Sammanfattning av samtal med representanter från HSO som underlag till förstudien För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av samtal med representanter från HSO som underlag till förstudien För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala län"

Transkript

1 Sammanfattning av samtal med representanter från HSO som underlag till förstudien För en inkluderande arbetsmarknad i Uppsala län Inflyttning/invandring: Prioritera att lära sig tala samt läsa det Svenska språket så snabbt som möjligt, även innan man får besked om man får stanna eller inte. Det kan vara svårt att avgöra direkt om en nyanländ har en lindrig utvecklingsstörning eller någon annan kognitiv funktionsnedsättning som påverkar inlärningsförmågan. SFI, Svenska för invandrare, behöver utveckla pedagogik som är anpassad för personer med inlärningssvårigheter. Språket är nyckeln till att komma in i samhället. Angereds sjukhus, utanför Göteborg, är ett exempel på hur man på jobbar på ett annorlunda sätt för att nå invandrargrupper. Många söker sig inte till vården utan man får hitta andra arenor där man från myndigheternas sida möter människor. Det kan vara i tvättstugan, i en kvarterslokal etc. Man har en strategi för att möta människor där de har en möjlighet att ta emot hjälp, i en miljö där man känner trygghet. Nyanlända kan behöva information om hur systemen i Sverige fungerar och vilken hjälp och stöd man kan få. Vi tror dock att om man frågar nyanlända vid gränsen om eventuella funktionsnedsättningar så är det inte alldeles säkert att man får ett ärligt svar, man kanske tror att man inte kommer in om man uppger det. Det är säkert på asylboendena man ska försöka fånga upp personerna. Sjukskrivning eller arbetslöshet: Det måste finnas klara regler om vad som gäller vid sjukskrivning och ev. förtroendeuppdrag. Det är bra för människor att kunna ha ett förtroendeuppdrag, det är rehabiliterande! Man får idag olika svar beroende på vem man pratar med på Försäkringskassan. Regelverk finns säkert men de enskilda handläggarna verkar inte känna till detta utan det blir olika bedömningar, tolkningar från fall till fall.

2 Det måste förtydligas vad det är som gäller när det gäller ersättningssystemen (gäller även försörjningsstöd). Det är viktigt att regelverken inte stoppar olika försök till rehabilitering. Det kan vara ett första steg för en återgång till ett arbete. Det bidrar till utanförskap om man inte kan ta ett förtroendeuppdrag. Kan man visa en karakteristik av detta problem kanske det kan bidra till att man förändrar ett stelbent system. Detta är en strukturell fråga som bidrar till utanförskapet som man måste få ordning på. Det måste också finnas en följsamhet mellan olika myndigheter så att man inte släpper sitt ansvar för en person förrän någon annan tar vid. Det är lätt att personer hamnar mellan stolarna och ingen myndighet vill vidkännas att det är deras ansvar. Kontinuitet i övergångar behövs. Det borde finnas en informationsskyldighet mellan myndigheter i övergången mellan när man är barn och vuxen. Om sen den enskilde vill använda den informationen eller inte det är naturligtvis den enskildes sak. Här skulle man i högre grad kunna använda sig av den kompetens som finns exempelvis Brukarnas revisionsbyrå, där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa granskar olika former av stöd som är riktade till målgruppen. Ett annat exempel är att skapa möjligheter att bli ambassadörer liknande de som idag finns inom Hjärnkoll (personer med egen erfarenhet får en utbildning och möter människor på arbetsplatser, skolor, bibliotek etc. och delger sina erfarenheter) Ett tredje exempel låta erfarna brukare träffa nydiagnosticerade för att visa vägar framåt (vilket man idag gör i på flera håll i Europa). Kunskapen finns och har funnits på många håll i Europa i många år men det bromsas av många verksamheter i Sverige vågar vi påstå. Det måste finnas en systematik i detta arbete och inte något som sker då och då och i projektform. Det är viktigt att handikapprörelsen har tillräckliga resurser så att man på ett systematiskt sätt kan arbeta med att personer med funktionsnedsättningar, och anhöriga, kan möta andra med liknande erfarenheter. Man kan stödja och hjälpa varandra och utbyta erfarenheter på vägen mot att bryta utanförskapet. Ett sätt kan vara att ordna träffpunkter/arenor där man kan mötas. Ett exempel är föreningen Attention i Uppsala som anordnar cafékvällar där man bjuder in föreläsare och andra för reflektion och kunskapsutveckling. Ett annat exempel är föreningen RBU som anordnar familjeläger. Det är bättre/lättare för många att delta i aktiviteter som föreningar ordnar än delta i motsvarande som någon myndighet ordnar. Föreningar kan erbjuda sociala aktiviteter som kan bryta utanförskapet för många personer.

3 Arbetsplatser: Landsting, Kommuner och myndigheter har ett särskilt ansvar/arbetsuppgift för att erbjuda människor med funktionsnedsättning en arbetsplats. Idag är privata företag bättre än de offentliga verksamheterna att erbjuda arbete till personer med olika funktions-nedsättningar. Det ligger en motion nu i Uppsala kommun om att 1,5% av de anställda i kommunen ska ha någon påvisad form av funktionsnedsättning. Vi menar att så är fallet redan idag, mer än 1,5 % skulle säkert själva definiera att de har någon form av funktionsnedsättning (av lindrigt slag). Man kan ju diskutera vad en viss funktionsnedsättning kan innebära i jobbet. Men nu utgår man från att om man har en funktionsnedsättning så kan man inte klara av att jobba! Men sen måste man ha i beräkningen också att alla inte kan gå på 100 %, man måste ha den toleransen att det finns personer som inte kan gå för fullt, och dom kommer aldrig in. När arbetsförmedlingen via coacher mm går ut och försöker hitta jobb så borde kommuner och landsting ha en större aktivitet till att hitta arbeten där det kan funka. Som arbetsgivare kanske man inte vågar ta steget fullt ut och anställa. Man skulle vilja att man skapade en möjlighet med nya arbetsuppgifter, sådant som borde bli gjort men inte blir gjort idag. Många enkla jobb har försvunnit och blir inte gjorde eller blir gjorda av personer vars kompetens skulle kunna användas till annat. Daglig verksamhet (LSS-verksamhet) är bra på att hitta arbetsplatser, det finns arbetsuppgifter, problemet är att det mycket sällan leder till anställning. Sociala företag är ett alternativ för människor som hamnar utanför arbetsplatserna. Sociala företag har en speciell roll/uppgift för människor med funktionsnedsättningar. Du är välkommen med det du kan bidra med. Andra företag ställer högre krav. Socialt företag kan vara en väg ut på öppna marknaden för en del personer. Gruppen har egna erfarenheter av att arbeta i socialt företag är en väg för några mot en löneanställning på öppna marknaden. Alla ungdomar med funktionsnedsättningar ska garanteras praoplats samt feriearbete. Funktions-nedsättningen får inte bli ett hinder för prao. Kunskap, inställning och attityder hos arbetsledande personal är viktigt för möjligheten att arbetsplatsen ska fungera bra för personer med funktionsnedsättningar. Arbetsledning måste få möjlighet till utbildning om funktionshinder och dess konsekvenser. Support från Arbetsförmedling och annan kompetens till företag som har arbetsgivaransvar för människor med funktions-nedsättning.

4 Målgruppsperspektiv: Använd Samordnad Individuell Plan, SIP, där men ser individen och dennes behov, helheten. Den används inte i tillräcklig omfattning idag. Där den har använts har den mötts av positiv kritik, det fungerar. Är det flera aktörer så ska man ha en SIP, menar gruppen. Bristen på samordning har framförts från brukarhåll länge och SIP är ett steg i rätt riktning. Det finns risk att anhöriga hålls utanför beroende av vissa regelverk. Man talar om den enskildes intigritet som ett skäl till att anhöriga hålls utanför. Professionerna kan ha nytta av den kunskap som anhöriga ha och man borde i högre utsträckning tänka i familjenätverk även om man är myndig. Det finns studier som visar att stöd från anhöriga är en framgångsfaktor. Anhöriga är många gången en del i att få saker genomförda. Annars händer ingenting. Ett genusperspektiv måste beaktas. Finns skillnader i möjligheter att få ett arbete för män och kvinnor? Ågrenska Nationellt kunskapscentrum för sällsynta diagnoser på Amundön i Göteborg arbetar med en arbetsform som innebär att alla kallas in som är berörda eller ska beröras av familjens olika behov för den i familjen som har en funktionsnedsättning. Allt från Försäkringskassan, socialtjänst, profession, kanske polis etc. alla möts samtidigt. Habiliteringen jobbar på liknande sätt. Helhetssynen är viktig. Man måste ha en bostad för att kunna ha ett arbete. Man måste ha pengar för att betala för en bostad. Bastryggheten måste vara ordnad för att man ska kunna ta ett arbete! Ekonomiskt stöd, för inköp av till exempel arbetskläder, måste ges till personer som inte har en egen ekonomi. Använd Nätverkskontrakt, ett verktyg för återhämtning, ett strukturerat samarbete mellan patient, närstående och psykiatrin. (Läs boken om Nätverkskontrakt skriven av Laila Gentzel)

5 Nedan är sammanställt av Elisabeth Axberg, HSO, med särskild fokus på unga: Barnets väg till arbetsmarknaden Redan i tidig ålder behöver barn med funktionsnedsättning ett anpassat stöd att få grundläggande kunskaper som möjliggör arbete som vuxen. I texten tar HSO upp olika delar av stöd som behöver implementeras. Ge alla elever de rätta förutsättningarna för att klara skolan Barn lär på olika sätt. Därför ska det på skolorna erbjudas olika lärmetoder. Elever med funktionsnedsättning kan behöva omfattande stöd vilket inte ska hindras av ekonomiska prioriteringar på andra områden. Nytorpsmodellen är en modell där 93 procent av alla elever når minst betyget E i alla ämnen. Man har bland annat använts sig av individuella scheman där även tider för läxläsning och fritidsaktiviteter ingår. Handikappföreningarna förväntar sig Att olika lärmetoder används och att specialpedagogiska skolmyndighetens kunskap tillämpas och sprids till alla pedagoger. Att Nytorpsmodellen, ett samverkansprojekt mellan Karolinska institutet och Salem, införs i alla skolor. Metoder för att öka inlärningen för elever med funktionsnedsättning Projektet Teknikstöd i skolan visar att teknikstöd i skolan ger mycket goda studieresultat för elever med funktionsnedsättning. Resultat från projektet Teknikstöd i skolan I ett projekt som Hjälpmedelsinstitutet genomförde testades och utvärderades de arbetssätt och teknikstöd som beskrivs på denna webbplats. Resultat och erfarenheter från försöksverksamheter visar att relativt små insatser kan öka elevens motivation och måluppfyllelse i skolan. Slutsatser från projektet: 15% av eleverna i gymnasieskolan har stora kognitiva svårigheter Många av eleverna med kognitiva svårigheter saknar diagnos Relativt enkla teknikstöd gör stor skillnad Frånvaron minskade hos elever som fått teknikstöd Kunskap om kognitiva svårigheter och teknikstöd behövs i skolan

6 Ett instrument för att kartlägga behov är användbart Insatserna är samhällsekonomiskt lönsamma Det känns som jag koncentrerar mig mer, jag kan lägga mer energi på lärarna och lyssnar bättre. Vad tycker eleverna? 77% av eleverna anger att de har förbättrat eller mycket förbättrat att hantera besvärliga situationer i skolan. 73% av eleverna anger att de har förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat. Elever om sina teknikstöd: Fördelarna är jättemånga! Jag behöver inte leta i skåpet efter lösa papper. Jag har all info med mig. Jag fotograferar av papper. Det känns som jag koncentrerar mig mer, jag kan lägga mer energi på lärarna och lyssnar bättre. Mer info finns på -erfarenhet/film-dajana eller på Myndigheten för delaktighet, HSO vill att en implementering av kunskaperna från projekt Teknikstöd i skolan sker i skolorna i länet. Minskat utanförskap Utanförskap som elever med funktionsnedsättning idag upplever mer än andra, behöver upphöra. Materialet DATE arbetar just med att ökad delaktighet, attitydförändring och ökad tillgänglighet.

7 Vad betyder DATE? DATE anspelar på det engelska ordet date, som betyder möte. I lärmaterialet DATE handlar det framför allt om mötet mellan elev och skolmiljö och de hinder och möjligheter som uppstår. Genom materialet möts elever i utforskande övningar och får även tillfällen att möta verkliga och fiktiva personer med egna erfarenheter av hinder i lärandemiljön. DATE är också en förkortning: Delaktighet, Attitydförändring och Tillgänglighet för Elever. Delaktighet Genom övningarna i DATE arbetar elever med förutsättningarna för god delaktighet och blir aktiva i skolans likabehandlingsarbete. Attitydförändring DATE ger eleverna möjlighet att prata om sina olikheter och skapar förutsättningar för ett klimat som tillåter att elever är olika. Tillgänglighet Tillgänglighet till lärande och delaktighet skapas genom ta hänsyn till våra olikheter när man formar skolmiljön. I DATE utforskar eleverna den fysiska, sociala och pedagogiska miljön. Elever DATE är för alla elever på alla skolor i årskurs 4-7. HSO vill att man i alla skolor i länet implementerar de framgångsrika metoderna och dess material som finns i lärmaterialet DATE, ett projekt som drivits flera år av Handikappförbunden på nationell nivå. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning vänder sig till förskolor och skolor som vill arbeta med att utveckla verksamhetens tillgänglighet.

8 Vad ingår i värderingsverktyget? Materialet består av dels en digital del med kartläggning och mall för handlingsplan, dels en handledning. Handledningen ger information och hjälp vid arbetet med kartläggningen. Den finns i tryckt form och kan beställas kostnadsfritt eller laddas ned som pdf. För vem? Kartläggning och handlingsplan finns för förskola respektive skola. I skolversionen ingår grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Chef i verksamheten kan använda materialet på organisationsnivå. Pedagoger och övrig personal i verksamheten kan använda det på gruppnivå. Hur gör man? Kartläggningsdelen är en hjälp att värdera verksamheten baserad på kriterier från såväl forskning och beprövad erfarenhet, som från krav och bestämmelser i skollagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. Graderingen har fem nivåer, där tre nivåer har vissa angivna krav. Däremellan finns nivåer som istället anger ett mellanläge mellan två nivåer. Dessa väljs när verksamheten inte helt uppnått nivån ovanför, men är bättre än nivån undertill. Värderingen görs anonymt och det sparade resultatet är bara åtkomligt för den registrerade användaren. Du kan spara när som helst och sedan återvända till värderingsverktyget när du vill. HSO förväntar sig att man snarast implementerar det värderingsverktyg för tillgänglig utbildning som Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit fram. Anhöriga som en resurs Enligt en studie från KIND, har man sett att stöd från anhöriga vid adhd är en friskfaktor. Copingfärdigheter hos vuxna med adhd kan förbättras om närstående involveras i vården. Det visar den första utvärderingen av en unik intervention som också inkluderar anhöriga. Hela studien finns på Handläggare på arbetsförmedlingen som arbetar med unga med funktionsnedsättning upplever att ungdomar lättare når en anställning om anhöriga finns med i processen. I arbetet med anhöriga så kan man även undvika att anhöriga ställer över- eller underkrav på ungdomen i relation till de krav som arbetslivet ställer. Erfarenheter i föreningar inom HSO är att det vanligen finns ett motstånd bland professionen att samarbeta med anhöriga då ungdomen blivit myndig. HSO:s erfarenhet är att gymnasieskolan sällan låter anhöriga vara delaktiga då ungdomen blivit myndig. Med hjälp av gemensamma möten och fullmakt kan sekretessens hinder undanröjas.

9 En implementering av kunskapen att anhöriga till unga inklusive myndiga med funktionsnedsättning kan vara en resurs bör ske i alla aktuella myndigheter. Alla unga som behöver särskilt stöd ska få frågan om anhöriga kan kontaktas. HSO vill att man utarbetar metoder för att kunna använda anhöriga som resurs. Studievägledare med specialistkunskap Inom särskolan finns här i Uppsala kommun studievägledare med särskild kunskap medan man i övrig skola saknar det. HSO vill att man strukturerar om studievägledningen så att det erbjuds studievägledare med särskild kunskap om funktionsnedsättning och som kan ge mer vägledningstid med eleven än vad den nuvarande vägledaren kan. HSO anser att det bör finnas studievägledare inom både grund- och gymnasieskolan med särskild kunskap om ungdomar med funktionsnedsättning. Samordnad individuell plan - samordnare Samordnad individuell plan ska möjliggöra att aktuella insatser samordnas. På praktisk nivå i vardagen räcker det inte alltid med en plan utan en samordnare som finns med barnet till och med vuxenlivet/arbetslivet är nödvändig. Det kan vara omöjligt för den unge att ensam förstå och hålla kontakt med olika verksamheter. Flera stora övergångar sker också vid myndighetsåldern som kan vara svåra att hantera. En samordnare kan stå för sammanhållningen av olika stödinsatser. HSO anser att kunskapen och användandet av samordnad individuell plan ska öka inom kommunerna och landstinget. att barnet/den unge erbjuds en samordnare Handikappföreningarnas samarbetsorgan i kommunerna i länet Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län

10 Övrigt medskick från HSO Barnens väg till Arbetsmarknaden: Glöm inte barn/unga med funktionsnedsättning. Viktigt att påpeka att det finns många barn och ungdomar med dolda funktionsnedsättningar, som också ofta hamnar i utanförskap i skolan och bland kamrater. Det är inte bara föräldrar/anhöriga som är en resurs. Med stöd är barnen de bästa budbärarna. Låna en elev Låt elever med egna funktions-nedsättningar vara med och berätta hur de upplever skolan. Kolla Date programmet på SPSM. Använd de goda exemplen (Myndigheten för delaktighet, före detta Handisam) vid användning av teknikstöd. Föräldrar/anhöriga som resurs. Utveckla metoder för en bra kommunikation. Upprätta checklista till/för barn/ungdomar med funktionsnedsättning. Utbildning för personal som har elever med funktionsnedsättning. Hindra mobbning genom bland annat metoder för social träning. Använd SIP, Samordnad individuell plan Inflyttning/invandring: Använd Närsjukhuset i Angered som modell för att åstadkomma ett nytt bättre arbetssätt för närsjukvården i Uppsala län, där närsjukvården är/blir till för patienter och dess anhöriga. SFI, Svenska för invandrare, utveckla pedagogik för inlärning oavsett funktionsnedsättning. Det känns viktigt att påpeka att människor som kommer hit också kan ha en funktionsnedsättning. Prioritera att lära sig läsa samt tala det Svenska språket. Sjukskrivning eller arbetslöshet: Möjliggör för människor att kunna ha ett förtroendeuppdrag utan att förlora annan ersättning. Använd den kompetens som finns i till exempel Brukarnas revisionsbyrå.

11 Bygg upp möjligheten till att bli en ambassadör, liknande de ambassadörer som finns inom Hjärnkoll. Låt erfarna brukare träffa nydiagnosticerade för att visa vägen framåt. Ambassadörsverksamhet är bra och borde användas mycket mer. Ge handikapprörelsen mer resurser så kan människor med funktionsnedsättning/skada träffa nyskadade personer, och visa vägen framåt!!!! Det måste finnas klara regler om vad som gäller vid sjukskrivning och ev förtroendeuppdrag. Arbetsplatser: Landsting, Kommuner och myndigheter har ett särskilt ansvar/arbetsuppgift för att erbjuda människor med funktionsnedsättning en arbetsplats. Låt företag som lyckats med anställning av människor med funktionsnedsättning att stå som förebild för andra företag. Alternativa arbetsplatser sociala företag, kooperativ kunde finnas på alla de platser där den ordinarie verksamheten inte finns till exempel cafeteria på Lasarettet i Enköping. Daglig verksamhet är bra på att få ut människor i arbete. Kunniga arbetsledare. Målgruppsperspektiv: Använd SIP Samordnad individuell plan. Använd anhörigas kompetens/erfarenhet. Uppmuntra nätverken att hitta arbetsplatser. Titta på Ågrenskas modell, för att se alla aktörers roll/påverkan/inverkan på den enskilde/familjen. Egen bostad är en förutsättning för att kunna få ett arbete. Socialtjänst borde ha en pengapott för att kunna göra vissa inköp till en person som inte har en egen ekonomi, och som behöver investera i till exempel arbetskläder och/eller liknande. Använd Nätverkskontrakt (Laila Gentzel) Handisam : Myndigheten för delaktighet, måste samverka med HSOs medlemsorganisationer för att kunna bli en fungerande myndighet.

12 Måste finnas ett nationellt ansvar för utbildning/fortbildning av lärare och rektorer som undervisar människor med funktionsnedsättning. Nationella frågor: Arvode vs förtroendeuppdrag och sjukersättning. Gör vården tillgänglig, skapa inga onödiga köer/hinder. Samordning mellan myndigheter, så att nödvändiga insatser kommer samtidigt.

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping. Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer

Läs mer

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA

HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLEDNING Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA OCH SKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Det här är handledningen till Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning

Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning Närdistans Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar LIDKÖPINGS KOMMUN Antagen av Carina Bertilsson, chef för KAA, 160519 Innehåll HANDLINGSPLAN FÖR AKTIVITETSANSVARET... 3 Aktivitetsansvaret har tre

Läs mer

Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning för tillgänglig utbildning för alla. Gemensamma vägar Umeå

Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning för tillgänglig utbildning för alla. Gemensamma vägar Umeå Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning för tillgänglig utbildning för alla Anders Nordin, avd.chef och stf generaldirektör Generaldirektör Greger Bååth Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Attentions Skolplattform

Attentions Skolplattform Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogisk skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör, Kampanjen Hjärnkoll För ett psykisk friskare Sverige Sujata Maini, kommunikatör, sujata@handisam.se, 08-600 84 14 www.hjarnkoll.se Hjärnkolls syfte Många människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Göteborgs kranskommuner Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Alingsås Lerum Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Vad händer när skolan

Läs mer

Uppdragsspecifikation

Uppdragsspecifikation Uppdragsspecifikation 2014-03-28 NP-center Omfattar stöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller problematik enligt: - Socialtjänstlagen (SoL) - Lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA

HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA HANDLINGSPLAN Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning FÖRSKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola och skola från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handlingsplan FÖRSKOLA Ett helt paket för ökad tillgänglighet Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning förskola, skola och fritidshem från Specialpedagogiska

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga Målgruppen Metoder/arbetssätt Systemfel Målgruppen Problembilden är komplex (projektens bedömning av sin målgrupp) Inte avslutad

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

projekt på väg Arbete Praktik Studier

projekt på väg Arbete Praktik Studier projekt på väg Arbete Praktik Studier På väg till arbetsmarknaden och nya arbetssätt Att arbetslösheten är relativt hög bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund är ett välkänt faktum som många

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).

Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

Handlingsplan Tillgänglighet

Handlingsplan Tillgänglighet Handlingsplan Tillgänglighet Projekt På väg till jobbet Andersson Marita 2012-04-23 Bakgrund Projekt på väg till jobbet är ett av ESF (Europeiska socialfonden) delfinansierat samverkansprojekt mellan Avesta

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet! Välkommen du också!

Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet! Välkommen du också! Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet! Välkommen du också! Välkommen till Misa Behöver du stöd för att ta dig fram i arbetslivet? Kanske är du anhörig till någon som behöver stöd eller handläggare

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället - DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället Uppnå en snabbare etablering i samhälls- och arbetslivet Ökat egenansvar och ekonomiska incitament för individen

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer