Bohusarvet. Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2008: år sedan slaget mellan de svenska och norska styrkorna vid Prestebakke kyrka.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bohusarvet. Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2008:3. 200 år sedan slaget mellan de svenska och norska styrkorna vid Prestebakke kyrka."

Transkript

1 Bohusarvet Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2008:3 200 år sedan slaget mellan de svenska och norska styrkorna vid Prestebakke kyrka. Sidan 26 1

2 Främre omslag: Slaget vid Prestebakke. Foto: Ulf Hansson, Strömstad Bakre omslag: Jukkasjärvi. Foto: Kristina Holmström Innehåll bland annat... Inför terminsstarten 3 Vill du bevara er gamla fägata eller överloppsbyggnad 4 Besök av Finlands Svenska Hembygdsförbundet 5 Hembygdsveteran lämnar över till nya krafter 6 Efter 32 år i BHFs styrelse avgår en mångsysslare 6 I samklang med naturen 8 Säkerhetskopiera dina viktiga filer och bilder 9 Sågen var en klosåg 9 Stipendietävlingen Riksstämman i Kiruna 12 Kungligt firande 15 Hildas på Öckerö 16 Riksstämman i Kiruna 18 Hembygdsrörelsen och samtida kulturföremål 20 Astrid Lindgrens dag på Hönö Hembygdsgård 24 Västergötlands Hembygdsförbunds årsmöte 25 Slaget vid Prestebakke kyrka 26 En liten rapport om samarbete 27 Succé på Bokmässan 28 Helt nya basutställningar på Bohusläns museum 30 Hembygdsgården 32 Filmen ett kulturarv 34 Boktips 35 Bohusläns Hembygdsförbund Adress: Box 403, Uddevalla E-post: Kansli: Unni Andersson, tfn Hemsida: Plusgiro: Vik. kulturarvskonsulent: Kristina Holmström, tfn E-post: Bohusarvet Ansvarig utgivare: Ulla Swedberg Redaktör: Kristina Holmström Layout och grafisk form: Ove Drejenstam Tryck: Märlan, Uddevalla, 2008 ISSN

3 Inför terminsstarten Höstterminen har börjat, skulle man kunna säga, men då förleds man att tänka på skolornas sommarlov, då verksamheterna ligger nere, och det är vila och rekreation som gäller. För BHF-föreningarna blir det knappast någon avmattning under sommaren. För vissa föreningar är det snarare tvärt om. Det är i sommarens soliga dagar som livet sjuder som mest för dessa, främst i våra kustföreningar. Jag tror inte att man i alla föreningar tänker på vilket stort och mångskiftande kulturarvsarbete man utför, och vilket stort värde detta arbete har för medborgarna nu och i framtiden. Sammantaget är våra verksamheter, vågar jag påstå, mer omfattande än de professionella museernas och besökstalen högre på våra arrangemang, museer och gårdar trots att det förnämliga Bohusläns museum har över besökare, långt fler än vad övriga länsmuseer i landet har. Antalet föreningar som ansluter sig till BHF har ökat något. Vi är nu uppe i 95 stycken. Men, men vid styrelsesammanträdet i augusti framkom att det var 16 föreningar, som ännu inte hade betalat medlemsavgiften. Och det är inte bra! Vi förutsätter att också de föreningarna även i fortsättningen vill tillhöra BHF och gemenskapen i rörelsen i vår del av Västra Götalandsregionen. Detta sagt med kännedom från tidigare år. Försenade inbetalningar medför onödigt arbete för inte bara kassören utan även kanslisten och kulturarvskonsulenten. De har ett fullspäckat arbetsprogram utan att söka saknade föreningar och skulle bli väldigt glada om pengarna till BHF flöt in vid första inbetalningstillfället! Vi är lite osäkra på hur många enskilda medlemmar som genom sina föreningar är anslutna till BHF. Detta beror på att vi har några föreningar som uppnår maxbeloppet för medlemsavgiften och då inte anger hur många medlemmar de har. Vi ber dessa föreningar att redovisa antalet medlemmar, även om de inte betalar per capita för alla; totalantalet medlemmar behövs för vår statistik till regionen. Hur många enskilda medlemmar vi har är däremot bekant, nämligen 135 stycken. Att enskilda personer vill vara anslutna och stödja vår verksamhet är glädjande och betydelsefullt. Många av dem prenumererar på Bohusarvet. Trevligt att man vill ha en kontinuerlig kontakt med oss och veta vad som sker inom vår del av regionen. Vi har fått två nya ledamöter i BHFs styrelse, vilka vi hälsar hjärtligt välkomna. Det är Bo Antonsson från Kungshamns Hembygdsförening och Björn Jönsson från Hede Fornminnes- och Hembygdsförening. Två välmeriterade personer som har mycket att tillföra BHF. Vid årsmötet i Partille efterträdde Björn Arne Hagberg som kassör. Arne förtjänar ett eget kapitel, vilket han också får i detta nummer av Bohusarvet! Vi i styrelsen önskar våra medlemmar och övriga läsare glädje i kulturarvsarbetet! Jan Sjöberg ordförande Försäkring av lösegendom/maskinerier Lösegendom försäkras i intervall om 5 basbelopp, som 2008 betingar ett försäkringsbelopp om kr. Detta är ett förstariskbelopp vilket innebär att skadeersättningen är maximerad till valt försäkrings-belopp. Premien är 425 kr per 5 basbelopp. Egendom av antikvariskt, kulturhistoriskt och konstnärligt värde skall vara särskilt dokumenterad (foto/video) och upptagen på särskild inventarie-förteckning. Det är inte innehavet som skall bevisas utan föremålets kvalitet/ekonomiska värde. Föremålens affektionsvärde, personliga och känslomässiga värde, ersätts inte. Vid en skada återställs egendomen genom reparation eller anskaffande av föremål av samma eller lika ändamålsenigt slag för samma ändamål. Återställs inte skadat föremål inom två år värderas skadan till skillnaden mellan föremålets dagsvärde omedelbart före och omedelbart efter skadan. 3 Eftersom föremålens värde förändras över tiden är det viktigt att med jämna mellanrum fundera över vilket värde de försäkrade föremålen betingar. Detta är en förenklad sammanfattning, det är de kompletta villkoren som ligger till grund för skade-reglering. De beställs från Hembygdsförsäkringen. Hembygdsförsäkringen, Box 25, Träslövsläge

4 Vill du bevara er gamla fägata eller Vill du behålla din gårds gamla överloppsbyggnader? Då kan du söka stöd för Restaurering av överloppsbyggnader. På gårdarna i vårt län finns många olika exempel på överloppsbyggnader, till exempel ladugårdar, stall, fähus, logar, bastur, brygghus, magasin, smedjor, vagnslider och garage. Jordbrukets ekonomibyggnader är en viktig del av vårt odlingslandskap och en omistlig del av vårt gemensamma kulturarv. Tyvärr riskerar många av dem att förfalla och på sikt försvinna i takt med att allt fler av byggnaderna förlorar sin ursprungliga funktion. Det är sådana ekonomibyggnader, som mist sin ursprungliga funktion, som brukar kalllas erloppsbyggnader. Restaureringen skall vara av enklare slag på mindre överloppsbyggnader som innebär att exempelvis tak, stomme och/eller grund byts ut eller renoveras. Byggnaden bör vara tillkommen före Efter godkänd slutbesiktning lämnas en fast ersättning med kronor per byggnad. Är du intresserad av att bevara din fägata? Då kan du söka stöd för Restaurering och återskapande av stenmur. Stenmurar är mycket vanliga i vårt län och ger karaktär åt kulturlandskapet. De bidrar också till variationen i odlingslandskapet och är viktiga för den biologiska mångfalden och för kulturarvet. Hägnader av sten har förstås en lång historia, men många av de stenmurar vi ser idag byggdes efter de stora överloppsbyggnad? Information från Länsstyrelsen i Västra Götaland Text och foto: Ann-Charlott Hajdu-Rafis, Länsstyrelsen Västra Götaland I det svenska landsbygdsprogrammet har pengar avsatts för regionalt anpassade insatser inom en ersättning som kallas Utvald miljö. Målet med de olika insatserna är att bidra till att förstärka landskapets kultur-, natur- och rekreationsvärden. Här kommer lite information om de två insatserna. jordbruksskiftena på och talen. Ibland utgör de också en sista rest från ett 2000-årigt sätt att indela odlingslandskapet i inägor och utmarker med fägatan som förenande länk. När du söker stödet i vårt län kommer vi att prioritera fägator. Du kan till exempel restaurera eller återanlägga stenar i fägatans stenmur eller röja fram en kraftigt igenväxt fägata. Efter godkänd slutbesiktning lämnas en fast ersättning med 320 kronor per meter. Skicka en ansökan Du ansöker om stöd på blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinventering med fast ersättning. Blanketten har artikelnummer JSB64:5 och finns på Jordbruksverkets hemsida. På denna blankett kan du söka för följande tre insatser; Restaurering av överloppsbyggnader, Restaurering och återskapande av stenmur samt Förstärkning av våtmarkers effekt. I samband med ansökan ska en blockkarta ingå och på denna markerar du var byggnaden eller fägatan ligger. Du ska ange blockidentitet på det block som byggnaden eller fägatan ligger närmast. Har du inget kundnummer eller blockkarta så får du detta efter det att din ansökan inkommer till Länsstyrelsen. Du ska också skicka 4 med foton på byggnaden eller fägatan och beskriva vad som ska åtgärdas. Efter prioriteringar av ansökningarna och innan ditt arbete får påbörjas kommer du att få ett kostnadsfritt rådgivningsbesök. Då tas en projektplan fram i samarbete med dig. Det är viktigt att komma ihåg att du inte får påbörja ditt arbete innan Länsstyrelsen meddelat detta! När projektet är avslutat åtar du dig att sköta byggnaden eller fägatan i minst fem år. Förutom de två insatser som redan nämnts här finns det tre miljöinvesteringar med faktisk kostnad: Anläggning och restaurering av våtmarker, Restaurering av betesmarker och slåtterängar och Specialinsatser för lantbrukets natur- och kulturmiljövärden. Använd blankett med artikelnummer JSB64:2 Sikta på 2008! Miljöinvesteringar inom Utvald miljö kan du ansöka om under hela 2008 och under de närmaste fem åren. För mer information eller frågor kontakta: Torbjörn Johnsson, eller Elin Isaksson,

5 Bohuslänsk stenmur, Ramsön Besök av Finlandssvenska Hembygdsförbundet Med ett kvällsbesök på Bohusläns museum inledde 18 augusti 44 medlemmar i Finlandssvenska Hembygdsförbundet en tredagarsresa i Bohuslän. På Hyllan i museet informerades sällskapet av Gunnar Klasson om innehållet i museets utställningar samt om Gustaf Thordén och Uddevallavarvet. Själv berättade jag om Bohusläns Hembygdsförbund och det arbete som Kulturvårdscentrum hjälper föreningarna med och hann också med en liten presentation av föreningarnas samlingar och aktiviteter, som t.ex. digitalisering av samlingarna. Rune Hixén orienterade om innehållet i museets magasin och museets strävan att på bästa sätt tillgängliggöra samlingarna. Därefter följde en kortare visning av utställningarna innan det var dags för räkfrossa på Kajkanten. Under tiden som sällskapet lärde sig skala räkor, fick vi gott om tid att utbyta erfarenheter om hur respektive lands hembygdsarbete fortskrider. Efter mycket skratt och glam återvände sällskapet till sitt hotell, för att vara utvilade till de kommande dagarnas besök på olika platser i Bohuslän. Gunnar Malm 5

6 Hembygdsveteran lämnar över till nya krafter Efter 32 år i BHFs styrelse avgår mångsysslaren Arne Hagberg På Bohusläns Hembygdsförbunds årsmöte den 12 juni 1976 vid Norra Bohusläns hällristningsinstitut i Tanum inledde Arne Hagberg sitt långa, innehållsrika och viktiga engagemang i BHF. Han valdes då, liksom bland andra Harald Torgestam, till ledamot av valberedningen. Senare samma år valdes han in i styrelsen, och på den vägen blev det i 32 år. Nu har Arne undanbett sig omval till styrelsen och lämnar över till nya krafter. Att ge en fullständig bild av Arnes verksamhet inom BHF och de många övriga engagemangen låter sig inte göras i en artikel. Det skulle krävas många. Men låt mig landa på en del ställen i Arnes verksamheter och presentera något ur hans rika liv. Han valdes alltså in i BHFs styrelse 1976 vid en extra förbundsstämma den 27 november detta år. Anledningen till den extra stämman var att nya stadgar skulle antas. Bland annat innebar dessa att styrelsen utökades till elva ordinarie och lika många suppleanter. Vid detta tillfälle fick Arne sällskap i styrelsen av bland andra landshövding Erik Huss och borgmästare Hugo Westin i Uddevalla. År 1979 valdes Arne till kassör och ingick i arbetsutskottet tillsammans med Josef Axelsson och Harald Torgestam. Museichefen Carl Cullberg var adjungerad till au. Med kassörssysslan följde styrelseuppdrag i Platefonden, där även Carl Cullberg och Arne Bergermo ingick. En extra förbundsstämma blev man tvungen att hålla i december Då hade Riksförbundet för hembygdsvård, som Sverige Hembygdsförbund tidigare kallades, begärt remissvar angående höjda medlemsavgifter till riksförbundet, kollektiv hembygdsförsäkring och STIM-avtal för hembygdsrörelsen. Noterbart är att avgiften till riksförbundet vid detta tillfälle begränsade sig till några hundralappar för BHF. Nu ville förbundet höja till någon krona per medlem. Oförskämt tyckte majoriteten inom BHF; 44 föreningar röstade NEJ, medan 16 ville gå riksförbundet till mötes. 47 föreningar ansåg inte en gemensam försäkring nödvändig.. Men elva insåg fördelarna med en sådan, och idag är det väl ingen som vill avstå från Hembygdsförsäkringen? Förslaget om ett STIM-avtal mottogs mer positivt. Hela 23 föreningar ville ha det, men 34 var negativa. I dag ser vi STIMavtalet, som en av de stora fördelarna med anslutningen till SHF. I början av 1980-talet fick arbetet inom BHF ett nytt inslag. Bohuslän skulle få ett nytt länsmuseum och våra föreningar inbjöds att medverka i utställningen Bohusläns spegel. Vi som medverkade då kommer ihåg de många montrarna i bottenvåningen, där våra föreningar bidrog med föremål som var representativa för de olika bygderna. Det nya museet invigdes När riksförbundet hade planer på att höja medlemsavgiften från en krona till tre ansåg bohusläningarna att måttet var rågat. Till Stockholm begav sig 1988 Arne tillsammans med Josef Axelsson, Harald Torgestam och Carl Cullberg för att uppvakta riksförbundet, vars ordförande då var förre finansministern Ingemar Mundebo. Frågan om en obligatorisk anslutning av BHFs föreningar till riksförbundet kom också upp. Men vi stod emot, som Harald Torgestam senare förtalte mig om detta tillfälle. Sveriges Hembygdsförbund gav dock inte upp den hopplösa kampen. Under 1991 besökte dess ordförande Josef Rydén BHFs styrelse och redogjorde för riksförbundets 6

7 syn på BHF. Den var väl inte odelat positiv! Senare samma år meddelade SHF att det från och med 1992 inte längre kunde acceptera en uppdelning i en betalande och en icke betalande del av BHFs föreningar. Men inget beslut togs härvidlag. Och på den vägen är det fortfarande. Arne Hagberg deltog i det stora arbetet med att arrangera SHF:s riksstämma i Uddevalla Det blev en minnesvärd stämma för alla deltagare från hela landet. Inte kanske för innehållets skull utan för vädret. Det regnade hela tiden, vill Arne minnas. Men jag har faktiskt mött personer som deltog i denna stämma och som minns den av andra skäl den enorma räkfrossan de fick sig till del! Arne har i mångt och mycket varit BHFs ansikte utåt. Under åren var han ombud för BHF vid riksförbundets stämmor. Alltså 19 år i rad. Han representerade även BHF i SHF:s Förtroenderåd 14 gånger. Dessutom har han under några år ingått i Sveriges Hembygdsförbunds styrelse, trots att han kom från ett trilskande förbund! Sedan han lämnat detta uppdrag blev han revisor i SHF. Under sin långa kassörsbana i BHF har han sett många ordförande och sekreterare komma och gå. Han har samarbetat med sex ordförande och sju sekreterare. De första var Erik Huss respektive Åke Fredsjö, legendarisk landsantikvarie i Uddevalla. Mångfald av uppdrag Man kan tycka att uppdragen i BHF och SHF kunde ha varit tillräckliga att fylla fritiden med, men inte för Arne. Denna artikel kan inte göra Arne rättvisa, när det gäller att beskriva alla strängar på hans lyra, som måste vara gigantisk. Bland det jag vill nämna är hans enorma insatser för Hede Fornminnes- och hembygdsförening, som han var med att starta för 40 år sedan, och vars ordförande och kassör han är. Han har sett föreningen växa från åtta till medlemmar. En starkt bidragande orsak till denna expansion är sannolikt den årsskrift som Arne ger ut för föreningen 36 år i rad. Inom hembygdsrörelsen siktar vi väl högt, men Arne har även haft siktet inställt på tioettor, eller vad det kalllas när man skjuter mitt i prick? Han har i ett fyrtiotal år varit ordförande och kassör i Hede Skytteförening. Om framgångarna som utövare av denna sport vittnar alla hans pokaler, medaljer och hedersutmärkelser.. Andra områden som Arne har erfarenheter av och framgångar från är så vitt skilda som rallykörning, friluftsliv (Friluftsfrämjandet), musik (Svenska Sångarförbundet), körledare i 35 år. Han har varit styrelseledamot i Sverredagar på Sörbo och sitter fortfarande med i Fornminnesföreningen Vikarvets styrelse. Arne är mycket engagerad i kyrkliga ting. I 18 år organist i Hede kyrka och ledare av kyrkokören och sedan 1996 ledamot i Göteborgs Stifts Församlingsförbund. Hans politiska intresse visas av att han suttit i kommunfullmäktige i 21 år, varit kommunrevisor i 23 år samt sedan 1988 är medlem i Sörbygdens Centeravdelning. Många utmärkelser När jag inför Arnes sista år som kassör i BHF ämnade föreslå en utmärkelse från hembygdsrörelsen, upptäckte jag att han redan fått allt vad som kan utdelas. Självfallet har han erhållit både BHFs hedersplakett och SHF:s motsvarighet. Han har fått kulturpriser från Munkedals kommun, Götiska Förbundet och Bohuslandstinget. En av LRF:s tidiga förgrundsgestalter var Per Lindekrantz. Han donerade en betydande penningsumma, som i stipendieform skulle stimulera kulturella insatser speciellt på den svenska landsbygden. LRF:s centralstyrelse, som beslutar om utdelning av dessa stipendier, hedrade 1985 Arne med detta stipendium på kronor och diplom. Även riktiga arbeten Man skulle kunna tro att Arne inte hunnit med annat än kulturarbeten, politiskt engagemang och kyrkliga uppgifter att han sedan 1982 även är God man har jag inte nämnt. Men han har även haft riktiga arbeten. Född på en bondgård i Hede var det naturligt för honom att utbilda sig på Dingleskolan. Men sen ville han pröva på något annat i sin ungdom. Han blev först byggnadsarbetare i Uddevalla och sedan varvsarbetare. Uddevallavarvets chef Ingvar Trogen var bekant med Arnes far och besökte då och då hemmet i Fisketorp. Det var Trogen som lockade Arne till varvet, där han snabbt kom sig upp som kranförare 28 meter upp i luften. Där blev Arne kvar i 17 år. Sedan tog han det på den tiden aparta beslutet att bli hemmapappa ett år och sköta om hem och barn, medan hustrun Astrid jobbade som lärare i skolan hemmavid. Arne arbetade därefter som sommarvikarie på Länssparbanken i Hedekas. Här var ett annat arbetsområde som intresserade Arne. När han efter vikariatets slut fick erbjudande att börja på Jordbrukskassan tvekade han inte. Här var det raskt marscherat efter tre år var han bankens chef och behöll chefskapet i 17 år till sin pensionering. Hedersledamot Arne har alltså nu valt att lämna styrelseuppdraget i BHF och kommer att ägna familjen mer tid. Han har även fått smak på resor till soliga och varma Medelhavet, så jag gissar att han i fortsättningen ofta kommer att vistas i soldränkta miljöer. Men han blir inte av med BHF helt. Han har av styrelsen utsetts till hedersledamot av BHFs styrelse. Förhoppningsvis får vi glädjas åt hans närvaro på sammanträdena även i fortsättningen, om han får tid mellan solresorna! Jan Sjöberg Foto: Kristina Holmström 7

8 I samklang med naturen Text och foto: Kenneth Herpel Lördagen den 14 juni hade Jonsereds Hembygdsförening sin säsongsavslutning. Som traditionen bjuder med Jonsereds musikkår (Sveriges äldsta som fortfarande är i bruk) och sommarkonsert vid sjön Aspen vid den kaj som ligger nedanför Jonsereds herrgård, i sanning en pastoral idyll. Trots att Sverige skulle spela EM-fotboll kom det dryga hundratalet besökare med fyllda kaffekorgar som slog sig ner i gröngräset, kaffet smakade säkert gott till den välljudande musiken. I samband med konserten har Hembygdsföreningen ett lotteri där pengarna går till musikkåren. Tur med vädret denna sköna sommarkväll var det också; sjön glittrade som aldrig förr, kvällen var ljum och folk trivdes. 8

9 Säkerhetskopiera dina viktiga filer och bilder En extern hårddisk tar inte stor plats och är ett relativt billigt sätt att försäkra sig om att digitala dokument inte försvinner om olyckan skulle vara framme. Om olyckan är framme kan en säkerhetskopia rädda många års arbete. Datorer kan gå sönder när som helst, t.ex. vid strömavbrott eller åsknedslag. Hårddisken kan slitas ut efter lång användning eller av virusangrepp. Det är därför oerhört viktigt att du har en säkerhetskopia på dina arbeten. Det finns flera möjligheter att säkerhetskopiera dina arbeten, t.ex. DVDeller CD-skivor men eftersom deras livslängd inte är så lång beroende på hur skivorna förvaras så är bästa alternativet en extern hårddisk. Dessa finns i olika prisklasser från ca 700 upp till 1500 kronor, ett synnerligen billigt alternativ för att skydda dina arbeten. De ansluts mycket enkelt med en USB-kabel till datorn och installerar sig själva. De externa diskarna finns i storlek mellan 300GB och 1000GB beroende på prisklass. Det finns även krypterad lagringsplats att hyra på Internet, men i längden blir det dyrare. För att säkerhetskopiera exempelvis Sofie gör du så att du kopierar över hela mappen till säkerhetsdisken. Var noga med att se till att bildmapparna ligger i Sofiemappen annars måste du kopiera dem separat. Hur ofta man ska säkerhetskopiera är också en vanligt förekommande fråga, men en bra tumregel är att försöka att kopiera efter varje arbetspass. Jag var i Strömstad för några veckor sedan och hälsade på hos Strömstads Museum. Där hade de ett litet nätverk på fem datorer och alla filer kopierades till en hårddisk på en arbetsstation där disken gick sönder; åtta års arbete med dokument, filer och Sofie var borta. De kontaktade en firma i Stockholm som jobbar med trasiga hårddiskar kronor gick det på för Strömstads Museum plus 750 kr för en extern hårddisk fast det inte var möjligt att återfå all information ur den kraschade disken. Text och foto: Jonny Elfving Sågen var en klosåg I förra numret av Bohusarvet hade vi med en efterlysning. Frågan gällde användandet av en väldigt speciell sorts såg som Hönö Hembygdsförening har i Klosåg från Hönö. sina samlingar. Foto: Kristina Holmström Lars Hillnäs i Askims Hembygdsförening visste att sågen vi efterlyst var en så kallad klosåg. Klosågen finns avbildad i boken Hantverk i Sverige. Om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken. Red. Bengt Nyström, Arne Biörnstad, Barbro Bursell (ISBN ). Om den står det att läsa: I äldre tider användes klosågen (ty Klobesäge = klyvsåg) när man ur hel- eller halvbottenplankor, dvs plankor av omkring 3 resp 2 tums tjocklek, eller ur knubbar av äldelträ sågade ut massiva ämnen eller faner. För att få god styrning var sågbladet brett och hårt spänt i en ram. De största klosågarna kunde vara uppemot 2 meter långa och hanterades av två personer, varav en förde och den andre styrde sågen. Smärre klosågar kunde användas av en man. Sid Så här användes klosågen. Bilden hämtad från boken Hantverk i Sverige. - Om bagare, kopparslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken. 9

10 Stipendietävlingen 2008 I juni avgjordes årets stipendietävling. Temana har under året som gått varit Freden i Roskilde eller Selma Lagerlöf. När sista inlämningsdagen gått hade förbundet fått in åtta bidrag, varav två kunde slås ihop och ges ett gemensamt förstapris. Så här löd juryns utslag och motiveringar: Årskurs 1-3 1:a pris Gårda kristna skola, Hönö: Kapitlet Selma glömde Greppet om ämnet är finurligt och skapar nyfikenhet. Kopplingen till Selma-Lagerlöfstemat är tydligt och eleverna har helt klart inspirerats av att utforska vad Selma skulle ha kunnat skriva om Öckeröarna. En CD-skiva beskriver miljön man arbetat med och via en utställning har allmänheten fått del av elevernas forskningsresultat. För ett väl genomfört arbete med annorlunda ämnesgrepp och spännande utgångspunkt tilldelas Gårda Kristna skola klass F-3 första pris på kr i Bohusläns Hembygdsförbunds stipendietävling år :a pris Bokenässkolan årskurs 3: Sagor och sägner i vår bygd Eleverna har arbetat med tydliga mål och tagit del av den egna bygdens sagor och sägner helt i Selma Lagerlöfs anda. Bokenäs och Dragsmarks hembygdsföreningar har varit behjälpliga och redovisningen i både text, bilder och en fullmatad CD-skiva med sägnerna nedtecknade visar på stort engagemang. Glada förstapristagare från Gårda Kristna Skola. Barnen på bilden heter Sofia Gustavsson (år 2) och Daniel Johansson (F-klass) Foto: Maria Utbult För detta fina arbete tilldelas årskurs 3 i Bokenässkolan andra pris på kr i Bohusläns Hembygdsförbunds stipendietävling Hedersomnämnanden: Myckleby skola, Orust. Klass 2 och 3. Klassen har valt ett trevligt angreppssätt utifrån Nils Holgerssons resa. Många roliga teckningar visar hur det skulle kännas att titta ner på sin egen hembygd. För sitt fina arbete tilldelas klass 2 och 3 ett hedersomnämnande i Bohusläns Hembygdsförbunds stipendietävling

11 Herrestadsskolan, träslöjd årskurs 3-4 Det här är ett nytt och spännande initiativ att låta elevernas val i träslöjden knyta an till en tematävling. Resultatet har blivit olika saker och modeller. För trevligt utförda arbeten tilldelas Herrestadsskolan ett hedersomnämnande i Bohusläns Hembygdsförbunds stipendietävling :a pris Årskurs 4-6. Backa skola, Bullaren och Backa Fritidshem: På spaning efter hemma Med utgångspunkt från temat om Selma Lagerlöf och Nils Holgerssons flygfärd har eleverna inspirerats till att se på den egna hembygden. Olika uttryckssätt har använts både sagor, visor, utflykter och intervjuer finns med. Herrestadsskolan årskurs 3-4 hade gjort modeller i träslöjden. Foto: Kristina Holmström Eleverna har också kvar egna arbetsböcker som ett bestående resultat av sina studier. Av ungdomarnas funderingar om livet förr är det tydligt att ämnet upplevts som intressant. Eftersom Backa Fritidshem också har arbetat med samma tema väljer juryn att låta förstapriset på kr gå till Bullaren att delas mellan Backa skola och Backa fritidshem för väl genomförda arbeten i Bohusläns Hembygdsförbunds stipendietävling :a pris Hamburgsunds skola Klass 5: En jämförelse mellan skolor då och nu i vår kommundel. Eleverna har tagit utgångspunkt i Selma Lagerlöfs liv och kanske fastnat för hennes gärning som lärarinna. Ut- ifrån detta har jämförelser mellan skolorna då och nu genomförts med bl.a. intervjuer. Den fina presentationen gör att klass 5 tilldelas andra pris på kr i Bohusläns Hembygdsförbunds stipendietävling :e pris Hällevadsholms skola, klasserna 4 och 5. Här presenteras av klass 4 studier i Vikingatiden med mycket trevlig presentation i form av modeller, utställning och berättelser. Dessutom har klasserna 4 och 5 studerat modern arkeologi vid Snarsmon. För båda dessa arbeten tilldelas Hällevadsholms skola ett tredje pris på kr i Bohusläns Hembygdsförbunds stipendietävling Nästa år kommer BHFs stipendietävling att präglas av naturvetenskapliga teman. Det är då 200 år sen Charles Darwin föddes och 400 år sen Galilei riktade sitt horoskop mot himlen och upptäckte ett mycket större universum än vad man tidigare trodde kunde vara möjligt. Därför vill man under 2009 stimulera intresset för astronomi och naturvetenskaplig forskning runt om i världen, särskilt bland unga. Det har även BHF tagit fasta på och låter stipendietävlingen nästa år gå av stapeln i naturvetenskapens tecken. Kristina Holmström Bokenässkolan, årskurs 3. Delar av deras bidrag visades på Bohusläns Museum Foto: Kristina Holmström 11

12 Riksstämman i Kiruna Förhandlingarna Text: Pernilla Söderquist, SHF Förhandlingarna i Kiruna Folkets Hus den juni bjöd på både motion och organisation, för ett 90-tal ombud från de regionala hembygdsförbunden och från Sveriges Hembygdsförbunds styrelse. Här är några av de punkter Riksstämman 2008 hade att ta ställning till. Protokollet finns tillgängligt på SHFs hemsida, riksstämma Organisationsgruppens förslag Stämmodeltagarna hade fått ett beslutsunderlag från SHFs organisationsgrupp. SHFs förbundsordförande Birger Svanström informerade om organisationsgruppens arbete. Gruppen har arbetat under två år med svar på tidigare motioner, dels frågor som organisationsgruppen själv väckt. Organisationsgruppens förslag har gått ut på remiss till hela hembygdsrörelsen. 740 föreningar/regionala förbund har besvarat remissen. Här är några av organisationsgruppens förslag som stämman diskuterade. Namnändring på Sveriges Hembygdsförbund Stämman beslutade i enlighet med organisationsutredningens förslag att avslå motionerna om namnändring. Riksstämma vartannat år Stämman beslutade i enlighet med organisationsutredningens förslag att avslå motionen om riksstämma vartannat år (riksstämma hålls varje år). Kultur och framtid i hembygd Stämman beslutade i enlighet med organisationsutredningens förslag att bifalla motionen om att manifestera hembygdsrörelsen och att SHF får arbeta med årliga arrangemang / arrangeras Hembygdens Helg på Historiska museet i Stockholm planeras ett internationellt seminarium på temat Hembygd. Maxbelopp för medlemsavgiften Det har föreslagits ett tak, en övre gräns för medlemsavgiften till SHF: Föreningar som har fler än1 000 medlemmar ska då betala endast för medlemmar, överstigande antal är befriade från medlemsavgift. Frågan väckte viss diskussion, och olika förslag innan beslut togs. Stämman beslutade dock i enlighet med organisationsutredningens förslag, med tillägget att införandet av maxbelopp för medlemsavgiften ska utvärderas efter 3 år. Modernisering av tidskriften Bygd och Natur Organisationsutredningen har tillsatt en utredning i frågan. Förslag kommer att läggas fram för beslut på SHFs riksstämma i Lund Utökad användning av SHFs symbol/logotyp Stämman beslutade i enlighet med organisationsutredningens förslag att hjärtat ska vara symbol för SHF och hela hembygdsrörelsen, samt att uppdra åt SHF att utarbeta anvisningar för hur logotypen ska användas. Nu blir alltså hjärtat symbolen för hela hembygdsrörelsen. Därmed utgår den äldre symbolen hembygdsträdet. Båda symbolerna har använts parallellt under flera år, vilket lett till viss förvirring. Förslag till reviderat handlingsprogram Organisationsutredningen har tagit fram en ny version av SHFs handlingsprogram. Anledningen är att ett nytt beslut om SHFs ideologi/grundsyn togs på riksstämman i Växjö Det nya handlingsprogrammet föreslås att kallas Idéskrift och ska kompletteras med ett Arbetsprogram, som mer detaljerat beskriver rörelsens aktuella arbetsuppgifter. Stämman godkände Idéskriften med den nya grundsynen och ger SHF i uppdrag att ta fram ett Arbetsprogram. En ny informationsstrategi Utredningsarbetet pågår och förslag till ny informationsstrategi kommer att läggas fram till SHFs riksstämma i Lund Hembygdsföreningarna och den kommunala nivån Stämman beslutade i enlighet med organisationsutredningens förslag att de regionala förbunden ska arbeta för att bilda så kallade kretsar för föreningarna på kommunal nivå, men att deltagandet ska vara frivilligt. Många kommuner har redan idag hembygdskretsar. När nya storregioner bildas i Sverige kan den kommunala nivån komma att spela en annan roll än tidigare för hembygdsrörelsen. Samverkan med närstående organisationer Stämman beslutade i enlighet med organisationsutredningens förslag att hembygdsrörelsens alla led utvecklar samarbetet med närstående organisationer. SHFs styrelse och presidium SHFs riksstämma beslutade i enlighet 12

13 med organisationsutredningens förslag att SHFs styrelse ska bestå av elva ledamöter, alla ordinarie. (Idag finns även fem ersättare.) I beslutet ingår att SHFs styrelse tillsätter en stadgekommitté som till nästa riksstämma ska lägga fram förslag till nya stadgar med detta innehåll och samtidigt se över stadgarna i sin helhet. Ordförande återvald Birger Svanström valdes enhälligt till förbundsordförande även för nästkommande verksamhetsår. Alla som nu ingår i SHFs styrelse och valberedning finns påwww.hembygd.se/styrelse. Behandling av inkomna motioner Här är en sammanfattning av motionerna. Ångermanlands hembygdsförbund: Statliga medel för reparationer och underhåll av hembygdsföreningarnas hembygdsgårdar med tillhörande byggnader. Riksstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att bifalla motionen. SHFs styrelse ges i uppdrag att på lämpligt sätt fortsätta verka för att tydliggöra hembygdsgårdarnas kulturhistoriska värde, och det starka behovet av ekonomiskt stöd till underhåll av byggnaderna. Norrbottens hembygdsförbund: Ungdomskampanj SHFs riksstämma beslutade i enlighet med styrelsens förslag att bifalla motionen och uppdra till SHFs styrelse att verka i motionens anda för att väcka ungdomars känsla för sin hembygd. Västerbottens läns hembygdsförbund: Utveckla hembygdens kraft i den nya lärarutbildningen SHFs riksstämma beslutade i enlighet med styrelsens förslag att bifalla motionen. SHF ska uppvakta utredaren av den nya lärarutbildningen, med önskan om att behövligt utrymme 13 Utsikt från Luossavaara över Kiruna i midnattssol kl Foto: Ove Drejenstam däri bereds för ökade kunskaper om hembygd/närsamhälle. Sevalla Hembygdsförening, Västmanland och Skerike Hembygdsförening, Västmanland: Ortnamn, belägenhetsadresser och postadresser Motionen föranledde viss diskussion. Men SHFs rikssstämma beslutade i enlighet med styrelsens förslag att motionen, i och med SHFs uttömmande yttrande, ansågs besvarad. SHF har under lång tid samarbetat med en rad organisationer kring bevarandet av hävdvunna ortnamn. I Sveriges Ortnamnsråd sker samverkan i ortnamnsfrågor på central nivå mellan SHF och andra myndigheter och organisationer. SHF har gjort sitt bästa för att vägleda Sveriges kommuner inför arbetet med att införa belägenhetsadresser. Det viktigaste sättet att arbeta med ortnamn och belägenhetsadresser är genom de lokala hembygdsföreningarna och de kommunala hembygdskretsarna. forts. sid. 14

14 Riksstämman uppmanades att uppmärksamma kyrkans omorganisation. När kyrkan slår ihop många små församlingar, försvinner många av våra äldre sockennamn. De nya församlingarna får i bästa fall bära någon av församlingarnas/socknarnas namn. Men ofta får den nya församlingen ett namn utan historisk förankring. Ibland skapas också helt nya namn. Dessutom uppstår förvirring när det gäller folkbokföringen. Därför borde man överväga om folkbokföringen skulle kunna ske enligt den äldre sockenindelningen. Hembygdsrörelsen har alltid samarbetat bra med svenska kyrkan och det borde borga för att hembygdsrörelsen också får tillfälle att komma med förslag i denna fråga. Sevalla hembygdsförening, Västmanland: Sveriges Hembygdsförbunds hemsida SHF eftersträvar att informationen i Hembygdsportalen hembygd.se ska vara tillgänglig för alla, oavsett internetuppkoppling eller eventuella funktionshinder. Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att motionen skulle anses besvarad. Sevalla hembygdsförening, Västmanland: SHFs styrelse Motionären yrkar bland annat att SHFs styrelse i Hembygdsportalen lägger upp styrelsens sammanträdesdagar, föredragningslistor och andra viktiga styrelsehändelser. SHF välkomnar förslaget på hur SHFs och styrelsens arbete kan göras mer tillgängligt. Flera av förslagen i motionen är dock redan genomförda. Föredragningslistor och protokoll kan inte läggas ut för allmän publicering då dessa kan innehålla känsliga personärenden. Stämman beslutade att motionen i och med syrelsens yttrande skulle anses besvarad. Gunnar Björklund, Sevalla hembygdsförening, Västmanland: Delegering av uppdrag Motionären anser att SHF styrelse och kansli ska ta tillvara den kunskap som finns inom hembygdsrörelsen, genom att ta hjälp av frivilliga medarbetare och personer med specialkunskaper. SHF arbetar redan i allra högsta grad i enlighet med motionens förslag. Stämman beslutade därför att motionen i och med styrelsens yttrande skulle anses besvarad. Gunnar Björklund, Sevalla hembygdsförening, Västmanland: Tiden för inlämnande av motioner till riksstämman SHFs styrelse anser att tiden för inlämnande av motioner är tillfyllest och anser inte att stadgarna ska ändras på denna punkt. Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag att avslå motionen. Jan Malmstedt, Ekerö-Munsö hembygdsförening: Samarbete om bilddatabaser och annan arkivering Motionären är kritisk till SHFs samarbete och avtal med ett kommersiellt företag. Motionären vill bland annat upphäva ingånget avtal, verka för annan dokumentation via kanaler utan vinstintresse och ha ett klarläggande beträffande de upphovsrättsliga förutsättningarna. Efter viss diskussion beslutade stämman i enlighet med styrelsens förslag att avslå motionen. Västergötlands hembygdsförbund: Klarläggande av bestämmelser avseende ledamotskap och uppdragstid i SHFs valberedning Motionären vill att gällande principer för valberedningens förnyelse ånyo lyfts fram och preciseras i SHFs stadgar, för snaraste tillämpning. SHFs riksstämma delade styrelsens uppfattning att det är upp till ombuden på varje riksstämma att besluta om sammansättningen av nästa års valberedning, och avslog därför motionen. 14 Norrbottens hembygdsförbund: Rätt till fast telefoni SHFs styrelse instämmer med motionären att alla ska ha tillgång till fast telefoni. Stämman biföll motionen och uppdrog till SHFs styrelse att aktivt arbeta för att rätten till fast telefoni blir verklighet. Information till stämman Stämman fick även ta del av några viktiga händelser de kommande åren. SHF deltar tillsammans med flera regionala hembygdsförbund på årets bokmässa i Göteborg. SHF ska upphandla ett nytt medlemssystem. Alla hembygdsvänner är välkomna till Hembygdens Helg på Historiska museet oktober Det finns en ny lathund i konsten att skriva sin förenings historia. Verna Rydén från Bohuslän påpekade att den militärhistoriska arbetsgruppen inte bara ska arbeta med det kalla kriget, utan också uppmärksamma kvinnor och barns situation i olika militära sammanhang. Peter Wallenskog informerade om företaget Genline och databasen www. bygdeband.se. Hans-Erik Qvarnström informerade om Nationaldagsstiftelsens arbete och möjligheten att söka fanor och diplom. Mycket få föreningar ansöker varje år, så chansen att få en fana är stor. Fanorna är dessutom av god kvalitet. Skånes hembygdsförbund hälsade välkommen till nästa års riksstämma i Lund genom ordförande Per Stenmarck. Kristina Backe sjöng skånska visor till egen gitarr. Texten tidigare publicerad på SHFs hemsida

15 Kungligt firande Text och foto: Kenneth Herpel, Jonsereds Hembygdsförening Söndagen den 14:e september hade sällskapet Oscar II:s vänner i Jonsered sitt årliga memorandum ty detta datum år 1901 så var Kung Oscar II i Jonsered och invigde Jonsereds elkraftverk och ristade sitt namn på berget vid den tunnel som sprängts i berget för vattnets framfart i kanalen till kraftverket. Oscar II:s vänner är en underförening till Jonsereds Hembygdsförening, lite på allvar och lite på skoj i god Grönköpingsanda. Ceremonin följer alltid samma mönster, samling vid Porthuset och uppmarsch till minnesstenen där sällskapets första hovdam Mabel Strivall nedlade en lagerbladskrans, varvid en memorandumskantat upplästes där konungens förtjänster framhölls. Därefter följde unison sång av Kungssången och Sveriges nationalsång till musik från den portabla ljudframkallaren (bandspelare). Hovdamen anförde den församlade skaran i ett trefaldigt leve för majestätet Och de ifyllda bägarna med för dagen anskaffad jubileumsdryck höjdes till majestätets ära. Så följde återmarschen nu till den något hurtigare marschen Bohus bataljon och den efterföljande banketten med kaffe och Oscar II-tårta. Oscar den II skriver sitt namn Foto: Portelius, Jonsereds hembygdsförenings fotoarkiv Memorandumskantatsläsare Bengt Samuelsson år 2008, i bakgrunden hovdamen Mabel Strivall m fl. Foto: Kenneth Herpel 15

16 Hildas på Öckerö En inventering Text: Kristina Holmström Foto: Helén Thomasson På Öckerö har hembygdsföreningen ett hus som kallas Hildas. Till detta hus kom tre bebyggelseantikvariestudenter vid Institutionen för kulturvård på Göteborgs Universitet under tre dagar i slutet av maj för att utföra en inventering och dokumentation. Studenterna Anna Rodin, Anna Svantesson samt Helén Thomasson följde ett schema där de, byggnadsdel för byggnadsdel, beskrev delarna, undersökte vad som gjorts tidigare samt i vilket skick delarna var för tillfället och till sist gav de förslag på framtida åtgärder. Till detta har de fotograferat skador och problemområden och gjort en sammanfattande historik och beskrivning. Så här skrev de i sin sammanfattning: Historik och beskrivning Byggnaden liknar till sin planlösning en framkammarstuga och kallas Hildas. Den står på sin ursprungliga plats. Enligt hembygdsföreningen är de äldsta delarna från mitten av talet och dess sista ägarinna hette Hilda Bengtsson. Hilda var bosatt i huset fram till 1955 och det mesta av husets inventarier står som hon lämnade dem. Tidigare boende i stugan har varit hennes släkt och de var jordbrukare och fiskare. Hembygdsföreningens syfte med byggnaden är att visa upp huset och hur Hilda bodde samt förevisa andra föremål som hembygdsföreningar har i sina samlingar. Byggnaden har en farstu, ett kök, en stuga samt en kammare. Vindsvåningen är delvis inredd med en kammare. Huset är ca 14 meter långt och 5 meter brett. Rummen ligger i rad efter varandra. Enligt hembygdsföreningen har taket i stugan höjts med 10 cm. I köket var det tidigare ett jord- och stengolv men där har det lagts in ett trägolv. Till gården har det bland annat hört en ladugård som ska ha legat norr om huset. Hildas har idag en förrådsbyggnad och en glasveranda på södra fasadens sida samt en farstukvist på norra fasadens sida. Byggnaden utgörs främst av en timmerstomme (undantag är nyss nämnda byggnadsdelar) beklädd med stående sågad och eventuellt handhyvlad lockpanel och locklistpanel av varierad utformning (bland annat så kallad västkustprofilering ). Taket på byggnadens huvud- Verandan på Hildas Två av byggnadsantikvariestudenterna, Anna Svantesson & Anna Rodin 16

17 del är ett sadeltak med enkupigt tegel. Samma tegeltyp ligger på förrådsutbyggnaden. Farstukvist och glasveranda har tak av tjärpapp eller asfaltspapp (samma material som ligger under läkten på förrådsutbyggnaden). Grunden utgörs av en torpargrund och sockeln består av natursten med pålagt cementbruk. På vissa ställen har sockeln bemålats med en vit färg. Panelen är målad i färgen ockragult och fönsteromfattningar och en del övrig dekoration i dalablått. Vår uppfattning är att det ursprungliga huset var betydligt mindre än det är idag. Troligt är att det från början hade kök och en stuga. Möjligtvis fanns även förrådsutrymmet med ursprungligen. Ett antagande vi gör är att kammaren kan ha tillkommit senare. Farstukvisten samt glasverandan bör vara av senare slag, sistnämnda tillkom säkerligen vid slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. Farstukvisten som den ser ut idag finns med på ett fotografi från 1930-talet. Ett antagande vi gör är att farstukvisten är tämligen ny, eventuellt byggd för att likna en tidigare farstukvist som haft samma placering. Där verandan möter väggen finns ett ställe där det saknas fasadpanel. Det underliggande timret är där rödfärgat. Enligt hembygdsföreningen har panelen varit gul, vit och slutligen Ett nytt och ett äldre fönster röd innan dagens färg målades på. Vidare i sin bedömning har de sammanfattat skador på grund/sockel, timmerstomme, fasad, fönster/dörr samt tak. Och till sist gör de en samlad bedömning där de skriver: Att byggnaden har sin ursprungliga placering och att den till viss del vittnar om en släkts liv på Öckerö sedan mitten av 1700-talet ger den ett kulturhistoriskt värde som bör bevaras och vårdas. Av vikt för detta bevarande är att skador på tak åtgärdas snarast. Vidare bör de fönster som behöver kittas om och målas fixas inom en snar framtid. Övrigt underhåll som målning av dörr etc. är önskvärt men ej akut. Av vikt är att vara uppmärksam på syllens tillstånd. Om den behöver bytas ut, helt eller delvis, bör man samtidigt ta ställning till hur problemet med vattenavrinning ska lösas. För att underlätta den naturliga luftningen av grunden rekommenderar vi att cementbruket avlägsnas. Då och då borde varje förening göra en liknande inventering och dokumentation av sina byggnader för att underlätta både för sig själva och som en hjälp ifall något skulle inträffa. Den behöver inte vara lika ingående och det finns scheman att följa. Våra tre studenter hade detta som en övning som blivande byggnadsantikvarier och förhoppningsvis hjälpte det Öckerö hembygdsförening på traven att komma igång med sina övriga byggnader och ger er andra inspiration till att göra liknande dokumentering. Fönsterkittet behöver bytas ut, men det är inte akut Panelen på fasaden har släppt på några ställen 17

18 Riksstämman i Kiruna Text och foto: Kristina Holmström Mellan 13 och 15 juni hade Sveriges Hembygdsförbund riksstämma i Kiruna. Årets stämma lockade omkring 350 deltagare. Alltså ungefär fler än vad som brukar delta. Redan dagen innan kom deltagarna från Bohuslän till Kiruna. Och krocken var total, från 20 grader och sol i söder, till 6 grader och snöblandat regn. Länskören Arctic Light underhöll med sång och dans på invigningen. Fredagen den 13 var inte riktigt så olycksbådande som man kunde ha trott, utan riktigt trevlig. Dagen började, efter frukost och anmälan, med en stadsvandring ledd av Curt Persson museichef vid Norrbottens Museum. Han guidade oss både kunnigt och underhållande runt Kiruna och vi fick bland annat se höghus, ritade av den världsberömde arkitekten Erskine. Kiruna kyrka sågs på avstånd, eftersom det var ett livigt firande av elever som tog studenten. Och vandringen avslutades till sist på Hjalmar Lundbomsgården, där man fick se den legendariske LKAB-disponentens bostad som lämnats i ursprungligt skick. Här fick också deltagarna en välbehövlig och värmande fika innan vi vände hemåt igen. Efter en liten paus startade invigningen av stämman med länskören Arctic Light. En fantastisk kör bestående av unga kvinnor mellan 15 och 22 som stämningsfullt underhöll med körsång, dans och bilder. Med sina kroppar och röster visade de upp det vackraste av Norrbotten. Från midnattssolens strålar till kristallnätternas norrsken. Därefter delades årets plaketter För rik gärning i hembygdsvårdens tjänst ut. Plaketten är hembygdsrörelsens högsta utmärkelse. Mikael Fabricius, Gällivare, Eric Magnusson, Tyresö, Nils Erik Marklund, Arvidsjaur och Karin Öman, Karlskoga mottog sina plaketter. Åke Werdenfels, Sölvesborg får sin plakett vid ett senare tillfälle. Efter obligatorisk fika med mingel påbörjades stämmoförhandlingarna. Efter ett par timmars förhandlingar avslutades så kvällen med högtidsmiddag i stadshusets pampiga entréhall, tydligt inspirerad av Blå hallen i Stockholms stadshus Kvällen var tänkt som en musikalisk resa genom Sveriges alla landskap och flera hembygdsförbund hade nominerat egna sånger som de modigt, om än inte alltid välsjungande, framförde. Stämningen var i topp och sånginsatserna bidrog till en oförglömlig kväll. Middagen inleddes med gingravad röding till förrätt samtidigt som landskapssånger ljöd. Efter varmrätten, som bestod av innanlår av ren, fick deltagarna en guidad tur och konstvandring genom stadshuset. Till kaffet och hjortronkakan bjöds ytterligare musikunderhållning. När klockan passerat 22:30 avslutades festmiddagen och till stadshusklockornas ackompanjemang spatserade middagsgästerna mätta och belåtna hemåt i midnattssolens sken. Lördagen inleddes med en rad seminarier. Bland annat fick vi reda på hur flytten av Kiruna var tänkt att Tre av plakettmottagarna 2008 flankeras av Ingela Broström och Birger Svanström från SHFs styrelse. Plakettörer är fr.v. Mikael Fabricius, Eric Magnusson, och Nils Erik Marklund. Karin Öman heter plakettören som håller tacktalet. 18

19 Det mesta hade smält bort. Men resterna kunde man se, och kylrummen där isen till nästa års ishotell förvarades. Efter en kort promenad väntade Jukkasjärvis hembygdsgård, med hantverksmarknad, same- och nybyggarmuseum, musikunderhållning och en lappländsk buffé av fjällsik och souvas (renkött). Innan vi återvände hemåt fick deltagarna vara med om en midnattsmässa i Jukkasjärvis kyrka. En smått surrealistisk men stämningsfull midnattsmässa, där midnattssolens strålar lyste upp Midnattssol med Kebenekajsemassivet i bakgrunden kyrkan. Hela söndagen ägnades åt hembygdsresor. En tur gick mot Nikkaluokta, där deltagarna fick uppleva både den samiska kulturen och nybyggarkulturen samt äta en gigantisk kakbuffé och kasta lasso. På tur nummer två fick deltagarna via Abisko färdas genom ett vackert landskap ända till Norge. Sista resan gick genom Tornedalen och Vittangi där deltagarna fick vaska guld, besöka mineralmuseum och Vittangi hembygdsgård, där man bjöd på tornedalsk sång och musik, lärde deltagarna tornedalsfinska och bjöd på god mat. Trötta och nöjda stämmodeltagare från Bohuslän vände åter hemåt på måndag förmiddag, med fantastiska minnen från en oförglömlig stämma i Norrbotten. Vid Jukkasjärvis hembygdsgård bjöds det på buffé av fjällsik och souvvas (renkött) i stora kåtor nere vid Torneälv. På en av hembygdsresorna fick deltagarna lära sig vaska guld. I bakgrunden syns Helge och Barbro Aspström från Partille Hembygdsförening. gå till samt se både film och foton på hur man flyttar byggnader rent praktiskt. Efter lunch tog åter stämmoförhandlingarna vid och pågick några timmar. På lördagskvällen blev alla deltagare skjutsade till Jukkasjärvi. Utflykten startade med ett stopp vid det världsberömda ishotellet. Ja, av hotellet var det kanske inte så mycket kvar. 19

20 Hembygdsrörelsen och samtida kulturföremål Text och Foto: Kristina Frid, Master in International Museum Studies I hembygdsgårdarnas samlingar finns en rik skatt av historia och berättelser. I mitt examensarbete i museistudier valde jag att titta närmare på hembygdsrörelsens föremålssamlingar, för att se hur de representerar samtiden (1960-). Hembygdsrörelsen har som mål att samla och förmedla kunskap. Detta sker bland annat genom dokumentation av samtida liv. Min frågeställning grundar sig på hur hembygdsrörelsen ser på målet att samla även samtida kulturföremål till de lokala hembygdsmuseerna. Det hela började då jag gick runt på Öckerö hembygdsmuseum i min hemkommun. Min far kommer från Hälsö, norr om Öckerö, och jag tycker att fisketraditionen som fanns och delvis fortfarande lever på öarna är mycket intressant. Jag gick mellan de historiska husen, kände in atmosfären och lärde mig mycket om öarnas kultur under början av 1900-talet. Jag såg på glasskålar från mitten av 1800-talet och leksaker från 1950-talet, men sedan stannade tiden och berättelserna och historierna tog slut. Den lokala historien tar inte slut på 1950-talet, men på hembygdsgården kunde jag inte hitta kulturföremål som kom från senare tid än 1950-talet. Jag vet att det finns god dokumentation av berättelser och personer från senare år, men inte någon insamling av mer moderna föremål. På något sätt gjorde detta mig lite förnärmad, fundersam och oroad. Förnärmad blev jag på så sätt att jag kände att min materiella historia, eller tillika min fars historia inte räknas. Fundersam blev jag eftersom jag undrade över varför det blivit på detta sätt, och till sist blev jag oroad eftersom detta innebär att hembygdsgården endast fragmentariskt representerar dagens hembygdshistoria. Vad jag senare insåg var att Öckerö hembygdsgård inte var ensam om att inte berätta om samtida materiell historia. En snabb förfrågan till alla hembygdsförbund i Sverige gav mig ett svar att endast ett fåtal hembygdsmuseer och hembygdsgårdar kunde presentera utställningar med samtida kulturföremål. Detta drev sedan mitt arbete vidare genom att jag försökte finna möjliga svar på varför det har blivit på detta sätt. Mycket av svaret på ovanstående fråga finns i det rådande perspektivet på insamling av samtida kulturföremål på museer i Sverige. Det finns idag i den internationella och svenska museivetenskapen främst fyra olika perspektiv som påverkar insamlingen av samtida museiföremål: 1. nödvändighetsperspektivet 2. föremål är bra som pedagogiska instrument 3. föremål är bra för uppbyggnad av lokal identitet 4. fenomenologiska perspektivet Alla fyra perspektiven har som grund att för att ett bra och meningsfullt besök på en utställning ska ske måste besökaren relatera och känna sig delaktig i historien eller berättelsen. Det innebär att ungdomar och unga vuxna ska även de kunna relatera till föremål för ett meningsfullt utbyte. Detta gäller för alla besökare på museer, men unga nämns speciellt eftersom det är deras och allas historia som kommer fram genom utställning av samtidens händelser och berättelser. Perspektiven bygger också på att museer och utställningar är till för kunskapsutbyte och har som mål att lära och berätta någonting, inte vara statiska föreställningar av något svunnet. De tre första perspektiven behandlar behovet att samla in föremål innan de försvinner; pedagogiskt är samtida föremål bra för att skapa debatt och engagemang genom relationsprincip och lokal identitet kan förstärkas genom att en gemensam historia presenteras som innefattar minnen som även delas med den yngre befolkningen. Det fjärde (fenomenologiska) perspektivet är det som föreligger i Sveriges museivärld. Perspektivet bygger på att man ska arbeta med samtida dokumentation genom foto, observation och intervjuer. Perspektivet är inte bara det främsta inom museisektorn i Sverige utan har sitt ursprung från etnologin där den materiella kulturen länge inte fått någon större uppmärksamhet. Under senare tid har etnologin i Sverige börjat intressera sig för den materiella kulturen, men då inte främst fysiskt utan genom dokumentation av människors känslor och berättelser om och kring föremål. Att det fenomenologiska perspektivet med negativ syn på insamling av föremål varit det främsta sedan talet har kommit att påverka all form av insamling i Sverige och kan verka som en fingervisning till varför det finns få samtida kulturföremål i Sveriges hembygdsmuseer idag. För hembygdsrörelsen är insamlingen av samtida kulturföremål en viktig fråga och det är ett av dess direktiv att förmedla och insamla även samtida kunskap genom dokumentation. Men Sveriges hembygdsförbund (SHF) och få hembygdsförbund erbjuder hjälp och instruktioner om insamling av kulturföremål. SHF har främst arbetat med att ge instruktioner för dokumentation av 20

21 den samtida hembygden byggd på det fenomenologiska perspektivet. I informationshäften från Bygd och Natur de senaste tio åren ingår det ingen vägledning för insamling av kulturföremål, utan det är andra former av dokumentation som beskrivs. Vägledning ges till industrimuseer i Sverige som vill insamla samtida föremål, men inte för kulturföremål. Det finns här nämligen en viktig skillnad i innebörden av de olika föremålskategorierna i det att kulturföremål är alldagliga föremål som brukats och visats främst i hemmet, medan industriföremål tillhör den industriella arbetsplatsen mellan privat och offentligt. I en förfrågan till alla hembygdsförbund och SHF gavs svaret att detta beror på låg förfrågan efter vägledning till insamling av samtida kulturföremål. Man menar att det är en viktig fråga, men inte tillräckligt viktig för att informera om. Jag vänder mig emot att SHF och hembygdförbunden endast ska arbeta på begäran utan att det också ingår i deras uppdrag att även förmedla ny kunskap och ta initiativ till nya arbetsmetoder. Dålig information kan därför även det räknas till möjliga svar på varför det i Sveriges hembygdsmuseer och hembygdsgårdar inte finns många samtida kulturföremål i samlingarna. På frågan om hembygdsförbunden och SHF kunde svara på varför det finns få samtida föremål i samlingarna svarade de själva främst genom fem svar som återkom fler gånger: 1. Det finns ingen tradition i hembygdsrörelsen att samla på samtida föremål. 2. Medlemmarna i hembygdsföreningarna värderar inte den samtida historien lika högt som annan historia, denna idé har tillika donatorer som lämnar saker till hembygdssamlingarna. 3. Utställningarna i hembygdsgårdar/museer skapas av den lokala hembygdsföreningens egna medlemmar och presenterar deras historia. Medlemmar i hembygdföreningar är ofta över 60 år gamla och värderar högre sin barndomsbygd och historia, än deras samtida historia. 4. Hembygdsmuseer med en utställning som handlar om den äldre historien är inte villiga/har inte tid att ändra och uppdatera utställningen med samtida föremål. 5. Hembygdsföreningen har redan stora föremålssamlingar och har inte plats för fler föremål. Det handlar alltså främst om att samtida historia inte värderas lika högt som äldre historia bland hembygdsföreningarna. Ett fenomen som inte bara finns inom hembygdsrörelsen, utan även förmedlas på många museer och genom populära program som Antikrundan i TV. Svenska folket har blivit matade med detaljer om hur fantastisk äldre antik historia är att man glömt bort att även 1980-talet numera snart är gammal historia och därmed redo att börja samlas in. Denna värdering av historia innebär problem i historieskrivning som lätt består av romantiserade stereotyper av bonden eller industriarbetaren. Genom en samtida dokumentation kan detta undvikas genom att man kan dokumentera företeelser och människor samtidigt i en berättelse eller under en händelse som senare kommer att bli historia. Det femte vanligaste svaret från hembygdsförbunden visar på ett problem som hembygdsföreningarna delar med de flesta museer där det ofta är ont om plats och tid för att ta hand om samlingar och därmed är man mycket restriktiv i sin insamling. Ovanstående kan se dystert ut om man bryr sig om att ett samtida materiellt kulturarv även ska kunna finnas representerat på hembygdsmuseer. För är man ett hembygdsmuseum som vill ha samtida kulturföremål och starta en insamling för framtida utställning kan det vara svårt att veta hur man ska gå tillväga. Som hembygdsförening idag är det främst till andra hembygdsföreningar som man kan vända sig för hjälp och vägledning. Det är främst tre olika sorters utställningar på hembygdsmuseer som har samtida kulturföremål: 1. Industrihistoriska utställningar 2. Utställningar om typologisk ut- Typisk typologisk utställning av tvättmaskiner på Mölndals hembygdsmuseum. 21 forts. sid. 22

22 Santa Maria-montern i Mölndals hembygdsmuseum. veckling av t.ex. strykjärn, tv-apparater, rakapparater 3. Kulturhistoriska utställningar med inslag från 1960-talet Ett exempel på industriutställning och med presentation av typologi med samtida kulturföremål är Mölndals hembygdsförening. Samtida föremål kan hittas i industrimuseet sedan Mölndals hembygdsförening bestämt att det där ska finns presentation av de olika industrierna i Mölndal både de stängda och de verksamma. I utställningen finns därför montrar med föremål från Santa Maria och Astra- Zeneca bredvid handväskor från Göteborgs Handväskor AB som presenterar sedan länge nedlagda fabriker i Mölndal. I andra utställningar finns också samtida föremål i kring idrottsföreningslivet i Mölndal och typologiska presentationer finns i utställningen kring Hem och hushåll. Sven Olof Olsson (f.d. ordförande) menar att inslagen med samtida kulturföremål i utställningarna bygger på idén om att man måste hålla besökarnas och medlemmarnas intresse uppe genom förnyelse, som då även kan innebära att utställningar förändras genom att man tillför mer nutida föremål. Ett annat mycket intressant hembygdsmuseum som har industri-, typologisk- och kulturhistoriska utställningar med samtida föremål är Målilla/Gårdveda hembygdsmuseum i Småland. Målilla/Gårdveda hembygdsförening arbetar sedan många år med att utveckla sina utställningar och bygga nya hus för utställningar. Utställningar har bytts ut och många ligger på lager för att en dag vara möjliga att sättas upp. Det är viktigt med förändring anser föreningens ordförande Roland S. Johnsson. Det gör att det idag finns många olika utställningar på hembygdsgården. Många av dessa innehåller och presenterar samtida historia med samtida föremål. Föreningens industrimuseum är fortfarande under uppbyggnad, men delar av det är klart, och presenterar företaget Målilla mekaniska verkstads historia och maskiner fram till talet. Det finns även en teknisk utställning där typologi av rakapparater, strykjärn och radioapparater presenteras med bland annat ordförande Roland S. Johnssons mammas strykjärn från 1990-talet. Kulturhistorisk utställning finns det i samtida form i huset som en gång var omklädningsrum för speedwayklubben Dackarna. I huset finns idag en utställning om klubbens historia där föremål från nutid och dåtid blandas. Målilla/Gårdveda arbetar genom styrelsen och idéer från medlemmar. Föreningen har en fast anställd intendent i ordföranden Roland S. Johnsson som arbetar med insamling och genomförande av utställningar. Han har ett brinnande intresse för historia och bygden och det märks att han är eldsjälen i föreningen som gör Målilla/Gårdveda till en sådan levande förening med intressant hembygdspark. Vid insamling av föremål som inte är alltför dyra eller för stora har Johnsson egen befogenhet och det är främst genom honom som insamlingsverksamheten sker. Ett tredje exempel på ett lyckat försök att introducera samtida kulturföremål i hembygdsarbete är Kortedala museum i Göteborg. Kortedala museiförening liknar inte Mölndals hembygdsförening eller Målilla/Gårdveda hembygdsförening vilka båda två måste räknas som mer traditionellt uppbyggda föreningar. Kortedala museiförening startade i slutet på 1980-talet och museiföreningen bildades 1994 med ett mål att skapa ett museum som skulle presentera 1950/60-talets Kortedala. Den kom att grunda det allra första lägenhetsmuseet i Sverige med fokus på 1960-talet. Idag finns det fler, men i mitten av 1990-talet fanns inga andra liknande lägenhetsmuseer. Lägenhetsmuseets insamling av kulturföremålen startades i studiecirklar där föreningens medlemmar studerade den speciella tidsperioden och såg till sina egna samlade minnen om något skulle kunna passa in i lägenheten. Genom diskussion kunde föremålen till lägenheten samlas in och märkas för att sedan stå i lägenhetsmuseet. Vad som därför finns att beskåda idag är en 22

23 Del av Målilla/Gårdveda hembygdspark med Dackarnas omklädningshus. mycket väl genomtänkt utställning som presenterar sin tid mycket bra. Museiföreningen hade som mål att presentera sin historia för ungdomar och vill att människor ska känna igen sig i utställningen och att den ska väcka minnen hos besökarna. Dessa exempel visar hur hembygdsföreningar tagit egna initiativ och lyckats förena samtida kulturföremål med sina utställningar eller som Kortedala museiförening som hade ambitionen att presentera samtiden och därmed jobbade grundligt med att presentera en tidsperiod. För hembygdsföreningar som är intresserade av att presentera en samtida materiell historia genom kulturföremål från 1960-talet och framåt är dessa föreningar bra vägledare. Analyserar man de ovanstående hembygdföreningarnas situation inser man att dessa lagt ner oerhört Toalett i Kortedala museum. mycket arbete med föremålen och insamlingen. Det är inte alla hembygdsföreningar som bör och kan samla på samtida föremål, och det visar mitt examensarbete att de inte heller bör, utan det ska vara ett aktivt val från var hembygdsförening. Mina slutsatser från studiet av hembygdsföreningarna, hembygdsförbunden och SHF är att det saknas information kring insamling av samtida kulturföremål och om fördelarna som samtida kulturföremål kan innebära för utställningar. Hembygdsrörelsen behöver förnyelse och samtida inslag i utställningar kan förnya och vara en bra resurs för museet och utställningen. I min avhandling (Swedish Local heritage museums and Contemporary Objects. Attitudes and Practise. 2008) presenterar jag tre förslag som hembygdsrörelsen kan arbeta med i framtiden för att förbättra informationen kring samtida kulturföremål: Mer information om värden kring historia och historieforskning inom etnologi och antropologi Mer information om möjligheter att disponera och rensa bland föremål i samlingarna Mer information om hur viktigt det är med klara mål för arbetet i utställningarna i hembygdsmuseerna Dessa tre förslag är alla till för informationsspridning för att göra förändring möjlig så att fler hembygdsföreningar intresserar sig för samtida kulturföremål och samtida dokumentation. Då kan jag känna att mina minnen och min lokala historia är en del av den gemensamma historia som presenteras på mitt hembygdsmuseum eller att det i alla fall varit ett aktivt val av min hembygdsförening att inte samla in samtida kulturföremål. 23

24 Astrid Lindgrens dag på Hönö Hembygdsgård Text Maria Utbult, Foto Olof Hansson och Maria Utbult Solen skiner, godis finns att köpa i August M. Larssons lanthandel, sockerdricksträdet är fyllt med sockerdricka, Pippi är på sitt bästa humör och människorna strömmar till Hönö hembygdsgård. Det är lördag 31 maj och Astrid Lindgrens dag på Hönö. Evenemanget Astrid Lindgrens dag genomförs för fjärde året i rad och är ett samarbete mellan Gårda Kristna Skola och Hönö hembygdsförening. Elever och personal från skolan dramatiserar delar av Astrid Lindgrens böcker. Det är nya pjäser varje år. Eftersom Astrids böcker är en guldgruva att ösa ur av spännande händelser, härliga uttryck och finurliga kommentarer, så finns alla möjligheter till variation. Hönö hembygdsförening står för servering, lotteri och sin fantastiska miljö i och mellan husen på hembygdsgården. Dragspelande Jan Utbult och Levin Lindroos, 6 år, är Luffar-Oskar och Rasmus. Tillsammans med Pia Åhlund, på gitarr, spelar de och får med sig publiken i kända Astridsånger. En dag hade vi drygt 400 förskolebarn här som såg föreställningarna säger Birgitta Anhage, som är lärare på Gårda Kristna Skola. Birgitta har hand om pjäsen Karlsson på taket, som i år handlar om Lillebrors födelsedagskalas. Jag är en man i mina bästa år, som gillar att filura. Världens bästa filurare, det är jag det, säger Andreas Osberg, 12 år, som med glans gör rollen som Karlsson i årets uppsättning. Pippis pappa dyker oväntat upp vid Villa Villerkulla, lika rödhårig som sin dotter. Han har kommit för att hämta Pippilotta till att bli prinsessa på Kurreduttön, där han själv är kung. Det är så konstigt med mig, jag kan så mycket. Jag kan allting när jag tänker efter, säger Ellen Englund 7 år, som är Lotta på Bråkmakaregatan. Tjorven och hennes vänner på Saltkråkan åker till Döda Viken och leker pirater. Grannarna i Katthult tycker att Emil ska skickas till Amerika och Emil hissar till allas förfäran upp Ida i flaggstången. Den lugnaste och vackraste historien som gestaltas är när Skorpan Lejonhjärta kommer till sin bror Jonatan i Körsbärsdalen, Nangijala. Körsbärsdalen beskrivs i boken om Bröderna Lejonhjärta som en paradisisk plats. I pjäsen har Skorpans hosta försvunnit när han kommit till Nangijala. Han kan fiska och simma. Det känns som att Hönö hembygdsgård är som paradiset denna soliga dag, åtminstone för små barn som älskar Pippi, Emil och sockerdricka. 24

25 Västergötlands Hembygdsförbunds årsmöte Text och foto: Mats Ekberg När systerförbundet i Västergötland 18 maj höll årsmöte i Mariestad deltog Hans Taremark och undertecknad som representanter för BHFs styrelse. Evenemanget inleddes med en gudstjänst i Mariestads Domkyrka under ledning av kyrkoherde Willem-Jan Fens. Efter gudstjänsten var det promenad till Karlholms Folkets Park där det bjöds på lunch innan själva årsmötet gick av stapeln. Förhandlingarna gick som på räls med ett rasande tempo fram tills det att mötet skulle ta ställning till valberedningens förslag till ny styrelse. Invändningar uppstod direkt mot delar av förslaget, men under den debatt som följde visade sig flera föreslagna kandidater inte stå till förfogande. Slutresultat: alla ledamöter och suppleanter omvaldes och Eva Bergström Hyenstrand valdes enhälligt till ny ordförande efter Hugo Isaksson som i stället blir förbundets kassör. Delar av valberedningen kontrade med att avgå. Efter en halvtimmes manövrerande lyckades dock mötets ordförande, Björn Broberg, få till stånd en ny valberedning till kommande år. Proceduren visar med all tydlighet hur viktigt det är att ha en väl fungerande valberedning som kommunicerar och förankrar sina förslag före årsmötet. Vid årsmötet korades även Fristads hembygdsförening till Årets Hembygdsförening i Västergötland. En 25 stolt Annbritt Boman fick ta emot utmärkelsen och höra motiveringen för utnämningen. Föreningen arbetar idogt med att bevara äldre byggnader och bedriver ett modernt hembygdsarbete. Fristads hembygdsförening bildades så sent som 1974, och har under åren vuxit till en av de största i västgötaförbundet. Efter årsmötet gick det att välja mellan ett flertal olika utflykter till olika platser i Mariestad såsom Mariestads Industrimuseum, Qvarnstensgruvan i Lugnås eller Göta kanal vid Norrqvarna. Den som ville trotsa det kyliga vädret kunde även välja en stadsvandring i Gamla stan i Mariestad.

26 Slaget vid Prestebakke kyrka Text och foto: Kristina Holmström Den 7-8 juni arrangerade Idd og Enningdalen Historielag, Iddske Compagnie, Halden historiske Samlinger, den svenska och norska Försvarsmakten, Idd prestegjeld m.fl. med hjälp av bl.a. svenska militärhistoriska grupper 200-årsmarkeringen av slaget vid Prestebakke. Slaget mellan de svenska och norska styrkorna stod den 10 juni Detta var under Napoleonkriget, och de norska styrkorna kom från Fredrikstens fästning i skydd av mörkret och anföll svenskarna i gryningen vid Prestebakke kyrka, där de slagit läger för natten. Under slaget, som var ett av de blodigaste i Norge under Napoleonkrigen, dödades mellan 60 och 70 man på kyrkbacken och 500 svenska soldater tillfångatogs. Svenskarna led ett svidande nederlag och enligt de beskrivningar som finns bevarade påstås det ha varit ett riktigt blodbad. Fyra dagar senare återtog svenskarna platsen. Den 7 juni invigdes dagen med barn från Prestebakke skola som uppträdde i tidsenliga kläder, med sång Pipes & Drums Swedish Armed Forces Helicopter Wing består av: Pipe Major Lt Jimmie Dellbing, Pipelance Crl Kjell Borg, Staff Serg Alison Liddle, Drum Major Dyveke Thörn, och Drum serg Stefan Hallin. och dans. Därefter öppnade tunet för allmänheten, med hantverksstånd, utställningar och loppmarknad. Här kunde man också besöka det militärhistoriska tältlägret och se hur man tillagade mat, stöpte kulor och tillverkade vapen. Blev man hungrig fanns det gott om tillfällen att köpa sig rømmegrøt, nybakt bröd, våfflor och kaffe. Klockan startade ett skådespel med gråtande soldathustrur, blivande soldater och musik utanför kyrkan som avslutades med dunder och brak när svenska och norska militärhistoriska grupper stred så att röken yrde. Genom hela skådespelet förde berättaren, den pensionerade överstelöjtnanten, Tore Kielland Gransæther handlingen framåt och gav publiken bakgrunden till slaget. När detta avslutats påbörjades den officiella markeringen av slaget med tal av svenska och norska militärattachéer och en högtidlig nedläggning av en krans till minne av dem som dog denna dag för 200 år sedan. Efter det rökfyllda skådespelet och den högtidliga markeringen avslutades dagen i Prestebakke kyrka med säckpipeorkestern Pipes & Drums Swedish Armed Forces Helicopter Wing. 26 Två kvinnor i tidsenliga kläder lagade mat till hungriga soldater i tältlägret. Napoleonkrigen Napoleonkrigen var beteckningen på de världsomspännande konflikter som utspelades från ca 1800 till 1815 i kölvattnet av den Franska revolutionen. Tidsperioden var framförallt präglad av kampen mellan Napoleon Bonapartes Frankrike på ena sidan och Storbritannien, de tyska staterna och Ryssland på den andra. Det var dessa strider som kulminerade med Napoleons slutliga nederlag i Waterloo I detta krig stod Danmark/Norge på fransmännens sida medan svenskarna stödde Storbritannien. Slaget vid Prestebakke var en del av det krig som stod mellan Sverige och Danmark/Norge Danmark/Norge angrep Sverige med målet att bland annat erövra Skåne. För svenskarnas del ville man erövra Norge samt ha tullfrihet i Öresund.

27 En liten rapport om samarbete Tjörns Hembygdsförening Tjörns Trädgårdsförening Text: Solveig Persson, ordförande i Tjörns Hembygdförening För Tjörns Hembygdsförening har samarbetet med Tjörns Trädgårdsförening slagit väl ut. Foto: Solveig Persson Den som besöker Tjörns Hembygdsmuseum på Bräcke för att se alla samlade föremål kan även njuta av den vackra trädgården. En stor öppen gräsmatta inramas av blomsterrabatter och fruktträd. I ett hörn av trädgården har medlemmarna anlagt en kryddträdgård, på namnskyltar står de olika växternas namn, intill finns humlestänger och rosenbuskar. En förfrågan för ca fem år sedan från Tjörns Trädgårdsförening att få hyra Tjörns Hembygdsförenings lokaler på Bräcke - kök och samlingssal för deras möten och kurser resulterade i ett fruktbart samarbete. Hembygdsföreningen lånar ut lokalerna gratis och i gengäld sköter Trädgårdsföreningen våra rabatter och en kryddträdgård. Trädgårdsföreningen gör ett fantastiskt arbete. Ett samarbete som har varit till glädje för båda föreningarna och som vi gärna rekommenderar till andra hembygdsföreningar när medlemsantalet minskar. På våren arrangerar föreningarna tillsammans en växtmarknad som blivit mycket populär. Samarbetet har blivit till stor glädje för båda föreningarna. I hembygdsföreningens rabatter har trädgårdsföreningen bland annat ordnat en kryddträdgård, mot att de får låna lokalerna vid olika tillfällen. Foto: Gert Alenhall 27

28 Succé på Bokmässan Vårens beslut i styrelsen för Sveriges Hembygdsförbund att för första gången medverka i årets Bokmässa visade sig vara mycket lyckosamt. Henrik Axiös vädjan till Mats Nässert, kulturarvskonsulent i Kronobergs län, att fungera som mässgeneral och organisera deltagandet i mässan var synnerligen lyckosamt, eftersom Mats tillsammans med hustrun Jolanta genomförde pionjäruppgiften på ett strålande sätt till glädje för såväl deltagande regionförbund som besökarna till SHF-montern. Men det var många frågor som skulle lösas, innan montern stod på plats i Svenska Mässan i Göteborg. När Henrik Axiö berättade att han hade hyrt en monter, replikerade Mats: Du menar en golvytan? vilket visade sig vara rätt gissat. En golvyta på 16 kvm. Men den skulle fyllas med inredning och utrustning för pengar, vilket kansliet kanske inte riktigt förstått vidden av. Mats och Jolanta började sitt uppdrag med att hemma i köket skissa olika lösningar, innan de kom fram till hur montern skulle utformas. Att den skulle ha en vacker fond, var de tidigt klara över, men hur skulle den se ut? Den skulle ju på något sätt representera hela hembygdsrörelsen. Jolanta och Mats reste runt i Småland och fotograferade lämpliga motiv. Men att vara hemmablind är ju inte ovanligt. Till slut fann de dock att skigärdsgården hos Bergunda hembygdförening, där Mats är ordförande och dessutom byggare av gärdsgården, var just det motiv de sökte. Värdefull sponsring Att trycka en stor fondvägg skulle väl spräcka alla kalkyler, men Mats fann på råd och utnyttjade sina goda kontakter. Han vände sig till Arkitektkopia i Växjö som sponsrade den vackra fondväggen. Sedan blev det Mats ekonomiska mål att hålla kostnaderna nere. En stor vepa med foton på föreningsböcker, som fanns med på mässan, prydde en av väggarna. Vepan hade Mats formgivit själv och sedan fått sponsrad av tryckeriet. Att hyra en matta till montern på mässa kostade kronor. Detta löste Mats genom att köpa en matta för 300 kronor! Den kan ju också användas vid fler tillfällen. Möblerna i montern hade lånats ihop från olika hembygdsföreningar. Kaffe och kakor ordnade Jolanta och Mats själva, och frukten som bjöds på kom från trädgården hemma. Det blev mycket som skulle fraktas till Göteborg, men detta löstes med ett sponsrat släp! Resultatet blev en trevlig och inbjudande monter, som stilfullt presenterade Sverige Hembygdsförbunds litterära verksamhet, eller kanske rättare sagt olika regionförbunds. Alla SHFförbunden hade inbjudits att medverka med egna eller föreningarnas böcker och tidskrifter. Följande förbund hade hörsammat inbjudan: Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Göteborg, Kalmar, Kronoberg och Västerbotten. Representanter från förbunden medverkade i montern enligt ett schema, som Mats upprättat. Besök av kulturministern och succéförfattare Ett överraskande och trevligt besök fick vi, när kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth kom till vår monter. Hon sa skämtsamt, att hon ville se hur vi använde de statliga pengarna, som hon medverkat till att Sveriges Hembygdsförbund hade fått. Ett annat trevligt, men inte oväntat, inslag i montern blev det när SHF genom dess ordförande Birger Svanström delade ut förbundets kulturpris Kulturhammaren till deckarförfattaren Åsa Larsson. Priset har instiftats för att uppmärksamma och hedra per- Mot en bakgrund av skigärdsgården samlar sig Mats och Jolanta Nässert inför morgonanstormningen. Foto: Jan Sjöberg 28

29 Författaren Åsa Larsson har just fått Kulturhammaren av Birger Svanström, ordförande i Sveriges Hembygdsförbund. Foto Jan Sjöberg soner, företag eller organisationer som inte behöver vara knutna till just hembygdsrörelsen, men som gjort stora insatser för hembygden. Själva priset, kulturhammaren, är en kopia av en tusen år gammal hammare, som blev funnen på Gottland. Åsa Larsson debuterade 2003 med kriminalromanen Solstorm, som blev en kritikerrosad storsäljare och belönad med flera priser. Den har filmatiserats med bl.a. Izabella Scorupco och Mikael Persbrandt. Sedan har författarframgångarna fortsatt för Åsa, varför hon har lämnat sitt tidigare juristyrke. Åsa Larsson är barnfödd i Kiruna, som får bjuda på miljön i hennes dramatiska författarskap. Under de fyra mässdagarna var det många besökare som hittade till vår monter och ofta hade de frågor eller ville samtala med oss. Särskilt trevligt var att se den glädje som infann sig när besökare hittade böcker från sin hemtrakt. Vissa hade för länge sedan flyttat hemifrån, men nu återfann de sina rötter i hembygdslitteraturen. SHF:s styrelse kan glädjas åt att beslutet i våras var riktigt bra. En stor mängd ideellt åstadkomna böcker åskådliggjordes för intresserade människor i en monter som Jolanta och Mats Nässert lyckats utmärkt med. Medverkan från de olika förbunden var också en förutsättning för genomförandet. Det blev även trevlig samverkan mellan representanterna från dessa. Förhoppningsvis återkommer Sveriges Hembygdsförbund även till nästa års Bokmässa. Trots de bortåt två tusen montrarna saknade jag en väldigt mycket. Det var Bohusläns museums monter, som funnits på plats sedan Bokmässan startade. Att museet inte var med denna gång är en av konsekvenserna av anslutningen till regionens organisation Västarvet. Trots att tio anställda vid museet har slutat av olika anledningar, ändå varslas tre personer, så klarar Västarvets dåliga ekonomi inte av att finansiera monterkostnaden, utan Bohusläns museum blev tvunget att lämna återbud till sin monterbeställning. Dock fick ändå monteravgiften betalas med många sköna tiotusenlappar, men man slapp ju alla dryga kringkostnader som ett monterarrangemang drar med sig. Allting är inte utveckling, ibland kan det handla om avveckling också. Dock blev Bohusläns museum lite företrätt i Göteborg. BHFs och Bohusläns museums gemensamma årsbok fanns naturligtvis med i hembygdsförbundets monter. Ibland är det kanske inte så dumt med samarbete med den ideella sektorn! Jan Sjöberg 29

30 Helt nya basutställningar Ridåer av byggplast har böljat på olika ställen i museets övervåning under flera år. Men nu är plasten borta, och museet har fått nya basutställningar! Ett utställningsmanus är ofta som en önskelista: det och det skulle man behöva för att konkretisera ett budskap och många gånger under det här arbetet hittade vi det vi sökte i Bohushallen Foto: Bo Niklasson hembygdsföreningarnas föremåls- och bildsamlingar. Så stort tack för alla lån, och för alla skannade och mejlade fotografier! Även privatpersoner har bidragit med material, bland annat genom ett spännande samarbete med tidningen Bohusläningen, som gjort efterlysningar och publicerat artiklar. Kustland. Om Bohusläns skärgård handlar utställningen. Eller: med glimtar av människors strävanden här på kusten, då och nu, berättas om livet självt. Om oro, sorg och kärlek, stolthet, skam och frihet Vi kan alla känna igen oss. Havet är huvudpersonen. Både med sin ljusa sida, och sin mörka. I utställningen finns en särskild avdelning med folklivsmålningar av Carl Gustaf Bernhardson. Gränsland. Bohusläns läge i skärningspunkten mellan nordiska intressen har ibland varit gynnsamt för bohusläningarna. Men oftare bekymmersamt, i tider av politisk oro och krig. Utställningen berättar också om gränshandel och smuggling, om arbete, kärlek och flyttning över gränsen och mycket annat. En rad autentiska personer stiger fram ur historien, och hjälper oss besökare att förstå gränsens problematik. Uddevalla genom tiderna Kôrpehôla. Uddevalla stad genom 600 år. En dramatisk historia, där gyllene tider och ofärdsår avlöst varandra. Över Utgångspunkten Foto: Sigfrid Carlson Gränsland Foto: Bo Niklasson 30

31 på Bohusläns museum seklen kretsar korpen, den sägenomspunna fågeln som trivs i Uddevallas branta berg. Bohushallen. Bohusläns kustnatur med djur och växter, berg, hav och luft i den zon där vatten möter land skildras av både konstnärer och naturvetare. Johnsonhallen. En av Sveriges främsta privatsamlingar av konst donerades på 1950-talet till Uddevalla stad av den Bohuslänfödde grosshandlaren John Johnson. De tidigaste verken är från nederländskt 1600-tal. Rikt representerat är 1800-talet, med Düsseldorfmålare som Hans Gude och Marcus Larson, liksom verk av Anders Zorn, Bruno Liljefors, Ernst Josephson och Prins Eugen. Utgångspunkten vill inspirera till besök i natur- och kulturmiljöer runt om i regionen. Museets arkeologer och byggnadsvårdare visar vad de har på gång. Hembygdsföreningar presenterar sig; besökarna skriver och läser om En plats i mitt hjärta, och de har möjlighet att debattera brännande frågor som t ex förändringar av strandskyddet. Ann-Marie Brockman, Bohusläns museum Johnsonhallen Foto: Bo Niklasson Kôrpehôla Foto: Bo Niklasson Kustland Foto: Hans Wretling 31

32 Under mina besök ute hos länets hembygdsföreningar har jag som byggnadsantikvarie stött på många olika förhållningssätt till deras föreningsägda hus och anläggningar. Många gånger har jag ställt mig frågan om vad som är i fokus för föreningens förvaltande av byggnader. Är syftet att bevara byggnaden för eftervärlden, en byggnad som beskriver levnadsbetingelserna i svunna dagar, och som genom föreningens försorg kan garanteras fortsatt existens och underhåll och där husets värden ses som det mest väsentliga? Eller är det huset sett som museum över bygden eller en plats för föreningens föremålssamling? Eller slutligen, är det en möteslokal för föreningens möten? Samtliga egenskaper är viktiga, inte minst för föreningens ofta mångfasetterade verksamhet men det finns skäl att ständigt fundera kring vad som är föreningens långsiktiga syfte med sitt förvaltande av sina byggnader. Hembygdsgården är ofta i hög uträckning ett sammanhållande kitt i föreningens verksamhet och en naturlig samlingspunkt för föreningens aktiviteter. Många föreningar har troligen också startats med att man fått överta en äldre gård, en fiskarstuga, ett torp eller kanske en tidigare skolbyggnad. Arbetet med att förvärva byggnaden samt att planera för den fortsatta förvaltningen har varit något som engagerat många och som skapat stort intresse hos medlemmarna. Det har även i samband med övertagandet lagts ner åtskilliga arbetstimmar bland entusiastiska medlemmar för att sätta byggnaden i stånd, och då ofta med en hög ambition att bevara husets inneboende kulturhistoriska kvaliteter. Det är i högsta grad förståeligt att Hembygdsgården Kulturbyggnad, föremålsmagasin eller föreningslokal? Text: Lars Rydbom, byggnadsantikvarie Bohusläns museum när detta idoga arbete är till ända och byggnaden är upprustad så läggs fokus på byggnadens fortsatta användande Hur skall den nyttjas? I detta läge går inte sällan synpunkterna isär. För vissa är begreppet hembygdsgård synonymt med att man har äldre föremål att visa upp för besökare och ofta inleds därför snart en intensiv fas med insamling av äldre föremål. Det kan röra sig om bohag som är väl anpassade för att komplettera eller ersätta dem som en gång fanns i huset men som försvunnit. Samlingen växer dock inte sällan snabbt ut över det som traditionellt funnits och förvarats i en specifik byggnadstyp. Den börjar leva sitt eget liv och få sitt eget värde. Dessvärre har detta ibland skett utan att man beaktat byggnadens klimatmässiga förutsättningar och vad dessa kan ha för inverkan på de insamlade föremålen eller utan att ta hänsyn till de faktiska ytor och volymer man förfogar över i byggnaden för lagring eller utställning och om byggnaden är lämpad för denna användning. Slutligen kan det saknas en analys av vad den nya användningen får för konsekvenser för byggnaden som konstruktion. En annan åsikt kring det fortsatta förvaltandet av byggnaden kan vara att den skall vara en väl fungerande plats för föreningsmöten och andra föreningsaktiviteter. Inte sällan ställer även detta helt nya krav på byggnaden som utgår från att göra den väl fungerande för föreningens verksamhet. I förlängningen kan detta också innebära att det mer intensiva nyttjandet och byggnadens egenskaper kommer i konflikt med gällande bestämmelser och regelverk kring offentliga lokaler där kraven från räddningstjänsten är högt ställda. I båda dessa idéer kring husens användning är det lätt att förtränga det som kanske en gång var upprinnelsen till förvärvet av byggnaden, att man önskade bevara en viktig del av vår kulturhistoria, en gård, en fiskarstuga eller en skolbyggnad, så som den kan ha tett sig på sina far- eller morföräldrars tid och kunna förmedla detta vidare till sina barn och barnbarn. Nu vill jag inte plädera för en onyanserad och ortodox tolkning av vad en hembygdsgård bör vara. Alla tankar kring hur en hembygdsgård skall brukas är av godo och bör övervägas. Men det jag sett under mina år som byggnadsantikvarie är att många hembygdsföreningar inte alltid har en långsiktig vision med sitt förvaltande av sina kulturbyggnader, att det saknas en tydlig avvägning mellan bevarandet av huset och dess kulturhistoriska värden gentemot övriga anspråk som ställs på byggnaden. Många gånger tror jag att en närmare kännedom om den egna föreningens tillkomsthistoria och utveckling och en kronologiskt uppställd redogörelse för de förändringar byggnaden genomgått kan vara viktig att känna till för alla som verkar i föreningen. Det kan röra sig om allt från ommålning till de tillbyggnader som gjorts av husen i fråga. Beskrivningen kan lämpligen avslutas med en beskrivning av byggnaden del för del, rum för rum kring vad som är original från förvärvandet och vilka skeden de senare förändringarna speglar. Där våra minnesbilder tryter eller där arkiven inte ger svar kan förändringar i byggnaderna berätta en historia om föreningens olika utvecklingsfaser. Historien är alltid ursäktad men 32

33 Byggnad som museum över bygden, en plats för föreningens föremålssamling eller möteslokal för föreningen? Arkivbild av Kristina Holmström med Bokenäs Hembygdsförenings f.d. prästgård. inte vår okunskap om densamma. Det kan vara av stor vikt att veta vilka som satt i styrelsen när en viss åtgärd gjordes och hur man tänkte om byggnaden och dess användning vid den tiden. Det kan även vara viktigt att dokumentera de snickare, målare eller ideella krafter som satt spår i våra hembygdsgårdar. För nästan 20 år sedan, under förra lågkonjunkturen var det många hembygdsföreningar som fick resursförstärkning i form av ALUfinansierad arbetskraft vilka var de och vilka insatser genomfördes av deras händer? Hembygdsrörelsen äger eller förvaltar en unik samling byggnader som aldrig kan återskapas. Genom det faktum att man satt dem åt sidan från den övriga händelseutvecklingen och valt att frysa dem i en svunnen tidsålder får vi och framtidens människor en inblick i hur livet levdes förr. Men vi måste vara medvetna om oss själva som förvaltare. Vi skall självfallet inte stå och se på när husen ruttnar ner utan aktivt underhålla dem på bästa sätt. Och vi måste nog även i framtiden finna former för att legitimera husens existens med aktiviteter som drar folk till husen och som också legitimerar våra insatser kring byggnaderna även gentemot vår samtid. Förvaltandet innebär att man tar över ett tungt ansvar som en dag skall lämnas vidare och precis som när man köper en ny bil eller en tvättmaskin så vill man att instruktionsboken skall vara tydlig och informativ. Med en manual som berättar om hur huset nyttjats och vilka ingrepp som gjorts är det lättare att förvalta hembygdsgården och lämna den vidare till nästa generation. Manualen skall vara ett levande dokument som ständigt fylls på. Dagens förvaltare kommer även de en gång att bli historia. 33

34 Filmen ett kulturarv Text: Göran Mellgren filmansvarig Bohusläns museum: nybliven pensionär Foto: Kristina Holmström Efter 19 år i filmens värld har jag nu kommit fram till den punkt i livet när det är dags att reflektera över allt som hänt under mina många år som filmansvarig på Bohusläns museum. I vårt kulturarv ingår spel- och dokumentärfilmer som en betydelsefull del; de ger oss bilder och vittnesbörd inte bara om gångna tiders händelser, seder och bruk utan speglar även sin tids drömmar, illusioner men också den många gånger hårda vardagsverkligheten. När ljudfilmen kom på 1930-talet innebar den en revolution: tänk att få höra de medverkande tala och sjunga! Att de också kunde förmedla ett budskap om sin tids leverne gör dessa tidiga ljudfilmer till en ovärderlig skatt. I Bohusläns museums arkiv finns 549 filmtitlar registrerade från tillkomståren 1908 till De berättar om allt från logdans till varvsbyggeri, hemmamiljöer, landsbygden och framför allt om det goda hantverket och redskapen som användes. Men jag har i arkivet också hittat några guldkorn, som senare har kommit till användning i stora filmbolags produktioner. Den största händelsen jag fått vara med om var för sex år sedan. Jag kontaktades då av en person som i en plåt- låda hade hittat gamla filmer. Vi stämde träff och det jag då fann i plåtlådan visade sig vara den första spelfilmen med Ingrid Bergman från , Munkbrogreven! Att denna filmlegends första spelfilm kom fram ur gömmorna väckte stor uppståndelse över hela världen. Många Ingrid Bergmansamlare i bland annat Amerika, Italien, Spanien och Tyskland hörde av sig och det blev ett mediauppdåd utan dess like med direktsändningar i både radio och TV och spaltmetrar i in- och utrikes tidningar. Numera finns Munkbrogreven i gott förvar hos Svenska Filminstitutet. Den var som dåtidens filmer en nitratfilm, det vill säga lättantändlig och farlig att handskas med. Nitratfilmer tillverkades fram till 1957 då film av den icke brandfarliga PVC-plasten gjorde entré. Min uppgift de senaste åren har varit att rädda filmer till eftervärlden men jag har också för Bohusläns museum producerat dokumentärfilmer om hantverk. Hembygdsföreningarna i Bohuslän har fått min hjälp att rädda sina filmer genom att de konverterats till digitala media så att föreningarna kan visa filmerna på sina träffar, minnas och komplettera dokumentationen med andra händelser från gångna tider. Många hembygdsföreningar och övriga institutioner och museer tror kanske att de inte längre kan få hjälp med sina filmer och kassetter. Men hav tröst! Göran fortsätter sin räddningsverksamhet men i egen regi. Den förening som behöver hjälp med sina filmer kan höra av sig till Gunnar Malm på Kulturvårdscentrum så förmedlar han kontakten med Göran Mellgren. KH 34

35 Så ordnar du ditt gårds- och byarkiv En handledning i hur man ordnar och vårdar gårdens/byns nya och gamla handlingar Denna lilla behändiga skrift är sammanställd och författad av arkivchefen vid Östergötlands arkivförbund (ÖLFA) Börje Hjort och arkivarie Roy Andersson, som varit accessanställd inom projekten by- och gårdsarkiv. Den ingår också i Sveriges Hembygdsförbunds skriftserie Bygd och Natur. Skriften är tänkt att vara en handbok och till god hjälp vid inventeringar. Den ger en hel del råd och tips om hur man på bästa sätt förvarar, ordnar och sköter ett by- och gårdsarkiv. Dessutom innehåller den nyttiga Boktips adresser och referenslitteratur för dem som vill veta mer. Författarna ger exempel på vad som kan förekomma i by- och gårdsarkiven och visar på ett enkelt sätt hur man ordnar bland annat arkivförteckningar. De förklarar grunden för arkivordning proveniensprincipen och beskriver hur du använder arkivschemat. Har du handlingar av olika slag som beskriver er gårds eller bys historia, det kan vara brev, kartor, räkenskaper med mera ger denna skrift ett bra underlag för att kunna påbörja och ordna ditt arkiv på ett lämpligt sätt. Snarsmon resandebyn där vägar möts Snarsmon är en sägenomspun- nen plats belägen i Bullarebygden i norra Bohuslän. Tattarstaden står det på moderna kartor. Här i utmarken, helt nära norska gränsen, bodde resande i slutet av talet och en bit in på 1900-talet. Resande romer är en av Sveriges officiella minoriteter med en förföljd kultur och ett utrotningshotat språk. De resandes historia saknar monument och skriftliga vittnesbörd. Bohusläns museum har i samarbete med resande och lokalbefolkning dokumenterat en av de få kända fysiska läm- ningarna från de resandes kultur en för många icke-resande näs- tan okänd historia. Under åren pågick arbetet med Snarsmon. Intervjuer har gjorts med resande som vittnar om utanförskap, bristande skolgång och diskriminering. Arkeologiska undersökningar genomfördes tillsammans med de resande. Detta är unikt eftersom bosättningar efter resandefolket har aldrig tidigare undersökts i Sverige. Snarsmon resandebyn där vägar möts vittnar om svåra saker, om förföljelse och tvång, men också om fruktbara möten och förståelse. Mötet med Snarsmon har betytt mycket för många. En väg att finna gemenskap och bygga broar. Utkommer på Bohusläns museums förlag 25 september. Pris 150 kronor. 35

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND

STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND STADGAR FÖR INDUSTRIHISTORISKA FÖRENINGEN I VÄSTERÅS ANSLUTEN TILL SVERIGES HEMBYGDSFÖRBUND INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde 2 Föreningens grundsyn 3 Industrihistoriska föreningens ändamål

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening

Stadgar för. Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Stadgar för Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening Ändring av lydelse i 5 antagen på ordinarie årsmöten 2014-03-09 och 2015-03-01. 1. Föreningens namn och karaktär Föreningens namn är Söderbykarls

Läs mer

STADGAR. Hembygdsförbund Jämtland Härjedalen

STADGAR. Hembygdsförbund Jämtland Härjedalen STADGAR Hembygdsförbund Jämtland Härjedalen STADGAR FÖR HEIMBYGDA Gäller från den 29 maj 2010 1 Namn, verksamhetsområde och karaktär Heimbygda är ett regionalt hembygdsförbund. Heimbygda är medlem i Sveriges

Läs mer

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte

Ett år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några

Läs mer

Sveriges Körförbund. Stadgar. Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01

Sveriges Körförbund. Stadgar. Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01 Stadgar Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01 Utskriftsdatum: 2012-01-14 Version 4.1 Sida 2 (6) 1 Namn Förbundets namn är Sveriges Körförbund. Förbundet har sitt säte i Stockholm. 2 Ändamål

Läs mer

Stadgar för Västernärkes hembygdsförening

Stadgar för Västernärkes hembygdsförening Stadgar för Västernärkes hembygdsförening Antagna 2002 och reviderade på årsmötet 26 mars 2011 1. Namn, verksamhetsområde och karaktär Föreningen heter Västernärkes Hembygdsförening, är medlem i Örebro

Läs mer

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Till riksorganisationer som är medlemmar i Svenska FN-förbundet 9 januari 2015 Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Svenska FN-förbundet består av anslutna riksorganisationer, FN-föreningar

Läs mer

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015

Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Till FN-föreningar och FN-distrikt 9 januari 2015 Kallelse till Svenska FN-förbundets kongress 2015 Svenska FN-förbundets kongress kommer att äga rum i Göteborg den 13-14 juni 2015. Vi ser fram emot att

Läs mer

Inbjudan/Program till Förbundsrådet 2013

Inbjudan/Program till Förbundsrådet 2013 Inbjudan/Program till Förbundsrådet 2013 Härmed inbjuds klubbfunktionärer och intresserade medlemmar till Östergötlands Båtförbunds Förbundsråd 2013 Tid lördagen den 16 november 2013 Plats Scandic Linköping

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

STADGAR FÖR BADELUNDA HEMBYGDSFÖRENING

STADGAR FÖR BADELUNDA HEMBYGDSFÖRENING STADGAR FÖR BADELUNDA HEMBYGDSFÖRENING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Namn, verksamhetsområde och karaktär 2 Hembygdsföreningens ändamål och verksamhet 3 Hembygdsföreningens organisation 4 Medlemsmöten 5 Medlemskap

Läs mer

RAPPORT 2015-05-31. Rapport från Sveriges Konstföreningars Förbundsstämma 2015

RAPPORT 2015-05-31. Rapport från Sveriges Konstföreningars Förbundsstämma 2015 Rapport från Sveriges Konstföreningars Förbundsstämma 2015 Förbundet kallade till förbundsstämma i Linköping den 29-31 maj 2015. Ett mycket omfattande program för stämman presenterades. Stämman omfattade

Läs mer

Häfte 1. Välkomnande och information

Häfte 1. Välkomnande och information Häfte 1 Välkomnande och information Innehållsförteckning Häfte 1: Välkomnande och information Brev till ombuden bilaga 1 Program bilaga 2 Praktisk information bilaga 3 Information om dialog- och förslagsforum

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER

VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER VÄLKOMMEN TILL NORDISKT MÖTE FÖR IDROTTSLEDARVETERANER Göteborg 16-17-18 augusti 2013 Foto: Dick Gillberg/goteborg.com Foto: Dick Gillberg/goteborg.com Välkommen, alla Riksidrottens Vänner och Idrottsledarveteraner

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet

Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Stadgar för Svenska Marathonsällskapet Svenska Marathonsällskapet, i fortsättningen kallat Sällskapet, bildades den 22 mars 1952 i Stockholm. Nya stadgar godkändes av årsmötet den 23 mars 1972. Därefter

Läs mer

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING Organisationsnummer 802014-9830 Förändring av stadgar från 2013 beslutades vid extra respektive ordinarie årsstämma 2015-xx-xx

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14

Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 1/2015 2015-04-14 1 14 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 14 april 2015 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

Lunds universitets studentkårers karneval STADGA. Senast beslutad av Karnevalsorganet XXXX-XX-XX Gällande från 2015-0X-XX

Lunds universitets studentkårers karneval STADGA. Senast beslutad av Karnevalsorganet XXXX-XX-XX Gällande från 2015-0X-XX Lunds universitets studentkårers karneval STADGA Senast beslutad av Karnevalsorganet XXXX-XX-XX Gällande från 2015-0X-XX Innehåll 1. Ändamål och organisation... 2 2. Karnevalsorganet... 2 3. Karnevalskommittén...

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar!

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Byalaget vill vara Tyringebornas samlade röst! 1 Uppgift Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Tyringe

Läs mer

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem

Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Föreningen Sveriges Waldorfpedagogiska Fritidshem Hej! Nu, när vi har mött barnen igen och allt börjar få form och fason i arbetsrutinerna, är det dags att planera framåt. En mötesplats för inspiration:

Läs mer

DHR Ängelholm NR. 3. 2015

DHR Ängelholm NR. 3. 2015 DHR Ängelholm NR. 3. 2015 Utsikt från hotellets altan på sommarresan 2015 i Bohuslän ORDFÖRANDE. OVE JANSSON TEL. 0435-216 94 MOBIL. 070 52 169 41 STYRELSELEDAMÖTER. MARIANNE WINSTEDT 0431-187 57 MOBIL.

Läs mer

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag.

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag. INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYA FÖRTROENDEVALDA INOM FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG (FSO) Grattis till ditt nya förtroendeuppdrag inom FSO Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya uppdrag och känna dig välkommen

Läs mer

STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL

STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL 1 STADGAR FÖR ERICSSON IDROTTSFÖRENING, i GÖTEBORG/MÖLNDAL Reviderade 1974-03-14, 1975-03-05, 1982-02-25, 1994-05-09, 2004-03-04, 2005-03-15 1 BAKGRUND Ericsson Idrottsförening är en ideell idrottsförening,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar

Medlemsblad. Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar Medlemsblad Nr 4 Årg. 17 (2008) Bästa medlemmar När vintermörker och höstrusk nu lägrar sig över vår vackra bygd kan vi tänka tillbaka på de vackra dagarna under sensommaren och förhösten. Det trägna gäng

Läs mer

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsemöte för Adelsö Hembygdslag torsdagen den 26 februari 2015 kl. 19.00 i Uppgården

Protokoll fört vid styrelsemöte för Adelsö Hembygdslag torsdagen den 26 februari 2015 kl. 19.00 i Uppgården Protokoll fört vid styrelsemöte för Adelsö Hembygdslag torsdagen den 26 februari 2015 kl. 19.00 i Uppgården Närvarande: Lars Skedinger, Stintan Qviberg, Mats Lundberg, Maya Bergqvist, Siri Lundmark 1.

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson

3. Val av mötessekreterare Till sekreterare för mötet valdes Gunilla Carlson Protokoll fört vid årsmöte med Gothems sockenförening den 8 mars 2015 i Gothems Bygdegård Närvarande: Ca 40 medlemmar 1. Mötets öppnande Ordförande Christina Näslund hälsade alla välkomna och inledde med

Läs mer

STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen

STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen STADGAR FÖR KFUK-KFUM västsvenska regionen 1 Verksamhetsområde och medlemmar. KFUK-KFUM västsvenska regionen, fortsättningsvis kallad Regionen, är ett regionalt förbund inom KFUK-KFUM Sverige, fortsättningsvis

Läs mer

Handlingar inför SKrHs årsmöte 2015 Torsdagen 30 juli 2015 kl 11.30 Västkustgården, Lerkil, Busshållplats - Kärret

Handlingar inför SKrHs årsmöte 2015 Torsdagen 30 juli 2015 kl 11.30 Västkustgården, Lerkil, Busshållplats - Kärret Sveriges Kristna Handikappförbund, SKrH Handlingar inför SKrHs årsmöte 2015 Torsdagen 30 juli 2015 kl 11.30 Västkustgården, Lerkil, Busshållplats - Kärret Ombud, medlemmar och intresserade VARMT VÄLKOMNA

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

BJÄRE GOLFKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2013

BJÄRE GOLFKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2013 BJÄRE GOLFKLUBB ÅRSMÖTESPROTOKOLL 2013 Protokoll fört vid Bjäre Golfklubbs Årsmöte lördagen den 5 januari 2013 I Båstad Kommuns sessionssal Mötets öppnande Björn Johnsson inledde mötet med att hälsa alla

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006

Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Sida 1 (5) Verksamhetsberättelse för Åkers Hembygdsförening år 2006 Åkers Hembygdsförenings styrelse lämnar för verksamhetsåret 2006 följande verksamhetsberättelse. Årsmötet genomfördes den 29 mars 2006

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

En resa till landet ANNORLUNDA.

En resa till landet ANNORLUNDA. En resa till landet ANNORLUNDA. 26 medlemmar av SPF Borlänge har nyligen företagit en 5-dagars resa till Island. Avresa en söndag morgon i maj med buss från Borlänge till Hofors där medlemmar av PRO på

Läs mer

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping Närvarande: Ann-Sofie Lasell Gunilla Andersson Hans Andreasson Sanna Boij Miriam Carlsson Lars Dalesjö Helena Genemo Adjungerade: Lasse Svensson

Läs mer

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF)

STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) - 1 - STADGAR FÖR JORDBRUKARE-UNGDOMENS FÖRBUND (JUF) 1. FIRMA Förbundets firma är Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF). 2. SYFTE Förbundet, som är partipolitiskt och religiöst obundet, har som syfte att

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 för Grafisk design och kommunikations sektion Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Senast uppdaterade 2013-05-29 GDK-sektionen 2 (10) 2011-05-03 Innehållsförteckning

Läs mer

Månadsblad - Februari

Månadsblad - Februari 2013-01-30, Göteborg Månadsblad - Februari Kära IOGT-NTO-medlem! Ett nytt år har gjort intåg och likaså har ett nytt fantastiskt verksamhetsår, där vi fyller på med roliga aktiviteter som ger förnyad energi

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Årsmötet Protokoll 2009-04-24

Årsmötet Protokoll 2009-04-24 Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Årsmötet Protokoll 2009-04-24 Tid: Fredagen den 24 april 2008 kl. 08.00 09.30 Plats: Närvarande: Hemavan Se bilagd närvarolista 1 Öppnande Föreningens ordförande Anders

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 1. Februari 2014

HEMSLÖJDSBLADET. Nr 1. Februari 2014 HEMSLÖJDSBLADET Nr 1 Februari 2014 Ansvarig utgivare Birgitta Mauritzon STYRELSEN Telefon Ordförande Olle Laurell 532 552 74 Vice ordförande Else Eklöf 550 670 28 Sekreterare Birgitta Mauritzon 730 31

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad. 1 (2) 2010-10-13 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Stefan Sundblad 08-523 021 18 stefan.sundblad@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Vård av Runstenar Dnr 10/71 Sammanfattning

Läs mer

2 Parentation Sekreteraren Viljo Koski framhöll att sex av distriktets medlemmar avlidit under verksamhetsåret.

2 Parentation Sekreteraren Viljo Koski framhöll att sex av distriktets medlemmar avlidit under verksamhetsåret. Kongressprotokoll Protokoll fört vid Västergötlands Schackförbunds kongress i Vårgårda lördagen den 27 mars 2010. Förhandlingarna startade kl. 11.00 Kongressen hölls på Vårgårda Värdshus i Vårgårda centrum.

Läs mer

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller.

Vikingen nr 4 2003. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller. Vikingen nr 4 2003 Tidningen "VIKINGEN" utkommer med 4-5 nummer per år. Ansvarig för utgivningen är scoutkårens ordförande. Ansvarig för att tidningen skrivs och distribueras: Peter Möller Vill ni vara

Läs mer

Hannäs SockenFörening Stadgar

Hannäs SockenFörening Stadgar na är antagna på allmänt möte den 11 augusti 2002. Hannäs Sockenförening, HSF, är en ideell förening, som bildades år 2002, och föreningens säte är Hannäs, i Åtvidabergs kommun. Föreningens syfte är att

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo

Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo Protokoll fört vid Ösmo Kyrkokörs Årsmöte 28 februari 2009 Sockenstugan, Ösmo 1. Öppnande av mötet. Ordförande hälsar alla välkomna till årsmötet och förklarar mötet öppnat. 2. Kallelse till mötet. Årsmötet

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2011 Sundhultmon i Ovansjöbygden. Längst till vänster syns Kung- Bengtstugan, Mellby och sedan de centrala delarna av Sundhultmon. I bakgrunden skymtar hoppbackarna och Cuba Arena.

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

Stadgar för Svenska Vård

Stadgar för Svenska Vård Stadgar för Svenska Vård 1 Uppgift och ändamål Svenska Vård är den bransch- och näringspolitiska organisationen för verksamheter inom vård, behandling, omsorg och rehabilitering. Svenska Vård ska bl.a:

Läs mer

Kalendarium våren/sommaren 2010

Kalendarium våren/sommaren 2010 Skånes stamningsförening Nyhetsbrev april 2010 årgång 11 nr 2 Hej medlemmar! Och glad vår på er! Visst är det en skön känsla att få hänga in den tunga vinterrocken där den hör hemma längst in i garderoben...

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

Vad gör ni den 26:e till 30:e september?

Vad gör ni den 26:e till 30:e september? Vad gör ni den 26:e till 30:e september? För en tid sedan träffade jag Claes Claesson, f.d. mycket erkänd krögare i Karlstad, som numera tillsammans med hustrun Titti bl.a. arrangerar Njutningsresor se

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

Protokoll fört vid årsmötet den 28 februari 2007 i Tea-lokalen

Protokoll fört vid årsmötet den 28 februari 2007 i Tea-lokalen Protokoll fört vid årsmötet den 28 februari 2007 i Tea-lokalen Närvarande: Kårstyrelsen: Jessica Andersson, Ulla Andersson och Anne Norstedt Revisorer: Gunnel Källstedt Stugkommittén: Thor Andersson och

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

NYHETER. Till er alla vill vi önska en riktigt God jul & Ett Gott nytt år! för arbetslivsmuseer. 20 dec 2010

NYHETER. Till er alla vill vi önska en riktigt God jul & Ett Gott nytt år! för arbetslivsmuseer. 20 dec 2010 NYHETER för arbetslivsmuseer 20 dec 2010 Julklapp I, Kulturministern inviger ArbetSams årsmöte i Gävle, s 1. Julklapp II, Julhälsning, s 1. Årsmöte i Gävle, 15-16 april 2011, s 2-3. Seminarieprogram 2011,

Läs mer

Svensk Flyghistorisk Förening

Svensk Flyghistorisk Förening Svensk Flyghistorisk Förening Protokoll fört vid årsmöte på F 7 Såtenäs 5 april 2014 1. Årsmötets öppnande Årsmötet inleddes med premiärvisning av SFF rekryteringsfilm varefter ordförande öppnade mötet

Läs mer

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009

BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 BABBEL Daglig verksamhets tidning i Karlshamn Nr 2, 2009 Den här ekorren Kurre längtar efter sommar, sol, värme och färska nötter att käka. Ha en trevlig sommar önskar redaktionen och Kurre. Hanna BABBEL

Läs mer

Sid. 1. 2 Val av mötesordförande Att leda dagens förhandlingar valdes Krister Sörhede.

Sid. 1. 2 Val av mötesordförande Att leda dagens förhandlingar valdes Krister Sörhede. Sid. 1 PROTOKOLL FÖRT VID SKÅNSKA SÅNGARFÖRBUNDETS REPRESENTANTSKAPSMÖTE SÖNDAGEN DEN 8 MARS 2009 PÅ "DEGEBERGA-WITTSKÖFLE GOLFKLUBB" I DEGEBERGA. 25 MEDLEMMAR NÄRVARANDE 1 Mötets öppnande Ordförande Kjell

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Värmland

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Värmland LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Värmland PROTOKOLL Nr 3/2014 Styrelsesammanträde Tid Kl 16.30 18.00 Plats Närvarande Övriga Dömle Herrgård, Deje Patrik Ohlsson, ordförande Karl-Axel Ström Kikki Ahlstedt

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

-ett minne för livet.

-ett minne för livet. -ett minne för livet. Nu väcks Musikaliska till liv med nytt mål och nya färdriktningar - allt i musikens tecken. I hjärtat av Stockholm finner vi en av huvudstadens mest exklusiva och anrika konsertlokaler.

Läs mer

PROTOKOLL 2013-03-05. Adelöv Framtidsgrupp. Datum 2013-03-05. Tid 19.00. Adelövs skola. Närvarande

PROTOKOLL 2013-03-05. Adelöv Framtidsgrupp. Datum 2013-03-05. Tid 19.00. Adelövs skola. Närvarande PROTOKOLL 2013-03-05 Adelöv Framtidsgrupp Datum 2013-03-05 Tid 19.00 Plats Närvarande Adjungerad Adelövs skola Ingemar Karlsson Kjell Persson Uno Ljungberg Eva Engström Kristina Karlsson Gunilla Jansson

Läs mer

Samfälligheten Grimsta B

Samfälligheten Grimsta B Samfälligheten Grimsta B Protokoll från ordinarie stämma 2005 2006-02-21 kl.19:00-21:30 1. Stämmans öppnande Björn Hedlund hälsade samtliga välkomna och förklarade stämman öppnad. 2. Val av mötesfunktionärer

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2013

Verksamhetsberättelse för 2013 Verksamhetsberättelse för 2013 ILCO:s Jönköpings länsförening 2014-03-16 Mäster Gudmunds Källar Jönköping Kallelse till ILCO:s årsmöte 2014 Söndagen den 16 mars håller vi årsmötesförhandlingar på restaurang

Läs mer

G-gruppen Genealogi över Östersjön Årsmötesprotokoll 2011-02-26

G-gruppen Genealogi över Östersjön Årsmötesprotokoll 2011-02-26 Tid. Den 26 februari 2011, kl 13.30 Plats: Släktforskarförbundets lokaler, Solna Närvarande: 25 personer enligt närvarolista, bil 1. 1. Föreningens ordförande Otfried Czaika inledde med att bl a tacka

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

NÄSBYVIKENS BÅTSÄLLSKAP

NÄSBYVIKENS BÅTSÄLLSKAP NÄSBYVIKENS BÅTSÄLLSKAP Näsbyviken den 5 mars 2010 Kallelse till årsmöte med NÄSBYVIKENS BÅTSÄLLSKAP Måndag 22 mars 2010 kl 19.00 i NBS klubbhus Föredragningslista 1. Mötets öppnande. 2. Val av mötesordförande

Läs mer