Hon banar väg för andra. tidningenbalans.se. Med kunder och kollegor i fokus har redovisningskonsulten Sara Söderberg Uhlén nått toppen

Transkript

1 I KARRIÄREN / I LIVET NR 5 MAJ 2014 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Hon banar väg för andra Med kunder och kollegor i fokus har redovisningskonsulten Sara Söderberg Uhlén nått toppen s. 24 FOKUS Ny redovisning rullar på Volvo Lastbilstillverkaren är först med integrerad rapportering. EXPERTEN När revisorn inte uttalar sig Telia Sonera-stämman och revisorns tredje väg. VÅR BYRÅ Liten byrå med muskler På Minocon i Danderyd är det nära till världen. s. 16 s. 30 s. 40

2 Jag tror att vi som bransch har ett gyllene tillfälle. Ledare Det är alltid människan som gör skillnad Norstedts Bokslut Proffs hjälper dig att arbeta rationellt och effektivt inom hela bokslutsområdet. Resultatet blir förstklassiga bokslut och snygga års redo visningar på både svenska och engelska. Programmet är alltid upp daterat enligt de senaste lagreglerna och har givetvis processstöd för Reko. Integrerade moduler gör analys, budget, prognos och simulering till naturliga moment i bokslutsarbetet. Du tar enkelt fram överskådliga diagram och grafer. Dina rapporter är kompletta med kommentarer till hur nyckeltalen utvecklats och hur de ligger till jämfört med branschen i övrigt. NORSTEDTS BOKSLUT DET EFFEKTIVA VERKTYGET. NU MED K3-STÖD. Kristina Dahlberg, produktchef Norstedts Bokslut. nj.se/programvaror Hur tar ni samhällsansvar i skatterådgivningen? Det var en av många bra frågor som gymnasielever ställde under ett besök på FAR i början av april. I dialogen med ungdomarna från Göteborg växte en insikt sig allt starkare. Inget kan ersätta gott omdöme och ansvarstagande, inget kan ersätta människan. jag läser i framtidsstudien för branschen att allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Men det finns ett viktigt tillägg: Allt bör inte digitaliseras. Om man ska tro på The Eco nomist s big story on the future of jobs är sannolikheten för att en redovisare eller revisor inom 20 år ska vara utbytt av en robot hela 94 procent. Det är bara telefonförsäljaren som med sina 99 procent ligger än mer pyrt till. Tandläkaren berörs jämförelsevis mycket litet av digitaliseringen. Men, och det är ett stort MEN. Jag tror att människan även i framtiden kommer att göra skillnad i de tjänster som vår bransch erbjuder, oavsett hur digitaliserade och standardiserade de än blir. på branschdagarna i september är temat Nya tidens byrå. Fokus ligger på hur vi konkret ska ta oss till framtiden. FAR vill inget hellre än att branschen förbereder sig och kan välkomna framtiden. Några byråer har lovat att berätta för oss andra på Friends Arena vilka steg de har tagit kring automatisering av redovisnings- och revisionstjänster eller modeller för prissättning. Men jag kommer också att lyssna efter hur man utvecklar kundrelationerna för att så öka värdet i tjänsterna. För att uppmuntra till framtidsarbete kommer vi på bransch dagarna att för första gången utse Årets framtidsbyrå. Alla redovisnings- och revisionsbyråer är varmt välkomna att nominera sig själva eller andra. Och vilket jubel det ska bli när vi korar vinnaren på Friends Arena! I min förra ledare skrev jag att nyckeln till kvalitet är att förstå kundens verksamhet. Det är också bästa ingången till att bli en bra rådgivare. I framtidsstudien lyfts rådgivaren fram som framtidsyrket nummer ett i branschen. Jag vill understryka att rådgivarrollen gäller alla professionerna. Redovisningskonsulten och revisorn har stor potential att utveckla och expandera sin rådgivning. För att stötta företagaren behövs ofta ett bollplank med bred kompetens. Att vara generalist är därför på sätt och vis också en specialisering. Och där har roboten inte en chans. jag träffade en nyföretagare som hade berättat om sina visioner för sin revisor. Några av idéerna var inte så klara i konturerna, men revisorn hade lyssnat uppmärksamt och sett möjligheter. Och det blev den lilla puffen som företagaren behövde för att våga pröva något nytt. Det är så här jag tror det nya kapitlet för branschen kan skrivas. Ett steg i taget, men målmedvetet och med ambitionen att göra än större nytta för kunden. I dag lunchade jag med författaren till en bok om innovation. Jag lärde mig att innovation inte bara är stora paradigmskiften, utan även mindre förändringar och nyheter som gör att värdet av varan eller tjänsten ökar. Och verklig innovation sker på marknaden när människor krokar arm och lär av varandra. För då uppstår nya kombinationer av kunskap. Från stenyxa till smartphones - säga vad man vill, men människan är oslagbar. Påhittig och social som hon är. jag tror att vi som bransch har ett gyllene tillfälle. Vi behöver inte skicka några önskelistor till regering och riksdag. Och vi ska inte vänta på någon annan. Utan vi kan börja där vi står, och lyssna än mer på kundens behov och skaffa oss kunskap om vad marknaden faktiskt vill att vi ska göra. Det blir också ett viktigt inslag på branschdagarna. Tänk vilken betydelse den dubbla bokföringen har haft för industrialiseringen och vårt välstånd. Men nu är det dags att ta klivet in i den nya tiden för att hjälpa näringsliv och samhälle på nya sätt. Vi måste då släppa på kontrollen och ge plats för nya idéer. Jag glömmer aldrig när en medarbetare på justitiedepartementet beskrev vår bransch som avantgarde. En bransch som är experimentell, nyskapande och innovativ har alla möjligheter. Verklig innovation sker på marknaden när människor krokar arm och lär av varandra. dan brännström är FAR:s generalsekreterare. Norstedts Juridik främst för de främsta. Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på 3

3 s. 16 s. 30 s. 40 HANNA KJELLBERG, VISMA SPCS Innehåll 4142 Utbilda dig för framtiden, nätverka och ha det skönt. boka in nya kunskaps dagarna. stockholm 16 17/6 västkusten 28 29/8 skåne 4 5/9 9 Årets framtidsbyrå Tävlingen uppmärksammar byråer som tar framtiden på allvar. sida 16 sida 39 sida 20 Den svenska avundsjukan har medfört att svenska näringslivstoppars ersättningar uppmärksammas på våren när årsredovisningarna publiceras. Caroline Sundewall sida Viktigt val för företagen EU-parlamentet får allt mer makt. 14 Krönika: Jan Marton Hur kommunicerar företag med årsredovisningen? 16 Fokus: Integrerad rapportering Volvo är pilotföretag för det nya redovisningsramverket. 22 Framtidsspaning Ökad kundnytta med kunniga kunder. 24 Profilen: Sara Söderberg Uhlén Som delägare banar Sara Söderberg Uhlén väg för andra redovisningskonsulter som vill göra karriär. 30 Experten: Att inte uttala sig är också ett uttalande Telia Sonera-stämman aktualiserar frågan om revisionens gråskala. 33 Debatt Konkurrera med värde i stället för pris. FAR på tvärs mot förenkling? Integrerad rapportering inget nytt. Gyllene dryck fångar Per Rydbergs intresse I KARRIÄREN / I LIVET NR 5 MAJ 2014 UTGIVEN AV FAR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Hon banar väg för andra Med kunder och kollegor i fokus har redovisningskonsulten Sara Söderberg Uhlén nått toppen. s. 24 FOKUS Ny redovisning rullar på Volvo Lastbilstillverkaren är först med integrerad rapportering. på omslaget EXPERTEN När revisorn inte uttalar sig Telia Sonera-stämman och revisorns tredje väg. ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR VÅR BYRÅ Liten byrå med muskler På Minocon i Danderyd är det nära till världen. Nya kunskapsdagarna är två intressanta dagar som vi skräddarsytt för dig som jobbar som byråledare eller redovisningskonsult. Här kan vi ge dig mer av allt som du behöver för att göra verksamheten effektiv och lönsam. Du får lyssna på inspirerande föreläsningar, träffa branschkollegor och vistas i en avkopplande miljö. Anmäl dig direkt och var säker på att få en skön avslutning på säsongen, eller en inspirerande start på hösten tillsammans med kollegorna. Valet till EU-parlamentet spelar större roll än någonsin tidigare. 40 Vår byrå: Minocon En liten byrå med världen för sina fötter. omslag Sara Söderberg Uhlén foto Christian Gustavsson Anmäl dig direkt på eller vismaspcs.se/kunskapsdagar Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Profilen 24 Experten 30 Debatt 33 Debattpanelen 37 After Work 39 Vår byrå 40 Mot väggen 46 vi tar ditt företagande personligt 5

4 Vi har mer än 700 kontor Kan du hjälpa mig att utveckla min verksamhet? Kan du hjälpa mig internationellt? i fler än 100 länder Överallt och var som helst? Absolut. Självklart. Vi är väletablerade. Nummer 5/2014 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Grafisk form Oh My! Omslagsbild Christian Gustavsson Annonser Mia Lagerbäck, Swartling & Bergström Media AB , balans@sb-media.se Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2013) Adress Box Stockholm intresset för eu-valet ökar. Men fortfarande väntas runt hälften av alla svenskar strunta i att rösta i valet till EUparlamentet 25 maj. det finns säkert en massa orsaker till att det förhåller sig så. Och kanske ska både politiker och media ta på sig en del av skulden. Men visst är det ändå skrämmande att så många inte kommer att utnyttja sin demokratiska rätt att påverka framtiden? Ibland hör jag skäl som att det inte spelar någon roll vilka som sitter i parlamentet eftersom de ändå inte kan påverka politiken reellt. Men argumentationen haltar. Faktum är att valet till EU-parlamentet spelar större roll än någonsin tidigare. Sedan förra EU-valet har parlamentet fått medbestämmande på ett tjugotal nya områden, som en följd av Lissabonfördragets ikraftträdande hösten Och när det gäller den inre marknaden har EU-parlamentet haft fullt medbeslutande sedan tidigare. ett färskt exempel som påverkar revisions- och rådgivningsbranschen är det så kallade revisionspaketet som nyligen antogs av parlamentet. Paketet har omkring hundra artiklar om revisorer och revision och ska nu implementeras i svensk lag. Och det är bara ett av många exempel på nya lagar från EU som påverkar förutsättningarna för näringslivet. Missa inte Rakel Lennartssons genomgång på sidan 11 om detta viktiga val, för såväl medborgare som näringsliv. eu-minister birgitta ohlsson (FP) har 50 procents valdeltagande som målsättning. Och även om intresset för valet verkar öka så behöver hon nog lite hjälp 25 maj av dig och mig! Chefredaktören Visst röstar du i EU-valet? Faktum är att valet till EUparlamentet spelar större roll än någonsin tidigare. E-post fornamn.efternamn@far.se. Pernilla Halling pernilla.halling@far.se RSM är ett världsomspännande nätverk av revisorer, skattejurister och rådgivare. Med närvaro i mer än 100 länder kan vi hjälpa dig att utveckla din verksamhet. Connected for success. To find out more connect to rsmi.com RSM Sweden I Sverige är vi 60 medarbetare och finns i Göteborg och Stockholm. RSM Minocon AB, Stockholm, RSM Synneby KB, Göteborg, RSM Sweden is a member of the RSM network. Each member of the RSM network is an independent accounting and advisory firm each of which practices in its own right. The RSM network is not itself a separate legal entity of any description in any jurisdiction. The RSM network is administered by RSM International Limited, a company registered in England and Wales (company number ) whose registered office is at 11 Old Jewry, London EC2R 8DU. The brand and trademark RSM and other intellectual property rights used by members of the network are owned by RSM International Association, an association governed by article 60 et seq of the Civil Code of Switzerland whose seat is in Zug. RSM International Association, Beställt än? Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på 7

5 Nyheter Nyheter personer ska deklarera för enskild näringsverksamhet i år. Fyra av fem deklarerade förra året på papper. I år hoppas Skatteverket att fler e-deklarerar. När, och framför allt varför, upphörde diskussionen om vad som ska beskattas arbete eller kapital? 57 Fokus chefredaktör Martin Ahlquist, Fokus nr 15-16/2014. % av FAR:s medlemmar tror att risken för revisorer att bli personligt stämda kommer att vara större i framtiden. Källa: FAR:s framtidsstudie foto: dreamstime 4 snabba foto: dreamstime BDO VANN I HD Högsta domstolen ändrar Svea Hovrätts dom. Därmed står det klart att BDO har vunnit ett skadeståndsmål som med stor sannolikhet kommer att bli en vägledande dom för revisorer. Målet rör BDO och revisorn Bertil Oppenheimers ansvar. I Svea Hovrätt förlorade de båda parterna mot en kapitalförsäkringstagare. Men HD drog en annan slutsats och kom fram till att revisorn och BDO inte är ansvariga. En revisor ska alltid stå för sin del av en skada, men det förutsätter att det finns ett orsakssamband mellan påstådd oaktsamhet från revisorns sida och skadan. Ett sådant orsakssamband saknas i BDO-fallet, säger FAR:s generalsekreterare Dan Brännström. Mer om domen kommer i nummer 6. Noterat PENNINGTVÄTT EN ALLT VIKTIGARE FRÅGA En rapport från KPMG visar att penningtvätt är en fråga som kommer allt högre upp på företagsledningarnas agendor. I en enkät har anställda vid de 300 främsta globala bankerna i över 40 länder fått svara på frågor om hur finansbranschen förhåller sig till dagens globala utmaningar avseende skydd mot penningtvätt. 88 procent av dem som svarat har uppgett att frågan om penningtvätt prioriteras av företagsledningen. Samtidigt visar rapporten att kostnaderna för compliance fortsätter öka med i genomsnitt 53 procent för banker, vilket är långt över vad man tidigare trott. NYA ZEELAND I TOPP, SVERIGE TAPPAR Sverige tappar placeringar, men rankas tillsammans med de nordiska grannarna fortfarande bland de länder i världen som har bäst social samhällsutveck- Lagerbolag Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den stora fördelen med ett lagerbolag är att samma dag du köper lagerbolaget kan du komma igång med verksamheten. ling. Det visar en rapport från Deloitte. Sverige hamnar i år på en sjätteplats av 132 undersökta länder enligt Social Progress Index 2014, som lyfter fram andra värden än enbart ekonomi. Sveriges styrkor beskrivs som personlig säkerhet samt tillgång till kommunikation och information. De största utvecklingsområdena ligger inom integration. FRII OCH PWC TAR TEMPEN PÅ INSAMLINGSKLIMATET För första gången har FRII, Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, i samarbete med PWC gett ut en branschrapport som tar tempen på insamlingsklimatet i Sverige, både utifrån ett organisations- och ett givarperspektiv. Rapporten handlar också mer generellt om förutsättningarna för att finansiera ideell verksamhet i Sverige. Över 100 organisationer har svarat på en mängd frågor och dessutom har allmänheten fått säga sitt. FAR ONLINE SOM APP FAR Online, den digitala informationstjänsten som täcker in alla ekonomiska regelverk du behöver i ditt arbete, ska nu lanseras även som app. Med FAR Online är det enkelt att hålla reda på aktuella siffror och regelverk oavsett om du arbetar som revisor, redovisningskonsult, rådgivare, jurist eller ekonom. BDO CYKLADE FÖR BARN- CANCERFONDEN BDO var med och cyklade i Spin of Hope på ett gym i Stockholm i slutet av mars. Bakom tävlingen låg en insamling till Barncancerfonden, och företag, föreningar och kompisgäng var välkomna att ställa upp. Under tolv timmar skulle laget hålla en spinningcykel igång. Målet för Barncancerfondens Spin of Hope var att samla in tre miljoner kronor. RÄTTELSE: Obligatorisk byrårotation enligt EU:s nya revisionsregler. Byrårotation måste ske senast efter tio år, med möjlighet till förlängning upp till ytterligare tio år om det sker en upphandling. Om företaget anlitar två revisionsbyråer (gemensam revision) kan uppdraget uppgå till sammanlagt 24 år, förutsatt att det är samma revisionsbyråer under hela uppdragstiden. Fel siffror smög sig in i förra numret ( nr 4/2014) s LagerboLag Likvidation SnabbavveckLing FuSion & FiSSion bolagsjuridik SkatteJuridik kompletta handlingar Leverans inom 2 timmar Bolagspärm Hjälp med firmanamnet box 1030, Sundsvall. Tel: Fax: Byråer som tagit insikterna från FAR:s framtidsstudie på allvar och börjat se över sitt sätt att arbeta och sitt erbjudande kan vara med och tävla om titeln Årets framtidsbyrå. DAGS ATT UTSE ÅRETS FRAMTIDSBYRÅ har ni genomfört förändringar på byrån för att möta framtidens utmaningar? I så fall kan ni vara med och tävla om utmaningen Årets framtidsbyrå. Alla byråer kan delta stora som små, revisions byråer och redovisningsbyråer. På Branschdagarna förra året presenterade FAR den framtidsstudie som tagits fram av Kairos Future på uppdrag av FAR. Nu hoppas FAR att framtidsstudien ska få genomslag i branschen. Därför arrangeras tävlingen Årets framtidsbyrå. Vi vill stödja våra medlemmar i den viktiga omställningen som pågår. Det innebär bland annat att uppmuntra och lyfta fram goda exempel som andra kan ta lärdom av, säger Anna Nord på FAR. Hon betonar att FAR vill uppmärksamma byråer som tagit insikterna från framtidsstudien på allvar, och börjat se över sitt erbjudande, arbetssätt och organisation för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Vi hoppas naturligtvis att intresset är stort och att många tar chansen att delta för att berätta om hur de arbetar med framtidsutmaningarna. Om utmärkelsen Årets framtidsbyrå blir ett återkommande inslag beror på hur stort intresset och engagemanget är hos medlemmarna, men jag hoppas det, säger Anna Nord. Alla byråer är välkomna att delta stora som små, redovisningsbyråer och revisionsbyråer. Anmälan sker via FAR:s hemsida, och pågår fram till 15 augusti. De nominerade kommer att presenteras i nyhetsbrev, i och på FAR:s hemsida. Prisutdelning sker under middagen på Branschdagarna 2014 på Friends Arena i Stockholm. Förutom äran vinner byrån en utbildningscheck på kronor som gäller på FAR Akademis utbildningar. fakta: charlotta marténg ansökan om att delta i tävlingen sker via där det också finns ytterligare information. Anmälningstiden pågår fram till 15 augusti. juryn består av: Bengt Skough, FAR, Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna, Petra Hammarstedt, vd Clean Scandinavia, Per Dahlin, Visma, samt Göran Kraft, Kairos Future.... till Annelie Dahlqvist, vd för FAR Akademi. FAR har bytt försäkringsförmedlare, från Aon Sweden AB till Willis. Varför? FAR ser hela tiden över sitt erbjudande till medlemmarna och bra villkor för ansvarsförsäkringar och andra försäkringar utgör ett stort värde i medlemskapet. Vi har haft en ganska långvarig relation med Aon Sweden AB som förmedlat och administrerat våra medlemsförsäkringar. De har gjort ett bra jobb, men det var dags att se över och förnya avtalet på förmedlingstjänster. Hur kom det sig att valet föll på Willis? Willis Sverige har stor erfarenhet av ansvarsförsäkringar inom olika områden. En styrka ligger i kombinationen av att förstå såväl riskerna som behovet av försäkringsskydd. Willis värdeerbjudande handlar mycket om att förstärka medlemsnyttan för FAR:s medlemmar. Det sker genom bra produkter och ett bra pris men också genom en dokumenterad arbetsmodell som säkerställer att de levererar en bra tjänst med hög servicegrad. Märker medlemmarna någon skillnad? Administrationen kommer att ske på ett liknande sätt som tidigare. Willis ska fungera som FAR:s egen försäkringsavdelning och kommer att lägga mycket tid på att vara delaktiga i utbildning och information kring försäkringsprodukterna gentemot våra medlemmar. Bytet sker 1 januari Vad är det viktigaste med gruppförsäkringen? Trygghet. Alla FAR:s medlemmar ska omfattas av en ansvarsförsäkring för sin verksamhet. Det är viktigt att du som medlem kan teckna ansvarsförsäkring och även andra medlemsförsäkringar till bättre villkor än de du normalt hittar i försäkringsbolagens utbud. Att du får den hjälp och ersättning som du behöver om du hamnar i en skadeståndssituation är otroligt viktigt. charlotta marténg 8 9

6 Nyheter: EU-valet eu-valet spelar större roll än någonsin. EU-parlamentets medbestämmande har ökat sedan förra valet och för första gången kommer resultatet att påverka vem som blir EU-kommissionens ordförande, motsvarigheten till medlemsländernas regeringschefer. Vid snabbavveckling är det absolut viktigaste att säljaren av bolaget kan förlita sig på att den som anlitas för avvecklingen under lång tid fullgör förpliktelser gentemot Skatteverket och andra. Detta påverkar både säljaren och bolaget. Vi har snabbavvecklat aktiebolag sedan Genom denna snabba, säkra och kostnadseffektiva tjänst har vi under åren avvecklat mer än st aktiebolag. Att anlita oss för snabbavveckling är idag det vanligaste sättet för att snabbt och säkert avveckla aktiebolag. Sänd balans- och resultatrapport för offert. Kontakta oss så hjälper vi dig! FALUN MALMÖ STOCKHOLM GÖTEBORG E-POST: HEMSIDA: Snabbt och smidigt med e-tjänster Hos Bolagsverket hittar du som företagare eller ombud flera e-tjänster som förenklar ditt dagliga arbete. Du kan till exempel ändra styrelse, söka ett ärende eller kolla om en årsredovisning kommit in. Du kan även få den senaste informationen om Sveriges företag. Snabbt och enkelt. Genom bolagsverket.se får jag tillgång till mycket av det underlag jag behöver i mitt jobb som konsult. Webbsidan är smidig och arbetet går snabbt, jag slipper printa och tänka på att hinna till brevlådan. Helene Mårtensson Auktoriserad redovisningskonsult, Halmstad Varför skall vi Snabbavveckla ditt bolag? LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 foto: shutterstock Viktigt val för företagen Nyligen antog EU-parlamentet det så kallade revisionspaketet med omkring hundra paragrafer om revisorer och revision, som ska implementeras i svensk lag. Det är bara ett exempel i en lång rad av nya lagar från EU, som påverkar förutsättningarna för företagande. Banker, bolagsstyrning och finanssektorn är andra områden som varit i centrum för EU-politikernas intresse. Det har alltid kommit mycket lagstiftning från EU, men dessa områden har blivit särskilt intressanta i ljuset av finanskrisen, säger Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Stockholm. Han menar att finanskrisen även kommer att ha stor betydelse för valet 25 maj. Krisen påverkar ledamöternas möte med väljarna: Antingen företräder de ett land i kris, eller så företräder de ett land som hjälper ett land i kris. Efter krisen finns det knappast någon som inte förstår att EU hänger ihop, säger han. parlamentarikernas inflytande över just krispolitiken har däremot varit begränsat under krisåren har det ofta blivit överkört av medlemsstaterna i frågor om ekonomisk politik. Att hävda sitt inflytande i den europeiska lagstiftningsapparaten är en av EU-parlamentets stora utmaningar. Den stora förändringen sedan förra EU-valet är annars att EU-parlamentet, sedan Lissabonfördraget trädde i kraft hösten 2009, fått medbestämmande på allt fler områden. Det handlar om ett 20-tal områden, som exempelvis EU:s handelsavtal med USA, jordbrukspolitiken och unionens budget, säger Markus Bonekamp. när det gäller EU:s paradgren, den inre marknaden, har EU-parlamentet fullt medbeslutande redan sedan tidigare. Den inre marknaden har varit motorn i integrationen och är fortfarande EU:s starkaste politikområde. Det innebär att näringslivet är den del av samhället som kanske påverkas allra mest av EU. Gör det då någon skillnad vem man röstar på i EU-valet? Ja det spelar stor roll vilken majoritet det blir i parlamentet, särskilt nu när resultatet i valet till EU-parlamentet för första gången ska påverka vem som blir EU-kommissionens ordförande. EU-kommissionen är ju den institution i EU som lägger lagförslagen, så att låta EU-parlamentets majoritet speglas i EU-kommissionens ledning är ett sätt att göra valet mer intressant, förklarar Markus Bonekamp. Partigrupperna i EU-parlamentet har utsett varsin kandidat. Problemet är att dessa inte är så kända bland unionens medborgare. Men för att höja temperaturen i valrörelsen kommer det att ordnas tv-sända debatter mellan kandidaterna. rakel lennartsson fakta: Hur stort inflytande har EU? Många siffror är i omlopp när det gäller hur stor andel av de svenska lagarna som kommer från EU. Olika organisationer använder sig av olika mätmetoder. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort en dagordningsanalys där de helt enkelt räknat hur många av kommunernas respektiver landstingens ärenden som har koppling till EU. På riksdagen har man i stället räknat hur många av regeringens propositioner som härrör från EU-beslut. Det finns ingen officiell siffra och mätmetoderna är trubbiga, men tendensen är tydlig: Andelen propositioner som kommer från EU-beslut har sedan några år stigit från 30 till 50 procent, berättar Markus Bonekamp som är chef för Europaparlamentets informationskontor i Stockholm. SKL:S DAGORDNINGS- ANALYS: 60 procent av ärendena i en kommun har koppling till EU. 50 procent av ärendena i ett landsting har koppling till EU. RIKSDAGENS ANALYS FÖRSLAG FRÅN REGERINGEN: 43 procent av propositionerna kom från EU (2012). 11

7 Nyheter: EU-valet Enkät EU och näringslivet så svarar några av toppkandidaterna i EU-valet. 1. På vilket sätt påverkar EU företagsklimatet i Sverige? 2. Hur kan du som EU-parlamentariker påverka företagens villkor? 3. Vilka är dina viktigaste frågor inför nästa mandatperiod? Nyheter: EU-valet 3 skäl att rösta enligt markus bonekamp: MIKAEL GUSTAFSSON (V) Naturligtvis jättemycket, för även om EU inte har formell makt över den ekonomiska politiken så har EU:s förslag till så kallade krisåtgärder handlat om att förbjuda medlemsländerna att föra en expansiv finanspolitik. När människor får mindre pengar i plånboken påverkar ju det företagen. Genom att se till att det finns möjligheter för företag att växa på marknader med schyssta arbetsvillkor och bra miljölagar så att företag inte tvingas att konkurrera på oschyssta villkor. Vi ser inom exempelvis transportsektorn hur den svenska åkerinäringen slås ut på grund av osund konkurrens. Den mest övergripande och viktigaste frågan är vinster i välfärden. För företag är jämställdhetsfrågor jätteviktiga. Det sägs att jobben skapas inom den privata sektorn, men titta på exempelvis Tyskland där de flesta kvinnor stannar hemma. Om de skulle bygga ut sin offentliga barnomsorg skulle det innebära att fler kvinnor kunde förvärvsarbeta samtidigt som nya arbeten skapades inom offentlig sektor. Rösträtten är en rättighet vi bör ta vara på. Valet påverkar vårt liv och vår framtid. EU-parlamentet är en nivå i svensk lagstiftning. OLLE LUDVIGSSON (S) ISABELLA LÖVIN (MP) Vad som sker i EU påverkar Sverige och är väldigt viktigt. Nu talas det mycket om Kina och Indien, men EU är fortfarande vår absolut största exportmarknad. Det beror ju på att EU har öppna gränser med någorlunda lika villkor för företag i alla medlemsländer. Genom den inre marknaden som innebär att alla företag har tillgång till 28 länder i stället för bara ett. Utmaningen är att kombinera detta med en gemensam ambitiös miljölagstiftning så att det blir lika konkurrensvillkor för alla. Genom att försöka underlätta så mycket det går för företagen. Samtidigt behövs det alltid regelverk. Som det är nu har de fackliga fri- och rättigheterna fått stryka på foten och det är inte bra. Jag tror att fackföreningar som har möjlighet att påverka också tar ansvar. I nuläget blir exempelvis svenska grisbönder utkonkurrerade av danska, för att vi har högre djurskyddskrav. Det jag kan göra för de svenska grisbönderna är att se till att kraven höjs i andra länder. Exempelvis har vi lyckats påverka möjligheten att ställa kvalitetskrav inom offentlig upphandling lägsta prisets diktatur är nu borta. Jobben. Med tio procents arbetslöshet i EU är jobben den viktigaste frågan. När vi får ordning på jobben får vi också tillväxt. Vi kan ju inte tillåta oss att tappa en hel generation! Jämställdhet är också väldigt viktigt. Det har gjorts beräkningar som visar att om EU:s arbetsmarknad blev helt jämställd så skulle BNP kunna öka med cirka 28 procent. När det gäller företagande är den gröna gruppens linje att stödja små- och medelstora företag eftersom vi tror att framtidens hållbara arbeten finns inom denna grupp. Vi vill se en radikalt ny satsning på det hållbara samhället. Enligt EU-kommissionens beräkning kan investeringar i hållbarhet ge flera miljoner nya jobb. KALENDARIUM: 15 maj direktsänd tv-debatt 25 maj val till EU- parlamentet Juni de politiska grupperna formas på grundval av valresultatet Juli första sammanträdet i Strasbourg 751 nya EU-parlamentariker ska utses Det talas mycket om globaliseringen, men till största delen är det frågan om ett ökat umgänge inom EU. Det finns kommuner där över hälften av den privata sysselsättningen är beroende av EU, genom att bygdens företag är leverantörer i ett europeiskt system. Den inre marknaden är EU:s viktigaste bidrag till ett gott företagsklimat. Det ena handlar om att bidra till regelförenklingar. Det andra stora tror jag kommer att vara omställningen till förnyelsebar energi. Den kommer att ge ett helt nytt företagsklimat som dessutom kommer att gynna svensk landsbygd varför importera olja till ett område där det finns överskott på biogas? Genom att arbeta för fortsatt öppenhet och rörlighet i EU ju öppnare den inre marknaden är, desto bättre förutsättningar för företagen. EU ska inte lägga sig i detaljer, men frågor som miljön eller klimatet klarar vi inte på kommunal nivå. KENT JOHANSSON (C) MARIT PAULSEN (FP) EBBA BUSCH THOR (KD) Sveriges välstånd och välfärd är i hög grad beroende av EU:s inre marknad som gynnar den svenska exporten. Den inre marknaden för tjänster bör utvecklas vidare, särskilt den digitala marknaden som kan skapa oändliga möjligheter för e-handel över gränserna. EU måste fortsätta att minska regelbördan för små och medelstora företag. EU har förändrat vårt företagsklimat i grunden genom att förenkla handel över nationsgränserna. Men för att den inre marknaden ska fungera bättre måste kvarvarande handelshinder tas bort. EU måste samtidigt hålla sig ifrån att till exempel kränka äganderätten genom att besluta om kvotering till bolagsstyrelser. Nyligen antogs ett nytt upphandlingsdirektiv, det vill säga en ramlag på EU-nivå för offentlig upphandling. En nyhet är möjligheten att dela upp offentliga upphandlingar i flera mindre delar för att underlätta för mindre företag att vara med i upphandlingen. Det ger till exempel kommuner möjlighet att upphandla mer från lokala producenter. En av EU:s stora utmaningar är den ansvarslöshet som allt för länge präglat politiken. Gemensamma regler har försummats vilket lett till djup ekonomisk kris, vilket har påverkat de svenska företagen i allra högsta grad. Som parlamentariker vill jag arbeta för fungerande konkurrens genom att se till att gemensamma regler följs i alla länder. Mitt politiska huvudfokus för kommande mandatperiod ligger främst på frågor som är relaterade till jordbruk, landsbygd, miljö och klimat. Mer specifikt handlar det om djurskydd och djurhälsa, växtförädling, ett kretslopp av näringsämnen mellan stad och land samt antibiotikaresistens, särskilt länken mellan djurhälsa och folkhälsa. EU måste lägga kraft på rätt saker. Därför säger jag nej till EU-beslut om föräldraförsäkring och det svenska snuset men ja till att göra upp med behovsprövningen som hindrar utländska företag att agera fritt på den inre marknaden. EU:s tjänstedirektiv måste implementeras i alla medlemsländer och ett handelsavtal med USA behöver snabbt komma på plats. Specialister på revisionsmetodik KPMG söker auktoriserade revisorer som är eller vill bli specialister på revisionsmetodik och revisionsverktyg. Låter det intressant? Läs mer på kpmg.se/ledigatjanster GUNNAR HÖKMARK (M) I princip all lagstiftning som rör företag, med undantag av skattelagstiftning, beslutas i EU. I teorin ska det inte vara någon skillnad för företagen på att göra affärer i Sverige eller EU, men i verkligheten finns många hinder kvar många sitter i våra huvuden i form av kultur och tradition. Genom att se till att regelsystemen är enkla och öppna och att vi har så lite krångel och byråkrati som möjligt. Jag har fått med mig Europeiska folkpartiet (EPP) på ett förslag som går ut på att EU-kommissionens vice ordförande ska ha som huvuduppgift att bekämpa krångel och byråkrati. Jag vill se till att EU för en ekonomisk politik som är anpassad till våra resurser. Jag tror inte på utgiftspolitik, utan nu är det viktigt att hantera underskotten och sätta tillväxtmål. Vi behöver reformer som ökar den fria rörligheten och konkurrensen på den inre marknaden, ett konkret exempel är att öppna upp telekommarknaden för EU KPMG AB, Sweden

8 Jan Marton Hej företagare! Hur kommunicerar företag med årsredovisningen? Fira vår nya hemsida med oss! Just nu får du som företagare 10 % rabatt på hela vårt sortiment. Så passa på och handla toner, bläck och massor av andra smarta kontorsvaror till ditt kontorsförråd redan idag! Som forskare har man förmånen att få titta på ett stort antal årsredovisningar. I samband med genomgångar av årsredovisningar för noterade svenska företag under de senaste 30 åren är det två observationer som blir särskilt tydliga. För det första har årsredovisningarna blivit betydligt mer omfattande. För det andra innehåller de mindre information. Detta kan tyckas paradoxalt. Mer omfattande texter borde innehålla mer information. Det som hänt är dock att texten i sig har blivit mindre informativ. På och 1990-talen tenderade årsredovisningarna att innehålla data och fakta om vad som faktiskt hänt under det beskrivna året. Det kunde vara uttalanden i stil med vi investerade 1,3 miljarder i en fabrik i land X eller företaget är numera indelat i följande tre divisioner. Under det senaste dryga decenniet har texten expanderat, men den tenderar att vara uppbyggd kring termer och begrepp med väldigt bred betydelse. Ett exempel är att man anger att företaget satsar på kärnverksamhet (ibland samtidigt som man expanderar in i ett nytt affärsområde), kundrelationer (satsade man inte på kunder tidigare?) eller hållbarhet (vad innebär det i konkreta termer?). problemet med begrepp med bred allmän betydelse, som dessutom är positivt laddade, är att de inte kommunicerar vad företaget faktiskt gör. Användare av årsredovisningen kan tänkas vara intresserade av att få information om företagets strategi, och hur denna omsätts i konkreta handlingar. En strategi innebär att företaget väljer att fokusera på vissa saker, och väljer bort andra. Ett test på en strategi är därmed att det skulle vara möjligt att välja på ett annat sätt. Positivt laddade ord ger ingen vägledning till användarna av årsredovisningen, eftersom motsatsen inte är praktiskt möjlig. Det skulle inte vara rimligt att företag har som strategi att vara i spretiga verksamheter, strunta i kunderna eller satsa på kortsiktiga, ohållbara verksamheter. Moderna årsredovisningar ger alltså intryck av att vara kanaler för marknadsföring snarare än informativa och faktafyllda dokument. Det handlar om att skapa en känsla, genom att tillhandahålla berättelser om företaget. Någon kanske tänker: Javisst, framvagnen är ju marknadsföring, men vill man ha fakta ska man titta på de finansiella rapporterna (inklusive noter). Vi kan också konstatera att framvagnen har förändrats, genom att den fått ökad karaktär av dokument för marknadsföring under senare tid, och därmed blivit mindre användbar för den som är intresserad av fakta och data. Av större betydelse är kanske observationen att även noterna har ändrat karaktär över tid. Även noterna tenderar att bli mer omfattande och mindre informativa över tid. detta för oss in på den nu aktuella debatten om noternas användbarhet kopplat till vilka krav på upplysningar som ska finnas i IFRS. Problem som identifierats gällande upplysningar i årsredovisningen är att de överlag är alltför omfattande, och att den information som finns tenderar att bestå av standardformuleringar som inte ger företagsspecifik information till årsredovisningens användare. De identifierade problemen med upplysningar har resulterat i hög aktivitet hos normsättare. Både IASB och FASB har startat projekt och gett ut rapporter om detta. EFRAG, i samarbete med vissa nationella normsättare, har tittat på frågan. IASB diskuterar även i sitt diskussionsunderlag (Discussion Paper) för uppdatering av Föreställningsramen att upplysningar ska innefattas i kommande versioner. Man talar exempelvis om att kommunikativa aspekter och väsentlighet ska vara vägledande i arbetet med upplysningar. Även inom ramen för nuvarande IFRS-krav på upplysningar är det dock fullt möjligt att förbättra kommunikationen i upplysningarna. IFRS innehåller redan möjligheter att inte lämna upplysningar i de fall upplysningarna är oväsentliga. Det är alltså redan nu möjligt att ha fokuserade och företagsspecifika noter som inte är alltför omfattande. Men, den kanske viktigaste lärdomen är att det inte är några som helst problem att inom ramen för dagens reglering utforma årsredovisningar så att de blir mer informativa. Företag kan lämna mer fakta och data, och mindre texter med positivt laddade oprecisa begrepp. Detta gäller både i noter och i framvagnen. Detta för oss tillbaka till den grundläggande frågan huruvida årsredovisningen ska ses som marknadsföring, eller som ett substantiellt underlag för ekonomiskt beslutsfattande. Personligen är jag helt klart för det senare synsättet. För att det ska fungera krävs förändringar i hur företagen väljer att formulera sig i årsredovisningar. Även noterna tenderar att bli mer omfattande och mindre informativa. jan marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Han skriver i vartannat nummer av. jan.marton@handels.gu.se Beställ före 16, vi skickar dina varor samma dag Få varorna direkt till dörren,välj företagspaket Beställ på: Handla idag, betala om 30 dagar Skrivargaranti Vi hjälper dig gärna! Ring oss på: % RABATT PÅ ALLT! Erbjudandet gäller t.o.m. 31/ Du kan bara ta del av erbjudandet genom att skriva in adressen i din webbläsares adressfält. Rabatten dras av automatiskt i kassan. 14

9 Fokus: integrerad rapportering Fokus: integrerad rapportering integrerad rapportering har höjt kvalitén i bolagets kommunikation med intressenterna. Men någon revolution är det inte. Det säger redovisningsansvariga på Volvo det enda svenska företaget som ingått i pilotgruppen för det nya redovisningsramverket. Pilotföretaget Volvo: Processen är viktig are än rapporten Däckets omfång är skräckinjagande stort; förarhytten reser sig högt över markplan och erbjuder en fantastisk utsikt. Därinne är det rymligt som i en villavagn. Det händer att chaufförer sover över i sina bilar även när de är lediga i flera länder är komforten i Volvos senaste modeller högre än i bostäderna, berättar redovisningschef Mikael Hagström. jag har åkt till Torslanda utanför Göteborg för att ta reda på vad integrerad rapportering betyder i praktiken ute på företagen. Det nya redovisningsramverket har rönt stor entusiasm bland vissa teoretiker och visionärer, men frågan är hur de abstrakta principerna omvandlas till siffror och bokstäver som ger en rättvisande bild av ett bolags hela verksamhet. Det är fortfarande ett ramverk på en ganska hög abstraktionsnivå, om man då ska få ned det till standarder och definitioner då är det långt kvar, säger Mikael Hagström, redovisningschef på Volvo. Integrerad rapportering är alltså ett ramverk. Inte en standard. Medan ett ramverk är övergripande och förhållandevis abstrakt, är en standard mer detaljerad och syftar till att åstadkomma jämförbarhet. Siffror som är framtagna enligt en och samma standard ska gå att jämföra med varandra. På hållbarhetsområdet finns det exempelvis KPI:er som syftar till att förtaget ska kunna jämföras med avseende på exempelvis koldioxidutsläpp, för att ta något som ligger nära till hands på Volvo. malin ripa är CSR-chef på Volvo. Hon tycker att hållbarhetsområdet generellt lider av att det saknas standarder. Många hade nog hoppats att integrerad rapportering skulle bli mer av en standard som beskriver hur vi ska mäta och rapportera. Men där är vi ju inte än, flikar Mikael Hagström in. Samtidigt tycker jag att det ramverk som har kommit är bra, tillägger han. Det är mer principbaserat, vilket ger företagen tid att utveckla och anpassa det till olika branscher. När ramverket för integrerad rapportering blev klart i december 2013 var det alltså inte slutet på en process, utan snarare början. Ett fåtal företag har smygstartat inom ramen för det pilotprojekt som lanserades Volvo var tidigt på bollen. Beslutet att gå med i pilotprojektet fattade Olof Persson på sommaren innan han tillträdde som koncernchef. Hållbarhetsfrågan är så pass central för oss sedan lång tid tillbaka så när frågan om pilotprojektet för integrerad rapportering dök upp var det närmast en ickefråga, förklarar Malin Ripa. pilotprojektet består av 100 företag från hela världen, varav flera revisionsbyråer. Volvo är det enda svenska bolaget och Mikael Hagström säger att han som redovisningsspecialist har varit i klar minoritet. Jag uppfattar det som att de som är på CSR-sidan har lättare att ta till sig de här frågorna. Vi som kommer från redovisningssidan är kanske, jag ska inte säga skeptiska, men mer ifrågasättande, säger han och fortsätter: Jag hör det på mig själv när jag resonerar och jämför olika paragrafer i ramverket. Jag har ett väldigt tekniskt perspektiv och påpekar att om det står si här och så där, går det inte ihop. CSR-kollegorna letar inte problem på samma sätt. Faktum är att integrerad rapportering varken är till för redovisningsspecialister eller CSR-konsulter. Integrerad rapportering vänder sig i första hand till investerarna. Anders Christensson arbetar med att kommunicera Volvos rapportering med investerarna. Hur intresserade är dessa egentligen av CSR, hållbarhet och i förlängningen integrerad rapportering? Det finns absolut ett intresse. Även om man inte är en uttalat etisk investerare så bortser man inte från det här perspektivet. Det glappet har kapats på väldigt kort tid. Vi ser inget motsatsförhållande mellan hållbarhetsvisionen och affärsmålen och det gör inte investerarna heller, säger Anders Christensson. Anders Christensson Malin Ripa ett återkommande tema i intervjun är att hållbarhetsarbetet är en så integrerad del av affärsverksamheten att det är svårt att diskutera den separat. Bara som ett Mikael Hagström exempel är utvecklingscykeln för en ny buss eller lastbil sju till nio år, därför måste vi vara långsiktiga och följa de globala trenderna: När ersätts oljan av ett alternativt bränsle? Hur kommer kundernas kostnader för olika bränslen att utvecklas? När kan vi ha en bred elektrifiering av transportsektorn? Det är frågor som vi måste ha koll på för att vara långsiktigt lönsamma, säger Malin Ripa. Genom att jobba mot visionen att bli världsledande på hållbarhet, så kommer vår lönsamhet att förbättras. Köper man det resonemanget så väljer man att investera i volvoaktien, säger Anders Christensson. Det är denna kategori investerare som integrerad rapportering vänder sig till 16 17

10 Fokus: integrerad rapportering Fokus: integrerad rapportering långsiktiga kapitalinvesterare med etiska företecken. Men verkligheten är mer mångfasetterad. Där finns också de kortsiktiga investerarna som inte intresserar sig för Volvo som företag utan ser spekulationsmöjligheter i marknadens förväntningar på exempelvis ett kvartalsrapportsresultat. Och där finns alla intressenter, som fackföreningar, konsumentorganisationer och olika påtryckargrupper. Det sätter fingret på ett av grundproblemen med ramverket, nämligen att man har bestämt sig för att målgruppen är kapitalinvesterare, fast vi egentligen vet att det är många andra grupper och intressenter, säger Mikael Hagström. Som han ser det finns det en hel del inbygga konflikter i IIRC:s första ramverk för integrerad rapportering. Att målgruppen inte är entydig är kanske det minsta problemet. Andra svårigheter är att kombinera kort och lång sikt och att para det unika med det allmänna. Vi ska fokusera på det som är materiellt och väsentligt för Volvo, samtidigt som det finns starka önskemål från användarna om jämförbarhet. Det går ju inte ihop, säger han. så hur har då Volvo valt att göra, som pilotföretag inom integrerad rapportering? Först och främst kan vi konstatera att en integrerad rapportering anno 2014 inte ersätter någon av de andra rapporterna. Fortfarande görs en traditionell årsredovisning med den i Sverige obligatoriska förvaltningsberättelsen. Fortfarande upprättas en bolagsstyrningsrapport. Och fortfarande tas en separat hållbarhetsredovisning fram. Det integrerade perspektivet handlar alltså mer om rapporteringen som process än om rapporten som fysiskt dokument, förtydligar Mikael Hagström. Han och kollegorna är eniga om att det vore otänkbart att ersätta nuvarande rapporter med en enda integrerad rapport. Möjligen som en gemensam inledning, men vi kommer ju inte ifrån att vi ändå måste ha en finansiell rapport, en bolagsstyrningsrapport och en hållbarhetsrapport, säger han. Det beror på att de olika delrapporterna är omgärdade av olika regelverk. Den finansiella rapporten, det vill säga den traditionella årsredovisningen, måste i ett företag som Volvo upprättas enligt IFRS och omfattas fortfarande av revisionsplikt. Bolagsstyrningsrapporten regleras av Koden för svensk bolagsstyrning, som bygger på självreglering och principen följ eller förklara. Revisionen begränsar sig till att revisorn uttalar sig om att det finns en rapport. Hållbarhetsrapporten är däremot bestyrkt, men helt och hållet på frivillig basis då det inte finns några lagkrav på att företagen ska upprätta hållbarhetsredovisning. Men det är ju på gång. EU fick plötsligt väldigt bråttom med ett förslag om icke finansiell information, säger Mikael Hagström. Risken är nu att regelverken staplas på varandra i snabbare takt än informationen kan produceras och konsumeras. Integrerad rapportering skulle då kunna fungera som en modell för att hantera en till synes ohanterlig massa. Lite så har man gjort på Volvo. Om man tittar i innehållsförteckningen till vår årsredovisning så känner man igen den story som IIRC har gett ramen till, säger Mikael Hagström. det handlar om hur företaget beskriver sin värdekedja genom att först beskriva det sammanhang (operating context) som företaget verkar i för att sedan gå över till att beskriva affärsmodellen och resultatet i de olika typer av kapital som integrerad rapportering har definierat. Genom att illustrera verksamheten med en värdekedja ökar förståelsen, det finns en viktig pedagogisk del i det här arbetet, säger Malin Ripa. Samma värdekedja används i både årsredovisningen och hållbarhetsredovisningen det ska inte finnas någon kontrarapportering, betonar Anders Christensson: Vår affärsstrategi ser ju inte olika ut för att det råkar vara Malin som är ansvarig för den ena rapporten och Mikael för den andra. Han har sett många exempel på att företag säger olika saker i sin årsredovisning och sin hållbarhetsredovisning. Volvo har vinnlagt sig om att alltid säga samma sak och helst bara en gång. Med andra ord är det så få upprepningar som möjligt i de olika rapporterna. I stället arbetar man med korshänvisningar, vilket fungerar särskilt bra i en digital miljö där man enkelt kan klicka sig mellan olika dokument. Total sett har årsredovisningen bara blivit marginellt längre, säger Anders Christensson. vi bläddrar i en äldre årsredovisning där den så kallade framvagnen innehåller en populärversion av den finansiella rapporteringen, innan den faktiska IFRS-versionen tar vid. I den nya integrerade årsredovisningen har Volvo slopat populärversion och i stället jobbat med att göra den riktiga årsredovisningen mer pedagogisk med tydlig grafik och läsanvisningar. 182 sidor landade årsredovisningen på. Av dessa är 101 reviderade. Nästa stora diskussion inom integrerad rapportering är om och i så fall hur informationen ska granskas och bestyrkas. Det är en stor diskussion just nu. Senast lät det som att vi landade ungefär där vi i Sverige landade med bolagsstyrningsrapporten det vill säga att revisorn ska intyga att den finns men inte uttala sig om innehållet. I nuläget vore det, enligt Mikael Hagström, tekniskt omöjligt att revidera en integrerad rapportering. FAKTA FÖRETAGENS RAPPORTERING ÅRSREDOVISNING Obligatorisk för alla företag. Upprättas enligt olika regelverk beroende på företagskategori. De flesta mindre företag kan välja mellan K2 och K3. Noterade bolag måste redovisa enligt IFRS. BOLAGSSTYRNINGS- RAPPORT Obligatorisk för alla företag som förbundit säg att följa Koden för svensk bolagsstyrning. Genom självreglering vill näringslivet förebygga skandaler och otymplig lagstiftning. Även om man inte är en uttalat etisk investerare så bortser man inte från det här perspektivet. Revision bygger på att man kan mäta mot någonting och göra jämförelser. För detta krävs standarder och där är vi som sagt inte ännu. huruvida integrerad rapportering kommer att revolutionera företagen eller bara är en återspegling av vad som redan sker kan diskuteras. Redovisningsspecialisterna på Volvo lutar åt att säga att det mer är en spegling av ett tankesätt som redan fanns hos den stora fordonstillverkaren. Men i många andra branscher tror de att den nya rapporteringen kan tvinga fram beteendeförändringar. Och det är ju det allting handlar om. Redovisningen är bara ett medel. Målet är ett mer hållbart företagande i samklang med människor och miljö. Det var det som var Prins Charles drivkraft när han drog igång initiativet integrerad rapportering FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Unikt inslag i den svenska årsredovisningen där företaget ska berätta om sin förvaltning. I vissa tolkningar är detta en föregångare till den moderna hållbarhetsredovisningen. rakel lennartsson HÅLLBARHETS- REDOVISNING Obligatorisk för de statliga bolagen. Frivillig för privata bolag. Upprättas oftast enligt den internationella standarden GRI. En hållbarhetsredovisning enligt GRI kan revideras. FÖRKLARING: IR: Integrated Reporting IIRC: International Integrated Reporting Council KPI: Key Performance Indicator IFRS: International Financial Reporting Standards GRI: Global Reporting Initiative INTEGRERAD RAPPORTERING Syftar till att integrera hållbarhetsarbetet med affärsstrategin och mäta andra kapital än det finansiella. Utförs frivilligt enligt IIRC:s ramverk från december Se även nr 1/

11 Caroline Sundewall Är avundsjukan bara svensk? Vi verkar ha närmat oss en punkt när skillnaderna blivit utmanande stora. CAROLINE SUNDEWALL är styrelseproffs. Detta är hennes sista krönika i. På våren när årsredovisningarna duggar tätt drar man lätt slutsatsen att den svenska avundsjukan är just svensk. Trots all tid som börsnoterade bolag lägger på att utveckla redogörelser över vad de sysslar med, belysa risker och möjligheter, beskriva hur man arbetar med hållbarhet och utvecklar personal, och redogöra för finansiella nyckeltal och geografisk expansion, så förblir årsredovisningarnas mest uppmärksammade information det som står i fotnötterna om ersättningar. ambitionen är att informationen ska vara begriplig, och ersättningssystemen transparenta. Ägare, och givetvis berörda anställda, ska förstå vilka insatser som belönas och varför. Ett annat önskemål är att ansvariga kan försvara och förklara sina beslut. Målet kan vara att bli en konkurrenskraftig arbetsgivare, att styra ledningen på kassaflöde, lönsamhet, marknadsandelar eller avkastning. Förr i världen var skillnaden mellan högst och lägst betalda i organisationerna inte så stor. Då handlade det oftare om vilka övriga förmåner som de ansvariga kunde få. Kanske var det höga, svenska marginalskatter som gjorde lönen mindre viktig? Kanske var engagerade kapitalägare duktiga på att motivera och stimulera chefer med annat än pengar och väl tilltagna pensioner? Det är svårt att peka på när vd-ersättningar, som sticker både ägare och anställda i ögonen, introducerades. I USA hävdar en del att det var president Clintons krav 1991 på att topplöner skulle begränsas till en miljon USD som satte igång kreativiteten på den sidan Atlanten. Alla möjliga och omöjliga former av aktierelaterade ersättningar (med lägre beskattning) infördes. Få kunde i förväg räkna ut hur stor kostnaden för bolaget skulle bli. Skillnaden mellan högst och lägst avlönad i företagen ökade snabbt. Ersättningskonsult blev en ny yrkeskår. listor som publiceras i Sverige över vd-löner driver upp nivåerna. Ingen tävlingsinriktad vd vill ligga under snittet. I fjol mottog de tio högst betalda cheferna i USA över 100 miljoner USD vardera (640 MSEK), varav lejonparten kom från aktier och optioner. På flera håll i den så kallade i-världen höjs röster för att gapet mellan lägst och högst betald måste sluta att öka. Jämlikhet och stabilitet hotas. Finansiellt fixerade EU drar sitt strå till stacken genom att ställa krav på hur bankchefers löner ska utformas, liksom för dem som anses ta finansiell risk. Under stämmosäsongen analyserar ägarna ersättningar till chefer och styrelser. I Volvo struntade valberedningen, som domineras av Industrivärden-sfären, i att en enig grupp institutionella ägare, småägare och fack tyckte att höjningen av ordförandearvodet var utmanande. i sverige drar vi snabbt slutsatsen att det är avundsjukan som spökar, och att den är starkare här än någon annanstans. Att döma av signaler från stora och små företagsägare, politiker, och anställda på många håll i världen är det i så fall fler som drabbats av den svenska sjukan. Vi verkar ha närmat oss en punkt när skillnaderna blivit utmanande stora. Frågan är vad som skulle kunna styra utvecklingen mot mer acceptabla skillnader. gott omdöme är svårt att lära ut och skiljer sig åt i olika situationer, kulturer och miljöer. Försöker man ta med den parametern i ersättningsutskott eller i valberedningar har ett stort steg tagits. Till syvende och sist ska någon, det vill säga ägare och kunder, betala. De senaste 20 årens kapitalöverföring från ägare till tjänstemän i främst amerikanska men även europeiska bolag är historiskt mycket omfattande. Ingen vågar ens tänka på vad förmånsbaserade pensionsavtal har kostat, och få förstod vidden när beslut om dessa fattades. den svenska avundsjukan har medfört att svenska näringslivstoppars ersättningar uppmärksammas på våren när årsredovisningarna publiceras. Hittills har resultatet av diskussionen varit att nya, högre nivåer uppnåtts. En mer konstruktiv diskussion om hur ökande klyftor kan påverka kunders förtroende, anställdas engagemang och ägares uthållighet skulle välkomnas. Den diskussionen är i full gång utanför Sveriges gränser. Där kallas det inte avundsjuka utan vikten av företags uthållighet och trovärdighet för att hela samhället ska fungera. Det låter mycket bättre än avundsjuka. Låt oss introducera den vinkeln i Sverige nästa gång sjukt höga ersättningsnivåer uppmärksammas och debatteras. Nya kunskaper i spännande miljö Att gå kurs och få nya kunskaper ger extra energi att ta tag i arbetsuppgifterna. Häng med oss på utlandskurs i höst! redovisning III bokslutsfrågor enligt k2 och k3 Spanien, Almuñécar september Jord- och skogsbruksveckan Spanien, Malaga september srfs k-vecka Spanien, Malaga 25 oktober - 1 november srfs nyhetsvecka Jordanien, Aqaba november Boka och läs mer på srfekonomiutbildning.se srfs nyhetsvecka, aqaba redovisning III, almuñécar Jord- och skogsbruksveckan och srfs k-vecka, MaLaga 20

12 i karriären Framtidsspaning lönsamhetsproblem eller nya affärsmöjligheter? Oavsett vilken syn man har på framtiden är det stora förändringar som väntar branschen. I nr 4/2014 intervjuades tre revisorer från tre olika byråer om hur de använder FAR:s framtidsstudie i sitt strategiarbete. I detta nummer berättar Michael Holmlund, auktoriserad redovisningskonsult och delägare i redovisningsbyrån Räkenskaparna AB, vad framtidsstudien betyder för dem. Ökad kundnytta med kunnigare kunder Framtidsstudien finns att ladda ner på far.se Framtidsspaning FAKTA: Räkenskaparna AB i Täby Antal anställda: 5 personer, varav två auktoriserade redovisningskonsulter. Omsättning: 2,9 MSEK Startade: 1990 När Michael Holmlund läste framtidsstudien blev han säker på sin sak. Det är så här det kommer att se ut i framtiden. Jag blev fullständigt övertygad, säger han. Det han syftar på är framför allt att rådgivningen kommer att utgöra en allt större del av branschens tjänsteutbud. I samma veva fattade Michael Holmlund ett stort beslut för byrån att gå från SRF till FAR. Det var faktiskt framtidsstudien som fick oss att ta det steget, säger han. FAKTA: FAR:S FRAMTIDSSTUDIE michael holmlund arbetar för att byråns tjänsteutbud ska gå mer åt rådgivning, medan enklare redovisningstjänster ska bli en allt mindre del. En kund hos Räkenskaparna ska kunna sova gott om natten i visshet om att Michael Holmlund och hans team är med dem i hela processen. Konkret handlar det om kundanpassad rådgivning. En del företag behöver hjälp med att göra en likviditetsprognos, medan andra behöver hjälp med pensionsplaner eller att sätta upp en bra process kring lagerhantering. Men rådgivarrollen ligger alltid nära till hands. För Michael Holmlund är det viktigt att kunderna förstår rapporterna och konsekvenserna av innehållet, och han lägger stor vikt vid att presentera tjänsternas innehåll på ett pedagogiskt sätt. I grunden handlar det om att skapa kundnytta. För en kund som exempelvis förstår vad en resultat- och balansräkning är och även förstår innebörden av vissa nyckeltal och vart de pekar, kan ju föra en helt annan diskussion med sin konsult och därmed få hjälp med rätt saker. Det är viktigt för oss att utbilda våra kunder inom vårt arbetsområde. Vi vill att de ska bli bättre ekonomer och ta större ansvar för rutiner ju längre vi samarbetar. trots att teknikutvecklingen går framåt, upplever många mindre byråer svårigheter med att skapa effektiva arbetsprocesser på grund av att man saknar stora IT-utvecklingsbudgetar. Räkenskaparna är ett gott exempel på att det går att ligga långt framme även som liten byrå. De flesta kunder har till exempelvis skanning med tolkning på sina fakturor och redovisningen sköts i molnet. Detta är möjligt genom att köpa standardprogramvaror som ligger långt framme när det gäller teknik. Vi har under lång tid försökt hitta ett CRM-system som uppfyller våra krav men har inte riktigt hittat rätt ännu. Det är anmärkningsvärt att det inte finns fler CRM-system att välja mellan på marknaden som är anpassade till vår framtida bransch. De som finns, låser in byrån i stället för att hjälpa byrån att göra bättre affärer. hur branschen ska hantera en vardag där de enkla uppgifterna inte sköts av juniora medarbetare utan med stöd av teknik, är en fråga som lyfts i framtidsstudien. Enligt studien kommer framgångsrika organisationer låta tekniken ta allt större plats och även nyrekryterade personer kommer att utföra mer kvalificerade uppgifter. Här ser Michael Holmlund en utmaning för mindre redovisningsbyråer. Det är en tuff marknad. Som liten byrå är det svårt att attrahera välutbildad personal som kan fylla rådgivarrollen. Har man kommit så långt vill man ju ofta starta eget, säger han. Michael Holmlund prispressen är en besvärande faktor för många i branschen. Räkenskaparna tar sig an utmaningen genom att kombinera fasta priser med timpriser. På bulktjänsterna har vi timpriser. Men för bokslut, deklarationer och rådgivning tar vi betalt för värdet av våra tjänster. Man blir enormt konkurrensutsatt om man bara sitter och knackar in fakturor, säger Michael Holmlund och konstaterar att lönsamheten och utvecklingsmöjligheterna finns inom rågivningsområdet. på frågan vad FAR kan göra för att stärka små redovisningsbyråer med framtidsambitioner är svaret tydligt. Skapa ett större värde i titeln auktoriserad redovisningskonsult. Varför inte skapa mer uppmärksamhet kring titeln, lyfta fram den foto: pernilla halling i media. Och håller man inte en viss nivå ska man inte ha titeln, säger Michael Holmlund. för räkenskaparna blev FAR:s framtidsstudie en katalysator i omställningen inför framtiden. På en punkt är Michael Holmlund dock kritisk till innehållet. I rapporten ställs frågan om den ökande andelen kvinnor i branschen kan komma att påverka löneutvecklingen negativt. - Det är redan en kvinnodominerad bransch, och de yngre kvinnor som söker sig till branschen tror jag knappast påverkar prisbilden negativt. Framtidsstudien tar sikte på år Hur tror du att förutsättningarna för små redovisningsbyråer är då? Det kommer alltid att finnas små byråer. Närheten är viktig för många företagare, särskilt småföretagare. En framgångsfaktor kanske kan vara att arbeta mer i nätverk, med flera små byråer, säger Michael Holmlund. pernilla halling Framtidens redovisningsbyrå EXPANDERAR! vi på omega ekonomi arbetar med den senaste tekniken, är aktiva inom rådgiv ning samt arbetar med betydligt större kunder än vad man normalt gör på en redovisnings byrå därför kallar vi oss en annorlunda redovis ningsbyrå. Vårt kontor är beläget i Nacka Strand, Stockholm. VI SÖKER: senior redovisningskonsult Har du gedigen erfarenhet som auktoriserad redovisningskonsult eller är du en erfaren civilekonom som är ute efter din nästa utmaning? Hos oss får du ta en stor ansvarsroll i ett spännande bolag. redovisningskonsult Vi söker dig med några års erfarenhet ifrån redovisningsrollen. En bred roll som ger dig betydande erfarenhet inom ett växande bolag. Framtidsstudien genomfördes av Kairos Future under 2013 på uppdrag av FAR. Studien bygger på intervjuer med vd:ar på de större revisionsbyråerna och med personer i näringslivet med anknytning till branschen, samt på en enkätundersökning riktad till tre grupper: FAR:s medlemmar, vd:ar på privatägda företag med en omsättning på mellan 5 och 100 miljoner kronor samt vd:ar och CFO:er på svenska börsföretag. Framtidsstudien presenterades på FAR:s branschdagar i slutet av september Dessa rekryteringar görs i samarbete med ProfessionalConsulting, välkommen med din ansökan eller läs mer på:

13 Sara Söderberg Uhlén är inte den allra första, men fortfarande en av få som valt att gå i bräschen och gjort karriär som redovisningskonsult. Profilen i karriären Karriär med kundfokus Sara Söderberg Uhlén är redovisningskonsult och delägare Är det lika självklart för en redovisningskonsult att göra karriär som för en revisor? För Sara Söderberg Uhlén råder det ingen tvekan om den saken. Och hennes övertygelse har tagit henne framåt. För tre år sedan blev hon delägare på Grant Thornton. Nu hoppas hon att fler redovisningskonsulter ska våga ta plats och göra karriär. Text: Charlotta Marténg Foto: Christian Gustavsson Det är mitt i högsäsongen när träffar Sara Söderberg Uhlén på Grant Thorntons kontor på Svea vägen i Stockholm. Sara är auktoriserad redovisningskonsult med ansvar för ett trettiotal kunduppdrag samt affärschef för den enhet i Stockholm som jobbar med redovisning. Dessutom är hon delägare. Mitt arbete är väldigt händelsestyrt, och det låter kanske som en klyscha men jag vet sällan hur en dag kommer att bli. Det är både varierande och stimulerande. Vissa dagar arbetar jag koncentrerat med mina egna kunder, men oftast delas min tid mellan det och att hjälpa mina kollegor med deras kundarbete. Även om det är en ständig kamp om tiden och jag måste prioritera det som är viktigast är jag oerhört tacksam över att ha ett jobb där dagarna är så händelserika, säger hon entusiastiskt. att sara söderberg uhlén har hamnat rätt i yrkeslivet går inte att ta miste på. När hon pratar om sitt arbete märks glädjen, både i rösten och i ögonen. När jag blev delägare på Grant Thornton var det en enorm framgång för mig personligen samtidigt som det inspirerade andra att göra samma resa. Att vara revisor, göra karriär och slutligen bli delägare är relativt vanligt. Men ännu är det inte så många redovisningskonsulter som gått den vägen. Historiskt är det få från det här affärsområdet som blivit delägare. Vi är inte fler än en handfull personer i dag trots att det arbetar runt 350 personer inom affärs området. Men jag är övertygad om att det kommer att röra sig i en annan riktning framgent allteftersom redo vis ningskonsultens viktiga roll i kunduppdragen stärks. Jag är inte den allra första men tyvärr fortfarande en av få som valt att gå i bräschen och gjort karriär som redovisningskonsult, säger hon. sara söderberg uhléns karriär började lite krokigt, men hon förstod ganska snart att hon hade hamnat rätt. Efter uppväxten i Boden, en liten militärstad i Norrbotten längs med Luleälven, där hästarna tog all hennes tid valde hon till slut att ställa ridstövlarna på hyllan för att fokusera på sitt yrke. 25

14 i karriären Profilen Profilen i karriären Hästarna var min stora passion. Jag kommer att ta upp det intresset igen men jag vet inte riktigt när. Var sak har sin tid. När jag gör något jag brinner för gör jag det ordentligt. Och det kom en dag när tiden inte räckte till för både hästar, familj och mitt inspirerande yrke. Det kanske låter tråkigt att göra ett sådant val, men så har jag aldrig känt det, inflikar hon. Sara Söderberg Uhlén har läst ekonomi på universitetet men saknar examen. När hon började läsa på universitetet valde hon fristående kurser i ekonomi för att prova på ämnet. Ganska snabbt kände hon att hon valt rätt. Jag trodde aldrig att kurserna i ekonomi skulle fånga mitt intresse på det sättet. Och för att ta reda på om det var lika roligt i praktiken som i teorin arbetade jag parallellt med studierna. Det började med ett jobb som redovisningsassistent på en liten redovisningsbyrå i Boden. Men knappt ett år senare flyttade hon söderut och började på en revisionsbyrå i Stockholm, med ett tjugotal anställda. Den byrån blev sedan förvärvad av Grant Thornton. Eftersom jag inte hade någon examen att uppvisa fick jag visa vad jag gick för genom att göra ett kompetenstest. sara söderberg uhlén konstaterade snabbt att revisionsbranschen är en mycket bra skola. Hon tilltalades av revisorernas starka och breda kompetens, den nära kontakten med kunderna, av ordningen och redan, strukturen och tryggheten. Med sitt intresse för att i nuet arbeta så nära kundens verksamhet som möjligt anade hon hela tiden att hon var mer lämpad för redovisning än för revision. Efter fem år som revisor, dock utan titel, började hon allvarligt fundera på om hon skulle slutföra studierna och satsa på en revisionskarriär. Samtidigt fick hon frågan av kontorschefen i Stockholm om hon ville gå över från revision till ekonomiservice. Då var hon inte mogen, men ett år senare tog hon steget. Ekonomiservice var då en helt nystartad enhet i Stockholm. Jag var lite tveksam i början, men blev stöttad och fick höra att det som är rätt för mig är rätt för byrån. Så är det på Grant Thornton, man blir inte intvingad i något utan det är upp till var och en att ta ansvar för sin egen utveckling. Jag har fått enormt mycket stöd i olika 26 perioder och det är jag oerhört tacksam för. Ålder, kön eller bakgrund spelar ingen roll. Är du redo att ta dig an en utmaning och gör det med hjärtat på rätt ställe får du det stöd du behöver, säger Sara Söderberg Uhlén. När Sara Söderberg Uhlén tog steget 2008 fanns egentligen inte karriärvägen som ett alternativ. Då fanns det knappt några olika befattningar på hennes enhet, utan man arbetade traditionellt, det vill säga en person skötte hela processen från löpande bokföring till rapportering. Men sedan dess har det hänt mycket. Sara Söderberg Uhlén har lärt sig att det är A och O att rätt person gör rätt saker. I dag arbetar 45 personer på avdelningen och det finns sex befattningsnivåer. Tillväxtförväntningarna är höga på hennes enhet vilket innebär ett ständigt inflöde av kunduppdrag och av nya talangfulla medarbetare. Varje kunduppdrag är unikt och arbetet med att se till att rätt kompetensnivå gör rätt uppgift i rätt tid är lite som att lägga ett pussel. Inte helt sällan ritas den kartan om, eftersom våra kunder växer och vårt uppdrag växer tillsammans med dem. För att få arbetet med kundernas ekonomifunktion och rapporteringen och rådgivningen till ledningen/styrelsen att fungera effektivt och med hög kvalitet gäller det att utveckla medarbetarna i uppdragen så att de möter, och helst överträffar, kundernas behov, säger Sara Söderberg Uhlén. allt gick väldigt snabbt när Sara Söderberg Uhlén väl kom över till affärsområdet ekonomiservice. Efter att ha jobbat på avdelningen ett halvår blev hon gruppchef och något år efter det avancerade hon till att vara ytterst ansvarig affärschef för hela enheten. Hon är tydlig med att hon inte gör det för sin egen skull, utan för kunderna, kollegorna och företaget. Det har visat sig att ju mer jag gjort något för någon annans skull, desto snabbare har det gått för mig själv. Det är extremt sällan jag har ställt mig frågan what s in it for me?. Men genom den företagskultur vi har, som i stort går ut på att få andra att växa, faller det sig ganska naturligt att göra rätt prioriteringar. Ett utvecklande arbete, stort ansvar och engagemang, många kunder. Hur gör man för att arbetet inte ska äta upp en? Sara Söderberg Uhléns givna svar är att unna Jag är inte den allra första men tyvärr fortfarande en av få som valt att gå i bräschen och gjort karriär som redovisningskonsult. Tillväxtförväntningarna på Sara Söderberg Uhléns enhet är höga, vilket innebär ett ständigt inflöde av kunduppdrag och av nya talangfulla medarbetare.

15 i karriären Profilen Aktiebolagstjänst likviderar och snabbavvecklar aktiebolag och föreningar Hanneryd & Colling Revision AB Member Crowe Horwath International Likvidation av aktiebolag En kommentar till 25 kap. aktiebolagslagen Leif Malmborg I denna lagkommentar behandlas utförligt alla regler som blir aktuella vid likvidation av aktiebolag såväl frivillig som tvångslikvidation. 25 kapitlet ABL kommenteras ingående men även tillämpliga regler i angränsande lagstiftning som blir tillämpliga vid en likvidation. Här behandlas bolagsstämmofrågor, kallelse, kontrollbalansräkning, ansvarsfrågor för likvidator, styrelse, vd och andra företrädare för bolaget, företagsrekonstruktion och konkurs m.m. Rättspraxis kommenteras mycket utförligt och boken har ett omfattande sakregister. Boken är uppdaterad Illustration: Moa Malmborg t.o.m. SFS 2013:737 och hänsyn har tagits till de föreslagna lagändringarna i prop. 2013/14:86 Förenklingar i aktiebolagslagen. Det är en oumbärlig bok för alla som kommer i kontakt med likvidation av aktiebolag såsom styrelseledamöter som måste bevaka bolagets eget kapital för att inte riskera personligt medansvar, revisorer och redovisningskonsulter som skall ge råd till styrelseledamöter och som även behöver veta hur redovisning och revision skall göras under likvidationen. Och självfallet för den som arbetar som likvidator eller biträder likvidator. Författaren Leif Malmborg är vd för Aktiebolagstjänst och har arbetat med likvidationer sedan tidigt 80 tal och varit likvidator i drygt ett par tusen företag, företrädesvis aktiebolag. AktiebolAgstjänst AktiebolAgstjänst Leif Malmborg Likvidation av aktiebolag En kommentar till 25 kap. aktiebolagslagen Likvidation av aktiebolag En kommentar till 25 kap. aktiebolagslagen Leif Malmborg Illustration: Olivia Malmborg Vill du likvidera själv? Läs den nya boken av Leif Malmborg: Likvidation av aktiebolag Beställ boken på eller order@jure.se RevisoR/ KontoRschef Vi söker dig som är auktoriserad/godkänd revisor och som vill jobba i ett mindre företag med möjlighet till delägarskap. Hanneryd & Colling Revision AB startade sin verksamhet 1993 och blev medlemmar i dåvarande Horwath International år Byrån består numera av åtta anställda varav tre är kvalificerade revisorer och tre är auktoriserade redovisningskonsulter. I rollen ingår förutom revisionsarbete även personalansvar för kontoret. Vårt kontor är beläget centralt i Västerås. ISBN Jure förlag, Artillerigatan 67, Stockholm Tel , fax , AktiebolAgstjänst Sök tjänsten via senast 18 maj. Frågor besvaras gärna av Andreas Kedestig, tel: Sara Söderberg Uhlén drivs av att hon ser en långsiktig mening i det hon gör. Aktiebolagstjänst leif@ab.se, tel , sig vila och att vara stolt över att ta hand om sig själv. Jag är duktig på att återhämta mig och fylla på energi depåerna. Nu väntar jag dessutom mitt andra barn, så nu måste jag vara extra lyhörd för hur jag mår. Jag har också alltid tyckt att det varit givande att be andra om hjälp. När jag ber juniora kollegor hjälpa mig med olika arbetsuppgifter ser jag hur de växer samtidigt som värdefull tid frigörs för mig. Sara Söderberg Uhlén konstaterar att barn nummer ett inte var något hinder för hennes karriär. Däremot tycker hon att det ska bli spännande att se hur det blir med barn nummer två. Hon och hennes man, som är revisor och har en ledarroll, har bestämt sig för att dela på föräldraledigheten. Deras chefer stöttar dem till hundra procent men det är knepigare att möta samhällets förväntningar. Man anses nästan vara omdömeslös som kvinna i Sverige om man inte väljer att passa på att vara hemma på heltid i minst ett år, men som det känns nu kommer jag nog att börja jobba halvtid ganska tidigt. Barnet har en pappa som är precis lika lämplig som jag att ta ut föräldraledighet. Efter ett år kan mina kunders verksamheter se helt annorlunda ut än vad de gör i dag, och som konsult behöver man vara nära kundens affärs plan för att samarbetet ska vara framgångsrikt. Jag ser inte det här som någon uppoffring, utan är glad att jag har ett jobb som jag älskar och som jag gärna vill komma tillbaka till när jag och min familj är redo för det, inte när samhället anser att vi borde vara det. redovisningskonsult är ett yrke att vara stolt över konstaterar Sara Söderberg Uhlén. Hon tillägger att det tyvärr haft en tendens att betraktas lite som ett andra klassens ekonomiyrke. Det är tråkigt att det varit så. Med en redovisningskonsults stora kännedom om hur ett företag går och mår, både i dag och framåt, bör vi sitta med vid styrelsemötena och komma med input gällande många av de strategiska frågorna. Vi ska vara stolta över det vi gör för våra kunder, säger hon. Sara Söderberg Uhlén tycker att Reko varit till stor hjälp i kvalitetssäkringen och i utvecklandet av arbetsmetodiken inom enheten. Med fokus på kundnyttan är Reko en trygghet att luta sig mot. Det gäller att få kunden att uppleva värdet i tjänsterna och att ständigt jobba med medarbetarnas förmåga att se till helheten och inte tillåta någon att fastna i de traditionella ax till limpa-rollerna, som hon uttrycker det. Kunderna vet att när de anlitar oss får de tillgång till en hel ekonomiavdelning med tillhörande ekonomichef, i stället för en ensam konsult som ska försöka vara briljant i allehanda frågor och i sin ensamhet ska säkerställa både kontinuitet och flexibilitet. Avslutningsvis säger Sara Söderberg Uhlén att det som driver henne är att hon ser en långsiktig mening i det hon gör. Har man inte det långsiktiga drivet är sannolikheten lägre att det man gör kommer att vara hållbart över tid, särskilt under perioder med många motgångar. fakta: Sara Söderberg Uhlén ålder: 38 år. familj: Maken Erik och dottern Tilda. bor: Bostadsrätt på Norrmalm i Stockholm. intressen: Det är inte mycket som slår känslan av att hoppa ett svårt hinder på en riktigt, riktigt fin häst. inspireras av: Möjligheter. Samt av starka förebilder som vågar gå sin egen väg, och som har förmågan att se andras verklighet. Äntligen! I detta nummer av hittar du höstens kursöversikt från FAR Akademi. I år har vi ovanligt många nyheter för dig som verkar inom revision och redovisning. Vad väljer du? Läs mer och anmäl dig på farakademi.se Vilken utbildning behöver du? Redovisning Revision Skatt Moms Värdering Analys Controlling Kursöversikt hösten

16 i karriären Experten Experten i karriären revisorns tredje väg, det vill säga möjligheten att avstå från att uttala sig, får inte användas som en smitväg ur besvärliga situationer. Däremot finns det lägen då revisorn är skyldig att avstå från ett uttalande. Text: Rakel Lennartsson Att inte uttala sig är också ett uttalande Telia Sonera-stämman aktualiserar frågan om revisionens gråskala Vid Telia Soneras uppmärksammade bolagsstämma i början av april avstod revisorn från att uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för bolagets tidigare vd, som avgick redan förra året. Orena revisionsberättelser är över huvud taget mycket sällsynt i börsbolag, och att revisorn avstår från att uttala sig inträffar nästan aldrig. Att revisorn i ett börsbolag avstår från att uttala sig och blir sittande kvar på stängslet, som engelsmännen säger, är ytterst ovanligt, säger Carl Svernlöv, advokat på Baker & McKenzie och professor i bolagsrätt. Aktiebolagslagen (ABL) föreskriver att revisorn ska uttala sig om huruvida styrelseledamöterna och vd:n bör beviljas ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. Revisorns uttalande ligger sedan till grund för stämmans beslut om ansvarsfrihet och som regel följer stämman revisorns rekommendation, säger Carl Svernlöv. så vad händer när stämman inte har något uttalande från revisorn att gå på? I fallet Telia Sonera ledde det till att revisorn fick kraftig kritik av representanter från bolagets huvudägare, det vill säga staten. I tidningen Fokus (21-27 mars 2014) ifrågasatte finansmarknadsminsiter Peter Norman revisorns val att inte uttala sig och kallade situationen för märklig. I samband med sitt anförande på bolagsstämman riktade hans statssekreterare en bredsida mot revisorn: Revisorn får inte gömma sig bakom ett neutralt uttalande. Jag tror att jag talar för många aktieägare om jag säger att vi önskat att revisorerna tagit ställning, särskilt med deras kunskap efter tio års revision av bolaget. Revisorernas oklara slutsats har tyvärr inte underlättat en adekvat styrning och kontroll av ledningens förvaltning av bolaget, sa statssekreterare Erik Thedéen. uttalandet är ett exempel på det så kallade förväntningsgapet mellan vad som önskas av revisorn och revisorns möjligheter och begränsningar. Att avstå från att uttala sig är nämligen inte bara ett enligt god revisionssed möjligt alternativ, utan även en skyldighet i det fall revisorn inte kan få fram tillräckliga revisionsbevis. Samtidigt är risken för missbruk uppenbar. Därför är förarbetena till ABL mycket tydliga på den här punkten, berättar Adam Diamant, chefsjurist på Revisorsnämnden (RN). Revisorn får inte gömma sig bakom ett neutralt uttalande, säger han. När RN granskar anmälningar mot en revisor som inte uttalat sig, eller lämnat så kallat neutralt uttalande, är den centrala frågan huruvida revisorn ansträngt sig tillräckligt mycket för att försöka få fram de revisionsbevis som hade krävts för ett ställningstagande. I praktiken är problemet för oss i första hand inte om revisorn har lämnat neutralt uttalande på felaktig grund, utan om han för- Carl Svernlöv Adam Diamant Bino Catasús Många revisorer har reagerat på finans departementets kritik mot revisorn i Telia Sonera. sökt tillräckligt mycket att skaffa de relevanta revisionsbevisen, säger Adam Diamant. erfarenheten visar att RN:s syn på hur mycket revisorn måste anstränga sig är sträng. Det går exempelvis inte att skylla på att det inte fanns budget för den ökade tidsåtgång som hade krävts. Om företagsledningen har motsatt sig att ytterligare åtgärder vidtas ska revisorn uttala sig neutralt och samtidigt ange skälen till detta. Med andra ord, ett icke-uttalande eller neutralt uttalande är ett lika svårt beslut och kräver lika mycket dokumentation som alla andra uttalanden en revisor kan lämna. Om icke-uttalandet eller det neutrala uttalandet är helt i enlighet med god revisionssed, kan det ändå väcka en del frågor, framföra allt för stämman som står inför att fatta beslut på information som revisorn inte lämnat. Enligt Bino Catasús, professor i redovisning och revision på Stockholms universitet kan ickebeslutet ifrågasättas, eftersom det ur ett mottagarperspektiv är detsamma som att avstyrka. Att undvika att uttala sig tolkas ju som att inte tillstyrka. Det är svårt att förstå det på något annat sätt, säger han och drar en parallell till universitetsvärlden. när en lärare inte godkänner eller avstår från att godkänna en tenta är det exakt samma sak för studenten. I det ena fallet beror det på att studenten inte har tillräckligt många rätt, i det andra fallet beror det på att hon eller han inte lämnade in. Men konsekvensen blir densamma, läraren är förhindrad att ge studenten godkänt. Revisorn måste, precis som läraren, fälla ett avgörande. När han avstår från att uttala sig är det också en handling som får konsekvenser. Den rimliga tolkningen av att revisorn inte uttalat sig är att han inte tillstyrker, så varför inte lika gärna skriva detta i revisionsberättelsen?, säger Bino Catasús. Problemet är möjligen det starka signalvärde som kommer med den orena revisionsberättelsen, resonerar han. Om revisorn i 99 procent av fallen tillstyrker ansvarsfrihet blir det till slut ett slags icke-information, medan en oren revisionsberättelse blir en kraftig signal, samtidigt som revisorn många gånger vill säga att det inte är så enkelt som ja eller nej. Bino Catasús resonemang leder tankarna till idén om en betygsskala, som ibland diskuterats i samband med revisionsberättelsen. Men redan i dag har alltså revisorn, helt enligt god revisionssed, tillgång till en skala. Problemet med en mer nyanserad revisionsberättelse är att stämmans beslut ändå är binärt. fotnot: vid den här tidningens pressläggning har revisorsnämnden ännu inte fattat beslut om ifall ett disciplinärende ska öppnas mot pwc:s revision av telia sonera

17 Snabbavveckling Beställ din guide! Vi har tagit fram en guide som är perfekt att använda när du vill presentera snabbavveckling för en klient. Läs, ladda ner eller beställ hem guiden kostnadsfritt på: bolagsstiftarna.com/snabbavveckling Bolagsstiftarna AB BOX 12086, Göteborg Tel Fax Fördjupning Fördjupning Senaste artiklarna på webben Fördjupningsartiklar publiceras i fördjupning en bilaga som medföljer vartannat nummer av. Fördjupningsartiklar publiceras dessutom löpande på tidningenbalans.se. Artiklarna behandlar aktuella frågor inom ämnen som redovisning, revision, skatt och affärsrådgivning. Senast publicerade fördjupningsartiklar på tidningenbalans.se författare henrik karlström Ansvarsgenombrott finns det principer om så kallat ansvarsgenombrott enligt svensk rätt? Hovrätten för Skåne och Blekinge har i en omtalad dom från 2010 tillämpat principer om så kallat ansvarsgenombrott. Mycket talar för att hovrättens rättstillämpning inte har stöd i HD-praxis och att rättsosäkerheten snart lär tvinga Högsta domstolen att pröva något av de nu pågående målen där dessa principer åberopas efter mönstret i hovrättens domskäl. författare filip cassel Vart är revisionen på väg? Är dagens regelverk och praxis för revision på väg att förändras? Från EU-kommissionen hörs budskapet att status quo inte är ett alternativ för revision av så kallade public interest entities. Från revisorsprofessionen hörs flera uttryck för inriktning mot en förnyelse. Från andra håll hörs såväl förhoppningar som farhågor. Nyligen publicerade SNS en antologi om bolagsrevision. Boken väcker många frågor om revision i dag och i framtiden. Viktig empiri presenteras och flera fruktbara analyser görs. I några avseenden bör dock analysen fördjupas. Dessutom bör det betonas att såväl dagsläget som vart revisionen är på väg är problematiskt. författare pernilla lundqvist Delbetänkande till ändrad ÅRL klart Redovisningsutredningen har i april lagt fram sitt delbetänkande: Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv. Huvudsyftet är att förenkla för små företag avseende notupplysningar i årsredovisning. Lagstiftaren eller andra normgivare får inte kräva fler upplysningar för små företag än vad direktivet tillåter. Redan 2016 ska de nya reglerna tillämpas. K-regelverken kommer därmed snart att behöva ändras. Det skriver Pernilla Lundqvist, redovisningsexpert på KPMG. Mats Olsson: Prissättning Debatt Debatt Konkurrera med värde i stället för pris Debattpanelen: stämmosäsong Ordet debatt för tankarna till larm, varningar och ifråga sättande. Men en debattartikel kan lika gärna ha ett positivt anslag och syfta till att lyfta fram tips och idéer till förbättring. Denna månad är debattsidorna fullmatade och det torde finnas något för alla smaker. Om du ändå inte hittar något som talar till dig då är det kanske dags att skriva själv? Välkommen! Konkurrera med värde i stället för pris det är inte priset som får en kund att säga upp avtalet. Det skriver revisor Mats Olsson som vill inspirera branschen att ta bättre hand om sina kunder och ta betalt för upplevd nytta i stället för antal timmar. Priset är det du betalar. Värdet är det du får. Warren Buffet, känd amerikansk affärsman, skrev detta i årsredovisningen för sitt investmentbolag Berkshire Hathaway Inc De senaste åren har vi inom konsultbranschen i Sverige mer och mer kommit att diskutera hur vi ska ta betalt för våra tjänster. Röster höjs för att vi ska lämna traditionell timdebitering och i stället ta betalt för värdet av det vi gör. För inte har ni väl någonsin råkat ut för att ni får en kund som kommer till er och vill köpa fyra timmar bokföringsarbete? Eller sex timmar bokslut? Nej, kunderna vill i regel ha en tjänst utförd, de vill ha sin bokföring fixad, få ordnat ett bokslut och så vidare. De vet sällan vad som krävs för att utföra tjänsten men vet i regel vad de är beredda att betala för den. Till skillnad från dem som köper varor kan våra kunder inte prova, smaka, lukta eller testa det de ska köpa. Lägg sedan till förhållandet att kunderna i regel inte förrän efter att tjänsten levererats får reda på vad den kostar och ni förstår att vi kan ha ett problem! Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på balansdebatt@far.se inom den del av IFAC jag verkar, IFAC SMPC (Small and Medium Sized Practices Committee), har vi sedan en tid samverkat med Ron Baker, som är lite av guru när det handlar om value pricing (ta betalt för värde). Vi har bland annat låtit intervjua honom och kommer under våren och framåt publicera ett antal artiklar som han skrivit för oss. Ni kommer att kunna läsa dem på vår nya hemsida, IFAC:s Global Knowledge Gateway ( Denna debattartikel har hämtat inspiration från den första av Ron Bakers kommande artiklar och kan ses som en aptitretare som förhoppningsvis kan bidra till att få igång en diskussion i Sverige, även om vi i flera avseenden inte är jämförbara med USA, där Ron Baker verkar. Handen på hjärtat, hur många av er tar rätt betalt för exempelvis en bolagsdeklaration? Jag vet att det (tyvärr) finns kollegor som mer eller mindre låter denna tjänst ingå i paketet trots att det kanske är en av de mer riskabla tjänsterna vi tillhandahåller. Vad tror ni inte det kan vara värt för en kund att få en professionell redovisare eller revisor att upprätta bolagsdeklarationen? Jag skulle tro att ett mindre bolag som kanske inte värdesätter en revision till mer än kanske kronor lätt betalar kronor för att känna sig trygga med att deras bolagsdeklaration tas om hand. Men hur tar vi betalt? det vanligaste skälet till att kunder lämnar en byrå anges i regel vara priset men jag tror snarare att detta normalt är ett svepskäl för att kunden inte känt sig sedd, inte känt sig rätt behandlad och så vidare. Om vi gör ett bra jobb för våra kunder, är genuint intresserade av dem samt får dem att känna av vårt intresse, då tror jag inte priset har någon större betydelse. Om vi sedan i större utsträckning än i dag kan ha fasta överenskomna eller i vart fall indikativa priser, ja då skulle vi troligen slippa mycket av den gråt och tandagnisslan som uppstår när kunden 32 33

18 Debatt Debatt efter att ha fått tjänsten fakturerad känner sig negativt överraskad. I den bästa av världar finns inga sådana negativa överraskningar! Det finns undersökningar (bland annat en av Aquila/Koltin, refererad i Ron Baker m fl The firm of the future ) som visar att kunder har en rad skäl att lämna en byrå eller att gå till en annan byrå, men att just priset inte är ett av de skälen. Om Karl Marx teorier om värdet av arbete skulle fått gälla, ja då skulle lite grus kosta lika mycket som en diamant, givet att det tog lika många timmar att gräva fram det aktuella gruset respektive diamanten. Nu är det ju inte så! Men har vi i vår bransch förstått detta fullt ut? Och de kunder vi har som vill ha timspecificerade fakturor, har de förstått? En månads bokföring eller en revision blir ju inte mer värd bara för att den tog X eller Y timmar, eller beroende på att timpriset är X eller Y kronor, eller hur? värdet på vårt arbete ligger precis som skönhet i betraktarens ögon. Så länge vi inte värdesätter vårt eget arbete utan låter timdebiteringen styra kommer det antal timmar vi har till vårt förfogande (vår debiterbara tid) att utgöra ett tak för vad vår verksamhet kan tjäna. När det gäller en byrås interna styrning och kontroll är det givetvis angeläget att veta hur resurserna förbrukas, en god tidredovisning är i sig viktig. Men är det sunt att det är denna tidredovisning som styr så mycket av vår externa fakturering? Kunden bryr sig inte ett smack om hur länge vi satt och klurade innan vi löste Är det sunt att det är denna tidredovisning som styr så mycket av vår externa fakturering? en skattefråga för dem, om det tog 3 eller 6 timmar. Men de betalar kanske gärna kronor för att få problemet löst. Låt oss se på vad vi (med beaktande av oberoenderegler) kan åstadkomma när det gäller att titta på värdet av det vi gör, resultatet av det vi åstadkommer, i stället för att se på resursförbrukningen, antal timmar och så vidare. Se mer till output och inte input. När jag för egen del lämnade Skatte verket en gång i tiden så var det inte för att bli den revisor i Sverige som hade flest debit erbara timmar och eller högst timpeng. Nej, det var för att försöka hjälpa företag att göra rätt, att hjälpa dem utvecklas med mera och visst borde det vara trevligare för båda parter att i den utsträckning vi kan, ta betalt för värdet av det vi gör i stället för antal timmar vi lägger ner!? Mats Olsson är revisor på Adrian & Partners AB i Göteborg och ledamot i IFAC:s SMP-kommitté. Mats Brockert: Alternativregeln i K2 Har FAR övergivit småföret agarna? varför tar far strid mot småföretagarkollektivet med krav på mer komplicerade regler? Egenföretagare Mats Brockert ifrågasätter FAR:s motivering till att ta bort alternativregeln i K2 för pågående arbeten. Jag är en av många som helt i onödan skulle drabbas av ökad administrativ börda om FAR:s begäran fick genomslag. Varför tar FAR strid mot oss småföretagare och på vilka grunder? Frågan är ställd mot bakgrund av att FAR åter igen har begärt att BFN ska utmönstra alternativregeln i K2 för pågående arbeten. Trots att det skulle innebära en väsentligt ökad administrativ börda menar man att frågan till och med är så viktig att den bör prioriteras. Den som på detta sätt lobbar för mer komplicerade regler bör rimligen kunna framföra juridiskt oantastliga argument. Skrivelsen innehåller dock rena spekulationer. Vissa argument framstår ur ett juridiskt perspektiv som högst tvivelaktiga och andra är utan tvekan felaktiga. far grundar sin bedömning på en princip man benämner Principen om skatte regels företräde. En princip som skulle innebära att en skatteregel har företräde framför en redo- visningsregel. Att skatteregler kan påverka vad som är god redovisningssed är välkänt och odiskutabelt. Däremot får det betecknas som uppseendeväckande att det skulle finnas en princip som innebär att en beskattningsregel ges tolkningsföreträde framför redovisningslagstiftningen. Margit Knutson har i argumenterat mot den tolkning av gällande rätt som FAR framför. FAR konstaterar dock att Margit Knutsson verkar inte beakta principen om skatteregels företräde. Margit Knutsson är justitieråd och en mycket välrenommerad jurist. Hon har dessutom stor erfarenhet av just redovisningsfrågor, bland annat genom deltagande i ett flertal statliga utredningar inom redovisningsområdet. Frågan är om inte FAR har blandat ihop korten och gjort väldigt vidlyftiga tolkningar FAR finner stöd för denna även för mig helt okända princip i en enstaka mening i förarbetena till 1975 års bokföringslag. Ett annat exempel är att för vissa branscher särskilda värderingsregler kan vara befogade utifrån skattemässiga synpunkter. Läses meningen lösryckt ur sitt sammanhang och utan närmare analys kan man möjligen förledas att tro att skattelagstiftningens värderingsregler har tolkningsföreträde framför redovisningslagstiftningen. Läses meningen däremot i sitt sammanhang framgår det att syftet med den aktuella meningen är att lämna exempel på när det uppkommer en lagkollision mellan bokföringslagen och andra lagar som innehåller bestämmelser hur bokföringsskyldigheten ska fullgöras. Det som diskuteras i den aktuella meningen är en lagkollision mellan inventeringslagens och bokföringslagens bokföringsregler. Den uttrycker alltså inte att en skatteregel har företräde. I stället fastställs det att en bokföringsregel i en annan lagstiftning än bokföringslagen, till exempel skattelagstiftningen eller aktiebolagslagen, har företräde (så kallad lex specialis). Att det är på detta sätt framstår särskilt tydligt om man läser utredningens förslag till utformning av den bestämmelse som diskuteras i den aktuella meningen: Bestämmelserna i denna lag äger ej tilllämpning i den mån särskilda bestämmelser angående bokföringsskyldighetens fullgörande gäller enligt annan lag (min kursivering) eller författning. FAR:s argumentation avseende principen om skatteregelns företräde bygger därför på felaktiga grunder och ger inte heller något stöd för att denna princip faktiskt skulle existera. spekulativt drar far slutsatsen att orsaken till att den aktuella lex specialisregeln utmönstrades i 1999 års bokföringslag kan ha varit att ÅRL implicit anger att Principen om skatteregels företräde gäller. När 1975 års bokföringslag antogs fanns det som tidigare nämnts andra lagar än bokföringslagen som reglerade bokföringsskyldighetens fullgörande. Bokföringsregler fanns bland annat i skattelagstiftningen, aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Mot denna bakgrund fanns det också ett behov av en lex specialisregel. Den innebar till exempel att aktiebolagens redovisningsregler i kap. 11 hade företräde framför bokföringslagens regler. När 1999 års bokföringslag antogs hade det genomförts en hel del viktiga lagändringar i redovisningslagstiftningen. Bland annat hade en allmän årsredovisningslag införts och de särskilda redovisningsreglerna i aktiebolagslagen hade avskaffats. Vidare hade samtliga bokföringsregler i skattelagstiftningen utmönstrats. Utvecklingen inom redovisningsområden hade helt enkelt medfört att det inte längre fanns något behov av denna lex specialisregel. förutom att spekulera ger FAR också en märklig bild av hur de ser på lagstiftningsarbetet. Mig veterligen har det aldrig inträffat att lagstiftaren utan närmare kommentar har utmönstrat en regel som fortsättningsvis är tänkt att tillämpas implicit. Särskilt inte en regel som givetvis skulle få stor påverkan på redovisningen i många situationer. Utöver en okänd princip framför FAR att revisorn kan bli skadeståndsskyldig, att det uppkommer problem med fritt eget kapital som inte är beskattat samt att det finns fler än en lagstiftare. Argumenten är obegripliga och ger sken av någon som är beredd att göra allt för att försvara sina krav. För hade FAR faktiskt prioriterat en lösning före konfrontation så hade det givetvis varit naturligt Mats Brockert är egenföretagare som arbetar med utbildning och information inom redovisning och beskattning. (och enkelt) att lyfta in frågan i den statliga utredning som just nu ser över årsredovisningslagen utifrån nya EU-direktiv. Mot bakgrund av att FAR genom sin begäran nu framstår som fientligt inställd mot småföretagarkollektivet är det helt omöjligt för mig att finna något rimligt svar på FAR:s agerande. Frågan är därför om FAR inte längre har något intresse av de mindre företagen. Något som skulle vara oerhört tråkigt med tanke på att den kompetens som finns inom organisationen självklart även behövs för dessa företag

19 Debatt Lagerbolag Köp ett lagerbolag av oss idag. Under dagen kan du lämna ett startklart aktiebolag till din kund. Köp ett lagerbolag av oss så slipper du och din upp dragsgivare väntetiden hos Bolagsverket. Våra lagerbolag ligger färdiga för start. Varför ska du köpa just av oss? Här får du tre skäl: Firmabesked direkt! Vi bedömer firman utifrån vår erfarenhet. Vi känner Bolagsverket Du får ny firma utan onödig fördröjning tack vare bra förhandsbedömningar och egen praxisbank. Alla våra medarbetare har PRV-bakgrund (nu Bolagsverket). Vi säljer inte till vem som helst Vi vill endast sälja till seriösa förvärvare. Våra lagerbolag kan därför bara köpas av advokatbyråer, revisionsbyråer samt på rekommendationer. Ring oss redan idag BOLAGSRÄTT SUNDSVALL AB Box 270 Tullgatan Sundsvall Tfn Hemsida Nils Liliedahl: Integrerad rapportering Fel att formalisera de mjuka frågorna integrerad rapportering är ett onödigt omständligt ramverk för någonting som redan förekommer. Det skriver Nils Liliedahl, Sveriges Finansanalytikers Förening, i en kritisk kommentar till det nya redovisningsramverket. Att ytterligare formalisera den mjuka informationen är heller inte önskvärt, menar han. Under hösten 2013 presenterades arbetet kring integrerad rapportering vilket också utgjorde en introduktion till ämnet i nr 1/2014. En tes som lades fram var att integrerad rapportering skulle innebära lite av en revolution inom den finansiella rapporteringen. Efter att ha läst igenom ramverket för integrerad rapportering är det dock svårt att förstå vad som skiljer innehållet i den integrerade rapporteringen från den vanliga frivilliga information som lämnas i ett svenskt storbolags årsredovisning? Det kan givetvis handla om interna processer och framtagandet av informationen som skett integrerat men det är inget som en läsare av en årsredovisning kan bedöma utifrån. Ett som är säkert är dock att ramverket är oerhört omständligt formulerat. Initiativet i sig är dock ett lovvärt försök att strukturera upp de faktorer utanför den vanliga redovisningen som kan påverka bolaget och dess omgivning. Huvudpunkterna i ramverket är det således inget fel på, men det farliga med ett pompöst ramverk som detta är att det kan komma att användas av myndigheter och formaliseras till lagar och standarder. I samma stund som det blir obligatorisk information kommer värdet av detsamma att minska drastiskt. en årsredovisnings mest intressanta information finns alltid i den normalt oreviderade så kallade framvagnen, eftersom all finansiell information redan är offentliggjord i bokslutskommunikén. Det är just på grund av att den är frivillig som den är användbar för läsarna. Blir den obligatorisk och reviderad kommer bolagen informera på samma sätt som de i dag gör i förvaltningsberättelsen det vill säga formaliserat och standardiserat i syfte att säkerställa att man inte gör något fel i förhållande till ett regelverk. Man informerar inte för att man vill utan för man måste. Ett tydligt exempel på detta är den viktiga informationen gällande risk som lämnas i vanliga svenska årsredovisningar. Förvaltningsberättelsens riskavsnitt är ofta utformad som en friskrivning medan framvagnens riskavsnitt kan ta ut svängarna och ge verkligt intressant framåtblickande information. mot denna bakgrund är det extra viktigt att låta bolagen själva utforma sin beskrivning kring dessa mjuka frågor medan däremot den vanliga finansiella redovisningen är väl lämpad att lagstifta kring och göra obligatorisk. En anledning till detta är att det inte går att skapa någon vettig form av jämförbarhet mellan bolag i dessa frågor. Området är så brett att det knappast går att få ner i en enhetlig kostym det måste få utvecklas utan inverkan av lagar och regler. Det är då det ger störst nytta. Sen är det givetvis utmärkt om det finns enkla och klara riktlinjer eller tips eller råd från användarkollektivet om vilken frivillig information som användare efterfrågar. Det kan gälla vision, strategi, mål, affärsmodell, risk och hållbarhetsinformation såsom miljö, korruption, personal, etik och styrning. Som riktlinjer för bra information är grunderna i ramverket för integrerad rapportering användbara men det finns betydligt enklare och mer handfasta förslag i till exempel Finansanalytikernas rekommendationer eller i de årliga broschyrerna rörande Bästa redovisning vars nästa upplaga offentliggörs under Finforum 26 november 2014 på IVA. Användare av finansiell information vill ha snabb kvartalsvis historisk reglerad information och en årlig uppdatering av alla de ovan nämnda mjuka framåtblickande frågorna i årsredovisningen. Men den senare måste få lämnas på frivillig basis, annars riskerar den att bli värdelös. Nils Liliedahl är general sekreterare i Sveriges finansanalytikers förening (SFF). Debatt Debattpanelen Ossian Ekdahl, Chef för kommunikation och ägarstyrning på Första AP-fonden Det är viktigt att komma ihåg att revisorerna arbetar på aktieägarnas uppdrag. På de flesta stämmor får vi ägare en genomgång av hur revisionen gått till vilket alltid är intressant. Just i år har jag dock inte sett någon speciell trend i talen. Utvecklingen har de senaste åren gått mot en ökad information från revisorerna. Jag hoppas verkligen att den utvecklingen fortsätter. Det finns ett stort gap mellan allmänhetens och aktieägarnas förväntningar och den syn revisorerna har. Det krävs dels en allmän debatt dels en ytterligare insats på bolagsstämmorna för att förändra det. Varför inte välja ut några bolag som sköter sig bra och på dessa stämmor förklara ännu mer ingående hur en revision går till och hur revisorerna agerar tillsammans med ledning och revisionsutskott? Ja, antingen bakom tystnadsplikten eller bakom att god revisionssed inte kräver att man undersökt djupare än man gjort. De flesta har ingen aning om vad som är styrelsens respektive revisorns ansvar. I den allmänna debatten är det viktigt att branschen förklarar tydligt vad en revisor kan säga så att förväntningsgapet minskar. Ett sådant informationsarbete måste pågå ständigt inte bara när branschen är ifrågasatt. tycker till om revisorns tal på stämman Åsa Wesshagen, ansvarig för bolagsfrågor och analytiker på Aktiespararna VAD UTMÄRKER REVISORNS TAL PÅ BOLAGSSTÄMMAN 2014? Revisorerna arbetar på aktieägarnas uppdrag. Revisorn har en mer aktieägarvänlig ansats och är mån om att talet till stämman inte ska vara slätstruket. Områden som årets revision särskilt berört beskrivs kort och frågor besvaras, oftast genom att stämmoordföranden bjuder in till frågestund efter revisorns anförande. Det är i dag viktigt för revisorn att inge förtroende, viktigare än det var innan den stora debatten om revisorerna drog igång. SÄGER REVISORERNA TILLRÄCKLIGT ELLER KAN DE SÄGA MER? Revisionsberättelserna har inte blivit fylligare och mer nyanserade. Den skriftliga återrapporteringen är fortsatt standardiserad och kortfattad. Det krävs ett väl fungerande och nyanserat återrapporteringssystem för att aktieägarna ska kunna lita på de ekonomiska rapporterna och på att förvaltningen skötts på ett riktigt sätt. Det är också viktigt att riskerna lyfts fram i högre utsträckning än i dag. FINNS DET EN RISK ATT REVISORERNA GÖMMER SIG BAKOM TYSTNADSPLIKTEN? Tystnadsplikten kan helt klart vara ett hinder för en nödvändig transparens. När riskerna och tveksamheterna ökar i ett bolag, finns risken att revisorn sluter sig fastän det borde vara tvärtom. Tystnadsplikten finns för att skydda bolaget, men ibland kan effekten bli den motsatta. Olika intressentgrupper behöver få en signal om att allt inte står rätt till i bolaget. Och vem ska larma om revisorn tiger? tidningenbalans.se Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: balansdebatt@far.se George Pettersson, revisor och vd på KPMG Jag tror egentligen inte att det är något särskilt som utmärker sig under 2014, utan trenden med mer utförlig redogörelse av revisionen fortsätter. Det handlar då om redogörelse för uppdraget, hur oberoendet säkerställs, fokusområden i revisionen och om det finns särskilt komplicerade frågeställningar. Det är nog väldigt individuellt från revisor till revisor hur omfattande redogörelsen över revisionen är på årsstämmorna. Det är viktigt att redogörelsen är relevant och ger aktieägarna trygghet inför beslutspunkterna om fastställande av resultat- och balansräkningar, vinstdispositionen och ansvarsfrihetsfrågan. Rapporteringen är kortfattad. Min egen uppfattning är att vi som kår ofta är väldigt försiktiga och att tystnadsplikten sitter djupt rotad i vår DNA. Det finns väldigt få frågor där ett svar från oss skulle kunna innebära en överträdelse av tystnadsplikten. Tystnadsplikten kan vara ett hinder

20 i livet Aktuellt After work Per Rydberg är revisor och whiskyambassadör för whiskydestilleriet i Box utanför Kramfors. After work i livet foto: peter söderlind en av tio kvinnor inom finansbranschen har en lön som är över kronor i månaden tre år efter examen. Motsvarande siffra för män är en av fyra, enligt en artikel i Dagens Industri i början av april. foto: dreamstime illustration: shutterstock MER JOBB MEN MINDRE BETALT starka sociala normer som betonar vikten av att vara på plats är den främsta anledningen till att vi beger oss till jobbet varje dag, trots att ny teknik möjliggör distansarbete. Samtidigt gör den nya tekniken att vi förväntas vara tillgängliga även efter arbetstid vilket skapar en gränslös arbetsvardag, det visar en avhandling i kulturgeografi från Stockholms universitet. Resultatet är att vi arbetar mer än tidigare, men utan att få mer betalt. 20 % trots den ökande medellivslängden väljer många pensionärer att ta ut sin tjänstepension i förtid. Var femte pensionär, 20 procent, tar ut tjänstepensionen på högst tio år. Det visar nya beräkningar från tjänstepensionsföretaget Collectum. För att få upp lönen så mycket som möjligt vid en löneförhandling är det viktigt att komma förberedd. Fundera igenom vad du värdesätter, utöver själva lönen. Vägen till högre lön dags att löneförhandla? Har du koll på vad som är rätt nivå på lönen? Eller vilka andra förmåner du kan förhandla om? De flesta drömmer väl om högre lön, men att få fler sedlar i lönekuvertet är inte alltid det enklaste. Ett sätt att få upp sin lön är att byta jobb, men om inte det är möjligt återstår löneförhandling. Experterna är eniga om att en bra utgångspunkt är att vara ordentligt förberedd. Ta reda på vad som är en rimlig lönenivå och hur löneökningen sett ut i andra jämförbara branscher. Fackförbundet Civilekonomerna har en hel del tips på sin hemsida. Bland annat konstateras att lönen är mer än bara månadslönen. det är när du börjar på ett nytt jobb du har som allra störst chans att påverka din lön och Civilekonomerna rekommenderar att aldrig ange ett löneanspråk i sin ansökan. Utgå i stället från att arbetsgivaren anställer dig utifrån din kompetens och inte vilken lön du begär. Kom också ihåg att om du kommer in på en för låg ingångslön från början är det svårt att ta igen det senare. ttterligare ett tips inför löneförhandlingen är att fundera på om det finns andra förmåner du värdesätter, exempelvis flexibla arbetstider, semester eller pensionsavsättningar. Civilekonomerna tipsar också om att rätten till övertidsersättning kan avtalas bort, men att det inte är säkert att det lönar sig. Enligt dem är en enkel tumregel att en övertidstimme per månad motsvarar en procent i löneökning. Gör därför en noggrann beräkning innan du avtalar bort din övertidsersättning. appar som tar dig frammåt i karriären: Evernote Ta anteckningar från möten, föreläsningar eller projekt och kom sedan åt dem var du än befinner dig. Linkedin Ta med dig ditt nätverk överallt och använd det för att marknadsföra dig själv i rekryteringssyfte. charlotta marténg Twitter Hashtaggen #nyttjobb fungerar som en tweetande arbetsförmedling. Gyllene dryck fångar Per Rydbergs intresse den extrema rökigheten har Per Rydberg vuxit ifrån. Just nu kommer favoriterna från Isle of Jura, Benromach, Edradour med fler. Och från Box förstås. Vad det handlar om? Whisky så klart. Per Rydberg titulerar sig inte bara revisor utan även whiskyambassadör. Varför whisky? Från början fascinerades jag över att man kunde avnjuta drycken på så många olika sätt. Det är verkligen ett brett spektrum av smaker och dofter. Sedan flera år tillbaka kan du titulera dig whiskyambassadör. Hur kommer det sig? Redan 2005 ringde Mats de Vahl, en kille hemma i byn, upp mig eftersom han hört att jag var intresserad av whisky. Han undrade om jag var ville starta ett whiskydestilleri utanför Kramfors tillsammans med honom och hans bror. Och du svarade? Klart jag vill vara med! Så Mats överta- lade en handfull lokalt rotade whiskyvänner. Till slut blev vi sex personer, med olika bakgrund och kompetens, som satte igång en liten projektgrupp. Hur gick ni till väga? Först tog vi hjälp av John Mc Dougal från Skottland, konsult i att starta destillerier, och Anders Jonasson firma Dryckeskunskap. John tittade på den fastighet vi tänkt använda och konstaterade att det var en perfekt lokal. Där och då började resan och vi insåg tidigt att det krävdes en förskräcklig massa pengar hade Box en balansomslutning på 61 miljoner kronor. Så ni började med att samla in pengar? Ja, vi förstod att vi sex inte hade de ekonomiska musklerna utan vi var tvungna att hitta FAKTA: Per Rydberg ålder: 60 bor: Byn Nyhamn i Kramfors kommun familj: Gift, tre utflugna barn yrke: Godkänd revisor på Block revisionsbyrå AB i Kramfors intressen (utöver whisky): Motorcykeln Harley-Davidson andra. I dag är det tre huvudägare och totalt över aktieägare till Box. Vi sökte bland annat investeringsstöd från Tillväxtverket och fick det. Varför namnet Box? Postadressen på orten är Box och i lokalerna där whiskyn i dag tillverkas låg tidigare Box kraftverk, en del av ortens historia. Därav namnet. Hur mycket whisky har ni tillverkat hittills? Vi tog höjd för att göra en bra produkt och tillverkar ungefär liter per år. Det är tre år sedan produktionen kom igång så nu har vi runt liter på lager, men det är först nu till sommaren vi har en färdig produkt. Då blir steget att sälja in den på Systembolaget. charlotta marténg 38 39