Barns digitala rum. berättelser om e-post, chatt & Internet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns digitala rum. berättelser om e-post, chatt & Internet"

Transkript

1

2 Barns digitala rum berättelser om e-post, chatt & Internet

3 Barns digitala rum berättelser om e-post, chatt & Internet Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen Pedagogiska institutionen Stockholms universitet S Stockholm Omslag och layout: Patrik Hernwall Patrik Hernwall, 2001 ISBN ISSN Tryckt av Akademitryck AB Edsbruk 2001

4 Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Doktorsavhandling Nr 104 Barns digitala rum berättelser om e-post, chatt & Internet Children s digital rooms stories about , chat & the Internet Patrik Hernwall Abstract This thesis contributes to an understanding of the conditions of children in the changeable society, by way of a study on children s use and experiences of , chat and the Internet as means of communication. The empirical material used is interviews with children between 8 and 13 years old, conducted in their school environment, complemented with a continuous dialogue via and chat over a period of 17 months between 1997 and Based in a pedagogical ethnography, the principle of abductive inference has been used, combined with sensitizing concepts, in a qualitative analysis. In the analysis, semiotics has been an important element in the development of an understanding in the children s experiences of the computer-mediated communication (CMC), as well as in relating their experiences to a theoretical context. Children find a wide range of affordances in the computer and the information- and communication technology (ICT). As , and chat and the Internet in particular, became widespread during this period, the experience of having used these tool can be seen as a developmental task for children. ICT gives children access to an arena where they can transcend the biological (i.e. the body, age) and the physical (i.e. geography). Therefore, ICT becomes a prosthesis that affords interaction and communication in a glocal culture, where children are able to make new contacts with other actors as well as transcend their physical identity. The thesis also includes a discussion on how to use empirical data collected in cyberspace (i.e. and chat), and what ethical problems one encounters in doing so. In Swedish with a summary in English. Keywords: Children, childhood, , chat, the Internet, communication, cyberspace, pedagogical ethnography Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet Frescati Hagväg 24, S Stockholm, Sweden Stockholm 2001 ISBN ISSN

5

6 Date: Thu, 19 Apr :20: To: [supressed] From: Patrik Hernwall Subject: Tack för hjälpen! Hej Jag vill passa på att rikta några tacksamhetens ord till de människor som stöttat, hjälpt eller på annat sätt funnits till hands med uppmuntrande tillrop under arbetet med denna text. Självklart: min handledare Birgitta Qvarsell. Som med sin klokskap och skarpa blick agerat mentor allt sedan författandet av påbyggnadsuppsatsen vid pedagogiska institutionen för ett antal år sedan. Min tacksamhet är djup. Henrik Artman för att du alltid lyssnat och oftast orkat säga emot. Eller på annat sätt opponerat dig. Det uppskattas. Liksom den värme hela den artmanska familjen reservationslöst delat med sig av. "Min e-postbrevvän och hemsideskollega" Barbro Johansson. Du skrev en inspirerande avhandling! Och AnnBritt Enochsson i Karlstad, som också ingår i mitt digitala nätverk över oundgängliga människor. Gunilla Lindqvist vid universitetet i Karlstad. Du gav dig tid att lyssna på mina tankar när jag läste till förskollärare, underblåste idéerna genom att placera spännande litteratur i händerna på mig. Och se var det slutade, nu, ett och halvt decennium senare ;-)... Samtalen i baracken på Pedagogiska institutionen har varit inte bara hjälp i arbetet, utan andningshål och ventil i vardagen. Särskilt tack vill jag rikta till Anna-Karin Magnusson och Max Scheja för att ni visat mitt arbete precis så mycket uppmärksamhet och respekt som behövts för att jag (efter vissa bryderier) skall våga tro på det jag gör (eller gjort...). Läsgruppen POSTcirkeln där alla tankar kunnat vädras (Karl-Henrik Ohlén, Ewa Olstedt, Marika Hanson, Sandor Gyulai, Nina Rudling, Thomas Eriksson, Jonas Hedengren, Mikael Mattsson, Göran Lange tack för att ni opponerat er!). Och forskarseminariet Pedagogik & Media, där alla tankar problematiserats. Ett tack också till Anna Kelly och Daniel Pargman för gott samarbete vid slutförandet av utvärderingsuppdraget. De många (och långa) diskussionerna är livliga erfarenheter.

7 Självklart: Ett tack till läsarna Ann Skantze och Arvid Löfberg för det arbete de lade ner för att få mig att förstå [och för att de trodde det var möjligt att få mig att förstå]. Mina arbetskamrater på utbildningsprogrammet Multiemdia: pedagogik - teknik i Tumba som under slutfasen gav mig värdefulla kommentarer. Dessutom ett tack till Cynthia Vynnycky för hennes språkgranskning av de engelska texterna. Och till Suzanne Winting för hjälp med hur jag skulle göra omslaget. Tusentals tack till var och ett av alla de barn jag träffat på under detta arbete. Utan er hade detta inte blivit. *ler* när jag tänker på alla möten; *vinkar* och *kramar* var och en av er! Ett stort tack till lärarna på de olika skolorna som tagit emot mig, hjälpt mig tillrätta. Med ett särskilt tack till läraren på skola Norr som tog emot mig i sitt hem och som satte mig på en av familjens snöskotrar. [Jag kan inte nämna ditt namn med mindre än att den kommande anonymiseringen brister - men jag är dig stort tack skyldig - *vinkar* till dig och hela din familj.] Jag vill också rikta ett tacksamhetens ord till Ulrika på QZ som lade allt annat åt sidan för att heroiskt rädda min hårddisk som kraschade precis i slutfasen av arbetet. Katastrofen var nära... Till mor och far. För att (och det är stort!) ni under hela tiden stöttat mig i det jag hållit på med, även om jag aldrig lyckats göra det begripligt vad det är jag _egentligen_ har hållt på med. [-- det här är i alla fall resultatet!...] Och. Naturligtvis. Och framför allt annat. Marita - med dotter. För all den inspiration och allt det stöd ni inneburit. M! Stockholm i april 2001 :-) /patrik "Caution: objects in the mirror may be closer than they appear!" [Baudrillard] Patrik Hernwall Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

8 I n n e h å l l Kapitel 01 Introduktion 3 Barns digitala rum 4 Avhandlingens struktur 6 Kapitel 02 man kan prata med ord en introduktion till en studie 8 Studiens syfte 9 Informations- och kommunikationsteknik 11 E-kommunikation några karakteristika 13 Ett empirisk fält 16 Mitt ursprungliga empiriska material 16 Studiens ideologiska förankring 18 Kommunikationens kanaler 20 Skolornas tekniska miljöer 22 Besöken på skolorna 25 En enkät 27 Ett kompletterande material 29 Mitt vetenskapliga perspektiv 31 Hur jag handskats med det empiriska materialet 33 Reflektioner kring tolkningens villkor 37 Teknikens betydelse 39 Kapitel 03 Barnet och det globala informationssamhället 45 Ett mediasamhälle 46 Barn, barndom och barnkultur tre begrepp 49 Informationsteknikens försvinnande och cyberrummets inträde 53 Identitet i informationssamhället 55 Cyborgen och teknikens utvecklande möjligheter 57 Efter syntes kommer protes 58 Innan vi träffar barnen 62

9 Kapitel 04 En historik över skolans datoranvändande 63 Skola och datorer som blev skola och IT 63 Datorn som inlärningsredskap 64 Datorn som kunskapskälla 67 Diskussion 70 Kapitel 05 Fyra skolor fyra miljöer introduktion till empirin 74 Miljöer för datoranvändande 75 Kapitel 06 Historien om ett empiriskt material 81 Kommunikation via e-post och chatt 81 En fråga växer fram etiska hänsyn 85 E-brevens innehåll 92 E-kommunikationens värde och möjligheter 97 Barnet och tekniken några avslutande ord om makt 98 Kapitel 07 Bland datanissar och tveksamma barn berättar om datorer, samhälle och framtid 101 Datorns heterogenitet 101 Den nyttiga datorn och datorn som tidsfördriv 104 Datorn och lärandets villkor 107 Ett (gräns)överskridande 110 kan man äta på Internet? 113 Om framtid och trovärdighet 116 Datorer och IKT som en samtidens utvecklingsuppgift 118 Kapitel 08 Barn och e-kommunikation sex barn berättar om kommunikationens arenor 124 De yngre barnen 126 Emma om chatt 126 Arvid ett teknikintresse 133 Regina möten på Internet 135 Holger datanörden 139 En övergång 144 De äldre barnen 145 Jonathan att lära känna folk 145

10 Alva om en social arena 157 En summerande diskussion av en barnkulturell arena 166 Internet som en arena för personliga intressen 166 Kontakt via e-kommunikation 168 Skrivandets villkor 170 Kapitel 09 Barns villkor i ett föränderligt samhälle en diskussion 173 Barns digitala rum 173 En mångfald erbjudanden 173 Access och (gräns)överskridande 175 Geografins överbryggande och tidens ögonblicklighet 175 Det privata och det offentliga, det reella och det simulerade 178 Nya vänner, nya erfarenheter 181 Biologisk och kulturell ålder 184 Erbjudanden och utvecklingsuppgifter 187 En summerande diskussion 188 Kapitel 10 Att göra barns röst hörd en metodoch teoridiskussion 192 Erfarenheter av att forska om barn och barnkultur 193 Att skriva kultur 193 Fokuserande begrepp 195 Möjligheten att ordna data 197 Mötets plats 199 Att studera barn i cyberrummet 200 Kapitel 11 Sammanfattning och diskussion 205 En diskussion om skolutveckling och elevnytta 206 Barns digitala rum 209 En kommunikativ möjlighet 211 Kollektivt skrivande och erfarenhetens betydelse 213 Ålder och access 214 Tekniken och individens förlängning 215 Fortsatt forskning några förslag 216 Avslutningsvis eller inledningvis? 218 Litteratur 221

11 Bilaga 232 Summary Children s digital rooms stories about , chat & the Internet 234 The study 234 A glocal culture an empirical example 236 A culture of transparency 236 Children in the changeable society 238 To get to know an empirical example 239 Identity 239 On the use of concepts 241 The technology as prosthesis 242 References 244

12

13

14 Kapitel 01 Introduktion I kapitel 01 hälsas läsaren välkommen. Det sker genom att avhandlingen sätts i ett första sammanhang, genom att avhandlingens struktur presenteras samt att för avhandlingens genomförande betydelsefulla personer ges sin rättmätiga uppmärksamhet. Tänk dig: En påslagen dator. Ett barn i 10-årsåldern sitter djupt koncentrerad med blicken fästad på skärmen. Ansiktet, på den sträckta halsen, är bara centimeter från datorskärmen. Stolen är för låg, eller om det är bordet som är för högt. Barnet inte mer än halvsitter på framkanten av stolen. Fingrarna ser nästan lustigt små ut när de flinkt rör sig över det överdimensionerade tangentbordet. Och runtomkring står andra barn i en halvcirkel, några koncentrerade på vad som sker på skärmen, andra ivrigt påhejande barnet som sitter vid tangentbordet, och ytterligare några har hamnat i en diskussion kring vad som skett eller kommer att ske härnäst. Visst känns det igen. Men när vuxna människor ställer sig bredvid, är deras reaktion ofta en annan. Möjligen fascination, möjligen att vi förfasas. Men nästan alltid en känsla av att vi inte förstår vad det är som pågår. Vad är det egentligen de håller på med?, Jag förstår ingenting! är kommentarer som vi väl alla tycker oss ha hört förut. När vi står på distans och tittar på vad det är barnet gör när det sitter framför datorn, blir det tydligt att det pågår något som är svårt för oss att se. Jag tror att det finns två huvudsakliga skäl till detta; dels att vi som vuxna aldrig hade tillgång till datorer av den typ, med det innehåll och i en sådan omfattning som barn idag har. För barnen i sekelskiftets Sverige har datorn blivit ett naturligt inslag och en del av deras vardag. Dels att innehållet i datorn till stor del skapas via interaktionen med antingen datorns programvara eller, som är det huvudsakliga intresset för denna avhandling, via dialogen med en annan aktör som befinner sig någonstans bortom datorskärmens yta. Vi skulle kunna uttrycka det som att man måste ha varit där för att kunna se det. Det handlar, tänker jag mig, om erfarenhet och om möjligheten till inlevelse. Det som sker på skärmen är i en mening endast en 3

15 Kapitel 01 : Introduktion representation av en interaktion som sker på annan plats, i en annan verklighet. Med tillgång till inte bara datorer utan även ett globalt nätverk som bygger på digital informations- och kommunikationsteknik (IKT) är datorn inte längre en isolerad maskin. Datorn har blivit en plattform för en mångfald möjligheter, där nätverk som Internet gör möjligt ett inträde i ett glokalt sammanhang där det fysiska rummets lagbundenheter inte med självklarhet råder. Datorer och IKT kan användas till en lång rad aktiviterer och processer. I denna studie avgränsar jag mitt fokus till en aspekt; barns erfarenheter av att kommunicera via datorer. Jag är alltså inte intresserad av att värdera Internet eller liknande. Vad jag däremot är intresserad av är att åskådliggöra de möjligheter och även hot som barnen själva ger uttryck för, när de berättar om hur de använder sig av datorer och IKT. Men mitt övergripande intresse är vad jag vill uttrycka som barns villkor i ett föränderligt samhälle. Vad innebär det att vara barn idag? Hur ser den värld ut som barn befinner sig, ur deras eget och ur omvärldens perspektiv? Även om jag anser att barn ofta blir negligerade, eller att det är stort misslyckande för en välfärdsstat varje gång ett barns välbefinnande och möjligheter till utveckling åsidosätts för krassa och kortsiktiga ekonomiska, politiska eller andra (egen)intressen, ser jag det inte som mitt uppdrag att åstadkomma förändring genom att komma med förslag om hur det borde vara. Hur den enskilda praktiken skall utformas är det upp till praktikern med sin expertkunskap att uttala sig om. Snarare önskar jag ge barnen en röst som de behåller genom hela avhandlingen, där de får komma till uttryck. Där min förhoppning är att om vi lyssnar på deras berättelser om den värld de lever i och hur de ser på sina egna villkor inte bara skall lära oss något (som det så fint heter), utan att vi på vägen dessutom har ökat i respekt för det som barnet har att säga. Barns digitala rum Jag vill se avhandlingen som berättelsen om ett antal barns plats i vårt samtida samhälle; barns digitala rum. Måhända kan begreppet berättelse uppfattas som malplacerat eller tendentiöst jag kommer inte att använda det i någon större omfattning men jag vill ändå se det som just en berättelse där en huvudsaklig strävan har varit att låta barnens röster få en framträdande plats. Och berättelse i meningen att det är ett perspektiv, att det är ett sätt att betrakta världen och det skedda på. Men också i betydelsen att jag låter barnens berättelser utgöra basen för funderingar om 4

16 Kapitel 01 : Introduktion det som vi har framför oss. Eller vad det är barnen själva kommer att möta så småningom. Barns digitala rum kan också förstås som de arenor för interaktion som förekommer i cyberrummet, och då företrädelsevis på Internet. Det som startet som et tiltak under den kalde krigen for å oppnå raskere kommunikasjon, er blitt til cybersapce, en elektronisk verden som visker ut alle tidligere geografiske grenser og åpner nye sosiale of kulturelle verdener. Dette er verdener som en bare såvidt har begynt å utforske, men det kan allerede slås fast at de redefinierer hva det vil si å være menneske. [Poster, 1999:46] Detta citat från Mark Poster presenterar en bild av ett rum som ställer begrepp som geografi, närhet, interaktion och kommunikation på huvudet. För barn i sekelskiftets Sverige har datorer och annan digital teknik kommit att bli ett självklart inslag som, för att använda en klyscha, alltid har funnits närvarande i deras liv. Med allt från leksaker som Tamagotchis 1 och dataspel till klassrummets Internetuppkopplade datorer befinner sig barn ständigt i, eller i direkt anslutning till, digitala rum. Betyder detta att för barnet som växer upp i denna miljö är teknikutvecklingen ett naturligt inslag medan det för oss övriga är ständigt nya innovationer? Innan jag går över till att presentera avhandlingens struktur, vill jag ge denna introduktion till avhandlingens ämne en ytterligare dimension. Vi kan kalla det mitt perspektiv på tekniken, då varje undersökande text som på något sätt avhandlar människans relation till teknik är behjälpt av en sådan presentation. Teknik kan å en sidan betraktas som något skapat, något ickeorganiskt. Men teknik kan också integreras med det organiska på ett sätt som gör det svårt att upprätthålla en informativ distinktion mellan människa och teknik. Exempel som implantat, proteser, högteknologiska läkemedel, intelligenta agenter, eller organdonationer mellan olika typer av organismer visar att tekniken idag är så avancerad att den förändrar villkoren för liv och död, för vad som är en människa och vad som är teknik. Och de mest påtagliga exemplen på detta finner i livets ändpunkter; 1 Tamagotchis var populära vid tiden för min empiriska undersökning, d.v.s till Dessa leksaker fick stor uppmärksamhet inte bara bland barnen, utan även i massmedia. Skolor införde förbud. Media rapporterade om barn med företagsanda som hade en lukrativ bransch i Tamagotchi-dagis, där de skötte om kamraters tamagotchis medan de var upptagna med annat. Högt och lågt. Medan barn berättade om hur de ganska snart tröttnade. Idag är det andra leksaker, andra digitala husdjur, som är populära. Och Tamagotchis har hamnat bland informationssamhällets antikviteter, reliker över en svunnen tid. 5

17 Kapitel 01 : Introduktion hur fosterdiagnostiken och ultraljudsundersökningen ger oss möjlighet att se något som inte kan ses (Mitchell & Georges, 1998) kontra hur tekniken har en helt avgörande funktion i livsuppehållande och livräddande insatser, där pacemakern bokstavligen definierar livets rytm. I perspektiv av detta ter sig, tänker jag mig, Croissants tes human-machine synthesis is seen as the next stage of human development (1998:285) som rimlig. Detta perspektiv på tekniken är något som vuxit fram under mitt arbete med avhandlingen, och framför allt i mötet med barnen och de efterföljande konfrontationerna med det empiriska materialet. Ur detta perspektiv genereras ett sätt att se på barns digitala rum: att de lever i en tekniktät vardag där informations- och kommunikationstekniken ges allt större utrymme och betydelse. Jag väljer därför att se tekniken som något som är intimt relaterat till människan, i en ambition att se individens villkor så som de framträder i vår samtid, betraktat utifrån barnens perspektiv. Avhandlingens struktur Det empiriska materialet i denna avhandling består av samtal med 77 barn i åldrarna 8 till 13 år under perioden 1997 till Mötena har skett dels i cyberrummet, där vi samtalat via e-post och chatt, dels i det fysiska rummet där jag besökt dem i deras skolmiljöer. Studien handlar om dessa barns perspektiv på datorer och informationsteknik som inslag i deras vardag, specifikt hur de betraktar e-post, chatt och Internet som arenor för kommunikation. Studien ingår som en självständig del i Vägverkets projekt Forska och lära i närsamhället, under namnet IT i barns kommunikation med omvärlden om barns villkor i ett föränderligt samhälle. Två tidigare rapporter (Hernwall, 1996; 1998) har presenterats inom ramen för detta projekt som är finansierat av Vägverket. Projektet Forska och lära i närsamhället har haft sin utvärderande och forskande anknytning på Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Avhandlingen består av tre delar och total 11 kapitel (detta inledande kapitel inkluderat). Den första delen är en teoretisk del där även metodpresentation ingår (kapitel 02 och 03), även om metodresonemang återkommer i andra kapitel och då särskilt i kapitel 06. Den andra delen utgörs av en förhållandevis omfattande diskussion som befinner sig nära det empiriska materialet (kapitel 04 till 08). Här belyses olika dimensioner av det empiriska materialet, för att i kapitel 08 leda fram till det som är avhandlingens huvudsakliga fokus: barn och e-kommunikation. Den sista delen består av tre kapitel (kapitel 09 till 11) som med olika fokus diskuterar de erfarenheter, och resultat, som avhandlingen genererat. 6

18 Kapitel 01 : Introduktion Dessutom finns en avslutande summary på engelska, som presenterar huvuddragen av avhandlingens framför allt teoretiska bas. Kapitel 02 utgörs av en presentation av studiens syfte samt det empiriska fält som avhandlingen baseras på. Här ges också en första introduktion till begreppen och fenomenen e-post, chatt och Internet, vilket jag valt att kalla e-kommunikation. I kapitlet presenteras även avhandlingens metodologiska bas. Kapitel 03 söker placera barns villkor inom ramen för det framväxande informationssamhället, eller cyberkulturen. Kapitel 04 presenterar en historik över utvecklingen av datorer och datoranvändande. Här används praktiken skolan som exempel för att belysa den utveckling som skett under perioden 1960 fram till sekelskiftet. Kapitlet utgör därmed presentation av studiens plats. Kapitel 05 introducerar miljöerna för datoranvändandet i de fyra skolor barnen kommer från. Kapitel 06 diskuterar villkoren för ett empiriskt material som inte kom att användas på det sätt som det ursprungligen var tänkt; dialogen via e-post mellan barnen och mig. Kapitlet innehåller även en diskussion kring etik. Kapitel 07 är det första kapitel där barnen tydligt kommer till uttryck. Här presenteras hur barnen ser på datorer ur ett bredare perspektiv än e- kommunikation. Kapitel 08 följer upp kapitel 07, men nu med fokus på e- kommunikation. Här träffar vi sex barn som utgör naven i sex berättelser om e-kommunikationens arenor. Liksom i kapitel 07 relateras analysen till ett bredare teoretisk och samhälleligt perspektiv. Kapitel 09 relaterar det empiriska material som barnens utsagor utgjort till ett teoretiskt sammanhang. Kapitel 10 har som ambition att med bas i det empiriska materialet diskutera möjligheterna, teoretisk och metodologiskt, för att studera barns villkor i ett föränderligt samhälle generellt och i cyberrummet specifikt. Kapitel 11 sammanfattar avhandlingen och diskuterar avslutningsvis skolans lärandemiljöer i ljuset av datorer och IKT, samt barns villkor i vår samtid utifrån fenomenet barn och e-kommunikation. 7

19 Kapitel 02 man kan prata med ord en introduktion till en studie I kapitel 02 presenteras avhandlingens syfte samt studiens empiriska fält. Dessutom ges en första introduktion till skilda former av e-kommunikation. I kapitlet presenteras även avhandlingens metodologiska bas. Varför har vi datorer? Beroende av vem vi frågar, när vi frågar och varför vi frågar, kommer svaret naturligtvis att variera. När jag hösten 1997 frågade en grupp barn detta, relaterade Yvonne från skola Mitt genast till den verklighet hon som 8-åring lever i: Man kan, om det är nåt tv-program, till exempel Hjärnkontoret, så kan man ju prata med dom, fast med datorn. Så man kan prata med ord. Fast man kan liksom kolla på deras hemsida å så. Och så kan man skicka . [Yvonne, skola Mitt, 1997] Citatet visar, till att börja med, att skilda former av media skapar ett flöde av intryck, vilket är ett centralt inslag i barns värld. Att Yvonne associerar till ett tv-program (Hjärnkontoret) när hon skall förklara varför vi har datorer är därför inte att förvånas över. Det konglomerat av både uttryck och intryck som den moderna mediamarknaden skapar utgör väsentliga inslag inte bara i vår samtid utan även i skapandet av den kultur som barn lever i och som de själva utvecklar. Våra erfarenheter byggs till stor del upp av intryck hämtade från förmedlande uttrycksformer vilket gör att vår samtida västerländska värld kan förstås som en värld av ständig simulering eller virtualisering. Men därmed inte sagt att det reella skulle ha ersatts av det virtuella; snarare än att stå i någon form av dialektiskt motsatsförhållande torde det reella och det virtuella betraktas som dimensioner av en och samma verklighet. Vad mer som är noterbart i citatet ovan, är Yvonnes andra association där hon säger att datorn är ett redskap för kommunikation, där hon kan prata med dom på ett sätt som gör fysiska avstånd ointressanta. Genom att 8

20 Kapitel 02 : man kan prata med ord tv-programmet Hjärnkontoret lämnar ut adress till hemsida (URL), e- postadress samt inte minst adress till en chatt-kanal, har de givit barnen (åskådarna) en möjlighet att bli delaktiga i sitt eget kunskapssökande. Att detta är en kommunikation som är hänvisad till det skrivna ordet är inte något som för Yvonne utgör något hinder. Hennes beskrivning att man kan prata med ord kan vi förstå som en beskrivning av en möjlighet; att det är möjligt att vara delaktig i en dialog trots fysiska avstånd. För Yvonne, som vid detta tillfälle gick i årskurs 2, fanns det inte någon dator i hennes hemmiljö. Hon hade inte heller någon konkret erfarenhet av att själv ha använt sig av Internet eller någon annan kommunikativ möjlighet som Internet erbjuder, såsom chatt eller e-post. Det som Yvonne uttalar sig om, bygger alltså på dels vad hon hört från kamrater och andra människor i hennes omgivning, dels på vad hon själv sett och erfarit via kanske fram allt andra media i det här fallet går hennes association till ett barn- och ungdomsprogram på tv. Däremot har hon viss, om än begränsad, erfarenhet av att använda datorer i skolmiljö, där den avsides placerade dator de har tillgång till i klassrummet är utan Internetförbindelse. Men Yvonne och hennes klasskamrater kommer inom en snar framtid att få tillgång till en dator med modemuppkoppling i sin skola, så att de skall kunna kommunicera med bland annat mig över Internet. Förutom med Yvonnes klass etablerade jag under 1997 kontakt med barn i ytterligare tre klasser på olika platser runt om i Sverige. Avsikten med detta var att skapa en kontakt som gjorde det möjligt för mig att studera uttryckt i allmänna ordalag barns förhållande till datorbaserad kommunikation. Det är analysen av detta empiriska material som avhandlingen bygger på. Härnast följer en bestämning av syftet med avhandlingen. Denna följs av en karakterisering av olika former av e-kommunikation. Därefter sker presentationen av studiens empiriska material åtföljt av en redovisning av en enkätundersökning. Ambitionen med att på detta tidiga stadium av texten redovisa vissa data är att skapa en relation till de barn som deltagit i studien och som utgör avhandlingens empiriska bas. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens vetenskapliga perspektiv. S t u d i e n s s y f t e Det övergripande kunskapsintresset för denna studie är att bättre förstå barns villkor i ett föränderligt samhälle. För att detta skall vara möjligt, krävs vissa avgränsningar och preciseringar av det aktuella studiefältet. En 9

21 Kapitel 02 : man kan prata med ord sådan precisering rör vad som är studiens locus (plats) respektive dess objekt, en distinktion jag hämtat från Geertz (1973:22). Det är alltså inte platsen i sig som nödvändigtvis är det intressanta, utan snarare att platsen väljs av lämplighetsskäl, och av teoretiska skäl (Qvarsell, 1996:5). Undersökningens objekt blir därigenom belyst genom valet av plats ett val som har betydelse för vilken typ av slutsatser som är möjliga att dra. Studiens plats utgörs av möten och samtal med barn i deras skolmiljö. Därmed inte sagt att intresset för studien är relaterat till skolans värld, undervisningens pedagogik eller informationsteknikens villkor i lärmiljöer. Snarare är valet av plats pragmatiskt i betydelsen att skolan är en praktisk plats att nå barn på. Naturligtvis får inte valet av skolan som plats ske på ett slentrianmässigt eller oreflekterat sätt, så som B Johansson (2000) varnar för. Vidare är studiens plats en dialog via framför allt e-post, men även andra digitala datorbaserade kommunikationsformer, mellan barnen och mig. Studiens objekt är att studera barns perspektiv på datorer och informations- och kommunikationsteknik (IKT) som inslag i deras vardag, specifikt hur de betraktar e-post, chatt och Internet som arenor för kommunikation. Då det är barnens egna berättelser (utsagor) som är utgångspunkten, är ambitionen inte att återge hur det är i någon objektiv mening. Analysen strävar alltså mot tolkning och förståelse för ett fenomen utifrån barnens perspektiv i betydelsen så som de berättar om det, snarare än att (statistiskt eller på annat sätt) säkerställa empiriska fynd. Den empiriskt baserade delen av studiens analys åtföljs av en mer teoretiskt inriktat analys för att belysa hur människans villkor i det föränderliga samhället ter sig. Återigen är fokus på barnens villkor, även om det i denna del av studien snarare blir en tyngdpunkt på teoretiska resonemang än empiriska utsagor hämtade från barn. Dessa två nivåer av avhandlingen har alltså som ambition att öka förståelsen för studiens övergripande kunskapsintresse; barns villkor i ett föränderligt samhälle. Med berättelser om e-post, chatt & Internet avses att följa två typer av utsagor om villkoren i det föränderliga samhället. Dels är det barnens egna utsagor där barnen själva kan berätta för oss hur dessa villkor ter sig från deras perspektiv. Detta emiska perspektiv leder i kapitel 08 fram till en diskussion om kommunikationens arenor vars teman har sin grund i barnens utsagor. Dels är det den mer teoretiska nivån där teorier och begrepp som är framträdande i en samtida diskurs om vilkoren i vårt föränderliga samhälle genererar en berättelse om barns villkor utifrån ett mer tydligt teoretiskt perspektiv. De begrepp som används i diskussionen i kapitel 09 är alltså hämtade från ett teoretiskt sammanhang, men har prövats och utvecklats (ifrågasatts) via den empiri som barnens utsagor 10

22 Kapitel 02 : man kan prata med ord utgör. Under hela analysens gång har dessa två nivåer ställts mot varandra för att avgöra vardera berättelses giltighet; en kontrastering där barnens egna utsagor varit den berättelse som fungerat som ledprincip det är deras villkor som är avhandlingens övergripande intresse. Avhandlingen är skriven inom ramen för ett konstruktivistiskt sammanhang. Utan att gå djupare in på konstruktivismens ontologi eller dess olika grenar och debatter vill jag hävda att det är i detta perspektiv jag har min bas och det är här jag hämtar min människosyn: Människan är aktivt skapande av både personlig och mer kollektiv mening. För mig betyder detta att barnet är ett intentionellt subjekt som konstruerar sitt kunnande och sin syn på världen utifrån sina egna erfarenheter och sina personliga förutsättningar i sin interaktion med omvärlden. Det är alltså från en konstruktivistisk tradition, i vid mening, som jag hämtar inspiration och intryck till min förståelse för barnens agerande. Däremot väljer jag att inte gå in i en debatt om huruvida olika bidrag inom denna tradition är förenliga eller på vilket sätt de är det (för sådana diskussioner, se t.ex. Tryphon & Vonèche, 1996; Björn, 1996), utan intar en mer pragmatisk position där jag nöjer mig med att just se värdet i unika bidrag. I n f o r m a t i o n s - o c h k o m m u n i k a t i o n s t e k n i k De begrepp vi använder för att benämna och beskriva ett fenomen är avgörande för hur vi kan komma att förstå det aktuella fenomenet. Lakoff & Johnson (1980) ger flertaliga exempel på hur metaforer riktar vår förståelse eller uppmärksamhet. Parallella exempel kan vi finna hos Barry (1993) som i sin bok Technobabble visar hur tekniska begrepp och uttryck är frekvent förekommande i vår vardags vokabulär, vilket på en och samma gång skapar och avgör en möjlig förståelse. Konkreta exempel på hur utvecklandet av tekniker är intimt förknippat med inte bara ett användande utan även föreställningar och värderingar om tekniken, kan vi finna i Bijkers (1995) studie. Bijker menar bl.a. att vissa sociala grupper spelar en betydelsefull roll för teknikutvecklingen, då dessa grupper via sitt sätt att använda och benämna tekniken ger den ett socialt värde. M Johansson (1997) lånar tankar från Bijkers arbete där inte minst begreppet och analysverktyget relevanta sociala grupper återkommer hos Johansson. Redan titeln på Johanssons avhandling avslöjar på vilket sätt datortekniken ofta framställs; smart, fast, and beautiful. Genom analyser av tre skilda händelser i den svenska datorhistorien, vid tre olika tidpunkter och med tre 11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1

Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Södertälje kommun Barnkonventionen i praktiken Tveta förskolor 1 Utbildningskontoret Ulla Castenvik Barnkonventionen som lag i praktiken Tveta förskolor De fyra grundprinciperna Södertälje kommun Barnkonventionen

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Karl-Oskar Streith och Robert Andersson Distanspedagogik, Ht 02 Datapedagogiska programmet 2002-09-27 Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Högskolan i Skövde

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

kärnvärden & grafisk profil

kärnvärden & grafisk profil kärnvärden & grafisk profil 1 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens mångfald. Studiefrämjandets vision antagen 2007

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012

Läsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012 Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).

Läs mer

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer