Revisionsproblem vid informationsasymmetri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionsproblem vid informationsasymmetri"

Transkript

1 Magisteruppsats Linköpings Universitet Vårtermin 2008 HFÖD71, 30 Hp. ISRN-Nummer: Revisionsproblem vid informationsasymmetri Hur informationsasymmetri mellan revisor och företagsledningen påverkar bedömningen av underskottsavdrag Audit Difficulties Concerning Asymmetric Information - How asymmetric information between auditor and management affect judgement of loss carryforwards Andreas Gustavsson Alexander Lindgren

2 Sammanfattning Utvecklingen inom redovisning har på senare år fört med sig en mer subjektiv syn på värderingsfrågor. Numera innehåller en balansräkning flertalet olika värderingsmodeller för olika objekt. Tanken är att balansräkningen i så stor grad som möjligt ska spegla verkligheten och därmed aktuella marknadsvärden. Till följd av införandet av ett antal av IASB:s rekommendationer anses även redovisningsunderlagen i allt större utsträckning baseras på bolags prognoser (KPMG, 2008). Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag är en av de poster i balansräkningen som till viss del värderas subjektivt. Revisorn är en utomstående person i förhållande till bolaget som granskas. Det gör att frågan huruvida det är rimligt att denne kan förutsättas ha tillgång till samma information som bolagets ledning är lämplig att ställa. Syftet med studien är att undersöka vilka eventuella problem som kan uppstå för revisorn vid bedömningen av uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag till följd av skillnaden i information som revisorn och företagets ledning har tillgång till. Syftet är även att undersöka hur omfattande och vanligt förekommande dessa problem är. I studien har framförallt en inriktning mot kvalitativ metod gjorts i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som valdes var företrädelsevis påskrivande revisorer i de bolag som redovisat underskottsavdrag till betydande belopp i 2007 års årsredovisningar. Studien visar att förekomsten av underskottsavdrag till betydande belopp fanns hos 123 av 266 svenska börsbolagen på Small-, Mid- och Large Cap. Revisionen av underskottsavdrag baseras på information från olika håll i hela företagsverksamheten och genomförs med hänsyn till Revisionsstandard i Sverige under ledordet att bedömningar av redovisningen ska vara rimliga. De potentiella problem som uppstår för revisorn är av varierande karaktär och kan bero på övergripande omständigheter såväl som mer specifika. Ett exempel på ett övergripande problem är att revisorn måste vara väldigt påläst om företaget för att kunna minska informationsklyftan. Ett mer specifikt problem kan vara att identifiera företagsledningens agendor. Nyckelord: Bedömningar, informationsasymmetri, underskottsavdrag, revision, företagsledning

3 Förord Studien hade inte kunnat genomföras utan dess respondenter. Ett väldigt stort TACK till Johan Andersson, Bertel Enlund, Bo Hjalmarsson, Bo Lagerström, Carl Lindgren samt Jan Nilsson för att ni har tagit er tid och delat med er av er kunskap och era erfarenheter. Ett tack riktas även till opponenterna Erik Bergfors, Peter Janeholt, Johan Samuelsson och Besamin Talic. Tacksamhet riktas slutligen också mot Caroline Larsson för din korrekturläsning. Tack även Arne Fagerström som bidragit till att studien har fått en början, en mitt och ett slut. Andreas Gustavsson och Alexander Lindgren Linköping, juni 2007

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Forskningsfrågor Syften Avgränsningar Disposition Metod Undersökningsansats Praktiskt tillvägagångssätt Studiens upplägg och undersökningsmetod Urval Inledande kontakt Utformning och genomförande av intervju Behandling av intervju Analys och tolkning Etik och access Teori Kontextuell teori Revisorns uppgifter Revisionsstandard i Sverige - RS Underskottsavdrag IAS Normativ och positiv teori Principal-agent teorin Kulturell påverkan på redovisningsinformation Bokföringsmässig metod i redovisningen Prognoser Bedömningar Tillit som del av revisionsprocessen Osäkerhet och försiktighet Oberoende Revision som en förhandling Empiri Årsredovisningar Revideringen av skattefordringar Insamling av underlaget för bedömningarna Involverade parter i bedömningar Bedömningar av skattefordringar Rimlighet Revisionsbevis Externa eller andra informationskällor Etablerade företag jämfört med nyetablerade företag Uppföljning och utvärdering Informationsasymmetri

5 4.3.1 Företagsledningens informationsövertag Tillit till företagsledningen och deras agenda Diskussion eller förhandling Andra poster med inslag av framtida bedömningar Analys och diskussion Årsredovisningar Problematiken i bedömningar av underskottsavdrag Informationsövertag Prognoser Bedömningar Revisionsbevis Informationsinsamling i flera led Oberoende Osäkerhet Förhandling och diskussion Slutsatser Metodreflektion Reliabilitet och Validitet Trovärdighet Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilagor: Bilaga 1: Tabell över förekomsten av underskottsavdrag... i Bilaga 2: Presentation av respondenter...vii Bilaga 3: Intervjuguide...ix

6 Tabellförteckning Tabell 1: Förekomsten av underskottsavdrag i årsredovisningar Figurförteckning Figur 1: Mängd information hos vardera part Figur 2: Tänkbara revisionsbevis avseende underskottsavdrag Figur 3: Informationsled

7 Förkortningslista FASB FAR IAS IASB IFAC IFRS ISA RS VD Financial Accounting Standards Board Föreningen Auktoriserade Revisorer International Accounting Standards International Accounting Standards Board International Federation of Accountants International Financial Reporting Standards International Standard on Auditing Revisionsstandard i Sverige Verkställande direktör

8 1. Inledning I inledningen presenteras bakgrunden och de omständigheter som ligger till grund för studien. Därefter följer en problemdiskussion som utmynnar i tre forskningsfrågor och studiens syfte. 1.1 Bakgrund Revision är inget nytt fenomen utan traditionen går långt tillbaka i tiden. Affärsverksamheter i Sverige anses ha blivit granskade i revisionsliknande former sedan mitten av 1600-talet. (Johansson et al, 2005) Misstron mot att företagens ledningar skulle sätta ägarna i främsta rummet ledde till att en neutral part tillsattes för att granska och bedöma redovisningen. Revisionen har sedan dess utvecklats i explosionsartad form i västvärlden och fått sådant fotfäste inom många områden att samhället kan ses som ett revisionssamhälle. (Power, 1997) Revisionen har även med tiden kommit att utgöra ett skydd för andra intressenter än ägarna. (Lee, 1995) Affärsverksamheter är bara ett exempel på sådant som är föremål för granskning och revision. Behovet av att kontrollera ansvariga personer och olika sorters information verkar således ha befäst sig med västvärlden som ett revisionssamhälle. (Öhman, 2006) Sedan 1895 är det genom svensk lag stadgat att ett bolags räkenskaper ska granskas av revisorer. (Johansson et al, 2005) Lagarna har därefter växt i omfattning och det finns idag flera lagar som berör revision och revisorer. Samtidigt har det skett en internationell utveckling på redovisnings och revisionsområdet. Utvecklingen har bland annat fört med sig att de svenska revisorerna har att rätta sig efter standarder såsom International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Standards on Auditing (ISA). (Öhman, 2006) Kunskaperna inom revisionsforskningen har beskrivits som relativt svag (Power, 1997) och i Sverige har forskningen ansetts begränsad och utförts med små resurser (Johansson et al, 2005). På området har dock en del avhandlingar skrivits och vissa artiklar publicerats internationellt. Antalet undersökningar inom området är ändå att se som tämligen litet. Revisionsverksamheten i Sverige kan därmed anses vara relativt outforskad. (Öhman, 2006) - 1 -

9 Under senare år har revisorns ansvar i revideringen av bolag kommit allt mer i fokus på grund av den tilltagande internationella debatten. Skadeståndsanspråken på revisorer har ökat. Revisorerna måste till exempel alltid ha en ansvarsförsäkring till skillnad från styrelseledamöterna och har i allmänhet väl definierade riktlinjer och utstakade regelverk att följa vilket gör ansvarsfördelningen tydlig. Ansvarsförsäkringen gör att det är viktigt för revisorn att ha god uppsikt på den information som ligger till grund för hans eller hennes bedömningar i revisionsprocessen. (Moberg, 2006) Vilka revisionsåtgärder som är nödvändiga för att utföra en revision enligt god revisionssed bedömer revisorn utifrån de krav som ställs i Revisionsstandard i Sverige (RS), lagar, föreskrifter och de speciella krav som finns för varje unikt uppdrag och rapportering. Revisorn ska sedermera tillgodogöra sig tillräcklig och ändamålsenlig information i form av revisionsbevis för att kunna dra tillförlitliga slutsatser i revisionsberättelsen. För att stärka bevisen ska revisorn tillskansa sig yttranden från företagsledningen eller från dess jurist. (FAR, 2005) Det anses viktigt att framhäva ett av revisorns mål i processen; att göra bedömningar kring bolagsledningens förslag. Revisorn söker inte bevis för att kunna bevisa någonting. Revisorn söker istället tillräckliga bevis som grund för sin åsikt, för att få tillräckligt hög grad av tillit samt för att tillfredsställa förväntningarna från de personer som drar fördel av revisionen och för att få en professionell åsikt. Det är således upp till revisorn att bedöma om bevisen räcker till för att avge en professionell åsikt eller rapport. (Flint, 1988) Processen involverad i att registrera redovisningshändelser beror således till stor del på professionella bedömningar. Ett exempel är om en post ska aktiveras eller inte. Aktiveringen har i sin tur att göra med bedömningen huruvida kostnaden kan komma att generera framtida ekonomiska fördelar. (Deegan och Unerman, 2006) En kärna i redovisningsprocessen är att revisorn ska vara oberoende och fri från jäv vid utförandet av sina arbetsuppgifter och därmed även vid bedömningarna.(flint,1988) - 2 -

10 Muczyk et al(2001) illustrerar med ett citat varför revisioner kan misslyckas: The fox knows much, but more he that catches him. (Mucho sabe la zorra, pero mas el que la toma) spanskt ordspråk 1 Källa: Muczyk et al 2001, s. 27 Citatet visar på kunskapsklyftan mellan revisorn och bolagsledningen. Muczyk et al(2001) menar här att det är svårt för revisorer att upptäcka bolagsledningens dåliga ledarskap eller dess undermåliga bedömningar. Utvecklingen inom redovisning har sedan mitten av 1980-talet lett till en mer subjektiv syn på värderingsfrågor till följd av International Accounting Standards Board:s (IASB) och Financial Accounting Standards Board:s (FASB) skifte av fokus. Regelsättarna har systematiskt infört tillämpning av verkligt värde värdering, till skillnad mot det tidigare fokuset på historiska anskaffningskostnader. (Hitz, 2007) Numera innehåller en balansräkning flertalet olika värderingsmodeller för olika objekt. Tanken är att balansräkningen i så stor grad som möjligt ska spegla verkligheten och därmed aktuella marknadsvärden. IASB har på senare tid infört flertalet standarder som utgår från en värdering till verkligt värde av till exempel impairment test 2 av goodwill. (Barlev och Haddad, 2003) Värderingen till verkligt värde kan anses vara mer subjektiv än värderingen till historiskt anskaffningsvärde (Barth, 1994). Till följd av införandet av ett antal av IASB:s rekommendationer anses även redovisningsunderlagen i allt större utsträckning baseras på bolagets prognoser. Exempel på detta rör uppskjutna skatter och nedskrivningar (KPMG, 2008). Betydelsen av revisorns bedömningar visas även genom nedanstående citat: I grund och botten bygger revisionens genomförande på revisorernas professionella omdömen och delvis även på deras subjektiva bedömningar. Det får anses gälla även i fråga om att avgöra vad som är väsentligt och riskfyllt. Källa: Öhman, 2006, s.43 1 Författarnas översättning: Räven är vis men visare är den som fångar honom 2 Författarnas översättning: Nedskrivningsprov - 3 -

11 Revisionen har således en hel del subjektiva inslag och revisorns professionella bedömningar är att betrakta som en central del vid revision. 1.2 Problemdiskussion Problemen kring de subjektiva värderingarna har att göra med periodiseringar. Dessa bedömningar grundar sig på den bokföringsmässiga metoden och handlar i stor mån om periodisering av ekonomiska fördelar och dess hänförliga kostnader (Hartman et al, 1995). Transaktioner och händelser bokförs när de inträffar och redovisas för den period de hänför sig till. (FAR, 2007) Med ökade inslag av bedömningar ökar användbarheten i redovisningen. Om periodiseringar saknar inslag av bedömningar är informationsvärdet av dessa osäkert. (Marton, 2008) Den bokföringsmässiga metoden justerar det operationella kassaflödet till att exempelvis ta hänsyn till affärstransaktioner som inträffat inom en period men som ännu inte renderat någon inbetalning. Problemet med metoden ligger i justeringen av det operationella kassaflödet. Osäkerheten ligger inte i hur kassaflödessiffrorna ska justeras, utan när. Beslut som rör detta problem kräver i sin tur att företagsledningen gör subjektiva bedömningar. (Eliott et al, 2006) Att redovisa genom den bokföringsmässiga metoden kräver subjektiva uppskattningar om hur framtiden kommer att gestalta sig från företagsledningen. Dessa subjektiva uppskattningar kan inte, per definition, verifieras på ett objektivt sätt av revisorer. (Francis och Krishnan, 1999) Om revisorn ska granska ledningens subjektiva bedömningar kräver det rimligtvis att revisorn också måste göra en egen subjektiv bedömning för att företagens intressenter slutligen ska få en rättvisande bild av företagen. Att periodisera kräver således bedömningar. International Accounting Standards 12 (IAS 12) behandlar redovisningen av inkomstskatter, däribland uppskjutna skatteskulder och -fordringar. I och med införandet av IFRS samt IAS ska från 2005 noterade svenska företag följa dessa regler vid upprättandet av koncernredovisning, inbegripande värderingen av en skattefordran enligt IAS 12. (FAR, 2007) Uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag är en av de poster i balansräkningen som till viss del värderas subjektivt. En utförligare förklaring till underskottsavdrag ges i Då ett företag har en uppskjuten skattefordran påverkas redovisningen av mer eller mindre subjektiva antaganden som berör uppskattningar om framtida vinster. Vissa uppskjutna - 4 -

12 skattefordringar är lättare att bedöma med mer objektiva faktorer. Ett exempel är genom skatteplanering. Den uppskjutna skattefordran avseende underskottsavdrag till följd av framtida skattepliktiga inkomster genom större vinster anses dock vara den mest komplexa bedömningen. Den framtida skattepliktiga inkomsten genom ökade vinster betraktas som den minst objektiva av de olika typer av skattefordringar som finns. (Kylebäck, 2003) Enligt IAS 12, punkt 34, ska en uppskjuten skattefordran som hänför sig till underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag, redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdragen kan redovisas mot framtida överskott vid beskattning. I den mån det inte är sannolikt, redovisas inte dessa skattemässiga avdrag. Här används ordet sannolikt som rekvisit för att skattemässigt avdrag ska ligga för handen. (FAR, 2007) Bedömningarna om det är sannolikt för avdragen blir med nödvändighet därför subjektiva. Dessa ska dock ändå vara realistiska och väl styrkta. (Jönsson, 1999) IAS 12 beskrivs mer ingående i teoriavsnittet under Begreppet sannolikt är ett begrepp som ofta används i IASB:s standarder utan att tumregler finns i regelverket. I standarder såsom IASB uppkommer istället ett mått av professionell bedömning, där andan i rekommendationen ska vara vägledande. Företag i olika situationer bör tolkas olika. Ett nystartat företag har exempelvis inte samma erfarenhet av att prognostisera som ett mer etablerat företag varför dessa bör bedömas olika. (Heurlin, 2003) Vid en bedömning av skattefordringar avseende underskottsavdrag ska således positiva fakta vägas mot negativa. (Peavy och Nurnberg, 1993; Kylebäck, 2003) Exempel på positiva faktorer är existerande avtal eller ordrar som leder till överskott samt att de förluster som skapats beror på en enstaka händelse. Negativa faktorer är förluster uppkomna på senare tid, icke utnyttjade underskottsavdrag som förfaller samt framtida förluster den närmaste tiden framöver. (Kylebäck, 2003) Hur viktig är då bedömningen av skattefordringar avseende underskottsavdrag? Investerare och analytiker använder informationen kring underskottsavdrag för att prognostisera framtida vinster samt för att avgöra aktiepriset. Informationen används eftersom företagsledningen måste använda sin privata information för att göra bedömningar om bolagets framtida utsikter. Värderingen av underskottsavdrag genom redovisningen ses således som ett annat sätt att ge ut företagsledningens vinstprognoser. Alltså är förståelsen och förmågan att kunna analysera - 5 -

13 informationen kring periodiseringen och redovisningen om uppskjutna skatter ett viktigt instrument för att göra vinstprognoser samt översätta prognoserna till en uppskattning av värdet på eget kapital. (Amir och Sougiannis, 1999) Bedömningen kring uppskjutna skatter ger således värde-relevant information. (Ayers, 1998; Zeng, 2003) Underskottsavdrag anses också vara ett kraftfullt instrument och en potentiellt värdefull tillgång som kan realiseras genom vinstdrivande verksamhet eller som i många fall, då företaget säljs vidare och andra företag kan dra nytta av uppköpta underskottsavdrag. (Wolk och Tearney, 1973) Problemen kring periodisering leder till vissa intressanta frågor. Det faktum att revisorn är en utomstående person i förhållande till bolaget som granskas, gör att frågan huruvida det är rimligt att denne kan förutsättas ha tillgång till samma information som bolagets ledning är lämplig att ställa. Denna informationsasymmetri torde existera vad gäller flera redovisningsposter där underskottsavdrag är en av dessa. Att svara på vilka problem som finns vad gäller informationsasymmetri i vore därför intressant. En fråga som uppkommer i samband med periodiseringen är hur vanligt det är med subjektiva bedömningar rörande det framtida nyttjandet av underskottsavdrag för svenska börsbolag. Intressant är även om dessa poster är betydande och vilka problem som finns kring dessa bedömningar. En betydande eller väsentlig post är vidare svår att kvantifiera och i IASB:s föreställningar står det att information är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka besluten som användaren fattar med grund i informationen (FAR, 2007). Det finns dock andra källor för att utröna vad som är väsentligt i en situation och att bestämma vad som är väsentligt kräver ofta en professionell bedömning. Ett förslag från Financial Accounting Standards Board (FASB) är att belopp som överstiger fem till tio procent av företagets årsresultat är att anse som väsentligt. (Riahi-Belkaoui, 2004) Det finns även äldre undersökningar som visar på att gränsen för väsentlighet ligger kring fem till femton procent av nettoresultatet. (Iskander et al, 1999) - 6 -

14 1.3 Forskningsfrågor Att svara på vilka problem som finns i allmänhet för revisorn vid informationsasymmetri är svårt att utreda. Studien har därför inriktats mot att undersöka problemen kopplade till informationsasymmetri vid bedömningar underskottsavdrag mer specifikt. Den övergripande forskningsfrågan för studien har som mål att förklara och förstå: Vilka eventuella problem som kan uppstå för revisorn vid bedömningen av uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag till följd av informationsasymmetrin mellan revisorn och företagets ledning? Problemdiskussionen har även mynnat ut i följande två delfrågor: Hur bedömer och granskar revisorer uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag? I vilken omfattning redovisar företag skattefordringar avseende underskottsavdrag av betydande belopp på börsen? Den första delfrågan är att betrakta som av mer deskriptiv karaktär där revisorns tillvägagångssätt beskrivs, vilka revisionsbevis som finns att införskaffa, hur diskussionen med företagsledningen ser ut samt olika faktorer i prognoserna. Den andra delfrågan ställs för att visa på vidden av de eventuella problem som kan uppstå för revisorn vid dessa bedömningar. Med anledning av dessa forskningsfrågor och ovanstående problemformulering har ett syfte för studien formulerats. 1.4 Syften Syftet med studien är att undersöka vilka eventuella problem som kan uppstå för revisorn vid bedömningen av uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag till följd av skillnaden i information som revisorn och företagets ledning har tillgång till. Syftet är även att beskriva hur vanligt förekommande underskottsavdrag till betydande belopp är. Syftet är tänkt att besvaras genom att analysera det empiriska materialet som samlas in under studiens gång och återknyta till den teoribildning som finns på ämnet. Studiens slutsatser presenteras därefter som svar på syftet

15 1.5 Avgränsningar Studien är avgränsad till de redovisnings- och revisionsstandarder samt lagar som är aktuella för Studien är även avgränsad till de större bolagen i Sverige som är registrerade på OMX (Stockholmsbörsen) och tillämpar IFRS-redovisning, det vill säga Large-, Mid- och Small Cap. Bolagens senaste årsredovisningar har granskats, det vill säga för 2007 samt i förekommande fall 2006/2007 då vissa bolag använt sig av brutet räkenskapsår. Avgränsningar har skett till att enbart innefatta svenska påskrivande revisorers åsikter om bedömningen av uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag. Eftersom vissa företag kan ha uppskjutna skattefordringar till ringa belopp kanske dessa företag inte har några väsentliga problem med bedömningen. Av den anledningen valdes de poster som uppgick till tio procent av nettoresultatet som ett betydande belopp. Mer om detta sägs i studiens metodkapitel. I studien behandlas endast subjektiva bedömningar och informationsasymmetri avseende skattefordringar, främst inriktat mot underskottsavdrag. Studien riktar vidare in sig på subjektiva bedömningar ur påskrivande revisors perspektiv och tar således inte andra intressenters åsikter i beaktande förutom IASB, FASB och FAR:s regelverk. Frågan om vilka problem som uppstår för revisorn till följd av skillnaden i tillgång till information mellan revisorn och företagsledningen är avsedd att besvaras ur påskrivande revisors perspektiv. Frågeställningarna är inte tänkta att besvaras ur ett juridiskt perspektiv. Det innebär att påföljder vid eventuellt felaktiga beslut där revisorn kan avkrävas ansvar inte kommer att behandlas. Hur uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag redovisas rent teknisk behandlas inte heller närmare i studien. Ingen diskussion förs över huruvida skattefordringar går att betrakta som en tillgång eller inte. Läsaren hänvisas där till andra källor för sitt läsande. Det finns förmodligen många åtgärder revisorer företar för att minska alternativt eliminera de eventuella problem som kan uppstå för revisorn vid bedömningar av underskottsavdrag. Studien har dock inte behandlat detta i en närmare utsträckning

16 1.6 Disposition Här presenteras studiens fortsatta upplägg för att ge en överblick och underlätta vidare läsning. En närmare beskrivning av upplägget ges även i inledningen av varje kapitel. Metod (kapitel 2) I kapitel 2 presenteras de metodval som gjorts avseende studien. Vidare presenteras studiens undersökningsansats samt praktiska tillvägagångssätt och etiska ställningstaganden. Teori (kapitel 3) I avsnittet beskrivs normativ respektive kontextuell teori. Tidigare forskning kring uppskjutna skattefordringar presenteras liksom de ramar som revisorn verkar inom. Empiri (kapitel 4) I avsnittet behandlas det empiriska material som framkommit genom årsredovisningar och därefter intervjuer med utvalda revisorer. Analys (kapitel 5) I avsnittet analyseras förekomsten av underskottsavdrag för svenska företag. En analys görs även beträffande hur revisorer granskar och bedömer underskottsavdrag samt vilka problem som kan uppstå för revisorn till följd av informationsasymmetri. Slutsatser (kapitel 6) I studiens sjätte kapitel presenteras slutsatserna. Metodreflektion (kapitel 7) Under detta kapitel diskuteras eventuella kritiska aspekter vid val av källor samt metoder. Förslag på vidare forskning (kapitel 8) I avsnittet ges förslag på vidare forskning. Uppslagen har uppstått under studiens gång, särskilt vid intervjuerna med de utvalda respondenterna

17 2. Metod I detta kapitel redogörs för ställningstaganden avseende undersökningsansats samt undersökningsmetod. Kapitlet fortsätter med en redogörelse över tillvägagångssätt vid inhämtning av material, urvalet av årsredovisningar och hur de intervjuade revisorerna senare valdes ut. En beskrivning sker vidare av hur tolkning och analys gick till. Kapitlet avslutas med etiska överväganden samt access. 2.1 Undersökningsansats Det antropologiska/induktiva paradigmet, idag bättre känt som den positivistiska ansatsen, fokuserar på det specifika i syfte att framställa generella teorier för redovisning. Enkelt uttryckt försöker användarna av den positivistiska ansatsen att framställa en redovisningsteori från en begriplig beskrivning av specifika handlingar och val som gjorts i praktiken, det vill säga i det praktiska utförandet av redovisningen. Målet med redovisningsforskning inom det antropologiska/induktiva paradigmet är att förstå, förklara och förutsäga existerande redovisningspraxis. (Riahi-Belkaoui, 1996) Studien utgick från en frågeställning ursprungligen framförd av KPMG som förslag till forskningsämnen vilket avspeglas främst i första forskningsfrågan. Därmed kan det anses att studiens metod till en början tar sig an en induktiv infallsvinkel eftersom den är hämtad från verkligheten, såsom frågeställningens upphovsman på KPMG upplevt den. Eftersom det till synes finns tämligen lite forskning med liknande frågeställningar som denna studie och med hänsyn till hur forskningsfrågorna är ställda, är ambitionen med studien till viss del i linje med metodologin. Ambitionen i första forskningsfrågan är därmed att försöka förklara och förstå och därmed fylla ett teoretiskt tomrum. Det deduktiva redovisningsparadigmet, också känt som true income /deduktiva ansatsen, går ut på att formulera normativa teorier som syftar till att bidra med en sann definition av inkomst som fenomen. Meningen är att det ska finnas en och samma värderingsmodell som mäter inkomst och tillfredställer alla intressenters behov. Därmed utgår det deduktiva redovisningsparadigmet från en förutfattad formulering av hur redovisningen borde gå till och tillämpas sedan i verkligheten för att få en så sann bild som möjligt avbildad i räkenskaperna. (Riahi-Belkaoui, 1996) Den förutfattade formuleringen tar sin utgångspunkt i B fakta, teorier,

18 hypoteser eller mål från vilket A härleds i form av empiri. (Ijiri, 1975) Här är rörelsen således från teori till data. (Saunders et al, 2007) En deduktiv infallsvinkel var även nödvändig för att få förförståelse för ämnet och de potentiella problemen inom området. Detta uppnåddes genom att studera olika bedömnings-, revisions- och redovisningsteorier inom diverse böcker, forskningsbaserade tidskrifter och artiklar i vetenskapliga magasin. På så sätt kunde forskningsfrågorna, syftet för studien och intervjufrågor till datainsamlingen utformas och bearbetas. Förförståelse inhämtades även genom en första intervju som inte hade med det senare urvalet att göra. 2.2 Praktiskt tillvägagångssätt I följande delavsnitt beskrivs studiens praktiska tillvägagångssätt. Ställningstaganden och val av undersökningsmetodik motiveras samt hur urvalet av respondenter och dokumentstudier skett. Vidare beskrivs etiska val och överväganden samt hur intervjuerna gått till Studiens upplägg och undersökningsmetod Studien har flera frågeställningar. Dessa besvaras genom två olika tillvägagångssätt och därmed två olika sorters empiriska underlag. Det ena är genom datainsamling ifrån årsredovisningar och det andra genom intervjuer med revisorer. Insamlingen av årsredovisningar är att likna vid en kvantitativ undersökningsmetod. Den kvantitativa forskningen betonar kvantifiering av data avseende insamling och analys (Bryman et al, 2005). I årsredovisningarna finns information som går att kvantifiera avseende hur vanligt förekommande skattefordringar är. Valet av tio procent såsom betydande belopp är istället att betrakta som kvalitativ då den inbegriper en tolkande innebörd. Därmed är datainsamlingen avseende årsredovisningarna kvantitativ med ett kvalitativt tolkningsinslag. Intervjuerna med revisorer är att betrakta som en kvalitativ undersökningsmetod. Den kvalitativa metoden riktar i högre grad in sig på att generera teorier och att tränga in djupare i frågeställningen (Ibid). Kunskapen som studien syftade till att undersöka och utvinna var av en företrädelsevis praktisk karaktär. Därför antogs kunskapen huvudsakligen finnas hos verksamma revisorer inom IFRS-redovisning och kvalitativa intervjuer bedömdes vara en metod att föredra framför exempelvis enkäter. Kvale (1996) beskriver här sju steg att gå tillväga vid kvalitativa intervjustudier. Dessa är tematisering, design, intervjuande, överföring till bearbetningsbar form, bearbetning, analys, resultatet samt slutligen rapportering. Dessa utgör visserligen en

19 förenkling av verkligheten men följer i stort sett på varandra (Trost, 2005). Dessa delar har följts till stor del avseende upplägget av studien avseende intervjuerna och beskrivs nedan i de olika avsnitten. En inledande formulering av syftet har först gjorts samt en diskussion kring intressanta problemområden i enlighet med tematisering. Som tidigare nämnts valdes en öppnare intervju för att besvara frågorna samt för att få en nyanserad bild. Syftet med att intervjua är vidare att ta reda på vad någon annan tänker på och att tillåta undersökare att få tillträde till den andra personens perspektiv samt fånga komplexiteten i respondentens individuella uppfattning och erfarenhet. (Patton, 1990) Att intervjua revisorer som varit med och reviderat posten uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag var en förutsättning för att få den information studiens frågeställningar krävde. Litteraturen som beskriver detta område närmast är redovisnings- och revisionsstandarderna. Standarderna är dock av mer principiell karaktär och beskriver inte i detalj hur själva arbetet går till. Revisorerna var och är förmodligen de mest insatta och kompetenta att utge information om problematiken på detta ämne. Val av metod och typ av intervju är tillsammans med urval att betrakta som design (Kvale, 1996) Urval För att besvara forskningsfrågorna har ett urval krävts. De största svenska bolagens årsredovisningar har valts ut. Dessa valdes genom att välja alla bolag listade på Large-, Midoch Small Cap på OMX Stockholm. Utifrån börslistorna har därefter ett urval gjorts där påskrivande revisorer för bolag som redovisat betydande belopp avseende skattefordringar intervjuats. Populationen av årsredovisningar består av de svenska bolag som redovisar enligt IASB:s standards. De bolag som redovisar enligt FASB:s regelverk ingick inte. Populationen avgränsades till de största svenska bolagens årsredovisningar avseende år 2007 samt i förekommande fall 2006/2007. Dessa fanns på olika börslistor; Large-, Mid-, och Small Cap på OMX Stockholm. Urvalet berodde främst på tidsskäl då ett större urval helt enkelt hade varit mer tidskrävande. Det berodde även på tillgänglighet av data då det antogs att det skulle vara lättare att få tillgång till större bolags årsredovisningar än de mindre beroende på färre intressenter och mindre organisation. Årsredovisningarna fanns slutligen att tillgå som elektroniska dokument på respektive bolags hemsida

20 Det urval som gjordes riktade sig mot underskottsavdrag redovisade i årsredovisningar. Årsredovisningar från företag som således hade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag var föremål för den kvantitativa datainsamlingen. Viktigt var även att dessa poster var av betydande belopp, det vill säga fem till femton procent av företagets nettoomsättning. Ett val gjordes här till att begränsa ett betydande belopp till tio procent av nettoomsättningen eftersom det låg mitt emellan gränserna. I de fall det finns bolag som har nettoresultat som är negativa och samtidigt har underskottsavdrag är även dessa belopp att anses som betydande. Detta urval resulterade i att 266 företags årsredovisningar valdes ut för att representera hur vanligt förekommande skattefordringar avseende underskottsavdrag var gällande betydande belopp. Urvalet visade även på hur vanligt förekommande underskottsavdrag till ett betydande belopp var på respektive börslista. Med detta som utgångspunkt valdes sedan respondenter för intervjuer. Det innebar att de revisorer som intervjuades hade haft hand om bolag som redovisat betydande belopp, i somliga fall även fler än ett bolag. De intervjuade torde således ha haft den bästa möjliga inblick i bedömningarna avseende just skattefordringar. En intervju för förförståelse genomfördes genom ett bekvämlighetsurval och därmed skedde ett initialt avsteg från urvalsstrategin. Revisorer från Stockholm valdes främst som respondenter. Dels på grund av att många av de för studien relevanta revisorerna fanns antingen i Stockholm eller Göteborg och dels att det var lättare att samordna flera intervjuer under en dag i Stockholm. Av samma anledning valdes därför att genomföra en telefonintervju. Intervjustadiet avslutades när en mättnad ansågs nådd. Enligt Trost (2005) bör vid kvalitativa intervjuer forskaren begränsa sig till ganska få intervjuer eftersom att materialet vid många intervjuer kan bli ohanterligt och svårt att överblicka. Det är därför viktigt att tänka på att ett fåtal väl utförda intervjuer är betydligt mer värda än ett flertal som är mindre väl utförda. Kvaliteten ska således sättas i första rummet. (Trost, 2005) En bra tumregel vid sådana tillfällen är att fortsätta med nya intervjuer så länge som de kan anses tillföra väsentlig information till studien. (Repstad, 2007) Sex stycken revisorer intervjuades varav en intervju utfördes för att erhålla en viss förförståelse. Ovanstående urval går till viss del att se som ett icke-sannolikhetsurval, det vill säga en mer subjektiv bedömning om vilka respondenter som ska ingå i urvalet. Detta för den egna bedömningen antas vara det sätt som bäst ger svar på forskningsfrågor och syften. Detta urval lämpar sig även bra vid en mer induktiv ansats (Saunders et al, 2007)

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30 1(8) A Group Of Retail Assets Sweden AB Org nr 5594-3641 Arsredovisning ror rakenskapsaret 215-2-18-215-4-3 Styrelsen och verkstallande direktoren avger fdljande arsredovisning. Innehall forvaltningsberattelse

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG

NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG NORDISK STANDARD FÖR REVISION I MINDRE FÖRETAG Innehåll FÖRORD... 1 1 UPPGIFTER OCH ANSVAR... 2 1.1 ÖVERGRIPANDE MÅL... 2 1.2 ÖVERVAKNING OCH KVALITETSKONTROLL... 2 1.3 UTFÖRA REVISIONEN... 2 1.4 REVISIONSBEVIS...

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion för partnerorganisation /Giltig från 1 januari 2005 (reviderad i juni 2007) 1 (14) Innehåll Revisionsinstruktionen innehåller fem avdelningar: 1. Inledning 2. Revisorns uppgifter och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse Stockholm 11 september 2015 Ny revisionsberättelse Bifogat översänds på remiss förslag till ny utformning av revisionsberättelser i Sverige. Vissa ändringar gäller bara revisionsberättelserna för företag

Läs mer

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1

FARs allmänna villkor för lagstadgad revision av svenska aktiebolag Version 2005.1 1. Allmänt Dessa allmänna villkor reglerar förhållandet mellan Revisionsbyrån ( Revisionsbyrån ) och klientbolaget ( Bolaget ), om inte annat följer av tvingande bestämmelser i lag eller annan författning.

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122 ÅRSREDO VISNING rör Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Årsredovisning. för. Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816

Årsredovisning. för. Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816 Årsredovisning för Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning

Läs mer

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ

STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011. Ledningens bekräftelsebrev. Initiativ STATENS REVISIONSNÄMND STÄLLNINGSTAGANDE Givet i Helsingfors den 21 januari 2011 Nr 1/2011 Ärende Initiativ Ställningstagande Ledningens bekräftelsebrev Föreningen CGR har i sitt brev av den 20 december

Läs mer

(publ) www.lagercrantz.com 1

(publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 1 (publ) www.lagercrantz.com 2 (publ) www.lagercrantz.com 3 (publ) www.lagercrantz.com 4 (publ) www.lagercrantz.com 5 Revisionsberättelse Till årsstämman i Lagercrantz Group

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden...

Inledning och ramverk... 5. Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51. FARs rekommendationer och uttalanden... Inledning och ramverk... 5 Internationella standarder för revision och övriga granskningsuppdrag... 51 FARs rekommendationer och uttalanden... 771 Författningar... 1049 Revisorsnämnden... 1185 Sökord...

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Slutredovisning för. Legevind Ekonomisk Förening 769601-6257. Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31

Slutredovisning för. Legevind Ekonomisk Förening 769601-6257. Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31 1(5) Slutredovisning för Legevind Ekonomisk Förening Likvidationstid 2011-11-02-2012-05-31 2(5) Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Likvidatorn för Legevind Ekonomisk Förening får härmed

Läs mer

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret Årsredovisning för Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 556867-7008 Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pubi) 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Wiskansfiber ekonomisk förening

Wiskansfiber ekonomisk förening Årsredovisning för Wiskansfiber ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-05-20-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltnings- och verksamhetsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda

Läs mer

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp)

Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Redovisning & Revision (AV) Peter Öhman 2011-05-06 Litteraturinspektion på det inledande teoriavsnittet (7,5 hp) För godkänt krävs 25 poäng av 50 (använd

Läs mer

Arsredovisning för. Bil Odd Tropical 769615-2391. Räkenskapsåret 2014-Ol -01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Arsredovisning för. Bil Odd Tropical 769615-2391. Räkenskapsåret 2014-Ol -01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Arsredovisning för Bil Odd Tropical Räkenskapsåret 2014-Ol -01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse i Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493 Upprättad av: Bjuråkers Bokftiringstjänst AB KöpmangatanlT 820 60 Delsbo tei.0653-16240 info@bjurbok.se ARSREDOVISNING för BRF'LF Huset i HudiksYall Styrelsen får härmed avlärnna årsredovisning ftir räkenskapsåret

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB Årsredovisning 2011 Ale El Elhandel AB Innehåll VD kommentar 4 2011 i korthet 5 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Noter 10 Styrelse 11 Revisionsberättelse 12 Styrelse/revision

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Intern kontroll enligt koden.

Intern kontroll enligt koden. Intern kontroll enligt koden. 31 januari 2006 Anders Hult Utvecklingen av IK är en resa Internkontrollrapporten kommer därför att bli en statusrapport från denna resa! Budskapet om IK i koden Koden behandlar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Dnr 2010-884 2011-09-22 D 11

Dnr 2010-884 2011-09-22 D 11 Dnr 2010-884 2011-09-22 D 11 D 11 Revisorsnämnden (RN) har mottagit en anmälan avseende auktoriserade revisorn A-son och har med anledning av anmälan öppnat detta disciplinärende. Av handlingarna i ärendet

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005

Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005 Högre revisorsexamen Kommentar till provrättningen december 2005 1:1 8,5 71 12 Företaget har en negativ utveckling vad avser omsättning och lönsamhet. I uppgiften ställs två delfrågor innefattande frågor

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Grundläggande principer för finansiell revision

Grundläggande principer för finansiell revision ISSAI 200 ISSAI 200 Grundläggande principer för finansiell revision. International Standards of Supreme Audit Institutions, ISSAI, ges ut av International Organization of Supreme Audit Institutions, INTOSAI.

Läs mer

"I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \...

I- ~ O. i C\J ~ ~ c:i. E C'j. i I'-; \... i "I- ~ O i C\J ~ ~ c:i E C'j i I'-; \... I Revisionens syfte och inriktning Agenda 1. Väsentliga händelser under 2013 samt början av 2014 2. Förväntad utveckling 2014 - information från företaget 3. Revision

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Aptahem AB (publ) Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-05-05-2014-12-31 Innehåll Sida förvaltningsberättelse

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Företagsekonomiska institutionen Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning Höstterminen 2005 Handledare: Stefan Schiller Författare: Rikard Björner

Läs mer

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser Revisorsnämndens föreskrifter om villkor för revisorers och revisionsbolags verksamhet samt om godkännande, auktorisation och registrering (RNFS 1997:1) beslutade den 23 oktober 1997. Allmänna bestämmelser

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Riktlinjer för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar

Riktlinjer för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar EIOPA-BoS-15/113 SV Riktlinjer för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel.

Läs mer

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14

Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 Dnr 2014-44 2014-11-06 D 14 D 14 1 Inledning A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) kvalitetskontroll. Av en rapport framgår att den kontrollant som RN har anlitat har bedömt att A-son inte

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Amago Capital AB (publ), org nr 556476-0782, är ett publikt onoterat bolag med 16 417 959 utestående aktier. Per balansdagen var bolagets tre största aktieägare

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. (utkast/november 2013)

Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. (utkast/november 2013) Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting (utkast/november 2013) Förord till vägledning i redovisningsrevision i kommuner och landsting SKYREV har som ett led i sin strävan att säkra

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion För revisors granskning av FRIIs Kvalitetskod /Giltig från XX XX XX Detta är ett första utkast till revisionsinstruktion kopplad till FRIIs Kvalitetskod. Det är möjligt att det blir

Läs mer

Rättningskommentarer Revisorsexamen våren 2010

Rättningskommentarer Revisorsexamen våren 2010 Rättningskommentarer Revisorsexamen våren 2010 1.1 4,8 80 6 Uppgiften behandlar två frågor från nytillträdda ägare tillika ny styrelse: Kan upplysningar om bolagets verksamhet lämnas till enskilda aktieägare

Läs mer

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB 1 DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 NASDAQ OMX Stockholm AB HQ AB Fråga om överträdelse av Regelverket Aktierna i HQ AB ( HQ ) har varit upptagna till handel på NASDAQ

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av efterarbetes- och uppföljningsprocessen efter avslutad upphandling inom Båstad Kommun.

Revisionsrapport. Granskning av efterarbetes- och uppföljningsprocessen efter avslutad upphandling inom Båstad Kommun. Revisionsrapport Granskning av efterarbetes- och uppföljningsprocessen efter avslutad upphandling inom Båstad Kommun. Januari 2012 Fredrik Andrén, Jur. Kand. Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2013

Bolagsstyrningsrapport 2013 Bolagsstyrningsrapport 2013 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ)

Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ) Årsredovisning för Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ) Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Bokslutskommuniké för perioden 2005-07-01-2006-12-31

Bokslutskommuniké för perioden 2005-07-01-2006-12-31 MIRIS HOLDING AB (publ) Bokslutskommuniké för perioden 2005-07-01-2006-12-31 Omsättningen uppgick till 920 tkr Periodens resultat efter fin. poster var 3 959 tkr Bokslutskommunikén omfattar Miris koncernen

Läs mer

Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll

Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll Uppsala Universitet Kandidatuppsats Företagsekonomiska Institutionen Höstterminen 2009 Förväntningsgapet - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll Handledare: Thomas Carrington

Läs mer

Styrelseberattelse for Militarsallskapet i Stockholm

Styrelseberattelse for Militarsallskapet i Stockholm Militarsallskapet i Stockholm Sida 1 (3) Styrelseberattelse for Militarsallskapet i Stockholm Org nr 802002-3134 2014 Styrelsen f6r Militarsallskapet i Stockholm Mr Flamed avge berattelse for verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Creades AB (publ)

ÅRSREDOVISNING. Creades AB (publ) ÅRSREDOVISNING 2011-09-14 2011-12-31 Creades AB (publ) Org.nr 556866-0723 1 (8) Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Creades AB (publ) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

Granskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I. Maj 2010

SVARSMALL. HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I. Maj 2010 SVARSMALL HÖGRE REVISORSEXAMEN Del I Maj 2010 Revisorsnämnden 2010 1. Panglia AB (24 poäng) Deluppgift 1.1 a) Exempel på revisionsrisker avseende pågående arbeten: Indata i projektredovisningen kan vara

Läs mer

Göteborg Energi Backa AB

Göteborg Energi Backa AB Göteborg Energi Backa AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse

Läs mer

Revisorns yttrande enligt 13 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551) över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser

Revisorns yttrande enligt 13 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551) över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser Revisorns yttrande enligt 13 kap. 6 aktiebolagslagen (2005:551) över styrelsens redogörelse för väsentliga händelser Vi har granskat styrelsens redogörelse daterad mars 2014 Vår uppgift är att uttala oss

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Södra Stenhagen

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Södra Stenhagen Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Södra Stenhagen Räkenskapsåret 2012 1(8) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Södra Stenhagen får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Årsredovisningen

Läs mer

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II

SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II Maj 2012 Revisorsnämnden 2012 Deluppgift 3.1 Utgifter för ombyggnad av råvind till kontor uppgående till 2 459 tkr Utbyte av slitna plast- och heltäckningsmattor till motsvarande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Brf Älta 110:11 i Nacka

Brf Älta 110:11 i Nacka Årsredovisning för Brf Älta 110:11 i Nacka Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Brf Älta 110:11 I Nacka 1(8) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Förvaltningsberättelse Styrelsen för Brf Älta

Läs mer

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)

Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts

Läs mer

Högre revisorsexamen Kommentarer till provrättning, maj 2005

Högre revisorsexamen Kommentarer till provrättning, maj 2005 Högre revisorsexamen Kommentarer till provrättning, maj 2005 1.1 4,0 66 6 Frågan rör en situation där revisorn ombeds revidera ett amerikanskt dotterbolag som ingår i koncernen. Många missar att man måste

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

Falbygdens Bredband AB äger och förvaltar det ortssammanbindande fibernätet i Falköpings kommun. FALBYGDENS BREDBAND AB ÅRSREDOVISNING 2012

Falbygdens Bredband AB äger och förvaltar det ortssammanbindande fibernätet i Falköpings kommun. FALBYGDENS BREDBAND AB ÅRSREDOVISNING 2012 Falbygdens Bredband AB äger och förvaltar det ortssammanbindande fibernätet i Falköpings kommun. FALBYGDENS BREDBAND AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter Resultaträkningar

Läs mer

Årsretlovisning för räkcnskaps1ret 2013

Årsretlovisning för räkcnskaps1ret 2013 - noter l() Sveriges TvitteriförbuncI Oi g nr 846001-0815 Årsretlovisning för räkcnskaps1ret 2013 Styrelsen avger följande irsredovisning. lnnehill Sida - förvaltningsberlittelse resultaträkning 3 - bajansrikning

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

årsstämma den 29 2013, i Aktiebolaget Svensk Bilprovning (556089-5814)

årsstämma den 29 2013, i Aktiebolaget Svensk Bilprovning (556089-5814) Bilprovningen Protokoll den 29 2013, i Aktiebolaget Svensk Bilprovning (556089-5814) fört vid årsstämma april Närvarande aktieägare: Antal Antal aktier röster Malm Fries såsom befullmäktigat ombud för

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

REVISORSEXAMEN Del II

REVISORSEXAMEN Del II REVISORSEXAMEN Del II Maj 2015 Revisorsnämnden 2015 REVISORSEXAMEN Allmänt Datum: 27 Maj 2015 Skrivtid: Krav för godkänt resultat: 2 x 6,0 timmar, varav 6,0 timmar för del II 90 poäng av 150 utan några

Läs mer

Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt

Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt LINKÖPINGS Universitet Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Förväntningsgap småföretags förväntningar på revision efter avskaffad revisionsplikt Expectation gap small companies expectations

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer