läkaren Nils-Åke Nyström, adress som ovan Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonals

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "läkaren Nils-Åke Nyström, adress som ovan Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonals"

Transkript

1 I--I V7-\ BESLUT Avdelning sydöst/hälso- och sjukvårdsenhet l InspektörÖrjanDahlberg TeLnr: Vårdgivare Medicaros AB Hållsta Valla Hälso- och sjukvårdspersonal Legitimerade läkaren Nils-Åke Nyström, adress som ovan Ärendet Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonals yrkesutövning Beslut Vårdgivaren ska 0 anmäla verksamheten vid Medicaros AB enligt 2 kap. l patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, 0 upprätta rutiner för säkerhetskopiering av patientuppgifter, samt 0 säkerställa att säkerhetskopiering skeri verksamheten. Vårdgivaren ska till Inspektionen for vård och omsorg (IVO) redovisa vidtagna åtgärder. Redovisningen ska ha inkommit till IVO senast den 10 november Bakgrund Socialstyrelsen fick information om att legitimerade läkaren Nils-Åke Nyström (N-ÅN) behandlat patienter vid Addoc Hospital i Linköping med s.k. triggerpunktskirurgi; en operationsmetod som varit föremål för granskning i en rapport från Socialstyrelsen år Regeringen beslutade 2006 att ge Socialstyrelsen i samarbete med SBU uppdraget att inventera den vetenskapli ga dokumentation som finns bl.a. om triggerpunktskirurgi hos patienter med långvariga besvär efter whiplashvåld. Uppdraget omfattade även behovet av att förbättra den å Inspektionen för vård och omsorg Telefon Fax 5 ä Box2163 Orgnr I- > Jönköping

2 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 2(30) vetenskapliga dokumentationen för att kunna bedöma metodemas effekter och risker. Därefter skulle Socialstyrelsen bedöma förutsättningarna för att genomföra vetenskapliga studier i Sverige av triggerpunktkirurgi. Skälen för regeringens beslut var att förutom ett mycket svårt lidande för dem som har långvariga besvär efter whiplashvåld belastar denna typ av skador samhällsekonomin. Då kunskapsläget är oklart avseende de kirurgiska behandlingsmetodernas effekter och risker ger detta en osäkerhet beträffande metodemas förenlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen publicerade 2007 en rapport Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgiskt behandling vid långvariga besvär efter whiplashvâld. Av rapporten framgår bl.a. följ ande. Uppdraget omfattar inventering och bedömning av den vetenskapliga dokumentation som finns om bl.a. triggerpunktskirurgi. Triggerpunktsoperation är en metod som varit föremål för diskussioner när det gäller ersättning från landstingen och Försäkringskassan. Vård och behandling utomlands ersätts om behandlingsmetodema är förenliga med vetenskap och beprövad erfarenhet. Litteratursökningar har genomförts avseende kirurgisk behandling av whiplash bl.a. i databasen PubMed. N-ÅN har tillhandahållit fyra opublicerade studier som har granskats enbart med utgångspunkt från intern validitet. N-ÅN har också varit i kontakt med Socialstyrelsen för ett möte då han gav en beskrivning av sin verksamhet med triggerpunktsoperationer vid Medical Center vid University of Nebraska. I rapporten framkommer följande slutsatser. Det finns ingen vetenskaplig dokumentation publicerad avseende triggerpunktskirurgi. Det material från N-ÅN som Socialstyrelsen och SBU har fått ta del av har bedömts och samtliga fyra opublicerade studier kan enligt bedömningen inte ligga till grund för bestämning av evidens. Det finns därför behov av att förbättra dokumentationen för att kunna säga om de aktuella metoderna är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns förutsättningar för att göra studier av triggerpunktskirurgi. En svårighet är att det i en studie kan vara svårt att utföra behandlingarna med en teknik som är identisk med den som N-ÅN använder vid sina operationer. Socialstyrelsen har i skrivelse daterad den 2 november 2011 i ärende med diarienummer 25419/2011 genom enheten för kunskapsöversikter genomfört en ny sökning efter vetenskapli g dokumentation gällande behandlingsmetoder vid whiplashskada och inte funnit någon ny forskning som förändrar de slutsatser som publicerades i Socialstyrelsens rapport Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgiskt behandling vid längvariga besvär efter whiplashvdld (2007). Med hänsyn till inkomna uppgifter och mot bakgrund av ovan nämnd rapport från Socialstyrelsen och efterföljande uppdatering från 2011 beslutade Socialstyrelsen att öppna ett tillsynsärende för att närmare

3 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 3(30) granska uppgifterna om N-ÅN:s behandling av patienter vid Addoc Hospital. Från den 1 juni 2013 har IVO tagit över ansvaret för tillsyn av hälsooch sjukvården och dess personal från Socialstyrelsen. Redovisning av til/syn N-ÅN har i e-post den 22 november 2012 bekräftat att han utfört behandling av patienter enligt den metod som avhandlas i Socialstyrelsens rapport Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgiskt behandling vid långvariga besvär efter whiplashväld (2007). Johan Thorñnn, medicinskt ansvarig läkare vid Addoc Hospital har i e- post den 10 oktober 2012 uppgett bl.a. följande. Addoc Hospital är en verksamhet som hyr ut operationsresurser. De kirurger som hyr operationsresurser av Addoc Hospital verkar under eget medicinskt ansvar och svarar för att kirurgin utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ingen triggerpunktskirurgi har utförts eller planeras att utföras i regi av Addoc Plastkirurgi. Hans erfarenhet av triggerpunktskirurgin som utförts av Åke Nyström är begränsad, men de sporadiska patienter som han tillfålligtvis har haft kontakt med har varit nöjda samt vittnat om kliniska förbättringar. Såvitt han känner till har det inte heller från patienthåll framförts klagomål på Åke Nyström till Addoc Hospital. N-ÅN har vid möte på IVO den 2 april 2014 uppgett att när han opererade patienter vid Addoc Hospital i Linköping var han inte knuten till det bolaget utan han arbetade istället åt sitt företag Medicaros AB, som är ett hälso- och sjukvårdsföretag. Det framgår att N-ÅN är ordförande i bolaget, som registrerades Av uppgifter från N-ÅN och Socialstyrelsen framgår att någon anmälan av Medicaros AB:s verksamhet inte har gjorts till vårdgivarregistret. N-ÅN har vid mötet på IVO uppgett att han inte kände till att det fanns en anmälningsskyldighet, men att han ska göra en anmälan. N-ÅN har den 22 november 2012 yttrat sig i ärendet och uppgett bl.a. följ ande. Vad gäller Socialstyrelsens rapport Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgiskt behandling vid långvariga besvär efter whiplashvâld (2007) framställdes den utan föregående kontakt med honom eller representanter för hans dåvarande institution. Det framstår inte som sannolikt att någon av författarna till rapporten har haft en på fakta grundad uppfattning om ingreppens genomförande eller urvalskriterier för kirurgi. I rapporten anges att triggerpunktskirurgi endast utförs av honom vilket är ett direkt felaktigt påstående. Uttrycket triggerpunktskirurgi är inte myntat av honom och representerar inte på ett tillfredsställande vis någon del av hans nuvarande eller tidigare kirurgiska verksarnhet. En myofasciell triggerpunkt representerar ett till sin ut-

4 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 4(30) bredning begränsat område, med ett antal karakteristika varav fokal smärta är det mest framträdande. Injektionsbehandling av myofasciella triggerpunkter med lokalanestetiska och/eller steroidlösning i terapeutiskt syfte förekommer vid många svenska sjukvårdsinrättningar trots tveksamt eller obefintligt litteraturstöd avseende långtidseffekt. Jag har under en tid som omspånner mer än 25 år bedömt och behandlat patienter med kroniska symtom efter pisksnärtsvåld. Antalet ingrepp utförda enligt de principer som gällt under mina år vid Norrlands Universitetssjukhus, angavs vid en förfrågan till sjukhusets fakturaavdelning år 2000 ha uppgått till över 600. Han innehar sedan sommaren 2011 en överläkartjänst i handkirurgi vid Enköpings Lasarett, där möjlighet saknas att erbjuda sådan kirurgi som tidigare hade föranlett svenska patienter att resa till USA för vård. Jag accepterar de regler som råder på min arbetsplats och har av det skälet istället kommit att utföra ett drygt tiotal ingrepp vid Addoc Hospital i Linköping. Endast i undantagsfall har patienter med whiplashrelaterad kronisk smärta kommit ifråga för triggerpunktskirurgi, om inte samtliga följande kriterier varit mötta: 0 En biologiskt plausibel utlösande faktor i form av våld, vilket vanligtvis men inte i samtliga fall har utgjorts av en klassisk pisksnärtsskada. I Kronisk smärta av en i sig invalidiserande svårighetsgrad. 0 Minst ett år av steady state eller försämring trots adekvat konservativ farmakologisk och annan behandling inklusive sjukgymnastik, vila, injektionsterapi, etc. 0 Adekvat tidigare utredning av neurolog, neurokirurg, ortoped eller annan specialist med förutsättning att bedöma och utesluta skada på (hals-) ryggraden som förklaring till patientens problematik. 0 Signifikant temporär smärtlindring vid diagnostisk blockad av en eller ett begränsat antal identifierbara smärtgeneratorer ( triggerpunkter ). Vid det fåtal tillfällen då avsteg har gjorts från ovanstående krav, har detta gällt tid från skadetillfallet hos patienter med smärtor som beskrivits som tilltagande och outhärdliga. Positivt svar på samtliga övriga punkter har utgjort en absolut förutsättning för kirurgi. Som nämnts inledningsvis är beteckningen triggerpunktskirurgi missvisande och en som jag själv i princip aldrig har använt för att beskriva en kirurgisk åtgärd. Med avseende på det förhållandevis stora antal ingrepp jag utfört för kronisk, i flertalet fall posttraumatisk smärta som ofta men inte alltid har kunnat härledas till en episod av pisksnärtsvåld mot nacken, har dessa inte sällan syftat till att åtgärda ett eller bägge av följande tillstånd: Kompressions/ eller entrapmentneuropati kan åtminstone hypotetiskt drabba varje perifer nerv i kroppen, namngiven eller ej, och därvid ge upphov till symtom av varierande grad och karaktär beroende på nervens funktion. I de fall då kirurgisk åtgärd av ett sådant tillstånd kommer i fråga består denna av neurolys och/eller dekompression. Sådana ingrepp utförs rutinmässigt av representanter för samtliga i Sverige förekommande kirurgiska specialiteter, inklusive dem som jag representerar: handkirurgi och rekonstruktiv plastikki-

5 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 5(30) rurgi. Med avseende på ingrepp som diskuteras i Socialstyrelsens förfrågan ( triggerpunktskirurgi ), har neurolys eller dekompression av perifera nerver i skulder-/nackregionen vanligtvis avsett en eller flera av följande: n. occipitalis (major), n. accessorius, ramus sensorius dorsalis. Noccipitalis (major). Kompression eller entrapment av denna nerv har genom omfattande klinisk forskning, som inte minst har publicerats i plastikkirurgisk litteratur, etablerats som en viktig orsak till huvudvärk inklusive migrän. Diagnostiken är klinisk, där ett viktigt moment är diagnostisk blockad. Tillståndet anses bekräftat när injektion av en liten mängd bedövningsmedel mot nerven resulterar i eliminering av en pågående attack av huvudvärk (migrän). Den kirurgiska åtgärden är till sin princip inte skild från exempelvis en operation för karpaltunnelsyndrom, och består i att nerven fridissekeras över sitt förlopp genom fascia nuchae. N. accessorius. Kompression eller entrapment av denna nerv har beskrivits av docent Carl-Göran Hagert, som under tre år av min tid vid UPMC var verksam vid samma institution som visiting clinical professor, i en vetenskaplig artikel baserad på egen klinisk forskning. Diagnostiken är i likhet med många andra tillstånd av entrapmentneuropati i första hand eller enbart baserad på klinisk undersökning. Vid UPMC företogs neurolys/dekompression av n.accesorius med intraoperativ neurofysiologisk monitorering av nervens funktion (stimulation thresholds), medan sådan service i allmänhet inte var tillgänglig vid UNMC. Ramus dorsalis sensorius avger på varje segment i ryggraden en gren till respektive facettled. Nerven fortsätter sedan längs ryggkotans spinalutskott i dorsal riktning, för att i bröstryggen och de nedre segmenten av halsryggen innervera bl.a. trapeziusmuskelns ytliga fascia. Dess förlopp förutsätter passage mellan två intill varandra liggande och ibland t.o.m. Överlappandesenspeglar av den segmenterade trapeziusmuskeln. Medan denna stora muskel uppfattas som en funktionell enhet är den anatomiskt uppbyggd av en serie komponenter som var och en är omluten av fascia. Dekompression av en dorsal sensorisk gren förutsätter i första hand en partiell tenotomi av de senspeglar från två segment av trapeziusmuskel som nerven passerar emellan, men ytterligare disektion av nerven genom den vanligtvis förtjockade muskelfascian har inte sällan visat sig vara nödvändig. lndikationen för sådan kirurgi bygger uteslutande på den kliniska undersökningen, då förutsättning förefaller saknas för tillförlitlig elektrofysiologisk eller radiologisk diagnostik. Kroniskt lgnpartmentsvndrom kan hypotetiskt uppstå i varje av fascia omsluten skelettmuskel, och så som påvisats av docent Carl-Göran Hagen är m. trapezius i detta avseende inte ett undantag. Enligt personlig kommunikation från professor Sebastian Reiz har även denne i kliniska undersökningar bekräftat - om än inte publicerat - docent Hagerts observationer. Ytterligare fynd till stöd för förekomst av kroniskt kompartmentsyndrom vid trapeziusmyalgi, har publicerats av bland andra professor Sven-Erik Larsson. Kroniskt kompartmentsyndrom diagnostiseras vanligtvis och med en hög grad av säkerhet på basis av anamnes och klinisk undersökning inklusive diagnostisk blockad med lokalanestesimedel för kirurgisk behandling av kroniskt

6 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 6(30) kompartmentsyndrom. Behandlingen är kirurgiskt ett i tekniskt avseende i princip okomplicerat ingrepp som innebär att den smärtande muskelns fascia delas. Med avseende på m. trapezius kompliceras åtgärden av de speciella anatomiska förhållanden som beskrivits ovan. Det visar sig nämligen i praktiken omöjligt att preoperativt fastställa hur många eller vilka segment av muskeln som vid belastning kan generera smärta, eller hur situationen förändras parallellt med den ökade rörlighet som vanligtvis inträffar under pågående ingrepp (se tidigare översänt videoclip Heidi för illustration). Det torde kunna accepteras som en generell sanning att all framgångsrik kirurgisk behandling förutsätter korrekt indikation och ett tekniskt adekvat utförande. Då laboratorieundersökningar (neurofysiologi, radiologi, etc.) inte erbjuder vävnadsspecifik diagnostik, vilket exempelvis är fallet hos det stora flertalet av patienter med paraplydiagnosen WAD, är klinisk dialog och fysikalisk undersökning av avgörande betydelse. Patientens beskrivning av symtomens uppkomst, deras karaktär och utbredning, provocerande manövrer i syfte att framkalla eller förstärka symptom, och selektiv blockad med lokalbedövningsmedel bidrar till att säkerställa en smärtgenerators anatomiska belägenhet. Att basera indikationen för kirurgiska ingrepp på anamnes/provokation/diagnostisk blockad är vedertagen rutin i vårt land och internationell medicin. I det stora flertalet av kirurgiska ingrepp jag utfört i syfte att åtgärda kronisk smärta, exempelvis till följd av pisksnärtsvåld, har dialogen kirurg-patient utsträckts från undersökningsrum till operationssal. Inte heller detta förhållningssättet är på något vis unikt - exempelvis genomförs kritiska moment av vissa intrakraniella ingrepp vanligtvis på vaken patient, liksom s.k. ruckning av ryggkotor som förekommer på mer än en institution i vårt land. När sådana rutiner tillämpas sker så med det uppenbara syftet att optimera den diagnostiska säkerheten inte bara före, men även under ingreppet. Enligt de rutiner jag har valt att tillämpa enas kirurg och patient om att eventuell smärtupplevelse under ingreppet inte får tillåtas överstiga smärtan under en vanlig besvärlig dag. Operationen utförs alltså vanligtvis med patienten omväxlande sovande och vaken, och avslutas på patientens begäran. Förfaringssättet är nödvändigt av flera skäl, bland annat de anatomiska förhållanden hos m. trapezius och annan muskulatur som medför att det i praktiken är omöjligt att preoperativt fastställa i vilken omfattning fascia måste delas eller avlägsnas för smärtlindring och för att återställa ett tillfredställande rörelseomfång i exempelvis nacke eller skuldra. Självklart skulle ingreppen i sin helhet kunna utföras under full narkos, men endast till priset av minskade förutsättningar till framgång. _a. Av mitt tidigare översända CV framgår att kirurgiska principer och utfall av kirurgi har redovisats ur olika synvinklar i fyra artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter efter peer-review. Vidare framgår av mitt CV det antal av studier som efter peer-review har accepterats för presentation vid intemationella vetenskapliga möten och sammankomster. Diagnoserna kompressions- /entrapmentneuropati och kroniskt kompartmentsyndrom är välkända och accepterade, och den kirurgiska åtgärd som rekommenderas vid respektive tillstånd kan inte betraktas som annat än kirurgisk standard. Mitt CV, med

7 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 7(30) markering av publicerade vetenskapliga artiklar respektive posters/föredrag som med referens till sådan kirurgi som nu är föremål för Socialstyrelsens granskning har presenterats vid vetenskapliga möten och kongresser efter peer review, bifogas. Jag vill hävda att den relativt omfattande kliniska erfarenhet jag kortfattat har redovisat ovan, som med ringa variation har utförts rutinmässigt vid två svenska universitetssjukhus, som har stötts aktivt av två akademiska institutioner i USA, och som rutinmässigt har accepterats av amerikanska sjukförsäkringsbolag, kan betecknas som beprövad. Flertalet av de svenska patienter som under närmare tio år sökte och erhöll vård vid UNMC för kroniska smärttillstånd tvingades själva bestrida samtliga därmed förenade kostnader. Emellertid gäller detta inte samtliga fall. I vardera ett eller flera fall från bland annat Västerbotten, Halland, Västmanland, Kalmar och Skåne, ersattes nämligen patienter av landsting eller försäkringskassa för resa, uppehälle och vård i USA. En majoritet av dessa fall gällde patienter från Skåne, som av sitt landsting ersattes för uppskattningsvis 40 operationer. Ett tiotal inom den gruppen hade dessutom rekryterats att delta i vad som inför patienter, press och radio presenterades som ett prospektivt forskningsprojekt initierat av Landstinget och administrerat av Neurokirurgiska Kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund. Det framstår som mindre sannolikt att så många patienter skulle ha givits möjlighet att för allmänna medel genomgå den aktuella kirurgiska åtgärden om minsta misstanke hade förelegat att vården förrnedlades i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. En fråga är då om de ingrepp som kommit flera hundra patienter från Sverige till del vid UNMC, och därutöver ett mindre antal vid Norrlands Universitetssjukhus, Falu Lasarett och Addoc Hospital, är mer i avsaknad av stöd från vetenskap och beprövad erfarenhet än många kirurgiska eller andra behandlingsmetoder som regelbundet tillämpas i Sverige och västvärlden i stort. Svaret på den frågan är nekande, och jag hänvisar till uppgifter som redovisats av bland andra SBU och The Oxford Institute for Evidence Based Medicine. Med avseende på kronisk nacksmärta är exempelvis stödet svagt eller obefintligt för sådana konservativa behandlingsmetoder inklusive injektionsterapi som har omvittnas av praktiskt taget samtliga patienter från Sverige som opererats vid UNMC. Listan på exempel i andra sammanhang kan, om så skulle påfordras, göras mycket lång. Jag väljer emellertid att utöver den kritiska rapport avseende knäartroskopi vid svenska sjukhus som nyligen utgick från Socialstyrelsen, endast nämna att vetenskapligt evidens saknas för att så omfattande ingrepp som replantation av enstaka amputerade fingrar skulle resultera i minskat funktionellt handikapp (förutom den kosmetiska vinst som kan tänkas uppnås genom sådan kirurgi), att inget eller ringa vetenskapligt evidens finns för de omfattande steloperationer i halsryggen som i närtid har utförts vid mer än ett sjukhus i Sverige, samt att ingrepp starkt påminnande om dem som nu är föremål för Socialstyrelsens granskning synes ha utförts vid Lunds Universitetssjukhus före igångsättning av den av Socialdepartementet finansierade studien av triggerpunktskirurgi. Som ett led i de fast etablerade rutinerna vid UNMC har varje patient inför kirurgi för kronisk smärta ( triggerpunktskirurgi ) följts prospektivt under upp till ett år med SF-36 och (i samtliga fall då ingreppet avsett nack-, rygg-,

8 Inspektionen för vård och omsorg Dnr 9.4.l-47308/20l2 8(30) eller skulderrelaterad smärta) mätning av rörelseomfång med 3D Computerized Motion Analysis respektive inklinometri. Därutöver utfördes inom ramarna för ett separat forskningsprojekt pre- och postoperativ bestämning av tröskelvärden för ljusutlöst smärta (fotofobi) hos cirka 40 patienter. Svaret på frågan om risk för behandlingsskada kan föreligga, är givetvis ja - ingen kirurgisk eller annan behandling är fri från risk. Av större betydelse är vilken risk den patient utsätter sig för som genomgår en viss behandling. En mycket noggrann genomgång av riskförhållanden görs utan undantag och vid minst ett tillfälle med varje patient inför beslut om kirurgi ( triggerpunktskirurgi ) som jag i princip skulle vara villig att utföra. Att felaktig information med avseende på risk och förväntat utfall har kommit att spridas i olika sammanhang via media är ett olyckligt faktum, som icke desto mindre ligger utanför min kontroll.varje patient som tillsammans med mig diskuterar en kirurgisk åtgärd, oavsett indikation eller ingreppets art, informeras undantagslöst om alternativa åtgärder och inbördes risk för varje. Med avseende på operationer som svenska patienter har genomgått vid UNMC ( triggerpunktskirurgi ), uppskattas och beskrivs risk på följande sätt och mot bakgrund av gjorda erfarenheter: 0 I cirka två procent av fallen medför behandlingen signifikant ökande besvär i någon form och utsträckning, vanligtvis smärta (en patient utvecklade av okänd anledning efter en med avseende på nackens rörlighet mycket framgångsrik operation svår och så vitt jag vet bestående yrsel). 0 I cirka 10 procent av fallen medför behandlingen ingen ökad eller minskad total besvärsgrad. 0 I cirka 85 procent av fallen uppger patienterna klart minskade besvär. I motsats till exempelvis segmentell stelläggning i ryggraden eller öppna bukingrepp, bedöms risken för utveckling av sena komplikationer vara försumbar. Risken för behandlingskrävande sårkomplikation inklusive infektion, uppskattas understiga l procent. Sammanfattningsvis representerar de ingrepp som nu är föremål för Socialstyrelsens bedömning en tillämpning av allmänt vedertagna principer för kirurgisk behandling av kompressions- eller entrapmentneuropati respektive kroniskt kompartmentsyndrom. Den kliniska diagnostik som legat till grund för beslut om behandling avviker inte från några normer som idag existerar och tillämpas inom svensk sjukvård. Inga patienter har accepterats för kirurgi ( triggerpunktskirurgi ) annat än under förutsättning att dom tidigare har genomgått utredning som så långt möjligt är har uteslutit skada på ryggraden eller dess stödj evävnader, samt att besked tidigare har givits med innebörd att potentiellt framgångsrik behandling utöver vad som redan tidigare har provats inte kan erbjudas. Inga patienter har heller accepterats med mindre än att deras tillstånd har kunnat uppfattas som kroniskt och på grund av smärta gravt handikappande.

9 Inspektionen för vård och omsorg Dnr 9.4.l /2012 9(30) N-ÅN har i november och december 2012 uppgett att han har upphört att utföra sådana operationer som är under granskning i ärendet. Detta har bekräftats av N-ÅN på möte med IVO den 2 april N-ÄN har den 3 december 2012 inkommit med en skrivelse samt ett USB-minne med foton, videoclip som beskriver den kirurgi som är under utredning i ärendet och som han utfört på 5 patienter i USA. Carl-Göran Hagert, docent och f.d. överläkare och chef för Handsektionen vid Ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund har i skrivelse inkommen till Socialstyrelsen den 6 december 2012 yttrat sig i ärendet och uppger bl.a. följ ande. Som konsult vid Neurokirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund hade han tillfälle att vara med i undersökningen av 2 fall före dessa sändes till USA för operation av N-ÅN och likaså vid kontroll ett par månader efter operationen. Förutom att patienterna rapporterade en markant subjektiv förbättring i form av reducerad smärta uppgav de sig också ha fått en mycket förbättrad rörlighet i halsryggen. Det sistnämnda kunde de objektivt verifiera eftersom de undersökt rörligheten före operationen liksom efter densamma. Det han vill framhålla är att N-ÅN i fallen endast löst mjukvävnad varvid den före operationen kraftigt inskränkta rörligheten nännast normaliserats. N-ÅN nämner i sitt yttrande om friläggning av N.occipitalis major. Vid Neurokirurgiska kliniken i Lund har man utfört detta ingrepp på en serie patienter med resttillstånd efter whiplashskada. Carl-Göran Hagert har också inkommit med en sammanställning av den studie han genomfört av en till sitt urval helt konsekutiv serie fall N-ÅN opererat för resttillstånd efter whiplashskada, Uppföljning av 19 konsekutiva fall efter triggerpunktkirurgi Uppföljningen gjordes av Carl-Göran Hagert av 19 svenska patienter som genomgått en operativ behandling av N-ÅN i Omaha, USA p. g.a. ett dittills helt terapiresistent resttillstånd. Av sammanställningen framgår bl.a. att det gjordes tre uppföljningar under Någon kontakt mellan honom och N- ÅN har inte skett under uppföljningstiden. Det förligger inte s.k. bias. Den uppföljning som skett ger inget belägg för att något fall skulle blivit försämrat av gjord operation. Det har istället visat sig att de av N- ÅN gjorda ingreppen givit en bestående förbättring utan tecken på försämring övertid. Carl-Göran Hagert har vidare bifogat en studie publiceradi en artikel i Acta Orthop Scand 1990:61 (3): , Hyperpressure in the trapezius muscle associated with fibrosis. N-ÅN har i e-post daterad den 12 februari 2013 uppgett att hans dator kraschade i ett åskväder vilket åstadkom sådana skador på hårddisken att ingen information gick att rädda. Han måste försöka rekonstruera vissa centrala delar av vad som gått förlorat. Dit hör inte bara journaluppgifter från Addoc. Han bifogar faktura från JCS Solutions/Jeske's Computer Service, Santa Clarita.

10 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (30) N-ÅN har i telefonsamtal med Socialstyrelsen den 21 februari 2013 uppgett att joumalhandlingama avseende de patienter han opererade på Addoc Hospital fanns på den hårddisk som förstördes vid ett blixtnedslag i USA. Det går inte att reparera hårddisken. Han har inte något back-up system. Han skrev bl.a. operationsberättelser. Dessa är standardiserade och han ska försöka rekonstruera några av dessa. Obehöriga har inte kunnat ta del av j oumalhandlingama som fanns på datorn. Det som hände hårddisken var en katastrof. operat- N-ÅN har i mars 2013 inkommit med ett antal rekonstruerade ionsberättelser gällande behandlingarna vid Addoc Hospital. Socialstyrelsen har den 8april 2013 genom enheten för kunskapsöversikter gjort en ny uppdatering genom litteratursökning av kirurgisk metod vid Whiplash. Slutsatsen blev att ingen ny forskning kunde återfinnas som ändrar de tidigare slutsatserna vilket innebär att det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekter av s.k. triggerpunktskirurgi är otillräckligt. Otillräckli gt innebär i detta fall att det vetenskapliga underlaget är bristfälligt för denna metod. N-ÅN har i yttrande daterat den 3 maj 2013 uppgett bl.a. följande. Jag har tagit del av Socialstyrelsens uppdatering från den 8 april. Det står klart att en viss del av alla rutinmässigt utförda åtgärder inom svensk och internationell sjukvård är evidensbaserade medan andra helt saknar vetenskapligt stöd. Likaså förekommer att kirurgisk och annan vård rutinmässigt förmedlas i direkt strid med den kunskap som står att hämta i vetenskaplig litteratur. Exempelvis tolereras i Sverige många tusen knäartroskopier årligen trots belagd avsaknad av terapeutiskt eller diagnostiskt värde. Patienter som han opererat under diagnosen kroniskt whiplashsyndrom har med ytterst få undantag beskrivit ett mångårigt lidande av behandlingsresistent smärta. Ett krav från min sida har genomgående varit att patienter från Sverige, för att komma i fråga för kirurgi vid UNMC, ska ha tidigare förklarats färdigutredda i hemlandet, ha erbjudits och genomgått adekvat konservativ behandling utan tillfredsställande resultat, ha tidigare bedömts av minst en specialist i neurologi, ortopedi eller neurokirurgi, samt under minst ett år ha befunnit sig i ett steady state utan förbättring. De av mig utförda ingrepp som granskas består av två delkomponenter: (l) perifer nervdekompression i syfte att åtgärda kompressions eller entrapmentneuropati och (2) fasciotomi för kroniskt kompartmentsyndrom. Trots detta insisterar Socialstyrelsens kunskapsavdelning på att uttala sig om något annat nämligen det man kallar min metod. Jag är själv omedveten om vad som i tekniska och anatomiska termer skiljer ingrepp som utförts av mig från motsvarande åtgärder när dom rutinmässigt utförs på annat håll i Sverige. Varför sådana åtgärder som perifer nervdekompression eller fasciotomi saknar vetenskapligt stöd när dom utförs av mig men är lege artis när dom utförs av andra är oklart. Kunskapsavdelningens utredning har inte omfattat de ingrepp jag har utfört. Jag hävdar med bestämdhet att det finns betryggande evidens för att de operationer som jag utfört och den metod som

11 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 l 1(30) nu granskas representerar effektiv terapi för vissa patienter med kronisk whiplash där tid och annan behandling har fallerat. Hur kan någon föreställa sig att ett halvt dussin landsting skulle för ett fyrtiotal patienter bekosta resa, uppehälle och vård vid UNMC om man inte ansett vården möta svensk standard, och om man inte i ljuset av tidigare erfarenhet funnit goda förutsättningar till effektiv hjälp? Varför skulle en och samma försäkringskassa sända patienter vid tre olika tillfällen till UNMC för kirurgi om man inte funnit sig ha belägg för att åtgärden är förenad med möjlighet till återgång i arbete? Varför avsatte Landstinget i Skåne 1,5 miljoner kronor för tio patienter som undersöktes preoperativt vid neurokirurgiska kliniken i Lund och därefter följdes under minst ett år efter operation vid UNMC om effektiv vård hade kunnat erbjudas i Sverige eller om man inte ansett att åtgärden mötte kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. N-ÅN har i e-post den 24 maj 2013 bl.a. uppgett följande. Någon klar definition av vad som krävs för att erfarenhet ska anses beprövad förefaller inte finnas. Ingenting har emellertid hittills framkommit som talar för att någon vikt fästs vid det faktum att jag under mer än två decennier har utfört ett antal som kan uppskattas till i storleksordningen två tusen ingrepp för patienter med kroniska besvär efter whiplashvåld. Pre- och postoperativa data som insamlats och bearbetats under kontrollerade former har redovisats vid vetenskapliga möten eller publicerats i vetenskapliga tidsskrifter efter peer review. Till Socialstyrelsen har också inkommit ett antal berättelser från patienter som opererats av mig. Dessa erfarenheter är obestridligen långt mer omfattande än användandet av s.k. haloväst som metod att fastställa indikationen för craniocervikal stelläggning hos patienter med kronisk nacksmärta utan positiva radiologiska fynd. Utredare Gunnar Bergström vid Socialstyrelsens kunskapsavdelning har fått ta del av Nils-Åke Nyströms synpunkter på litteratursökningen av den 8 april 2013 och har i e-post den 27 maj 2013 uppgett bl.a. följ ande. Den metod Socialstyrelsen använder är den s.k. GRADE-modellen för evidensgradering. När det vetenskapliga underlaget beskrivs som otillräckligt innebär det att det inte går att säga något säkert om effekter av den kirurgi som utvärderats. Det innebär att det kan finnas effekter (både positiva och negativa) men att det vetenskapliga underlaget är för begränsat för att kunna uttala sig om detta. De studier som N-ÅN hänvisar till är observationsstudier utan jämförelsegrupp (med något undantag). En studie har också en jämförelsegrupp (den amerikanska allmänheten). Dessa har bedömts i Socialstyrelsens rapport från Några har publicerats senare. Utifrån Socialstyrelsens ovan nämnda rapport från 2007 beslutade regeringen den 14 juni 2007 att uppdra åt Socialstyrelsen att fördela medel för vetenskapliga studier i Sverige bl.a. av triggerpunktkirurgi vid diagnostiserade långvariga besvär efter whiplashvåld. Neurokirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund erhöll 2009 medel från Soci-

12 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (30) alstyrelsen för att bedriva vetenskapliga studier kring whiplashskador. Enligt uppgift från Neurokirurgiska kliniken till Socialstyrelsen i februari 2013 beräknas forskningsproj ektet vara avslutat om några år. Landstinget i Skåne län sände patienter till Omaha i USA för operation av N-ÄN enligt den s.k. triggerpunktskirurgin. Patienterna ska ha undersökts vid Neurokirurgiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus före avresa samt under minst ett år efter det att N-ÄN opererat patientema. Klinikchef Ola Nilsson vid Neurokirurgiska kliniken har den 13 november 2013 inkommit med journalkopior på uppföljningen av de nio patienter som sändes till Omaha. Han uppger vidare att uppgifter om den preoperativa bedömningen finns på Regionarkivet i Lund. Någon sammanfattande rapport eller sammanställning av uppgifter har inte gjorts. Socialstyrelsen och senare lvo har i ärendet begärt utlåtande från Socialstyrelsens vetenskapliga råd i ortopedi professor Olle Nilsson. I undertecknad j ävsdeklaration anser han att det inte finns något som kan medföra att hans opartiskhet kan ifrågasättas. lvo har i beslut funnit att det inte förelåg hinder for Olle Nilsson att utföra uppdraget som vetenskapligt råd. Samtliga handlingar i ärendet har skickats till Olle Nilsson för bedömning. Socialstyrelsens vetenskapliga råd Olle Nilsson har i utlåtande den 22 augusti 2013 uppgett bl.a. följande. Socialstyrelsen har begärt bedömning av om handläggningen i de nio ovan angivna behandlingarna vid Addoc Hospital har skett i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Underlaget är så ofullständigt att det ej tillåter någon samlad bedömning. Socialstyrelsen har genomfört två granskningar av kirurgisk behandling vid långvariga besvär efter whiplashvåld 'Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgisk behandling vid långvariga besvär efter whiplashvåld' (Artikelnummer ) och "Uppdatering av slutsatser från tidigare rapport om radiologiska och kirurgiska metoder vid whiplash Efter dessa genomgångar konstateras att det inte finns vetenskapligt stöd för kirurgisk behandling av långvariga besvär efter whiplashvåld och att det inte finns vetenskaplig dokumentation publicerad avseende triggerpunktskirurgi. Åke Nyström har i en omfattande korrespondens framhållit att det åtgärder han genomför främst utgörs av nervfriläggningar och fasciectomier. Som stöd for dessa åtgärder åberopas främst tvâ arbeten som ger visst underlag for att besvär i vissa fall kan utgå från trapeziusmuskeln (Hagert & Christensson, Acta Orthopaedica 1990:61;263, Larsson et al Pain 1994;57; 173) men dessa studier omfattar små patientmaterial utan adekvata jämforelsegrupper. Den refererade studien av Hagert och Christenson har gjorts på en grupp patienter med "symtomatic trapezius muscles". Det anges i publikationen att patienterna haft långvariga besvär (fyra månader till flera år), flertalet var kvinnor och en majoritet

13 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 l3(30) (15/25) var "housewives". Gruppen definieras i övrigt inte, men det framkommer inte att besvären skulle ha orsakats av trauma. Den refererade studien av Larsson och medarbetare berör främst blodflödet i muskulaturen under statisk belastning och har begränsat värde för den aktuella frågeställningen. Ovan angivna studier kan således inte användas som stöd för den aktuella behandlingsmetoden med undantag av att studierna visar att det är möjligt att mäta muskeltryck och cirkulation i diagnostiskt syfte. Därutöver redovisas ett antal studier av Åke Nyström och medarbetare. Undertecknad delar den bedömning som gjorts av Socialstyrelsens enhet för kunskapsöversikter att de opublicerade studierna ej kan ligga till grund för bestämning av evidens samt att det saknas vetenskapligt stöd för kirurgisk behandling för långvariga besvär efter whiplashvåld. Kompartmensyndrom i trapeziusmuskulaturen är en diagnos som för nuvarande saknar vetenskapligt stöd -även om man således hos en grupp patienter med kroniska besvär funnit ökade intramuskulära tryck. Det föreligger varken diagnostiska kriterier eller behandlingsresultat som validerats i vetenskapliga studier av god kvalitet. De få studier som föreligger (och bland annat bifogats utredningen i manuskriptforrn) avser små serier med patienter med oklara urvalskriterier och oftast utan jämförande grupper. Skulle misstanke om detta tillstånd föreligga så borde detta utredas extensivt t.ex. med muskeltrycksmätning, neurofysiologisk utredning eller MR för att skapa en vetenskaplig grund för en eventuell behandlingsstudie. Vid en utvidgad litteratursökning framkommer ej nytillkomna studier som kan verifiera denna diagnos. Efter genomgång av befintligt underlag inkluderande det underlag som bifogats det aktuella ärendet liksom en förnyad litteratursökning delar undertecknad den av Socialstyrelsen redovisade bedömningen att det inte finns vetenskapligt stöd för att kirurgisk behandling (fasciectomi, myotomi och/eller nervfriläggningar i halsrygg/skuldror) är verkningsfulla och säkra behandlingsmetoder vid långvariga smärttillstånd i huvud, halsrygg och skuldror. Mot bakgrund av vad som ovan anförts kan kritik riktas mot journalföringen även med hänsyn till att journalunderlaget skadats vid ett blixtnedslag. Det borde ha varit möjligt att med utgångspunkt från administrativa system skapa ett tillförlitligare underlag för vilka patienter som behandlats. Den kan också ifrågasättas om hanteringen av patientj oumalerna följ er föreskrifterna för journalhantering. Som angetts ovan föreligger det stora svårigheter att göra en bedömning av genomförd utredning och behandling på grund av det bristfälliga journalunderlaget. Trots avsaknaden av systematisk uppföljning framgår det att två av de aktuella patienterna drabbats av allvarliga komplikationer som krävt sjukhusvård respektive akutremiss till neurologspecialist. Med tanke på den relativt begränsade patientgruppen innebär detta en hög komplikationsfrekvens. N-ÅN har i yttrande den 16 november 2013 uppgett bl.a. följande. Av professor Nilssons yttrande framgår inte att han sökt utvärdera innebörden av det pre- och postoperativa bildmaterial inklusive videoclip som jag insänt till Socialstyrelsen som illustration till beskrivningar i text av operationsmetod och de resultat som kunnat uppnås. De avbildade patienterna har lämnat med-

14 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 l4(30) givande till publicering. Den framförda uppfattningen att jag skulle ha gjort mig skyldig till bristfällig joumalföring är ett ogrundat antagande som inte bygger på fakta. Min journalföring är och har varit noggrann och systematisk. Det datahaveri som resulterade i förlust av all dokumentation från privat konsultation och kirurgi i Sverige var katastrofal. Jag beklagar uraktlåtenheten att skydda viktig information genom back-up. Det finns inte något stöd i lagtexten att det är en kriminell handling att transportera känsliga personuppgifter till ett annat land. Professor Nilsson avvisar de kriterier för kirurgi som han regelmässigt följt inför ställningstagande till eventuell kirurgi utan att i detalj redovisa sina skäl för underkännandet. Det bör noteras att professon Nilsson i sin kritik mot att patienter genomgått fasciectomi under diagnosen kroniskt kompartmentsyndrom utan föregående laboratorieutredning sätter en egen standard för svensk sjukvård. Svensk utbildningslitteratur klargör att diagnostik av kroniskt kompartmentsyndrom i praktiskt sjukvårdsarbete baseras på anamnes och kliniska fynd, samt att behandling för tillståndet är kirurgiskt. Professor Nilsson har uppgett en relativ hög frekvens av allvarliga komplikationer till de ingrepp som är föremål för granskning. Någon allvarlig komplikation har inte inträffat i samband med kirurgiska ingrepp jag utfört vid Addoc Hospital. En patient utvecklade på operationsdagens kväll ett migränanfall. Professor Nilssons rubricering av en enstaka episod av migrän hos en patient med kroniskt invaliserande huvudvärk kan inte uppfattas som uttryck för objektivitet i granskningen. Patienten har själv beskrivit att hon sedan det av mig utförda ingreppet har upplevt en i det närmaste total frihet från den kroniska, invalidiserande huvudvärk hon dittills lidit av. En patient utvecklade efter kirurgi ett hematom som efter omhändertagande på hemortslasarettet dränerades kirurgiskt. Att beskriva komplikationen som annat än lindrig måste uppfattas som en överdrift såväl genom den relativt vanliga förekomsten av en subkutan blodansamling och dränering av sådan efter kirurgi, som i ljuset av att patienten inte lidit någon bestående men. N-ÅN har under utredningen uppgett att han vill åberopa yttrande från Professor Michael Freeman, Oregon Health & Science University, Portland. Professor Freeman har enligt N-ÅN en omfattande vetenskaplig produktion som avspeglar ett brett kunnande inom det kliniska område som berörs av Socialstyrelsens pågående granskning. Han har vid ett mycket stort antal rättsliga förhandlingar i USA kallats som expertvittne i samband med ärenden avseende kroniska smärttillstånd efter trauma, inklusive kronisk Whiplash och har bl.a. varit editor för den indexerade vetenskapliga tidskriften Journal of Whiplash Trauma. Professor Freeman är affilierad med de rättsmedicinska institutionerna vid universiteten i Aarhus och Umeå och har odiskutabelt hög expertis med avseende på vetenskap som berör det kroniska whiplashsyndromets klinik, patofysiologi och behandling och är villig att presentera en analys av det vetenskapli ga stöd som finns för N-ÅN:s kirurgiska rutiner i förhållande till den evidensbas som är allmänt accepterad för andra i Sverige etablerade åtgärder vid kronisk Whiplash.

15 Inspektionen för vård och omsorg Dnr 9.4.l / (30) N-ÅN hänvisar i ovan nämnda yttrande till en skrivelse från Professor Michael Freeman daterad den 16 november Sammantaget är Michael Freemans slutsats: In fact, the evidence presented by Dr. Nyström of his experience with efficacy and safety in his operated patient population fulfills the criteria for Level 4 (out of 5) evidence based on the application of a universally accepted scale for evidence-based medical practice, and equates with a passing grade of C for quality of evidence (University of Oxford s Centre for Evidence Based Medicine)....As a result of my review, I conclude that a systematic analysis of the evidence basis for the surgical procedures described practiced by Dr. Åke Nyström warrant a passing grade, and that the practice easily passes scrutiny under the less stringent standard of what is science-based, and in accordance with time-tested experience. The evidence indicates that the operation can be performed in a safe and effective manner. Further, I find that no generally used scientific or medical standard were applied by Prof. Nilsson in his analysis of the evidence in this matter; his conclusions were a series of assertions without a foundation in a systematic approach. As such, Prof. Nilsson 's comments regarding the propriety or evidence basis for Dr. Nyström's practices are unreliable and ultimately incorrect when compared with the results of a systematic evaluation of the evidence. Vetenskapliga rådet Olle Nilsson har i kompletterande utlåtande daterat den 28 november 2013 uppgett bl.a. följande. Den kompletterande bedömningen har skett med anledning av nytillkommet underlag i form av skrivelse från N-ÅN daterad den 16 november 2013 och professor Michael Freeman samma datum, samt ett stort antal utdrag ur populärpress, dagspress, e-post samt journalutdrag från åtta patienter behandlade inom Region Skåne. Åke Nyström efterfrågar i nytillkommen skrivelse om undertecknad försökt utvärdera det pre- och postoperativa underlaget. Underlaget var dock så ofullständigt att det inte är möjligt att göra någon analys varken av vilken behandling som givits eller resultaten av behandlingen. Någon systematisk uppföljning av de patienter som behandlats vid Addoc Hospital föreligger heller inte, varken i tidigare eller nytillkommet underlag. N-ÅN anger i sin skrivelse att hans joumalföring alltid varit noggrann och systematisk. Att så skulle vara fallet framgår dock inte av bifogat underlag som således är så fragmentariskt och ofullständigt att någon bedömning inte är möjlig. Sammanfattningsvis är journalunderlaget som föreligger för bedömning mycket ofullständigt. Michael Freeman argumenterar i sin skrivelse för att det finns vetenskapligt stöd för den metod som Åke Nyström tillämpat -främst i form av studier som han själv publicerat ihop med N-ÅN. De studier som redovisas är dock små och selekterade fall studier, det vill säga studier utan kontrollgrupp och ofta utan en oberoende bedömning. Denna typ av studier som här har publicerats av en operatör eller dennes medarbetare saknar helt vetenskapligt värde för att bedöma säkerhet och nytta med en metod. Michael Freeman argumenterar vidare för att jag borde ha värderat även ickepublicerade studier i min analys. Att göra på det viset skulle innebära ett dras-

16 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (30) tiskt avsteg från den etablerade vetenskapliga processen. Den vetenskapliga publiceringsprocessen ses normalt sett som en viktig komponent i den kritiska granskningen av forskningsresultat. I vissa fall kan en myndighet (som i det exempel Michael Freeman anger FDA i USA) välja att inkludera även opublicerat material i granskningen av till exempel ett läkemedel, men vid granskningar av den art som här är aktuell och som avser evidens för en kirurgisk metod bör ett sådant förfarande inte ske. Har en studie som är avslutad sedan länge inte publicerats så finns som regel ett gott skäl till det -oftast bristande vetenskaplig kvalitet. De bifogade opublicerade studierna hade desssutom ett försöksupplägg tydande på en låg vetenskaplig kvalitet. N-ÅN och Michael Freeman riktar även kritik mot att undertecknad inte i detalj har redogjort för hur jag genomfört min litteratursökning. Litteratursökning har som brukligt i dessa sammanhang gjort mot de stora internationella databaserna för medicinsk litteratur som PubMed och Cochrane Library, med användning av olika sökalgoritmer med kombinationer av söktermer vilka innefattas i det aktuella problemornrådet såsom; Whiplash, Cervikal spine trauma, Compartment syndrom, Nerve dekompression etc. etc. sökningarna har gjorts av undertecknad men även av personal med specialkompetens inom området vid Uppsala universitet. Socialstyrelsen och SBU har genomfört två granskningar av kirurgisk behandling vid långvariga besvär efter whiplashvåld "Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgisk behandling vid långvariga besvär efter whiplashvåld" och "Uppdatering av slutsatser från tidigare rapport om radiologiska och kirurgiska metoder vid Whiplash " 201 l-l Efter dessa genomgångar konstateras att det inte finns vetenskapligt stöd för kirurgisk behandling av långvariga besvär efter whiplashvåld och att det inte finns vetenskaplig dokumentation publicerad avseende triggerpunktskirurgi. Nytillkommet underlag ger ytterligare stöd för denna slutsats eftersom det framgår att inte heller N-ÅN, Michael Freeman eller undertecknad har kunnat finna studier av godtagbar vetenskaplig kvalitet som stödjer värdet av kirurgisk behandling vid långvariga besvär efter whiplashskador. Efter genomgång av befintligt underlag inkluderande nytillkommet underlag som bifogats det aktuella ärendet delar undertecknad den av Socialstyrelsen redovisade bedömningen att det inte finns vetenskapligt stöd for att kirurgisk behandling är verkningsfull och säker behandlingsmetoder vid långvariga smärttillstånd i huvud, halsrygg och skuldror efter whiplashskador. Den förteckning av publikationer som biogas i nytillkommen skrivelse av Michael Freeman styrker således ovan angiven slutsats att det ej föreligger evidens för den angivna metoden eftersom inte heller Michael Freeman eller Åke Nyström kunnat finna studier av god vetenskaplig kvalitet. Michael Freeman förtecknar tre studier av Åke Nyström. Samtliga dessa studier är små fallstudier (med 30, 12 respektive 1 patienter) av selekterade patienter och utan kontrollgrupper. Dessa studier har inte en sådan vetenskaplig kvalitet att de kan anses utgöra stöd för den aktuella behandlingsmetoden. Som tidigare redovisats tillåter inte journalunderlaget någon samlad bedömning av den utredning och behandling som Åke Nyström utfört vid Addoc Hospital. Trots avsaknaden av systematisk uppföljning framgår det att två av de aktuella patienterna drabbats av allvarliga komplikationer vilket med tanke på den relativt begränsade patientgruppen innebär en hög komplikationsfrekvens. Journalföringen förefaller inte ha skett i enlighet med patientjoumallagen.

17 Inspektionen för vård och omsorg Dnr 9.4.l / (30) N-ÅN har i e-post daterad den 14januari 2014 uppgett b1.a.följande. Jag är orolig över valet av professor Olle Nilsson som medicinskt sakkunnig i ärendet. Jag kan inte finna belägg för att professor Nilsson skulle besitta omfattande egen erfarenhet från behandling av svåra, kroniska smärttillstånd efter Whiplash. Allvarligare är att professor Nilsson sedan åtminstone år 2008 uttalat sig om min person och praktik i kritiska ordalag utan närmare kännedom om hans behandlingsresultat eller de kirurgiska rutiner han under mer än 20 år tillämpat vid Norrlands Universitetssjukhus, University of Pittsburgh Medical Center samt University of Nebraska Medical Center. Uppgiften från professor Nilssons sida att vetenskapligt stöd skulle saknas för ingrepp han utfört och som nu är föremål för granskning stämmer inte. N-ÅN hänvisar till patienten AD som utvecklade ett invalidiserande smärttillstånd efter att ha utsatts för whiplashvåld. Hon erbjöds vid Karolinska sjukhuset som en diagnostisk åtgärd temporär immobilisering av nacken i s.k. Haloväst. Utfallet av denna ovaliderade metod bedömdes utgöra indikation för kirurgi varför AD opererades med stelläggning av fyra segment i nacken med katastrofalt resultat. Detta anmäldes till HSAN och bedömdes b1.a.på att indikationen för kirurgi byggde på en undersökningsmetod som aldrig har utvärderats eller ens beskrivits i vetenskaplig litteratur. Den diagnos som angavs gälla som skäl för kirurgi är omstridd och aldrig genom vetenskapliga studier belagd som förklaring till kronisk smärta efter Whiplash. Det utförda ingreppets eventuella värde som behandlingsmetod har aldrig bekräftats i någon vetenskaplig studie och vilka risker som på lång sikt är förenade med steloperation från skallbasen till den fjärde halskotan har aldrig klarlagts genom vetenskapliga studier. HSAN fann inget skäl till kritik av den preoperativa utredningsgången eller den värd AD fick vid Karolinska sjukhuset. Om IVO eller Socialstyrelsens vetenskapliga råd anser att striktare regler ska gälla för mig än för andra svenska kirurger, exempelvis operatören i fallet AD, är ett rimligt krav att detta motiveras i lagtext. AD återfick, i och med den operation hon genomgick i Omaha hos mig, en i allt väsentligt normal livskvalitet. Den påtagliga skillnaden i pre- /postoperativ funktion framgår av de videoclip jag översänt och det måste anses mer än anmärkningsvärt att professor Nilssons enda kommentar är ett ifrågasättande om dokumentationen med video gjorts med patientens godkännande. Min behandling är evidensbaserad enligt internationell standard på sätt som professor Michael Freeman uppgett. Om Socialstyrelsen och/eller professor Nilsson välj er att tillämpa andra normer än Oxford CEBM skulle han värdesätta ett klarläggande av vilken ranking som ska gälla i Sverige, med definition för var och en av däri ingående nivåer eller grander av vetenskaplig evidens. Professor Nilsson hävdar att kompressions- eller entrapmentneuropati inte ingår i det kroniska whiplashsyndromet och att den medicinska litteraturen inte ger något stöd för nervfriläggning/nervdekompression som potentiellt effektiv behandling vid vissa kroniska besvär efter whiplash. Jag vill inte ta ställning till om detta besked ska uppfattas som avsiktligt vilseledande eller okunskap eller enbart som ett uttryck för professor Nilssons privata uppfattning om vad som kan eller bör betraktas som vetenskap. Det är emellertid sedan länge belagt att ett causalt samband existerar mellan whiplashvåld och

18 Inspektionen för vård och omsorg Dnr /2012 l8(30) s.k. thoraxapertursyndrom, medan den exakta underliggande mekanismen förblir oklar. Tillståndet behandlas vanligtvis kirurgiskt - inklusive vid den institution professor Nilsson representerar - genom resektion av muskelvävnad (scalenectomi) och neurolys, eller genom resektion av (i allmänhet) det första revbenet. Professor Nilsson kan inte heller vara omedveten om att friläggning/dekompression av n. occipitalis major erbjuds vid dennes institution som rutinmässig - dvs. inte inom ramarna för en formell klinisk studie - kirurgisk åtgärd vid kronisk huvudvärk till följd av whiplash. Den medicinska litteraturen rymmer ytterligare exempel på fall av perifer nervpåverkan efter Whiplash, med symtom utgående från bland andra n. accessorius, n. thoracicus longus, och n. thoracodorsalis, och där nervfriläggning/dekompression har rapporterats leda till bestående besvärslindring. Kompartmentsyndrom kan, åtminstone i teorin, uppstå i varje av fascia omsluten muskel. Docent Carl- Göran Hagert har visat att kroniskt kompartmentsyndrom i trapeziusmuskeln förekommer som en klinisk realitet, och att kirurgisk behandling av tillståndet är förenad med förutsättningar till bestående symtomlindring. Professor Nilssons invändning att docent Hagert inte har redovisat resultat av kirurgi hos patienter vars besvär utlösts av whiplashvåld är ovidkommande, då vare sig diagnostik eller behandling påverkas av vilken orsak eller i vilken muskulatur som ett kroniskt kompartmentsyndrom har kommit att utvecklas. I likhet med professor Nilsson tillhålls jag att förmedla vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, och innebörden av detta begrepp har tidigare i ärendet diskuterats av professor Michael Freeman. Att det föreligger en omfattande samlad erfarenhet från den typ av kirurgi som nu är föremål för granskning torde för varje objektiv bedömare framstå som obestridligt. N-ÅN åberopar ett yttrande från Professor Michael Freeman daterat den l4 januari 2014 i vilket han yttrar sig över Olle Nilssons senaste yttrande. Vetenskapliga rådet Olle Nilsson har i kompletterande den 17 januari 2014 uppgett bl.a. följande. utlåtande daterat Den kompletterande bedömningen har skett med anledning av nytillkommet underlag i fonn av skrivelse från N-ÅN den l4 januari 2014 och professor Michael Freeman samma datum. Med anledning av de nytillkomna skrivelsema vill jag framhålla att jag inte har någon personlig åsikt om Åke Nyström. De bedömningar som jag genomfört i ovanstående ärenden har skett på uppdrag av Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) i min funktion som Vetenskapligt råd. Underlaget för bedömningarna har utgj orts av bifogat skriftligt underlag samt genomgång av den vetenskapliga litteraturen på området inklusive de genomgångar som gjorts av SBU och Socialstyrelsen. Värderingen av den vetenskapliga grunden för den aktuella verksamheten baseras således inte på någon personlig åsikt utan på genomgång av den vetenskapliga grunden enligt de allmänt accepterade kriterier för värdering av vetenskapliga studier som tillämpas av bland andra SBU och Cochrane Collaboration. Utfallet av dessa analyser är entydigt (se utfallet av Socialstyrelsens slutsats liksom SBUs slutsats) -det saknas evidens för kirurgisk behandling av patienter med

19 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (30) långvariga besvär efter whiplashskador. De av N-ÅN åberopade studierna uppfyller inte grundläggande krav för vetenskaplig kvalitet. Avseende kritiken mot journalföringen i de aktuella ärendena måste jag som medicinskt sakkunnig konstatera att det inte föreligger något bedömbart j ournalunderlag. Avseende verksamheten vid Addoc Hospital har det bifogats fragmentariska rekonstruktioner av journaler, en förteckning över behandlade patienter som ej överensstämmer med bifogade joumalfragment samt videoupptagningar som fönnodligen visar behandlade patienter men där det inte framgår vilka patienter som visas eller vid vilket skede av behandlingen inspelningen är gjord och därtill operationsbilder. N-ÅN har också i sin skrivelse riktat stark kritik mot min kompetens att göra bedömningar avseende vetenskap och beprövad erfarenhet i ryggkirurgiska sammanhang. Mina kvalifikationer är i korthet att jag är verksam som professor i ortopedi vid Uppsala universitet sedan 1991 och var före det traumatolgiskt inriktad ortoped på Karolinska sjukhuset. Jag har bedrivit forskning om ryggsjukdomar med ett flertal publikationer i vetenskapliga tidskrifter liksom forskningshandledning inom detta område. Jag har på olika sätt deltagit i initieringen av Whiplashkommissionen och i implementeringen av kommissionens arbete och har också haft uppdrag av Socialstyrelsens rättsliga råd avseende bedömning av whiplashskador. Jag har sedan 1996 varit förordnad som vetenskapligt råd till Socialstyrelsen och har i denna funktion genomfört ett stort antal bedömningar i olika ansvarsärenden, inte minst avseende behandling vid ryggsjukdomar och ryggskador. Jag är också kliniskt verksam och bedriver undervisning inom ortopedi för olika yrkesutbildningar. Jag hänvisar till mina tidigare redovisade bedömningar i ärendet. Nytillkommet underlag ändrar inte de tidigare utförda bedömningarna. N-ÅN har i yttrande daterat den 14 februari 2014 uppgett bl.a. följande. Jag har under mer än två decennier, inom ramarna för förordnanden vid Norrlands Universitetssjukhus och två akademiska institutioner i USA, rutinmässigt och med framgång behandlat patienter med svåra kroniska smärttillstånd efter pisksnärtsvåld mot nacken. Artiklar som beskriver de rutiner som tillämpats, och som efter peer review har publicerats i indexerad litteratur, erbjuder vetenskapligt evidens (Grad C, Oxford CEBM) för behandlingens effektivitet och säkerhet. Det vetenskapliga råd som utsetts att bedöma om jag bedrivit verksamhet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet har begränsat sin analys till negativa och i vissa fall nedsättande kommentarer, medan fakta till stöd för verksamheten genomgående har ignorerats. Professor Olle Nilsson beskriver sig själv som ryggkirurg. Med ryggkirurgi (eng. spine surgery ) avses i svensk praxis ingrepp som utförs med syfte att korrigera skada, sjukdom eller missbildning i kotpelaren. Vissa patienter med kroniska besvär efter whiplash företer röntgenologiska förändringar som motiverar ryggkirurgi, och jag utgår ifrån att professor Nilsson har omfattande erfarenhet av sådan problematik. Ryggkirurgi har emellertid aldrig ingått i min verksamhet. Jag har i princip endast accepterat patienter som efter klinisk och röntgenologisk utredning redan har frikänts från misstanke om skada på ryggraden eller dess stödjevävnader (ligament, mellankotsskivor), och där indikation för ryggkirurgi alltså har uteslutits. Av det skälet är professor Nilssons expertis med avseende på ryggkirurgi ovidkommande i det aktuella ärendet. Hans kritik av mina kri-

20 Inspektionen för vård och omsorg Dnr / (30) terier för att fastställa indikation för kirurgi är svårbegriplig, då den riktas mot en klinisk rutin som faller utanför hans egen expertis och därtill avser ingrepp av vilka han saknar egen erfarenhet. Det måste vidare betraktas som ytterligt anmärkningsvärt att professor Nilsson, i vetskap om att i princip varje av mig opererad patient (från Sverige) dessförinnan och efter ryggkirurgisk utredning som i vissa fall utförts vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala har förklarats icke behandlingsbar, inte berör innebörden av de operationsresultat som beskrivs av patienter som på egna initiativ har kontaktat Socialstyrelsen. Exemplen nedan illustrerar varför mina tidiga farhågor har kommit att ytterligare förstärkas under processens gång: I ett av Granskningsnämnden för Radio och TV skarpt kritiserat programinslag hävdade professor Nilsson att jag skulle ha själv sammanställt och utvärderat resultat av ingrepp jag utfört, och att publicerade data därför saknar trovärdighet. Förutom att sakuppgiften är direkt osann, så ger uttalandet bilden av en standard som i verkligheten inte tillämpas inom vare sig svensk eller internationell sjukvård. Den verksamhet jag bedrivit vid bl.a. Addoc Hospital har inte mindre omfattande vetenskapligt stöd än en stor del av svensk offentlig sjukvård. Att detta faktum inte beaktas i något av professor Nilssons tre yttranden är minst sagt anmärkningsvärt; 0 Professor Nilssons återkommande beskyllning om bristfällig journalföring är grundlös och bygger inte på fakta. Den rekonstruktion av ett antal joumalanteckningar som gjorts efter ett katastrofalt datahaveri är inkomplett av det skälet att jag i efterhand inte är beredd att dokumentera andra uppgifter än de jag med säkerhet kan dra mig till minnes. Att utifrån det förhållandet dra generella slutsatsatser om min journalföring är inte möjligt, och något sådant skulle heller inte ha gjorts av en objektiv bedömare; 0 Professor Michael Freeman har visat att det enligt internationell standard (Oxord CEBM) finns vetenskapligt stöd till Grad C för sådan behandling som är föremål för granskning. Då professor Nilsson ignorerar accepterade normer till förmån för en icke definierad standard för gradering av evidens, kan detta bara tolkas som uttryck för bias; 0 I syfte att illustrera behandlingsresultat och erbjuda en förklaringsmodell till det kliniska problemkomplex som legat till grund för ingrepp vid bl.a. Addoc Hospital, har jag överlämnat ett antal representativa videoupptagningar och fotografier. Den utstuderat ointresserade attityd som professor Nilsson intar gentemot det översända materialet kan svårligen uppfattas som uttryck för annat än bias; 0 Professor Nilsson bekräftar att det uppdrag han accepterat avser analys av vetenskap och beprövad erfarenhet för behandling som jag förmedlat vid bl.a. Addoc Hospital. Det är mot den bakgrunden häpnadsväckande att det vetenskapliga rådet inte ens i förbigående nämner en erfarenhet som spänner över 25 år, med uppskattningsvis tvåtusen ingrepp och mer än ett tusen patienter;

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården

En patientförsäkring för alla. patient skadas i vården En patientförsäkring för alla När en patient skadas i vården När en patient skadas i vården 1. Förklara vad som hänt 2. Lyssna på patientens upplevelse av skadan 3. Beklaga att patienten fått en skada

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Stockholm den 16 april 2013. Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm

Stockholm den 16 april 2013. Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm Stockholm den 16 april 2013 Justitieombudsmannen Box 16327 103 26 Stockholm Komplettering av anmälan med Dnr. 510-2013. Nu fråga om komplettering beträffande samtycken till att delta i TV-inspelningar

Läs mer

Högskolan i Borås Rektor

Högskolan i Borås Rektor Högskolan i Borås Rektor Juridiska avdelningen Åsa Kullgren Omtentamen i kognitionspsykologi Anmälan N N har anmält Högskolan i Borås och haft synpunkter på att en omtentamen flyttats till ett nytt datum

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun BESLUT inspektionenforvårdochomsorg Avdelning sydöst Cecilia Lobos Cecilia.Lobosgivo.se 2013-09-04 Dnr 8.1.2-30137/20131(5) Motala kommun Socialnämnden 591 86 Motala Ärendet Anmälan enligt lex Sarah enligt

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13

HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag.

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag. BESLUT 2016-04-22 Dnr 8.5-35689/2015-18 1(5) Avdelning öst Niklas Haglund niklas.haglund@ivo.se Vårdgivare Samariten Ambulans AB Hälso- och sjukvårdspersonal Leg. Sjuksköterskan NN Ärendet Tillsyn av Samariten

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet Handläggare: Gunilla Larsdotter PaN 2015-02-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-20 PaN V1303-0128359 Principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet En kvinna opererade sin fot för tredje gången, till följd

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala.

BESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala. BESLUT go/b-629-4010 Inspektionen förvårdochomsorg 2016-05-10 Dnr 8.5-16670/2015-2 1(5) Avdelning mitt Karin Dahlberg karin.dahlberg@ ivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala Vårdgivare

Läs mer

Tragiska dödsfall på Maria sjukhus

Tragiska dödsfall på Maria sjukhus Tragiska dödsfall på Maria sjukhus Augusti 1936 Fyra personer inkommer till Maria sjukhus med relativt banala åkommor. Efter behandling avled alla fyra inom en vecka Lex Maria Utredningar visade att

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Gör lex Maria vården säkrare?

Gör lex Maria vården säkrare? Gör lex Maria vården säkrare? En uppföljning av lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården i sydöstra Sverige Lex Maria ska, genom lärande och förändring, förstärka patientsäkerheten

Läs mer

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från: Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Remiss - förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria)

Remiss - förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (lex Maria) 2015-09-28 Dnr 2.8-19505/2015 1(1) Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Marie Hansson marie.hansson@ivo.se Enligt sändlista Remiss - förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Finns det hjälp att få?

Finns det hjälp att få? Arrangör: ProLitterA, Kumla Tel: 019 23 63 45 alt. 070 17 00 678 Hemsida: www.prolittera.se E-post: info@prolittera.se Brännpunkt Whiplash Foto: Helén Lindelöf Finns det hjälp att få? Seminarium i Örebro

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

SOSFS 2001:14 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Omskärelse av pojkar. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2001:14 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Omskärelse av pojkar. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2001:14 (M) och allmänna råd Omskärelse av pojkar Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. är bindande

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET

1. Bakgrund SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET SVERIGES LÄKARFÖRBUND ETIK- OCH ANSVARSRÅDET KONSULTATIONSLÄKARENS VERKSAMHET 1. Bakgrund Fram t.o.m. den 31 december 2010 hanterades anmälningar mot vårdpersonal från patienter och anhöriga av Hälso-

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Dir.

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Dir. Kommittédirektiv Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård Dir. 2016:45 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Sammanfattning

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Christer Wahlgren Amber Advokater Box 363 301 09 Halmstad MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?

Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets

Läs mer

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa: Inspektionen förvårdochomsorg Avdelning mitt karin.dahlberggivo.se BESLUT 2016-06-21 Dnr 8.5-16665/20151(4) Landstinget i Dalarna Centrala förvaltningen Box 712 791 29 Falun eq j1(,66-(i6-01//40 Vårdgivare

Läs mer

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet

Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Författningar, Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimation och patientsäkerhet Andy Wallman Farm Dr, Apotekare Att läsa lagen Försök första övergripande koncept Lär dig hitta i texten och förstå strukturen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för 76 Motionssvar. "Alternativ/Komplementärmedicin" (Lf) Bakgrund Gunvor G Ericson (mp) och Henrik Elmberg (c) lämnade 2001-10-30 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde samma dag.

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik Pernilla Grundström, Elisabeth Lindström, Cecilia Lundström, Agneta Pihlgren, Ineke Samson

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL

BESLUT. Föreläggande enligt 13 kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453), SoL /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-07-02 Dnr 8.7.1-21178/2015 1(5) Avdelning syd SvenLewin Sven.Lewin@ivo.se Vård- och omsorgsnämnden Båstads kommun 269 80 BÅSTAD Huvudman Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT

ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT ANALYSERANDE ÅRSRAPPORT 1. Bakgrund och syfte Ryggsjukdomar beräknas kosta den svenska staten 30 miljarder kr årligen och orsakar således förutom stort lidande för den enskilde patienten också en mycket

Läs mer

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag

Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Beslut Datum 2015-07-02 Diarienummer 3961/2014 Process 3.5.1 Sundsvalls kommun, stadsbyggnadskontoret 851 85 Sundsvall Tillsynsbeslut enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser 1.

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/11 2007 Curomed Utbildning AB 1 Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 9-18/11 2007 Kursgivare: Bo Freyschuss, MD, Överläkare,

Läs mer

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm

Ärendet. Beslut BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) +nspektionen forvårdochomsorg. Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm BESLUT +nspektionen forvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3484/20141(7) Avdelning mitt Cathrine Lauri cathrine.laurigivo.se Katrineholms kommun Socialnämnden 641 80 Katrineholm Ärendet Egeninitierad verksamhetstillsyn

Läs mer

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande. Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering 2013-11-06, rev. 2015-03-30 1(6) Linda Svensson 046-35 64 55 linda.svensson@lund.se Lex Sarah rutin för ansvarsfördelning och hantering Dnr VOO 2013/0191

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap. patientdatalagen Beslut Diarienr 2012-02-21 642-2011 Karolinska universitetssjukhuset Styrelsen Sjukhusledningen C 1 89 141 86 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) - Sammanhållen journalföring 6 kap.

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg: Meddelande om inspektion, dnr 8.5-12415/2015-3

Inspektionen för vård och omsorg: Meddelande om inspektion, dnr 8.5-12415/2015-3 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-05-27 Diarienummer SCN-2015-0183 Socialnämnden Inspektionen för vård och omsorg: Meddelande om inspektion, dnr 8.5-12415/2015-3 Förslag till beslut

Läs mer

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet 1/6 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03293 SAKEN Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande

Läs mer

Datum 2010-04-19 Dnr 0902202. Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden

Datum 2010-04-19 Dnr 0902202. Sjukvårdande behandling utomlands. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden föreslår Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Ulla Mårtensson 044-309 41 21 ulla.martensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-04-19 Dnr 0902202 1 (4) Sjukvårdande behandling utomlands Ordförandens förslag föreslår

Läs mer

Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar.

Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar. HFD 2013 ref 67 Fråga om mervärdesskatt vid utförande av estetiska operationer och behandlingar. Lagrum: 3 kap. 4 och 5 mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 132.1 b och c i direktiv 2006/112/EG PFC

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015 Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016

IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016 IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016 Övergripande statistik ÄRENDESLAG INKOMNA BESLUTADE UTREDDA VARAV KRTIKBESLUT 2014 6832 7559 4630 1503 2015 6198 8678 6102 1932 2016 (T1 & T2) 4717 4543 2644

Läs mer

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm.

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm. Revisionsrapport Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm Datum Dnr 2008-06-11 32-2008-0580 Genomförande av Kvalitetsmätning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Tullverket (TV) granskat

Läs mer

Mittuniversitetets åtgärder efter ett beslut av Överklagandenämnden för högskolan

Mittuniversitetets åtgärder efter ett beslut av Överklagandenämnden för högskolan BESLUT 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Lina Smed 08-563 085 36 lina.smed@uka.se Mittuniversitetet Rektor 851 70 Sundsvall Mittuniversitetets åtgärder efter ett beslut av Överklagandenämnden

Läs mer

Utredning av vårdskador

Utredning av vårdskador SOSFS 2015:12 (M) Föreskrifter och allmänna råd Utredning av vårdskador Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer STRUKTUR A Verksamheten:

Läs mer

Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt årssammanställning för 2010 SN-2011/32

Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt årssammanställning för 2010 SN-2011/32 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Rolf Samuelsson (MP) 2011-02-04 ordförande Till socialnämnden Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom vård och omsorg för period tre samt

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 14 maj 2009 KLAGANDE OCH MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Advokat Björn Gärde Björn Gärdes Advokatbyrå AB Box

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;

Läs mer