Rapport SGC 001 SYSTEMOPTIMERING VAD AVSER LEDNINGSTRYCK. Stefan Gruden, TUMAB. Aprill991 SGC

Transkript

1 i Rapport SGC 001 SYSTEMOPTIMERING VAD AVSER LEDNINGSTRYCK Stefan Gruden, TUMAB Apri991 SGC

2 Rapport SGC 001 SYSTEMOPTIMERING VAD AVSER LEDNINGSTRYCK Stefan Gruden, TUMAB Apri1991

3 I N NEHÄLL. SAMMANFATTNING 2 o INLEDNING 3 o REGLER OCH FÖRESKRIFTER 4 o SYSTEMUTFORMNING 5 o ANLÄGGNINGSKOSTNADER 6 o FRAMTIDA NÄTFÖRÄNDRINGAR 7 o DRIFT OCH UNDERHÄLL 8 o REFERENSER 9 o BILAGOR

4 . SAMMANFATTNING Det har sedan naturgasintroduktionen började paneras i Sverige i början av BO-taet gjorts ett ferta undersökningar och beräkningar av edningskostnader för oika system och systemtryck. Någon systemteknisk studie av edningskostnaderna har inte gjorts annat än för framtagning av vissa faktauppgifter. I föreiggande studie har system jämförts på föjande sätt: 4 bar-system har jämförts med 0,1 bar-system och 16 barsystem med 4 bar-system. Anedningen härti är att det inte är meningsfyt att direkt jämföra ett 16 bar-system med ett 0,1 bar-system. Generet kan man konstatera, och detta gäer oavsett trycknivå, att ju högre systemtrycket är desto mer eastiskt är systemet. Det vi säga att skinaden mean ägsta och högsta effektuttag i systemet bir större. Tryckfaet i ett system står i direkt reation ti effektuttaget. Det innebär ex.vis att ett 4 bar-system kan beastas med ett högre effekuttag än ett 0,1 bar-system utan att nätstrukturen eer edningsdimensioner behöver ändras. skinaden mean högsta och ägsta drifttryck är större i ett 4 bar-system i systemets periferi. Som sutsats kan konstateras att något ekonomiskt motiv inte föreigger för att väja ett 4 bar-system framför ett 0,1 bar-system eer vice versa. Däremot kan det med hänsyn ti strukturen på bebyggese och abonnentsammansättning finnas motiv att väja det ena eer det andra systemet. Vid en mycket tät bostadsbebyggese eer i ett tätt stadsområde kan det finnas skä att väja ett 100 robar-system framför ett 4 bar-system. Detta med tanke på det större utrymme som krävs för abonnentskåpet i ett 4 bar-system. Möjigen kan det också föreigga säkerhetsskä för att väja ett 100 mbar-system. 16 bar-system är som distributionssystem inte jämförbara med system som har ett högsta drifttryck på 4 bar utan ska betraktas mer som ett system för transitering av gas. För att det ur kostnadssynpunkt ska vara aktuet att bygga ett 16 bar-system istäet för ett 4 bar-system bör föjande kriterier vara uppfyda: effektuttag minst 75 MW och avståndet mean M/R station och förbrukningsstäet minst 5 km. Litteratur- och artikesökning i ämnet har givit vid handen att det i Sverige inte pubicerats några speciea rapporter utöver de interna rapporter som framtagits av gasdistributörer. Tiden har inte medgett någon sökning av utändska artikar som behandar detta ämne.

5 2 2. INLEDNING TUMAB har på uppdrag av Svenskt Gastekniskt Center utfört studier av systemoptimering med avseende på edningstryck i distributionsnät för naturgas. I studien utreds de oika kriterier som styr vaet av trycknivåer i distributionssystem för naturgas. De nivåer på distributionstryck som gäer är 0,1 bar, 4 bar och 16 bar. Aktuea drifttryck vid dessa nivåer är föjande:. 100 mbar- eer 0,1 bar-system arbetar normat inom tryckområdet mbar bar-system arbetar normat inom - 4 bar bar-system arbetar normat inom 7-16 bar. Trycknivåerna har jämförts två och två. såedes har 0,1 barsystem jämförts med 4 bar-system och 4 bar-system med 16 barsystem. Anedningen härti är att det säan eer adrig är aktuet att överväga om ett distributionssystem ska ha trycknivån 0,1- eer 16 bar. En förutsättning för studien är att aa markföragda edningar i 4- och 0,1 bar-system utföres i poyetenmateria. studien omfattar markföragda gasnät och sådana ovanmark föragda anäggningar som tihör gasdistributören, ex vis regeranäggningar 16/4 bar och 4/0,1 bar, abonnentskåp samt skytar.

6 3 3. REGLER OCH FÖRESKRIFTER Hantering av naturgas regeras genom "Lag om brandfariga och exposiva varor", SFS 1988:868 samt "Förordningen om brandfariga och exposiva varor", SFS 1988:1145. Som samande regeverk för systern med tryck s 4 bar finns Naturgasmanuaen viken kornmer att ersättas av NGDN 90 (Naturgadistributionsnorrner). För systern över 4 bar finns NGSN 87 (Naturgassysternnorrner). 4/0. bar system För aa systerntryck upp ti 4 bar gäer samrna reger. Det innebär att om man väjer ex vis 100 mbar är kraven på distributionsnät och ovanmarksanäggningar desamma som för ett nät med 4 bar drifttryck. Med krav avses här krav på utförande av nätet, kompetenskrav på utförandepersona samt drift- och underhåskrav. Först vid ansutningen av nätet mot en abonnent skijer sig kraven åt. I 100 mbar-systern krävs ingen specie tryckregering vid servisingången ti fastigheten eftersom det är tiåtet att distribuera naturgas inomhus vid ett tryck på maximat 100 mbar. Den nya normen, NGDN 90, ger en de möjigheter att förenka systemets tekniska utformning jämfört med Naturgasmanuaens krav med bibehåande av en hög säkerhetsnivå. Som exempe kan nämnas en förenkad typ av regerstation för 4 ti 0,1 bar vid ett effektuttag på max 400 kw. Iden med NGDN 90 är att den som norm inte ska vara utveckingshämmande. 16 bar system För naturgassystem med ett drifttryck >4 bar finns som nämnts ett samande regeverk, NGSN 87 (Naturgassystemnormen). Detta verk anvisar tekniska ösningar vika är godtagbara för att uppnå den säkerhetsnivå som avses i föreskriften, SFS1988:1145, för system med tryck över 4 bar. Några speciea normer för naturgassystem med ett specifikt drifttryck på t ex 16 bar finns inte. Dock anges i NGSN och i föreskriften vissa punkter som gäer 16 bar-system. Dessa punkter anger en något indrigare syn vad beträffar tekniska ösningar jämfört med system med ännu högre drifttryck.

7 4 Föjande punkter gäer för 16 bar-system:. Fritt utrymme kring gasedning väjs enigt Naturgasmanuaen. 2. Linjeventistation, rensdonstation, mätstation eer mät----och regerstation kan vara föragd med ett kortare avstånd ti omkringiggande byggnader och anäggningar än stationer med högre drifttryck. Föräggningen ska ske i samråd med SÄI (Sprängämnesinspektionen). 3. Ovanjordsinstaationer, t ex regerstationer, i åsbar byggnad behöver inte inhägnas. 4. För gasedning i tätort kan SÄI medge annan utmärkning av edningssträckningen än vad som normat krävs. Ovannämnda punkter innebär att 16 bar-system kan föräggas mer tätbebyggda områden än system med högre tryck. Möjigheten att förägga ett 16 barsnät kan i många fa direkt jämföras med att förägga ett 4 barsnät. Det bör även påpekas att natugassystem med drifttryck över 4 bar är föremå för återkommande besiktning av SA (Statens Anäggningsprovning).

8 5 4. SYSTEMUTFORMNING När det gäer den tekniska utformningen av system med oika trycknivåer finns det en markant skinad mean system med drifttryck över och under 4 bar. Den huvudsakiga skinaden igger i att man kan använda -(poyeten-) materia i markföragda edningar vid drifttryck upp ti 4 bar. I system med drifttryck däröver är endast ståmateria tiåtet. 4/0.1 bar-system Det finns ingen skinad i den tekniska utformningen av ett 4 bar- eer ett 0,1 bar-system så änge man ser ti den markföragda deen. Ex vis är pacering av ventier i nätet den samma. Möjigen kan edningsdimensionerna bi något mindre i 4 bar-system jämfört med 0,1 bar-system. För instaationer ovan mark finns däremot en markant skinad. 0,1 bar-system är vanigtvis områdesbegränsade viket innebär att ett begränsat anta abonnenter är ansutna ti en regerstation. Detta gör att en regerstation 4- ti 0,1 bar, för att sänka gastrycket, måste instaeras i varje område. Servisansutningarna ovanmark bir föjaktigen enkare eftersom det är tiåtet att distribuera gas inomhus med högst 0,1 bar. Utformningen av regerstationer finns exempifierad i Naturgasmanuaen. En nyhet i sammanhanget är att i den nya normen, NGDN 90, ges exempe på en enkare regerstation för 4- ti 0,1 bar och med ett maximat ett effektuttag på max 400 kw. I ett 4 bar-system är gasregerutrustningen pacerad omedebart i ansutning ti husväggen hos varje kund. Exempe på jämförese mean 4- och 0,1 bar-system finns i biagorna och 2. I exempet i biaga 2 används en enkare och biigare variant av regerstation än i exempet i biaga. Någon anedning att bygga ett 4 bar-system framför ett 0,1 bar-system av ekonomiska skä föreigger inte viket redovisas i kap 5. Däremot kan det av säkerhetsskä eer av utrymmesskä, med tanke på tätheten i bebyggesen, vara ämpigt att bygga ett 0,1 bar-system.

9 6 16/4 bar-system System med drifttryck över 4 bar skijer sig väsentigt från system upp ti 4 bar. Över 4 bar är det endast tiåtet att bygga edningar i ståmateria. För skydd av markföragda ståedningar mot korrosion krävs ett ganska omfattande korrosionsskydd. I amänhet utföres korrosionsskyddet som katodiskt skydd med s k påtryckt spänning på edningen. Vidare behövs en mer omfattande regerutrustning för trycksänkning från 16 bar. Övervakningsutrustningen är mer kvaificerad och mer omfattande jämfört med system med ägre drifttryck, framförat vad avser regeranäggningar och korrosionsskydd. Den markföragda deen av systemet kräver för övrigt inte någon annan utrustning än vad som nämnts ovan. Dock rör det sig här om ett högre drifttryck och därmed högre krav på de komponenter som ingår i tryckbärande dear. Vid nyanäggning av ett distributionssystem dimensioneras det för en befintig marknad samt en viss framtida utbyggnad. Man kan konstatera att easticiteten är högre i ett 4 bar-system än i ett 0,1 bar-system då skinaden mean högsta och ägsta drifttryck är större i 4 bar-systemet och tryckdifferensen står i direkt reation ti effektuttaget. Detsamma gäer sjävfaet för 16 bar-system kontra 4 bar-system också. Det innebär att ett system med högt ingångstryck karar ett ökat effektuttag bättre än ett med ågt ingångstryck.

10 7 5. ANLÄGGNINGSKOSTNADER Anäggningskostnader för gassystem omsuter en mängd oika aktiviteter och detajer. T ex kostnader för panering, projektering, materieanskaffning och utförande fram ti en driftfärdig anäggning. I biagorna 3 och 4 finns prisistor fdr anäggande av gasdistributionsnät. Dessa har framtagits genom information som erhåits från oika distributörer och everantörer. 4/0.1 bar system I biagorna och 2 redovisas jämförese vad avser kostnader för att bygga ett 4- och ett 0,1 bar-system i två oika områden. Skinaden i anäggningskostnad för ett 4- och ett 0,1 bar-system är i det närmaste obefintig viket visas i ovannämnda biagor Det gäer både om man räknar på systemet totat eer om man räknar på den markföragda deen och ovanmarkdeen var för sig. Om man ser ti ovanmarkdeen visar det sig att kostnaden för servisskåpen i ett 4 bar-system bir ungefär densamma som en centra reguator i ett 100 mbar-system. Ser man ti den markföragda deen kan viss uppdimensionering av röredningarna vara nödvändiga i ett 100 mbar-system för att håa uppe trycket i periferin av nätet. Det optimaa antaet abonnenter ansutna ti en regerstation i ett 100 mbar-system är ungefär 200 st. Skäen ti detta är des att vid större anta abonnenter krävs större rördimensioner för att håa trycket i systemets ytterändar och des everanssäkerhetsskä. En redovisning av specifika anäggningskostnader (kr/m) finns i biaga 3. Oavsett storek på distributionsystem kommer den ekonomiska jämföresen mean 4- och 0,1 bar-system att se ika ut. Det finns atså ingen gräns när investeringskostnaden är ägre i det ena resp det andra systemet. 16/4 bar system En intressant frågestäning är när det från ekonomisk synpunkt är fördeaktigare att bygga en 16 barsedning än en 4 bars dito. Nedan finns två beräkningsexempe som visar var den optimaa nivån igger för att bygga ett 16 barsystem eer ett 4 bar-system. I biaga 5 finns redovisat tryckfasberäkningar som visar de maximaa gasföden för oika dimensioner. Ur denna kan då också utäsas vika effektuttag de oika dimensionerna karar vid oika drifttryck. Specifika anäggningskostnader finns redovisade i biaga 4.

11 8 Att sträckan 5000 m vats i exempen beror på att kostnaden för mät- och regerstionen annars ökar den totaa kostnaden för 16 bar-systemet så mycket jämfört med 4 bar-systemet att det ur investeringssynpunkt vore fördeaktigare att bygga ett 4 bar-system.. Anäggningskostnad för gasedning med överföringskapacitet på 75 MW och en ängd av 5000 m. Drifttryck Ledningsdimension Kostnad per meter edning i åkermark Kostnad för regerstation utsagen per meter edning Tota kostnad för 5000 m 4 bar ,- 1104, kkr 2 16 bar DN , , kkr 2. Anäggningskostnad för gasedning med överföringskapacitet på 125 MW och en ängd på 5000 m. Drifttryck Ledningsdimension ) Kostnad per meter edning i åkermark ) Kostnad för regerstation utsagen per meter edning Tota kostnad för 5000 m 4 bar kkr 1104, + 835,- 1939, bar DN , , kkr ) För att överföra den åsatta energimängden erfordras två edningar vid 4 bar drifttryck.

12 9 6. FRAMTIDA NÄTFÖRÄNDRINGAR Ett gasnät kommer atid att förändras. Nya kunder kommer ti och några faer ifrån eer ändrar verksamhet. Detta innebär att en distributör hea tiden måste bygga ut och förändra sitt distributionsnät.viket är förenat med större eer mindre ingrepp och störningar. Nedan redovisas oika åtgärder. 4/0.1 bar-system Ansutning av tikommande kunder i 4- och 0,1 barsnät innebär normat inget probem om effektuttaget uppgår ti maximat en MW. sådan inkopping kan normat utföras utan avbrott i gasdistributionen. Kostnaden för ansutning av tikommande kund ti ett befintig nät är jämförbar med ansutning vid utbyggnad av nytt nät. Ansutning av större tikommande kunder innebär noggrannare panering och större insatser vid utförandet och därmed högre kostnader. Vid om- och tibyggnad av 0,1 bar-system gäer i princip samma förutsättningar som vid 4-bar. Dock kan det krävas ombyggnad av regerstationer vid ändring av effektuttaget. 16 bar-system Ombyggnader i ett 16 bar-system är mer kompicerat än i ett 4/0,1 bar-system. Teknik för ingrepp på ståedningar finns, och kräver noggranna förberedeser. Kostnaden beräknas ti c:a 200 kkr per ingrepp. Ti detta kommer kostnad för en regerstation, för aft sänka trycket från 16 ti 4 bar, ti en kostnad av 1800 kkr. Av ovanstående framgår att ett 16 bar-system är mer statiskt ti sin struktur och bör därför användas mer som överföringsystem än som rent distributionssystem med direktansutna kunder.

13 O 7. DRIFT OCH UNDERHÄLL Drift och underhå av naturgasanäggningar omfattar en mängd oika aktiviteter, men är nödvändigt för att kunna distribuera gas på ett säkert, tiföritigt och ekonomiskt sätt. För att uppnå detta behövs en kompetent organisation för detsamma. Drift av en anäggning innebär vid normat drifttistånd ett övervakande av anäggningens funktion. Vid onormaa tistånd ska dock en driftavdening ha tiräckiga resurser att ingripa och begränsa eventuea skadeverkningar. Underhå innebär ett förebyggande arbete för att undvika framtida skador på anäggningen samt kontro av vissa anäggningsdear. 4/0.1 bar system Enigt NGDN 87 ska som minimum, för 4- och 0,1 bar-system finnas en organisation med kompetens både för norma drift och för att begränsa skador vid onormaa händeser. Det ska också finnas en beredskapspan för onormaa driftsituationer samt en ständigt bemannad beredskapspost. En de distributörer har dessutom inrättat en kontinuerig övervakning av regerstationer vanigtvis då tisammans med övervakning av andra energisystem. Underhå av 4- resp 0,1 bar-system skijer sig inte åt då de är ganska ika utformade. Dock kräver i amänhet 0,1 bar-systemet mindre insatser eftersom en regerstation ersätter 4 bar-systemets individue regerutrustning hos varje kund. NGDN föreskriver att det ska finnas ett underhåsprogram där omfattning av och rutiner för underhået samt interva mean återkommande kontro ska framgå. Vad beträffar den återkommande kontroen föreskriver NGDN för distributionsnät en gång vart fjärde år och för regeranäggningar en gång per år och det är samma interva för både 4- och 0,1 bar-system. Kostnaden för drift och underå av ett -nät beräknas ti 0,75% av anäggnigskostnaden per år. 16 bar-system Drift och underhå av 16 bar-system styrs av krav som anges i NGSN 87. Det åigger anäggningsägaren att ha ett kvaitetssäkringsprogram som b a beskriver drift och underhå av anäggningen. Driften sköts från en driftcentra med kompetent persona som har instruktioner som anger åtgärder både vid norma drift och onormaa händeser. För 16 bar-system är det nödvändigt att ha en fjärrövervakning av vissa data från mät- och regerstationer.

14 11 Underhået bygger på ett, för anäggningen upprättat, underhåsprogram som beskriver omfattning av underhået, rutinmässig kontro av anäggningen samt interva mean återkommande besiktningar. De sistnämnda faststäes av SA eftersom dessa anäggningar är besiktningspiktiga. Omfattningen av underhået bir betydigt större än för 4/0,1 bar-system. Systemet är het byggt i stå viket, för den markföragda deen, kräver ett korrosionsskydd och därti hörande kontro och övervakning. Mät- och regerstationerna är också av mer tekniskt kompicerat sag. Kostnaderna för drift och underhå av ett 16 bar-system igger på ti 1,5% av anäggningskostnaden per år.

15 12 8. REFERENSER Föjande personer har ämnat värdefua synpunkter på arbetet. Tornas Axesson Lennart Frank Anita Hartvig Caes Sjösten Berti Svensson sydgas sydkraft VBB EiG KM

16 13 9. BILAGOR Biageförteckning:. Distribution av naturgas i ett bostadsområde, jämförese mean 4- och 0,1 bar-system. 2. Distribution av naturgas i ett mindre bostadsområde, jämförese mean 4- och 0,1 bar-system. 3. Kostnad för gasdistributionsnät i, 4- och 0,1 bar. 4. Kostnad för gasdistributionsnät i stå, 16 bar. 5. Tryckfasberäkning för redovisning av förhåandet mean drifttryck, rördimension och effektuttag.

17 1(3) Biaga Distribution av naturgas i ett bostadsområde. jämförese mean 4- och 0.1 bar-system Nedan har gjorts en jämförese mean att distribuera naturgas i ett bostadsområde med ett distributionstryck på 4 bar och 0,1 bar. Området iustreras på biagda ritning. Abonnentfördening st friiggande småhus 70 st radhus 9 st hyreshus Energibehov Effektbehov Gasföde Servisängd Sammanagd edningsängd MWh/år 6000 kw 555 m 3 n/h För typ och 2 16 m/st För typ 3 40 m/st 9150 m Ledningsdimensioner och -ängder bar- 480 m 1850 m 1020 m 5800 m 0,1 bar-system 1280 m 1350 m 720m 5800 m Ledningskostnader hämtade från biaga 3. 4 bar O, bgr Ledningsdimensioner Kostnad Längd Kostnad Längd kkr 480 m 1302 kkr 1280 m kkr 1850 m 1214 kkr 1350 m kkr 1020 m 621 kkr 720 m kk;r,: 5800 m 5800 kkr 5800 m 6099 kkr 9150 m 6205 kkr 9150 m Kostnaden för abonnentskåp är beräknad ti 2500 kr/hus i 4 bar-systemet och 1000 kr/hus i 0,1 bar-systemet. Kostnaden för regerstationer i 0,1 bar-systemet är beräknad ti 200 kkr/st. Vid 100% ansutning bir kostnaderna: 4 bar 369 abonnenter a 2500 kr/st 922,5 kkr 0,1 bar 369 abonnenter a 1000 kr/st + 2 regerstationer a 200 kkr 769 kkr Sammantaget ger detta en kostnad på 7022 kkr för 4 barsystemet och 6874 kkr för 0,1 bar-systemet. skinaden i investeringskostnad igger på mindre än 50 kkr eer 0,7% viket kan betraktas som försumbart.

18 O, BAR-SYSTEM 90 2(3) ~ J p 32 90!! go' p E R ' '-~

19 4 BAR-SYSTEM go 3(3) 1:1 R go 32 go 125 p g E o go I 32 go 63 go p E go go -- go go go go 63 p 6 E 3 go go go go go go 125 go p g E o R

20 1(3) Biaga 2 Distribution av naturgas i ett mindre bostadsområde, jämförese 4- och 0,1 bar-system Nedan har gjorts en jämförese mean att distribuera naturgas i ett mindre bostadsområde (40 st småhus) med distributionstryck på 4 resp 0,1 bar. Området iustreras på biagda ritningar. Abonnentfördening Energibehov Effektbehov Gasföde Servisängd Sammanagd edningsängd 40 st småhus 800 MWh/år 400 kw 37 m 3 n/h 12 m/hus 860 m Ledningskostnad är hämtad från biaga 3. Ledningsdimension bar Kostnad Längd 209 kkr 380 m 254 kkr 480 m 463 kkr 860 m 0.1 bar Kostnad Längd 209 kkr 380 m 254 kkr 480 m 463 kkr 860 m Kostnaden för abonnentskåp är beräknad ti 2000 kr/hus för 4 bar-systemet och 1000 kr/hus för 0,1 bar-systemet. I 0,1 bar-systemet kan en förenkad variant av regerstation användas. Kostnad för denna är beräknad ti 50 kkr. Vid 100% ansutning fördear sig kostnaden för abonnentskåp och regerstation enigt föjande: 4 bar 40 abonnenter a 2000 kr/st 80 kkr O. bar 40 abonnenter a 1000 kr/st + en regerstation a 50 kkr 90 kkr

21 2(3) _Q, J BAR -SYSTEM.b] Q [J. []: Do o [J D c:j r:=j [J EJ D:_ D D U=:J D D D g - u D D D o D D D D D o " -- _-D~- D D.~ -. -o..

22 4 BAR 3(3) -SYSTEM o [].[J D c:::jo ad...._ [J c:j D D EJ o '.. o o o~.. ~. D. J "'

23 1(1) Biaga 3 Kosnader för gas distributionsnät i. 0.1 och 4 bar, kr/m Materia: Dy 32 Dy 63 Dy 90 Dy 12.5 Dy 160 Dy 200 Dy 225 Dy 250 Rör, rördear,kabar och skytar ' Entreprenadarbeten: Akermark Grönområde Viaområde Cityområde Kostnad för intrång och skördeskador Byggactmini s- tration,projektering och dokumentation Kostnaden för en regerstation 4 ti 0,1 bar är beräknad ti 200 kkr. En enkare variant med ett maximat effektuttag på 400 kw är beräknad ti 50 kkr. Detta är standardanäggningar utan någon specie extra utrustning.

24 1(1) Biaga 4 Kostnader för gas-distributionsnät i stå. 16 bar. kr/m Rördimension DN 100 DN 150 DN 200 Materia: Rör, rörde1ar, ventier, korrosionsskydd, skytar och kabar Entreprenadarbete: Akermark Kostnad för intrång och skördeskador Byggadministration,projektering, kontro och dokumentation ! ' Kostnad för en regerstation 16 ti 4 bar med en kapacitet på MW är beräknad ti 1800 kkr.

25 1(1) Biaga 5 Tryckfasberäkning Denna tryckfasberäkning iustrerar vika energimängder som går att transportera i oika rördimensioner vid oika tryck. P1 L 5000 m P ~D Rörd im DN 200 DN 150 DN Invänd K-värde! start- Sut- Hastig- Föde IMotsv di am tryck tryck het 1 energi mängd mm mm i bar ö bar ö m/s m3 n/h i MW! 206,5 0, , i ,3 0, , ,1 0, , ,6 0,1 4 2,5 17, ,4 0,1 4 2,5 16,