Kvalitet i kommunal revision. En inspirations och erfarenhetsskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitet i kommunal revision. En inspirations och erfarenhetsskrift"

Transkript

1 Kvalitet i kommunal revision En inspirations och erfarenhetsskrift

2

3 Kvalitet i kommunal revision En inspirations och erfarenhetsskrift

4 Upplysningar om innehållet: Caroline Nyman, och Karin Tengdelius, karin Sveriges Kommuner och Landsting, 2010 ISBN: Författare: Caroline Nyman och Karin Tengdelius Intervjutext: Jolin Boldt Illustration: Ninni Oljemark Produktion: Kombinera AB Tryck: Ljungbergs Tryckeri, Klippan

5 Förord Revisorerna i kommuner och landsting ska leverera ett stabilt och väl underbyggt underlag till ansvarsprövningen i fullmäktige. Uppdragsgivare och andra ska kunna lita på att revisorernas bedömning är saklig och välgrundad. Förväntningarna på revisorerna är höga och ytterst bedöms revisionens trovärdighet utifrån kvaliteten på granskningen och uttalandet i revisionsberättelsen. Det är därför viktigt att revisorerna arbetar med att säkra sitt arbete och kvaliteten i revisionen. Att arbeta med att utveckla sin kvalitet handlar inte givet om ett merarbete utan mer om att arbeta smartare att bygga in eftertanke, uppföljning och lärande i arbetet. Den här skriften förmedlar fakta och erfarenheter från ett utvecklingsprojekt om kvalitet i kommunal revision. Projektet har drivits tillsammans med en projektgrupp med förtroendevalda revisorer från Grästorp, Göteborg, Karlstad, Köping och Söderhamns kommuner och landstingen i Kalmar, Örebro och Östergötland. Vår förhoppning är att materialet ska ge inspiration, tankar och stöd i det lokala arbetet med att stärka kvaliteten i den kommunala revisionen. Vi vill rikta ett stort tack till deltagarna i projektgruppen som förutom att bidra i de gemensamma diskussionerna i gruppen har prövat och testat på hemmaplan. För projektledning och denna skrift svarar Caroline Nyman och Karin Tengdelius på SKL. Journalisten Jolin Bolt har bidragit med intervjuer och vissa texter i materialet. Stockholm i februari 2010 Lennart Hansson Sektionen för demokrati och styrning

6

7 Innehåll Förord 7 Den kommunala revisionen behöver arbeta med kvalitetssäkring! 8 Höga förväntningar! 8 Revisorerna ska arbeta enligt god revisionssed! 9 Revisorerna är självständiga! 9 Revisorerna ska anlita sakkunniga! 9 Ett kvalitetsarbete behöver utvecklas! 10 En kort guide till skriften 15 Vad är kvalitet och kvalitetsarbete? 15 Vad är kvalitet i kommunal revisionen? 16 Vad betyder kvalitet? 18 Teoretiskt eller enkelt? 19 Vad är ett kvalitetsarbete? 25 Vad behöver kvalitetssäkras? 25 En kvalitetskarta kan visa vägen 27 Kvalitetsarbetet utgår från God revisionssed 31 VAD kan behöva kvalitetssäkras? 36 Liten verktygslåda 36 Kvalitetskartan 37 SWOT-analys (Strength Weakness Opportunities Threaths) 39 Jämförande kvalitetsnätverk 40 Kollegiegranskning 41 Fokusgrupper 41 Checklistor 42 Utvärderingsfrågor 43 Enkäter

8

9 1 KAPITEL Den kommunala revisionen behöver arbeta med kvalitetssäkring! Revisorernas ställning och uppdrag har steg för steg utvecklats och stärkts. Det finns höga förväntningar från fullmäktige, nämnder och medborgare på att uppdraget ska genomföras på ett tillförlitligt sätt som leder till säkra och välgrundade bedömningar. Lagstiftaren har formulerat kraven på kvalitet i termer av god revisionssed. Ett revisionsarbete enligt god revisionssed är därför grundläggande. För att säkra detta behöver ett lokalt kvalitetsarbete utvecklas. Starkare uppdrag och ställning! Den kommunala revisionen har genomgått en stor utveckling under de senaste 20 åren. Flera statliga utredningar har lett till att den kommunala revisionens ställning och uppdrag stärkts. Revisorernas oberoende har steg för steg förtydligats. Revisorerna har också blivit fler från minst tre till minst fem. Det tillför fler perspektiv och en bredare förankring. Revisorerna har gått från att i huvudsak ha granskat räkenskaper till att också granska verksamhetens ändamålsenlighet och ekonomiska effektivitet samt den interna kontrollen på ett fördjupat sätt. Såväl revisorernas som fullmäktiges ansvarsprövning har utvecklats och förtydligats. Kvalitet i kommunal revision 7

10 Kapitel 1. Den kommunala revisionen behöver arbeta med kvalitetssäkring Höga förväntningar! Den granskning som revisorerna utför ska med rimlig säkerhet leda fram till de slutsatser som revisorerna drar och den bedömning de gör i ansvarsfrihetsfrågan. Det ställer krav på revisorernas förhållningssätt och på arbete och processer i granskningen från risk- och väsentlighetsanalysen till uttalandet i revisionsberättelsen. Det ställer också krav på revisorernas förutsättningar och grundstrukturer. Revisorerna ska kunna agera både tillsammans och självständigt och fungera som en tydlig uppdragsgivare till de sakkunniga. Det finns en förväntan, främst från fullmäktige men också från dem som granskas och från medborgarna, att revisorerna ska utföra uppdraget på ett tillförlitligt och förtroendeingivande sätt. I takt med att uppdraget blir allt starkare höjs förväntningarna på revisionen. Revisorerna ska arbeta enligt god revisionssed! Det lagstadgade kravet på en god revisionssed kan sägas uttrycka lagstiftarens krav på enhetlighet och kvalitet. God revisionssed är en praxis som växer fram successivt över tid bland revisorerna själva. Den gemensamma uppfattningen om aktuell revisionspraxis i kommunal verksamhet dokumenteras återkommande (av Sveriges Kommuner och Landsting) i skriften God revisionssed i kommunal verksamhet. Den goda seden har de senaste 10 åren blivit alltmer omfattande och tydlig det höjer kraven på det lokala revisionsarbetet. I skriften God revisionssed har god sed definierats som de föredömliga och goda principer och tillvägagångssätt som är allmänt vedertagna där revision utförs 1. Allmänt vedertagna innebär den praxis som råder i en kvalitativt representativ krets. Att arbeta enligt god revisionssed är en grundförutsättning för god kvalitet och kvalitetssäkring i revisionen. Eftersom god sed speglar ett fortlöpande förbättringsarbete i en representativ krets revisorer, bygger den på revisorernas egen vilja och drivkraft att utmana sitt arbete och ständigt förbättra revisionen. Det räcker därför inte att endast följa den fastställda seden för att driva på en kvalitetsutveckling. Arbetet behöver också regelbundet utmanas för att flytta fram positionerna. Det kan bl. a. ske genom ett medvetet kvalitetsarbete. Den dokumenterade seden är inte detaljrik, den ger mer ett övergripande raster av principer och tillvägagångssätt som närmast förutsätter komplet- 1 God revisionssed i kommunal verksamhet Sveriges Kommuner och Landsting, sid Kvalitet i kommunal revision

11 terande lokala val, uttolkningar och fördjupningar, utifrån behov och förutsättningar. God sed behöver kompletteras med lokala preciseringar som förtydligar hur revisorernas arbete ska bedrivas och följas upp för att säkra kvaliteten. Revisorerna är självständiga! De förtroendevalda revisorerna är självständiga i förhållande till varandra med rätt och möjlighet att göra egna val och bedömningar. Samtidigt understryker god revisionssed att revisorerna ska sträva efter samverkan och enighet för att bli starka och trovärdiga. Här finns en inbyggd spänning som revisorerna måste hantera och som därför utmanar deras förhållningssätt, arbete, kommunikation m.m. I praktiken innebär det att revisorerna behöver lägga kraft på att diskutera och bli överens om sitt arbetssätt så långt det är möjligt. Revisorerna behöver också återkommande följa upp och utmana sitt arbetssätt för att förbättra det ytterligare. Revisorerna ska anlita sakkunniga! I granskningen ska revisorerna anlita sakkunniga i den omfattning de själva anser att de behöver. De sakkunnigas arbete stärker revisorernas uppdrag och ställning och är mycket viktigt för den kommunala revisionens kvalitet och trovärdighet. Att ställa krav på kompetens och kvalitet hos de sakkunniga och följa upp detta är därför av avgörande betydelse. Revisorerna anlitar sakkunniga på olika sätt. Flertalet upphandlar tjänster från revisionsbyråer eller andra konsultföretag på marknaden. Ett antal kommuner och landsting har valt att anställa egna sakkunniga och kompletterar dessa med upphandlade konsulter. När revisorerna upphandlar sakkunniga är kvalitetsaspekten så gott som alltid ett viktigt utvärderingskriterium. Att precisera kvalitetskraven i upphandlingsunderlaget är grundläggande för att kunna utvärdera dessa vid upphandlingstillfället och senare följa upp kraven i det löpande arbetet. Motsvarande kravspecifikationer behöver givetvis göras i de fall revisorerna väljer att anställa egna sakkunniga. Ett kvalitetsarbete behöver utvecklas! Det finns som vi kommenterat ovan många motiv till ett skarpt och säkert revisionsarbete. Frågan är om revisorerna i praktiken säkrar och utvärderar sitt arbete i tillräcklig utsträckning för att möta krav och förväntningar? Kvalitet i kommunal revision 9

12 Kapitel 1. Den kommunala revisionen behöver arbeta med kvalitetssäkring Vi har valt att utforska den frågan i ett utvecklingsprojekt tillsammans med förtroendevalda revisorer från fem kommuner och tre landsting. I fortsättningen kallar vi dessa för projektgruppen. Att utforska och utveckla revisorernas kvalitetsarbete har vi bedömt som mycket viktigt, eftersom det ytterst påverkar revisionens legitimitet och förtroende. Målet med arbetet i projektet har varit att stärka de förtroendevalda revisorerna i kvalitetstänkande och kvalitetssäkring av det egna arbetet och som beställare av revisionstjänster från de sakkunniga biträdena. Vi har velat göra det genom att utveckla en begreppsapparat, ett angreppssätt och metoder för utvärdering och uppföljning av kvalitet. Arbetet har varit inriktat på att utforska begreppet kvalitet insatt i ett kommunalt revisionssammanhang och hur en arbetsmodell skulle kunna se ut. Deltagarna har också prövat själva på hemmaplan genom att utforska och testa någon dimension av kvalitetssäkring som de bedömt som särskilt viktig eller intressant. Vi har nu valt att göra halt i projektet för att dokumentera resultatet så här långt. Vi vill snabbt sprida ett material som förhoppningsvis kan inspirera och starta processer på fler håll. Därifrån kan vi ta avstamp och driva ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete med fler revisorsgrupper. En kort guide till skriften I detta första avsnitt inringar vi motiven till ett arbete med kvalitet och kvalitetssäkring. Avsnitten Vad är kvalitet och kvalitetsarbete och Vad kan kvalitetssäkras förmedlar fakta, referenser och förslag varvade med resultat av projektgruppens resonemang och arbete. I avsnitten ges illustrationer av att kvalitet i kommunal revision kan ses utifrån minst två perspektiv; dels i revisorernas egna arbetsprocesser och dels i resultat och effekt av revisionen. För att stimulera till tankar och diskussioner har vi lagt in reflektionsfrågor i de olika avsnitten. Tanken är också att en revisorsgrupp ska kunna läsa och bearbeta skriften gemensamt och få stöd i ett arbete med att utveckla sin kvalitet. Frågorna kan ge draghjälp i ett sådant arbete. Det finns risk att texter om kvalitet och kvalitetssäkring kan uppfattas som teoretiska och abstrakta. För att konkretisera har vi varvat in intervjuer med projektgruppen och med två revisorsgrupper som arbetat med att utveckla kvaliteten i sitt arbete. Det är journalisten Jolin Bolt som har genomfört intervjuerna och står för texterna. Till sist bjuder vi på en liten verktygslåda som innehåller några metoder att pröva i ett kvalitetsarbete. 10 Kvalitet i kommunal revision

13 Reflektera Vi har formulerat ett antal reflektionsfrågor för att stimulera till tankar och diskussioner. Idén är också att en revisorsgrupp ska kunna läsa och bearbeta skriften gemensamt och få stöd i ett arbete med att utveckla sin kvalitet. Frågorna kan ge draghjälp i ett sådant arbete. Frågorna här nedan anknyter till innehållet i det inledande avsnittet Den kommunala revisionen behöver arbeta med kvalitetssäkring!. Reflektera om Förväntningar Hur uppfattar och stämmer revisorerna av förväntningar från fullmäktige, de som granskas och medborgarna? Hur möter och säkrar revisorerna sitt arbete gentemot dessa förväntningar? God revisionssed Arbetar revisorerna efter den praxis som skriften God revisionssed förmedlar? Gör revisorerna uppföljning av det egna arbetet gentemot god sed? Räcker det att följa god sed för att uppnå god kvalitet och därmed ha kvalitetssäkrat sig? På vilket sätt kompletterar revisorerna god sed med lokala preciseringar? De egna arbetsformerna Har revisorerna diskuterat och kommit överens om gemensamma arbetsformer? Hur ofta utmanar och följer revisorerna upp sitt arbetssätt och sina överenskommelser? Vad händer med arbetssätt och överenskommelser när det kommer in en ny revisor i gruppen? De sakkunnigas kvalitet Hur har revisorerna formulerat kvalitetskraven på de sakkunnigas insatser? Hur vet revisorerna vilken kvalitet de sakkunniga levererar i praktiken, i förhållande till vad som offererats/avtalats i upphandling eller anställning? Vad utgår de sakkunniga ifrån då de kvalitetssäkrar sitt arbete? Är grunder och metoder relevanta för den kommunala revisionen? Kvalitet i kommunal revision 11

14 Nej, det är inte alls trist Kvalitetssäkring i kommunal revision. Låter det inte lite grått? I ett sammanträdesrum i Stockholm sitter en grupp herrar och grubblar över kvalitetsfrågor. De kommer från kommuner och landsting i hela Sverige och har träffats och resonerat många gånger, nu börjar det vara dags för sammanfattning. Sällskapet som har samlats är faktiskt ganska gråhårigt. Men stämningen i mötesrummet på Sveriges Kommuner och Landsting är uppsluppen. Under ett år har tolv förtroendevalda revisorer regelbundet rest hit från hela landet för att prata om kvalitetssäkring. Vad är det som är så kul? Buden blir många de börjar med att tala om själva uppdraget: Revision är roligt, lärorikt, allmänbildande, spännande, du får hjälpa till att göra det bättre, ta reda på hur det verkligen förhåller sig, ständigt lära känna nya områden. De tror på systemet med förtroendevalda revisorer, tycker att det har skett stora förbättringar i den kommunala revisionen, men är också klara över att en god revision kräver att man inte slår sig till ro, utan sliter med att förbättra arbetet och kvaliteten. Skönt att växa i uppdraget De är alla välformulerade, roliga och engagerade. Att många förtroendevalda revisorer är gamla rävar i politiken är inte så underligt. Man behöver ofta ha en gedigen erfarenhet av hur kommunpolitik och förvaltning fungerar, för att göra ett schyst jobb. Och antagligen är det också därför det än så länge inte finns så många kvinnor bland revisorerna jämställdheten har inte alltid varit så stor inom politiken, rekryteringsunderlaget alltså haltande ett kvalitetsproblem, konstaterar många av dem, men säger också att det börjar bli bättre. Fast något nedtrappningsuppdrag är det inte, tvärtom, konstaterar gruppen. Det är krävande och intensivt. Och ändå använder de alltså tid på att dessutom slita med kvalitetsutveckling. Varför? De lockas av möjligheten att ifrågasätta, få skärskåda sig själva, de talar om att växa i uppdraget, få självkänsla. God revisionssed är nu inte en gång för alla given, den utvecklas hela tiden. Det ligger i människans natur att vilja göra saker bättre säger en av dem. Det låter betryggande. Kvalitetssäkring är konkret Kvalitetssäkring är ett lite diffust ord vad handlar det om egentli- 12 Kvalitet i kommunal revision

15 gen? Revisorsgruppen är genast med de vill gärna konkretisera det abstrakta: Att reflektera över rutinerna, föreslår en. Lägga ner krut på uppföljning, och göra den väl. Sätta av tid att fundera det ges sällan tid att ta uppföljning på allvar. Det handlar om metoder. En verktygslåda. Ordning och reda att alla vet konkret vad de förväntas göra. Den enskilda revisorn behöver arbetsordning och struktur, checklistor kan ge trygghet. Det handlar om att vässa bra verktyg. Och synonymerna till vad kvalitetssäkring är blir många: verksamhetsutveckling, en kritisk blick på verksamheten, pålitlighet, trovärdighet. Bråkar vi tillräckligt? Associationerna kring kvalitetssäkring övergår snabbt i resonemang om uppdraget. Vi kritiserar ofta nämnder som går över sina ekonomiska ramar. Men bråkar vi med dem som inte gör slut på pengarna? Sköter de sin verksamhet? Gör de tillräckligt? frågar Kågan Karlsson från Göteborg, och andra nickar instämmande. Och också detta är en del av kvalitetssäkringen att reflektera över revisionsuppdraget och ifrågasätta det man gör och inte gör. Inte bara lunka på i gamla spår, utan föra en dialog om vad som är väsentligt. Viktigt med inskolning Hur blir man en bra revisor? Det är viktigt att känna trygghet i uppdraget, att känna vi kan vår granskningsroll, säger Bo Lennhammar från landstinget i Östergötland. De nya revisorerna som kommer skolas in. Det är också en kvalitetssäkring. Många kommuner har ett slags fadderverksamhet för de nya, men det kan bli problem om de nya är för många, konstaterar gruppen. Två tre nykomlingar är inget problem i en storstad som Göteborg med 22 revisorer, i en liten kommun, med kanske bara fem personer i gruppen, kan det bli slitsamt. Kjell-Arne Magnusson från Grästorp minns att det inte var så enkelt i början: När jag började som revisor hade jag suttit ett par mandatperioder i fullmäktige, jag kände pulsen i det politiska livet. Men revisor vad var det? Oberoende är viktigast Vad är det viktigaste i uppdraget? Vad ska man framför allt sträva efter? Oberoendet! säger flera spontant. Att bli revisor innebär att man lägger politiska och andra lojaliteter åt sidan revisorerna måste klara att skilja det partipolitiska engagemanget från uppdraget. Att frigöra sig från partipolitiken har varit en lättnad för några i Kvalitet i kommunal revision 13

16 Kapitel 1. Den kommunala revisionen behöver arbeta med kvalitetssäkring sällskapet, svårare för andra. Just frågan om hur engagerad man kan vara i partiarbetet är något många av dem har grubblat över. Var går gränsen? Ska man avsäga sig alla andra uppdrag? Flera uppfattar att det är en gråzon, och skulle gärna se tydligare regelverk också det en kvalitetsfråga för revisorerna. Flera talar också om betydelsen av att skapa förtroende, hos fullmäktige och hos allmänheten. Och Martin Nyström från Östergötland sammanfattar samtalet om kvalitetssäkring: Att ständigt fråga sig: Kan vi göra det bättre? Deltagare i samtalet var projektgruppens deltagare: Kjell-Arne Magnusson Grästorp, Gerhard Annvik Göteborg, Kågan Karlsson Göteborg, Åke Mandell Karlstad, George Lövelius Köping, Nils Westling Söderhamn, Anders Björkman Landstinget Kalmar län, Martin Nyström Landstinget Östergötland, Bo Lennhammar Landstinget Östergötland, Ulf Wilén Landstinget Örebro. Ej närvarande i detta samtal men i projektet: Barbro Thunér Karlstad, Berit Magnusson Köping. Sammankallande på SKL: Caroline Nyman och Karin Tengdelius. 14 Kvalitet i kommunal revision

17 2 KAPITEL Vad är kvalitet och kvalitetsarbete? Kvalitet och kvalitetsarbete är inte något märkligt eller nytt fenomen, det är inte heller en mirakelkur som en framgångsrik organisation går igenom. Människor lägger också olika innebörd i begreppet kvalitet det har inte en entydig och allmänt accepterad definition. Därför behöver vi var och en reflektera kring och förhålla oss till kvalitetsbegreppet. Ett kvalitetsarbete kan lika gärna kallas verksamhetsutveckling. Det handlar förenklat om att styra och bedöma om en verksamhet uppnår sina mål och om den gör bästa möjliga resultat med de resurser som finns tillgängliga i form av t ex pengar, personal, kunskap, metoder och teknik etc. Kvalitetssäkring handlar om att följa och följa upp och att arbeta med ständiga förbättringar. Vad är kvalitet i kommunal revisionen? När avnämare och intressenter uppfattar revisionen som oberoende och trovärdig och har förtroende för dess förmåga att leverera värde och nytta har den troligen en hög kvalitet. Men att exakt mäta av kvaliteten i den kommunala revisionen med kvantitativa och kvalitativa mått låter sig troligen inte göras på ett enkelt sätt och räcker inte heller som värdemätare. Upplevelse och känsla har stor betydelse för den som bedömer och värderar kvaliteten. Kvalitet i kommunal revision 15

18 Kapitel 2. Vad är kvalitet och kvalitetsarbete? Samtidigt är det inte så enkelt att en nöjd avnämare eller intressent betyder att kvaliteten är tillräckligt god. Revisionen är en lagstadgad institution och därför är också revisionens förmåga att leva upp till lagar, riktlinjer och god revisionssed avgörande för kvaliteten. Detta är mer objektivt och synligt för omvärlden och påverkar hur revisionens resultat upplevs av avnämare och intressenter. Det är alltså inte självklart vad eller vem som kan eller ska definiera eller ställa krav på kvalitet inom revisionsområdet. Olika perspektiv kan och måste väljas vid olika tillfällen utifrån lagstiftning, god revisionssed, lokala förhållanden, från revisorerna själva, uppdragsgivare, medborgare, de som granskas, externa intressenter etc. Reflektera Vilka krav ställer revisorerna själva på en god kvalitet i revisionen? Vilka krav ställer andra? När är kvaliteten god i revisionen? Vilka är kännetecknen? Hur vet revisorerna vilken kvalitet det egna arbetet håller? Vilka uppföljningar sker? Mot vad kan kvaliteten värderas och jämföras? Vad betyder kvalitet? Idag handlar inte kvalitet primärt om att göra rätt saker eller saker rätt utan om att ha en helhetssyn på det resultat som ska levereras. Kvalitet rör inte bara den vara eller tjänst som levereras utan också det som är runt omkring processer och metoder, kontakter och relationer, information och kommunikation allt det som kan finnas mellan den som levererar och den som är intressent eller avnämare på något sätt. Begreppet kvalitet har inte heller en entydig och allmänt accepterad definition. Människor lägger olika innebörd i begreppet. Vissa tänker på det som är litet extra och lyxigt, andra på grundläggande krav och prestanda, medan ytterligare någon kanske tänker på olika vedertagna metoder för ett systematiskt kvalitetsarbete som ISO-certifiering, kvalitetscirklar, TQM etc. Framförallt förknippar många begreppet kvalitet med en egen upplevelse och känsla. 16 Kvalitet i kommunal revision

19 En definition av begreppet kvalitet är: alla sammantagna egenskaper hos en vara, tjänst eller process som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade, underförstådda och omedvetna behov 2 De uttalade behoven är de som intressenter/avnämare uttryckligen förväntar sig och upplever som viktiga. Det kan t ex vara formulerat i lagtext eller avtal. De underförstådda behoven är helt nödvändiga baskrav som är självklara och grundläggande för tjänsten och därför inte alltid uttrycks/formuleras. De omedvetna behoven är det som skulle kunna beskrivas som överraskande kvalitet, något som kan tillfredsställs genom en positiv överraskning. Kvalitet påverkas eller utgörs alltså inte bara av de egenskaper tjänsten eller varan har utan även av de behov den fyller hos den som utnyttjar tjänsten/varan. Det innebär att kvalitet bedöms olika beroende på vem som gör bedömningen t ex användaren/kunden eller leverantören. En användare kan bedöma en vara eller tjänst utifrån vad den utför eller tillför i nytta, medan den som tillverkar eller levererar ser till produkten eller tjänsten som sådan. Om vi överför detta resonemang till den kommunala revisionen så bedömer revisorerna själva, de som granskas och uppdragsgivaren revisionens kvalitet utifrån olika behov, bestämningar och perspektiv, se nedan. Revisorerna bedömer själva revisionens kvalitet utifrån olika bestämningar och parametrar i god revisionssed, t ex är revisionfrågan besvarad? är materialet faktaavstämt? har revisionfrågan bäring på ansvarsprövningen? De granskade bedömer revisionen främst utifrån nyttan i deras egen verksamhet, t ex kan vi använda revisionens iakttagelser i vårt utvecklingsarbete? är revisorerna lyhörda för vår unika situation? Uppdragsgivaren bedömer revisionen utifrån dess trovärdighet, t ex är revisionens bedömningar väl underbyggda för en säker ansvarsprövning? Revisionens kvalitet värderas olika av revisorerna, de som granskas och av uppdragsgivaren. 2 Sörqvist, 2001, Kvalitetsbristkostnader ett hjälpmedel för verksamhetsutveckling, sid 13. Kvalitet i kommunal revision 17

20 Kapitel 2. Vad är kvalitet och kvalitetsarbete? Det räcker alltså inte med att revisorerna själva är nöjda med sitt revisionsarbete och bedömer att de lever upp till egna kvalitetskrav, för att tjänsten ska anses ha en god kvalitet. Behoven och förväntningarna hos dem som granskas och hos uppdragsgivaren måste också i tillräcklig utsträckning bli tillfredsställda. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att informera och kommunicera om revisionen och dess syfte för att förväntningarna ska bygga på relevanta fakta och tillräckliga insikter. För projektgruppen blev dessa dubbla perspektiv på revisionens kvalitet mycket tydliga. De valde därför att definiera kvalitet i kommunal revision utifrån två olika perspektiv. Definitionen markerar att revisorerna behöver arbeta från fler håll och med olika perspektiv för att säkra sin kvalitet. De visar också att det är möjligt att beskriva kvalitet på flera olika sätt. Kvalitet i revisionen enligt projektgruppen Kvalitet i den egna arbetsprocessen. Revisorernas förmåga att, med en effektiv resursanvändning och ett överenskommet arbetssätt, genomföra en väl underbyggd granskning enligt God revisionssed. Kvalitet i resultat och effekt. Revisorernas förmåga att, med en effektiv resursanvändning och ett överenskommet arbetssätt, kommunicera resultat, generera effekter och nå uppsatta mål med sin granskning. Teoretiskt eller enkelt? Det kan lätt uppfattas som både teoretiskt och luddigt att definiera kvalitetsbegreppet. Kanske är det därför såväl praktiker som forskare alltmer väljer att använda andra och mera tydliga begrepp. Istället för kvalitetssäkring används ofta verksamhetsutveckling, som på ett självklart och enkelt sätt inringar vad det handlar om egentligen. Det finns också stora likheter med resonemang och definitioner runt begreppet intern kontroll. Reflektera Hur associerar du/ni till begreppet kvalitet? Hur vill du/ni definiera kvalitet i kommunal revision? Vems/vilkas perspektiv på kvalitet i revisionen är väsentliga att ta hänsyn till? Vilka behov och förväntningar finns på revisionen? Hur vet man? 18 Kvalitet i kommunal revision

21 Vad är ett kvalitetsarbete? Ett systematiskt kvalitetsarbete består ofta av tre steg planläggning, styrning och förbättring. Här beskriver vi stegen och ger exempel på vad det kan innebära i ett kvalitetsarbete för den kommunala revisionen. k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k Planläggning Styrning Förbättring Vad ska kvalitetssäkras? hur ska det ske? Framgångsfaktorer uppföljning och lärande Precisera Bryta ner Beskriva På vilket sätt? Nivå? Vem, vilka? Hur följa upp? Uppföljning Analys, lärande Förbättring k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k Stegen i ett systematiskt kvalitetsarbete. VAD kvalitetsplanläggning Här identifierar revisorerna VAD som ska kvalitetssäkras (egenskaper, värden, områden, processer etc.), vilka behov och förväntningar som ska tillfredsställas och för vilka grupper. Därifrån ställer revisorerna upp mål och preciserar hur målen ska nås. I den kommunala revisionen kan man säga att en hel del av kvalitetsplanläggningen redan finns uttryckt i revisionsuppdraget som det formuleras i kommunallagen och genom god revisionssed (se vidare i avsnittet Kvalitetsarbetet utgår från God revisionssed, s 27). Men utöver detta behövs en noggrannare och lokal planering som lyfter upp områden eller nyckelaktiviteter som är särskilt viktiga att precisera, styra, säkra etc. Vi prövar ett par exempel. Revisorerna kan i sin planläggning tänkas identifiera att kommunikationen med fullmäktige, nämnder och styrelser behöver vara väl utvecklad och intensiv revisorerna behöver definiera och styra upp sitt inbördes arbete. Kvalitet i kommunal revision 19

22 Kapitel 2. Vad är kvalitet och kvalitetsarbete? HUR kvalitetsstyrning I det här steget handlar det om att konkret styra mot de behov och mål som ställts upp. Det vanligaste är att rutiner bestäms och dokumenteras och att den aktuella kvalitetsnivån mäts av för att kunna jämföras med de resultat som man vill ha. Också i den kommunala revisionen handlar det om att precisera hur arbetet ska ske, det finns alltså stort utrymme för lokala val och strategier. Om vi utgår från de två exemplen ovan kan revisorerna här gå vidare för att t ex beskriva och lägga fast att en kommunikationsplan ska upprättas, vad den ska innehålla och hur den ska följas upp eller en arbetsordning ska upprättas mellan revisorerna, vad den ska innehålla och hur uppföljningen ska ske, med vilken frekvens och metod etc. UPPFÖLJNING kvalitetsförbättring Steget handlar om att följa upp, stämma av, analysera och förbättra utifrån de lärdomar som kan dras. Förbättringar kan ofta ske mycket enkelt, men ibland behövs ett större förbättringsarbete. I den kommunala revisionen handlar det om att med olika metoder göra den uppföljning man bestämt sig för och analysera resultatet för att kunna dra lärdom och rätta till de eventuella brister som identifierats. Vi fortsätter att illustrera med exemplen ovan, här bestämmer revisorerna t ex. att följa upp sina aktiviteter mot den bestämda kommunikationsplanen genom att en gång om året stämma av sitt arbetssätt mot den arbetsordning revisorerna kommit överens om vid ett revisionsmöte i Här har vi beskrivit tre steg i ett kvalitetsarbete som tydligt avgränsade från varandra, men i praktiken är det inte alltid en så tydlig gräns mellan de olika stegen, utan de sker mer eller mindre samtidigt och parallellt. Det särskilda med ett kvalitetsarbete är den stora tonvikten på uppföljning för förbättring. Vi är ofta bra på att planera och dra upp riktlinjer, men om vi inte undersöker att vi har arbetat som det är tänkt och når de resultat vi önskar och drar lärdomar av detta blir styreffekten inte lika stor. Ett kvalitetsarbete illustreras därför ofta som en cirkel eller ett hjul för att visa att processerna går i varandra och återkommer planera, styra/göra, följa upp, lära och förbättra och vidare till planering etc. Mer om verktyg och metoder finns i avsnittet Lilla verktygslådan. 20 Kvalitet i kommunal revision

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Kort om den kommunala revisionen Revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument, en del

Läs mer

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge

Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Revisionsdelegationen informerar Plan och arbetsläge Politiken i SKL Styrelsen: 21 ledamöter och 21 ersättare, varav 22 män och 20 kvinnor. Arbetsutskottet: 7 män och 7 kvinnor. Ordförandeposter: 15 kvinnor

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer Landstingets revisorer Grafisk formgivning: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, april 2011 Det är vi som är Revisorerna i Norrbottens läns landsting Lars Hedberg (s) ordf Marita Björkman (s) vice

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Antaget av direktionen den 18 december 1997, 49 Revidering fastställd av förbundsmedlemmarnas fullmäktige och som träder i kraft den 1 juli

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius

Revision i ett landskap som ständigt förändras. Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Revision i ett landskap som ständigt förändras Starev s vinterkonferens Åre 2013 01 27 Karin Tengdelius Snåriga landskap Kommunalförbund Göteborgsregionens kommunal-förbund GR Stiftelser Kul-i-stan

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Revisorerna i Nacka kommun

Revisorerna i Nacka kommun Revisorerna i Nacka kommun När en verksamhet bedrivs för medborgarnas räkning och med deras medel finns behov av och krav på att kunna kontrollera och säkerställa att uppdraget utförs i enlighet med fullmäktiges/medborgarnas

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Kort om den kommunala revisionen Revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument, en del

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Fullmäktige och revisorerna - samband och samspel. Nyköping 2015 06 09 Karin Tengdelius

Fullmäktige och revisorerna - samband och samspel. Nyköping 2015 06 09 Karin Tengdelius Fullmäktige och revisorerna - samband och samspel Nyköping 2015 06 09 Karin Tengdelius Varför finns det revision? När någon bedriver verksamhet för någon annans räkning eller med andras medel, uppstår

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-26 86 Gäller från och med år 2011 Vimmerby kommun Kommunens revisorer Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Gäller

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015

REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015 REVISIONENS ARBETSORDNING VERSION 20 FEBRUARI 2015 Revisionens formella reglering återfinns i lagstiftningen och i det av landstingsfullmäktige beslutade revisionsreglementet. Enligt god revisionssed i

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Undersökning: Publicerad: 2013-11-28 : 39. Besvarade: 37 (79%)

Undersökning: Publicerad: 2013-11-28 : 39. Besvarade: 37 (79%) Undersökning: STAREV Publicerad: 2013-11-28 : 39 Besvarade: 37 (79%) 1 TEXT / BILD INNEHÅLL N/A N/A N/A N/A 2 Är förtroendevald revisor. 1 I kommun 17 43,59% 2 2. I landsting/region 22 56,41% Totalt 39

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SUNNE KOMMUNS REVISORER

ARBETSORDNING FÖR SUNNE KOMMUNS REVISORER ARBETSORDNING FÖR SUNNE KOMMUNS REVISORER Syftet med Arbetsordningen är att, i enlighet med God Revisionssed, formalisera och dokumentera de förtroendevalda revisorerna för perioden 2011 2014 uppdrag,

Läs mer

Kommunrevisorernas reglemente

Kommunrevisorernas reglemente Kommunrevisorernas reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2006-10-25, 106 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Kommunrevisorernas

Läs mer

Sveriges Kommunala YrkesREVisorer

Sveriges Kommunala YrkesREVisorer Sveriges Kommunala YrkesREVisorer 1 SKYREV Föreningens ändamål är att utveckla och säkerställa kvaliteten i de uppdrag som kommunala yrkesrevisorer ska utför samt i övrigt verka främjande för den kommunala

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Fullmäktige och revisorerna. samband och samspel

Fullmäktige och revisorerna. samband och samspel Fullmäktige och revisorerna samband och samspel Fullmäktige och revisorerna samband och samspel Upplysningar om innehållet: Elisabeth Englund, elisabeth.englund@skl.se Karin Tengdelius, karin.tengdelius@skl.se

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Omvärldsspaning kommuner med eget revisionskontor

Omvärldsspaning kommuner med eget revisionskontor www.pwc.se Omvärldsspaning kommuner med eget revisionskontor Anders Haglund Torsten Sjöström Utredningsuppdrag ü att genom en omvärldsbevakning beskriva situationen i Sveriges kommuner med egna revisionskontor

Läs mer

Regler för certifiering

Regler för certifiering Regler för certifiering Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Allmänt Allmänt 1 1 Med kommun avses i dessa regler primärkommuner, landstingskommuner och kommunalförbund. Med kommun avses i dessa regler

Läs mer

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559 Riktlinje 2015-08-31 Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0559 Fastställd av kommundirektören den 28 februari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011. Ändringar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Organisation av och uppföljning av intern kontroll Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie

Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Ola Sabel Lars Magnusson Vad granskar de kommunala revisorerna? En praxisstudie Borås Stads Revisionskontor Besöksadress: Sturegatan 42 Telefonnummer: 033-35 71 54 Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret,

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun

Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun Örebro kommun 2014-09-12 KS114/2012 orebro.se 2 RIKLTLINJER FÖR INTERN KONTROLL I ÖREBRO KOMMUN PROGRAM Uttrycker

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

CIRKULÄR. Fullmäktiges val av revisorer

CIRKULÄR. Fullmäktiges val av revisorer CIRKULÄR 2014-09-11 000057 1 (8) Ekonomi och slymlng Lotta Rlcldander Fullmäktiges val av revisorer Val av revisorer har särskilda villkor eftersom revisorernas oberoende är viktigt. Kommunallagen har

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

I dokumentet finns korta fakta om några revisionsnätverk. Vi bygger gärna på med uppgifter om fler nätnätverk.

I dokumentet finns korta fakta om några revisionsnätverk. Vi bygger gärna på med uppgifter om fler nätnätverk. 1 Några fakta om Revisionsnätverk I dokumentet finns korta fakta om några revisionsnätverk. Vi bygger gärna på med uppgifter om fler nätnätverk. Varje nätverk presenteras under rubrikerna Form, Ålder/bildande,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

God Revisionssed. i kommunal verksamhet 2006

God Revisionssed. i kommunal verksamhet 2006 God Revisionssed i kommunal verksamhet 2006 8472534749329327345109 3745272190293846283729 554637462728472446327 20349745500221181711637 499265002366162 förtroendevalda reviso regioner är fullmäktig rument

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer