinnofilmgruppen 16 Regnbågsfamiljer 16 B:cause 16 Club Golden Ladies 17 Gayseniorerna 17 Operabögarna 17 Icke Heterosexuell Ungdom 18 Transcafé 18 Telefonjourer 18 Jourhavande vän 18 Linje Brottsofferjouren 19 Verksamhetsgrupper 20 Stockholm Gay Radio 20 Biblioteksgruppen 20 Arkivgruppen 20 Program- och kursverksamhet 21 Öppen måndag 21 Studiecirklar 22 Stockholm Pride 22 Information om föreningens verksamhet22 Referensgrupper, möten och uppvaktningar 22 Kontakt med massmedia 23 Ekonomisk redovisning 25 Förslag till vinstdisposition 25 Resultaträkning 26 Balansräkning 27 Tilläggsupplysningar 28 Noter 28 Revisionsberättelse 31 2

3 Inledning Efter att ha varit ordförande i ett år har jag verkligen förstått hur fantastiskt RFSL Stockholm är. Denna verksamhetsberättelse talar sitt tydliga språk. Vi har aktiviteter som är både mångfasetterade och viktiga. För unga och gamla, svenskar och nya svenskar, för bögar, flator, bisexuella och transpersoner. Samtidigt är faktiskt inte verksamhetsberättelsen riktigt sanningsenlig. Det finns väldigt mycket annat som människor i föreningen gör som inte syns det är ett otroligt arbete som inte står skrivet i denna berättelse. Både socialt och sexualpolitiskt. Utan alla eldsjälars medverkan hade inte föreningen varit det som den är idag. RFSL Stockholm har under året arbetat med två nya projekt som har visat sig bli mycket lyckade. Det ena är Öppen måndag där man kan lyssna på intressanta föredrag, seminarier och andra spännande möten men också träffa aktivister från alla våra olika grupper. Det andra är trans-caféet där transpersoner kan mötas socialt och utbyta tankar och erfarenheter. Andra nya inslag i föreningen är projektet riktat till att arbeta mot homofobi bland unga och ett flertal nya grupper för nätverk. Eftersom det var valår 2002 var RFSL Stockholm med på tåget genom att bland annat arrangera en valdebatt mellan de två finansborgarrådskandidaterna Kristina Axén-Olin (m) och Annika Billström (s). Under debatten avgavs en del löften som RFSL Stockholm nu ska påminna Stadshuset i Stockholm om och dessutom ska vi fortsätta vårt arbete att få alla andra kommuner i Stockholms län att arbeta för bättre HBT-kompetens. Det är med stolthet jag överlämnar denna verksamhetsberättelse till föreningens högst beslutande organ årsmötet! Michael Simonsson Silkesjöö ordförande 3

4 Föreningens styrelse Föreningens styrelse har under året bestått av: Michael Simonsson Silkesjöö, ordförande Mia Rothberg, vice ordförande Robert Möller, kassör Magnus Boström, vice kassör Ole Jörgen Persson, sekreterare Ulla Carlsson, ledamot Richard Hedström, ledamot Claes Nyberg, ledamot Kjell Öhman, ersättare Elisabet Qvarford, ersättare Revisorer: Valda revisorer har varit Mia Lindberg och Lars-Peter Sjöberg samt auktoriserad revisor Lena Johnson. Suppleanter har varit Leszek Rozpedek och Lars-Åke Dismats. Styrelsens arbete Styrelsens arbete har skett på styrelsemöten och i olika utskott. Till utskotten kan även personer väljas in som inte sitter i styrelsen. Sammanträden Styrelsen har haft tio protokollförda sammanträden under Arbetsutskottet Mia Rotberg, Michael Simonsson Silkesjöö, Robert Möller och Richard Hedström har ingå tt i arbetsutskottet. Arbetsutskottet har lett arbetet med föreningens anställda personal under å ret. Vissa av dessa uppgifter, främst när det gäller arbetsledning, har utskottet delegerat till kanslichef Jonas Tillberg. Arbetsutskottet har haft kontinuerliga möten vid behov. Sexualpolitiska utskottet Michael Simonsson Silkesjöö, Ole-Jörgen Persson, Elisabeth Qvarford och Claes Nyberg har ingått i sexualpolitiska utskottet (SPU). Kravlista på kommuner och landsting Kompetensen om homo- och bisexuellas livsvillkor är fortfarande bristfällig hos många handläggare i offentlig verksamhet och motsvarande kompetens om transpersoners livssituation är näst intill obefintlig. Detta får till följd att homo- och bisexuella och transpersoner får ett sämre bemötande i sin vardag än andra i samhället. Sexualpolitiska utskottet mot bakgrund av detta arbetat fram en kravlista för Stockholms stad, Stockholms läns landsting samt kommuner i Stockholms län under året. Följande krav har prioriterats: 1. Mål och riktlinjer i skolplanen för hur utbildning kring homo- och bisexualitet, sexuell identitet och könsidentitet ska bedrivas skall fastställas. Nyckelpersoner i kommunen, flyktinghandläggare och ledare inom idrottsrörelsen skall utbildas i HBT-kompetens. 2. Arbete skall ske som bidrar till att finna lösningar som gör att särskilt äldreboende kan erbjudas för homo- och bisexuella. 3. Vigsel- och partnerskapsförrättaruppdragen skall slås samman till ett och samma uppdrag. Guldlambdan och Rosa tisteln Under invigningen av Stockholm Pride delades RFSL Stockholms traditionsenliga priser Guldlambdan och Rosa Tisteln ut. Guldlambdapriset delades i år ut till Sveriges överbefälhavare Johan Hederstedt för hans tydliga uttalanden om diskriminering av homo- och bisexuella inom "Sveriges största arbetsplats" - försvarsmakten samt för hans aktiva stöd till den nybildade föreningen HoF. Rosa Tisteln gick till Adoptionscentrum för deras negativa inställning till att låta samkönade par prövas för internationella adoptioner samt att dom inte på något sätt vill hjälpa samkönade par vid eventuell adoption trots att den nya lagstiftningen ger homosexuella den rättigheten. Prisutdelningen fick uppmärksamhet i radio, tv och press. Ordföranden Michael Simonsson 4

5 Silkesjöö blev med anledning av prisutdelningen intervjuad i Radio Stockholm 103.3, Radio P4 Stockholm, Expo, SVT, DN samt ABC. Kulturutskottet Richard Hedström och Kjell Öhman har ingå tt i utskottet. Detta har berett ärenden som behandlat kulturfrågor. Mestadels ansökningar om ekonomiskt stöd från teatergrupper och festivaler. Internationella utskottet I internationella utskottet (IU) har under året ingått Maria Ahlsdotter, Mia Rothberg och Stig-Åke Petersson. regionala organisation i Europa. RFSL Stockholm har varit medlem i ILGA alltsedan dess tillkomst 1978 och är därmed en av de äldsta medlemsorganisationerna i ILGA. Föreningens bolag RFSL Stockholms styrelse är aktieägare i två bolag. Dessa lämnar verksamhetsberättelser till respektive bolagsstämmor. I föreningens verksamhetsberättelse redogörs kortfattat för verksamheten. Huset på Sveavägen AB Under året har IU fortsatt samarbetet med Vitryssland och organisationen Forum Lambda (den vitryska motsvarigheten till RFSL). RFSL Stockholm får ekonomiskt stöd från Forum Syd i Sverige för detta samarbete. Under å ret har samarbetet koncentrerats till att stärka lesbiska ställning i Forum Lambdas verksamhet. Detta skedde bl. a. genom att två svenska deltagare besökte huvudstaden Minsk i samband med internationella kvinnodagen den 8 mars Under detta besök genomfördes ett seminarium om lesbiska situation både i Sverige och i Vitryssland. Även andra sociala aktiviteter genomfördes i syfte att skapa ett brett kontaktnät. I samband med firandet av Stockholm Pride var två gäster från Forum Lambda inbjudna till Stockholm. Under veckan de vitryska gästerna varit på olika studiebesök för att lära sig med om RFSL Stockholm och vå r uppbyggnad och de aktiviteter för HBT-personer som finns i Stockholm. Under senare delen av året har Forum Lambda inte fungerat tillfredsställande på grund av olika interna orsaker och därför kunde planerade aktiviteter under hösten inte genomföras. Utöver detta samarbete med Vitryssland har IU också kontakt med organisationer och enskilda i många olika länder och deltar också i det arbete som bedrivs av ILGA och särskilt den RFSL-huset på Sveavägen härbärgerar fler organisationer än RFSL Stockholm. På en trappa finns RFSL förbundet respektive Stockholm Pride inhyrda och i bottenplanets restaurang finns Ulrich Bermsjös klubb Tip Top. Verksamheten på huset förvaltas av Huset på Sveavägen AB, ett företag som ägs helt av RFSL Stockholm. Förutom Tip Top, RFSL-förbundet och Stockholm Pride finns en rad andra organisationer. I lokalerna träffas bland annat Homosexuella Socialister, Homosexuella Socialdemokrater, Homosexuella Liberaler, Gaymoderaterna, Föreningen regnbågen (för döva), RFSL Ungdom, Ekho (ekumenisk kristen), Gaypoliserna, RFSL Socionomer, Anonyma alkoholister, Tupilak (kulturförening), Gay Camp (lägerverksamhet för män), Stiftelsen Gay Sol (verkar för äldreboende), och Viking Bears (björnklubben). Under 2002 har postrummet renoverats och telefonsystemet moderniserats, vilket bl a inneburit att samtliga telefoner fått nya telefonnummer. Arbetena har letts av Bo Frank från husbolagets styrelse. Renoveringen av postrummet har till stor del genomförts av husets vaktmästare Martin Rothfjell. 5

6 Rosa rummet AB RFSL, och den 13 januari; RFSL Stockholm så funkar det. Föreningens anställda Föreningen har under hela eller delar av 2002 haft följande personer anställda på hel- eller deltid: Rosa Rummet har drivits sedan 1981 och efter 1987 i aktiebolagsform med firmanamnet Bokhandeln Rosa Rummet AB. Under 2001 beslutade styrelsen i Bokhandeln Rosa Rummet AB i samråd med styrelsen i RFSL Stockholm att verksamheten ska avvecklas och att ska varulagret säljas ut. I slutet på 2001 skedde en utförsäljning där stora delar av lagret såldes. På årsstämman 2002 valdes Robert Möller till ordförande och en styrelse bestående av Kjell Öhman, Ole-Jörgen Persson, Michael Simonsson Silkesjöö och Ulla Carlsson (som suppleant). Bolaget anordnade under Pride 2002 en sista utförsäljning av kvarvarande lager och försäljningen inbringade c:a kr. Efter utförsäljningen såldes restlagret till RFSL Stockholm för kr. Föreningen fick under 2002 tillskjuta ett villkorat aktieägartillskott för att återställa aktiekapitalet och bolaget kommer tills vidare att vara vilande i avvaktan på eventuell försäljning eller beslut om att återuppta någon verksamhet. Maria Ahlsdotter, skolinformationsansvarig Ann Colleen, kurator Camilla Haglund, föreningshandläggare Micael Karlsson, assistent Mikael Kazarnowicz, assistent Pablo Leiva, invandrarkonsulent Lisa Nahlin, vikarierande kurator Joakim Rindå, projektledare Anneli Svensson, kurator Jonas Tillberg, kanslichef Anställda i föreningens bolag redovisas i dessas förvaltningsberättelser. Utöver detta har föreningen haft arvoderad personal för bl a skolinformationer, kondomutdelning och ledande av start- och föräldragrupper. Antalet arvoderade uppgår till 64, en ökning med åtta personer. Kvartalsmöten har skett fyra gå nger under å ret vid vilka personal och styrelse mötts för att diskutera arbetsformer och utveckling. Verksamheter Föreningens medlemsantal Kuratorsmottagningen Vid verksamhetsårets slut hade föreningen 1556 medlemmar. 31% kvinnor, 68% män Uppgift om kön saknas på 1% av medlemmarna. Medlemsmöten Föreningen har utöver årsmöte haft två medlemsmöten under å ret; den 16 december på tema bildandet av ett ungdomsförbund inom Under å r 2002 har tre kuratorer varit anställda. 1,5 tjänst har varit tillsatt tom juli, varpå ytterligare en person anställdes på 50%. Sammanlagt har kuratorsmottagningen under 2002 haft 1,75 tjänst för ordinarie verksamhet. 6

7 Kuratorsmottagningen tar också inom ramen för ett samarbetsprojekt med förbundet emot brottsoffer. Detta arbete ligger utanför det ordinarie arbetet och bekostas med medel frå n förbundet, och har fortskridit under Båda ordinarie kuratorer har haft egen handledning av externa handledare. Individuella stödkontakter Antalet bokade besök uppgick under året till drygt 1100 fördelade på 60% kvinnor och 40% män. Detta är en ökning med 20% jämfört med år Sammanlagt har 221 personer träffat någon av kuratorerna. Vid ca 65 besökstillfällen har kuratorerna träffat par. Därutöver har kuratorsmottagningen haft ca 25 spontanbesök, studiebesök och allmänna förfrågningar under å ret. Nio personer har varit transpersoner, sexton har varit föräldrar till homosexuella barn. Nytt för året är möjligheten att ta emot brottsoffer på kuratorsmottagningen. Sammanlagt 60 klienter med brottsofferproblematik har sökt hjälp. Vid några tillfällen har kuratorn även följt med vid sjukhusbesök, polisförhör och rättegångar. Utöver dessa kontakter har invandrarkonsulenten haft ett stort antal besök som redovisas separat under dennes avsnitt. Besöken på kuratorsmottagningen kan huvudsakligen delas in i två grupper: Rådgivning Personlig rå dgivning innebär samtal av mindre djupgående karaktär av mer informativt slag där man får svar på allt ifrån juridiska spörsmål till hänvisningar till RFSLs aktiviteter. Även samtal som handlar om att få stöd i sin komma ut-process har förts. Vidarehänvisning har skett så väl till andra verksamheter inom RFSL, som till andra institutioner och organisationer där man haft kompetens inom aktuellt område. Samtalskontakter av stödjande eller psykoterapeutisk karaktär Till skillnad mot rådgivningssamtal handlar stödsamtal om den besökandes psykosociala behov. Stödsamtalen kretsar ofta kring frågor om identitet och självbild som homo- och bisexuell, eller transsexuell, och metoden kan vara av rent stödjande eller av mer psykoterapeutisk karaktär. Samtalen kan pågå kontinuerligt under en längre tid, vilket ger klient och kurator möjlighet att utveckla tankegå ngarna, penetrera den sökandes problem och hitta lösningar på dessa. De längre kontakterna kan handla om relationsproblem, ensamhet, utanförskap, missbruk, separationsångest eller självmordstankar. I längre samtalskontakter där kontinuiteten i besöken blir en viktig ram och trygghet, kan syftet vara att belysa besökandens egna resurser genom pedagogisk påverkan för att till exempel öka insikter om hur man fattar viktiga beslut. Vid individuella samtal och parsamtal kommer kuratorerna ofta in på säkrare sex och hiv. Några målgrupper återkommer i kuratorernas verksamhet; till exempel tonå ringar och vuxna kvinnor och män på väg att "komma ut" och som är i behov av psykosocialt stöd. Homosexuella par vänder sig inte sällan till kuratorsmottagningen istället för till kommunens familjerådgivning. Dessutom är kuratorsmottagningen den enda instans som vänder sig till föräldrar till homosexuella barn och som är i behov av att bearbeta sin egen inställning till barnets homosexualitet. Telefonrådgivning Kuratorerna har under året haft drygt 2400 telefonsamtal, vilket är en ökning i jämförelse med tidigare år. Genom har under året mottagits ca 400 meddelanden med förfrågningar och funderingar till samt tidsbeställningar hos kuratorerna. Också detta är en ökning. Samtalen, bå de per telefon och mail, har främst utgjorts av homo- och bisexuella kvinnor och män, transpersoner samt föräldrar till homo- och bisexuella barn. Den främsta anledningen till kontakt är behovet av psykosocialt stöd. Vidare efterfrågar många information om homosexualitet i allmänhet eller utifrån specifika situationer. Många telefonsamtal är av konsultativ karaktär. Konsultativt arbete Utöver homo- och bisexuella kvinnor och män och /eller transpersoner tas kuratorsmottagningens expertis i bruk av de som i sitt yrke kommer i kontakt med målgruppen. Personal inom öppenvårdspsykiatri, ungdomsmottagningar, skolhälsovård, elevvårdspersonal samt 7

8 missbruksenheter saknar ibland den kunskap om homosexualitet som behövs för att kunna bemöta homosexuella klienter eller patienter. Personal från sådana instanser vänder sig därför ofta till kuratorerna. I första hand söker kuratorerna i dessa fall förmå behandlande instans att själv tillskansa sig den grundläggande kunskap som har att göra med homooch bisexuella och/eller transpersoners liv och identitet. Stödgrupper Genom sin funktion får kuratorerna inblick i olika typer av stödbehov. Kuratorerna medverkar till att stöd- och samtalsgrupper utifrån olika sådana behov skapas. Kuratorerna har också kontinuerlig kontakt med dessa verksamheter så att de utvecklas på ett för grupperna ändamå lsenligt sätt. Se vidare under rubriken Stöd- och nätverksgrupper. Kuratorer på nätet Under året har I-kuratorn, en service med kontakt med kuratorer via Internet, satts igå ng. De tre kuratorerna har besvarat frågor och förmedlat kontakter till kuratorer motsvarande två veckotimmar sedan oktober månad. Hiv-preventiv verksamhet Rådgivningen har under året haft en anställd projektledare på deltid med ansvar för primärpreventiva program. Syftet med programmen är att minska spridningen av hiv bland män som har sex med män, och beskrivs nedan. Utöver detta har Rådgivningens personal och verksamhet i alla sina delar arbetat med olika aspekter av hälsofrämjande arbete på individ- och gruppnivå. Detta arbete syftar till att stärka och stödja homosexuella för att öka känsla av sammanhang, social delaktighet och sociala nätverk. Detta ingå r i preventionsarbetet som ett led att på sikt stärka hälsa och bidra till att uppnå och bibehålla beteende- och attitydförändringar. Primärprevention Sedan 1988 har RFSL-rådgivningen arbetat utåtriktat i gruppen Män som har sex med män för att tillhandahålla information och kondomer i syfte att öka andelen skyddade samlag, för att på så sätt minska spridningen av främst hiv, men även andra sexuellt överförbara sjukdomar. Denna verksamhet drivs sedan ett par år tillbaka under namnet Kondomleverantörerna. Kondomleverantörerna Arbetet har bedrivits på arenor som besöks av målgruppen med syfte att på ett nära och konkret sätt nå ut med redskap för och attitydpåverkande material kring säkrare sex. Tolv män har under året utbildats för och arbetat med Kondomleverantörerna. En referensgrupp har tillsammans med projektledaren planerat arbetet. Arvodering utgick för de patruller som vid 47 tillfällen, främst under sommarmånaderna, besökte barer och klubbar under kvällstid, medan de ca 130 patruller som kontinuerligt arbetat med distribution till videoklubbar inom projekt Outreach arbetat oavlönat. Totalt har ett tjugotal arenor ingått i Kondomleverantörernas verksamhet. Cirka kondomer och glidmedelsförpackningar har distribuerats. Arbetssättet med tillgängliggörande och popularisering av kondomer på arenor där män träffas är väletablerat internationellt, och studier framhåller detta som ett bra sätt att arbeta på för att minska antalet osäkra analsamlag bland män som har sex med män. En utvärderingskonferens av det primärpreventiva kondomdistributionsarbetet förlades till Helsingfors, vid vilken den finska Aidsstödscentralen stod som värd och bidrog med föreläsningar för deltagarna. Projekt Outreach Genom extra projektbidrag från Stockholms stad kunde i år samma goda nivå på närvaro och exponering av kondomer och glidmedel ske på några av de ur interventionsmässigt mest intressanta arenorna vad gäller primärprevention, nämligen videoklubbarna. Outreach är 8

9 kanske det projekt som i sig förhindrar flest antal oskyddade analsamlag i Stockholm. Projektet arbetar mycket nära sexuella förhandlingar på arenor dit män bland annat går i syfte att skapa sexuella kontakter. Det når därför en mycket intressant grupp både med direkta redskap för säkrare sex som med attitydpåverkande exponering i anslutning till sex. Åtta klubbar har distribuerat material ur särskilt framtagna ställ. Projektet har använt sig av oavlönade distributörer ur Kondomleverantörerna. Det broschyrställ har framtagits i samarbete med förbundets hiv-kansli och satts upp på arenorna har använts för att sprida information om bl a Hiv behandlingar och smittsamhet Alkohol, droger och sex Könssjukdomar Säkrare sex Kondomer och glidmedel Resonemang kring att berätta om hivstatus Kondomprenumeration genomföra projektet enligt plan under våren Sekundärprevention Genom invandrarkonsulenten bedrivs viss sekundärprevention riktad till främst spansktalande hiv-positiva. Detta sker huvudsakligen genom rådgivande samtal om behandlingar. Verksamheten har utökats under 2002, och inbegriper ofta medföljning till vårdgivare. Invandrarverksamhet En invandrarkonsulent har ansvarat för verksamheten, vilken kan delas upp i tre delar: informationsarbete, individuella stödkontakter och arbete med den latinamerikanska gruppen homo-, och bisexuella samt transpersoner i Stockholm. Sammanlagt hade RFSL Stockholm kontakt med invandrare från 22 olika länder under år Informationsarbete Under å ret har 360 prenumeranter funnits som adressater i RFSL Stockholms kondomutskicksprojekt. Prenumeranter erhåller regelbundet ett utskick med kondomer och glidmedel kostnadsfritt. Endast män bosatta i Stockholm får tillgång till servicen. Utskick med kondomer och informationsmaterial har skett tre gånger under år Gay Talk Gay Talk har under året inte haft någon aktivitet. En praktikant har anmält intresse att Under år 2002 publicerade RFSL Stockholm för sjätte å ret INFOGLIS, ett informationsblad helt på spanska om identitet, hiv/aids och homo-, bi- och transsexuella kvinnors och mäns livsvillkor. Under året har fyra nummer publicerats. Infoglis skickas till över 100 organisationer för spansktalande i hela landet, till medlemmar i GLIS, RFSLs lokalavdelningar och andra liknande organisationer i Sverige och utlandet. Upplagan varierar mellan exemplar vid varje utgivningstillfälle. INFOGLIS finns också som hemsida på Internet. Individuella stödkontakter Antalet stödsamtal ökade kraftigt under året i jämförelse med tidigare verksamhetsår. RFSL Stockholms invandrarkonsulent hade under 9

10 samtal med homo- och bisexuella män och kvinnor samt transpersoner från Argentina, Bangladesh, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, El Salvador, Estland, Finland, Irak, Iran, Italien, fd Jugoslavien, Kuba, Libanon, Marocko, Peru, Spanien, Ukraina och Uruguay. 70 besök gjordes av kvinnor, 412 av män. 52 av besöken gjordes av transkvinnor, 32 var parsamtal med män och ett var ett parsamtal med en man och en kvinna. 350 personer har kontaktat RFSL Stockholms invandrarkonsulent via Internet. En del av dessa kontakter har vidarehänvisats till andra lämpliga instanser. Cirka 650 telefonsamtal har tagits emot med frå gor rörande homo- bi- och transsexualitet samt hiv. Arbetet har huvudsakligen rört sexuell identitet, migration samt hiv. Arbetet med hiv har varit inriktat på såväl primärprevention som stöd till hiv-positiva och sekundärprevention. Invandrarkonsulenten tar emot för samtal på RFSL Stockholm och följer med personer till läkare, polis, invandrarmyndigheter och andra institutioner och myndigheter. Stig-Åke Petersson har tillsammans med Pablo Leiva arbetat med stöd till asylsökande. De har varit behjälpliga med stöd, råd och hjälp i processen att söka asyl i Sverige samt med annan juridisk hjälp. Under året har 80 asylsökande sökt hjälp via RFSL Stockholm. Arbete med latinamerikaner i Stockholm Utöver informationsarbete och individuella stödkontakter har RFSL Stockholms invandrarkonsulent fortsatt sitt arbete med den latinamerikanska gruppen i Stockholm. Under året har sex träffar arrangerats under namnet Latino Bingo. Ungdomsverksamhet Under året söktes pengar från Arm i arm fjärde initiativet, för att finansiera ett å rsprojekt med en heltidsanställd projektledare. Ansökningen gick igenom. Målsättningen för projektet är dels att säkerställa, utöka och utveckla den befintliga ungdomsverksamheten och dels att utveckla nya metoder för att arbeta preventivt mot homofobi på arenor där ungdomar träffas. Projektet startades i slutet av oktober och kommer att pågå under ett år. De ungdomsverksamheter som lagts till projektet är IHU, Blattepojkarna, Blatteflickorna och Linje 59. Skolinformation Som ett led i det hälsofrämjande arbete som påverkar bestämmelsefaktorerna för homo- och bisexuellas hälsa har RFSL Stockholm under året bedrivit sedvanlig information och utbildningar till studerande på hög- och gymnasieskolor, universitet och andra vuxenutbildningar. Även redan yrkesverksamma inom olika verksamhetsområden har utbildats. Totalt genomfördes 170 informationstillfällen under verksamhetsåret vilket är något färre än 2001 (197 stycken). Anledningen till minskningen är förmodligen att år 2002 var ett valår då skolorna prioriterar att lägga den tid man har för externa föreläsare på de olika partierna. Att en stor del av årets minskning handlar om gymnasieinformationer har sannolikt samma förklaring. Under årets besök har informatörerna träffat ca 500 klasser/grupper, vilket innebär att ca elever/personer har tagit del av vår kunskap. Högstadier, gymnasieskolor samt övriga Av det totala antalet informationstillfällen har 120 besök gjorts på 87 olika högstadieskolor och 34 besök på 22 olika gymnasieskolor. Högstadier och gymnasieskolor utgör alltså fortfarande vå ra största uppdragsgivare. Under året besökte vi två mellanstadieskolor. Fortfarande är 60 min den vanligaste längden på en information. Vid sju tillfällen besökte vi även andra verksamheter, till exempel frivilliga ungdoms- 10

11 grupper, fritidsgårdar och andra ungdomsprojekt. Vi besökte vid några tillfällen också ungdomsgrupper knutna till socialtjänsten såsom mellanvårdsprojekt och behandlingshem. Marknadsföring mot skolor Under hösten gjordes ett utskick till ca 400 högstadier, gymnasier och fritidsgårdar i Stockholms län. Utskicket innehöll, förutom ett brev med prislista, broschyren som marknadsför skolinformationsverksamheten. Under året gjordes även delen om skolinformationen om på RFSL Stockholms hemsida. Utbildning av informatörer Under det gångna verksamhetsåret har två informatörsutbildningar hållits. Dels en extra utbildning i mars, dels den sedvanliga under hösten. Den extrautbildning som ordnades i mars var ett resultat av att det rådde en akut brist på kvinnliga informatörer inför april och maj som traditionellt sett är den mest hektiska vad gäller skolinformationsverksamheten. Extrautbildningen hade å tta deltagare och gav i slutändan sex nya kvinnliga informatörer. Den sedvanliga utbildningen bestod av sju träffar på kvällstid och en åttonde helgträff på internat. 15 personer påbörjade kursen, av dessa hoppade en av under kursens gång. Sju av dem som avslutade kursen var kvinnor och sju män. Medelåldern på de nya informatörerna var 23,3. Den yngsta var 20 år och den äldsta 29. Verksamma informatörer 2002 var ett år då det skedde stora förändringar i informatörsgruppen. Många äldre erfarna informatörer slutade och en hel del nya tillkom. Sammanlagt informerade 39 stycken olika personer inom ramen för skolinformationsprogrammet. Av dessa var 24 kvinnor och 15 män. Kvinnorna informerade i genomsnitt färre tillfällen per person vilket är anledningen till den sneda könsfördelningen. Vid alla tillfällen utom tre uppfyllde vi vårt mål att informationerna skall genomföras av en man och en kvinna; ena gången på grund av att det var ett specifikt önskemå l från skolan, vid de andra tillfällena på grund av sjukdom. Den konstanta staben av aktiva informatörer låg under året runt ca 28 stycken. Fortbildning av verksamma informatörer Deltagande observationer har genomförts under såväl under våren som under hösten. Under året som gått har sju informatörsträffar anordnats. Tre träffar har varit s.k. sociala träffar; en upptakt inför hösten samt avslutningsträffar för vå r- respektive hös termin. De övriga två träffarna hade mer karaktären av fortbildningsträffar. Fortbildningsträffarna har haft följande temata: Fittfakta och kukkunskap, Bisexualitet, Nytt i sexualpolitiken, Fördjupning i homohistoria. Av dessa träffar var den om bisexualitet och nytt i sexualpolitiken obligatoriska varför en liten arvodering utgick till de närvarande informatörerna. Produktion av skolinformationsmaterial Under det gå ngna å ret har en skolinformationstidning producerats av RFSL Stockholm och RFSL-rådgivningarna i Göteborg och Malmö, på uppdrag av förbundets HIV-kansli. Produkten är tänkt att användas som ett komplement till skolinformationen och skall delas ut till samtliga elever som träffar RFSL Stockholms skolinformatörer. Då produktionen av tidningen var ett samarbete har de olika rådgivningarna bidragit med olika arbetsinsatser. RFSL Stockholm har framför allt stått för intervjuer, fotografering och textbearbetning. Produkten beräknas vara tryckt och färdig för distribution inför vårterminen Utbildning och information Vid ett 20-tal tillfällen har personal frå n RFSL Stockholm medverkat vid yrkesutbildningar eller utbildningsdagar för redan är yrkesverksamma. Under verksamhetsåret har vi bland annat utbildat blivande förskollärare, gymnasielärare, fritidspedagoger, grundskolelärare, kamratstödjare och omsorgspersonal. Personal har även utbildat RFSU Stockholms blivande skolinformatörer i HBT-kunskap samt utbildat läkarstuderande inom ramen för projektet Kärleksakuten. Föreläsningar har också hållits i Landstinget förebygger AIDS 11

12 (LAFA):s grundutbildning Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids. Studiebesök och specialarbeten Ett stort antal elever och studenter kontaktar RFSL Stockholm varje år för att få material till uppsatser och specialarbeten. Flera av dessa elever ber även att få komma på studiebesök eller göra intervjuer. I mån av tid och resurser tillgodoser personalen dessa önskemål. Personalen har dessutom mottagit studiebesök och haft information om arbetet för delegationer med hälsoarbetare respektive studenter från Asien, Latinamerika, Afrika, USA och Ryssland vid ca tio tillfällen. Utbildning för RFSL-avdelningar Föreningen har under året genomfört veckoslutsutbildningar i gayjours-arbete för RFSL Borås och för Regnbågen, förening för döva bi- och homosexuella. Dessutom har utbildningar om HBT som brottsoffer hå llts för RFSL Helsingborg och RFSL Dalarna. Sport- och fritidsgrupper Lambda IF Lambda If är RFSL Stockholms idrottsförening. Föreningens arbete bestå r i att organisera idrottsaktiviteter för homo- och bisexuella samt transpersoner. Lambda IF s aktiviteter lockar allt fler deltagare, och verksamheten har stadigt expanderat sedan föreningen bildades. Varje sektion/grupp tar ansvar för och bedriver sin egen verksamhet. Under 2002 har Lambda IF bestått av följande sju sektioner: cykel (mixad), volleyboll (kvinnor/män/mixat), fotboll (damer), innebandy (kvinnor/mixat), basket (damer), gympa (män), badminton (mixat). Styrelsen har under året bestått av: Lena Eklund (ordförande) Anna Hall (fotboll), Tim Skillgate (volleyboll), Anne Wilemsons (badminton), Bonnie Berggren/Therese Axelsson (innebandy kvinnor), Eva Jönsson (basket), Lena Eklund (cykel), Mikael Björk (gympa), Niklas Pettersson/Frida Jacobson (innebandy mixat). I syfte att synliggöra verksamheten genomfördes under Pride-veckan en idrottsdag. Torsdagseftermiddagen var Zinkensdamms idrottsplats bokad för fotbollsmatch, brännbollsmatch och gympapass, och i Tanto genomfördes en beachvolleybollturnering. Samtliga aktiviteter var öppna för alla. Totalt deltog ca personer i aktiviteterna. Cykel Cykelsektionen har under 2002 övergå tt till att vara mindre tävlingsinriktad och det enda lopp som genomfördes var Tjejtrampet med fem deltagare. Mer energi har lagts på att genomföra sociala cykelutflykter under trevliga former. Merparten av cykelutflykterna sträcker sig emellan 35 och 90 km. Varje utflykt har lockat 8-12 cyklister, bå de män och kvinnor, med en medelålder på ca 30 år. I juli må nad genomfördes även en kortare cykelresa med övernattning, i Stockholms skärgård där fem kvinnor deltog. Fotboll Under våren, sommaren och hösten har laget varit med i en korpserie och haft matcher varje måndag. Då laget bestått av många spelare har varje spelare fått spela ungefär varannan match. Under senare delen av hösten och vintern har laget haft inomhusträningar var fjortonde dag. Totalt består laget idag av ett 20-tal kvinnor i åldern år. Innebandy (kvinnor) Laget som består av 14 kvinnor tränar varje söndag eftermiddag och har under 2002 fungerat mycket bra. Innebandy (mixat) I mars startade Lambda IF ett mixat innebandylag med speltid en gång i veckan på Sportfabriken i Årsta. Under året annonserades det regelbundet på RFSLs hemsida och i Kom Ut efter fler innebandyspelare. Efter sommaruppehållet byttes lokal till Örbyskolan varpå antalet spelare sjönk drastiskt. Därför flyttades verksamheten tillbaka till Sportfabriken och medlemsantalet stabiliserades. Genomsnittligt 12

13 antal spelare har under året varit 7-8 per gång av ett totalt medlemsantal av 20. Inför vårterminen 2003 har må nga nya spelare tillkommit samtidigt som de flesta av ursprungsmedlemmarna är kvar. Basket (kvinnor) Basketlaget spelar 2002/2003 sin fjärde säsong i Motionsserien som i år omfattar hela 20 matcher då betydligt fler lag än tidigare deltar. Laget består av ett 10-tal kvinnor mellan 22 och 49 år, som har kul tillsammans och som fått nya kontakter genom basketen. Laget har endast tränat en gå ng före säsongsstarten. Nya spelare har efterlysts via hemsidan och På Gång. Volleyboll Under 2002 har volleybollsektionen haft regelbundna gemensamma träningar på tisdagar. Under en tid fanns även en träningstid på fredagar som visade sig vara mindre lyckad och därför togs bort. Ett lag deltog i turneringen Rabalder Cup i Oslo under våren. Under sommaren spelades även beachvolleyboll vid ett antal tillfällen. Gympa Sektionen fortsätter sina aktiviteter för andra året i rad. Under hösten stabiliserade sig deltagarantalet kring 30 personer varje må ndagskväll, totalt har sektionen 50 män registrerade. Sektionen har haft problem med lokal, då det pågår renovering av densamma. Lokalen är ej heller optimal för sitt ändamål, men sökandet efter alternativ fortsätter. Nästan lika viktig som själva gympa-passet är den efterföljande träffen där i stort samtliga deltar. Badminton På Badmintonstadion vid Skanstull har två banor varit bokade varje fredag. Sektionen började året med endast en bana, men blev tvungna att utöka eftersom intresset varit så stort. Lunagruppen Luna står för Luft, Umgänge Natur och Aktivitet och är öppen för HBT-personer i alla å ldrar. Syftet med gruppen är att anordna olika aktiviteter bå de inne och ute där deltagarna har möjlighet att utöka sina nätverk. Vi har träffats i ca en gång i månaden. Oftast har vi varit ute på olika utflykter i naturen och fikat tillsammans. Vi har dock även haft andra aktiviteter såsom bowling. Gruppen startades under våren Detta skedde genom att annonser sattes ut i QX, KOM UT, en informativ annons på RFSLs hemsida samt information via e-postlistor. Under året har vi träffats åtta gånger. Vi har varit tre ledare som delat på ansvaret. Medlemmarna får själv komma med förslag på aktiviteter som vi ledare sedan försöker genomföra. Gruppen har drygt 60 medlemmar som informeras om gruppens aktiviteter via en e-postlista. Ca 1/3 är män. På våra träffar brukar det dyka upp 8-15 personer. Oftast är nå gra nya personer med varje gång. Stöd-, samtals-, nätverks- och sociala grupper Utbudet av olika sorters sociala grupper har fortsatt att växa med tre nya tillskott under å ret i form av en filmgrupp för kvinnor, en friluftsgrupp (LUNA) och en grupp av värdar och värdinnor som arbetar med caféet på Öppen må ndag. Snakkegrupper Snakkegrupperna är till för lesbiska och bisexuella kvinnor med behov av att träffas i en förtroendefull miljö för utbyte av tankar och erfarenheter. I en snakkegrupp får kvinnorna tillfälle att dela sina upplevelser med andra i samma situation, vilket kan ge ökad självkänsla och nya vänner. Sedan 1985 har nya snakkegrupper regelbundet startats. Under 2002 har två nya snakkegrupper initierats. Grupperna leds i inledningsskedet av kuratorerna som efter en given modell är med de 13

14 första tre träffarna. Tanken är att gruppen, om den så önskar, skall fortsätta träffas på eget initiativ efter detta. Båda grupperna som startats under 2002 har valt att fortsätta ses. Båda grupperna hade ca tio deltagare (styck). Bikvinnogruppen Lesbiska mödrar med barn från heterosexuella relationer Gruppens medlemmar består av kvinnor med barn frå n tidigare heterosexuella relationer. Till denna grupp har kontakt förmedlats genom kuratorerna samt genom annonsering. Startgrupper Gruppen är till för kvinnor som vill prata med andra kvinnor om birelaterade ämnen. Deltagarna behöver inte identifiera sig som bisexuella för att vara med - även deltagare som undrar över sin sexuella identitet har varit välkomna. De som deltagit har mestadels varit kvinnor som identifierat sig som bisexuella. Gruppen är öppen och nya medlemmar tas löpande in. En ledare finns med på träffarna. Deltagarna träffas var fjortonde dag på Huset och varje träff ges ett särskilt tema. Ämnen som förekommit har varit till exempel; vem är bisexuell, är bisexualitet en trend, öppenhet och synlighet, förebilder, bifobi, relationer, monogami och polygami samt att komma ut. Cirka tio kvinnor har deltagit i gruppen. Åldern på deltagarna har varierat mellan 18 och 50 år. Föräldrar med homosexuella barn Grupperna är till för föräldrar som behöver stöd i sin process att hitta ett förhållningssätt till sina barns bi - eller homosexualitet. Hösten 2002 startade ytterligare en föräldragrupp med tretton deltagare. Denna grupp har mötts i studiecirkelform och haft åtta träffar. Föreläsare har tagits in som ur olika aspekter talat om homosexualitet. Ämnena har handlat om komma ut-process, minoritetskap, hiv- och aids-frågor samt utvecklingspsykologi, vilket har bidragit till en större förstå else för barnens liv. Grupperna leds av kuratorerna samt av Anette Lundborg som arvoderas för uppdraget. En viktig del i ungdomsprogrammet är startgrupperna. Dessa är en serie träffar med en veckas mellanrum där unga bi- och homosexuella får tillfälle att dela erfarenheter med andra ungdomar. Första träffen är öppen. Gruppen stängs sedan och arbetar tillsammans fyra gånger efter en metod som syftar till att stärka självkänsla och ge möjlighet för erfarenhetsutbyte och skapande av sociala nätverk. Arvoderade ledare följer gruppen och ser till att alla får ut något av att vara med. Under året har dessa ledare utgjorts av Malin Claesson, Nils Hallén, Håkan Canberger. Marknadsföring sker genom gay-media, ungdomsmottagningar, skolhälsovård och föreningens kuratorer. Under året har fem serier genomförts. Sammanlagt har 23 ungdomar på detta sätt skapat sig en början till sociala nätverk och kunnat hämta stöd hos andra ungdomar. Andelen som följer hela serien, dvs kommer tillbaka alla fyra gånger, är mycket hög. Utvärderingar visar att denna form av samvaro med andra ungdomar uppfattas som mycket viktig. Utvärderingarna visar också att deltagarna genom grupperna dels kraftigt har utvecklat sitt sociala nätverk med likar, dels att de tycker att det är lättare att vara bi- eller homosexuell efter det att de deltagit i grupperna. Oftast utnyttjas möjligheten som startgrupperna erbjuder under ett intensivt skede av komma-ut-processen, och många använder gruppen som stöd för att komma ut för familj och vänner. 14

15 13 av deltagarna var män och 10 var kvinnor. Medelåldern för männen var 20,8 år och för kvinnorna 20,1 år. Basgrupper för män Startgrupper 25+ Under året har startgrupper för män och kvinnor som är över 25 år genomförts. Dessa grupper använder sig av samma metodik som för ungdoms- startgrupperna. Fyra grupper har genomförts. Antalet deltagare uppgick till 20 stycken, med åldrar mellan 25 och 53 år. Medelåldern var 36,5 år. 60% av deltagarna var män och 40% var kvinnor. Ledare har varit Maria Ahlsdotter, Håkan Lindquist, Nils Hallén och Sofia Scherman. Utvärderingarna visar att deltagandet i gruppen har varit betydelsefullt vad gäller stärkandet av identiteten, antalet kontakter i det sociala nätverket har ökat och deltagarna har upplevt att de ämnen som har diskuterats har varit relevanta satt i relation till den situation de befinner sig. Blattepojkarna Basgruppsarbetet är nu inne på sitt artonde år. Grupperna ger deltagarna möjlighet att få träffa andra män och tillsammans med andra resonera om sin situation. Samtidigt ger basgrupperna nya vänner och därmed ett utökat socialt nätverk. Under 2002 har en ny basgrupp bildats med sammanlagt 10 män. Till skillnad från startgrupperna är inte basgrupperna begränsade i antal träffar, utan gruppen fortsätter så länge det finns intresse. De flesta existerar några år och när de upphör har deltagarna ofta fått nya vänner att umgås med utanför basgrupperna. Vanligtvis brukar ett tal män per år komma till basgruppsträffarna. Sammanlagt har sex personer varit engagerade som ledare under åren. Idag är Göran Zetterström och Håkan Steenberg huvudansvariga för verksamheten. Kvinnliga vänskapsgruppen Gruppen Blattepojkarna startade under våren 2001 på initiativ av framtida deltagare och fungerar som arena för socialt nätverksbyggande, erfarenhetsutbyte och stöd mellan unga bi- och homosexuella med invandrarbakgrund. Under 2002 har gruppen Blatteflickorna uppstått som en del av gruppen i och med att tjejer hörde av sig och ville starta en liknande verksamhet. Grupperna har under å ret träffats tillsammans, men samtal har på gå r om att också genomföra separata aktiviteter. Träffarna har skett ca en gång i månaden och samlade deltagare i åldrarna år. Exempel på verksamheter under året har utöver social samvaro varit föredrag, debatter och filmvisningar. För att nå ut till fler potentiella gruppmedlemmar har en flyer tagits fram som LAFA bekostade tryckkostnaden till. Den delades ut i slutet av året framför allt på gaykaféer och klubbar. Gruppen kallas också Palmgruppen och är en grupp för kvinnor i alla åldrar som vill träffa andra kvinnor och hitta på trevliga aktiviteter tillsammans. Det primära är den sociala samvaron, att utöka sitt kontaktnät och bekräfta sin identitet. Gruppen hå ller kontakt via mail. Gruppen startade hösten Under 2002 har gruppen haft kontakt med ett 40-tal kvinnor i åldersgruppen år, från Storstockholmsområ det. Gruppens kärna är ganska konstant 8-10 personer. Nå gra slutar, men det tillkommer hela tiden i stort sett samma antal nya. 15

16 Under 2002 har gruppen genomfört 18 helt egna aktiviteter jämnt fördelat under å rets alla månader. Därutöver har också enskilda medlemmar tagit kontakt med varandra och ordnat egna sammankomster utanför det ordinarie programmet. Exempel på aktiviteter är: dans, bowling, dart, bio-, teater-, och museibesök, restaurangbesök, minigolf, skytte, skridskoåkning, spel på Solvalla, julpyssel, skogspromenader. Aktiviteterna samlar ett tiotal deltagare per tillfälle. Antalet och sammansättningen av åskådare varierar från film till film men gruppen har vuxit kontinuerligt under årets lopp från sju i början till över femtio som flest. Likaså växte utrustningen från en vanlig tv till ett storbildsskärm. Regnbågsfamiljer Bikupan Bikupan har nu funnits i över nio år och har under året träffats regelbundet på tisdagar klockan på Huset. Bikupan är Sveriges äldsta existerande samtalsgrupp för bisexuella män och kvinnor. De som träffas och samtalar om och kring ämnet bisexualitet är ca fyra till tolv personer per gång. En del har varit med i Bikupan sedan må nga å r tillbaka, andra är nya. Till formen är Bikupan en samtalsgrupp, d.v.s. en grupp där man talar fritt utifrån de ämnen som upplevs som relevanta, vid just det tillfället. Medlemmar i Bikupan har varit aktiva i olika arrangemang under året. Vi fanns med, för fjärde året i rad, i en bisektion i Pride Paraden. Ett 50-tal gick i bisektionen. Medlemmar från Bikupan finns med på den allmänna mailinglistan BiPride. För tredje året i rad har vi haft deltagare som medverkat på GayCamp, där vi också hade ett informationsmöte för och om bisexualitet. Såsom Sveriges första och äldsta träffpunkt för bisexuella fyller Bikupan en viktig funktion. Kvinnofilmgruppen Kvinnofilmgruppen startade i januari 2002 med att visa filmer för kvinnor i alla åldrar. Under året 2002 tittades på 14 filmer, de flesta med lesbiskt tema som t ex Fire, Better than chocolate, Vänninor, Everything Relative. Regnbå gsfamiljer är ett nätverk för homo- och bisexuella som har eller vill skaffa barn. Nätverket startade våren 1996 och har sedan dess vuxit. Idag bestå r nätverket i huvudsak av en mailinglista som har ungefär 100 medlemmar. Listans medlemmar finns främst i stockholmsområdet men det finns även en del medlemmar i andra delar av landet. Genom RFSL Stockholm finns det möjlighet till rådgivning och information per e-post. Under större delen av 2002 har det även funnits möjlighet till rå dgivning per telefon två timmar per vecka. Under å ret har Henrik Öhlin och mot slutet av året Maria Sjödin arvoderats för detta arbete. Det genomsnittliga antalet samtal har varit ca fyra samtal per vecka, samt rådgivning per e-post med omkring 5-10 per vecka. I många fall är det media, forskare och studenter som vill ha information, faktaupplysningar och kontakter. Under 2002 en föräldracirkel för personer som vill ha barn ordnats. B:cause Biaktivistgruppen b:cause har under år 2002 haft ett trettiotal möten. B:cause har vidare genomfört biklubben Honung vid sex tillfällen. Det är färre antal klubbtillfällen än som planerades under årets början. Anledningen är att fast lokal saknades under höstterminen. Sam- 16

17 manlagt har klubben nu en regelbundet återkommande skara gäster som omfattar drygt etthundrafemtio personer. Gruppen har också genomfört en Drag King-workshop för Drag Kings en helg under våren, med cirka tjugo deltagare. Under Stockholm Pride 2002 deltog gruppen genom att arrangera Bitält i Pridepark. I samarbete med Kulturhuset och RFSL Ungdom genomfördes i januari 2003 ett seminarium för ungdomar om bisexualitet; Wannabi, på Kulturhuset. 14/5. Ledningsgruppmöte har hållits vid sex tillfällen. Sedan 2001 har CGL egen hemsida: Gayseniorerna Club Golden Ladies Club Golden Ladies (CGL) är en aktivistgrupp inom RFSL, Stockholm, som vänder sig till lesbiska och bisexuella kvinnor från 35 år. Gruppens äldsta medlem är 86 år. Vid årets slut hade klubben totalt 265 medlemmar, vilket är en ökning med 60 medlemmar. Under året har klubben fortsatt sin caféverksamhet på Hyllan i RFSL-huset varje tisdag med begränsad omfattning under storhelger och under sommaren. Driften har skötts av två medlemmar. Middagsfester med dans har under året arrangerats vid fem tillfällen varav fyra på Tant Åkes krog, Liljeholmstorget, och en på Morsans restaurang, Hornsgatan. Kontakten med gayseniorerna har utökats genom att CGL inbjudit dem till fester till ömsesidig glädje. Kontakt med andra kvinnogrupper som t ex. Palmgruppen har etablerats. I Pride-paraden hade vi för tredje året i rad eget fordon i år en vildavästernliknande öppen kärra med plats för 12 ladies som väckte välförtjänt uppseende. Vi samlades under parollen Hon Är! Kort tid efter Pride gjorde klubben en tredagars resa med Europa Direkt till Skagen över Oslo. Vi var 21 deltagare. Resan blev uppskattad. Gayseniorerna är en självständig grupp för gemenskap, sociala kontakter och aktiviteter som vänder sig till homo- och bisexuella män frå n 60 å r och uppå t. Den viktigaste aktiviteten är seniorcaféet. Sedan 1988 har detta hållits öppet på onsdagseftermiddagar och gett tillfälle för att under ansprå kslösa former träffa och prata med andra likasinnade. Under 2002 firades seniorcafé nummer 750. Vid påsk och jul utbyts kaffet mot middag till självkostnadspris. Besöksantalet har under å ret varit I verksamheten ingår också utfärder och kulturbesök. Tidningen Gay-Senioren har kommit ut med sex nummer under året. Under 2002 tog gruppen initiativ till samtal med landstingspolitiker om ett projekt kring mottagning med fokus på äldre homosexuellas hälsa, Gayseniorhälsan. Operabögarna OperaBögarna (OB) har allt sedan starten hösten 1997 ständigt växt. Vid ingången till 2003 hade OB ca 250 medlemmar. Gruppen består främst av män, men även kvinnor är välkomna. Åldersmässigt har gruppen medlemmar i åldrarna år. Större delen av medlemmarna bor i Stockholm men medlemmar finns även i andra delar av Sverige samt i utlandet, ex. vis England, Tyskland och Kanada. Under 2002 ökade medlemsantalet, liksom året innan, med ca 50 personer. Årsmöte hölls den 19/2 och extra årsmöte den 17

18 Under året har ett 15-tal träffar arrangerats. Höjdpunkterna under året har varit gruppens 200-fest på Hartwickska Huset i maj samt den traditionsenliga glöggkvällen i början av december, som i å r gästades av sopranen Nina Stemme. Under året har vi även fått vår första systerförening, i Madrid, Spanien. Ett flertal internationella kontakter har också tagits under året. Gruppen har även gjort operabesök på Kungliga Operan, deltagit i Operafrågan arrangerad av OperaVännerna vid Kungliga Operan samt haft ett flertal föreläsningar. I december togs också kontakt från Kungliga Operan som bjöd in medlemmar i OB till genrep av Stravinskijsagor. Vid de olika arrangemangen har i snitt ett 25-tal personer närvarat. Telefonjourer RFSL Stockholm drev under år 2002 tre olika telefonjourer, varav en var specialiserad på unga uppringare (Linje 59) och en på brottsoffer. Alla tre var öppna för såväl män som kvinnor, och alla tre bemannades av frivilliga. Jourhavande vän Icke Heterosexuell Ungdom IHU är en sammanslutning för unga bi- och homosexuella samt transpersoner i åldern år. Med marknadsföring, Internetkontakt och sociala träffar skapar de möjligheter för unga att träffas och på börja sociala nätverk och få stöd av likar. Under året har IHU träffats 22 gånger. Olika aktiviteter har varit gästföreläsare, sällskapsspelkvällar, hemmahos-kvällar, prova göra serietidning, videovisningar och under Stockholm Pride ordnades picknick. Under det gångna året har gruppen som träffas regelbundet varit från ca tjugo personer till det dubbla. Gruppen har letts av en av kuratorerna under större delen av året, och därefter av den ansvarige för ungdomsverksamheten. Transcafé Under året har en ny aktivitet som riktar sig till transpersoner startats. Sista onsdagen i må naden visas en film eller deltar en föreläsare med aspekter på olika transfrågor. Därefter fikar man och diskuterar programpunkten. Under 2002 hölls två caféer. Vid bägge var deltagarantalet ca 20 stycken. Sedan 1971 har RFSL Stockholm bedrivit en telefonjour för homo- och bisexuella män och kvinnor. Jouren vänder sig till Stockholmsområdet men får samtal från hela landet. Jouren har hållit nio protokollförda möten under Bemanningen har minskat något jämfört med förra året då vi täckte 87 % av möjliga kvällar nå dde vi 81 %. I exakta tal: 253 bemannade kvällar. Obemannade: 59 oplanerade och 53 planerade. Bland de 53 finns bl.a. våra möten samt sommaruppehållet. Vi uppskattar att vi tagit emot ca 1000 samtal under verksamhetsåret. Ofta ringer folk och lägger på innan samtalet har påbörjats. Dessa samtal är ca 250, dvs vi har haft ca 750 riktiga samtal. Innehållet i samtalen är samlevnadsproblem, ensamhet och bisexualitet. Ofta får vi också hänvisa till andra grupper/föreningar eller tipsa om olika ställen att träffas på. Samtalslängden varierar frå n nå gra minuter till en timme eller mer. Merparten av samtalen kommer från personer utanför Stockholmsområdet. Jourhavande Vän bestod av femton medlemmar vid årets början. Under året har en slutat. Vi är nu fjorton i Jouren men har fem kvinnliga aspiranter och om dessa väljs in som ordinarie, blir vi sju kvinnor och tolv män. 18

19 Linje 59 Brottsofferjouren Sedan 1990 har RFSL-rådgivningen drivit en telefonjour särskilt riktad till unga bi- och homosexuella. LAFA har finansierat utbildning och Folkhälsoinstitutet har bekostat telefonkostnader. Annonsering i ungdomsmedia svarar LAFA för, liksom av marknadsföringsmaterial. Folkhälsoinstitutet har bekostat annonsering i studentkataloger samt annonsering på Internet har för Linje 59 varit ett år där det varit svå rare att rekrytera nya volontärer för att sitta på linjen. Detta har gjort att öppettiden mot slutet av året tillfälligt fick dras ned till två dagar i veckan. I statistiken syns detta genom att färre antal samtal kunnat besvaras. Under 2002 har 2696 samtal tagits emot på linjen. Av dessa har 302 slutat i längre samtal, vilket är en minskning med 45% sedan fjolåret. De vanligaste samtalsområdena har varit hur man får kontakt med andra homo- eller bisexuella och frågor omkring att berätta för sin omgivning om sin homo-/ bisexualitet. Genomsnittsåldern på uppringarna är 22,4 år; något högre för män och något lägre för kvinnor. Drygt två tredjedelar av samtalen förs med män vilket är oförändrat från förra året. Två utbildningar om respektive två till tre kvällar samt en helg för nya linjearbetare har hållits under året, där nya medarbetare efter intervju antagits och utbildats för telefonjourverksamheten. Kontinuerliga återträffar har hå llits med gruppen. Antalet öppna kvällar var under å ret 82, vilket är en minskning sedan föregående år. Totalt har 81, 5 timmar tillbringats i samtal, vilket också är en minskning. Genomsnittssamtalet varar i 16 minuter. Telefonnumret till Linje 59 är En separat rapport finns för Linje 59. Brottsofferjouren startades i oktober Ansvarig för verksamheten är Anneli Svensson. Telefonjouren är öppen må ndag till fredag klockan Psykologer, socionomer, kriminologer och beteendevetare är representerade yrkeskategorier bland de tio som arbetar helt ideellt med Brottsofferjouren. Under året har jouren haft sammanlagt 135 samtal och 250 öppetkvällar. Detta är en minskning med tio procent sedan året innan, vilket kan tillskrivas att ett större antal personer kommit i direkt kontakt med kurator i år. Fördelningen bland dem som kontaktat oss är 60% män och 40% kvinnor. Spännvidden i samtalen är stor, frå n samtal av preventiv karaktär ("Vad gör jag om det händer?") till samtal om misshandel/vå ld och trakasserier av olika slag. Trakasserierna som refereras till sker vanligen inom relationen, när relationen tagit slut, på arbetet och på offentliga platser. Även anhöriga till offer hör av sig. Att notera är ökningen av de samtal som handlar om våld från partner eller ex.partner. Dessa utgör idag 50% av samtalen. Under 2002 öppnades möjligheten, tack vare medel från Brottsofferfonden, att erbjuda samtal direkt med kurator. Sammanlagt har 36 personer som varit utsatta för våld besökt kurator. Antalet samtal per person har uppgå tt till ca tio stycken. Det utå triktade arbetet har under å ret bestå tt av annonsering i gaymedia samt i Brottsofferjourernas Riksförbunds tidning, utdelning av reklammaterial och representation i olika offentliga sammanhang. För jourarbetarna ordnades en två dagars utbildning med jurist Hanna Hjort och kurator Anneli Svensson. Fem nya jouirarbetare har börjat under året. Jouren har under å ret mottagit en donation frå n Mark Levengood om :- kronor. 19

20 Verksamhetsgrupper Stockholm Gay Radio Stockholm Gay Radio (SGR) har bedrivit verksamhet sedan 1979 och är därmed en av föreningens äldsta frivilliga arbetsgrupper. Verksamhetens må l är att leverera bra HBTradio till en varierande må lgrupp. Programmen består av nyheter, inslag och aktivitetsrapporter som rör HBT-frågor. Det finns ett stort antal HBT-människor som ej nås via annan kanal, och radion kan vara en liten, men nog så viktig stegpinne i den process det kan innebära att komma i kontakt med RFSL, och i sin kom-ut process. Andra må lgrupper är föreningsaktiva av olika slag och andra som av olika skäl nås bäst via radio. Verksamheten bedrivs av en liten arbetsgrupp som gärna vill bli större. Under 2002 har gruppen fått in några nya medarbetare. Samtidigt har ett bortfall skett pga av studier och arbete. Vid årsskiftet är vi sex stycken fasta medarbetare som aktivt bedriver verksamhet. Det finns två nya medarbetare som ännu ej är inskolade, samt ett par nya intresserade på gång tack vare annonsering ibland annat Kom UT och QX. Under 2002 har vi sänt nio timmar per vecka, vilket ger cirka 450 timmar under året. Förut de speciella programmen i samband med Stockholm Pride 2002 har en "Julspecial" och en "Nyårsspecial" sänts. Utsändningarna har skett på 88,0 MHz i etern och via Internet på I år tillät inte de ekonomiska och personella resurserna någon live-sändning från Pride Park. Istället utfördes intervjuer och inslag i Pride, vilka därefter sändes ut från vår studio i Huset på Sveavägen. Totalt sändes 15 timmar i samband med Pride. Stockholm Gay Radio och RFSL-Stockholm har under året uppmärksammata av BBC. Detta skedde i ett program i BBC:s serie "A World In Your Ear". Programmet handlade om Gayradio i världen idag och inleddes ett inslag från vårt Leaping Lesbians. Redaktionerna under året har varit: Debatt - Inriktat på intervjuer/snack, nöje samt musik. Kamikaze - Nöjes- och intervjuprogram. Kompazz - tar, under lättsamma former, upp aktuella saker som rör HBT-världen och intervjuer. Leaping Lesbians - Ett mycket internationellt program som vill inspirera Dig att bli allt det Du kan. Engelskspråkigt med fokus på kvinnan. Radiostudion - Aktualitetsmagasin som tar upp ämnen som rör så vitt skilda ting som skönhetsvård och bilar till djupintervjuer med simmare, brottare samt bilmekaniker. Michael Simonsson Silkesjöö har varit ansvarig utgivare. Biblioteksgruppen Biblioteksgruppen består av ett tiotal aktivister och har träffats huvudsakligen i samband med Öppen måndag. Då har det varit naturligt att studera och diskutera bibliotekets litteratur och videos. Nytillkomna har fått se utlåningen i praktiken. Aktuella frågor har rört organiserandet av biblioteket. Gruppen har haft fokus på dataregistrering av hela beståndet samt i övrigt på uppdatering och nyregistrering av litteratur och videos frå n Rosa Rummet. Sedan samtliga bokhyllor utrustats med lås, har inplacering av böcker och videos utförts. Arbetet kommer att fortsätta liksom uppsnyggning av lånepärmar, kompletteringar samt översyn av utlåningsregler m.m. Ansvarig för gruppen har varit Gunilla Lindberg. Arkivgruppen Även i år har uppordningen av föreningens arkiv fortsatt. Det äldre arkivbeståndet - före är deponerat i Stockholms stadsarkiv, men övriga handlingar har tidigare inte varit uppordnat i någon större utsträckning. Det är numera möjligt att återfinna en stor del handlingar - exempelvis protokoll - även om mycket arbete fortfarande återstår. 20