GRUNDSKOLAN ÄR SLUT. JIPPI! VAD MER KAN MAN SÄGA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRUNDSKOLAN ÄR SLUT. JIPPI! VAD MER KAN MAN SÄGA"

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET Socialhögskolan SOL 064 Vårterminen 2003 C-uppsats GRUNDSKOLAN ÄR SLUT. JIPPI! VAD MER KAN MAN SÄGA En studie om hur en klass i årskurs nio upplever sin skolsituation Författare: Jane Malmsten Annett Wennberg Handledare: Bodil Rasmusson

2 Abstract Our purpose with this paper was to examine the school and class situation in form nine from the pupils own perspective, and their thoughts about ending comprehensive school. The main questions were: How do pupils in form nine describe the best vs. worst about school? How do pupils in form nine describe the relations in their class? How do pupils in form nine describe their own role/position in the class? How do pupils in form nine feel about being on their way to finish comprehensive school? We used an opinion poll, with twenty-five questions. Our result showed that many pupils didn t like school and were negative towards school. Their school-situation was full of stress, bad environment and tumbled lessons, which made them unconcentrated. Many thought that they were more happy and free in their spear time. Many of the pupils thought that classmates were the most important reason to enjoy school. Our results also showed that some pupils in fact enjoyed school and felt knowledge as a good luggage to carry on, out in life. We found that most pupils looked forward to end school and to go on and make their own choices.

3 Innehållsförteckning FÖRORD INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR OCH PERSPEKTIVVAL METOD VAL AV METOD URVAL TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH ETISKA ÖVERVÄGANDE SVARSFREKVENS OCH BORTFALL METODDISKUSSION BEARBETNING AV DET EMPIRISKA MATERIALET KÄLLKRITIK TILLFÖRLITLIGHET FORTSATT FRAMSTÄLLNING BAKGRUND HISTORISK TILLBAKABLICK SKOLANS FUNKTION I SAMHÄLLET DEN DOLDA LÄROPLANEN TIDIGARE FORSKNING ATTITYDER TILL SKOLAN BARN OCH UNGAS STRESS I SKOLAN LEKTIONEN OCH LIVET TEORETISKA PERSPEKTIV OCH UTGÅNGSPUNKTER UTVECKLINGSEKOLOGI OCH SKOLAN SOM UTVECKLINGSMILJÖ INDIVIDENS BEHOV AV ANDRA INDIVIDENS KÄNSLOR GRUPPNORMER ROLLER SAMMANHÅLLNING REDOVISNING AV ENKÄTSVAREN ÅSIKTER OM SKOLAN Positivt med skolan Negativt med skolan TRIVSELN I KLASSEN Sammanhållning LEKTIONERNA SKOLARBETE TILLHÖRIGHET ÖPPENHET... 31

4 7.7 ROLLER I KLASSEN Ledare Syndabockar Egen roll i klassen Fritiden TILLBAKABLICK PÅ HÖGSTADIETIDEN VAD KÄNNER ELEVERNA INFÖR ATT GRUNDSKOLAN SNART ÄR ÖVER? ANALYS FÖRSÖK TILL SAMBANDSANALYS SKOLMILJÖ OCH ARBETSKLIMAT UTBILDNING OCH MOTIVATION SKOLAN SOM MÖTESPLATS GEMENSKAP OCH SJÄLVUTTRYCK GRUPPKLIMAT ROLLER NORMER I KLASSEN KÄNSLOR INFÖR FRAMTIDEN RESULTATSAMMANFATTNING SLUTDISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR BILAGA 1: Brev till rektorn BILAGA 2: Enkät

5 Förord Det finns många personer som har varit till stor hjälp för oss under detta arbete. Vi vill rikta ett stort tack till elever och skola som gjort vårt arbete möjligt då de lät oss komma till dem och utföra enkätundersökning. Utan deras medverkan hade det aldrig blivit någon uppsats därför vill vi speciellt tacka alla elever som var så villiga att skiva ner svar på våra frågor. Ett tack sänder vi även till Masse, som lyckades få fram vårt material på hårddisken, då den kraschade och slutade fungera. Tack vare det slapp vi börja om från början. Ett tack även till Ville för annan datasupport och hjälp med att läsa igenom och besvara vår enkät, för att kontroller att frågorna var okey att ställa till elever i årskurs nio. Vi vill även passa på att tacka varandra för att vi tagit oss igenom både vår egen grupprocess och vårt arbete. Då det har varit en intensiv tid har vi faktiskt lyckats att stått ut med varandra trots att vi tillbringat mer tid med varandra än med våra nära och kära. Annett vill speciellt tacka sin man då han uthålligt skött markservicen hemma i väntan på att hon skulle återvända till familjens lugna vrå. Ett extra tack vill hon rikta till sina barn, Johanna och Alexander, för deras tålmodighet under hela vårt pågående arbete. Jane vill speciellt tacka sin älskade särbo Niclas, som har uthärdat trots att hon varit tankspridd och otillgänglig samt att han har stått ut med den allmänna kaos som tidvis förekommit. Vidare riktar hon även ett tack till övriga i hennes omgivning för att de har stått ut då hon varit totalt osocial. Sist men inte minst vill vi skänka ett extra stort tack till vår förstående och hjälpsamma handledare Bodil Rasmusson för hennes engagemang och tillgänglighet då vi har suttit fast i teorismeten eller annat. Hässleholm och Höör, 2003 Jane Malmsten Annett Wennberg 4

6 1 Inledning 1.1 Problemformulering I Sverige har vi en lag som säger att alla barn mellan sju och sexton år är skolpliktiga. Barn som är bosatta i landet har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte i fråga om barn, som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållande är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet skall gå i skola. Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. (Skollagen 3:2) Detta kan ses som en rättighet men även som en skyldighet. Det finns ett tvång inbyggt i lagen, barn tvingas in i en grupp som de själva inte valt att delta i. Elever kan säkert känna trygghet i skolan, men det finns vissa som mår dåligt av sin skolsituation. Dessa elever är ändå tvungna att närvara. Tillbringar man så lång tid som man gör i skolan - minst 13 år för de flesta, för många ännu fler år om vi räknar med förskolan - måste man inse att skolan på gott och ont medverkar i den utvecklingsprocess barnet genomgår (Andersson, 1999:39). När eleverna kommer till sin första dag i skolan tror vi att de flesta känner en förväntning av att äntligen ha fått börja, men införlivas deras drömmar om vad skolan kommer att ge dem, eller försvinner drömmarna någonstans på vägen? Vi har alla gått i skolan och har då med oss skilda erfarenheter, det finns de som ser tillbaka på skolan med glädje, medan andra känner sorg när de tänker på sin skoltid. Det kan vara minnen av kamratskap, kärlek men även om ensamhet, utanförskap och mobbing. De minnen vi har präglar också våra åsikter om skolan, men dessa minnen är inte sanningar utan ger en subjektiv bild av skolan. Att beskriva skolsituationen från elevernas synvinkel är teoretiskt sett en omöjlighet för oss vuxna. Vi är inte barn längre själva och glömskan har lagt sin selektiva slöja över vår egen skolgång. Vi uppfattar och tolkar situationer med den vuxnas förstånd, inte barnets. Att sätta sig in i elevens uppfattning om skolsituationen får därför starka inslag av gissning och rekonstruktion. Det blir vår subjektiva uppfattning av barnets subjektiva värld (Imsen, 1992:22). Idén till detta arbete kom till följd av att en av oss på sin praktik fick en inblick i skolans värld genom ett nära samarbete med skolkurator och elever. Då vi började diskutera ämnet väcktes ett intresse för att försöka ta reda på hur eleverna uppfattar sin skolgång. En anledning till att vi valt att skriva om detta ämne är att vi finner det väldigt intressant att titta på skolan som 5

7 utvecklingsmiljö. Hur påverkas individen av sin skolgång och hur uppfattar eleven sig själv i gruppen? Efter vissa diskussioner kring ämnet kom vi rätt snart in på vår egen skoltid. Det visade sig att vi delvis hade likartade erfarenheter av vår tid i skolan. Vi hade båda negativa erfarenheter. Vår förförståelse innefattar det vi själva har med oss från vår egen skoltid och utifrån detta trodde vi att många av eleverna skulle ha en negativ syn på sin skolgång. Visserligen skulle det finnas vissa som inte såg det på detta sätt, men vi trodde nog att majoriteten skulle tycka att skolan var tråkig eller jobbig. Vi ville alltså se hur eleverna själva uppfattade sin skolsituation, därför att vi såg det som väldigt väsentligt att de som tillbringar nio år i grundskolan själv ska få ge sin bild av deras verklighet. 1.2 Syfte Vårt syfte är att utifrån elevernas eget perspektiv undersöka hur en klass i årskurs nio beskriver sin skol- och klassituation samt vilka tankar de har inför att grundskolan snart är slut. 1.3 Frågeställningar Hur beskriver elever i årskurs nio det bästa respektive sämsta med skolan? Hur uppfattar elever i årskurs nio relationerna i sin klass? Hur beskriver elever som går i årskurs nio sin egen roll/position i klassen? Vilka tankar och känslor har elever i årskurs nio inför att de är på väg att avsluta grundskolan? 1.4 Avgränsningar och perspektivval Eftersom vi hade tänkt oss enkäter med öppna frågor begränsade vi oss till en klass som gick i årskurs nio. Då det var elevernas perspektiv vi valt att försöka få fram har vi endast gjort undersökning av dessa, vi har alltså inte att gjort undersökningar av hur lärare, övrig skolpersonal samt föräldrar uppfattar situationen. 6

8 Andersson (1999) anser att det är viktigt att se hur individen upplever sin verklighet. Vi reagerar inte på en verklighet som objektivt sett kan förefalla aldrig så bra, om vi inte själva upplever den som bra (Andersson, 1999:21). Oavsett hur varmt det är i ett rum, så kan en individ uppfatta det som att det är kallt. Personen i fråga kan t ex ha feber och därför frysa. Anderson använder sig av en denna metafor för att beskriva individens subjektiva verklighet. Detta gör att olika personer kan uppfatta samma situation på skilda sätt. Utifrån denna synvinkel tyckte vi det var viktigt att se hur elever uppfattar sin situation i skolan. Att vi valt elever som gick i årskurs nio beror på att de till största delen har sin skolgång bakom sig. Innan vi gjorde enkätundersökningen, kontrollerade vi inte hur könsfördelning i klassen såg ut. När det visade sig att det fanns nitton tjejer i klassen och endast sju killar, ansåg vi att genusperspektivet inte gick att undersöka. 2 Metod 2.1 Val av metod Då vi ville få med hur alla elever i en nionde klass ser på sin skolsituation fann vi att enkätmetoden var den mest lämpade. Vi ville få ett så stort urval som möjligt, även de elever som inte alltid självmant anmäler sig till undersökningar av detta slag. Vi trodde även att sanningshalten skulle bli högre om eleverna fick möjlighet att besvara frågorna i enkäten anonymt, då vi föreställde oss att vissa frågor kunde vara av känslig karaktär. Vi ville inte att eleverna skulle påverkas av oss som intervjuare. Enkäter liknar i mycket de personliga intervjuerna med den stora principiella skillnaden att karakteristiskt för alla enkäter är att den som svarar på frågorna själv noterar sina svar på ett eller annat sätt, och att någon intervjuare inte finns med i bilden (Trost, 2001:9). Vi utformade en enkät som innehöll både frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor. I de öppna frågorna gavs eleverna möjlighet att motivera sitt svar. Därigenom fick de möjlighet att uttrycka sig med egna ord. (Bilaga 2.) Idéerna till utformandet av frågorna fick vi främst genom Åbergs bok Bland stjärnor och syndabockar, där författaren bl. a. beskriver olika värderingsövningar (Åberg, 1994). Till vår hjälp hade vi även Enkätboken (Trost, 2001). Innan vi genomförde enkätundersökningen bad vi en elev i årskurs nio att titta på frågorna. Dessutom testade vi själva tidsåtgången för att 7

9 fylla i enkäten. Detta ledde till vissa justeringar av frågorna. Vidare har vi gjort en litteraturstudie utifrån tidigare forskning. 2.2 Urval Vårt urval omfattar en klass i årskurs nio med totalt trettio elever. Vid undersökningstillfället var dock fyra elever frånvarande, vilket innebär att enkäten besvarades av tjugosex elever. Skolan valdes på en ort som en av oss har anknytning till. Enligt Denscombe (2000) kallas det tillfällighetsurval eller bekvämlighetsurval om man väljer de enheter som är lättast att få tag i, men författaren anser att det oftast inte är representativt att göra på det sättet. Vi är således medvetna om att den klass vi valde för vår undersökning inte kan betraktas som representativ för alla elever i årskurs nio. 2.3 Tillvägagångssätt och etiska övervägande För att få möjlighet att genomföra vår undersökning skrev vi ett brev, som sändes till skolans rektor (Bilaga 1). Efter några dagar tog vi kontakt via telefon och förhörde oss om det fanns intresse för att medverka. Vi hörde oss för med rektorn om föräldrarna skulle informeras men detta ansåg rektorn ej vara nödvändigt då klasserna deltagit i liknande undersökningar tidigare. Vi påpekade frivilligheten att delta både i brevet och under telefonsamtalet samt att elever och skola skulle komma att bli anonyma. Vi informerade om att skolan skulle få ta del av vårt färdiga arbete. Efter vårt samtal gick rektorn ut med en förfrågan till de fyra nionde klasserna som fanns på den aktuella skolan och förhörde sig om det fanns något intresse för att medverka i vår undersökning. En av klasserna tackade ja och ville gärna delta. Efter detta positiva besked tog vi kontakt med klassläraren som bekräftade att vi var välkomna. Vi kom till klassen, första lektionen på morgonen. Vi förklarade vilka vi var och varför vi var där samt att vi skulle närvara under hela lektionen för att besvara frågor och oklarheter. Innan enkäterna delades ut klargjorde vi vikten av att de motiverade sina svar och inte enbart kryssade i de fasta svarsalternativen, då deras åsikter var väldigt viktiga för vårt arbete. Vi talade även om för eleverna att det var frivilligt att deltaga och att de skulle komma att bli anonyma. Ingen elev valde att avstå. Lektionstiden på denna skola är sextio minuter och vi hade hela lektionstiden till vårt förfogande. Klassläraren var också närvarande och behjälplig. En liten del av eleverna, ca fyra stycken, blev färdiga efter ungefär halva tiden och fick på 8

10 klasslärarens inrådan gå på rast. De elever som satt kvar utnyttjade tiden väl och de lade sig vinn om att besvara frågorna noggrant. Vi kände att vi blev väldigt positivt bemötta både av läraren som var närvarade och eleverna. Under tiden som eleverna besvarade enkäten fick läraren möjlighet att läsa igenom frågorna och kommenterade efter undersökningen att dessa varit bra. 2.4 Svarsfrekvens och bortfall Det fanns ingen av de närvarande eleverna i klassen som inte ville vara med i vår undersökning. Däremot valde någon elev att inte kryssa för svarsalternativ eller att inte motivera sitt svar på någon fråga. För det mesta var det olika elever som valde att inte motivera sitt svar. 2.5 Metoddiskussion När vi läste enkätsvaren fann vi att nästan alla hade följt våra anvisningar och motiverat sina svar på ett fylligt sätt. Eleverna tog uppgiften på allvar och det fanns även en elev som tackade oss efteråt och hade skrivit sist på sin enkät. Roligt att få fram sina åsikter, så tack själva! Den var bra. Enligt Trost (2001) är en nackdel med öppna frågor att man som undersökare får ett större arbete med att bearbeta materialet. En annan nackdel är att inte alla är lika villiga att skriva ner sina tankar. Författaren varnar för att använda öppna frågor och menar att det kan vara väldigt tidskrävande samt att vissa människors handstil kan vara svår att tyda. Vidare anser författaren att en del individer undviker att skriva något medan andra skriver långa berättelser (Trost, 2001). Det finns dock andra som återger fördelarna med öppna frågor. Fördelen med öppna frågor är att den information som samlas in genom svaren med stor sannolikhet kommer att återspegla hela rikedomen och komplexiteten i respondentens synpunkter (Denscombe, 2000:122). Utifrån detta bedömer vi ändå att vårt val av metod har varit relevant för uppsatsen. Genom en enkät kunde vi nå ett större antal elever än om vi valt intervjuer. Samtidigt gav vi ändå eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar med egna ord genom de öppna frågorna i enkäten. 9

11 2.6 Bearbetning av det empiriska materialet Vi började med att ge varje elev/enkät ett nummer. Därefter sorterade vi materialet i två delar, svaren på frågorna med fasta svarsalternativ för sig och svaren på de öppna frågorna för sig. De förstnämnda skrevs in i kalkylprogrammet Excel. Varje fråga fick en kolumn och varje elev en rad. Därefter var det bara att läsa in varje enkätsvar i datorn. Vi övervägde möjligheten att göra sambandsanalyser, men vårt material är för litet för att göra sådana analyser meningsfulla och tillförlitliga, vi försökte dock att hitta samband utifrån vissa elevers svar. Vi gjorde även tabeller och diagram för att på så sätt lätt få en totalbild av hur eleverna hade svarat. Svaren på de öppna frågorna lades in i ett Word dokument. Vi använde oss av tabeller där vi sorterade in varje elevs svar under respektive fråga. Elevernas svar skrevs in nästan ordagrant, vi rättade dock vissa stavfel och vissa meningar för att texten skulle bli lättare att förstå. Vi skrev även in hur vederbörande hade besvarat de fasta frågorna. På detta sätt fick vi överblick över materialet i sin helhet. Därefter sökte vi efter olika likheter och skillnader i svaren. Om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt skall man göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller hitta ett mönster så skall man göra en kvalitativ studie (Trost, 2001:22). Med anledning av våra frågors utformning bearbetades svaren såväl kvalitativt som kvantitativt. 2.7 Källkritik En teori är ett instrument för att lösa gåtor inte någon mer eller mindre sann bild av hur välden egentligen är (Kuhn, i Gilje & Grimen 1992:117). Med detta menar vi att vårt användande av teorier är till för att förstå hur eleverna i vår undersökning kan uppfatta sin verklighet, men att man aldrig kan få fram den slutgiltiga sanningen. Popper menar att en teori aldrig är definitivt ofelbar. Mänsklig kunskap är aldrig något slutgiltigt och absolut säkert. Ingen vetenskaplig teori är helig och står utanför kritik (Popper, i Gilje och Grimen 1992:81) Med detta vill vi ha sagt att det alltid går att kritisera de teorier vi har valt, men vi tror att de ändå är väldigt relevanta för vår uppsats. Vi har inte haft några problem med att hitta litteratur om skola och elever, vårt problem har istället varit att hitta litteratur som handlar om elevernas perspektiv och inte de vuxnas. 10

12 Några delar av vår litteratur är inte helt aktuell, anledningen till att vi ändå valt att ta med denna litteratur är att den har speglat ett elevperspektiv och varit lämplig för arbetet. Då det gäller Barnombudsmannens undersökning är vi medvetna om att denna inte är representativ för alla skolelever, då de i sin undersökning endast har ett litet urval. Att vi ändå valde att ta med denna undersökning är på grund av att den speglar ett elevperspektiv och beskriver elevers stress i skolan. Valet av perspektiv gör att man bara får en version av en händelse. Händelser som skildras utifrån olika perspektiv gör att man får en bättre uppfattning (Thurén, 1986). Vår ambition har aldrig varit att försöka få fram alla inblandades uppfattning om skolan utan bara vad eleverna i vår undersökningsgrupp ansåg. Detta anser vi, trots det som anförs av Thurén, har ett värde i sig. 2.8 Tillförlitlighet Validitet innebär att man mäter det man har för avsikt att mäta. Reliabilitet har att göra med tillförlitligheten i instrumentet man använder sig av för att mäta, vilket innebär att resultatet ska bli detsamma om en liknade undersökning genomförs av någon annan vid en senare tidpunkt (Trost, 2001). Ett problem i detta sammanhang är, enligt Trost (2001) att man då förutsätter ett statiskt förhållande. Vi anser att vår undersökning uppfyller kraven på validitet. Vi menar att våra frågor i enkäten (Bilaga 2.) varit relevanta för undersökningen. Eleverna tog uppgiften seriöst, deras svar visar att de förstod frågorna och vi har ingen anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i deras svar. Däremot kan man nog till viss del ifrågasätta reliabiliteten i vår undersökning, att fyra elever ej besvarade enkäten kan ha påverkat vårt resultat, då deras åsikter möjligtvis speglar en annan bild av klassen och klassmiljön. Dessutom kan en person skriva/tycka en sak en dag eller i ett visst sammanhang och något annat vid ett tidigare eller senare tillfälle. Man ser vad man vill se, men vår förutsättning har dock varit att få fram elevens subjektiva bild av sanningen. Andersson (1999) menar att det finns lika många skolor som det finns elever, detta eftersom varje elev uppfattar skolan och sin skolsituation på sitt eget sätt (Andersson, 1999). Våra resultat är således inte representativa och generaliserbara. 11

13 3 Fortsatt framställning Vi inleder med en bakgrunds beskrivning där vi har ett historiskt perspektiv på skolan. Vi beskriver därefter skolans roll i samhället och den så kallande dolda läroplanen. I nästföljande kapitel redovisar vi uppsatsens teoretiska perspektiv. Därefter följer ett kapitel om tidigare forskning. Härefter presenterar vi resultaten av vår undersökning. Vilket följs av vår analys, som disponeras utifrån olika teman. Efter det kommer en resultatsammanfattning och avslutningsvis en slutdiskussion med våra egna tankar och reflektioner. 4 Bakgrund 4.1 Historisk tillbakablick Den svenska skolans har sina rötter i antiken. Grekerna gav oss ordet skola och de första bestämmelserna om obligatorisk skolgång utfärdades där på 500-talet före Kristus (Sandström, 1997:17). I mångt och mycket var Sverige på 1500-talet fortfarande ett medeltidssamhälle. Jordbruket dominerade, centralmakten var svag och den katolska kyrkan var stark. Den kunskap man skaffade sig fick man genom erfarenhet och av att man lärde sig av t.ex. föräldrarna, genom att se hur dessa gjorde. Den bokliga bildningen var det endast en liten grupp som fick ta del av, det var främst präster och munkar. På 1500-talet började Gustav Wasa att bygga upp en nationalstat och han var då angelägen om att allmogen skulle lära sig läsa och skriva eftersom han var i behov av utbildat folk. Samtidigt drog han in stora skatter från kyrkan, vilken han även plundrade. Detta gjorde att kyrkans skoltraditioner minskade drastiskt (Sandström, 1997). Gustav Wasa utnyttjade censuren, för att på så sätt hindra människor från att trycka åsikter som ansågs obekväma. Tryckfrihetsförordningen kom först Eftersom censur infördes så att man inte fick trycka vad man ville, så hade man också kontroll på vad de läskunniga läste. Kyrkan var på 1600-talet fortfarande den som strävade efter att få en allmän folkundervisning. Man ålade föräldrarna att lära barnen läsa, men inget straff utfärdades om detta inte skedde. Anledningen till att kyrkan ville att allmogen skulle lära sig läsa, var för att tillägna sig kristendom och bli fostrade genom denna (Svensson, 1988). Genom de regelbundna återkommande husförhören kunde den protestantiska läran och den rådande samhällsordningen läggas fast, samtidigt som praktiskt taget varje invånare kunde inordnas i ett effektivt kontrollsystem (Svensson, 1988:56). På 1700-talet förändrades de sociala förhållandena och utbildningen i hemmen som på talet hade setts som tillräcklig behövde nu förändras. Det var framför allt i städerna bland de 12

14 fattiga som det blev nödvändigt att organisera undervisningen. Där inrättades privata fattigskolor för att hindra barnen från att springa omkring på gatorna och stjäla. På landet kände man till en början inte lika stort behov av några skolor, men i början på 1800-talet skedde även där förändringar. Folkskolans införande ska ses mot bakgrunden av den kapitalistiska utvecklingen inom jordbruket, som bröt ner de patriarkala relationerna på landsbygden. Den stora massan, pöbeln, upplevdes som ett hot mot den sociala ordningen. I de styrandes ögon var uppfostran ett sätt att trygga denna ordning. Med folkskolans hjälp skulle folket fås att rätt förstå sitt ansvar för samhällets fortbestånd (Johansson, i Svensson, 1988:69). På 1830-talet ansåg Per Sahlström att det var viktigt, att allmogen fick en ändamålsenlig skolutbildning. Detta eftersom jordbruket behövde det för att utvecklas, men även för att fostra folk till nykterhet och att följa lagar. Allmän skolplikt infördes 1842 i Sverige och på 1860-talet tillsattes inspektörer för att se till att det följdes (Sandström, 1997). Som vi ser det har skolans tillkomst inte varit av snällhet utan det har funnits anledningar bakom. Däremot ska det inte förnekas att det förde med sig positiva saker för allmogen. Denna historiska tillbakablick hjälper oss att förstå och ger oss perspektiv på vår nuvarande grundskola med nioårig obligatorisk skolgång för alla. Detta bland annat genom att vi kan se att det fanns andra förklaringar till att en skola utvecklades, än enbart för att lära barnen läsa och skriva. 4.2 Skolans funktion i samhället När man börjar fundera på anledningen till att skolan finns i dagens läge, blir nog första tanken att det är för att alla människor ska få lära sig läsa, skriva, räkna osv. Dock finns outsagda anledningar till att vi har obligatorisk skolgång. Christie (1971) anser att skolan är en förvaringsplats för barn och ungdomar, i vårt samhälle har vi ingen egentlig användning för dessa. Så därför behöver de en plats att vara på medan de står på tillväxt för att bli vuxna och bli till nytta för samhället. Om barnen inte går i skolan och är utan sysselsättning kan det finnas risk att de springer omkring på staden och bildar gäng som ställer till problem. Detta skulle kunna bli ett bekymmer för samhället (Christie, 1971). Andersson (1999) menar att konsekvenserna av den utvidgade skoltiden har gjort att ungdomarnas möjlighet att bli vuxna och självständiga har förskjutits (Andersson, 1999). 13

15 Skolan betyder en hel del för vilket arbete den unge ska få när denne blir vuxen. Ju bättre betyg och ju längre skolgång desto bättre är förutsättningarna för möjligheten till ett bra arbete. Det moderna samhället ställer stora krav på sina medborgare när det gäller utveckling och kunskap. Det är inte utan skäl som utvecklingsländerna satsar på utbildningssektor. Utan skola ingen utveckling (Christie, 1971:54). Det finns elever som vantrivs i skolan och som inte har några tankar på att läsa vidare på gymnasiet. Jag tror jag vågar påstå att sådana ungdomars upplevelser av sin situation ganska ofta närmar sig fångens. De upplever ett auktoritärt system som de inte kan ta sig ur. De är tvungna att gå där (Christie, 1971:54). Om dessa elever inte kommer till skolan, kan föräldrarna bli bestraffade eftersom det är deras skyldighet som vårdnadshavare att se till att barnen går till skolan. Skollagen kap 3:16 säger att Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske, får styrelsen för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter/.../ (Forkman, 2000:29-30). 4.3 Den dolda läroplanen Dold läroplan är ett uttryck för den del i undervisningssituationen som innebär att eleverna samtidigt med kunskapsinhämtandet lär sig skolmiljöns och samhällets normer och värderingar: att ha tålamod, att inte fuska m m (Teveborg, 1999:58). Förutom de kunskaper som skolan vill lära ut har man också tvingats inse att det ofrivilligt lärs ut sådant som kanske inte var tänkt men som omedvetet blir utlärt p.g.a. skolans och klassernas utformning. Skolan lär ut passivitet då eleverna tvingas lyssna på lärarna som kunskapsförmedlare och genom detta inte själv blir aktiva i sitt kunskapssökande. Då eleverna inte tycker att de får vara med att utforma lektionerna och dess innehåll lär skolan ut liknöjdhet (Maltén, 1992). Skolan är i stort uppbyggd på konkurrens runt provresultat och betyg vilket lär eleverna att se till sig själva. Detta gör att de inte lär sig förmågan till samarbete. I konkurrenssammanhang ges inte möjligheten för elever med skolsvårigheter att komma ikapp sina klasskamrater, detta lär då ut känslan av mindervärde och dessa elever marginaliseras (Maltén, 1992). 14

16 5 Tidigare forskning I detta kapitel redogör vi för Skolverkets undersökning Attityder till skolan (2001), Barnombudsmannens undersökning Barn och ungas stress i skolan (2001) och Anders Garpelins Studie Lektionen och livet (1977). Den sistnämnda ger inblick i skolklassens grupprocess. Detta är undersökningar och tidigare forskning som vi funnit relevant utifrån uppsatsens syfte. 5.1 Attityder till skolan Vart tredje år gör skolverket en attitydundersökning angående skolan, den senaste studien gjordes år Studien innehåller elevers, lärares och föräldrars attityder till skolan. Undersökningen omfattade totalt sjutusen individer varav tvåtusen var elever i årskurs sju till nio. Vi har valt att koncentrera oss på den del som behandlar elevernas egna åsikter, då den ligger närmast vårt eget arbete. Det som ingår i undersökningen är elevernas syn på trivsel och gemenskap, stress, lärarnas undervisning, betydelse av skola och utbildning samt skolans krav. Elevernas svar visade att 6 av 10 elever tyckte att skolmiljön var lugn och att man fick arbetsro men resterande tyckte att den var stökig och otrygg. Flertalet elever ville att skolan skulle stå för mer ordning och reda. Undersökningen visar att 85 % av eleverna uppger att de trivs mycket bra eller ganska bra i skolan, elever som uppgett att de trivs varken bra eller dåligt uppgår till 9 %, 6 % har angett att de trivs ganska dåligt och mycket dåligt. Skolverket menar att studien visar att de som vantrivs i skolan också verkar ha en mera negativ bild av lärarnas förmåga att undervisa samt ofta känner sig mer omotiverade till skolarbete än de som trivs i skolan. De elever som vantrivs i skolan uppger oftare att de inte bryr sig eller är engagerade i skolan. Undersökningen visar att 7 % av eleverna ofta skolkar, vilket är ett tecken på att dessa inte trivs i skolan (Skolverket, 2001). Undersökningen åskådliggör att elevernas lust att lära sig har sjunkit och att elevernas syn på kvaliteten av undervisning också har försämrats. Trots att många elever hade negativ syn på lusten att lära sig så visar Skolverkets undersökningar att det fanns en positiv syn på att lärandet gav positiva effekter på längre sikt. 15

17 Många var negativa till arbetstakten i skolan och många tyckte att de inte fick arbeta i sitt eget tempo. En stor del elever tyckte att stressen i skolan hade ökat. Resultaten pekar på att stress i grundskolan och i gymnasieskolan är relaterad till för höga krav och att inte få arbeta i den takt som passar en själv som elev (Skolverket, 2001:95). När det gäller relationer i skolan tycker nio av tio elever att de trivs med de andra eleverna medan 6 % av eleverna i årskurs 7-9 uppger att de känner sig mobbade i skolan. Undersökningen belyser att skolan inte lyckas så bra när det gäller att skapa ett gynnsamt klimat för eleverna. Många elever upplever att de känner sig rädda och otrygga i skolans miljö. 5.2 Barn och ungas stress i skolan Barnombudsmannens (BO) undersökning om barn och stress visar att många elever upplever skolarbetet som meningslöst. De hinner inte slutföra påbörjade arbeten innan nästa skall inledas. Detta ger upphov till att eleven tappar insikten om vad skolarbetet skall leda till och förlorar sin egen känsla av sammanhang. Eleverna klagar också på att de saknar kontroll över den egna tiden. Dessa typer av maktlöshetskänslor kan frambringa stress. Professor Lennart Levi, på Statens instution för Psykosocial Miljömedicin, påvisar att stress medför att kroppen gör sig beredd för kamp eller flykt och varvar upp. Detta är en normal kroppsreaktion som är ämnad att försvinna så snart stressfaktorn avtagit. Vid långvariga stresstillstånd kan man få psykiska och fysiska tillstånd av ohälsa. Stressorerna kan bestå i olika slag av överkrav, eller underkrav som vi inte vet hur vi skall hantera. Ofta i kombination med att vi inte kan påverka det vi utsätts för. Att vi saknar stöd i vårt sociala nätverk. Att vi inte belönas i förhållande till den ansträngning vi investerat. Eller, mer övergripande, att miljöns krav inte överensstämmer med vår förmåga, och dess möjligheter inte med våra behov (Levi, i BO, 2001:4). I intervjuer med elever i nionde klass klagade de flesta på att lärarna gav för mycket läxor. Eleverna ansåg att de hade för lite fritid, att rasterna i skolan var alldeles för korta och gick åt för att ta böcker samt att gå mellan klassrummen. Många av eleverna klagade på att de hade svårt att somna på kvällarna samt att de ofta hade ont i magen och huvudvärk. Om man blir utsatt för stress under lång tid kan man få problem med ångest och oro samt minnesstörningar, koncentrationsproblem och fysiska besvär. BO ser allvarligt på att många unga utsätts för 16

18 hälsorisker, så som buller, allt för höga ljudnivåer och kränkande behandling samt stress både i och utanför klassrummen (BO, 2001). Barnombudsmannen (BO) anser att skolan har en stor skuld i att många barn och ungdomar känner sig stressade. Barns skolgång kan värderas som de vuxnas arbete. Dock ser det väldigt olika ut, de vuxna har valmöjligheter medan barnen inte har en sådan möjlighet utan tvingas göra sin skolgång i de skolor som finns tillhands. Skolan är teoretiskt inriktad och bygger på prov och kontroll, vilket uppmuntrar till konkurrens. För den som inte orkar med studietakten, inte har fullgod syn eller hörsel eller är sent mogen kan det vara mycket frustrerande. Många barn i skolan är därför utsatta för kronisk stress (BO, 2001:5). 5.3 Lektionen och Livet Anders Garpelin (1997) har i sin bok Lektionen och livet beskrivit sin studie av ungdomar som kommer från olika mellanstadieklasser till högstadiet för att bilda en klass. Garpelin har försökt fånga hur grupprocesserna växer fram och undersökt vilken påverkan skolan har på unga människor. Undersökningen pågick i tre år och utfördes genom intervjuer med eleverna samt observationer i klassrummet under tre veckor varje termin under elevernas högstadietid. Garpelin hade innan han inledde undersökningen, arbetat en tid med ungdomar som inte såg någon mening med skolan och lektionerna. Vad som var förundrande var att dessa elever trots allt gick till skolan och var närvarande under lektionstid. Garpelin frågade sig vad det var med skolan som trots allt gjorde att de ville närvara. Eleverna själv uppgav att anledningen var att de ville vara åskådare eller delta i det samspel som pågick under lektionerna. Undersökningens syfte var att skapa en bättre förståelse för ungdomars möte med högstadiet, att förstå elevers förhållningssätt till skolan. När elever som gått i andra skolor kom för att bilda en ny klass bar de med sig bilden av sig själv så som de uppfattades av elever och lärare i sin tidigare skolmiljö samt hur de uppfattades utanför skolan. Dessa elever skulle komma till någon slags uppgörelse om rollerna och maktfördelningen i den nya klassen. Vid grupparbeten eller klassituationer med färre elever blir det en annan process än i helklass då alla eleverna är samlade. I klassen växer normer och regler fram mellan gruppmedlemmarna, tysta regler som kan skapa sanktioner om de bryts. Det är tillåtet att straffa normbrott offentligt för att markera gränserna. Det är viktigt hur man uppfattar sig själv och hur man tror att man uppfattas eller skulle 17

19 komma att uppfattas av andra, vare sig det gäller medlemmar ur det egna teamet eller publiken. Att göra bort sig eller förlora ansiktet uppfattas som ett hårt slag för den enskilde men även för teamet (Garpelin, 1997:117). Garpelin benämner den närmaste kamratgruppen som team och resten av klassen som publik. Författaren menar att den nya klassprocessen kan leda till förändrade grupperingar. Gamla vänner bryter upp med varandra då de upptäcker nya sidor hos sina vänner som de inte uppskattar, medan några ursprungsgrupper förblir intakta och växer sig starkare än tidigare. Undersökningen visar att processen som leder till klassbildning också leder till en marginalisering av vissa elever, vilket innebär att dessa hamnar i utkanten av befintliga grupper. Ursprungsgrupperna har försvagats och de nya grupperna kanske vill bli av med någon tidigare medlem som nu inte platsar längre när koder och normer förändrats. Om man skall tillåtas tro att man är nåt så måste man vara en av de elever som utgår ifrån att de har tolkningsföreträde, de som skapar och kan läsa koderna, de som med andra ord förstår hur man skall förhålla sig till skolan och varandra (Garpelin, 1997:154) Genom klassprocessen tar eller får man sina klassroller så som ledare, rebell eller plugghäst m.fl. Via avbrotten och klassprocessen får man också en erfarenhet med sig i livet om uppbrott och nya gruppmöten. (Garpelin, 1997). 6 Teoretiska perspektiv och utgångspunkter För att förklara samspelet mellan individen och den miljö den befinner sig i har vi använt oss av utvecklingsekologins övergripande teoretiska perspektiv. I vår analys har vi emellertid även behövt använda oss av andra teorier hämtade från socialpsykologi, sociologi och pedagogik. Vi har valt dessa för att öka förståelsen av hur relationer i grupper kan fungera, hur rollerna i en grupp kan se ut, vad gemenskap och sammanhållning betyder för gruppen och individen. 6.1 Utvecklingsekologi och skolan som utvecklingsmiljö Bengt-Erik Andersson (1986) beskriver Bronfenbrenners utvecklingsekologi, som en studie av barn och ungdomar samt samspelet mellan dem och de miljöer som de vistas i. Enligt denna teori sker samspelet mellan individen och den miljö denne befinner sig igenom de aktiviteter som engagerar individen, de roller vederbörande ställs inför och möter samt de sociala relationer som utvecklas mellan individen och människor i omgivningen (Andersson 1999:35). 18

20 Vid sidan av familjen finns många olika miljöer som individen vistas i så som kamratgrupper, grannskapet, skolan och senare också arbetsplatsen. Familjen och de närmaste miljöerna med den unge i centrum finns på mikronivå. Allt eftersom barnet blir större kommer det i kontakt med flera olika närmiljöer som i sin tur kommer att påverka barnet. Genom barnet kommer närmiljöerna att utveckla relationer mellan varandra, t ex. så finns det en kontakt mellan skola och hem. Relationerna mellan olika närmiljöer bildar ett slags länkar som benämns som mesosystem. Ett barns utveckling påverkas av samhällets olika nivåer allt från den egna familjen på mikronivå till regeringens beslut om skolplanens och skollagens utformande på makronivå (Andersson, 1986). (Bronfenbrenners figur hämtat ur Andersson, 1986:21) Skolan har som samhällsfunktion att förmedla kunskap och färdigheter samt normer och värderingar. I samspelet mellan elever och mellan lärare och elever utvecklas olika former av sociala och känslomässiga relationer. Dessa kan ge såväl positiva som negativa erfarenheter som den unge tar med sig ut i livet. Skolan är en central miljö för unga människor under många år av livet. Barnen befinner sig i skolan under tiden då de utvecklas från barn till ungdomar och naturligtvis spelar då de upplevelser och möten som skolan erbjuder en stor roll för hur den unge kommer att utvecklas. Ur elevens perspektiv är inte skolan bara en arbetsmiljö utan också en utvecklingsmiljö därför är det av vikt att skolan strävar efter en gynnsam atmosfär som stimulerar eleverna i positiv riktning. Skolmiljön skall försöka att tillfredställa elevernas behov av materiell och social trygghet. Eleverna ska lära sig att bli självständiga individer och skolan ska bidra till att stärka varje individ så denne skapar en god självkänsla och positiv identitet (Andersson, 1986). 19

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan Verksamhetsplan 2016/2017 Brotorpsskolan Sammanställd Augusti/september 2016 Utvecklingsområden för Brotorpsskolan Grundskola Trygghet Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 Enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Liljaskolan 1 i Vännäs Antal elever: 42 Antal svarande: 36 Antal borttagna svar: 0 Svarsfrekvens: 86% Svarande klasser:

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Skolenkäten hösten 2011

Skolenkäten hösten 2011 Foto: Ryno Quantz Skolenkäten hösten 2011 På grund av för få svarande finns det inte något enkätresultat för elever i gymnasiets år 3 på Birgittaskolan i Linköping i Linköping * Antal elever: 121 Antal

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala

Läs mer

Årsanalys av Skolenkäten 2014

Årsanalys av Skolenkäten 2014 Enheten för statistik Pontus Bäckström RAPPORT 1 (13) Årsanalys av Skolenkäten 2014 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis

Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Kunskap som praktisk klokhet - fronesis Aristoteles tre kunskapsformer Episteme tar sin utgångspunkt i Platon och fortsätter i den vetenskapliga utvecklingen. Teoretisk kunskapsform. Techne tar sin utgångspunkt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Delaktighetsundersökning 2013

Delaktighetsundersökning 2013 Helena Räf November 2013 Delaktighetsundersökning 2013 En utvärdering som behandlar medlemmars känsla av påverkan och inflytande inom redaktionen Word Inledning Syfte & bakgrund Word är en tidning som

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro. Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: Version: 1.0

Handlingsplan vid frånvaro. Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: Version: 1.0 Framtagen av: Centrala Elevhälsan Datum: 2015-03-19 Version: 1.0 Inledning I skolan arbetar vi aktivt med att skapa en hälsofrämjande skolmiljö som stimulerar elever till att vilja lära samt närvara i

Läs mer

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro Elevens namn: Skola: ns namn: Elevens personnummer: Klass:

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden

Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden Likabehandlingsplan för Förskolan Framtiden 2011-2012 Inledning Planen ska främja barns och vuxnas lika rättigheter och motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010

Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Skolinspektionens enkät till elever hösten 2010 Antal gymnasieskolor totalt i denna enkätomgång med årskurs 3: 154 Antal registrerade elever totalt i denna enkätomgång i årskurs 3 i gymnasiet: 18904 Antal

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet VÄRDEGRUNDEN Vallaskolan Glädje Ansvar Ärlighet Jämställdhet Trygghet Gemenskap Ödmjukhet Ömsesidig respekt Hänsyn Genom att vi alla, elever, föräldrar och personal, tar ett gemensamt ansvar för och arbetar

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Attityder till skolan 2012

Attityder till skolan 2012 Attityder till skolan 2012 Skolverket 2013-06-27 1 Förord Vart tredje år sedan 1993 har Skolverket genomfört nationella attitydundersökningar bland elever i årskurs 7 9 och gymnasieskolan samt bland lärare

Läs mer

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk

Vad eleverna behöver. Eleverna behöver rätt språk Vad eleverna behöver Publicerad här den 4 januari 2016 hur jag tycker att den goda skolan skulle se ut. Ingen liten fråga. Men jag kan nysta lite i den med utgångspunkt från det som jag har funnit att

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Degebergaskolan Läsåret 2016/2017

Degebergaskolan Läsåret 2016/2017 Ordningsregler för Degebergaskolan Läsåret 2016/2017 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet,

Läs mer

GENEVAD Normer och värden. Målbeskrivning

GENEVAD Normer och värden. Målbeskrivning GENEVAD 2013 2.1 Normer och värden Målbeskrivning kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer