KALLELSE/UNDERRÄTTELSE. Nämnden för Funktionsstöd. Sammanträde klockan 15 Sjöallén 9D, Kungsbacka

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Nämnden för Funktionsstöd Sammanträde klockan 15 Sjöallén 9D, Kungsbacka Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Bo Dahlström (M), digital justering, 18 december 2. Förvaltningsbudget Jonas Gustafsson 3. Övergripande kvalitetskriterier Bo Rundberg, Maria Siewers 4. Lokalplan Bo Rundberg 5. Verksamhetsnära stödet Eva Apelvi FS/2015:130 FS/2015:117 Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen Nämnden beslutar att godkänna förslag till övergripande kvalitetskriterier för nämndens verksamheter Nämnden beslutar att anta lokalplan för Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 6. Information Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen 7. Redovisning av inkomna skrivelser Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen Maria Löwenadler Funktionsstöd Direkt: Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) 8. Anmälan av delegeringsbeslut FS/2015:134 Nämnden för Funktionsstöd godkänner redovisning av delegeringsbeslut förtecknade i protokoll 17 december Övriga frågor Nämnden för Funktionsstöd noterar informationen Kristina Karlsson Ordförande Maria Löwenadler Sekreterare

3 TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Funktionsstöd Övergripande kvalitetskriterier Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna förslag till övergripande kvalitetskriterier för nämndens verksamheter 1 (2) Datum Sammanfattning Förvaltningen för Funktionsstöd har tidigare tagit fram kvalitetskriterier för utförandet av sin verksamhet, inom två områden, specifikt för bostäder med särskild service och daglig verksamhet. Nämnden har tidigare gett direktiv till förvaltningen att ta fram kvalitetskriterier inom all sin verksamhet. Förvaltningen har nu arbetat fram ett förslag till övergripande kvalitetskriterier, gemensamt för all verksamhet. Beskrivning av ärendet Förvaltningen för Funktionsstöd har tidigare tagit fram kvalitetskriterier för utförandet av sin verksamhet, inom områden, specifikt för bostäder med särskild service, daglig verksamhet och avlösarservice/ledsagaservice. Nämnden har tidigare gett direktiv till förvaltningen att ta fram kvalitetskriterier inom all sin verksamhet. Förvaltningen har nu arbetat fram ett förslag till övergripande kvalitetskriterier, gemensamt för all verksamhet. Tanken är att dessa sedan ska kompletteras med de delar som är specifika för just varje verksamhetsdel. Att hantera frågan om kvalitetskriterier på detta sätt bedöms vara arbetsbesparande och utgår från tanken om den gemensamma kvalitetsgrunden i verksamheten. KUB1001, v2.0, Funktionsstöd Utveckling & Kvalitet Bo Rundberg Direkt bo.rundberg@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Box Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon Fax funktionsstod@kungsbacka.se

4 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Kvalitetskriterier för verksamhet med inriktning på funktionsnedsättning Maria Siewers Socialt ansvarig samordnare Bo Rundberg Utvecklingsledare Beslutet skickas till Samtliga chefer inom förvaltningen

5 Kvalitetskriterier för verksamhet med inriktning på funktionsnedsättning Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentansvarig: Bo Rundberg, Utvecklingsledare Maria Siewers, SAS Beslutad av/datum: Nämnd Beslutets diarie nr: Sida 1 Gäller för: Förvaltningen för Funktionsstöd Handläggare: Bo Rundberg, Utvecklingsledare Maria Siewers, SAS Giltig fr.o.m: Reviderad/Version: 1 Ej giltig fr o m:

6 Förord Kvalitetsarbetet innebär att vi ständigt utvecklar verksamheten, både i det vardagliga arbetet och i den långsiktiga planeringen. Vi gör rätt saker Allt vi gör ska vara till nytta för dem vi är till för. på rätt sätt Vi förbättrar ständigt våra processer och strävar efter att uppnå en högre eller bibehållen kvalitet till en lägre kostnad. med rätt inriktning Vår värdegrund Bitt är vägledande i vårt förhållningssätt gentemot dem vi är till för.

7 Övergripande bestämmelser 2.1 Lagar Riktlinjerna utgår främst från Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, Förvaltningslagen (1986:223), FL, och Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. HSL är främst aktuell i de sammanhang som handlar om samverkan och ansvarsgränser mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. För riktlinjer och rutiner inom den kommunala hälso- och sjukvården i Kungsbacka kommun svarar medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och medicinskt ansvarig inom rehabilitering, MAR, samt verksamhetschef för hälso- och sjukvårdsinsatser. 2.2 Rättspraxis Verksamheterna ska bygga sina beslut på rättspraxis genom att följa förvaltningsdomstolarnas avgöranden. Det är främst domar från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) som är vägledande. Om det saknas domslut från Högsta förvaltningsdomstolen avseende en fråga kan kammarrättsdomar ge viss vägledning. 2.3 Nationella föreskrifter och vägledningar Riktlinjerna anknyter till FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning och FN:s barnkonvention. Principen om alla människors lika värde och lika rättigheter är utgångspunkten för svensk politik inom funktionshinderområdet. Detta utgör också grund för de nationella mål som riksdagen fastställt i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare, prop. 1999/2000:79: en samhällsgemenskap med mångfald som grund att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning. För att uppnå mångfald i samhället där personer med funktionsnedsättning har möjlighet att leva som andra krävs både generella åtgärder och individuellt stöd. Socialstyrelsen utfärdar Allmänna råd och föreskrifter som publiceras i SOSFS, socialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsen utfärdar också meddelandeblad för att redovisa sin uppfattning i vissa frågor.

8 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL publicerar regelbundet cirkulär om nyheter och sina tolkningar i olika frågor. Myndigheten för delaktighet - är en statlig myndighet som har regeringens uppdrag att samordna och driva på i svensk handikappolitik. Försäkringskassans dokument Vägledning Assistansersättning ger vägledning utifrån det lagstyrda delade statliga och kommunala ansvaret för insatsen personlig assistans. Exempel på nationella föreskrifter och vägledningar: Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, Stöd för rättstillämpning och handläggning, Socialstyrelsen Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, Socialstyrelsen SOSFS 2014:5. Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Socialstyrelsen Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder, Socialstyrelsen SOSFS 2008:32 Det är mitt hem, Vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning, Socialstyrelsen Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser, Socialstyrelsen Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten, Socialstyrelsen Försäkringskassans Vägledning 2003:6 Assistansersättning, senaste version. Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser Föreskrift 2014:2, Kunskaper hos personal som ger stöd, service och omsorg enligt SoL, LSS till personer med funktionsnedsättning

9 Målgrupp för Funktionsstöd Målgruppen är enskilda personer som på grund av sin funktionsnedsättning har behov av individuellt stöd. Det individuella stödet utgår från lagstiftningen i SoL och LSS. Funktionsnedsättning definieras enligt Socialstyrelsens Terminologiråd som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Med funktionshinder menas den begränsning som en funktionsnedsättning kan innebära för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är brister i tillgänglighet, bemötande och individuellt stöd. Det kan leda till svårigheter att klara sig själv i till exempel det dagliga livet, i arbetslivet och i sociala relationer. LSS reglerar vem som kan få en insats enligt LSS och vad insatsen ska innehålla. Enligt LSS kan den enskilde få rätt till insatsen om de tillhör någon av tre personkretsar. Personkrets 1 Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Personkrets 3 Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Lagen säger också att vår verksamhet ska utgå från den enskildes självbestämmanderätt och hjälpa de boende att kunna leva som alla andra och delta i samhället. Man kan läsa mer om LSS på socialstyrelsen.se.

10 Skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor Vid bedömning om den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL används begreppet skälig levnadsnivå. Den enskilde har rätt till bistånd enligt SoL om: Biståndet behövs för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå Behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Vid bedömning om den enskilde har rätt till insatser enligt LSS används begreppet goda levnadsvillkor. Den enskilde har rätt till insatser enligt LSS om: Han/hon tillhör av någon av lagens tre personkretsar Insatserna behövs för att den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor Behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt. Begreppen skälig levnadsnivå respektive goda levnadsvillkor beskrivs inte närmare av lagstiftaren. I LSS 5 och 7 anges att målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra och tillförsäkras goda levnadsvillkor. Målet med LSS är att personer med funktionsnedsättning inte ska ha sämre levnadsvillkor än personer utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder. Strävan ska vara att tillgodose den enskildes behov inom rimliga gränser för vad som är goda levnadsvillkor för alla medborgare. Alla medborgare måste ibland acceptera att man inte kan uppnå det mest önskvärda, t. ex. att man inte kan få en bostad i ett särskilt attraktivt område. Vid bedömningen av skälig levnadsnivå för en person med långvarigt eller bestående funktionsnedsättning som inte beror på naturligt åldrande, kan man inte utan vidare likställa detta med vad som anses vara skäligt vid tillfälligt eller kortvarigt behov av bistånd. Det är viktigt att bedöma varaktigheten i samband med att man bedömer vad som är skälig levnadsnivå enligt SoL för en person med funktionsnedsättning. Det finns en stor grupp personer med varaktiga funktionsnedsättningar som inte tillhör LSS personkrets, eller som har behov av annat stöd än vad som kan erbjudas enligt LSS 9. Man bör i dessa fall väga in att SoL anger att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och vara delaktiga i samhällslivet. Detta förutsätter att den enskilde har tillgång till ett samordnat och anpassat stöd med syfte att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv.

11 Kommunens värdegrund BITT I Kungsbacka kommun har vi en gemensam värdegrund som vi kallar Bitt. Bitt är en förkortning som innehåller orden: Bemötande Inflytande Tillgänglighet Trygghet Med värdegrunden Bitt ska vi bidra till att skapa trygghet med gott bemötande, god tillgänglighet och möjlighet för invånarna att ha inflytande över servicen och utvecklingen i kommunen. Vi ska ständigt ha de fyra orden i värdegrunden i tankarna både i vårt vardagliga arbete och när vi utvecklar servicen. Då skapar vi ett gott förtroende hos våra invånare.

12 Kompetens Personal som arbetar med att ge stöd behöver inte bara ha kunskap utan också förmåga att omsätta kunskapen i praktiskt handlande. Personer som på grund av sin funktionsnedsättning behöver stöd, service eller omsorg har rätt till insatser av god kvalitet. Insatserna/biståndet som den enskilde får ska tillgodose brukarens behov. Den som arbetar med att ge stöd, service och omsorg behöver inte bara ha kunskap utan också förmåga att omsätta kunskapen i praktiskt handlande. Det är också viktigt att personalen har grundläggande kompetens som gör det möjligt att ta emot instruktion och delegering från legitimerad personal inom förvaltningen. Följande punkter finns beskrivna i SOSFS 2014:2 och är vägledande i definitionen av det professionella förhållningsättet inom förvaltningen i arbetet med funktionsnedsättning. Förutom kunskap om gällande lagstiftning och de skyldigheter som lagstiftningen medför bör personalen enligt SOSFS 2014:2 ha kännedom om följande: Förhållningssätt och bedömningsförmåga kunskap om människors levnadsvillkor samt olika förutsättningar och behov kunskap om livets olika faser såsom barndom, ungdom, vuxenliv och ålderdom kunskap om den enskildes rätt till självbestämmande, integritet och inflytande enligt 1 kap. 1 och 3 kap. 5 SoL samt 6 LSS förmåga att utforma ett individuellt stöd tillsammans med den enskilde förmåga att bemöta den enskilde på ett respektfullt sätt förmåga att granska, analysera och bedöma sitt eget arbete och på så sätt kunna medverka till insatser av god kvalitet förmåga att bedöma när någon annan kompetens än den egna behövs (exempelvis ta hjälp av legitimerad personal som sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast) kunskap om hur ett säkerhetsfrämjande arbetssätt kan förebygga olyckor och skador samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet. Kommunikation kunskap om kommunikation och dess betydelse kunskap om alternativa kommunikationssätt samt hjälpmedel för kommunikation förmåga att anpassa kommunikationen till olika situationer och till olika individers förutsättningar och behov förmåga att kommunicera med den enskildes legala ställföreträdare, vårdnadshavare och närstående

13 förmåga att kommunicera med personer ur olika yrkesgrupper förmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska. Funktionsnedsättningar och dess konsekvenser kunskap om funktionsnedsättningar och kombinationer av sådana nedsättningar kunskap om hur funktionsnedsättningar kan påverka människors levnadsvillkor och delaktighet i samhället. Hälsa kunskap om betydelsen av fysisk aktivitet samt social och mental stimulans för människors hälsa och välbefinnande kunskap om vilken betydelse mat och näring har för människors hälsa och välbefinnande förmåga att stödja den enskilde i ett levnadssätt som förebygger ohälsa kunskap om hur hjälpmedel och en anpassad miljö kan bidra till ökad självständighet och ökat självbestämmande för den enskilde kunskap om ett habiliterande och ett rehabiliterande arbetssätt samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet kunskap om hälsoproblem som ofta förekommer i kombination med vissa funktionsnedsättningar.

14 Professionellt förhållningssätt Professionellt förhållningssätt innebär att personalen förhåller sig till kunskap och människor så att respektfullt bemötande uppnås och integritet bevaras. Vidare innebär det att personalen i möte med brukarna visar intresse, värme, medmänsklighet, empati och ett personligt bemötande. Som personal i t.ex. en bostad med särskild service arbetar man i den boendes hem. Man ger brukaren stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hens integritet och egna val. Även om man är införstådd med att det är brukaren som ska bestämma, ställs man ofta inför svåra etiska avvägningar. Det är inte alltid lätt att bedöma var ens eget ansvar upphör och brukarens tar vid. Den grundläggande metoden för att göra etiska avvägningar är reflektionen. Det vill säga att man har förmåga och möjlighet att fundera över vad ens handlingsalternativ innebär för den man möter i vardagen. Professionellt förhållningssätt kräver kunskap och erfarenhet men också lyhördhet och inlevelseförmåga. Ett professionellt bemötande innebär tex att man som medarbetare använder sin pedagogiska kunskap, erfarenhet och inlevelseförmåga av lagstiftningens intentioner. Att vara professionell i bemötandet gäller naturligtvis i samspelet med brukaren, men även i vårt förhållande till anhöriga, god man, kollegor och andra man möter i arbetet. Som brukare är det viktigt att kunna känna tillit och förtroende för personalen. Det är viktigt att personalen kan vara personlig utan att bli privat. Att inte bli privat menas att personalen inte ska blandar in sina egna värderingar, sina egna behov eller sitt privatliv i mötet med brukaren. Det är brukaren som är i fokus. Etik utgår ifrån alla människors lika värde och handlar om hur vi tänker och reflekterar kring värderingar och våra handlingar. Moral är det sätt som vi tillämpar etiken på, vad som är rätt och orätt i praktisk handling. Etiken handlar därför om att fundera över vad som är rätt och fel och varför det är det. Med hjälp av etisk reflektion kan vi ofta bena ut svåra situationer, där vi inte riktigt vet hur vi ska bete oss. Vi har således en skyldighet att handla enligt de gemensamma värderingar som gäller på vår arbetsplats. Utgå från genomförandeplan All personal ska arbeta efter den enskildes genomförandeplan. Detta för att ge den enskilde det bästa stöd, service och omvårdnad som hen är i behov av. All personal ska också arbeta efter den beskrivning som finns om på vilket sätt stöd och servicen skall ges till varje enskild brukare. Att arbeta efter en strukturerad plan handlar om att personalen följer regelverk, beslut rörande individen och de planer som upprättas utifrån detta. Syftet är att brukaren ska känna sig trygg genom att ha en förutsägbarhet i stödet som ges.

15 Helhetssyn och kontinuitet Avgörande för en fungerande helhetssyn och kontinuitet i stöd och service är att tillämpningen ses ur den enskildes perspektiv. Begreppet kontinuitet innebär bland annat att insatserna skall vara långsiktigt planerade. Tillvaron skall därmed kunna bli mer överblickbar för den enskilde och innebära en trygghet i att stödet finns kvar så länge det finns behov av det. I begreppet helhetssyn innefattas att stödet planeras och ges med utgångspunkt från den enskildes samlade behov. Medbestämmande och inflytande Rätten till medbestämmande hänger samman med rätten till integritet. Respekten för den enskildes integritet skall finnas i alla situationer. Frågor om medbestämmande måste särskilt uppmärksammas i de situationer där enskilda till följd av omfattande funktionshinder dagligen är beroende av olika stödinsatser. Delaktighet Den enskilde skall tillförsäkras ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett övergripande mål är att den enskilde skall kunna vara delaktig i det liv och den gemenskap som tillkommer alla människor. Personer med funktionshinder har samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra. Brukares delaktighet, inflytande och självbestämmande är bärande principer för all vård och omsorg. Andra närliggande begrepp är patient- och klientfokus, patient- och klientcentrering och patient- och klientperspektiv. Begreppen används i olika syften och med olika betydelser, men den gemensamma grunden är att man ska utgå från den enskilda vård- och omsorgstagarens situation, omständigheter och önskemål i allt vård- och omsorgsarbete. Delaktighet kan ses som ett sammanfattande begrepp som innebär att den enskilde ska ha inflytande över sin egen vård och omsorg. Synen på delaktighet har förändrats över tid. Tidigare betraktades professionella som experter på orsaker till problem och på åtgärder för att behandla dem. Dagens synsätt innebär att vård- och omsorgstagare uppmuntras att delta allt mer i den egna vården och omsorgen. Information Det är viktigt att den enskilde och/eller dennes företrädare hålls informerade om sina möjligheter och vad som händer i verksamheten och om sina möjligheter att ta del av detta.

16 Förvaltningens övergripande metoder Alla insatser och bistånd ska genomföras med grund i tre förvaltningsövergripande metoder. Förvaltningen utgår ifrån kända, beprövad metoder som följer evidens, utveckling och beprövad erfarenhet. Förvaltningen arbetar enligt följande övergripande metoder; lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och alternativ kompletterande kommunikation. Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande innebär att förmedla trygghet och skapa en lugn miljö med positiva förväntningar. Målet med metoden är att varje individ själv ska kunna kontrollera sina känslor. Metoden går ut på att dämpa starka känslouttryck och minska antalet konfliktskapande situationer. Syftet är också att skapa förutsägbarhet och därmed trygghet i tillvaron. Bemötandet ska skydda både den som har svårt med känslokontroll och hindra personalen från att gå upp i affekt. Personalen ska uppträda lugnt med låg känslointensitet för att inte trigga igång för starka känslor. Den brukare som lätt kommer i affekt får verktyg att lära sig kontrollera sina aggressioner. Med lågaffektivt bemötande smittar personalens lugn av sig på omgivningen. Känslouttryck smittar av sig på vår omgivning. De flesta barn föds med förmågan att smittas av känslor som de möter och på så vis utvecklar de förmågan till empati. Personer med till exempel autism kan ha svårt att skilja mellan egna och andras känslouttryck, så kallade affekter. De reagerar istället på den känsla som de möter. Tillrättavisningar kan utlösa aggressioner Den som har fått en hjärnskada, psykos eller demens kan reagera på liknande sätt. Situationer med för högt ställda krav gör de flesta människor oroliga och stressade. För en person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan man behöva anpassa, minska eller ta bort kraven för att undvika ett sammanbrott. (Hejlskov) Alternativ kompletterande kommunikation Alternativ kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn på olika metoder för att förbättra en persons sätt att kommunicera. AKK kan användas när en person har svårt att förstå eller tala. Det finns olika slags AKK-redskap, till exempel tecken, bilder eller datorer. Det finns också olika metoder för hur man kan använda dessa och på andra sätt stödja kommunikationen. Idag vill man alltmer välja AKK-insatser baserat på den forskning som finns, för att på så vis erbjuda evidensbaserad habilitering. Ofta används också teckenspråk och telekommunikation, TAKK, tillsammans med grafisk AKK för att öka personens möjlighet att kommunicera.(hjälpmedelsinstitutet)

17 Tydliggörande pedagogik Personer som har diagnoser inom autismspektrumet har brister i förmågan att avläsa och tolka signaler från både människor och den fysiska omgivningen. Det som skapar tydlighet för de flesta andra, räcker inte. Många har behov av en större tydlighet för att det som händer runt omkring dem ska bli begripligt. Många behöver också metoder och hjälpmedel som kan ge stöd i att tolka och kommunicera med omgivningen. För att skapa en begriplig omgivning kan tydliggörande pedagogik vara en effektiv metod. För många med diagnoser inom autismspektrumet har det visat sig att visuell information kan fungera bra, till exempel bilder och text. Tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Målet är att skapa förutsättningar för personen att bli delaktig och så självständig som möjligt i olika situationer och aktiviteter livet igenom. Människor har olika tankestilar vilket bland annat innebär att de har olika preferenser när det gäller sättet att lära och förstå. Personer med autismspektrumtillstånd föredrar ofta visuell information. (Hjälpmedelsinstitutet) Arbetet på enheterna ska bedrivas utifrån kända och beprövade metoder. Särskilda åtgärder för brukare som har ett självskadebeteende eller är utåtagerande ska alltid diskuteras innan beslut tas om någon form av skyddsåtgärd. Riktlinjen för skyddsåtgärder ska tillämpas. Inom förvaltningen har metoder identifierats som följer evidens, utveckling och beprövad erfarenhet. De metoder som har identifierats är alternativ kompletterande kommunikation, tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande. Dessa metoder är grundläggande i verksamheten. Andra metoder kan också tillämpas. Förankring av metodarbetet oavsett val av metod är viktigt och hela personalgruppen ska vara införstådd i uppdraget och förhållningssättet.

18 Individuellt arbetssätt ett habiliterande, rehabiliterande och pedagogiskt arbetssätt Varje person med funktionshinder upplever sin funktionsnedsättning på sitt sätt. Det betyder att personalen måste individanpassa stödet och servicen till varje enskild brukare, d.v.s. ha ett individuellt arbetssätt. Beroende på den enskildes förutsättningar kan stödet vara praktiskt eller av mer vägledande karaktär. Oavsett vad stödet innebär måste det utformas flexibelt och kunna växla i omfattning utifrån den enskildes behov. Personalen ska med ett stödjande och pedagogiskt sätt arbeta för att utveckla, skapa, återskapa eller behålla förmågor hos den enskilde brukaren. Att arbeta rehabiliterande innebär att personalen tar tillvara på brukarens utvecklingsmöjligheter och hjälper brukaren att behålla/återskapa funktioner. Att arbeta habiliterande innebär att personalen arbetar för att kompensera bristande förmåga genom att stödja och/eller utveckla funktionsförmågan. Att arbeta pedagogiskt innebär att personalen arbetar motiverande och stödjande utifrån brukarens förutsättningar och behov. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges Den enskilde skall ha ett direkt inflytande, både i planering och utformningen av insatsen och i genomförandet av den. Prop 1992/1993:159 s 50., 6 LSS. Om brukaren inte själv kan utöva sitt inflytande kan legal företrädare bevaka dennes intressen.

19 Evidensbaserad beslutsprocess Evidensbaserad praktik, EBP, innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, brukarens situation, erfarenheter och önskemål om insatsens utformning och eller genomförande vid beslut om insatser. EBP syftar till att varje individ ska få den insats som är mest lämpad för just honom eller henne. Helst ska insatsen vara utvärderad så att sannolikheten ökar att den ska hjälpa. I en evidensbaserad praktik ingår att kontinuerligt följ upp arbetet både på individ- och verksamhetsnivå. Syftet är att hela tiden förbättra och utveckla arbetet. Evidensbaserad praktik är en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål. För mer läsning, se socialstyrelsen.se eller Kunskapsguiden

20 Processen från ansökan om insats till verkställighet av insats/bistånd För myndighetsutövning/ärendehandläggning finns processbeskrivningar om hur verkställigheten av insatsen ska gå till. Processbeskrivning ska uppmärksamma alla yrkeskategoriers ansvar avseende överlämning av information till berörd personalgrupp. Tydliga rutiner/processer medför att enheternas arbete blir strukturerat och kvalitetssäkrat. Socialsekreterarens beslut om insats är grunden för den verkställighet som ska ske. Vid överlämnandet ska verkställaren få så pass mycket uppgifter om brukaren att insatsen kan genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt. När uppgifterna och beslutet har överlämnats till enhetschef är det enhetschefen och personalen som ansvarar för fortsatt planering hos varje brukare. Såväl socialsekreteraren som verkställigheten ska följa upp beslutet regelbundet. Ansökan/Begäran Utredning Beslut Verkställan Uppföljning Dialog mellan socialsekreterare och verkställighet

21 Social dokumentation Av SoL, LSS och FL (förvaltningslagen) framgår att genomförande av beslut om stödinsatser som rör den enskilde ska dokumenteras. Ansvaret för att genomförande av beslutad insats dokumenteras går hand i hand med ansvaret för själva genomförandet av insatsen. (Socialstyrelsen 2014:5). Den sociala dokumentationen inom förvaltningens arbete med funktionsnedsatta regleras i riktlinje för social dokumentation i genomförandet. Dokumentation säkerställer att brukarens individuella behov tas tillvara i utförandet av insatserna och brukarens eventuella önskemål beaktas. Dokumentationen ger också förutsättningar för rättssäkerhet, insyn för brukare, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring både för den enskilde och för verksamheten. Dokumentation är en förutsättning för informationsöverföring mellan olika yrkeskategorier och stärker kontinuiteten i utförandet av insatserna. All personal som arbetar med att genomföra beslutade insatser/bistånd för den enskilde har dokumentationsskyldighet. Social dokumentation ska föras löpande och vara korrekt, tillräcklig, väsentlig, tydlig samt utformas med respekt för den enskilde brukaren. Dokumentationen ska också vara respektfull ta hänsyn till den enskildes integritet och inte innehålla ovidkommande omdömen, nedsättande eller kränkande uppgifter eller formuleringar. Genomförandeplan Genomförandeplanen ska beskriva hur den beslutade insatsen/biståndet ska genomföras utifrån brukarens individuella behov. Alla brukare ska ha en genomförandeplan, som utgår från utredningens beslutsunderlag/beställning. Brukarens behov och brukarens eventuella önskemål om insatsens genomförande ska tydliggöras. Brukaren ska ges möjlighet att vara delaktig och ha inflytande i planeringen och utformningen av insatsen. Genomförandeplanen ska höra till brukarens personakt och ska upprättas i verksamhetssystemet. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genomförandeplanen ska konkret beskriva hur insatsen ska utföras. Omfattningen av genomförandeplanen avgörs från fall till fall beroende på insatsens komplexitet. Därutöver ska löpande dokumentation i form social anteckning göras vid behov.

22 Systematiskt förbättringsarbete Lex Sarah Förvaltningen har ansvar för att säkra kvaliteten och säkerheten i verksamheten genom egenkontroll. En viktig metod för att kunna uppfylla detta ansvar är att i verksamheten systematiskt följa upp avvikelser för att garantera säkerheten och minska antalet fel och brister. Styrdokument finns inom förvaltningen som säkerställer hanteringen av sociala och hälso- och sjukvårdsavvikelser som sker inom kommunen samt avvikelser i förhållande till andra vårdgivare. Det systematiska förbättringsarbetet ska bestå av riskanalys, egenkontroll och hantering av avvikelser/negativa händelser. SOSFS 2011:9, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Enligt bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen ska: anställda genast rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Missförhållande kan handla om: brister i omsorg och/eller bemötande uteblivna insatser våld och hot mellan brukare misstänkta stölder brister i att följa genomförandeplanen brister i samverkan och informationsöverföring mellan kommunen och andra huvudmän. Synpunkter och klagomål Brukaren har alltid rätt att ge synpunkter eller framföra klagomål på den omsorg, stöd och omvårdnad som ges. Dessa synpunkter och klagomål ska bidra till att utveckla kvalitén och säkerheten i den omsorg, stöd och vård som bedrivs. Klagomålen ska rapporteras till närmaste chef. Om det rör enskild brukare ska det dokumenteras i den enskildes dokumentation. Andra synpunkter ska hanteras inom kommunens gemensamma synpunktshantering, Kommentaren.

23 God man/förvaltare En god man är en person som av tingsrätten förordnats för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för hans person. Vilka områden godmanskapet omfattar anges alltid i förordnandet. Ibland räcker det inte alltid med en god man för att hjälpa en person på ett bra sätt. Då kan tingsrätten ordna en förvaltare. Den som har förvaltare, måste alltid, eller i vissa fall, ha förvaltarens samtycke för att ingå avtal eller rättshandla på andra sätt. En förvaltare råder ensam över den egendom som omfattas av förvaltarskapet. Kommunen måste anmäla till överförmyndaren när en person som omfattas av personkretsen i LSS kan antas behöva god man eller förvaltare. För de brukare som har god man/förvaltare ska underlag kring uppdragen tas fram antingen via god man/förvaltare eller att frågan ställs till överförmyndarenheten. När enheten har underlag för vad respektive god man/förvaltare har för uppdrag till sin huvudman ska dessa uppgifter föras in i verksamhetssystemet. Genom att säkerställa god mans uppdrag i verksamhetssystemet kan berörda personalkategorier söka information om god mans uppdrag gentemot respektive brukare. Genom att god man/förvaltare uppdrag tydliggörs kan personalen ställa frågor som är relevanta i förhållande till uppdraget.

24 Omvårdnad I omvårdnaden ligger en skyldighet att stödja och hjälpa den enskilde brukaren med dagliga personliga behov som den enskilde har svårighet med att klara. Hjälp med att äta och dricka och förflytta sig När någon behöver hjälp med att äta och dricka krävs att personalen har rätt kompetens samt är lyhörd för och kan tillgodose den enskilde brukarens specifika behov. Hjälp med att förflytta sig Personer med omfattande funktionsnedsättningar kan förutom hjälp att förflytta sig även behöva hjälp med att över huvud taget röra sig samt att ändra ställning och läge regelbundet. Hjälp med att sköta personlig hygien och att klä sig Vid hjälp med att sköta personlig hygien och att klä sig ställs särskilt höga krav på att personalen respekterar den enskildes integritet och är uppmärksam på gränser som måste upprätthållas på ett professionellt sätt. Hjälp med att kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering Behovet att kommunicera, det vill säga göra sig förstådd och bli förstådd, är grundläggande för varje människa. Om den enskilde brukaren har svårigheter att kommunicera ställer detta krav på att personalen har den specifika kompetens som behövs, t ex teckenspråk, bliss eller andra alternativa kommunikationssätt. Hjälp med att göra tillvaron begriplig, förutsägbar och trygg samt hjälp att planera framåt En del brukare kan behöva stöd för att förstå sin vardag och hur saker och ting förhåller sig till varandra orsaks- och tidsmässigt. Att få hjälp att strukturera sin dag och att finna egna rutiner, med stöd av personal och eventuella hjälpmedel, ökar tryggheten för den enskilde brukaren. En del brukare behöver stöd att planera inför framtiden, få hjälp att formulera sina önskemål och drömmar samt att realisera dessa i möjligaste mån. Hjälp med att göra tillgänglig den hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, och den tandvård som den enskilde behöver När det gäller hjälp med olika vårdinsatser ingår även ex att hjälpa den enskilde brukaren att få tillgång till hälso- och sjukvård vid behov, råd och stöd enligt LSS, tandvård, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel.

25 Se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot den enskilde polisanmäls I omvårdnad ingår att se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot människor med funktionshinder polisanmäls och blir föremål för utredning samt åtgärder.

26 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsinsatser bedöms av kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter eller sjukgymnaster och delegeras eller instrueras till personal. De delegerade och/eller instruerade hälso- och sjukvårdsinsatserna ska i förekommande fall samordnas. Delegerade och/eller instruerade hälso- och sjukvårdsinsatserna ska utföras enligt överenskommelse med legitimerad personal och i enlighet med god och säker vård. Personalen ska ha grundläggande kunskaper inom området och giltig delegering för att utföra delegerade eller instruerade hälso- och sjukvårdsinsatser. När det gäller hjälp med olika omvårdsinsatser ingår även att till exempel hjälpa den enskilde brukaren att få tillgång till hälso- och sjukvård vid behov, råd och stöd enligt LSS, tandvård, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Personalen ska ha en god kunskap om hälso- och sjukvårdsdokumentation. Genom en god hälso- och sjukvårdsdokumentation får enheterna en individualiserad, god och säker vård med optimal kontinuitet som kan följas i efterhand. Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en person själv kan utföra. Den egenvård som brukaren utför själv eller med hjälp av någon annan räknas inte som hälso- och sjukvård. Dock ska personalen kunna ge stöd till brukaren att hantera sin egen vård. Om personalen misstänker att brukaren inte på egen hand klarar av sina läkemedel ska detta rapporteras till ansvarig enhetschef och enhetens ansvariga sjuksköterska. De basala hygienrutinerna ska vara kända i verksamheten och följas utifrån de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2007:19. Verksamheten ska ha tydlig dokumentation om vad som är egenvård hos respektive brukare. Riktlinjer och rutin för egenvård ska följas.

27 Hjälpmedel/medicintekniska produkter (MTP) Personalen ska stödja brukaren så allsidigt som möjligt för att främja utvecklingen av bästa möjliga funktionsförmåga. God tillgång till fungerande hjälpmedel är avgörande för många brukare för deras möjligheter till ett aktivt och självständigt liv. Personalen ska stödja den enskilde i att få kontakt med legitimerad personal om behov av hjälpmedel anses föreligga. I lagtext kallas även hjälpmedel för medicintekniska produkter. För de brukare som har behov av hjälpmedel är det viktigt att personalen ger stöd i användningen och hanteringen kring hjälpmedlen. Vissa hjälpmedel är förskrivna av legitimerad personal. Den legitimerade personalen ansvarar för att det finns tillämpbara instruktioner för dessa hjälpmedel. Om det finns behov av ytterligare instruktion kring individuellt förskrivna hjälpmedel ansvarar verksamheten för att påtala detta till berörd legitimerad personal. Legitimerad personal har en uppföljningsskyldighet för individuellt förskrivna hjälpmedel och personalen som använder hjälpmedlet har en skyldighet att meddela när ett hjälpmedel inte är funktionsdugligt eller inte fungerar optimalt. Vid användning av hjälpmedel är det viktigt att personalen kontrollerar utrustningen kontinuerligt samt rengör den enligt riktlinjer. Personalen ska ha baskunskap i området medicintekniska produkter och följa riktlinjer kring hälso- och sjukvårdsdokumentation.

28 Kost Kost och kostvanor har en stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att den enskildes hjälpinsatser avseende kost utformas utifrån den enskildes behov, förutsättningar och önskemål. Den enskildes önskemål och självbestämmande skall beaktas. Kosten skall kunna anpassas efter religiösa krav. Personalen har dock en viktig roll i att stödja och medverka till att ge goda kostvanor inklusive att måltider är jämt fördelade under dygnets timmar. Vid behov skall det finnas möjlighet till att ta kontakt med specialist inom området för näringsfrågor och få svar på hur människan och olika sjukdomar påverkar och påverkas av näringsintag. Ansvarig chef för enheten skall se till att gällande lagstiftning och föreskrifter för livsmedels- och mathantering följs.

29 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FS/2015:117 Lokalplan Förslag till beslut Nämnden beslutar att anta lokalplan för Sammanfattning Förvaltningen för Funktionsstöd ska årligen ta fram en lokalplan som beskriver verksamhetens behov av lokaler för de kommande fem åren. Lokalerna har förvaltningen delat upp i behov av lokaler för gruppbostäder, servicelägenheter, lokaler för daglig verksamhet, korttidsverksamhet och övriga lokaler. Till övriga lokaler räknas administrativa lokaler. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till lokalplan som ska godkännas av nämnden. Lokalplanen utgör del av underlaget till kommunens samlade behov av lokaler för perioden Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Lokalplan Beslutet skickas till Förvaltningen för Service, Fastigheter Bo Rundberg Utvecklingsledare Funktionsstöd Bo Rundberg bo.rundberg@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

30 Lokalplan Kungsbacka kommun Lokalplan Nämnden för Funktionsstöd

31 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Allmänt om kommunens övergripande lokalplanering Lokalplan Nämndens lokalbehov... 4 Bilagor Bilaga 1: Förvaltningens lokaler Lokalplan

32 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun 1 Allmänt om kommunens övergripande lokalplanering Kungsbacka kommun är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar med i genomsnitt per år. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, funktionsnedsättning, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en så kallad lokalplan som utgör del av kommunens flerårsbudget. I förekommande fall kan lokalbehoven behöva prioriteras och omfördelas mellan åren. Prioriteringsordningen baseras på nedanstående kriterier (de tre förstnämnda kriterierna har samma prioritet): Behov på grund av utökning i volym (utgår från kommungemensamma befolkningsprognoser) Behov på grund av myndighetskrav Behov på grund av arbetsmiljöskäl Behov på grund av verksamhetsanpassningar Lokalbehovens omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy: "Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden". Lösningsalternativen baseras på en så kallad fyrstegsmodell som i prioritetsordning innebär antingen: Inga åtgärder Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering Ombyggnation Nybyggnation Det är Serviceområde Fastigheter i samråd med den kommungemensamma lokalgruppen som ansvarar för sammanställningen och förslag till prioriteringen av lokalbehoven vilket sammanställs i ett förslag till en lokalplan. Lokalplanen blir sedan en del av kommunbudgeten som Kommunfullmäktige årligen fattar beslut om. Lokalplan

33 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun 2 Lokalplan Nämndens lokalbehov Strategiska utgångspunkter för lokalplaneringen Förvaltningens centrala administration ska hållas samman för att få en välfungerande samverkan i team med handläggare och enhetschefer. Bostäder med särskild service ska byggas ut för att komma i kapp behoven. Målet är att den brukare som har behov av bostad med särskild service ska kunna få behovet tillgodosett inom kommunen och inom den skäliga tid som rättspraxis anger (vanligtvis runt ett år för att verkställa beslut om bostad med särskild service). En differentiering är nödvändig, så att kommunen kan tillhandahålla såväl gruppbostäder med stora stödinsatser, som servicebostäder och särskilt anpassade bostäder, till exempel som trapphusboenden, eller integrerade i bostadsområden på annat sätt. eringen ska anpassas till kända behov hos brukargruppen. Den ökande gruppen av personer med neuropsykiatriska funktionshinder innebär ett ökat behov av boendeplatser, främst för yngre personer. Behovet av gruppbostäder för personer med utmanande konfliktbeteende har ökat och behovet måste tillgodoses snarast. Denna typ av bostäder kräver speciella anpassningar som innebär högre lokalkostnader, exempelvis BoDa, verksamhet med bostad med särskild service samlokaliserat med daglig verksamhet. Denna typ av enhet kan med fördel skapas utanför tätorterna, vilket bör innebära att det blir lättare att hitta tomtmark för byggnation startar byggandet av BoDa, en gruppbostad med samlokaliserad daglig verksamhet. BoDa byggs på kommunens egen mark i Gällinge och bedöms vara inflyttningsklart sommaren Förvaltningen för Service anskaffar lokaler i samråd och samarbete med förvaltningen för Individoch familjeomsorg. En förutsättning för att detta ska ske är att det finns medel för hyra av lokaler och drift av verksamheten i lokalerna. Ibland finns ett behov av att planera för anskaffning av lokaler utan att medel för hyra eller verksamhetsdrift är beslutat. Lokalplanering Utgångspunkter för lokalbehovsberäkning Behoven av lokaler grundas på fakta och uppgifter från olika källor Ansökningar till förvaltningens handläggare om insatser i form av boende, korttidsboende och daglig verksamhet. Bedömning av Kungsbacka kommuns verksamheter inom förvaltningen i relation till jämförbara kommuner. Uppgifter från andra aktörer, som särskolan, om hur många unga med omfattande behov av stöd som finns i åldersgrupperna. Förvaltningens prognosarbete. Tidigare, fram till mitten av 00-talet hade förvaltningen nästan bara gruppbostäder och få servicebostäder för personer tillhörande personkretsen för LSS-lagen och personer med stöd enligt SoL/LSS-lag med socialpsykiatriska funktionshinder. Gruppbostäder är en boendeform främst Lokalplan

34 Nämnden för Funktionsstöd Kungsbacka kommun avsedd för personer med omfattande stödbehov. Hösten 2015 har förvaltningen 43 servicebostäder, (lägenheter). Det är bostäder avsedda för personer med mindre omfattande behov av stöd. Öppnandet av sex gruppbostadslägenheter och nio servicelägenheter på Onyxvägen i september 2014 förbättrade då den tidigare så svåra kösituationen avseende bostäder med särskild service. Under 2015 färdigställdes inga nya bostäder med särskild service inom Funktionsstöd i Kungsbacka kommun. Hösten 2015 har förvaltningen en situation med 8 tidigare fattade beslut om gruppbostad som inte är verkställda, samt 6 beslut om rätt till servicebostad, som inte är verkställda. Utöver dessa personer finns det några till som inte har beslut om bostad med särskild service, men där planering påbörjats. Således behövs fortfarande en utbyggnad av gruppbostäder och servicebostäder, tills en jämvikt uppstår i behovet av och tillgången på bostäder. I slutet av planperioden och in på nästa planperiod beräknas behovet av nya bostäder med särskild service ligga på cirka en enhet om sex lägenheter årligen. Det finns tydliga ekonomiska incitament för att förvaltningen ska verkställa sina beslut och åtaganden. Sedan ett par år finns en lagstiftning som innebär att en kommun som inte kan verkställa beslut om insatser till stöd för funktionshindrade riskerar att åläggas att betala en särskild avgift motsvarande kostnaden för den icke verkställda insatsen med minst kronor och högst 1 miljon kronor per ärende hade Kungsbacka kommun genom domar i förvaltningsrätten ålagts att betala 3,1 miljoner betalade Kungsbacka kommun inga särskilda avgifter för ej verkställda beslut. Dessutom finns för LSS-verksamhet ett ekonomiskt utjämningssystem som innebär att det kostar kommunen pengar att inte tillgodose brukarnas behov av insatser genom utbyggnad av till exempel bostäder med särskild service, lokaler för daglig verksamhet eller för korttidsboende, då kommunen i det fall man har relativt liten LSS-verksamhet, som i Kungsbackas fall, får betala till ett interkommunalt utjämningssystem. Kungsbacka kommun får 2015 betala 50 miljoner till utjämningssystemet, baserat på 2013 års verksamhetsvolymer. I systemet beräknas en vuxenboendeplats (lägenhet) generera samma belopp som genomsnittskostnaden för en boendeplats i landet, vilket för 2013 var kronor. Den 1 oktober varje år räknas kommunens boendeplatser för utjämningssystemet. Det innebär att det är viktigt att nya platser tas i drift före den 1 oktober. Utbyggnad av verksamhet är i det närmaste finansierad genom LSS-utjämningssystemet, och kommunen förlorar stora belopp på att inte bygga ut LSS-verksamheten. Detta gäller främst bostäder med särskild service. Förvaltningen har under 2000-talet tagit i bruk gruppbostäder och servicebostäder som lokaliserats i hyreshus. Tidigare gruppbostäder är byggda som friliggande fastigheter. Samverkan med andra aktörer kan vara aktuellt främst inom daglig verksamhet då det är ett viktigt inslag med samverkan med både förvaltningar, myndigheter och näringsliv. Förvaltningen har tillsammans med Förvaltningen för Service tagit fram generella underlag för utformningen av gruppbostäder och servicelägenheter. Funktionsstöd har tagit fram riktlinjer för nya gruppbostäder. Nyckeltal för dimensionering Bostad med särskild service, gruppbostäder och servicelägenheter: Utbyggnaden av bostäder med särskild service har skett med cirka sex nya platser per år i genomsnitt över det senaste decenniet. Hösten 2015 har 14 personer bifallsbeslut om bostad med särskild service, där Funktionsstöd inte Lokalplan