DETALJPLAN för KLIPPAN 2 och KLIPPAN 10 I JÖNKÖPING Jönköpings kommun

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Nämnd reviderad Dnr: 2013:11 KVARTERET KLIPPAN Hitta.se DETALJPLAN för KLIPPAN 2 och KLIPPAN 10 I JÖNKÖPING Jönköpings kommun GRANSKNINGSHANDLING 1

2 Innehåll SAMMANFATTNING/SYFTE... PLAN- och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... INNEHÅLL OCH BAKGRUND... FÖRUTSÄTTNINGAR... PLANINNEHÅLL... TEKNISK FÖRSÖRJNING... KONSEKVENSBESKRIVNING... ORGANISATORISKA FRÅGOR... TIDPLAN... ADMINISTRATIVA FRÅGOR... EKONOMISKA FRÅGOR... SAMMANFATTNING/SYFTE Syftet med detaljplanen är att pröva lämpligheten att bygga ytterligare flerbostadshus i kvarteret Klippan, på Söder i Jönköping. Bostads AB VätterHem har önskemål om att utöka antalet bostäder i kvarteret genom att bygga ytterligar ett hus på fastigheten Klippan 2. Huset är planerat att uppföras i likvärdig höjd som omgivande byggnader och kommer därmed att kunna inrymma tre våningar. Klippan 2 och Klippan 10 ägs av Bostads AB VätterHem. Kvarteret är till stora delar kringbyggt av bostadsbebyggelse. Området utefter Klostergatan där huset ska byggas är obebyggd. Byggnaden är tänkt att placeras utmed Klostergatan, i gränsen mot befintligt hus på fastigheten Klippan 10. 2

3 PLANKARTA FÖRMINSKAD 3

4 PLANBESTÄMMELSER 4

5 PLAN- och GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INNEHÅLL OCH BAKGRUND HANDLÄGGNING Planläggningen sker med s.k. normalt planförfarande. Planärendet påbörjades med ett samråd efter 2 maj 2011, ärendet drivs därmed efter den nya PBL-lagstiftningen. HANDLINGAR Handlingarna utgörs av en plankarta med bestämmelser, denna plan- och genomförandebeskrivning, med illustrationer, grundkarta och fastighetsförteckning. HANDLINGAR PÅ KOMMUNENS HEMSIDA Planhandlingarna finns även på kommunens hemsida, GÄLLANDE PLANER OCH BESLUT Översiktsplan Utbyggnadsstrategi invånare en fördjupad översiktsplan för Jönköpings kommun (antagen av KF ) Genomförda analyser visar att det mest hållbara är att tätorterna växer genom förtätning och omvandling inom städernas och tätorternas gränser Förtätningsområden är mindre obebyggda områden som kan tas i anspråk för bebyggelse. Områdena ska ligga inom eller intill befintliga strukturer, som t.ex. gator, kollektivtrafiklinjer, gång- och cykelbanor, vatten- och avloppsledningar m.m. Detaljplaner För planområdet finns gällande detaljplan (EII593). Byggnaderna i kvarteret är planlagda för bostadsändamål i 3 våningar. På den aktuella platsen är område punktprickad och får därmed inte bebyggas. All mark som inte är bebyggd är punktprickad. Anledningen till att området utefter gatan inte får bebyggas framgår inte av gällande detaljplan. Stadsbyggnadsnämnden har gett stadsbyggnadskontoret uppdrag att planmässigt pröva lämpligheten att tillskapa ytterligare lägenheter längs med Klostergatan. Stbn/2013:11. 5

6 PLANOMRÅDE GÄLLANDE DETALJPLANER I ANSLUTNING TILL PLANOMRÅDET NUVARANDE DETALJPLAN FÖR KVARTERET KLIPPAN BEHOVSBEDÖMNING En miljökonsekvensbeskrivning (MKB för planer och program) enligt PBL 5:18 och MB 6:11-18 ska upprättas om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. För att klarlägga om planen kan innebära en betydande miljöpåverkan behöver en s.k. behovsbedömning göras. Platsens förutsättningar. Planområdet är beläget i centrala delen av Jönköping. Området ligger utefter Klostergatan, mellan Sjögatan och Vegagatan. Bostads AB VätterHem vill utöka antalet bostäder i kvarteret genom att bygga ytterligar ett hus på fastigheten Klippan 2. Platsen där huset är planerat att byggas är för närvarande obebyggd och ligger utmed Klostergatan. Stora delar av kvarteret är kringbyggt med bostadsbebyggelse. I nuvarande detaljplan är kvarteret planlagt för bostadsändamål i 3 våningar. De delar av området som inte redan är bebyggda är i nuvarande detaljplan belagda med s.k. prickmark. Planområdet är innegård för boende i kvarteret. Utmed 6

7 gatan där huset enligt förslaget ska byggas växer det några stora björkar. För att hålla ihop kvartersmiljön finns det idag ett plank ut mot Klostergatan. Nuvarande detaljplan I norr, öster och söder gränsar området till gatumark. I väster gränsar området till övriga kvarteret Klippan, som också är planlagt för bostadsändamål i 3 våningar. Söder om planområdet, i anslutning till Vegagatan ligger Idas park. Planens styrande egenskaper Avsikten är att det inom fastigheten Klippan 2, ska byggas ett bostadshus i tre våningar, i samma höjd och passande med intilliggande bebyggelse. Byggnaden kommer att placeras utefter Klostergatan och kommer att utföras för att passa in väl med omgivande bebyggelse. I anslutning till bebyggelsen kommer parkeringar och förråd att byggas. För att klara parkeringsbehovet i området kommer parkeringsplatser att anläggas på fastigheten Klippan 10. Planområdet kommer även i fortsättningen att angöras via Sjögatan. Planens tänkbara effekter En exploatering med ytterligare ett bostadshus i kvarteret bedöms medföra positiv påverkan på stadsbilden. Byggnaden innebär att ett obebyggt område utefter Klostergatan som idag skapar ett tomrum i stadsbilden, tas i anspråk. Exploateringen kommer att innebära att trafiken i närområdet kan öka i begränsad omfattning. Gång- och cykelväg finns utefter Gröna gatan som i väster gränsar till kvarteret. Busshållplatser finns utefter Klostergatan, vid Idas park och i närheten av Myntgatan. Så möjligheten att åka kollektivt är mycket god. Lite större ytor kommer att hårdgöras vid en exploatering men övriga grönytor kommer om möjligt att bevaras. Avvattningen av området kommer bara påverkas marginellt. Det blir bara ytan utefter Klostergatan som blir tillåten att bebygga med bostadshus. Närheten till centrala Jönköping innebär att området med all sannolikhet kommer att bli eftertraktat av boende. Sammanfattande behovsbedömning Omgivningsförutsättningarna och den påverkan detaljplanen bedöms innebära på miljön redovisas i planbeskrivningen samt har sammanfattats ovan. Kommunen bedömer att genomförandet av planförslaget inte innebär betydande miljöpåverkan i den betydelse som avses i PBL och en MKB kommer därför inte upprättas för detaljplanen. Miljöfrågorna integreras i detaljplaneprocessen genom att beskriva relevanta problem i planbeskrivningen. Den ordinarie detaljplaneprocessen innebär att berörd allmänhet, föreningar och myndigheter får insyn och påverkansmöjlighet vid flera tillfällen både i tidigt skede och senare, hur synpunkterna beaktas sammanfattas i ordinarie samrådsredogörelser och utlåtanden Per-Åke Gustafsson Länsstyrelsen har inget att erinra mot upprättad behovsbedömning (samrådsyttrande Beteckning ) 7

8 PLANOMRÅDE Hitta.se FÖRUTSÄTTNINGAR LÄGE Området är centralt beläget i stadsdelen Söder i Jönköping. Området ligger utefter Klostergatan och gränsar till Sjögatan och Vegagatan. Idas park ligger i anslutning till området, på mostående sida om Vegagatan PLANOMRÅDET KARTAGO AREAL Planens areal är på ca m2. MARKÄGARFÖRHÅLLANDEN Bostads AB VätterHem äger marken som planläggs, d.v.s. Klippan 2 och Klippan 10. 8

9 MARK OCH VEGETATION/NATUR Marken består av kvartersmark som till stora delar är omgiven av bostadsbebyggelse. Inom kvarteret finns några stora träd, buskar, gräsytor och parkeringsytor, återvinningshus? m.m. Markområdet inom kvarteret är relativt slätt. Angränsande kvarter mot söder och väster består av parkmark. Mot öster och norr består kvarteren mest av bebyggelse med bostäder Framtida skötselmål. Området kommer att bebyggas med ett bostadshus som kommer att placeras utefter Klostergatan. Innegården kommer troligtvis skötas likvärdigt med dagens skötsel. GEOLOGI, HYDROLOGI Geotekniska undersökningar ska genomföras innan bygglov kan ges. Utredning om ev. föroreningar ska genomföras innan planen antas. KULTURHISTORIA OCH FORNLÄMNINGAR Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. ARBETSPLATSER, ÖVRIG BEBYGGELSE I anslutning till planområdet finns bostadsbebyggelse. På södra sidan gränsar kvarteret till Idas park och på västra sidan till Idas skola. Flera av byggnader i grannskapet är uppförda i tre våningar. Detta gäller även byggnaderna inom kvarteret. Flertalet av byggnaderna inom kvarteret är uppförda under första delen av 1900-talet. Byggnaden på Klippan 9 är uppförd i slutet av 1950-talet KOMMERSIELL SERVICE Närmaste livsmedelsbutik finns utefter Klostergatan, ca 200 meter från kvarteret. Till Östra Centrum är det ca två km. I flera av byggnaderna utefter Klostergatan både norr och söder om planområdet finns flera mindre butiker med olika sortiment. Pressbyrån med närbutik/kiosk finns mostående sida av Klostergatan. MARKRADON Radonsäkert byggande ska utföras. Detta görs t.ex. genom att lägga slangar under grundplattan som sedan vid behov kan kopplas till en fläktanordning som kan ventilera bort eventuell radonhaltig luft. BULLERKRAV För lägenheter där bullervärdena på fasad avseende trafikbuller uppgår till dba ekv. skall minst hälften av bostadsrummen eller samtliga sovrum vändas mot tyst eller ljuddämpad sida. Tillgång till en skyddad uteplats/balkong som avseende trafikbuller uppfyller ljudklass C <52 db(a) ekv. 67 db(a)max skall finnas inom fastigheten. Balkonger får vara inglasade men skall vara öppningsbara till minst 2/3 och då klara ljudklass C avseende trafikbuller. Där bullernivåer på fasad avseende trafikbuller är mellan dba ekv. skall sovrum ges en ljuddämpad vädringsmöjlighet avseende trafikbuller där bullernivån är lägre än 50 db(a) ekv. innanför 9

10 öppet vädringsfönster. Alternativt att en ljuddämpad vädringsmöjlighet utformas mot en max 2/3 dels inglasad balkong. För lägenheter där bullervärdena på fasad avseende trafikbuller uppgår till dba ekv. skall samtliga sovrum vändas mot tyst eller ljuddämpad sida. Tillgång till en skyddad uteplats/balkong som avseende trafikbuller uppfyller ljudklass C utomhus <52 db(a)ekv. 67 db(a)max skall finnas inom fastigheten. Balkonger får vara inglasade men skall vara öppningsbara till minst 2/3 och då klara ljudklass C utomhus avseende trafikbuller. Vid bullernivåer på ljuddämpad sida avseende trafikbuller är mellan dbaekv. skall sovrum ges en ljuddämpad vädringsmöjlighet avseende trafikbuller där bullernivån är lägre än 50 db(a)ekv. innanför öppet vädringsfönster. Alternativt att en ljuddämpad vädringsmöjlighet utformas mot en max 2/3 dels inglasad balkong. Där bullervärdena på bostadsplanen avseende trafikbuller överstiger 65 dba ekv. skall samtliga sovrum vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida samt fasader skall avskärmas så att ljudklass B avseende ekvivalentbuller (<26dB(A)ekv) uppnås inomhus avseende trafikbuller. Tillgång till en skyddad uteplats på gården som avseende trafikbuller uppfyller ljudklass B utomhus (<47dBekv, 62dBmax) skall finnas inom fastigheten. Balkonger får vara inglasade men skall vara öppningsbara till minst 2/3 och då klara ljudklass C utomhus avseende trafikbuller. Vid bullernivåer på ljuddämpad sida avseende trafikbuller är mellan dba ekv. skall sovrum ges en ljuddämpad vädringsmöjlighet avseende trafikbuller där bullernivån är lägre än 50 db(a)ekv. innanför öppet vädringsfönster. Alternativt att en ljuddämpad vädringsmöjlighet utformas mot en max 2/3 dels inglasad balkong. BULLERUTREDNING På uppdrag av Bostads AB VätterHem har Soundcon AB utfört beräkning av trafikbuller vid planerat Bostadshus i kv. Klippan 2 (rapport ) Utdrag ur utrening: Ljudnivåer utomhus Som framgår av bilaga 01 så är den ekvivalenta ljudnivån över riktvärdet 55 dba vid fasader som exponeras mot vägen. Ljudnivån är för den mest utsatta fasaden 66 dba för prognosår 2025 och hastighet 50 km/h. En beräkning har också utförts där hastigheten satts till 40 km/h då detta troligen kommer att bli resultatet av den hastighetsöversyn som pågår inom landet. Denna beräkning visar att man vid prognosår 2025 ej överskrider 65 dba vid fasad för det planerade huset vid hastighet 40 km/h. Beräkningar är även utförda för fall med en tät skärm med höjd 1.8 m mellan huskropparna, både med hastigheten 50 km/h och hastigheten 40 km/h. Med en tät skärm mot gatan förbättras ljudmiljön på gården. En sådan skärm skall vara tät (inga springor i skärmen) och även ansluta tätt mot mark och fasaderna samt ha en ytvikt på minst 15 kg/m2. 10

11 För att möjliggöra bostadsbebyggelse inom de aktuella kvarteren skall således en bedömning av bostädernas lämplighet och möjligheten till eventuella avsteg från riktvärden med hänsyn till trafikbuller göras. För mer vägledning kring dessa frågor hänvisas till Boverkets Allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen - Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg - och spårtrafik. För att avsteg från riktvärdena skall kunna medges anges i rådet bl a att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45 50 dba vid fasad) för minst hälften av boningsrummen. Med de skissförslag som är framtagna innebär planlösningarna att kök och vardagsrum ligger mot gatan medan sovrum ligger mot gården där man får tillgång till tyst eller ljuddämpad sida. De maximala ljudnivåerna är under riktvärdet 70 dba på stora delar av gården, samt på balkonger till lägenheterna vilket innebär att uteplats som klarar riktvärdet kan erhållas. För att göra en bedömning av övriga störkällor som kan komma att påverka ljudmiljön på gården genomfördes ett besök på plats Inga uppenbara störkällor som fläktaggregat eller liknande noterades då som bedöms påverka ljudmiljön på gården. Bilaga 01 Ekvivalent ljudnivå prognos år

12 Bilaga 02 Maximal ljudnivå prognos år 2025 Bilaga 05 Ekvivalent ljudnivå prognos år 2025 hastighet 40 km/h 12

13 Bilaga 07 Ekvivalent ljudnivå prognos år 2025 med 1,8 m hög tät skärm, hastighet 40 km/h Bilaga 08 Maximal ljudnivå prognos år 2025 med 1,8 m hög tät skärm, hastighet 40 km/h Boverket beskriver i buller i planeringen (Allmänna råd 2008:1) att avsteg från huvudregeln i vissa fall kan göras. T.ex. kan avsteg motiveras vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer. Byggnaden som ska uppföras inom planområdet kompletterar befintlig bebyggelse utmed Klostergatan. Kollektivtrafiken är väl utbyggd i närområdet. Därmed kan man på goda grunder göra avsteg från Boverkets huvudregler. För att ytterligare sänka ljudnivån inom kvarteret ska tät bullerskärm uppföras mot Klostergatan mellan befintlig och ny byggnad. 13

14 TILLGÄNGLIGHET Byggnader och utemiljö ska utformas så att gällande normer för tillgänglighet uppfylls. Bättre för alla Basutformning för bostäder i nyproduktion. (Jönköpings kommun, augusti 2012) skall följas. Bostads AB vätterhems byggnad på fastigheten Klippan 10 PLANINNEHÅLL BEBYGGELSEOMRÅDEN Inom kvarteret finns flera äldre byggnader. De flesta byggnaderna är uppförda under första hälften av 1900-talet. Delar av kvarteret är utpekat som riksintresse och som kulturhistoriskt värdefull stadsmiljö (Kulturminnesvårdsprogram för Jönköpings kommun stadsarkitektkontoret oktober 1988). Detta gäller även inom omgivande kvarter. Där finns flera äldre byggnader som är uppförda under första halvan av 1900-talet. Det finns även nyare byggnader som är uppförda under andra hälften av seklet, bl.a. på mostående sida om Klostergatan. Bostads AB vätterhems byggnad på fastigheten Klippan 2 (uppförd 1913) Då kvarteret ingår i området som är klassat som kulturhistoriskt riksintresse är det viktigt att tillkommande byggnader anpassas väl till befintlig 14

15 bebyggelse, både vad gäller volym och stil. Planområdet omfattas av 8 kap. 13 PBL. Ny byggnad får uppföras likvärdigt med omgivande bebyggelse i tre våningar och får användas för bostadsändamål. Fasadmaterialet bör vara tegel eller puts vilket överensstämmer med omgivande byggnader. Huset ska byggas mot befintlig byggnad på fastigheten Klippan 10. För att inte påverka befintlig byggnad på Klippan 2 negativt så kommer byggnaden att placeras på ett erforderligt avstånd från befintlig byggnad. I anslutning till bostäderna blir det tillåtet att uppföra förråd, och byggnader för återvinning av hushållsavfall. Vid ombyggnad ska byggnadernas ursprungliga fasadmaterial och dess tidstypiska ytstruktur och färgskala bibehållas. BEF BYGGNAD NY BYGGNAD BEF. BYGGNAD SKISSFÖRSLAG ARKITEKTHUSET 15

16 KLOSTERGATAN Bef. BYGGNAD NY BYGGNAD Bef. BYGGNAD SITUATIONSPLAN SKISSFÖRSLAG ARKITEKTHUSET Grundläggning Geoteknisk undersökning ska senast genomföras i samband med bygglov. Föroreningar Ev. förekomst av föroreningar ska undersökas innan planförslaget antas. Brandskydd Brandskydd skall utföras enligt gällande brandskyddsregler. 16

17 Gatunät med markerade cykelvägar och busshållplatser i närområdet. GATOR OCH TRAFIK Gatunät, parkering, angöring och utfart. Området kommer även i fortsättningen att angöras via Sjögatan. Området är lätt att nå via Klosstergatan. Parkering ska anordnas inom fastigheterna, i enlighet med kommunens parkeringsnorm. Gång- och cykeltrafik Det finns utbyggt gång- och cykeltrafiknät väster om kvarteret, utefter Gröna Vägen. Kollektivtrafik Det finns goda bussförbindelser i närområdet, med busshållplats vid Idas Park och i anslutning till Myntgatan. PARKMARK Planområdet är granne med Idas park. Även väster om kvarteret ligger grönområdet Friaredalen. I anslutning till grönområdet finns Junebäcksvallens bollplaner. 17

18 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Båda fastigheterna har idag vatten och avloppsanslutning mot Klostergatan. Allt dagvatten från båda fastigheterna som idag är kopplat på spillvattenserviserna skall separeras till dagvattenledning som kan anslutas då dagvattenservis upprättas av tekniska kontoret. Dagvattenservisernas och eventuella extra VA-serviser läge utformas i samråd med VA-enheten på Tekniska kontoret i samband med servisanmälan. Dagvatten Jönköpings kommun har upprättat Policy och handlingsplan för dagvatten där förslag till olika metoder för rening av dagvatten redovisas. Åtgärder skall vidtas för att förhindra förorenat dagvatten från att nå sjöar och vattendrag. Dagvatten ska omhändertas inom området, i första hand i öppna diken eller svackdiken, och i möjligaste mån infiltreras. Dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor som inte är trafikytor ska fördröjas och infiltreras där så är möjligt, medan dagvatten från trafikytor även kan kräva någon form av rening. Gröna sedumtak har också en fördröjande effekt. Om möjligt bör parkeringsytan utformas så att vatten därifrån leds via svackdiken eller liknande för viss rening och volymreducering. Dagvattenlösningar ska godkännas av miljökontoret. Uppvärmning Fjärrvärmeledningar finns dragna utefter angränsande gator. Ledningar finns anslutna till byggnader inom kvarteret. EL, Tele Ledningar ligger i angränsande gator. Skanova och Com Hem har även kablar inom planområdet Avfall Byggnader och lägenheter skall utformas så att källsortering av avfall underlättas enligt nya normen för sortering av avfall i flera fraktioner. Inom området bör avsättas ytor för sopsortering och återvinning i utemiljön eller i huvudbyggnaden eller separata uthus. Det är bäst om avfallshanteringen kan skötas i utkanten av fastigheten för att slippa köra in bilen på gården. Lägenhetsnära skall det finnas tillräckliga ytor för förvaringsmöjligheter för alla lådor som behövs för sopsortering och återvinning och även köken i lägenheterna bör utformas så att det finns plats för flera kärl. Kommunenes RHO gäller för vad som är godkänt. 18

19 KONSEKVENSBESKRIVNING Bakgrundsförutsättningar finns beskrivet i planbeskrivningen. ALTERNATIV OCH ANDRA STÄLLNINGSTAGANDEN Nollalternativet är att marken kvarstår med nuvarande användning. Därmed kommer centralt belägen mark inte användas på ett effektivt sätt. Behovet av mark för bostäder är stor. Därmed är det rimligt att i första hand exploatera områden som ligger i tätorter. Befintlig infrastruktur kan därmed utnyttjas. Under planprocessen olika utformningsalternativ granskats och diskuterats. Förslaget följer väl intentionerna för förtätningsområden i utvecklingsstrategin Områdena som kan tas i anspråk för bebyggelse ska ligga inom eller intill befintliga strukturer, som t.ex. gator, kollektivtrafiklinjer, gångoch cykelbanor, vatten- och avloppsledningar m.m. I enlighet med Ålborgsåtagandena ska Jönköpings kommun undvika stadsutbredning i städer och tätorter, genom att prioritera tidigare använd mark framför oexploaterad mark. Förslaget innebär att centralt belägen mark ianspråktas för bostadsbebyggelse. FN:s BARNKONVENTION Området har goda förutsättningar för att anpassas för barnens förutsättningar. Det är framförallt barn som kommer att bo inom planområdet som berörs av förslaget. Planområdet ligger utefter Klostergatan som är relativt hårt trafikerad, under vissa tider på dygnet, vilket kan påverka risken för olyckor när barnen skall ta sig till och från området. För att minska risken för buller från angränsande trafik kommer nödvändiga åtgärder att vidtas. Möjlighet till utevistelse och rekreation blir god både inom kvarteret och i närliggande parker. Barnens sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter kan inte styras i planförslaget. Närheten till skolor och möjlighet till lek och fritidsaktiviteter är god. Tillgänglighet styrs i Bättre för alla. Bussförbindelserna är goda utefter Klostergatan, vilket innebär att det finns stora möjligheter att ta sig till och från området utan att vara beroende av bil. Frågeställningar som berör barn och barnets bästa är ständigt närvarande under planeringsarbetet då de är förutsättningar för god stads- och samhällsutbyggnad MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Miljömål God bebyggd miljö I kvarteret och närområdet finns äldre fin bebyggelse. En fortsatt bostadsutbyggnad ska utformas så den smälter in med befintlig bebyggelse. Läget och närheten till park- och fritidsområden innebär att invånarna ges tillgång till spontanidrott och utevistelse. Lokal Agenda 21 Sammantaget bedöms planerad exploatering bidra till en hållbar utveckling av Jönköping med hänsyn till ekologiska, samhällsekonomiska, kulturella och sociala faktorer. 19

20 Stadsbyggnadskontoret i Jönköping har genomfört en inventering av kommunens vägnät för att hitta de platser där det förekommer risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för luft. Inventeringen finns beskriven i skriften Inventering och utvärdering av miljökvalitetsnormer för luft i Jönköpings kommun. Den planerade utbyggnaden på fastigheten Klippan 2 och Klippan 10, förväntas inte påverka något av de inventerade riskområdena i någon nämnvärd omfattning eller medverka till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. ORGANISATORISKA FRÅGOR TIDPLAN 2013-mars Förvaltningssamråd 2013-april beslut plansamråd 2013 maj-juni samråd inkl. samrådsmöte 2013 juli sammanställning av inkomna yttranden aug STBN Beslut granskning 2013 sept. Granskning 2013 okt. sammanställning av inkomna yttranden 2013 nov. STBN antar planen 2013 dec planen vinner laga kraft HUVUDMAN Fastighetsägarna är ansvariga för all mark inom planområdet. GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. GENOMFÖRANDEPÅVERKAN Påverkan för boende i omgivande fastigheter måste betecknas som begränsad. Övriga boende i kvarteret kan påverkas av att det blir mer rörelse i kvarteret och att kvarteret kommer att bli mer slutet med en tydligare innegård. Även för boende på motsatta gatan kommer helhetsintrycket att förbättras då en obebyggd yta utmed gatan bebyggs. ADMINISTRATIVA FRÅGOR MILJÖTILLSTÅND För att undvika fuktskador på byggnader kan lokal markavvattning behöva utföras intill husgrunder. Någon negativ påverkan bedöms ej uppstå. För djurhållning inom detaljplanelagt område krävs miljönämndens tillstånd. Detta gäller för nötkreatur, häst, get, får eller svin. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR KVARTERSINDELNING Justering av fastighetsgränser behöver ev. genomföras då delar av byggnader ligger utanför befintlig fastighetsgräns. 20

21 EKONOMISKA FRÅGOR PLANEKONOMI Exploatören svarar för finansieringen och utbyggnaden av all byggnation inom planområdet. Innan byggnation av flerbostadshuset kan påbörjas förutsätts att exploateringsavtal träffas mellan kommunen och exploatören. I avtalet regleras bl.a. eventuella exploateringsersättningar, anläggningsavgift för vatten och avlopp, utbyggnad av anläggningar samt eventuella servitutsupplåtelser. Avtalet ska ha träffats innan planförslaget antas. Kommunen bygger ny servis för vatten och avlopp fram till tomtgräns för den nya byggnationen. Dragning samt kostnad för servisledningen ska utredas närmare. Kommunens intäkter för vatten, avlopp och dagvatten tas ut i form av anläggningsavgift enligt taxa. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen är upprättad av planarkitekt Per-Åke Gustafsson i samarbete med: Liselott Johansson Monica Berggren Ulf M Mattsson Emma Gansberg Monica Ryttman Maria Hedsund Westlund Lennart Oldén Malin Ekdahl SBK/Plan, SBK/Lantmäteri, SBK/Bygglov avd. SBK/ Bygglov avd. MK Hälsoskyddsenheten MK Hälsoskyddsenheten MK Miljöskyddsenheten TK Mark och exploatering Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen Per-Åke Gustafsson planarkitekt 21