EXAMENSARBETE. Förebygga mobbning. Ett försök att förebygga mobbning hos elever i årskurs 1 genom vänskapsövningar PIA ULVEBRINK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Förebygga mobbning. Ett försök att förebygga mobbning hos elever i årskurs 1 genom vänskapsövningar PIA ULVEBRINK"

Transkript

1 2002:132 PED EXAMENSARBETE Förebygga mobbning Ett försök att förebygga mobbning hos elever i årskurs 1 genom vänskapsövningar PIA ULVEBRINK PEDAGOGUTBILDNINGARNA GRUNDSKOLLÄRARPROGRAMMET ÅK 1-7 HT 2002 Vetenskaplig handledare: Åke Forslund 2002:132 PED ISSN: ISRN: LTU - PED - EX / SE

2 Förebygga mobbning Ett försök att förebygga mobbning hos elever, i årskurs ett, genom vänskapsövningar Pia Ulvebrink INSTITUTIONEN FÖR LÄRARUTBILDNING Luleå tekniska universitet HT 2002 Vetenskaplig handledare: Åke Forslund

3 Förord Jag vill rikta ett riktigt stort tack till min praktikklass och mina två praktikhandledare. De gjorde det möjligt för mig att genomföra mitt utvecklingsarbete och min undersökning. Vidare så vill jag tacka min vetenskapliga handledare Åke Forslund för all hjälp under detta arbete. Ett alldeles speciellt varmt tack till Björn som räddade mitt examensarbete när hårddisken kraschade. Han hjälpte mig även med diagram, bilder och att lösa olika problem som dök upp där vid datorns tangentbord. Sist men inte minst ett stort tack till min familj som stöttat och uppmuntrat mig under den tid som detta examensarbete tog i anspråk. Tack till alla Er som på något sätt hjälpt mig. Luleå december 2002 Pia Ulvebrink

4 Abstrakt Syftet med min undersökning var att undersöka om man med hjälp av vänskapsövningar kunde förebygga mobbning. Undersökningen pågick under sju veckor i en årskurs ett på en mindre skola. Klassen bestod av elva elever i åldern sex till sju år. Under min sju veckor långa praktik genomförde jag de olika vänskapsövningarna under sammanlagt fyra veckor. För att få svar på mitt syfte tog jag två enkäter till min hjälp. De två enkäterna kompletterades med samtal och observationer i samband med vänskapsövningarna. De resultat som framkom av undersökningen visade på att vänskapsövningar mycket väl kan bidra till bättre kamratrelationer och ett bra klassrumsklimat. Detta kan i förlängningen innebära att man lyckas med att förebygga mobbning.

5 Innehållsförteckning Förord Abstrakt Innehåll Bakgrund... 1 Mobbning... 1 Vad är mobbning?... 1 Definitioner... 2 Orsaker... 3 Tecken som kan tyda på mobbning... 3 Identifiering av mobboffer i skolan... 4 Vem blir mobbad?... 4 Vem mobbar?... 5 Olika typer av mobbning... 6 Var sker mobbningen?... 6 Förankring i lagar och styrdokument... 6 Åtgärdsprogram mot mobbning... 8 Handlingsplaner mot mobbning... 9 Tillsammans... 9 Friends... 9 Mombus Barnombudsmän mot mobbning Österholmsmodellen Förebygga mobbning Regler Rastvakter och utemiljö Kompissamtal Vänskapsövningar Tidigare examensarbeten Syfte Metod Försökspersoner Bortfall Material Genomförande Tidsplan Resultat Enkätsammanställning Hur trivs du i skolan nu? Enkätredovisning Värdegrund Sammanställning av elevobservationer och samtal Diskussion Validitet Reliabilitet Resultatdiskussion Avslutande diskussion Fortsatt forskning Referenser Lästips Bilagor 1-6

6 1 Bakgrund Mobbning är ett växande problem i vårt samhälle. Trots att lagen numer är entydig all form av mobbning är förbjuden utsätts allt fler barn och ungdomar för hot och trakasserier i klassrum och på skolgårdar (Höistad, 1997). Enligt Barnens rätt i samhället, BRIS, (2001) var mobbning den vanligaste orsaken till att barn ringde dem, 20 % av samtalen handlade om detta. I november 2001 fick jag en broschyr från stiftelsen Friends som jobbar mot mobbning. I broschyren, Viktig information till dig som förälder kunde jag läsa: - varje dag mobbas minst barn - varje dag är det barn som mobbar - varje dag är det över en miljon barn som aktivt tittar på - vad gör ditt barn? Dessa skrämmande siffror gjorde att jag bestämde mig för att på något sätt arbeta mot mobbning. Både som förälder och blivande lärare kändes det angeläget och viktigt att skaffa sig mesta möjliga kunskap om mobbning. Kunskap om hur man upptäcker, tar itu med och om hur man kan förebygga mobbning. Enligt Sharp och Smith (1996) så finns det två ålderstoppar när det gäller att delta i mobbning, nämligen när barnen börjar skolan vid sju års ålder, och i övergången till högstadiet i 13 års-åldern. Eftersom det var i en årskurs ett som jag skulle göra min slutpraktik passade det bra att arbeta i klassen med att förebygga mobbning. Enligt Höistad (1997) måste skolan ta ställning mot all form av mobbning för att man effektivt skall kunna förhindra det. Att arbeta förebyggande är en förutsättning för allt lyckat mobbningsarbete. Det finns många olika sätt som man kan arbeta förebyggande på. I mitt utvecklingsarbete valde jag att först och främst använda mig av vänskapsövningar som gynnar bra kamratrelationer och ett positivt klassrumsklimat. Mobbning Vad är mobbning? Lagerman och Stenberg (1995) påpekar att konflikter mellan elever inte är mobbning. Konflikten kännetecknas av att de inblandade eleverna är relativt jämnstarka, i mobbning är samma person alltid i underläge. En viktig skillnad enligt Björk (1999) är att mobbning utgör en lång och plågsam process, medan konflikten oftast är mer kortvarig. En annan viktig skillnad är att mobbning riktas mot en enda person medan en konflikt för det mesta inbegriper många aktörer på båda sidor. Konflikt är alltså inte detsamma som mobbning, men kan eventuellt bli det ifall inget görs åt konflikten.

7 2 Definitioner Det finns flera olika definitioner på mobbning: Enligt Svenska Akademiens ordlista, SAOL, betyder mobbning: Kamratförtryck, och mobba; att utesluta ur kamratkretsen och illa behandla, förtrycka kamrat. (SAOL, 1999, s 548) Gunilla O. Björk har i sin doktorsavhandling kommit fram till att: Mobbning utgör en serie kränkningar. Varje kränkning är en sorts inkompetensförklaring. Inkompetensförklaringen gäller det spel som för närvarande spelas och till detta hör vissa regler. För att få vara med och spela krävs att man ställer upp på dessa regler. Spelet gäller ett ökat handlingsutrymme och speglar de maktförhållanden som råder för tillfället. En ökning av handlingsutrymmet motsvaras av en ökning av makt. (Björk, 1999, s 168) Zelma Fors, författare, psykolog och psykoterapeut säger: I mobbning har plågaren mer makt än offret och plågaren har kontroll över offret. I mobbning förekommer negativa handlingar från plågaren mot offret i avsikt att skada offret. Dessutom förekommer det negativa handlingar upprepade gånger och över en längre tid. (Fors, 1995, s 1) Gunnar Höistad, författare, föreläsare och tidigare lärare och barnombudsman i Uppsala: En grupp som trakasserar en eller flera samt när en person blir systematiskt utsatt av en eller flera. (Höistad, 1997, s 41) Dan Olweus, författare och professor i psykologi vid Universitetet i Bergen anser att: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. (Olweus, 1998, s 4) Anatol Pikas, docent i pedagogisk psykologi vid Uppsala Universitet säger: Med mobbning anser jag medvetna, icke legitima fysiska angrepp och/eller uteslutningar ur gemenskapen som riktas mot en enskild individ i underläge av en grupp vars medlemmar förstärker varandras beteende i interaktion. (Pikas, 1989, s 42) Sonia Sharp, psykolog och Peter K Smith, professor i psykologi vid University of Sheffield: Mobbning är en form av aggressivt beteende som oftast är avsiktligt och som psykiskt eller fysiskt skadar någon. Det rör sig också om ett långvarigt och upprepat beteende veckor, månader och år. (Sharp och Smith, 1996, s 12) Håkan Wiberg, på Skolverkets juridiska enhet anser att: Mobbning kan rent allmänt sägas föreligga då en eller flera personer utsätter andra för kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig uttryck i olika former, såsom att man utsätter någon för trakasserier och/eller att man utövar fysiskt eller psykiskt våld mot någon annan. Med trakasserier menas exempelvis kränkande tillmälen och uteslutning av andra ur en gemenskap. Exempel på fysiskt våld är knuffar, örfilar, sparkar och knytnävslag. Psykiskt våld utgörs främst av hot om fysiskt våld. (Skolverket, 1997, s 2)

8 3 Orsaker Gunnar Höistad (1997) anser att det är många faktorer måste samverka för att mobbning ska uppstå och kunna pågå. Exempelvis så kan egenskaper hos offret, mobbaren, gruppen och den totala miljön i skolan liksom lärarnas inställning påverka förloppet. Samverkande faktorer för att mobbning ska utvecklas enligt Höistad: - Det finns en person som sänder ut signaler att han eller hon är ett lämpligt mobboffer. - Någon i klassen har den bakgrund och aggressiva läggning som kännetecknar mobbare. - Mobbaren har bundsförvanter, medlöpare, som uppmuntrar och understödjer mobbning. - Skolan har få eller otydliga regler, är inte profilerad mot mobbning. - Skolan arbetar inte förebyggande. - Klimatet är otrivsamt, både i skolan och klassen. - Klassen saknar sammanhållning och gruppkänsla. - Läraren bagatelliserar mobbningen. - Föräldrarna är oengagerade. Skolverket (2002) säger i en debattartikel att orsaker till att mobbning uppstår inte bara finns på individnivå, utan även går att finna i skolans miljö och klimat men också bland de attityder, som finns bland både elever och personal. Forskaren Marie Bliding (2002) har studerat barns sociala relationer i skolan och upptäckt att kränkningar och uteslutning är en del av barns naturliga samspel för att skapa relationer. Mobbning kan ses som en avart av normalt beteende. Hur man i skolan arbetar med relationer har stor betydelse för hur processen med inneslutning och uteslutning går. Bliding ser mobbning som ett gruppfenomen, inte något som skapas av särskilt aggressiva barn vilket drabbar svaga barn. Lösningen på mobbning blir då inte att ta någon i örat eller att flytta på mobbare eller den mobbade. Hon anser att den gängse synen på mobbning idag gör att man letar efter orsaker i det enskilda barnets egenskaper och bakgrund. Om man istället ser på mobbning som ett uttryck för samspel som naturligt pågår i en grupp så måste man jobba med gruppen. Tecken som kan tyda på mobbning Mobbning kan vara svår att upptäcka. Vanligtvis är den dold för de vuxna och ofta kan den vara svår att skilja från vanligt bråk. Det är därför bra om man lär sig känna igen olika tecken så att det blir lättare att motverka och förebygga mobbning. Olweus (1998) poängterar att det i mobbningsbegreppet ligger inbyggt en viss obalans i styrkeförhållandet: den som utsätts för negativa handlingar har inte så lätt att försvara sig och är förhållandevis hjälplös mot den eller dem som trakasserar. I bedömningen av hur allvarliga dessa tecken är får man ta med i beräkningen hur ofta de uppkommer. Vägledning för identifiering av möjliga mobboffer och mobbare presenterar Olweus i sin bok Mobbning i skolan, (1998). Ett eller vanligtvis flera av de tecken som presenteras nedan kan tyda på att en elev regelbundet mobbas. Andra tecken kan tyda på att eleven själv mobbar en eller flera andra elever.

9 4 Identifiering av mobboffer i skolan Primära tecken: - Blir ganska ofta retad på ett obehagligt sätt, tilltalad med fula, kränkande ord, ges öknamn, blir hånad, förödmjukad, utskrattad, skrämd, körd och hunsad med. - Blir drivna med och skrattade åt på ett ovänligt och hånfullt sätt. - Blir hackade på, knuffade, slagna, sparkade. - Är ibland inblandade i gräl eller slagsmål där de är förhållandevis försvarslösa och som de försöker dra sig undan från, ibland gråtande. - Blir fråntagna böcker, pengar och andra saker eller får sina tillhörigheter förstörda eller spridda runt omkring. - Har blåmärken, skador, repor och skråmor eller sönderrivna kläder som inte kan förklaras på ett trovärdigt sätt. Sekundära tecken: - Är (förhållandevis ofta) ensamma och utestängda från kamratgruppen på rasterna och ser ut att inte ha en enda god vän i klassen. - Är bland de sista som blir uttagna när det väljs lag till bollspel etc. - Försöker hålla sig till läraren eller andra vuxna på rasterna. - Har problem med att tala högt på lektionerna, och ger intryck av att vara nervös, osäker. - Verkar frustrerade, olyckliga, ledsna och gråter lätt. - Visar plötslig eller gradvis försämring i skolarbetet. Vem blir mobbad? Förutom de beskrivna situationerna och uppföranden brukar mobboffren vanligtvis uppvisa ett eller flera av följande generella kännetecken. Olweus (1998) delar in de möjliga mobboffren i det passiva eller undergivna offret samt det provocerande offret. Den sistnämnda gruppen är mindre vanlig och omfattar ca 20 % av mobboffren. Ett typiskt problem med provocerande offer är att ganska många elever, ibland hela klassen kan vara inblandade i trakasseringen. Det passiva eller undergivna offret. - Fysiskt svagare än sina jämnåriga (gäller särskilt pojkar). - Är försiktig, känslig, tyst, tillbakadragen, kanske passiv, underdånig och skygg, tar lätt till tårar. - Är osäker och olycklig, har en negativ självuppfattning som indirekt signalerar till andra att de inte kommer att ge igen om de blir förolämpade eller angripna. - Har svårt att hävda sig bland kamrater och är vanligen inte aggressiv, retsam eller provocerande. - Har ofta lättare för att umgås med vuxna än jämnåriga.

10 5 Det provocerande offret. - Kan vara hetlevrade och försöker ofta ge igen. - Kan vara hyperaktiva, rastlösa, okoncentrerade och ses ofta som allmänt besvärliga. - På grund av sitt uppträdande kan de vara ogillade också av vuxna, även läraren. - Kan själv försöka mobba yngre elever. - Kan uppvisa en kombination av ängsliga och aggressiva reaktionsmönster. Vem mobbar? Enligt Olweus (1998) kännetecknas mobbaren, antingen av ovanligt lite osäkerhet eller rädsla, eller också är de som genomsnittseleverna. Deras självuppfattning ligger kring genomsnittet eller är förhållandevis positiv. De kan retas på ett obehagligt sätt, hånar, säger sårande saker, kör med andra, hotar, driver med, förlöjligar, knuffar, sparkar, slår kamrater och förstör saker. Sådant uppförande kan de uppvisa mot många elever, men väljer särskilt ut svagare och relativt försvarslösa offer. Många av de som mobbar är duktiga på att få någon av sina medlöpare att utföra själva grovjobbet medan de själva håller sig i bakgrunden. Generella kännetecken för mobbaren: - Fysiskt kan de vara starkare än jämnåriga kamrater och då särskilt sina offer. Ofta har de god kroppskontroll i olika lekar och sporter. - Har ett starkt behov av att dominera och undertrycka andra elever, att hävda sig med våld och hot, att få sin vilja igenom, skryter kanske om sin överlägsenhet över andra elever. - Har ett häftigt temperament, blir lätt arga, är impulsiva och har låg frustrationströskel; har svårt för att underordna sig regler och tåla hinder och uppskov, kan försöka uppnå fördelar genom fusk. - Är allmänt oppositionella, trotsiga och aggressiva mot vuxna. - Uppfattas som tuffa, förhärdade och visar liten medkänsla med elever som blir mobbade. - Är inte ängsliga eller osäkra, och har ofta ett relativt gott självförtroende. - Börjar vid relativt ung ålder med antisocialt beteende som stölder, vandalisering och att dricka sig fulla; har dåliga kamrater. - Kan vara såväl över som under genomsnittet vad gäller popularitet i klassen, men har ofta stöd av åtminstone ett litet antal kamrater; på högstadiet blir mobbaren ofta mindre omtyckt än på låg- och mellanstadiet. - På låg- och mellanstadiet kan skolprestationerna vara såväl genomsnittlig som över och under genomsnittet medan mobbaren på högstadiet vanligen klarar sig sämre och utvecklar en negativ hållning till skolan.

11 6 Olika typer av mobbning Höistad (1997) delar in mobbning i tre typer: Psykisk mobbning är den vanligaste formen och är också svårast att upptäcka eftersom den sker i det fördolda men också öppet med minspel, suckar, grimaser, menande blickar, tystnad uteslutning etc. Olweus (1998) kallar denna typ för indirekt mobbning i form av social isolering och utfrysning. Verbal mobbning är oftast lättare att upptäcka, men om elakheter sägs tyst och bakom ryggen är också de svåra att upptäcka. Verbala mobbningen innebär också att elaka och obehagliga saker sägs, att hota, håna och retas. Fysisk mobbning till sist är enligt Höistad (1997) lättast att upptäcka eftersom den ofta lämnar synliga spår som sönderrivna kläder, blåmärken etc. Denna mobbning är vanligare i de lägre klasserna och det är då oftast pojkar som genom exempelvis slag, sparkar, nyp, krokben, fasthållning angriper någon fysiskt. Olweus (1998) kallar denna typ av relativt öppna angrepp för direkt mobbning. Olweus (1998) ser som huvudtendens att flickor är mer utsatta för indirekt mobbning som social isolering och utfrysning än för mobbning med öppna angrepp. Det är ungefär en lika stor andel pojkar som flickor som är utsatta för indirekt mobbning. Likaså finns tendenser till att pojkar blir mer utsatta för mobbning än flickor. Särskilt markant är detta på högstadiet. Olweus konstaterar också att direkt mobbning är ett större problem bland pojkar än bland flickor. Var sker mobbningen? Enligt Olweus (1998) visar gjorda undersökningar att det är tre gånger så många elever som blir mobbade i skolan som på väg till och från skolan. Här finns ett starkt samband som visar att elever som mobbas på skolvägen också mobbas i skolan. Olweus menar också att det är en grundläggande demokratisk rättighet att en elev skall kunna känna sig trygg i skolan, och slippa bli utsatt för övergrepp och förnedrande behandling. Förankring i lagar och styrdokument I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, LPO 94 (1998) och Skollagen (2000) återfinns lagar och styrdokument som har anknytning till mobbning, kränkande behandling, social gemenskap, lärare och rektors ansvar. I LPO 94 sägs så här: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta i samhället är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. (s 5)

12 7 Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (s 5) Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. (s 9) Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor. (s 10) Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. (s 10) Läraren skall uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. (s 11) Rektors ansvar upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiskt beteende bland elever och anställda. (s19) I ovanstående citat sägs det klart och tydligt att det är skolans ansvar och skyldighet att aktivt bekämpa mobbning samt att arbeta förebyggande. Det ansvar som skolorna ålagts för att bekämpa mobbning har medfört att de flesta skolorna idag har mobbningsteam, behandlingsteam och att man arbetar efter olika antimobbningsmodeller. I mycket av det som man tar upp i LPO 94 (1998) om skolans värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer finner jag flera viktiga punkter som anknyter till och styrker mitt examensarbete. I skollagen kan man läsa om de krav som lagen ställer på verksamheten i skolan och de som jobbar där. LPO 94 (1998) som är antagen av regering och riksdag bygger på denna lag. Skollagen poängterar särskilt det ansvar som vilar på alla de som arbetar i skolan för att mobbning och kränkande behandling skall motverkas. I 1 kap 2 kan man läsa: Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar i skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. (s 2)

13 8 Åtgärdsprogram mot mobbning Som tidigare nämnts har rektor, enligt LPO 94 (1998) ett särskilt ansvar för skolans handlingsprogram för att förebygga mobbning. Ett fungerande sådant bör innehålla åtgärder och förebyggande arbete på skolnivå, klassnivå och individnivå. Olweus (1998) har utarbetat ett åtgärdsprogram för att motarbeta och förebygga mobbning i skolan. Huvudmålet för åtgärdsprogrammet är att minska eller helt förhindra existerande mobbningsproblem i och utanför skolan, och att förebygga uppkomsten av nya sådana problem. Det finns ett klart samband mellan direkt och indirekt mobbning. Elever som är föremål för direkt mobbning är i regel isolerade och avvisade av kamraterna. Men det finns en hel del elever som är mycket ensamma i skolan utan att vara utsatta för öppna angrepp från andra. Ett åtgärdsprogram måste också inriktas på den här mindre tydliga formen av mobbning. Olweus åtgärdsprogram i korthet, på olika nivåer: På skolnivå: undersökning med frågeformulär, studiedag, bättre rastvaktssystem och ökat ingripande, attraktivare utemiljö, kontakttelefon, allmänt föräldramöte, miljöutvecklingsarbete för lärare och studiecirklar i hem- och skolaföreningar. På klassnivå: klassregler mot mobbning, klargörande, beröm och sanktioner, klassråd, rollspel, litteratur, inlärning genom samarbete, gemensamma positiva aktiviteter, klassföräldramöten och enskilda samtal. På individnivå: allvarliga samtal med mobbare och mobboffer, samtal med föräldrar till inblandade elever, användning av fantasi för att hjälpa mobbade respektive offer, hjälp från neutrala elever, hjälp och stöd till föräldrar, samtalsgrupper för föräldrar till mobbade respektive mobbade barn, byte av klass eller skola. Medvetenhet och aktivt engagemang från de vuxnas sida betraktar Olweus (1998) som kärnkomponenter i åtgärdsprogrammet. En annan mycket viktig åtgärd på skolnivå gäller rastvaktssystemet eftersom det mesta av mobbningen sker på rasterna. Speciellt viktiga åtgärder på klassnivå är upprättande av klassregler mot mobbning och regelbundna klassråd med uppföljande samtal. På individnivå räknas allvarliga samtal med mobbaren/mobbarna liksom med mobboffret som absolut nödvändiga sedan man konstaterat att det rör sig om mobbning.

14 9 Handlingsplaner mot mobbning Tillsammans Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att genom riktade insatser arbeta mot olika former av kränkande behandling. Skolverket medverkar som part i Utbildningsdepartementets antimobbningsprojekt Tillsammans. Tillsammans-projektet vill visa fram och samla allt som finns för att motverka och förebygga kränkande behandling i skolan och ge information om de verktyg och arbetssätt som används i skolorna idag. Man vill inom projektet även ge möjlighet till informationsutbyte och möten inte bara genom olika konferenser och seminarier utan även på Internet. Webbplatsen är basen i projektet Tillsammans. Här finns verktygslåda, diskussionsforum, inspirationskälla och informationskanal. Här kan man läsa om hur exempelvis Österholmsskolan i Piteå jobbar och ta del av den framgångsrika Piteåmodellen. Här finns exempelvis tips om hur man kan utarbeta ett handlingsprogram, förslag på övningar, lästips, föreläsare. Föräldrarna har här ett eget diskussionsforum och det finns likaså tips och råd att ta del av. Tillsammans genomförs av Utbildningsdepartementet tillsammans med bl.a. Skolverket, Elevorganisationen, Sveriges elevråd Svea, BRIS, Friends, Rädda Barnen, Hem och Skola, Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen, UR, Värdegrundscentra i Umeå och Göteborg med flera. Friends En organisation som aktivt arbetar mot mobbning är Friends (2001). De anser att Mobbning är ingen engångsföreteelse, utan en systematisk kränkning av en person. Friends är en stiftelse som bildades 1997 och som hjälper skolorna att utveckla långsiktiga handlingsprogram mot mobbning. De har som mål att det i alla svenska skolor skall finnas två kompisstödjare i varje klass och en fungerande, aktiv och långsiktig handlingsplan mot mobbning. Arbetet bygger på att eleverna själva ska hjälpa varandra och börja reagera och agera mot mobbning. De inleder sitt arbete med personalutbildning, föräldrainformation och utbildning av kompisstödjare. Detta arbete följs upp med återträffar. Kompisstödjaren är en ovärderlig resurs i det förebyggande arbetet mot mobbning eftersom eleverna bäst vet hur stämningen och grupperingarna ser ut i klassen. Kompisstödjaren kan inifrån uppmärksamma problem, samt tillsammans med andra kompisstödjare och skolans mobbningsteam göra något åt problemet.

15 10 Mombus Barnombudsmän mot mobbning Staff (1997) före detta polis och brottsförebyggare har utarbetat en framgångsrik modell för att förebygga och åtgärda mobbning och kriminalitet. Först och främst är Mombus tänkt att användas i förebyggande syfte. Mombus-modellen bygger på att personal, elever och föräldrar hjälps åt. När Mombus startas upp skickas information ut till föräldrarna innan man kallar till ett föräldramöte där man informerar om Mombus-klubben. I klubben kan såväl barn, föräldrar som engagerade lärare vara med. Huvudsyftet med klubben är att man ska ha roligt och göra saker tillsammans vilket skapar en positiv atmosfär som minskar risken för mobbning. I skolan kan man välja att införa en Mombusgrupp för varje klass, stadium eller för hela skolan. Om något allvarligt händer kan man ta upp det till diskussion i gruppen och ha en handlingsplan för hur man ska agera. Eleverna som blir medlem i klubben får medlemskort med devisen: Jag bryr mig om min kompis. I varje klass utses varje vecka två ombudsmän. De brukar kallas för Mombusar och har till uppgift att stoppa mobbning och ta hand om dem som är ensamma. Vid veckans slut träffar de klassläraren och talar om det som hänt under veckan och fyller i en rapport. Sedan finns möjligheten att i klassen samtala om kamratskap, varför man retas och slåss och hur det känns att vara utanför. Hos skolans mombusansvarige samlas klassrapporterna in vilket gör att man får en kontroll över om det är vissa elever som ständigt återkommer i rapporterna. Österholmsmodellen Denna modell utgår från handboken Att stoppa mobbning går (Lagerman och Stenberg, 1995). Här finns ett handlingsprogram för förebyggande arbete och om hur man stoppar mobbning. Denna modell ger läraren, förutom en teoretisk bakgrund till mobbning, tips på enkäter och om hur man i klassen kan arbeta med enskilda vänskapsövningar och övningar i grupp. Till en början så bildar man ett mobbningsteam och i varje klass utser man två elever till klasstödjare. För att få reda på om det förekommer mobbning och för att informera om hur man arbetar mot mobbning använder man sig av föräldramöte och föräldrabroschyr liksom enkäter och frågor till elever, föräldrar och personal. Mobbningen försöker man först och främst att stoppa genom klasstödjare och enskilda samtal och använda sig av Farstametoden, vilken bygger på Pikas Gemensamt Bekymmer Metoden, GBM. Om inte detta lyckas föreslås sanktioner anpassade till eleven, samtal med föräldrarna, särskilda observationer på rasterna, att mobbaren flyttas till annan klass/skola och om inget annat hjälper polisanmäls det hela. Som förebyggande åtgärder föreslår man lektioner för att påverka attityder i fråga om mobbning genom vänskapsövningar. Andra åtgärder som föreslås är bland annat bra rastvaktssystem med många rastaktiviteter, att aldrig tillåta eleverna välja lag eller grupp själva, att observera tysta, ensamma barn, inte tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner och vid bråk rekommenderar man omedelbart ingripande.

16 11 Förebygga mobbning Enligt Höistad (1997) innebär det förebyggande arbetet bland annat att bry sig, att respektera varandra, att ta ansvar och att upprätthålla bra relationer. En mycket viktig faktor som motverkar mobbning är med andra ord det klimat som finns på skolan. Om det finns engagerade lärare som tar itu med alla former av negativa beteenden hos eleverna och mycket tydligt markerar att skolan tar avstånd från all form av mobbning, påverkar detta det allmänna klimatet på skolan på ett gynnsamt sätt. Vissa åtgärder har visat sig vara särskilt effektiva för att förebygga mobbning. Här nedan tar jag upp några av dessa. Regler Olweus (1998) anser det naturligt att utgå från de tre följande reglerna som rör såväl direkt som indirekt mobbning: 1. Vi ska inte mobba varandra. 2. Vi ska försöka hjälpa elever som blir mobbade. 3. Vi ska vara tillsammans också med elever som lätt blir ensamma. Dessa regler kan tjäna som utgångspunkt för samtal. Blir eleverna engagerade i en diskussion om klassregler upplevs ett större ansvar för att de själva och andra följer de regler som man kommit fram till. Höistad (1997) tycker att man i klassen gemensamt kan diskutera fram vilka morallagar eller regler klassen kan enas om. Vad man kommer fram till kan man sedan utforma som ett kontrakt som var och en skriver under. Kontrakt får oftast större effekt än då läraren talar om för eleverna vad de får och inte får göra. Målet i klassen är att genom diskussioner komma till insikt inte bara om att man inte ska mobba andra utan också att förstå varför man inte ska göra det. I läroplanen kan man under mål och riktlinjer läsa att: Läraren skall tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen. (LPO 94, s 11) Rastvakter och utemiljö Rasterna sägs ibland utgöra den glömda delen av dagen enligt Sharp och Smith (1996) och under de rasterna sker mobbningen ofta på undanskymda platser på skolgården, på toaletter och där inga vuxna finns (Höistad, 1997). Enligt Sharp och Smith, (1996) innebär övervakning och regelbundna kontroller av osynliga, undanskymda platser att alla barn tryggt kan vistas överallt på skolan. Ensamma elever bör likaså hållas under uppsikt och åtgärder vidtas för att få dem med i aktiviteter som de andra eleverna sysslar med på rasterna. Olweus (1998) poängterar att det självklart inte är nog att lärare och andra vuxna befinner sig ute på rasterna, utan de måste också vara beredda att ingripa snabbt och bestämt och då inte

17 12 bara i mobbningssituationer utan även i misstänkta sådana. Huvudregel bör vara att hellre ingripa för ofta än för sällan. Ett bestämt och konsekvent ingripande markerar att man tar parti för de utsatta eleverna och signalerar till alla att man inte tolererar mobbning. Om det motsatta skulle inträffa och ingen ingriper, så innebär det ett tyst godkännande av mobbarnas beteende och de kan fortsätta med sina aktiviteter. En välutrustad och tilltalande utemiljö som inbjuder till positiva aktiviteter är ett bra sätt att motarbeta mobbning (Olweus, 1998). Forskning har enligt Sharp och Smith (1996) visat på ett tydligt samband mellan mobbning och en dålig utomhusmiljö. Om man vill förändra en dålig utemiljö är det viktigt att eleverna aktivt medverkar i detta arbete. En bra utomhusmiljö ska vara innehållsrik, varierad, olikartad, flexibel och fylla många funktioner för att kunna inbjuda till många olika aktiviteter. Den kan gärna vara färgrik, trygg, säker och lätt att underhålla. Kompissamtal Edling (1998) förordar kommunikation genom kompissamtal istället för tystnad eller våld. Samtalen hålls regelbundet och blir ett forum för att reda ut konflikter mellan klasskamraterna. Vissa regler gäller för dessa samtal. Samtalen följer vad man kallar tre rundor: 1. Eleverna får berätta om de själva klarat ut något bråk under veckan. 2. De får berätta om de gjort någon kamrat ledsen. 3. De får berätta om de själva råkat ut för något. Under samtalen sitter eleverna i ring så att alla kan se varandra. Den första rundan uppmuntrar eleverna att själva lösa sina konflikter vilket också är samtalens mål. Eleverna får inte skvallra utan endast berätta om sin egen roll i konflikten. Om man är den drabbade ger man ledtrådar till den händelse man varit med om. Härigenom får den som känner igen sig möjlighet att berätta om händelsen och ingen som erkänner får skäll efteråt utan beröms för sin ärlighet. Vänskapsövningar Enligt Lagerman och Stenberg (1995) hjälper många vänskapsövningar barnen att bygga upp sitt självförtroende och att lära känna varandra och umgås med alla i klassen. Båda dessa faktorer ökar förståelsen och vänskapen bland barnen. Kanske märks inte effekten av övningarna omedelbart men på lång sikt har man för barnen markerat vad som är rätt eller fel. Exempel på sådana övningar i korthet: Positiv lapp innebär att alla elever på en klasslista skriver in de positiva egenskaper som man tycker att kamraterna har, liksom egna positiva egenskaper. Klasslistorna klipps sedan isär och alla elever får på så sätt en samling positiva omdömen om sig själv, vilket inte minst är bra för självförtroendet. (Lagerman och Stenberg, 1995) Ett enkelt och snabbt sätt för eleverna i klassen att lära känna varandra är genom att intervjua varandra två och två. Den man intervjuat presenteras sedan i en grupp om fyra elever. Grupperna görs större till dess att alla blivit presenterade. (Lagerman och Stenberg, 1995)

18 13 Hemlig vän är en övning som man kan införa för en dag eller en vecka. För en kortare eller längre tidsperiod. Elevernas namn skrivs på lappar. På den lapp eleven drar står namnet på den kamrat som blir elevens hemliga vän. Utan att bli avslöjad ska eleverna positivt uppmärksamma sin vän. I slutet på veckan, respektive dagen kan man sedan gissa på vem den hemliga vännen varit och får då veta om det stämmer. Det är en bra övning för att barnen ska lära sig att umgås med alla i klassen och utveckla kamratskap. (Horning, 1988) I Kompismassage samarbetar barnen två och två, där massagen framförallt ger en fin möjlighet till respektfull beröring. Förutom avslappning och spänningsreducering hjälper det barnen att knyta an till varandra. Barnen kan jobba ihop i par och turas om att ge varandra massage på ryggen, fötterna och man kan exempelvis massera efter en saga som berättas. (Orlick och Solin, 2000) Den blinde skulptören gör att barnen naturligt rör vid varandra när man tillsammans hjälps åt att forma en staty. Eleverna delas in i grupper om tre och tre där den blinde skulptören förses med ögonbindel. De andra i gruppen föreställer staty respektive lerklump. Alla tre måste stå nära varandra så att den blinde skulptören kan känna hur statyn ser ut för att kunna forma den lerklump som ligger på golvet vid skulptörens fötter. (Laserow, 2001) Lekar och sport kan bygga på samverkan istället för konkurrens. Dessa lekar förutsätter att man accepterar varandra, samverkar och delar med sig vilket skapar gemenskap mellan deltagarna. Samverkanslekar bygger på allas medverkan där alla behövs, alla vinner och ingen är förlorare. Förutom samverkan kännetecknas lekarna av accepterande, engagemang och glädje. Exempel på sådana lekar är kramkull och befria din kompis. (Orlick, 1981) Tidigare examensarbeten Jag har tagit del av ett antal tidigare examensarbeten kring mobbning och kortfattat redovisas här de olika resultaten. Meriläinen och Näsström (1997) har i sitt arbete undersökt vad barn i åttaårsåldern vet om mobbning samt försökt öka deras kunskap om mobbning. Likaså ville de få barnen att reflektera över sitt eget förhållningssätt till kamrater. De valde att arbeta praktiskt med barnen och använde sig av olika lekar och övningar. Resultatet av undersökningen visade på en ökad kunskap om mobbning och en positiv tendens beträffande barnens förhållningssätt till varandra. Crona, Ekman och Holmberg (2001) har i sitt arbete undersökt om undervisning om mobbning kan påverka elevernas attityder till sitt eget agerande vid mobbningssituationer. Huvudsakligen använde de sig av gruppdiskussioner med en samtalsledare. Resultatet av undersökningen visade att deras undervisning medverkat till att eleverna lättare kunde tänka sig att agera, att det skulle kännas lättare att agera samt att det skulle vara lättare att också faktiskt handla vid en mobbningssituation. Hugoson & Eriksson (2001) har i sitt arbete undersökt om kompissamtal kan förebygga mobbning. Sammanfattningsvis sägs kompissamtal innebära kommunikation istället för tystnad och våld. Resultatet visade att stämningen i klassen förbättrades och att kompissamtal kan vara ett redskap till att förebygga mobbning.

19 14 Syfte Syftet med mitt examensarbete är att jag vill undersöka om man kan förebygga mobbning genom att använda sig av olika vänskapsövningar i undervisningen.

20 15 Metod Eftersom barnen i årskurs ett ännu inte kommit så långt i sin läs- och skrivutveckling valde jag att använda mig av två olika enkäter (bilaga 1 och bilaga 2) som de fick hjälp med att besvara samt observationer och samtal för att kunna avläsa effekten av mitt utvecklingsarbete i klassen. Försökspersoner Urvalet av försökspersoner till min undersökning föll sig helt naturligt eftersom jag under sju veckor skulle göra min slutpraktik i en årskurs ett. Av de elva försökspersonerna som deltog i min undersökning var det sex pojkar och fem flickor. Försökspersonerna var i åldern sex till sju år och de ingick alla i min praktikklass. Bortfall Samtliga elever som ingick i undersökningsgruppen besvarade de två enkäterna och inga interna bortfall noterades. Alla var däremot inte med vid alla samlingar om Hemlig Kompis eller vid de olika vänskapsövningarna. Orsaken till denna frånvaro var sjukdom och ledigheter. Ingen undersökningsperson var dock borta vid mer än en hemlig kompis-vecka eller mer än två gånger under de andra övningarna. Dessa externa bortfall anser jag inte kan ha påverkat resultatet nämnvärt. Material Det material jag använt mig av är enkäter, samtal och observationer. Förutom en enklare enkät (bilaga 1) som barnen fick hjälp av sina föräldrar och mig att besvara använde jag mig även av en enkät (bilaga 2) som ingick i skolans värdegrundsarbete. Den sistnämnda hade en blandning av frågor med fasta svarsalternativ och de av mer beskrivande karaktär. Denna hjälpte jag eleverna att besvara. De två enkäterna tog upp likalydande frågor som handlade om bland annat trivsel i klassen och kamratrelationer. Samtal med, och observationer av eleverna gjordes främst i anslutning till de olika vänskapsövningarna.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är:

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Mobbningsplan för Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Agneta Svanberg rektor Tel: 0455-618601 Anna Isberg administratör Tel: 0455-618603 Tina Åkesson skolsköterska Tel: 0455-618600 Thea Lundberg lärare

Läs mer

Plan mot mobbning och kränkande särbehandling för område Herrestad/Centrala

Plan mot mobbning och kränkande särbehandling för område Herrestad/Centrala för område Herrestad/Centrala Alla elever, vårdnadshavare och personal skall informeras om vår plan mot mobbning och kränkande. Denna plan beslutades på LSG 060928 efter diskussion på alla enheters arbetsplatsträffar

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling SOLNA STAD Haga skolområde Fridhemsskolan Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning. Daghemmet Lyans handlingsplan för förebyggande av och ingripande i mobbning. Läsåret 2013-2014 DAGHEMMET LYANS HANDLINGSPLAN FÖR FÖRE- BYGGANDE AV OCH INGRIPANDE I MOBBNING. 1. VAD ÄR MOBBNING? Mobbning

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67)

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67) Likabehandlingsplan Läsåret 2015-2016 gällande I Ur och Skur Skabersjöskolan förskola, skola och fritidshem I Ur och Skur Ekomyran förskola I Ur och Skur Linsbo förskola 1 April 2006 kom en ny lag om förbud

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka

Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka Samtliga inom Kunskapsskolans verksamhet, såväl vuxna som elever skall kontinuerligt tillsammans verka för ett arbetsklimat där alla respekterar varandra. Trakasserier

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vederslöv skola Tävelsås skola Kalvsvik skola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg Vision Vår vision är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

En klump i magen om barns tankar kring mobbning

En klump i magen om barns tankar kring mobbning Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng En klump i magen om barns tankar kring mobbning A study on children s thoughts about bullying Emma Nielsen Larsson Lärarexamen

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2012-2013 Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Natur och Miljöskolan i Åmål INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅR VISION 3 BAKGRUND 3 SYFTE 3 SKOLANS

Läs mer

Trygghetsrådet består av pedagoger från varje spår samt rektor. Anja Persson, Petra Hall, Emma Eriksson och Katarina Thur.

Trygghetsrådet består av pedagoger från varje spår samt rektor. Anja Persson, Petra Hall, Emma Eriksson och Katarina Thur. Keith Haring 1 Handlingsplan för arbete med att förebygga och åtgärda mobbing, samt alla former av diskriminering och annan kränkande handling mot barn och vuxna i skolans alla verksamheter som är skola,

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Likabehandlingsplan. Åsbygdens Naturbruksgymnasium. Behandla andra som Du själv vill bli behandlad. Rev.110819

Likabehandlingsplan. Åsbygdens Naturbruksgymnasium. Behandla andra som Du själv vill bli behandlad. Rev.110819 Likabehandlingsplan Åsbygdens Naturbruksgymnasium Behandla andra som Du själv vill bli behandlad Rev.110819 Kränkande behandling: Kränkande behandling står för olika former av kränkningar. Kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta Friskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta friskola 2013-2014 Inledning Likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett

Läs mer

Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16

Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16 Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16 Olweusprogrammets huvudmål Olweusprogrammet är först och främst ett förebyggande program. Samtidigt är programmet ett övergripande program som även fokuserar

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogen skolan Hänvisningar till lagtext och styrdokument: Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008:567 1-4 kap.) är varje

Läs mer

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen?

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen? Valstaskolan Likabehandlingsplan Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan Inledning Vad säger lagen? Från och med den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 I skollagen står det att Arbetsmiljölagen gäller för både elever och personal i såväl skolan som förskola och fritids. Enligt den har

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola

Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. 1 Vad är det här för något? Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. Det som står här i bygger på en

Läs mer

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger

Läs mer

Vasaskolans. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för skola och fritidshem. Läsåret 14/15

Vasaskolans. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för skola och fritidshem. Läsåret 14/15 Vasaskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för skola och fritidshem Läsåret 14/15 Mål och vision Vi vill ge eleverna metoder som hjälper dem att utveckla en etisk och moralisk kompetens

Läs mer

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta Friskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta friskola 2013-2014 Inledning Likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller läsåret 13/14 Förskoleklass Grundskola 1-9 Innehållsförteckning sid 2 Inledning och syfte sid 3 Definiering av begrepp sid 4-5 Främjande arbete

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer