facköversättaren VAD GÖR EN FÖRSTE ÖVERSÄTTARE PÅ UD? 6 ÖVERSÄTTA BÖCKER I PRAKTIKEN 11 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 23

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 23 facköversättaren Stort debattnummer! VAD GÖR EN FÖRSTE ÖVERSÄTTARE PÅ UD? 6 ÖVERSÄTTA BÖCKER I PRAKTIKEN 11

2 Nr Årgång 23 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Postadress Sveriges Facköversättarförening Box 36, SE Stockholm Besöksadress Wallingatan 11, Stockholm Tel: Öppettider: mån fre Lunchstängt: E-post: info@sfoe.se Webbplats: Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Företagsmedlemmarnas vara eller inte vara diskuteras även på sidan 20. PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Vindspelet grafiska AB Prenumeration Pris för år 2011 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2012 Nr Manusstopp Utgivning 1 18 januari 28 februari 2 7 mars 19 april 3 16 maj 26 juni 4 9 juli 22 augusti 5 12 september 24 oktober 6 12 november 19 december Styrelsens ståndpunkt angående företagsmedlemmar På senare tid har det åter uppstått en livlig diskussion på SFÖ-debatt om företagsmedlemmarna. Eftersom listan inte tillhör föreningen och endast cirka 40 procent av SFÖ:s medlemmar är registrerade på SFÖ-debatt (och antalet aktiva debattörer är betydligt lägre än så), har styrelsen valt att inte gå ut med sin ståndpunkt där utan istället föra fram den här eftersom Facköversättaren går ut till alla medlemmar. INNAN STYRELSEN TAR ställning till sakfrågorna vill vi framföra några principiella synpunkter: Styrelsen uppmuntrar varje form av debatt som förs i en konstruktiv demokratisk anda, men ser tyvärr vissa avigsidor med SFÖ-debatt. Debatten är förvisso livlig, men inte alltid så konstruktiv. När det uppstår debatt om ett kontroversiellt ämne kan det komma in ett mycket stort antal debattinlägg på kort tid det kan handla om flera hundra poster under en dag. Det är orealistiskt att förvänta sig att styrelsen har tid att följa diskussionen i realtid och kanske t.o.m. svara den kapaciteten finns helt enkelt inte inom SFÖ. PÅ ETT DEBATTFORUM är det enkelt att snabbt skriva några rader i valfri fråga, men som styrelse har vi ett ansvar att först reda ut frågor för att kunna lämna väl underbyggda svar. Och detta tar alltid lite tid. Det finns också ganska många inlägg där resonemangen inte främst är baserade på fakta och analys utan på en blandning av tyckande och spekulationer. Styrelsen är medveten om att detta delvis ligger i ett debattforums natur debatten är snabb och ibland hetsig, allt kan inte bemötas och detta är inte heller meningen. Styrelsen utgår därför från att majoriteten av debattörerna och SFÖ:s medlemmar förstår att styrelsen omöjligt kan bemöta varje debattinlägg. Då och då förekommer det också inlägg i debatten där en person skriver ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 1/12

3 jag tycker XXX, kan styrelsen utreda konsekvenserna av detta?. Tyvärr har styrelsen ingen sådan utredningskapacitet, utan ber alla debattörer att själva göra seriösa konsekvensbedömningar innan de skriver sina inlägg. På så vis är det också lättare att få gehör för sina idéer. SEDAN SJÄLVA SAKFRÅGAN ska SFÖ ha företagsmedlemmar eller inte? I den diskussion som nyligen har rasat på SFÖ-debatt har det luftats en del missuppfattningar och styrelsen vill reda ut vissa grundläggande aspekter som man bör ta hänsyn till när man diskuterar: 1. Det har hävdats att det skulle råda ett motsatsförhållande mellan medlemmarna och styrelsen och bland annat att styrelsen vill ha företagen kvar i föreningen för pengarnas skull. Så är naturligtvis inte fallet utan båda dessa åsikter bottnar i att skribenten inte tar hänsyn till hur en demokratisk förening som SFÖ egentligen fungerar: Styrelsen för ingen egen politik i viktiga frågor. Styrelsen förvaltar SFÖ åt medlemmarna och detta sker uteslutande enligt medlemmarnas riktlinjer som framgår av a) föreningens stadgar och b) årsmötesbeslut. Styrelsemedlemmarnas privata åsikter om företagsmedlemmar eller andra grundläggande frågor är inte relevanta för deras styrelsearbete. För information kan tilläggas att företagsmedlemmarnas bidrag till intäkterna uppgår till 16 procent av totalen. 2. När medlemmarna en gång utformade stadgarna valde de att göra SFÖ till en intresseorganisation med ett brett mandat och flera olika medlemskategorier, bland annat företagsmedlemmar (se 2 Syfte i SFÖ:s stadgar och 3 Medlemskap). Så länge medlemmarna inte ändrar stadgarna fortsätter styrelsen att arbeta enligt dessa riktlinjer. 3. Om enskilda medlemmar vill förändra SFÖ:s syfte och inriktning kan de uppnå detta genom att motionera om ändring av SFÖ:s stadgar (och hoppas att majoriteten av medlemmarna på årsmötet samtycker till deras förslag). Om man inte lyckas få någon majoritet för ett sådant förslag bland medlemmarna kan man naturligtvis tänka sig att en ny förening grundas där man kan utforma stadgarna på valfritt sätt. Oavsett vad medlemmarna beslutar följer styrelsen deras beslut (se punkt 1 ovan). 4. På SFÖ-debatt har även frågan ställts huruvida medlemsföretagen försöker påverka styrelsen i olika frågor. Den sittande styrelsen har aldrig uppfattat det som att något medlemsföretag försökt påverka styrelsen i någon enskild fråga. SAMMANFATTNINGSVIS är styrelsen positiv till varje konstruktiv debatt inom SFÖ den för SFÖ framåt. För att debatten ska bli konstruktiv måste dock varje enskild debattör ta sitt individuella ansvar och göra väl genomtänkta debattinlägg baserade på fakta och analys. Tyckande och ogrundade påståenden som leder till onödiga motsättningar för inte föreningen framåt. En förening som SFÖ bygger på enskildas engagemang. Därför vill styrelsen passa på att tacka alla de medlemmar som varje år lägger ned många timmar av ideellt arbete och samtidigt uppmana alla engagerade debattörer att fundera på huruvida de inte också vill vara med i någon av SFÖ:s arbetsgrupper föreningen söker ständigt nya krafter som vill föra utvecklingen framåt! STYRELSEN I JANUARI Styrelsen informerar styrelsen@sfoe.se Vad kostar SFÖ:s verksamhet? Inom SFÖ har det på senare tid livligt diskuterats om vilka projekt föreningen bör satsa sina resurser på. Styrelsen välkomnar denna debatt och medlemmarnas engagemang. För att bidra till en saklig debatt presenterar styrelsen nedan olika kostnadspunkter avseende Facköversättaren samt det gamla och det nya kansliet (eftersom uppgifterna varierar från år till år anges genomsnittsvärden). Kostnader Facköversättaren Tryck och porto för Facköversättaren kr/år Produktionskostnader (redaktör, layoutare, bildinköp, resekostnader m.m.) kr/år Annonsintäkter kr/år Antal timmar ideellt arbete Uppgifter saknas Kostnader för SFÖ:s kansli Man måste vara lite försiktig när man jämför kostnaderna mellan SFÖ:s kansli hos Spantext i Båstad med uppgifterna för det nya kansliet i Stockholm. Anledningen är dels att vår nya kansliansvariga har mer kvalificerade arbetsuppgifter än vad kanslisten hade tidigare, och dels att Spantexts kostnader för kontorsdriften i Båstad var helt rörliga, d.v.s. man debiterade en timkostnad, medan kostnaderna numera är fasta. Dessutom bokfördes vissa kostnader tidigare på andra konton än kansliets, bl.a. Ulla Craven-Bartles deltagande i och arbete med konferenserna och arbete som utfördes för olika arbetsgrupper. I stort sett bör siffrorna nedan dock vara rättvisande. Det bör också påpekas att Ulla Craven-Bartle skötte sitt arbete för SFÖ från Spantexts kontor i Båstad och inte från sitt eget hem, som det felaktigt har antytts i diskussionerna angående kanslikostnaderna. De kanslikostnader som tidigare har belastat bl.a. konferensbudgeten och Fortbildningsgruppens budget har fallit bort i och med det nya kansliet. Kostnader kansliet i Båstad Kanslidriften ca kr/år Drifts- och andra kostnader ca kr/år Antalet arbetade timmar i genomsnitt Kostnader kansliet i Stockholm Hyran för kansliet i Stockholm (inkl. Internet, kontorsmaterial, telefon, förråd) ca kr/år Kostnaden för kansliansvarig ca kr/år Kostnaden är baserad på att kansliansvarig jobbar 75 % timmar Intressant att notera är att den högre totalkostnaden för kontoret i Stockholm jämfört med kontoret i Båstad uteslutande beror på att kansliansvariga i Stockholm arbetar fler timmar än vad Ulla Craven-Bartle gjorde. facköversättaren 1/12 3

4 STYRELSEN INFORMERAR Timkostnaden för kanslidriften är (i princip) identisk i Stockholm och Båstad, drygt 300 kr/timme. Det är också viktigt att komma ihåg att varken styrelsen eller arbetsgrupperna (när de träffas i Stockholm) behöver betala någon lokalhyra längre alla kan kostnadsfritt boka möteslokaler på Wallingatan. När kansliet låg i Båstad var det nödvändigt att hyra möteslokaler när styrelse och olika grupper träffades, en post i storleksordningen kr/år som SFÖ nu sparar in jämfört med tidigare. Styrelsen har tidigare informerat om att även en backup-resurs var knuten till kansliet. Emellertid lämnade Pia Forsberg arbetet på kansliet i höstas och fortsättningsvis kommer extra resurs att anlitas endast vid behov, t.ex. vid extrema arbetstoppar. Aktiviteter under perioden Den 19 januari 2012 anordnade styrelsen ett mingel på kansliet i Stockholm. Inbjudna var SFÖ:s samarbetspartners samt en lång rad företrädare från språkvärlden bl.a. FTI, FAT, Översättarcentrum, TNC, TÖI, SKTL, Stockholms universitet och Språkrådet. SFÖ fick mycket positiv feedback från gästerna för sin verksamhet och minglet genererade flera följdmöten med olika organisationer som kommer att hållas under våren. Vid minglet meddelade Språktidningen att ett förmånligt prenumerationserbjudande kommer att tas fram till SFÖ:s studentmedlemmar. Den 19 januari var också tre representanter från SKTL i Finland, bl.a. dess ordförande, på besök som ett led i det samarbete som har inletts mellan SFÖ och SKTL. Nadja Chekhov och Ann Johansson hade möte med gästerna från Finland och många frågor av gemensamt intresse diskuterades. SKTL:s representanter var mycket imponerade över hur långt SFÖ har utvecklats och att allt arbete inom föreningen sker på ideell basis. Diskussionerna handlade bl.a. om möjligheterna att gemensamt anordna en nordisk översättarkonferens i Sverige. Vid sitt möte den januari antog styrelsen SFÖ:s budget för 2012 och diskuterade en lång rad frågor, bl.a. ersättningsreglerna i samband med möten, mentorfrågan samt konferenserna 2012 och Inom ramen för satsningen på sociala medier anordnades den 18 januari en kurs i ämnet på kansliet. Kursen var mycket givande och det framkom att det krävs förhållandevis mycket planering för att uppnå största möjliga effekt. Styrelsen beslutade därför att inrätta en fast arbetsgrupp för sociala medier. Arbetsgruppen ska ta fram en verksamhetsplan som sedan ska ligga till grund för det fortlöpande arbetet. Bland annat kommer gruppen att undersöka hur vi bäst kan inrätta en tilltalande blogg som sedan kan länkas till Facebook, LinkedIn, Twitter, YouTube etc. Fortsättning följer! SFÖ:S STYRELSE, 25 JANUARI 2012 FOTO: DREAMSTIME Motionsdags snart! Årsmötet närmar sig och styrelsen vill påminna om att motionstiden för årsmötet 2012 i Gävle går ut den 10 mars 2012! Styrelsen 4 facköversättaren 1/12

5 STYRELSEARBETE Vad gör den där styrelsen egentligen? Om man inte suttit i en styrelse (för en idrottsförening, bostadsrättsförening eller vad som helst strukturmässigt är de inte särskilt olika) kan man nog fundera på vad en styrelse egentligen gör. SFÖ verkar inte vara något undantag, eftersom det undras en del om hur mycket tid styrelsen lägger på sitt uppdrag och varför. Eftersom det kan vara svårt att utifrån se hur mycket arbete styrelsen lägger ned och vad vi egentligen gör skulle jag vilja berätta lite om hur livet kan se ut för en styrelseledamot i SFÖ. SOM FÖR DE flesta brukar mina dagar börja med att jag läser nyheter och e-post. Bortsett från mejl som rör jobbet eller privatlivet kan jag också hitta mejl från kansliet, till exempel om medlemsföredragningen (godkännandet av nya medlemmar) eller frågor från medlemmar som rör något som jag är inblandad i, till exempel Facköversättaren. Jag är nämligen ansvarig för den sektion som kallas Mediesektionen alla styrelseledamöter ansvarar för en sektion. Då och då får jag fakturor av kansliet att godkänna som rör kostnader för webbplatsen eller Facköversättaren, eftersom jag även har attestansvar för sektionen. Det innebär att jag kontrollerar att fakturorna stämmer överens med vad som avtalats och budgeterats innan de betalas. Budgeten har jag tagit fram ett förslag på tillsammans med arbetsgrupperna i sektionen och lämnat till kassören som under hösten sammanställer äskanden för alla sektioner till en budget för hela föreningen. JAG KAN ÄVEN hitta nya mejl på styrelsens interna diskussionslista, som information till styrelsen från kansliet. Aktuella exempel är en inbjudan till att nominera någon till Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar som vidarebefordrats från kansliet och en rapport från enkätgruppen om hur arbetet med prisenkäten från i höstas fortskrider. Det kan också handla om svar på frågor som är ute på remiss i styrelsen, eftersom svaren skickas ut i styrelsens namn. Här diskuteras också frågor mellan styrelsemötena, så att vi inte behöver vänta in ett styrelsemöte för att fatta beslut. Om det inte ligger något akut och väntar på mig jobbmässigt försöker jag ta en titt på SFÖ debatt, för att se om det pågår någon intressant diskussion, antingen för mig personligen eller för styrelseuppdraget. Men det är långt ifrån alla diskussioner jag hinner gå igenom eller följa. Ibland ringer det en samarbetspartner eller leverantör, till exempel vår databasleverantör som har några frågor om förbättringarna i medlemsdatabasen som behöver göras. ILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO FYRA GÅNGER per år är det styrelsemöte. Ett börjar direkt när konferensen tar slut, och de andra är utspridda under året. Inför varje möte funderar jag på vad som ska rapporteras om min sektion. Om jag inte haft kontakt med arbetsgrupperna på ett tag hör jag av mig till dem och tar reda på om det hänt något som styrelsen kan vara intresserad av att veta. Jag meddelar också ordförande om det är något särskilt jag vill ha med på dagordningen. FÖRE STYRELSEMÖTET skickar ordförande ut dagordning och diskussionsunderlag så att vi har tid att förbereda oss i de olika frågorna. Mötena varar i 1 ½ 2 dagar beroende på hur mycket vi har att gå igenom. Ibland brukar jag läsa igenom handlingarna på tåget också och friska upp minnet jag som bor i Göteborg har alltid lite restid att slå ihjäl. På hemvägen brukar det bli en deckare, för då är man rätt trött efter de intensiva mötesdagarna. Förutom obligatoriska punkter som rapporter från kansli och arbetsgrupper tillkommer det alltid aktuella frågor på dagordningen. Varje gång ägnar vi även tid åt djupdiskussioner kring frågor som är mer strategiska eller behöver en mer grundlig utredning. På kvällen brukar vi gå ut och äta en god middag tillsammans. Det är så klart valfritt att följa med, för kvällen är ledig tid. Jag tycker själv att det är jättetrevligt att umgås i mer avkopplade sammanhang, och inte bara ses under själva mötena. Man lär känna varandra mer och då blir också mötena trevligare. FÖRE KONFERENSEN hjälps styrelsen åt med att ta fram årsmöteshandlingarna. Jag skriver verksamhetsberättelsen för min sektion, ordföranden får hjälp med att kontrollera dagordning och röstsedlar, styrelsen förbereder tillsammans motioner och stadgeändringar om det finns några som ska tas upp. Om det är något som ligger inom mitt område förbereder jag mig för att presentera det under årsmötet. Under själva konferensen hjälper jag till med att svara på frågor, sälja föreningens material och förbereda inför årsmötet vid styrelsens infobord. Ofta är det också ett par möten inbokade med arbetsgrupper vi passar på när tillfälle ges. Utöver detta kan det hända nästan vad som helst. Det finns alltid nya saker att ta tag i. Det är det som gör det både roligt och lärorikt att vara med i styrelsen. Under mina fem år har jag lärt mig massor som jag inte visste att jag skulle lära mig och dessutom har jag fått lära känna väldigt många trevliga människor! ANN JOHANSSON vice ordförande program facköversättaren 1/12 5

6 PORTRÄTTET till Sverige som att flytta tillbaka till England. Hur fungerar Språktjänsten? Språktjänsten är en del av UD:s press-, informations- och kommunikationsenhet, men vi får uppdrag från hela Regeringskansliet. Kunderna kan beställa översättningar och granskningar direkt på intranätet: de anger språkriktning, önskat leveransdatum och andra uppgifter och laddar upp dokumentet. Översättarna tar uppdrag direkt från beställningssystemet. Vi arbetar med SDL Trados Studio och varje översättning granskas av en annan översättare. Vi arbetar också med en termdatabas för Regeringskansliet. En hel del tid går åt till att ge råd på telefon eller via e-post. Vi svarar också på översättningsfrågor från andra myndigheter, EU-institutioner och allmänheten. Ja, varför blev du översättare, Tim? Översättning ingick både i min utbildning och i min verksamhet som forskare och universitetslärare och jag såg översättning både som en rolig utmaning och en viktig uppgift. Efter att ha kommit till Sverige framstod översättning som ett intressant alternativ, efterfrågan fanns och det kändes som att det var någonting jag kunde bli bra på. Forskare och universitetslärare, det låter spännande. Berätta mer! Jag är född och uppvuxen i England. Jag har en BA i moderna och medeltida språk, i huvudsak tyska och franska från Timothy Chamberlain. Med politik som ämnesområde Timothy Chamberlain är förste översättare på Språktjänsten på Utrikesdepartementet. Men hur kommer det sig att en brittisk översättare med arboristdrömmar blev ledare för UD:s avdelning för språktjänster? Cambridge University i England där jag studerade från 1978 till Jag har också gått en forskarutbildning i tyska och litteraturvetenskap vid Princeton University i USA där jag doktorerade Därefter arbetade jag som universitetslektor i tyska vid New York University Men du blev inte kvar i USA. När kom du till Sverige? Sommaren Jag hade gift mig med en svensk kvinna som jag hade träffat i Princeton och efter att ha fått barn ville vi återvända till Europa. Jag sökte jobb i Storbritannien, hon i Sverige och det var hon som fick napp först. Efter 10 år kände jag att det var lika lätt att flytta Hur många är ni? Vi är 11 stycken: 6 översättare till engelska, 1 till franska, 2 till svenska, 1 terminolog/svensk språkexpert och 1 administratör. Vilken typ av kunder och uppdrag har Språktjänsten? Vi har som sagt hela Regeringskansliet som kundunderlag. Uppdragen varierar stort. Det kan t.ex. vara pressmeddelanden och webbsidor från departementens informationsenheter, anföranden och artiklar från statsrådens kanslier, internationella överenskommelser från enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt, yttranden till EU-organ, rapporter, biståndsstrategier, diplomatiska noter från protokollenheten, brev till politiker i andra länder, lagar och propositioner, domar och andra juridiska dokument från enheten för konsulära och civilrättsliga ärenden. Vilken är din roll som förste översättare? Jag företräder gruppen i enhetsledningen och i utåtriktade kontakter. Jag samordnar arbetet och fördelar uppdrag vid behov, bedömer också i samråd med administratören när vi inte kan hantera uppdrag. Jag har övergripande ansvar för Fakta Namn: Timothy Chamberlain Bor: Mälarhöjden, Stockholm Specialitet: Politiska, ekonomiska och juridiska översättningar Översätter från: Svenska, tyska, franska Översätter till: Engelska 6 facköversättaren 1/12

7 planeringen och för vissa personalfrågor. Och så är jag fortfarande översättare och deltar i översättnings- och granskningsarbetet. Språktjänsten är företagsmedlem i SFÖ. Hur kommer det sig? Det känns självklart att vara med i Sveriges största översättarförening. Det ger oss tillgång till ett stort nätverk och möjlighet att delta i årskonferensen och kurser till medlemspris. Det är bra att få Facköversättaren, som alltid innehåller intressanta och relevanta artiklar och hjälper oss att ha koll på utvecklingen i branschen. Hur ser Språktjänsten på SFÖ:s roll? SFÖ är ett bra forum för frågor som rör översättningsbranschen. Vi uppskattar också föreningens arbete för yrket. Vi brukar skicka åtminstone ett par översättare till årskonferensen, som förstås är en av årets riktiga höjdpunkter. Vad betyder SFÖ för dig personligen? För mig har SFÖ varit ett sätt att komma i kontakt med och behålla kontakten med andra professionella översättare, samt att följa med i intressanta frågor för yrket. Maskinöversättning och prispress diskuteras ofta inom SFÖ. Hur ser ni på utvecklingen inom översättningsbranschen? Den tekniska utvecklingen har både för- och nackdelar. Vi använder datorstödd översättning, med översättningsminnen, elektroniska databaser m.m., och det har bidragit till ökad produktivitet och konsekvens. Däremot är vi fortfarande skeptiska till maskinöversättning. En negativ följd av maskinöversättning är orimliga förväntningar hos kunder vad gäller leveranstider. Prispressen är ett långsiktigt bekymmer, vi är oroliga för hur det kommer att påverka återväx- ten inom yrket. Översättning har aldrig varit ett högavlönat yrke och risken finns att det blir mindre attraktivt. Prispressen kan också leda till undermåliga översättningar, som påverkar yrkets anseende på ett negativt sätt. Märker ni av den här utvecklingen på Språktjänsten? Vi påverkas i mycket liten utsträckning direkt. Maskinöversättning är ingenting för Regeringskansliet, ett nyanserat språk behövs och våra uppdragsgivare inser att man inte kan riskera att det blir fel. Prispressen kan som sagt bli ett hot på längre sikt. Vad är kvalitet för dig? Kvalitet förutsätter att översättaren har rätt kompetens och får tillräckligt med tid på sig. En översättning av hög kvalitet ska förmedla originalets hela innehåll med rätt stilnivå för mottagaren och användningsområdet. Kännetecknet för kvalitet är att mottagaren inte tänker på översättaren det är vårt yrkes paradox att kvalitet innebär osynlighet. 5 snabba frågor till Tim Sammanställt av ANN JOHANSSON 1. Favoritord: imponderable 2. Värsta ordet att översätta: ska 3. Elektronisk eller inbunden ordbok? Både och. 4. Om jag inte arbetade med språk skulle jag arbeta med: Gärna med träd, som arborist. 5. Det mest spännande med att arbeta på UD är: Att ha så nära till aktuella politiska frågor ofta får vi reda på vad som händer innan det blir offentligt. Timothy Chamberlain när arboristdrömmar. PORTRÄTTET Hanns Lehner under paneldebatten. Nordic Translation Industry Forum (NTIF) Den november 2011 ägde Nordic Translation Industry Forum rum på Hotel Hilton i Malmö. Konferensen anordnades av Cecilia Enbäck, Translator Scandinavia, och Anne-Marie Colliander Lind, Inkrease. 110 deltagare från översättningsbranschen från 18 länder, bland annat Sverige, Norge, Danmark, Finland, Baltikum och Ryssland, hade lockats till Malmö, däribland flera av SFÖ:s företagsmedlemmar. CAT-tillverkare deltog som utställare. Jag representerade SFÖ:s styrelse. Syftet med konferensen var att hitta en plattform för översättningsföretag i Norden att samlas kring för erfarenhetsutbyte. Man diskuterade även att bilda en organisation för översättningsföretag i Sverige. Detta diskuterades bland annat vid rundabordssamtal. Olika aspekter lyftes fram, till exempel om det ska vara en nordisk organisation eller omfatta även Baltikum. Man kom inte fram till något konkret men samtalen fortsätter. Uppenbarligen finns tankar på en organisation för byråer och på sikt blir det nog så fast kanske inte riktigt än. Den avslutande programpunkten var en paneldebatt på temat vad en nordisk organisation för översättningsföretag skulle kunna göra för sina medlemmar. Debattörerna var från ELIA, EUTAC, SKTOL i Finland, ATC, DSO i Danmark, ETBL i Estland samt SFÖ, som representerades av Hanns Lehner. Debatten levde tyvärr inte upp till förväntningarna då moderatorn inte helt lyckades ta vara på debattörernas kunskaper. Enda gången SFÖ:s representant fick tillfälle att yttra sig var vid presentationen. Konferensen bjöd även på många tillfällen till kontaktknytande. NADJA CHEKHOV facköversättaren 1/12 7

8 Trados Studio: ett stort steg framåt, men räcker det? Nu har det gått ungefär två år sedan nestorn bland CAT-verktyg, Trados, föddes i en ny inkarnation: Studio. Här tittar Facköversättaren närmare på verktyget. För alla Trados-användare är det tydligt att det inte handlar om ännu en uppgradering; det är i själva verket ett helt nytt verktyg, och man har inte större nytta av sina gamla Trados-erfarenheter när man ska börja jobba i Studio än om man går över till exempelvis Déjà Vu eller memoq. Vad kan man då säga om detta nya program (som i höstas kom i uppgraderad version med ytterligare några nyheter, om än mindre)? Detta tror jag hör till det viktigaste: TEXTPRESENTATIONEN är den numera vedertagna tvåspaltvarianten. Jag, som alltid har gillat att översätta i Word med Trados men alltid ogillat TagEditor hade inga svårigheter att vänja mig vid detta, bland annat därför att man kan anpassa utseendet i det oändliga; ändra teckensnitt och teckenstorlek, bakgrundsfärger, och viktigt! kortkommandona. Standardpresentationen med TM-träffar och MultiTerm-träffar på nära håll se figuren är också tilltalande. Och över huvud taget går det snabbt att lära sig att hantera de olika vyerna (Project, Files, Translation Memories, etc.), som också är logiskt uppbyggda. ÄVEN ARBETSFLÖDET ÄR logiskt, och efter lite övning går det ganska smidigt att skapa projekt. Projekttanken har också det goda med sig att allt material och alla inställningar hålls ihop, så att när man fortsätter med ett påbörjat projekt finns allting automatiskt samlat (minnen, termdatabaser m.m.) när man öppnar det. Och man kan skapa mallar för projekt, för skärmpresentationen, för språkparsfunktioner (fråga inte) m.m. kort sagt: det går att specialanpassa nästan alla upptänkliga funktioner på hur många sätt som helst. En klar förbättring är att man kan ha strängt taget hur många minnen och termdatabaser som helst i ett projekt. En annan förbättring är den länge efterlängtade möjligheten att slå samman filer; ett mellanläge är det faktum att man kan ha alla filer i ett projekt öppna samtidigt (oavsett originalfilformat). En försämring tycker jag däremot att det är att det inte går att ändra i källtexten, vilket jag tycker att jag har behövt göra ibland. Jag förstår tanken bakom, men ändå. SÅ TILL EFTERGRANSKNINGEN: v e r i fi e - ringsprocesserna är omfattande, och nu kan man också få en löpande stavnings- En AutoSuggest-lista med förslag på text när bokstäverna gru har skrivits in. len till vänster visar att de alla kommer från minnets AutoSuggest-lista. Det hade också Symbo- kunnat finnas förslag från MultiTerm-ordlistan och från den av användaren skapade AutoText-listan. 8 facköversättaren 1/12

9 RECENSION SFÖ-debatt Som synes är det ingen brist på fantasin när det gäller användningen av färg i användargränssnittet. Och allt kan göras om! kontroll med Words lexikon. Med ett tilläggsprogram kan man exportera de översatta filerna till Word, redigera dem där och sedan importera dem inklusive ändringar till Studio-filerna. I och med 2011-versionen kan man också göra ändringar med ändringsmarkeringar direkt i Studio och på så sätt samarbeta översättare-granskare på ett ganska enkelt sätt. MED VISS RÄTT skryter SDL med den nya funktionen AutoSuggest, som är Trados-motsvarigheten till den funktion i Déjà Vu och memoq som består i att minnet kan plocka ut fraser som finns i det segment som öppnas och som gör att verktyget kan lägga in motsvarande ord eller fraser som förslag i målsegmentet. Ibland kan man ha väldigt stor nytta av det. AutoSuggest bygger också på att verktyget plockar ut en mängd fraser ur ett minne (som måste innehålla fler än översättningsenheter), men skillnaden är att träffarna inte läggs in som förslag utan kommer upp på en lista (se bilden) på basis av de första bokstäverna man skriver. Träffarna hämtas från minnet, från MultiTerm och från något som kallas AutoText en lista med termer och uttryck som man själv skapar (man kan också lägga in sådana uttryck medan man jobbar). AutoSuggest kan man förvisso ha nytta av men direkt revolutionerande är det inte, enligt min mening. En potentiellt större hjälp är de många olika sätt som finns att filtrera segmenten efter status; dessutom kan man skapa egna sorteringsfilter som kan vara nästan hur sofistikerade som helst. FILTER KAN MAN också använda när man redigerar sina översättningsminnen; till den änden finns en rad andra funktioner och den som vill laborera med minnena kan göra mycket, inklusive förstås att importera/uppgradera minnen i andra format. Även hanteringen av termdatabaserna ger stora möjligheter (MultiTerm ingår som vanligt i priset). Och precis som konkurrenterna erbjuder Studio möjligheter att använda maskinöversättning på nätet. VAD GÄLLER användarstödet så finns det på SDL:s olika hemsidor en uppsjö material (bland annat videoinstruktioner); inte minst nyttig är resursen OpenExchange, där användare får lägga upp program, termdatabaser m.m. som andra kan ha nytta av, och de flesta är gratis. Hjälpfunktionen är riktigt hygglig, inte minst genom att man från praktiskt taget varje dialogruta kan få direkthjälp. Support kostar fortfarande extra (men köp det när det börjar dra ihop sig till nästa uppgradering den ingår i supportavtalet), men flera av SDL:s tekniker är aktiva på debattsajten TW_Users och ger snabba svar. Dokumentation finns i form av migrationsguide plus några starthandledningar. Den som vill ha en mer traditionell handbok kan förmodligen skaffa den hos undertecknad i februari mars. ALLT SOM ALLT tycker jag att Studio är ett stort steg framåt. Men om jag inte hade satsat på det just för att skriva en handbok för marknadens dominant så skulle jag nog ha tittat väldigt noga på i första hand Déjà Vu och memoq innan jag skaffade det. Däremot tror jag inte att någon blir besviken. MATS DANNEWITZ LINDER mats.linder@gmail.com Full fart på debatten Oj, vilken fart det har varit på SFÖ-debatt på sistone! Det har handlat om hur man skriver namn i svensk respektive tysk kultur och hur man bildar och skriver dubbla efternamn och olika namnfrågor. Det har handlat om illa skrivna och illa översatta bruksanvisningar kan det vara något för SFÖ att engagera sig i (och i så fall hur)? Och om valfriheten i samhället och om pensioner, e-postprogram samt mycket annat. Men framför allt har det handlat om det vi kallar prissättning och om SFÖ. När det gäller prissättningen har man bland annat tagit upp till diskussion finska Lingsofts vinnande anbud på översättning av EU-parlamentstexter, som innebär att översättarna får 8 cent per ord, alltså ca 70 öre, och 20 euro/h för granskning. (För sju-åtta år sedan kunde motsvarande ordpris ligga på ca 1,30 kr.) En annan prisdiskussion initierades av en artikel i DN, där Kristina Ahlinder, vd på Förläggareföreningen, menade att kostnaderna för översättning ökat så mycket att en del förlag inte längre har råd att arbeta med utländsk litteratur säkerligen en nyhet för många boköversättare. Och en tredje tog upp en byrås sänkning av betalningen för repetitioner, vilket ledde till en lång diskussion om världsmarknaden och det faktum att vi tycks konkurrera med hemspråkslärare, studenter, pensionärer och andra som är villiga att jobba billigt. Och någon påpekade att hon ofta tjänade mer per timme på enklare jobb med lågt ordpris än på bättre betalda men mycket svårare jobb. Det handlade också om byråernas moral och Semantix hantering av tolkavtal; om varför vi alls ska ha kategorin företagsmedlemmar, ett välkänt tema med delvis nya vinklingar. (Och om byråer beter sig illa men ingen anmäler dem till etiknämnden hur ska vi då kunna utnyttja det faktum att de är medlemmar?) Men kanske mest av allt har diskussionsvågorna gått höga (återigen) om just SFÖ om medlemskategorier, om byråernas inkludering och i så fall hur, om dyra mötesformer, om dyrt kansli, om hemsidan och dess sökfunktion och sökoptimering, om föreningens marknadsföring, om idén att ta betalt av dem som söker översättare, ja om nästan allt man kan tänka sig. Och visserligen är det inte överväldigande många som diskuterar, men engagemanget är imponerande. MDL facköversättaren 1/12 9

10 BOKÖVERSÄTTNING sig på någon form av omskrivning, men om det sägs i en bisats går inte det. Just i det fallet fick personen till slut säga jag tillhörde underhållningsdetaljen. Mitt argument för denna lösning var att det är (eller kanske var) ett etablerat begrepp i det svenska försvaret och att det ändå handlar om soldaternas välbefinnande. I inledningsscenen i en roman sitter huvudpersonen och läser högt ur en veckotidning om Julia Roberts bröllop, där brudnäbbarnas klänningar ska vara just seafoam green. Två olika världar? Är du skönlitterär översättare? Det måste vara roligt, då blir ju folk glada när du berättar vad du jobbar med! Den facköversättare som sa ovanstående, påstod att folk alltid blir intresserade när man säger att man är översättare, men sedan tappar intresset när man inte översätter böcker. Om det är sant eller inte vet jag inte. Däremot vet jag att de flesta människor är oerhört hjälpsamma när man ber om hjälp med sina översättningar. SOM FACKÖVERSÄTTARE kan man välja ett eller ett par ämnesområden som man specialiserar sig på, och är det något man inte alls kan eller tror sig kunna läsa in sig på, så tackar man (åtminstone i den bästa av världar) nej. Som skönlitterär översättare kan man upptäcka halvvägs genom en bok att huvudpersonen kanske har något specialintresse som får stort utrymme och som kräver efterforskningar. Eller så kan det dyka upp begrepp som är specifika för landet som boken utspelar sig i (i mitt fall ofta USA, eftersom jag översätter från engelska). Naturligtvis kommer man långt med Internets hjälp, men det räcker inte alltid. Dessutom är internet ganska blodfattigt, jämfört med de samtal som ofta följer på den lilla repliken: Hej, jag är översättare, och jag undrar om du skulle kunna hjälpa mig med en sak? En präst i Engelska kyrkan i Stockholm har sjungit psalmer för mig i telefon, en man på Historiska museet blev så glad när jag ringde och frågade om en hjälm att han berättade hela hjälmens historia från romartiden och framåt, en ung kille i en sportaffär blev så smickrad när jag frågade om hjälp med skateboardåkning att han aldrig ville sluta berätta det han visste om olika trick. NÄSTA STEG BLIR att fundera över vad man ska göra med sina nyvunna kunskaper, för det räcker ju inte med att förstå vad saker betyder, man måste också hitta en passande svensk motsvarighet. Det kan låta som en självklarhet, vilket det också är, åtminstone i teorin. Men vad gör man till exempel om någon i förbigående säger att han under Vietnamkriget var in the hospitality industry som visar sig betyda att han tog emot nyanlända familjer på USA:s militärförläggningar för att få dem att känna sig hemmastadda. I Sverige har vi inte den typen av militärförläggningar och familjer som flyttar runt, och därmed heller ingen hospitality industry. Om det är ett långt stycke som handlar om den här typen av fenomen får man försöka EN ANNAN SAK man måste ta ställning till är om ett ord som används på engelska är självklart och inte skulle orsaka några höjda ögonbryn, eller om det är valt för att det sticker ut. Ett sådant exempel som jag kämpade med i en av mina översättningar är färgen seafoam green. I inledningsscenen i en roman sitter huvudpersonen och läser högt ur en veckotidning om Julia Roberts bröllop, där brudnäbbarnas klänningar ska vara just seafoam green. Brudnäbbarnas skor ska dessutom vara infärgade i samma nyans, och bröllopstårtan är garnerad med seafoam green girlanger. Man förstår att det hela är mycket tjusigt, men frågan är om det är det faktum att allt på bröllopet går ton i ton som är tjusigt, eller är det själva färgen seafoam green som är nyckelordet. Första frågan man måste ställa sig är förstås om färgen seafoam green är ett etablerat begrepp på engelska, vilket den visade sig vara. Det går att slå upp ordet i Webster s, där man får veta att det är en blekgul färg. Problemet är att vi varken säger sjöskumsgrön eller sjöskumsgul på svenska, och man vill helst inte få läsaren att haka upp sig på översättningen genom att redan på andra raden i en roman använda ett ord som skulle kunna avleda personens uppmärksamhet från det som är det verkliga temat, nämligen huvudpersonens dröm att om att vara lika tjusig som Julia. Efter att ha läst upp Webster s definition av seamfoam green för alla jag kände, och efter att ha rådgjort med en konservator på Nationalmuseum valde jag honungsgul. LISTAN KAN FÖRSTÅS göras hur lång som helst, men det är den här typen av avvägningar som utgör en stor del av en skönlitterär översättares vardag och det är också det som gör jobbet så spännande. Å andra sidan är jobbet som facköversättare roligt därför att man verkligen får chansen att gå på djupet inom ett ämne. Man behöver inte heller överväga om man ska använda de fackuttryck man hittar eller inte, eftersom en facktext ska vara vederhäftig. När det gäller romaner däremot. måste man alltid fundera på om man kanske skulle välja ett annat ord som kanske inte är lika exakt, men som smälter in bättre i texten. GUDRUN SAMUELSSON 10 facköversättaren 1/12

11 BOKÖVERSÄTTNING Översätta böcker praktiska aspekter Någon kanske undrar vad man använder för verktyg när man översätter skönlitteratur (och böcker över huvud taget). Så här kan det gå till i praktiken! Först och främst vill man ju ha manuset elektroniskt läsbart. Har man inte det så får man välja mellan att rigga upp arken mellan sig och skärmen på lämpligt sätt (om jag får en bok så skär jag helt enkelt bort ryggen så att det blir lösblad) och att skanna in texten. Har man inte en automatisk skanner så är det nog inget tilltalande alternativ. Men vanligen finns ju manuset på skärmen, och då använder i varje fall jag tvåkolumnsmetoden: en tabell med manuset till vänster och översättningen till höger. Av det framgår också att jag inte använder Trados eller liknande; däremot har jag väldigt stor glädje av WordFinder, som hjälper mig att hitta rätt ord även i sådana lägen då jag mycket väl känner till betydelsen men inte kommer på hur den bäst ska uttryckas. (Synonymlexikonet är också till stor nytta.) NÄR DET GÄLLER CAT-verktyg så är det tyvärr ett faktum att Trados och facköversättandet har gjort mig miljöskadad. När man översätter facktexter så handlar det ju om att förmedla textens innebörd så exakt som möjligt, om än på ett smidigt språk. Användning av CATverktyg gör dessutom att man gärna koncentrerar sig på en mening/ett segment i taget, och visserligen försöker man vid efterbearbetningen åstadkomma ett bättre flyt i den sammantagna texten, men det är ändå något helt annorlunda än att översätta den löpande texten i en bok; i synnerhet en skönlitterär text. Så när jag för första gången på länge översatte en skönlitterär text ( bara en ungdomsbok) så visade det sig att den råöversättning som jag snabbt och geschwint fick ihop inte höll måttet; den krävde åtskillig bearbetning av mig själv och av förlagsredaktören innan den dög. Jag har sedan hört av kolleger i samma situation att jag inte är unik i detta avseende. Därför översätter jag mycket hellre en intressant fackbok än en skönlitterär bok; det är ju mycket närmare den vanliga facköversättningen. FÖR ÖVRIGT KAN jag ge ett tips när det gäller betalningen. Översättning av böcker och då kanske i synnerhet skönlitteratur, som ofta är jobbigare att översätta är ju ökänt dåligt betald. (Som jämförelse kan jag nämna att arvodet sällan är högre än 10 öre/tecken, dvs ca öre/ ord, även om erfarna översättare av stora förlag säkert kan få betydligt mer.) Men sedan får man i tid och evighet också s.k. översättarpenning för böckernas utlåning på biblioteken, 38 öre per lån. Om man då lyckas få översätta ett antal bästsäljare kan man se fram emot ett årligt tillskott på flera tiotusentals kronor. (Dessutom är många thrillers och liknande skrivna på ett skäligen maskinmässigt sätt, vilket underlättar översättningen.) HUR SOM HELST är boköversättning då och då kul som omväxling till det emellanåt väldigt tradiga facköversättandet, och jag rekommenderar det gärna. Men att få in en fot hos förlagen är inte det enklaste; konkurrensen är stenhård och också förlagsredaktörer är människor, vilket betyder att de helst håller sig till sina etablerade kontakter. Även om dessa inte alltid levererar bästa kvalitet, vilket man ju kan se ibland i de böcker man läser. MATS DANNEWITZ LINDER facköversättaren 1/12 11

12 MINIKONFERENSER SFÖ:s utveckling var på dagordningen för 2011 års minikonferens. SFÖ:s nu- och framtid och den datoriserade översättaren Höstens minikonferenser på sju orter! lockade långt över 100 deltagare, vilket återigen är nytt rekord. Halva dagen ägnades åt att diskutera SFÖ, dess verksamhet och framtid, och halva dagen åt att prata om den datoriserade översättaren. Ann Johansson rapporterar om det förra temat, Mats Dannewitz Linder om det senare. Att sätta SFÖ:s utveckling på dagordningen för 2011 års minikonferens var ett initiativ från styrelsen eftersom vi ville få in synpunkter och idéer från medlemmarna. Därför har också styrelsen tagit på sig uppdraget att sammanställa informationen och samtidigt kunna svara på frågor och framföra sina synpunkter på olika saker. Det kom fram otroligt många synpunkter och förslag, och det är omöjligt att redovisa dem alla utan att lägga beslag på hela tidningen. Därför har vi valt ut några av förslagen som återkom i flera av grupperna samt förslag som styrelsen arbetar eller kommer att arbeta med framöver. Som ni kan läsa i ledaren är styrelsens uppdrag att arbeta efter medlemmarnas önskemål. Den första slutsatsen man kan dra av rapporterna från de olika grupperna är att medlemsskaran inte är överens om vare sig syfte eller mål för SFÖ. Lika många är för att SFÖ ska ha företagsmedlemmar som emot. De som var för företagsmedlemmar ansåg dock att de skulle kunna göra mer nytta för föreningen, till exempel genom att anordna kurser eftersom de har större resurser. En annan fråga som kom upp i flera rapporter var huruvida SFÖ skulle ha någon form av inträdesprov eller certifiering, som en del systerföreningar utomlands har. Medan somliga tycker att det vore ett bra komplement till inträdeskraven anser andra att kvalitetsnivån på SFÖ:s medlemmar är (tillräckligt) hög men för osynlig utåt. En certifieringsprocess skapar också en del praktiska frågor, till exempel vem som ska examinera proven och hur man gör med de befintliga medlemmarna. NÅGOT SOM FLERA grupper anser att SFÖ är bra på är samarbete och kunskapsutbyte, via konferenser, lokala träffar, diskussionsgrupper med mera. Fortbildningsgruppens arbete är mycket uppskattat bland medlemmarna. Dock 12 facköversättaren 1/12

13 Samarbete diskuterades. behöver SFÖ bli synligare på högskolor och universitet och på så vis fånga upp studenterna. Detta kommer att framföras till högskolegruppen. Samarbetet med andra organisationer på nationell och internationell nivå är på väg att utvecklas. Styrelsen har under början av året träffat såväl TNC som Översättarcentrum samt vår finska systerorganisation SKTL för att diskutera hur vi kan samarbeta. Några förslag är gemensamma aktiviteter. Under våren ska styrelsen även träffa Språkrådet, tillsammans med Översättarcentrum. Någon grupp nämnde specifikt SKTL som åtnjuter en högre status i Finland och att vi ska försöka dra lärdom av dem. Just detta var en av de frågor som diskuterades då styrelsen träffade representanter från SKTL i januari. En separat rapport om samarbetet med SKTL kommer. På frågan om hur SFÖ tar till vara på medlemmarnas ekonomiska och juridiska intressen stod det också klart att medlemsskaran har varierande åsikter. Somliga tycker att det börjar bli en viss polarisering inom föreningen då intressena går allt mer isär. Slutsatsen var dock att det går att hitta gemensamma mål ändå. Något som grupperna verkar överens om är att SFÖ bör arbeta med lobbying mot omvärlden och slutkunderna: branschorganisationer, myndigheter med mera. MARKNADSFÖRINGEN var ett hett ämne där det kommit in många förslag, som kommer att lämnas vidare till marknadsföringsgruppen. Nämnas kan att SFÖ behöver synas i sociala medier underströks av flera grupper. Detta föreslogs också av marknadsföringsgruppen tidigare under 2011 och därför har en grupp medlemmar nu gått en kurs i sociala medier för att SFÖ ska kunna lägga upp en strategi och arbeta med detta. En annan sak som efterfrågades var en övergripande marknadsföringsstrategi. Professionell hjälp föreslogs och här vill styrelsen inflika att den redan 2009 tog in offerter från olika byråer, små som stora, på framtagning av en marknadsföringsstrategi. Offerterna styrelsen fick var både ofullständiga och oinitierade, och dessutom landade de på enorma summor (någon ända uppemot kronor). Något annat som diskuterades är hur medlemmarna kan hjälpa SFÖ vad gäller marknadsföring. Marknadsföringsgruppen fick i uppdrag att starta en lågintensiv kampanj för att få medlemmarna att använda SFÖ:s logotyp på sina egna webbplatser och i e-postfoten till exempel, och det här arbetet hoppas vi kommer igång under Mer information kommer. Sökmotoroptimering och webbplatsen är något som webbgruppen kommer att jobba vidare med. Som ni kan läsa i protokollet från septembermötet har gruppen av styrelsen också fått i uppdrag att titta närmare på profilsidor i databasen som föreslagits i olika sammanhang. Vi vet att många väntar på resultat, men ber er att ha tålamod: det är ändå personer som jobbar obetalt med detta på sin lediga tid. HUR MEDLEMMARNA kan engageras mer i föreningsarbetet diskuterades också. Som vi har skrivit tidigare behöver insatserna inte vara långsiktiga utan det kan även handla om punktinsatser. Tveka inte att höra av dig om du känner att du har tid att hjälpa till tillfälligt med något! Något som också efterfrågades är större synlighet i debatt och media. En konkret fråga är vem som får lov att uttala sig i föreningens namn. Eftersom SFÖ har en så stor medlemsbas vars intressen inte alltid är desamma finns det regler för detta. Ta till exempel diskussionen om huruvida SFÖ ska ha företagsmedlemmar eller inte, där åsikterna går vitt isär. Därför är det endast styrelsen eller av styrelsen godkänd person som får uttala sig i föreningens namn. Vad gäller SFÖ:s yrkesetiska kod och Etiknämnden var det flera grupper som ansåg att den yrkesetiska koden ska konkretiseras och Etiknämndens arbete bli synligare. Exempel på brott mot den yrkesetiska koden bör tas fram. Etiknämnden kommer att få del av de här synpunkterna. MINIKONFERENSER NÅGRA GRUPPER föreslog också att det nya kansliet skulle kunna hjälpa till med en del av föreningens arbete som nu ligger på medlemmarna. Detta är och har hela tiden varit styrelsens avsikt, då belastningen på de som arbetar frivilligt inom föreningen ökar ju mer föreningen växer och ju högre krav som ställs på vad föreningen ska serva medlemmarna med. Några exempel på arbete som kansliansvarig är tilltänkt för är webbuppdateringar och arbetet med sociala medier. Det här var som sagt enbart ett axplock av de frågor som diskuterades. De fullständiga rapporterna från de olika grupperna finns under Interna dokument på webbplatsen. Fler frågeställningar är och kan bli aktuella, och vi kommer att rapportera om det arbetet på olika sätt (till exempel i Styrelsen informerar). CAT-verktygen figurerade förstås prominent ( man gör fler ord men kunden vill betala mindre ), och bland annat diskuterades den viktiga frågan om vilka verktyg som bör läras ut i universitetsutbildningen. Flera gillade den nya versionen av Trados (Studio), men även det ungerska memoq och den nya Déjà Vu-versionen hade förespråkare; alla är kraftfulla verktyg, alla har möjlighet att utnyttja molnet för samarbete med andra översättare och för utnyttjande av maskinöversättning (kan fungera bra men också vara farligt; se artikel i förra FÖ). Även billiga Wordfast Classic, för användning i Word (och med möjlighet att köras i Mac), har många förespråkare men är förstås väldigt begränsad när det gäller källfilens format. Star Transit nämndes som alternativ, liksom Across båda vitt spidda program, det senare finns i gratisversion medan Transit är förhållandevis dyrt men kan hyras. Ett förslag var att vi bör rekommendera byråerna att i större utsträckning använda sig av öppna format (till exempel Trados 2009 och Extiff; minnesfiler i TMX). Filer för längre jobb bör lämnas i både PDF- och Wordformat annars tio procents pålägg. En checklista kunde vara bra (jag gjorde ett förslag till sådan för några år sedan; ber att få återkomma om det)! Vad gäller Trados konstaterades att byråerna fortfarande är kvar i den gamla versionen (2007). SÄKERHETSKOPIERING I MOLNET föroch nackdelar. Fördelen är att man har tillgång till filerna överallt, och man kan även ha program (som hela Officepaketet) där. Ett exempel är Acronis, som kostar ca 50 /år för upp till fem datorer, och F-Secure, men det finns många (även Dropbox nämndes; fungerar upp till en viss mindre datamängd men är främst avsedd som tjänst för utväxling av stora filer). Man kan ha automatiskt (även kontinuerlig, t.ex. Kabooza) kopiering och i princip obegränsat lagringsutrymme, förutsatt att man betalar för det. Det facköversättaren 1/12 13

14 MINIKONFERENSER Uppgradera din datasäkerhet jämt. påpekades att ADSL gör denna process långsam. Nackdelen är osäkerheten beträffande sekretess och säkerhet vad händer exempelvis när serverföretaget säljs, alternativt går i konkurs? Om sådana saker kunde inga besked ges. Kanske bör man använda flera alternativ parallellt (separat hårddisk, USB-minne, DVD-bränning ) i avvaktan på att säkerhetskopiering i molnet har blivit mer etablerad och har satt sig. FLYTTA TILL NY DATOR: Att skaffa ny dator är lätt, men att flytta över allt material dit är inte lika enkelt. För detta finns dock särskilda program, t.ex. PC Mover, som fungerar hyggligt men inte perfekt. Ett alternativ är att anlita en kompetent firma för en i sammanhanget överkomlig summa (under tusenlappen om inte hårddisken har kraschat). Josty Data i Malmö nämndes som exempel. Ett tips när det gäller ominstallation av program (vid datorbyte eller hårddiskkrasch) är att ha alla alla installationsfiler samt tillhörande data om lösenord och nycklar i en särskild mapp. HEMSIDA bör man ju ha, och den ska härbärgeras någonstans. Hemsidan kan skapas via (basalt webbhotell), Visma Avendor, Logspot, Wordpress. Man kan också ha en blogg i stället för hemsida. Vad gäller webbhotell fick Loopia, Binero och one. com goda vitsord, men det är inte svårt att hitta fler på nätet. SVAR PÅ TERMFRÅGOR: Alltid populärt diskussionsämne; här är några av svaren: term + EUR simple: för att få upp EU-sidor med samma text på olika språk. för att söka efter termer samtidigt på två språk; ger ofta olika träffar på respektive språk. Byta en (eller motsvarande) mot sv : Har man en engelsk (eller annanspråkig) sida med en i webbadressen kan det vara värt att testa att ändra till se och eventuellt få motsvarande sida på svenska. ett fritt tillgängligt översättningsminne (som i aug enligt Wikipedia innehöll 160 miljoner översatta meningar). Om sökningen tycks omfatta helt fel områden kan det hjälpa att lägga till namnet på en facktidskrift (t.ex. Läkartidningen) i sökrutan för att få upp relevanta träffar. bra sida för datarelaterade termer. Rob Williams (medlem av ITI i England) har gjort en lista över medicinska förkortningar. Intresserade översättare av medicin kan kontakta honom. Reino Havbrandt delar med sig av sina erfarenheter av tekniköversättning: RHterm ( tekniska termposter). På hemsidan kan man skriva in sitt sökord på ett källspråk, ange målspråk och eventuellt även relevant företagsnamn för att få upp den vanligaste översättningen på uttrycket. VIDARE NÄMNDES IATE, Eur-LEX, Publikationshandboken (EU-relaterat), Utrikes namnbok, TT-språket (geografi), Rikstermbanken (kommentarer ges om termer), MesH (tesaurus med svenska begrepp), Läkartidningens språkspalt, MedTrans (Sture Axelsson, SFÖ), Domstolsverket, Öresunds översättningsbyrå, ICD10 (diagnoshandbok från Socialstyrelsen) Själv vill jag lägga till det välkända IntelliWeb (ivrigt förespråkat av SFÖ:s egen termsökguru Susan Larsson), ifall någon skulle ha missat det. Det påpekades att utvecklingen av nya ordböcker är dålig. Alternativ till WordFinder efterlystes ibland är Google-översättningarna bättre än WordFinders ordböcker (mer aktuella). En skrämmande utveckling! TIPS OCH RÅD på nätet och annorstädes: Allmänt om översättning: SFÖ debatt förstås, ProZ, Translators café, Translation Journal, The Translator s Home Companion, Multilingual [web.ticino.com/multilingual/online_resources_for_translators.htm; att skilja från tidskriften MultiLingual], TranslationDirectory, ITI:s forum, Zahlungspraxis (om byråernas betalningsmoral och varnar för dem man gör klokt i att undvika). Datoranvändning för översättare: Det oundgängliga 14-dagarsnyhetsbrevet The Tool Box Newsletter (från Jost Zetzsche, internationalwriters.com/toolkit/index. html; finns i både gratisversion och betalversion). Samme utgivares Translator s Tool Box: A Computer Primer for Translators finns på samma webbadress. För Office-användare finns månadsnyhetsbrevet och webbsajten Office Watch, och för Word-nördar veckonyhetsbrevet Word Tips (med tillhörande sajt word. tips.net. BOKFÖRINGSPROGRAM: Edison, Björn Lundén (support i bokföringsfrågor), Visma Avendo, SpeedLedger (Swedbank: transaktionerna måste gå via företagskontot; dåligt med support). En längre version av denna rapport finns på SFÖ:s webbplats. Och till sist: stort tack till de lokala värdarna och alla andra som gjorde minikonferenserna möjliga! Återigen ett bevis på det engagemang som gör SFÖ till en så bra förening. För styrelsen ANN JOHANSSON vice ordförande program MATS DANNEWITZ LINDER Glada medlemmar efter minikonferensen i Umeå. 14 facköversättaren 1/12

15 SEKRETESS Kommentar: Som ett steg i utarbetandet av den praxis Etiknämnden har som uppdrag att etablera inom etikområdet är det viktigt att notera att om en policy såsom nämnd ovan inte hade funnits eller inte meddelats uppdragstagaren i förväg, skulle frågan om avsteg från SFÖ:s yrkesetiska kod ha bedömts på annat sätt och en erinran kunde ha blivit aktuell. Etiknämndens ställningstaganden Förutom en lång diskussion med styrelsen om sekretesskravet i vårt arbete, har vi hanterat tre formella ärenden från och med årsmötet i Malmö. Sekretessdiskussionen kommer antagligen att tas upp under kommande konferens. Ärende gällde en anmälan om agerande emellan medlemmar. Anmälans centrala stycke var följande: Jag skulle vilja uttrycka min förvåning (och även i viss mån ilska) över det faktum att en medlem i SFÖ, har kontaktat andra översättare och varnat för samröre med mig. Efter mycket diskusson beslutade Etiknämnden att inget avsteg från SFÖ:s yrkesetiska kod har bevisats. Enligt den information som har presenterats är det en fråga om ord som står mot ord. Etiknämnden lämnar därför ärendet utan annan åtgärd än nedanstående kommentar. Kommentar: Enligt SFÖ:s yrkesetiska kod, 1f ska SFÖ-medlemmar avhålla sig från att menligt inverka på SFÖ eller SFÖ-medlemmars intressen och anseende. Detta ansvar åligger alla medlemmar. Alla medlemmar bör hålla sig till ett konstruktivt tonläge sinsemel- lan baserat på ömsesidig respekt samt en delad omsorg om yrket och föreningens anseende. RUBRICERAD SOM berörde ett nytt ärende relationen mellan uppdragsgivare och uppdragstagare och tangerade därför affärsrelationer mellan juridiska parter en icke-betalning som härstammade från en fakturering efter tidsfristen uppdragsgivaren hade publicerad på sin hemsida. Etiknämnden ansåg att inget direkt avsteg från SFÖ:s yrkesetiska kod förelåg. Enligt den information som presenterades var det en affärsmässig tvist mellan uppdragsgivare och uppdragstagare som ska lösas mellan parterna utan ytterligare inblandning från föreningens sida. Därför beslutade Etiknämnden att ärendet låg utanför dess syfte och kompetens och lämnade ärendet utan annan åtgärd än nedanstående kommentar. UNDER HÖSTEN FICK Etiknämnden en anmälan som blev rubricerad och handlade om etiken i att debitera kunden för arbete som inte behövs. Frågan gällde en upphandling inom LOU där anmälaren ansåg att den översättande parten hade inkluderat i sin faktura ord som redan var översatta och inte behövde inarbetas, samt att detta var oetiskt enligt den yrkesetiska koden. Etiknämnden har tidigare diskuterat skillnaderna mellan yrkesetik och affärsuppgörelser och konstaterat att gränsdragningen är mycket svår i vissa situationer. Att det, som i detta fall, gäller ett ramavtal tecknat enligt LOU både förenklar och försvårar frågan. Förenklar genom att det är en lagstyrd förhandling anmälaren inte är del av och försvårar genom att det introducerar frågor om det etiska i LOU-hanteringen över huvud taget. Etiknämnden anser att ett anbud i en upphandling med priser som ligger markant under de gällande genomsnittspriserna på marknaden inte generellt utgör en orsak till anmälan eftersom översättarna kan avböja medverkan. Om upphandlingen dock är av sådan omfattning att de offererade priserna kan komma att påverka priser och kvalitet på hela marknaden, så kan det dock finnas en subjektiv, ej direkt faktabaserad orsak till att göra en anmälan enligt stycken 1.b och f samt 3.a och d. I detta fall ansåg Etiknämnden att eftersom det inte kunde bevisas att den anmälda byrån har satt denna hantering i system eller att anmälaren hade på annat lidit skada, så bryter det anmälda inte mot den yrkesetiska koden och Etiknämnden avvisar frågan utan ytterligare utredning enligt den av årsmötet godkända arbetsordningen. I BÖRJAN AV 2012 mottog Etiknämnden en anmälan som rubriceras 12-10, d.v.s. den 10:e anmälan. Denna anmälan hanterar en generell fråga om det etiska och skadande i så kallad prisdumpning för både tolkar och översättare och Etiknämnden har som målsättning att kunna rapportera om anmälan under kommande årsmöte. För Etiknämnden SVEN BOREI Ordförande facköversättaren 1/12 15

16 SPRÅKGRUPPER Kebab-mord årets tyska oord Med Maruja på mässa Ellinor Broman höll i ett seminarium som kom att handla om den färgstarka Maruja Torres hela författarskap under Göteborgs bokmässa. På höstens bokmässa i Göteborg fick jag det spännande uppdraget att intervjua en journalist och författare som är välkänd i Spanien men praktiskt taget okänd i Sverige Maruja Torres. Hon var inbjuden av det spanska förlaget Planeta, som nyligen gett ut hennes första deckare. Temat för seminariet var Spanien noir svenska deckare går åt som smör i den spanska solen, och tanken var att väcka ett liknande intresse för den spanska kriminallitteraturen i Sverige. Maruja har skrivit en rad spännande böcker resereportage från Latinamerika, rapporter från krigens Libanon och romaner. Hon deltar aktivt i den spanska samhällsdebatten genom krönikor och artiklar i El País. Efter att ha läst ett par av hennes böcker jag kan särskilt rekommendera romanerna Un calor tan cercano och Esperadme en el cielo beslöt jag i samråd med Daniel Cladera på Planeta att vårt samtal skulle beröra hela hennes fascinerande författarskap. Daniel hade i ett mejl beskrivit Maruja som ett stage lion, något som visade sig stämma på lördagen när vi äntrade Bokmässans scen inför en lagom stor publik. Hon satte full fart och jag hade fullt sjå med att flika in frågor då och då för att få henne på rätt spår och hinna ta upp de böcker jag tyckte var intressantast. Förutom litteratur hann vi under 50 minuter diskutera den politiska situationen i Spanien, vårens ockupationer av gator och torg av proteströrelsen M-15 och den arabiska våren. Vi samtalade på spanska med simultantolkning, och jag måste uttrycka min beundran för tolkarna som gjorde ett fantastiskt jobb. Vi gick några varv på mässgolvet efter seminariet, och Maruja imponerades över publiktillströmningen och mängden böcker i montrarna. Några veckor senare skrev hon en uppskattande krönika om alla boktravar och bokälskare i El País. ELLINOR BROMAN I Tyskland utser en jury bestående av språkvetare Årets oord ett ord som under det gångna året har använts felaktigt och i värsta fall strider mot mänsklig värdighet. föll valet på kebabmord. Så benämnde 2011 polis och journalister de seriemord som under flera års tid skördade tio människors liv. Samtliga offer var småföretagare från olika delar av landet. Samma vapen användes. I media, och sannolikt även i polisrapporterna, utgick man ifrån att motivet var offrens och deras klaners förmodade inblandning i kriminalitet. Antagandet grundades på att de flesta offren hade turkisk bakgrund. Hösten 2011 stod det klart att morden hade utförts av tre nynazister, som till och med hade dokumenterat sina dåd. Motivet var uteslutande rasistiskt och gärningsmännen hade ingen anknytning till offren. Utredningen visade sedan att underrättelsetjänsten Verfassungsschutz till viss del hade stöttat gärningsmännen! Konsekvenser: inga. Ingen ansvarig har avgått och fascisternas mördande uppmärksammades bara en kort tid i media, för att sedan överskuggas av andra affärer. Förbundspresidenten Christian Wulff konfronterades med förebråelser om stora och små presenter. Hans taffliga sätt att bemöta anklagelserna med allt mer löjeväckande försök till förklaringar urartade till en fars. I början av 2011 uppdagades att den dåvarande försvarsministern Gutenberg till stora delar hade plagierat andras texter i sin doktorsavhandling, vilket efter långa påtryckningar från media ledde till att han avgick. Wulff vill däremot inte ta konsekvenserna av sitt handlande. Detta är förkastligt och korruption Ingen vitlökssås, tack! skadar förvisso demokratin. Men att nynazistiska terrorister under lång tid kunde fortsätta mörda om och om igen, samtidigt som de stöttades av en myndighet, är ett betydligt allvarligare ingrepp i medborgarnas vardag. Framför allt mot bakgrund av att högerextremt våld under de senaste 20 åren har orsakat omkring 180 dödsoffer i Tyskland, utöver dem som föll offer för den här nynazistiska gruppen. Denna skandal väcker inte särdeles mycket uppmärksamhet i media, vilket möjligtvis beror på att redaktionerna med få undantag består av infödda tyskar. De % migranter (beroende på hur man definierar begreppet migranter) som lever i Tyskland är därmed underrepresenterade inom både media och andra offentliga yrken (till exempel myndighetsbefattningar). Inte undra på att journalister ofta refererar till migranter som dem och inte som en del av oss. En helt annan jury valde stresstest till Årets ord användes ordet flitigt när såväl banker som järnvägsprojekt, atomkraftverk och regeringen sattes på hårda prov. Det kanske vore på tiden att även trångsynta tyskar med en snedvriden bild av landets etniska sammansättning utsätts för ett stresstest? JÖRG HEINEMANN Översättn: Sara Erlandsson 16 facköversättaren 1/12

17 DEBATTREPLIK Fel på föreningen eller fel förening? DEBATT Facköversättaren nr Ien intressant debattartikel i förra numret påstår sex medlemmar att SFÖ är ett självändamål. Den är övergödd (ett dyrt kansli, ett otal arbetsgrupper och en självtillräcklig styrelse), dess intagningskriterier är ologiska och oklara, den ger ut en dyr tidskrift som trycks i onödan, och den satsar för lite på vad som borde vara dess huvudsyfte: en bra hemsida med maximal träffsäkerhet vid sökning och med funktioner för diskussioner, jobbchat och teknisk information. Det finns en hel del att ta fasta på här självklart kan och ska SFÖ ständigt förbättras men jag har också en del invändningar mot de beskrivningar som ges. FRAMFÖR ALLT TYCKS det mig som att de sex i själva verket vill ha en annan förening: en förening utan tidskrift, i stort sett utan styrelse och utan administration, och där 95 procent av allt krut läggs på den påstått enkla uppgiften att driva en riktigt bra och funktionsenlig hemsida. Vad vi nu har är ju något annat en förening som varje år arrangerar en gedigen (och uppskattad) konferens där medlemmarna deltar till ett förhållandevis mycket lågt pris varje år arrangerar kostnadsfria minikonferenser på olika ställen i landet arrangerar kurser i översättarrelaterade ämnen till låga priser erbjuder rabatterade juridiska tjänster och försäkringstjänster ger ut en tidskrift som majoriteten medlemmar både uppskattar och vill ha i tryckt form med vissa mellanrum tillverkar prissättningsstatistik (och annan statistik) i syfte att bl.a. ge medlemmarna stöd vid prisförhandlingar håller kontakt med och försöker påverka de institutioner som högskoleutbildar översättare har en etiknämnd för att ge stöd åt den sidan av arbetet bedriver en mentorverksamhet för nya medlemmar administrerar flera diskussionsgrupper på nätet bedriver en viss kvalitetskontroll inför antagning av nya medlemmar arrangerar lokala/regionala medlemsmöten samverkar med liknande föreningar i andra länder erbjuder rabatterat deltagande i översättarkonferenser i andra länder och alltså driver en hemsida för information om föreningens verksamheter och med en sökfunktion för att kunder ska kunna hitta lämpliga översättare. DET HÄR KOSTAR pengar; framför allt kostar kansliet, Facköversättaren och styrelsen. Och ändå är det ett faktum att allt arbete som medlemmarna utför det vill säga allt utom det som görs av kansliet och Facköversättarens redaktör och layoutare, samt förstås av tillfälligt anlitade personer, t.ex. för utbildning görs gratis. Den kostnadsersättning som utgår, främst för resor och logi vid möten, ger en fantastisk hävstångsverkan i form av gratisarbete för många tiotusentals kronor varje år (bara konferensgruppens arbete skulle fördyra konferensavgiften väldeliga om det skulle betalas marknadsmässigt konferensen är alltså långt ifrån självfinansierad ). SJÄLV HAR JAG lite svårt att se hela denna verksamhet som ett resultat av att SFÖ famlar i mörkret när det gäller riktning, mål och mening den har dock byggts upp under många års arbete av en väldig massa människor, alls icke på det ogenomtänkta sätt som skribenterna tycker sig märka. Jag håller med om att medlemskategorierna och antagningsprocessen kunde vara bättre. Även hemsidan kan självklart förbättras på många sätt (men det kostar nog både pengar och tid). Att bedriva SFÖ-debatts diskussioner i forumform på hemsidan har redan diskuterats på just SFÖ-debatt, men den idén vann 16 facköversättaren 6/11 inget vidare gehör. Att göra Facköversättaren till en nättidning verkar heller inte vara populärt för närvarande. PÅ DET HELA taget är alltså mitt bestämda intryck att SFÖ faktiskt är ungefär den förening som de flesta medlemmar vill ha. Ett tecken på det är att det faktiskt är en massa människor som jobbar (mer eller mindre) i de många arbetsgrupperna; många betydligt större föreningar skulle avundas oss i det avseendet. Att föreningen däremot skulle lova medlemmarna en rejäl skjuts framåt när det gäller kontakter, jobb och karriär känner jag inte igen; det vore ju ett fullständigt överdrivet påstående. En av dem som skrev debattartikeln har tagit konsekvenserna av att SFÖ är fel förening (nämligen bara en klubb för social samvaro ) och har nu lämnat oss. Det är tråkigt att förlora medlemmar, särskilt om de hör till den engagerade sorten, men stämmer det inte så gör det inte. Vi andra får fortsätta diskussionerna och gemensamt arbeta för ett ännu bättre SFÖ. MATS DANNEWITZ LINDER facköversättaren 1/12 17

18 I KORTHET Lata filmtitelöversättare? Varför översätts så få filmtitlar till svenska nu för tiden? My week with Marilyn, Real Steel och The Rum Diary är aktuella titlar på bioduken som alla har fått behålla sina engelska titlar. Lättja och inkompetens är anledningen, anser krönikören Peter Kadhammar i Aftonbladet och menar att resultatet är att vi snubblar fram i svengelska-träsket. Hade pjäsen Linje Lusta varit densamma om den hade fått behålla sitt engelska namn A Streetcar Named Desire? undrar han. Något som resulterar i både mot- och medhugg från kommentarerna. article ab Fler och bättre tolkar Statskontoret har nu kommit med sin tolkutredning En tolkningsfråga om auktorisation och åtgärder för fler och bättre tolkar. Här föreslås det att tolkar som inte har formell utbildning ändå ska kunna bevisa sin kompetens genom någon form av intyg. Utredningen har även granskat det nuvarande auktorisationssystemet där Kammarkollegiet ansvarar för auktorisationen av tolkar och översättare. Här konstaterar Statskontoret att det nuvarande systemet fungerar bra och snarare bör utvecklas än omorganiseras. En sammanfattning av utredningen finns på Statskontorets webbplats: Raketer? På senare tid har fler och fler kunder bett om översättning av ordlistor. När jag sedan förklarar att det inte ens är klart om ordet menar ett eller flera föremål, att det kan ha flera olika betydelser och att jag behöver bilder eller mer informationer om bakgrunden kommer allt oftare samma svar: Vi har ingen ytterligare information, det finns inga bilder men vi kan skicka vad de andra översättarna (antydning: utan problem!) har översatt. Hjälpen består då av samma ordlista på ryska, kinesiska, finska, rumänska, holländska Tack! I bakhuvudet undrar jag ju varje gång om jag är för petig, om jag kanske helt enkelt skulle göra som några kollegor och bara bocka av hela listan och strunta i resultatet? Men nyligen fick jag stöd för mitt arbetssätt från ett oväntat håll: En finsk tulltjänsteman undersökte lasten på ett fraktfartyg som kom från Tyskland och skulle vidare till Sydkorea och Kina. Enligt de första rapporterna uppstod problem eftersom översättningen av de tillhörande dokumenten kunde missuppfattas. Det som han/hon uppfattade som nyårsraketer visade sig vara Patriotmissiler. Kaptenen och styrmannen häktades och lasten beslagtogs. Man misstänkte först allt möjligt. Det jag läste ur meddelandet var miljöskadad som jag är: Någon kollega hade nog bara kört en rak översättning av en ordlista med bland annat ordet för raketer. Då kände jag att jag nog kommer att fortsätta med mitt sätt att arbeta även om kunden har bråttom och inte uppskattar mina frågor! Under den vidare utvecklingen ändrades sedan historien kring båten flera gånger, olika frågor visade sig vara olösta, tyska regeringen protesterade och båten försvann rätt snabbt ur rapporteringen. Jag har ingen aning om den i dagens läge ligger kvar i Finland eller fick segla vidare. KLAUS WICKE 18 facköversättaren 1/12

19 DEBATTREPLIK FIT tar inte lätt på kritik Det har kommit till FIT-styrelsens kännedom att dr BJ Epstein har publicerat ett längre brev i er tidskrift, med negativ kritik och klagomål på olika delar av den FIT-kongress (International Federation of Translators) som hölls i San Francisco i augusti Innehållet i dr Epsteins brev är i huvudsak samma som i det brev hon adresserade till konferensorganisationen efter konferensen, och som även publicerats på hennes blogg. Först skulle jag vilja nämna ett faktafel i början av dr Epsteins brev. Det är inte korrekt att alla medlemmar betalar ungefär $2 000 i avgift till FIT varje år. Denna summa utgör övre gränsen för avgiftsintervallet och det är i verkligheten få medlemmar som betalar så mycket. Ordinarie medlemsorganisationer betalar $2,50 per medlem i respektive organisation mellan 2005 och 2011, dock minst $300 (motsvarande 120 medlemmar) och högst $2 000 (motsvarande 800 medlemmar). Medlemsorganisationer med färre än 800 medlemmar betalar alltså relativt sett mindre än $2 000 per år. I år är första året som medlemsavgiften höjs sedan FIT är alltså långt från att vara den rika organisation som dr Epstein hävdar. JAG VILL UNDERSTRYKA att vi på FIT inte tar lätt på kritik och att både konferensorganisatören och jag personligen har svarat på dr Epsteins klagomål (även om hon kanske inte fick mitt svar innan hon skickade sitt brev till Facköversättaren och jag har inte fått någon bekräftelse från henne). Vi finner det synnerligen olyckligt att dr Epstein upplevde hela kongressen som dåligt organiserad och att föreläsningarna inte höll den kvalitet hon hade förväntat sig. Lyckligtvis för oss förefaller hennes upplevelse vara ett undantag snarare än en regel, vilket kan utläsas ur den mycket positiva återkoppling vi har fått av andra delegater. Dr Epstein var möjligen inte medveten om att FIT-kongresser organiseras i samarbete med en medlemsorganisation i värdlandet och att det är medlemsorganisationen som är ansvarig för att organisera kongressen i enlighet med det landets normer och bästa praxis. Den tidigare FIT-kongress som dr Epstein hade deltagit i, organiserad av Translators Association of China i Shanghai 2008, var verkligen en fantastisk upplevelse och återspeglade i stor utsträckning den kinesiska kulturen genom organisationsstandarden och uppmärksamheten på olika detaljer. Det finns dock inga internationella normer för hur en internationell konferens ska organiseras. American Translators Association har hållit sina egna årliga konferenser enligt den modell som delegaterna upplevde i San Francisco under de senaste 50 åren, och det fungerar mycket bra för dem. Vårt möte hölls i USA, och följaktligen mot bakgrund av USA:s normer och seder vilka jag förmodar att dr Epstein är väl bekant med. Jag är ganska övertygad om att nästa kongress, i Berlin 2014, kommer att organiseras med tysk grundlighet och återigen bli en helt annan tillställning. SOM JAG SKREV till dr Epstein i mitt brev uppskattar vi att hon gjort sig besväret att uppmärksamma oss på de punkter hon nämner, eftersom sådan återkoppling är viktig för oss. Vi har övervägt dem noga och kommer under alla omständigheter att beakta dem i förberedelsearbetet för Berlin och andra framtida kongresser. Några av hennes påpekanden var synnerligen relevanta, som att ha en värd för varje session under konferensen, och några andra frågor är väl värda att överväga inom ramarna för budgeten. Det var mycket olyckligt att det ekonomiska klimatet under 2011 orsakade en nedgång i antalet delegater och att flera talare ställde in sina föreläsningar med kort varsel. Detta hoppas vi få slippa uppleva nästa gång. JAG HOPPAS ATT dr Epstein kommer ompröva sin avsikt att aldrig mera delta i en FIT-kongress igen, och hoppas att andra medlemmar i SFÖ ska ta tillfället i akt att komma till Berlin i augusti 2014 och skapa sig en egen uppfattning om standarden på FIT-kongresser. MARION BOERS Ordförande för FIT Översättning från engelska av Björn Olofsson ADVOKATFIRMA MED AFFÄRSJURIDISK INRIKTNING ADN L AW ADVOK ATFIRM A AB BIRGER JARLSGATAN 58, STOCKHOLM TEL DIREKT FAX ERIK.RYNHAG@ADNLAW.SE FRÅN OCH MED HÖSTEN 2010 ÄR»ADN LAW ADVOKATFIRMA«SFÖ:S REKOMMENDRADE AFFÄRSJURIDISKA PARTNER. ADN Law erbjuder, enligt avtal med SFÖ, medlemmar och medlemsföretag, ett genomsnittligt pris på kr/tim exklusive moms. Endast faktiskt nerlagd tid debiteras. Priset utgår från att huvudparten av ärendena är av enklare karaktär (uppdrag som typiskt sett uppkommer hos småföretagare). ADN Law är en affärsjuridisk byrå med svensk och internationell inriktning som erbjuder affärsjuridisk service. Vårt mål är att alltid hålla högsta kvalitet samtidigt som vi skapar nytta för våra klienter. Kontaktperson på advokatfirman är jur. kand. Erik Rynhag med erfarenhet av arbete på Skatteverket och vid domstol. Välkommen att kontakta oss. facköversättaren 1/12 19

20 DEBATT Företagsmedlemmarnas vara eller inte vara Angående en planerad motion Vi, dvs. några av de medlemmar som ämnar underteckna en motion om stadgeändring till instundande årsmöte, är angelägna om att göra följande förtydligande: Vår motion bygger inte på tanken att vi ska utesluta några medlemmar ur Sveriges Facköversättarförening. Däremot vill vi omvandla medlemskapet i föreningen till ett personligt medlemskap. De företrädare för företagsmedlemmar som nu på olika sätt är med i och arbetar inom föreningen ska erbjudas att vara kvar som personliga medlemmar. Man skulle ju även kunna ha ett ordinarie medlemskap även för en engagerad projektledare eller ägare av ett översättningsföretag, som inte själv är aktiv översättare, men som har branscherfarenhet på ett eller annat sätt. Däremot ska vi inte ha kvar medlemmar som är juridiska personer, vare sig det rör sig om ett internationellt, anonymt riskkapitalbolag eller ett handelsbolag bestående av två översättare. Vi öppnar alltså för att stadgan ska kunna tillåta även icke-översättare, som är fysiska personer, att bli ordinarie medlemmar (kanske en lämpligare term än fullvärdiga medlemmar). Som ett mera allmänt önskemål, som inte direkt har att göra med stadgediskussionen, bör SFÖ i stället sätta in kvalitetskriterierna för och kraven på översättarerfarenhet i samband med införande i den sökbara översättardatabasen. Då kan SFÖ behålla sin karaktär av intresseförening för facköversättare och undvika risken att företag typ Semantix använder SFÖ för att stärka sitt varumärke. SAMI BALADI SUSANNE BENGTSSON REINO HAVBRANDT ÅKE RULLGÅRD THOMAS STÜVE BO WIDEGREN Frilansöversättare, byråer och vad vi ska ha varandra till Under januari har debattens vågor gått höga på SFÖ debatt om företagsmedlemmarnas vara eller icke vara en debatt som ju också förts och förs i Facköversättaren, på våra årsmöten och konferenser. Här följer några av mina tankar i ämnet. 1. Enskilda frilansare är utsatta. Punkt. Så länge vi inte organiserar oss i någon form av fackförening står vi alltid ensamma mot byrån/slutkunden i varje förhandling. Anställningar är (och blir alltmer?) sällsynta i vår bransch, och med den ökande F-skattifieringen av hela samhället är det en utveckling som inte lär vända om inte de politiska vindarna vänder (vilket man i så fall kanske kan önska och jobba för på det politiska planet). 2. Översättningsbyråer är inte per definition goda eller onda (något som förstås även gäller enskilda frilansare). De flesta byråer gör ett helt nödvändigt arbete med marknadsföring, tekniska kunskaper, korrekturavdelningar, utbildning av slutkunder med mera, för många frilansare är de en oumbärlig buffert gentemot översättningsköparna, det vill säga slutkunderna. Å andra sidan beter sig många byråer mer eller mindre svinaktigt i förhandlingar, med prispress och undermåliga villkor men problemet är inte att de kommer med magstarka förslag i förhandlingar, problemet är att de är så mycket större än den enskilda frilansaren som de förhandlar med. Många byråer uppfyller med råge syftet att tillvarata medlemmarnas ekonomiska intressen medan andra byråer säkert kan sägas motverka samma syfte. SÅ VAD KAN/SKA SFÖ göra åt detta? Att döma av debatten verkar idén om en fackförening tilltala ganska många av oss, och jag är inte främmande för att reda ut hur (eller om) en sådan skulle kunna fungera, men SFÖ är och ska inte bli en fackförening. Vi är en branschförening. Därför menar jag att det är fel väg att sparka ut en hel medlemskategori för att vissa av medlemmarna beter sig illa. Byråerna säljer översättningstjänster, precis som frilansare därför är deras plats i en branschorganisation som SFÖ helt självklar. Vår gemensamma motpart är slutkunderna. SKA VI KOMMA åt oseriösa byråer (eller frilansare!) får vi använda det ännu sorgligt oprövade verktyg vi har Etiknämnden och/eller bilda en fackförening utanför SFÖ:s ramar för att stärka enskilda frilansares ställning, men SFÖ:s funktion som branschförening för säljare och förmedlare av översättningar ska vi vara oerhört rädda om. Här ska vi mötas, stöta och blöta språkliga, ekonomiska, praktiska och teoretiska frågor som rör översättning och försäljning/förmedling av sådana tjänster. Det ska vara livliga diskussioner, högt i tak, brett och spretigt, vi ska inspireras av varandra, ha roligt och utvecklas inom vår profession. Vi ska gemensamt tala om för världen att vi finns, att god översättning är ett kvalificerat yrke som kostar, men är värt vartenda öre. Så ser mitt SFÖ ut. IDA JOHANSSON 20 facköversättaren 1/12