FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn. Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län. Samrådshandling Objekt:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn. Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län. Samrådshandling 2011-02-07 Objekt: 101518"

Transkript

1 FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län Samrådshandling Objekt:

2 Titel: Förstudie Cykel i Ostsektorn Utgivningsdatum: Februari 2011 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Karin Stadler, Trafikverket Författare: Maria Johansson, Louise Gustafsson, Sweco Uppdragsansvarig: Maria Johansson, Sweco Distributör: Trafikverket, Sundbyberg, telefon:

3 SAMMANFATTNING Nacka och Värmdö kommun, ostsektorn, är bland de kommunerna med störst befolkningstillväxt i hela Sverige. Planeringen av infrastrukturen har till stor del inte hunnit med i denna utveckling. Gång- och cykelvägnät saknas i stora områden och det befintliga vägnätet har låg standard. För att förbättra trafiksituationen i ostsektorn, men också ge möjlighet till ett minskat bilberoende måste förutsättningarna för att välja annat färdsätt förbättras. Trafikverket genomför därför en förstudie som inventerar nuläget och utreder möjligheten att anlägga nya cykelvägar i ostsektorn. Förstudien syftar till att utreda möjligheten att skapa tre sammanhängande cykelstråk på sträckorna: - Gustavsberg Björkviks brygga, utmed väg 646 och Skurubron - Stavsnäs utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg Ålstäket Stenslätten utmed väg 274 Förstudien ska utgöra grund för det fortsatta arbetet samt klargöra förutsättningarna. Förstudien ska även utarbeta mål för det fortsatta arbetet och översiktligt klargöra effekter och konsekvenser för viktiga värden och kvaliteter i området. Förstudien används som underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Befintliga förhållanden Målet i Värmdö kommun är att ha ett utbyggt gång- och cykelvägnät som binder samman centrumområden, bostadsområden, skolor och servicefunktioner. Även kommunikationspunkter med skärgården ska bindas samman med ett gång- och cykelvägnät. Värmdö kommun kombinerar där det är möjligt pågående VAutbyggnad och detaljplanläggningen med en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. I dagsläget saknas dock sammanhängande cykelvägnät utmed de studerade sträckorna. I Nacka kommun berör förstudien endast sträckan Skurubron till kommungränsen mellan Nacka och Värmdö, utmed Värmdövägen. Utmed denna sträcka finns i dag ett befintligt gång- och cykelstråk, ett regionalt cykelstråk. Stråket används för såväl lokala resor som för arbetspendling. Funktionsanalys På sträckan mellan Gustavsbergs centrum och Björkviks brygga finns endast cykelväg i centrala Gustavsberg och i Brunn, det lokala centrumet, på Ingarö. I övrigt saknas cykelväg. Vägnätet har höga trafikflöden och hastigheten är skyltad till 70 km/h på längre sträckor med utantag i samhällena. Möjligheten att cykla i blandtrafik innebär en trafiksäkerhetsrisk då vägen är smal, krokig och vägren saknas. Mellan Skurubron och Stavsnäs har sträckan varierande karaktär. På sträckan mellan Skurubron och Mölnvik finns cykelväg, vilken även pekats ut som ett regionalt cykelstråk av Trafikverket. Från Mölnvik till Ålstäket finns smala gångbanor som inte ger tillfredställande framkomlighet eller trafiksäkerhet för cykeltrafik. Värmdö kommun genomför utbyggnad av VA-ledning och cykelväg mellan Ålstäket och Dalkrokstigen (Strömma). Öster om Strömma kanal saknas cykelväg och vägen är smal, krokig och vägren saknas. Då hastigheten är skyltad till 70 km/h innebär cykling i blandtrafik en betydande trafiksäkerhetsrisk. 3

4 På sträckan mellan Ålstäket och Stenslätten, utmed väg 274, finns cykelväg endast en kort sträcka mellan Ålstäket och Hemmesta. Mellan Hemmesta vägskäl och Torsby påbörjar Värmdö kommun utbyggnad av cykelväg våren Norr om Torsby saknas cykelväg helt. Cykling i blandtrafik rekommenderas inte då vägens karaktär är smal och krokig och hastigheten skyltad till 70 km/h. Projektmål Projektet utgår från följande övergripande mål: Att de utpekade sträckorna i projektet länkas samman så att de bildar ett sammanhängande cykelnät. Cykelstråken ska vara anpassade till sitt syfte och utformas sammanhängande. Projektets delmål är att cykelstråken ska möjliggöra vardagscykling, dvs. resor mellan hem och arbete, skola och kollektivtrafik. Cykelstråken ska även, där det är möjligt och relevant, utgöra länkar till frilufts- och rekreationsområden. Utbyggnad av gång- och cykelväg utmed de berörda stråken är nödvändigt för att kunna erbjuda användarna trafiksäkra och sammanhängande cykelstråk. Den vägmiljö som idag finns är inte lämplig för cykling i blandtrafik. De åtgärder som föreslås i förstudien är i första hand nybyggnad av cykelväg på de sträckor där det saknas. På de sträckor där det idag finns cykelväg föreslås punktinsatser. Exempel på punktinsatser är trafiksäkerhetshöjande åtgärder i korsningar, breddning av cykelväg eller utbyggnad av felande länkar. En viktig effekt av en eventuell utbyggnad av cykelvägar är att andelen cykelresor kan öka. Utbyggnad av cykelstråk bidrar till att knyta samman viktiga start- och målpunkter utmed de tre stråken. En prioriteringsordning har föreslagits baserat på åtgärdsförslagen. Prioriteringsordningen utgår från att utbyggnaden bör fokusera på att bygga ihop bostadsområden med centrumområden och skapa möjligheter för regionala resor. Åtgärder 4

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 INNEHÅLL INLEDNING Bakgrund Syfte Projektets aktualitet Tidigare utredningar och beslut Geografisk avgränsing Vägplaneringsprocessen Läsanvisning BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Värmdö och Nacka Kommunala planer Miljö Gustavsberg - Björkviks brygga Skurubron - Stavsnäs Ålstäket - Stenslätten FUNKTIONSANALYS Gustavsberg - Björkviks brygga Skurubron - Stavsnäs Ålstäket - Stenslätten PROJEKTMÅL ÅTGÄRDER Åtgärdsförslag Effekter och konsekvenser Kostnadsuppskattning MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER RISKANALYS SAMRÅDSREDOGÖRELSE FORTSATT ARBETE REFERENSER...55 BILAGOR

6 6

7 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Värmdö och Nacka kommun finns bland de kommuner som har den största befolkningstillväxten i Sverige. En stor del av ökningen sker i de gamla fritidshusområdena, i och med att fritidshusen blir åretruntbostäder men också genom att områdena förtätas. Planeringen av infrastrukturen har till stor del inte hunnit med i denna utveckling. Gång- och cykelvägnät saknas i stora områden och det befintliga vägnätet har låg standard ofta smala och krokiga och är inte byggda för trafikmängden idag. Kollektivtrafiknätet är relativt väl utbyggt men bilberoendet ökar ju längre ut från centralorterna man kommer. Pendlingen sker i huvudsak in mot Stockholm vilket har resulterat i en trafiksituation på det övergripande vägnätet öster om Skurubron som börjar närma sig infarkt. Detta påverkar i hög grad även kollektivtrafiksystemet, med långa restider, fulla bussar och infartsparkeringar. Idag finns ett utbyggt cykelstråk som förbinder Nacka kommun med Värmdö kommun. Det går från Skurubron via Värmdövägen till Gustavsberg och vidare till Ålstäket. För övrigt finns några länkar med cykelväg utbyggt i de större samhällena, men i det stora hela saknas sammanhängande, tillgängliga och säkra cykelstråk. Idag är alltså möjlighet till cykelpendling och lokala resor med cykel mycket begränsad. För att förbättra trafiksituationen i ostsektorn, men också ge möjlighet till ett minskat bilberoende måste förutsättningarna för att välja annat färdsätt förbättras. I Stockholms stad ser man att andelen som cykelpendlar kontinuerligt ökar och trenden är att arbetspendling med cykel genomförs på allt längre sträckor. Cykelresor har stor potential att utgöra delresor exempelvis vid kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Det finns potential att genom ett sammanhängande gång- och cykelvägnät öka andelen arbetspendling med cykel mellan målpunkter i olika kommuner (regional cykling) t.ex. mellan Nacka centrum och Gustavsberg. Men även lokalt mellan större samhällen inom en kommun, t.ex. Brunn eller Hemmesta och Gustavsberg. Att anlägga nya attraktiva cykelvägar mellan viktiga målpunkter är ett sätt att möjliggöra cykelpendling Syfte Syftet med förstudien är att utreda möjligheten att skapa tre sammanhängande cykelstråk på sträckorna Skurubron - Stavsnäs utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222, Gustavsberg Björkviks brygga utmed väg 646 och 653 och Ålstäket Stenslätten utmed väg 274, i Nacka och Värmdö kommun. De studerade sträckningarna kan ha kombinerad funktion och fungera för såväl pendling till skolor och arbetsplatser, som rekreationscykling. Huvudsaklig fokus är dock att utreda möjligheterna att använda cykelstråken för arbetspendling och lokala resor. När det gäller rekreationscykling är det framförallt målpunkten som är viktig. Förstudien ska: - utgöra grund för det fortsatta arbetet samt klargöra förutsättningarna - utarbeta mål för det fortsatta arbetet - översiktligt klargöra effekter och konsekvenser för viktiga värden och kvaliteter i området - vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 7

8 1.3. Projektets aktualitet Värmdö kommun är en kommun med stark tillväxt och befolkningsökning. 1 Behovet av transporter är högst aktuellt. Arbetspendlig mellan Värmdö och Stockholm utgör en stor andel av resorna i regionen. I takt med ökad befolkning ökar behovet av transporter. Behovet ökar även av lokal service och lokala resor. Cykeltrafik utgör en viktig del av det framtida transportsystemet i Värmdö. I kombination med befolkningsökningen i Värmdö pågår detaljplanläggning av många områden. I samband med detta bygger Värmdö kommun även ut sitt kommunala VA-nät. I samband med VA-ledningsarbete finns ett politiskt beslut i kommunen att gång- och cykelvägar i största möjliga mån ska anläggas. Det finns därmed en möjlighet att samordna dessa. Gång- och cykeltrafik är utpekade som viktiga pelare i det framtida transportsystemet i de transportpolitiska målen i Sverige. 2 Något som även visar sig i Länsplanen för Stockholms län, där 400 milj kr finns avsatt för investeringar för gång- och cykeltrafik för åren Värmdö kommun Översiktsplan Prop. 2008/09:93 3. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms 1.4. Tidigare utredningar och beslut Det aktuella förstudieområdet innefattar tre längre sträckor i Nacka och Värmdö kommun. Då området är mycket stort finns en rad olika utredningar och beslut som angränsar till arbetet med denna förstudie. Värmdö kommuns översiktplan för åren pekar ut gång- och cykelvägar som viktiga. 4 Dessa ska enligt Översiktplanen byggas ut mellan kommunens centrumområden och replipunkter (kommunikationspunkter mellan fastlandet och skärgården). Översiktplanen pekar ut flera områden utmed de aktuella sträckorna som viktiga utvecklingsområden. Värmdö kommun vill därmed förbättra möjligheterna för gång- och cykeltrafik utmed de aktuella stråken. Värmdö kommuns översiktplan är vid årsskiftet en samrådshandling, antagande av planen väntas under I slutet på 1990-talet tog Trafikverket (fd Vägverket Region Stockholm) fram Regionala cykelstråk i Stockholms län. Stråken skulle sammanbinda viktiga målpunkter för arbetspendlande vuxna. I ostsektorn finns två av län , Rapport 2010:10 4. Värmdö kommun Översiktsplan Samrådshandling 2010 dessa utpekade regionala cykelstråk; Värmdöstråket (Slussen-Gustavsberg) samt Hemmestastråket (Gustavsberg - Ålstäket). Stråken är inte fullt utbyggda och sträckor och punkter är i behov av åtgärder. Detta gäller t.ex. korsningspunkter mellan Skurubron och Gustavsberg och sträckan mellan Mölnvik och Ålstäket som endast har en mycket smal gång- och cykelbana. Mellan 2009 och 2011 medverkar Trafikverket i Samverkan för effektivare trafik i Stockholmregionen, SATSA. I satsningen deltar samtliga trafikhuvudmän och en majoritet av länets kommuner. SATSA finansieras till viss del av EU:s strukturfonder. I i en andra omgång, SATSA 2, kommer cykelfrågan bli ett viktigt arbetspaket som Trafikverket kommer bli huvudansvarig för. SATSA 2 kommer att pågå mellan I arbetspaketet ingår revidering av regionala cykelstråk, framtagande av regional cykelplan samt förbättrad samverkan med andra aktörer i cykelfrågan. I ett antal utredningar har Kågesson utifrån sin framtagna modell för att identifiera behov av cykelvägar 5, identifierat ett antal saknade cy- 5. Kågesson P, VV Publ. 2007:13 8

9 kelstråk i Värmdö kommun 6. De identifierade sträckorna är: - Väg 646, delen Gustavsberg/Värmdö marknad Brunn. - Väg 646 och 653, delen Brunn- Björnömalmen/Klacknäset - Väg 222, delen Mölnvik Strömma - Väg 222, delen Ramsmora Stavsnäs - Väg 274, delen Ålstäket Torsby, eventuellt vidare mot Siggesta gård. - Väg 669, Saltarövägen till områdena Kopparmora och Evlinge. Samtliga sträckor utom den sistnämnda (väg 669) ingår i denna förstudie. Utmed väg 274 och väg 222 pågår utbyggnad av VA-ledning vilket kombineras med nyanläggning av gång- och cykelväg. 7 Detta underlag har tagits i beaktning i förstudien Geografisk avgränsning Förstudien omfattar tre utpekade sträckor i kommunerna Nacka och Värmdö, öster om Stockholm, se Figur 1. Sträckorna är följande: - Gustavsberg centrum Björkviks brygga, utmed väg 646 och väg Skurubron Stavsnäs, utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg Ålstäket Stenslätten, utmed väg 274 utmed väg 646 och Kågesson P, Baudin B,

10 Figur 1. Förstudieområde 10

11 1.6. Vägplaneringsprocessen Genomförandet av vägbyggnadsprojekt i Sverige regleras av Väglagen (SFS 1971:948) och till viss del av Miljöbalken (SFS 1998:808). Enligt Väglagen ska ett vägprojekt genomgå tre formella skeden; förstudie, vägutredning och arbetsplan. Det första steget i denna process är att genomföra en förstudie. En förstudie syftar bland annat till att inventera befintligt transportsystem, avgränsa förstudieområdet och ge underlag för beslut om vidare utredning. I förstudien genomförs samråd med kommuner, länsstyrelsen, allmänheten och andra intressenter Läsanvisning Denna förstudie omfattar en övergripande nulägesbeskrivning, en funktionsanalys, förslag på åtgärder samt fortsatt arbete för följande tre sträckor: - Gustavsbergs centrum - Björkviks brygga, utmed väg 646 och Skurubron - Stavsnäs, utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg Ålstäket - Stenslätten, utmed väg 274 I kapitel 1, 4 samt 6-9 beskrivs förhållandena i förstudieområdet mer allmänt. Kapitel 2, 3, och 5 inleds med en översiktlig beskrivning av förhållandena samt sådant som är gemensamt för de tre sträckorna. Därefter görs en något mer detaljerad beskrivning för varje sträcka. Figur 2. Vägplaneringsprocessen 11

12 12

13 2. Befintliga förhållanden 2.1. Värmdö och Nacka Värmdö är en kommun som växer och utvecklas. Värmdö kommun är en av de snabbast växande kommunerna i Sverige. Kommunen har haft en 97 % befolkningsökning I dag bor ca personer i Värmdö kommun och prognosen är att befolkningen ska vara ca invånare år Planerna för kommunen pekas ut i kommunens översiktsplan för åren Övergripande är utbyggnadsplanerna att förtäta, bygga ut och vidare exploatera centralorterna Gustavsberg, Brunn, Hemmesta, Stavsnäs, Saltarö och Björkås. Av dessa centralorter studeras alla utom Saltarö och Björkås. Målet i Värmdö kommun är att ha ett utbyggt gång- och cykelvägnät som binder samman centrumområden, bostadsområden, skolor och servicefunktioner. Även kommunikationspunkter med skärgården ska bindas samman med ett gång- och cykelvägnät. Viktiga kommunikationspunkter med skärgården är bryggorna vid Boda, Sollenkroka, Stavsnäs och Björkvik. Inom de kommande årtiondena kommer Värmdö kommun att bygga ut VA-nätet. I samband med utbyggnad av VA-nät detaljplanläggs även stora områden i kommunen. Målsättningen är att kombinera VA-utbyggnaden och detaljplanläggningen med en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. 8 Två tredjedelar av invånarna i Värmdö pendlar för att komma till sitt arbete. Målpunkter för arbete är vanligen Nacka kommun och Stockholms stad. Pendlingen domineras av bil och kollektivtrafik. I Nacka kommun berör förstudien endast sträckan Skurubron till kommungränsen mellan Nacka och Värmdö. Detta är en liten del av de totala sträckorna. Utmed denna del finns i dag ett befintligt gång- och cykelstråk, vilket är definierat som ett regionalt cykelstråk enligt Trafikverket. Stråket används för såväl lokala resor som för arbetspendling. 8. Baudin B

14 14 Figur 3. Värmdö kommun översiktsplan och utbyggnadsplaner

15 2.2. Kommunala planer Värmdö kommun försöker successivt att förbättra möjligheterna att bo och verka i kommunen, se Figur 3 för planerade förändringsområden fram till år Målet är att 90 % av bostäderna ska vara anslutna till kommunalt vatten och avlopp år Det innebär en fördubbling jämfört dagens VA-nät. Nacka kommun genomför förnyelsearbeten genom detaljplanläggning av flera större områden i kommun. Detta genomförs bl.a. i Boo och Kummelnäs. Förnyelsearbetena innebär att VA-nät byggs ut och att vägnätet anpassas efter dagens trafiknivåer. Det är förutsättningar för att områdena ska kunna utvecklas. I Nacka kommun är de områden som angränsar till förstudieområdet i stor utsträckningen berörda av gällande planer eller pågående planarbete. Kring Värmdövägen är större delen av angränsande områden belagda med gällande stadsplan och detaljplan. 9. Värmdö kommun Översiktplan, 2010 I Värmdö kommun pågår detaljplanläggning i flera områden som angränsar till förstudieområdet. I de större centralorterna finns redan detaljplaner men i övrigt pågår eller planeras detaljplanläggning i bland annat följande områden: - Sträckan mellan Ålstäket och Strömma - Gustavsberg - Mörtnäs - Kolvik - Hemmesta - Torsby - Brunn - Kulla Karby 2.3. Miljö Nacka och Värmdö ingår i den så kallade Nacka-Värmdökilen som är en del av Stockholms grönstruktur. Grönstrukturen består av kilområden och värdekärnor som ger förutsättningar för att bevara biologisk mångfald, kulturella värden samt friluftsliv. Inom Värmdö kommun delar sig det regionala stråket i två grenar: en gren över Värmdölandet och en gren över Björnö-Ingarö. Värmdö skärgårds unika landskap, flora och fauna är av riksintresse för friluftsliv och naturvård, enligt 4 kap 2 och 4 miljöbalken (MB). Skärgårdsmiljön ska i första hand bevaras och utvecklas i linje med dessa intressen. I Värmdö och i Nacka finns dessutom ett antal geografiskt avgränsade områden av riksintresse för bl. a. naturvård, friluftsliv, kultur, sjöfart, natura 2000 samt totalförsvar, se Figur 4. 15

16 Den största källan till buller i kommunerna är biltrafiken och då främst från väg 222. Även båttrafik och kring vissa verksamheter kan bullerstörning förekomma. Naturvårdsverkets riktvärden för buller överskrids dock inte. Inom Värmdö kommun samt berörd del av Nacka överskrids inte miljökvalitetsnormerna för luft. Enligt kommunens översiktsplan förväntas det inte heller några överskridanden som en konsekvens av översiktplanens inriktning. Figur 4. Riksintressen 16

17 2.4. Gustavsberg - Björkviks brygga Markanvändning Ingarö är det område i Värmdö kommun som växer snabbast. Antalet invånare på Ingarö har nästan tredubblats mellan 1985 och Brunn utgör ett nav och lokalt centrum på Ingarö där service, handel och kommunikationer återfinns. Det finns flera koncentrationer av boende på Ingarö, se Figur 5. Störst är koncentrationen vid Brunn och Rosenlund. På Ingarö bor ca 6500 invånare. 10 Prognostiserad tillväxt av antalet invånare är ca invånare år 2030, se Figur 6 för befolkningstillväxt. 11 Det finns en koncentration av boende vid Brunn och Rosenlund. Vid Återvall finns planer på ett nytt bostadsområde, Kulla Karby. Området Kulla Karby ska enligt planer bebyggas med bostäder. Närmare Björkviks brygga, Björnömalmen, återfinns ett sommarstugeområde som alltmer övergår till permanenta bostäder. Långvik är ett litet samhälle med bl.a. förskola. Utbyggnadsplanerna på Värmdö är koncentre- 10. Värmdö kommun översiktplan 11. Tyréns, 2010, trafikutredning i samband med ny detaljplan för Kulla Karby rade kring väg 646 mellan Brunn och Återvall. I Gustavsberg centrum pågår förändringar och utbyggnader. Vid Värmdö marknad planeras för ett nytt verksamhetsområde. Denna mark ägs av JM som planerar för ett större bostadsområde. Planerna för detta är dock inte fastslagna. Start- och målpunkter Brunn utgör det lokala centrumet på Ingarö. I Brunn finns service och skolor vilket gör det till en naturlig målpunkt lokalt på Ingarö. Gustavsbergs centrum, Nacka och Stockholm är målpunkter för arbete men även för handel och service. Figur 5. Boendekoncentrationer Ingarö Björkviks brygga är en viktig transportnod för södra skärgården. Sommartid går även viss reguljär båttrafik från bryggan. Intill Björkviks brygga återfinns även Björnö naturreservat som utgör en viktig plats ur rekreationssynpunkt. Det finns i dagsläget få arbetsplatser på Ingarö. Det är i huvudsak boende på Ingarö och dessa pendlar till Gustavsberg, Nacka och Stockholm för arbete. På Ingarö finns mataffär, bensinmack, skola, förskola m.m. i Brunn centrum. I övrigt återfinns industriell verksamhet vid Återvall. Värmdö marknad fungerar som kommunikativt nav för Ingarö med såväl infartsparkering, flertalet busslinjer och handel. Figur 6. Prognostiserad befolkningsökning Ingarö 17

18 Tidigare utredningar Eftersom Ingarö är den del av Värmdö där befolkningstillväxten har varit stor och förväntas växa de kommande åren har Ingarö varit föremål för flera utredningar av trafiksituationen och exploateringsplanerna. Intresset att anlägga gång- och cykelväg mellan Gustavsberg och Björkvik har funnits länge. Sträckan mellan trafikplats Gustavsberg och Ingaröbron har utretts i rapporten Konsekvensbeskrivning Cykelstråk mellan Gustavsberg och Ingarö, Tyréns Rapporten ger förslag på dragning av en gång- och cykelbana, sektioner och kostnader. Denna sträcka har även pekats ut av Värmdö kommun som en prioriterad sträcka att bygga ut. Området Kulla Karby planeras att bli ett nytt bostadsområde. I samband med en ny detaljplan för området har en trafikutredning gjorts, Trafikutredning i samband med ny detaljplan för Kulla Karby, Tyréns Rapporten inkluderar även tänkbar utbyggnad av gång- och cykelväg i samband med uppförandet av ett nytt bostadsområde. Framtida trafikflöden utmed väg 646 har även utretts kring Brunn i rapporten, Trafikutredning Ingarövägen Eknäsvägen Björkviksvägen, delen Brunn- Kulla, WSP Rapporten belyser bl.a. vikten av en gång- och cykelförbindelse mellan nya området Kulla Karby och Brunn. Det finns även flertalet förslag på sträckning av en cykelväg mellan Gustavsberg och Björkviks brygga. I rapporten, Cykelväg Gustavsberg Björkvik/Björnö Idéskiss/förstudie, skriver Per Kågeson om sträckning, placering och problematiken. Värmdö kommun har också tidigare tagit fram sträckningsförslag mellan Gustavsberg och Björkvik med fokus på att använda så lite nybyggnation som möjligt och istället nyttja befintliga lokalgator där det är möjligt Trafik och trafikanter Cykelvägnätet Ingarö saknar sammanhängande cykelvägnät och gång och cykelmöjligheterna på Ingarö är bristfälliga. I Brunn mellan Ingaröbron och Rosenlund finns den enda gång- och cykelbanan, se Figur 7. Det finns gång- och cykelbana mellan Gustavsberg centrum och Värmdö marknad. Vid parkeringen till Värmdö marknad upphör cykelbanan. Gång- och cykelbanan är placerad på västra sidan om vägen längst i söder. Vid gamla Porslinsfabriken i Gustavsberg byter gång- och cykelbanan sida till den östra för att ansluta till övrigt gång- och cykelvägnät i Gustavsberg centrum. Denna korsning är inte signalreglerad. Det finns flera utfarter som korsar gång- och cykelbanan mellan Gustavsberg centrum och Värmdö marknad. Ingen av dessa är signalreglerad. I Brunn finns en gång- och cykelbana av god kvalitet på den norra sidan om väg 646. Denna sträcker sig mellan Ingaröbron och Fågelviksskola vid Rosenlund. Gång- och cykelbanan korsas av ett fåtal utfarter och dessa är inte signalreglerade. Gång- och cykelbanan är avskiljd från vägen med ett dike vilket ger cyklisten ökad trygghet. En kortare sträcka saknas dock vid Ingarö kyrka. Uppgifter om cyklistflöden saknas. 18

19 takt med ökad befolkning på Ingarö kommer denna väg att bli än mer kraftigt trafikerad. I Långvik är trafikflödet uppmätts till 2210 f/ ÅDT. 13 Hastigheten är skyltad till 50 km/h genom de centrala delarna av Ingarö och i Gustavsberg. I Brunn är hastigheten skyltad till 30 km/h. Utanför tätbebyggt område är hastighetsbegränsningen 70 km/h. Infartsparkeringarna är placerade i anslutning till busskommunikation, se Figur 8. Utmed de tre busslinjerna finns ett antal hållplatser med fler påstigande än 100 personer/dag. Dessa har markerats med svarta cirklar. Dessa hållplatser är lokaliserade kring Brunn där även befolkningskoncentrationen är störst och det finns service och skolor. Figur 7. Befintligt gång- och cykelvägnät Ingarö Väg och trafik Ingarö har två större vägar, väg 646 och 653, som används för all kommunikation mellan Ingarö och Gustavsberg (Stockholm). Trafikhierarkin är uppbyggd så att trafik matas från mindre vägar till vägen. Vid Brunn har mätningar visat att trafikflödet ett årsmedeldygn uppgår till 9950 f/ådt. 12 I 12. WSP 2010, Trafikutredning Ingarövägen - Eknäsvägen - Björkviksvägen, delen Brunn-Kulla Kollektivtrafik Ingarö trafikeras med tre busslinjer. Under morgonens och eftermiddagens högbelastningstimmar trafikerar busslinjerna 428, 429 och 430 direkt från Ingarö till Slussen i Stockholm. Övriga tider trafikerar bussarna via Gustavsbergs centrum och därefter vidare mot Slussen. Busslinje 474 trafikerar vid Värmdö marknad och är en viktig linje för boende på Ingarö då denna linje har hög turtäthet. Restiden mellan Brunn och Slussen är ca minuter. För de boende på Ingarö finns möjligheten att nyttja park and ride. Det finns infartsparkeringar för biltrafik vid Brunn och vid Pilhamn (nära Ingarö kyrka) samt vid Värmdö marknad. 13. Trafikverket, Trafikflödeskartan Figur 8. Kollektivtrafik, större hållplatser (svart punkt = fler än 100 påstigande/dag) och infartsparkeringar (röd ring = infartsparkering) 19

20 Miljö Karaktäristiskt för naturmiljön på Ingarö är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. På södra Ingarö finns Långviksträsk som är ett oexploaterat skogslandskap med hällmarktallskog med hydrologiskt intakta myrar. Långviksträsk är skyddat som natura 2000-område. Riksintresset för kulturmiljö vid Brunn utgörs av Ingarö Sockencentrum med en skärgårdskyrka i trä från På Ingarö och kring Gustavsberg förekommer ett flertal fasta fornlämningar enligt fornlämningsregistret. Söder om Brunn passeras en inre gräns för grundvattentäkt Skurubron - Stavsnäs Markanvändning Sträckan från Skurubron till Stavsnäs täcker in flera större boendekoncentrationer och sträcker sig i både Nacka och Värmdö kommun, se Figur 9. I Nacka kommun är koncentrationen av boende stor utmed Värmdövägen mellan Skurubron och kommungränsen mellan Nacka och Värmdö. Här återfinns bostadsområden som Orminge, Boo, Lännersta m.fl. Antalet boende är ca I Värmdö kommun sträcker sig förstudieområdet förbi Gustavsbergs centrum, vilket är huvudtätorten i Värmdö kommun. Mörtnäs, Vik och Herrvik, utmed väg 222, är stora områden av villabebyggelse. Strömma är även det villabebyggelse. I Stavsnäs finns såväl villabebyggelse som flerbostadshus. I Gustavsberg bor det ca invånare. 15 I Stavsnäs bor det ca 1000 och i Mörtnäs ca 1500 invånare. 16 En stor del av bebyggelsen på Värmdölandet 14. Nacka kommun, Värmdö kommun, Översiktplan SCB, 2005 (området öster om Ålstäket) är sommarstugor och fritidshus. Andelen permanentbostäder ökar varje år. Start- och målpunkter En stor del av de boende i Värmdö kommun, ca 75 %, pendlar dagligen för arbete i Nacka och Stockholm. Gustavsberg centrum är centralort i Värmdö kommun och där återfinns handel, service, skolor, kommunhus m.m. Gustavsbergs centrum är därför en lokal målpunkt för boende i Värmdö kommun. Målpunkterna för de boende i Nacka och Värmdö är därför främst Stockholms stad, dvs. västerut. Stavsnäs utgör en viktig start- och målpunkt för boende i skärgården. Stavsnäs är en utbyggd och väl fungerande hamn året runt. Från Stavsnäs brygga går reguljär färjetrafik till mellersta och södra skärgården. Bryggan används även för en stor andel godstransporter till skärgården. För boende i Nacka kommun är Stockholm och Nacka centrum naturliga målpunkter för arbete, handel och service. Bebyggelsen utmed Värmdövägen är övervägande villabebyggelse men det förekommer flerfamiljshus i bl.a. Or- 20

21 sträckan. Det regionala cykelstråket mellan Nacka och Värmdö har utretts och trafiksäkerhetsstandarder har kartlagts. Det tillgängliga materialet är dock äldre och inte uppdaterat. Nacka kommun har genomfört en inventering av cykelstråket utmed Värmdövägen under Figur 9. Boendekoncentration Skurubron Stavsnäs minge. Orminge är även plats för flera arbetsplatser kring det lokala centrumet. I Värmdö finns skolor i Gustavsberg, vid Vik/ Hemmesta och på Djurö. Stavsnäs saknar skola och dessa elever åker till Djurö för att gå i skola. I Nacka finns flera skolor i Boo. Totalt finns sex grundskolor i Boo och en gymnasieskola i Orminge. Utmed sträckan finns flertalet arbetsplatser. I Stavsnäs är hamnen viktig och i Gustavsberg finns såväl handel som kommunal service, bibliotek och skolor m.m. samt en porslinsfabrik med ca 250 anställda. I Gustavsberg finns två externa handelsområden; Mölnvik, med flera butiker, mataffärer m.m. och Värmdö marknad, vid trafikplats Gustavsberg, med stormarknad och andra butiker. Gustavsberg är centrum för många arbetsplatser Tidigare utredningar Väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket har varit föremål för flera utredningar. Sträckan finns utpekad i gällande Länsplan för Stockholms län. I planen finns det finansiering avsatt för genomförandet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Värmdö kommun har pågående utredningar och planering av sträckan Ålstäket till Strömma där VA-ledning och gång- och cykelväg planeras. Denna planering pågår och utbyggnad startade I Stavnäs pågår utredning inför kommande detaljplanearbete vilket inkluderar utbyggnad av hamnen, service och bostäder Trafik och trafikanter Cykelvägnät Det finns totalt 15 km gång- och cykelstråk mellan Skurubron och Stavsnäs. Pågående utbyggnad av gång- och cykelstråk kommer ge ytterligare 5,2 km gång- och cykelväg och totalt blir det då ca 20 km gång- och cykelstråk. 17. Lindberg E,

22 Gång- och cykelinfrastrukturen utmed sträckan Skurubron till Ålstäket är ett, av Trafikverket, utpekat regionalt cykelstråk. De regionala cykelstråken syftar till att knyta samman målpunkter för framförallt arbetspendling. Det regionala cykelstråket, Värmdöstråket, går utmed Värmdövägen och Gamla Skärgårdsvägen till Gustavsberg centrum. Denna sträcka har definierats ha god trafiksäkerhet. 18 I Gustavsbergs centrum byter det regionala cykelstråket namn till Hemmesta stråket. Det går utmed Skärgårdsvägen till Mölnvik och därefter utmed väg 222 fram till Ålstäket, se Figur 10 för sträckning. Det regionala cykelstråket varierar i utformning. Utmed Värmdövägen utgörs det av en gång- och cykelbana. Gående och cyklister är delvis åtskiljda med en mittlinje och gång- och cykelbanan är smal (mindre än 2,5 meter). På delar av stråket saknas separering och inventering har även visat på brister i bredd och beläggning. 19 Vid kommungränsen övergår Värmdöstråket till en gång- och cykelbro som löper utmed Gamla Skärgårdsvägen fram till Gustavsberg centrum, se Figur 11. Mellan Gustavsbergs centrum och Mölnvik 18. VV, 2001, RAP 2001: Nacka kommun, 2010, Regionalt cykelstråk Boo Figur 10. Befintlig GC-väg (röd) samt GC-väg med mindre god standard (orange) sträcker sig gång- och cykelbanan på den östra sidan om Skärgårdsvägen. I Mölnvik övergår gång- och cykelbanan till en smal (ca 1,5 meter bred) kombinerad gång- och cykelbana utmed väg 222. Samtliga korsningar utmed det regionala cykelstråket är plankorsningar och gångoch cykelbanan korsas av flertalet utfarter. Väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket är försedd med reversibla körfält. Det innebär att vägen har tre körfält varav ett används omväxlande i riktning mot Stockholm (förmiddag) och mot Ålstäket (eftermiddag) beroende på trafikflödena. Gående och cyklister kan korsa Figur 11. Gång- och cykelbana utmed Gamla Skärgårdsvägen (t.v.) och mellan Gustavsberg centrum och Mölnvik (t.h.) vägen vid ett antal passager som är obevakade. Sträckan har pekats ut med mindre god standard. 20 Mellan Ålstäket och Strömma pågår utbyggnad av VA-ledningar vilket kombineras med utbyggnad av ny gång- och cykelbana. Utbyggnaden är uppdelad i tre etapper och den första, Hagaberg till Korsmosjön, påbörjades De två kommande etapperna; Korsmosjön till Dalkrokstigen och Dalkrokstigen till Strömma påbörjas enligt planerna inom tidsperioden Gång- och cykelbanan anläggs med 20. VV, 2001, RAP 2001:

23 2,5 meter bredd och är placerad söder om vägen fram till Grävlingstigen där den byter sida. I Stavsnäs finns en kort sträcka gång- och cykelbana mellan hamnen och Storskogsvägen, på södra sidan om vägen, se Figur 12. Värmdö kommun, i samarbete med Trafikverket, genomförde under 2010 utbyggnad av en gång- och cykelväg över Djuröbron mot Djurö. Denna ansluter till väg 222 vid Ramsmora på norra sidan om vägen. Det saknas uppgifter om cyklistflöden på de aktuella sträckorna. Väg och trafik Sträckan mellan Skurubron och Stavsnäs är totalt 32 km lång. Den utgörs av Värmdövägen som är en huvudgata i Nacka kommun. Värmdövägen är en viktig kommunikationsled för de boende i Boo. Trafikflödet på Värmdövägen är styrt av arbetspendlingen in till Stockholm. Under förmiddagen är det huvudsakliga flödet riktat in mot Stockholm och det bildas köer för de som vill ut på väg 222 vid Skurubron. Skurubron är den enda länken mellan Nacka Värmdölandet och Stockholm. På eftermiddagarna är fordonsflödet motriktat på Värmdövägen. Skurubron är begränsande ur kapacitetssyn- punkt och det pågår arbete med förbättring och ombyggnationer av Skurubron. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h utmed Värmdövägen, Gamla Skärgårdsvägen och Skärgårdsvägen samt väg 222 fram till Ålstäket. Hastigheten utmed väg 222 mellan Ålstäket och Stavsnäs är i huvudsak skyltad till 70 km/h. Väg 222 vid Grisslinge är kraftigt trafikerad med ca fordon/dygn. Mellan Ålstäket och Strömma är trafikflödet ca 8600 fordon per dygn. Utmed väg 222 i Stavsnäs är flödet 2400 f/ådt. Väg 222 har en stor andel tung trafik i Figur 12. Gång- och cykelväg utmed väg 222 (röd = befintligt GC, streckad = pågående utbyggnad) Figur 13. ÅDT flöden fordonstrafik 23

24 Stavsnäs, hela 17 %. Detta beror på att Stavsnäs utgör en viktig nod för transporter till mellersta och södra skärgården. Se Figur 13 för ÅDT flöden utmed sträckan. Kollektivtrafik Nacka och Värmdö trafikeras med flertalet busslinjer. Det har länge funnits idéer på utbyggnad av tunnelbana till de centrala delarna av Nacka men inga beslut har tagits. Busstrafiken blir glesare längre österut på sträckan. Mellan Ålstäket och Stavsnäs trafikerar en busslinje, linje 434. Denna går med 30 minuters turtäthet. Restiden mellan Stavsnäs och Slussen är 50 minuter. I Nacka är antalet busslinjer flera och turtätheten hög. Gustavsberg men även i Stavsnäs. En anledning till den höga andelen kollektivtrafikresenärer i Stavsnäs kan bero på lokala resor mellan Stavsnäs och Djurö där en av områdets skolor är belägen Miljö Karaktäristiskt för naturmiljön mellan Skurubron och Stavsnäs är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. Området är kraftigt kuperat. Vid Stavsnäs passeras den primära skyddszonen för Stavsnäs grundvattentäkt. Kring Gustavsberg finns riksintresse för kulturmiljövården. Värdet ligger i brukssamhället med obruten industriell verksamhet alltsedan 1600-talet. I området förekommer ett flertal fasta fornlämningar enligt fornlämningsregistret. Det finns flera infartsparkeringar för biltrafik som möjliggör park and ride. I Värmdö saknas ordnade cykelparkeringar vid infartsparkeringarna. Däremot finns det möjlighet till kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik i Nacka där ordnade cykelparkeringar finns vid Orminge, Telegramvägen och Insjön. Figur 14 visar kollektivtrafik, infartsparkering och hållplatser på sträckan som har fler än 100 påstigande per dag. Antalet resenärer med kollektivtrafik är störst i utmed Värmdövägen, i Figur 14. Kollektivtrafik och infartsparkeringar (svart punkt= hållplatser med fler än 100 påstigande /dag, röd ring = infartsparkering) 24

25 2.6. Ålstäket - Stenslätten Markanvändning Utmed sträckan Ålstäket och Stenslätten finns i huvudsak tre större bostadsområden. Hemmesta är ett lokalt centrum med service och handel. Torsby och Ängvik är två mindre samhällen. I övrigt består bebyggelsen av enstaka hus, och befolkningen är relativt liten utmed sträckan. I Hemmesta bor det ca 4600 personer, i Torsby ca 500 och i Ängsvik ca 450 personer. 21 Start- och målpunkter Hemmesta utgör ett lokalt centrum och där återfinns service och handel vilket skapar arbetsplatser. I Hemmesta finns även flera skolor, lokalt bibliotek och kommunal service. Torsby och Ängsvik är mindre samhällen med i huvudsak bostadsbebyggelse. I Ängsvik finns en skola. I Stenslätten finns kommunikation med Rindö, Vaxholms kommun, genom en färjelinje. Denna färjelinje drivs av Trafikverket och utgör en viktig kommunikationsled till Vaxholm och de östra delarna av Stockholm. Det finns pågå- 21. SCB, Ålstäket - Stenslätten Figur 15. Sträckning Ålstäket - Stenslätten ende arbete med bostadsexploatering på Rindö vilket ytterligare kan komma att stärka denna kommunikationsled. Norr om Ängsvik ligger Siggesta Gård med kaféverksamhet, ridskola, butik m.m. På Siggesta Gård anordnas konserter och andra evenemang. Arbetsplatser utmed sträckan återfinns främst i södra delarna kring Hemmesta. Ju längre norrut på sträckan ju glesare bebyggelse och verksamhet Tidigare utredningar Hemmesta centrum och väg 274 mellan Ålstäket och Hemmesta Vägskäl har utretts i samband med detaljplanläggning av området. I rapporten, Väg 274 genom Hemmesta Centrum Förstudie, från 2010 karläggs behov av åtgärder för vägen samt behov för oskyddade trafikanter. I Torsby norr om Hemmesta Vägskäl pågår, med start 2010, utbyggnad av VA-ledning vilket även kombineras med utbyggnad av gång- och cykelväg. Värmdö kommun har tagit fram förslag på förbättringar av gång- och cykelvägen förbi Haghulta i Hemmesta Baudin B,

26 Trafik och trafikanter Cykelvägnät Utmed väg 274 saknas helt sammanhängande gång- och cykelvägnät. Norr om Ålstäket finns en gång- och cykelbana på västra sidan om vägen. Denna övergår i blandtrafik vid Viks skolväg och vid Furuviksvägens slut upphör möjligheten att cykla helt. I Hemmesta centrum finns en gång- och cykelväg på östra sidan om vägen. Cyklister och gående tvingas byta sida vid ett av de två signalreglerade övergångställena utmed vägen. Dessa finns vid Motionsvägen och ett vid Hemmesta centrum. Arbete pågår med utbyggnad av gång- och cykelväg norr om Hemmesta Dalväg. Norr om Hemmesta Vägskäl mot Torsby har arbetet med en ny gång- och cykelväg påbörjats under En etappvis utbyggnad av en gångoch cykelväg planeras i kombination med en ny VA-ledning. Gång- och cykelvägen kommer att placeras på norra sidan om vägen. Norr om Torsby saknas gång- och cykelväg helt. I Ängsvik finns lokalgator som används av gång- och cykeltrafikanter. Likaså finns i Ängsvik en gångoch cykelbro som förbinder bostadsområdet med skolan. Norr om Ängsvik övergår landskapet till landsbygdsmiljö. Vägen är krokig och smal och gångoch cykelmöjlighet saknas utöver möjligheten att cykla i blandtrafik, se Figur 16 för gång- och cykelvägnät. Figur 16. Gång- och cykelvägnät Ålstäket - Stenslätten Det saknas uppgifter om cyklistflöden. Väg och trafik Väg 274 är utpekad omledningsväg för dispenstrafik och även en sekundärväg för farligt gods. Vägen är därmed av regional betydelse för regional och interregional trafik. Väg 274 mellan Ålstäket och Hemmesta Vägskäl är den mest trafikerade delen av sträckan. Variationerna över året är mycket stora pga. att stor del av bebyggelsen fortfarande nyttjas som sommarbostad. Skärgården lockar även många besökare sommartid. I Hemmesta trafikeras vägen av 9000 fordon ett årsmedeldygn. Sommartid är trafiken ca fordon per dygn. Genom Torsby, norr om Hemmesta Vägskäl, är trafikflödet ett årsmedeldygn 3700 fordon och i Ängsvik är flödet ett årsmedeldygn ca 1800 fordon. I Stenslätten är trafikflödet ett årsmedeldygn ca 1200 fordon. En stor andel av den tunga trafiken väljer denna östliga förbindelsen mellan norra och södra delarna av Stockholmsregionen. Andelen tungtrafik i Stenslätten är 22 % och i Hemmesta centrum är andelen tung trafik 8 %. Andelen sammanfaller med boendekoncentrationen som är störst i de södra delarna av sträckan. 26

27 Hastighetsbegräsningen är utmed vägen 70 km/h mellan samhällena och skyltad 30 km/h i närhet av skolområde i övrigt 50 km/h i bebyggd miljö. Kollektivtrafik Det finns flertalet busslinjer som trafikerar från Slussen via väg 222 till Hemmesta och Hemmesta Vägskäl. Det tar ca 35 minuter att åka buss från Hemmesta till Slussen. Till Hemmesta Vägskäl från Slussen trafikerar sju busslinjer vilket ger en bra kommunikation med kollektivtrafik. Sträckan trafikeras bl.a. av linje 474 som går med en turtäthet på upp till 10 minuter. Norr om Hemmesta Vägskäl är turtätheten lägre och antalet busslinjer färre. En busslinje trafikerar hela sträckan till Stenslätten. Denna buss gör endast fem turer per dag. Ängsvik och Torsby trafikeras med något högre turtäthet då det finns tre busslinjer som passerar samhällena. Turtätheten är högre under rusningstider för arbetspendling på förmiddag och eftermiddag. Under dagen är turtätheten en buss i timmen. Det saknas nattbusstrafik norr om Hemmesta vägskäl. Infartsparkeringar för bilar finns i Hemmesta centrum, 65 platser och vid Hemmesta Vägskäl, 40 platser. Infartsparkeringar finns även vid Ålstäket och Grisslinge där väg 274 ansluter till väg 222. I Hemmesta centrum finns cykelparkering. Figur 17. Kollektivtrafik, infartsparkering (röd ring) och hållplatser med fler än 100 påstigande resenärer/dag (svart punkt) Figur 17 visar busstrafik, infartsparkeringar och de hållplatser utmed sträckan som har fler än 100 resenärer per dag. Utöver dessa hållplatser är hållplatsen i Ängsvik väl nyttjad med ca 85 resenärer per dag Miljö Karaktäristiskt för naturmiljön mellan Ålstäket och Stenslätten är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. Området är kraftigt kuperat. Längs med väg 274 passeras två grundvattentäkter. Ett riksintresse för kulturmiljövården passeras vid Siggesta. Dess värde finns i Herrgårdslandskapet med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet. Ett flertal fornlämningar finns även i området. Från Nacka upp till Vaxholm går ett riksintresse för kulturmiljövård vars värde finns i farledsmiljön utmed inloppet till Stockholm som speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart. 27

28 28

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun

Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun Diarienummer: 13SPN/0398 Datum:2013-05-20 Författare: Paula Rönnbäck, Patrik Stenberg Förvaltning/ kontor: SBK/planenhet E-post: paula.ronnback@varmdo.se patrik.stenberg@varmdo.se Förslag på platser för

Läs mer

FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn. Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län. Förslagshandling 2011-05-23 Uppdrag: 101518

FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn. Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län. Förslagshandling 2011-05-23 Uppdrag: 101518 FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län Förslagshandling 2011-05-23 Uppdrag: 101518 Titel: Förstudie Cykel i Ostsektorn Utgivningsdatum: 2011-05-23 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats: 3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning

Läs mer

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603

Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-01 123, 13KS/0603 Dokumentinformation Titel: Gång- och cykelplan för Värmdö kommun 2013-2030 Serie nr: 2013:38 Projektnr:

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket planerar för att bygga om E18 mellan Norrtälje och Kapellskär. Sträckan är cirka 23 km lång, mycket olycksdrabbad

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö

V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g. Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö V i by gger fram tiden s Ty resö an sv ar och u tv eck lin g Moderaterna i Tyresö om trafik, kommunikationer och miljö februari 2014 In ledn in g Moderaterna har en vision som handlar om att utveckla Tyresö

Läs mer

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering

Trafikutredning för området Uttran-Lindhov 2007. Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering Trafikutredning för området Uttran-Lindhov Inventering och rekommendationer inför exploatering november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Uppdrag 4 Definitioner 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Regional cykelstrategi för Sörmland Kortversion utan fördjupade analyser Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Foto: Kerstin

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18 Beställd av Structor BROPORTEN Version 2 Stockholm 2014-03-31 BROPORTEN Datum 2014-03-31 Uppdragsnummer Utgåva/Status

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970

Förstudie. Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970 Förstudie Väg 76 (Södra Kungsvägen) delen genom Furuvik Gävle kommun, Gävleborgs län BESLUTSHANDLING 2010-07-09 Objektsnummer: 83158970 Projektgrupp: Trafikverket: Lars-Erik Håkansson Projektledare Trafikverket

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Trafikutredning Kyrkerud- Strand ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

3 Vägprojektet en översikt

3 Vägprojektet en översikt 3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA

ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA Trivector VÄLKOMMEN! 2 PROGRAM 9.30 Välkomna Introduktion Om ÅVS-processen, var står vi nu? Förstå situationen förutsättningar, problem och mål (ca

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Trafikverket Region Väst Elisabeth Lunman Samhälle Telefon: 0771-91 91 www.trafikverket.se elisabeth.lunman@trafikverket.se Direkt: 010-1 60 04 Beredningsunderlag

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1.

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1. repo001.docx 2012-03-2914 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER 7000175000 STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE

Läs mer

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl VAXHOLMS STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Vår beteckning STAD 2013:KS047 Streckad linje avser programområde Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl Inledning Vaxholms stad är en expansiv kommun och efterfrågan

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN DNR 2014/36 UPPHÄVANDE AV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR RUD HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN ANTAGANDEHANDLING 2014-08-11 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT OM UPPHÄVANDE 2014-09-01 VANN LAGA KRAFT 2014-09-30 HANDLINGAR

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center

Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center SAMRÅDSUNDERLAG Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center Falköpings kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2013-12-13 Projektnummer: 138960 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Väg 46, Cirkulationsplats

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01

KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01 KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Ärendenr: TRV 2012/52688

Ärendenr: TRV 2012/52688 Ärendenr: TRV 2012/52688 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61 40 Beredningsunderlag till förslag

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni

Läs mer

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020

ARBETSMATERIAL MARS 2015. Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 Gång- och cykelvägsplan 2015 2020 1 Förord En aktuell gång- och cykelvägsplan är ett viktigt redskap för att kunna göra insatser för att främja cyklandet i kommunen. Ett av grundargumenten för utvecklandet

Läs mer

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11

CYKELPLAN FÖR DANDERYDS KOMMUN 2014 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 BILAGA 1. ÅTGÄRDSPROGRAM 2014-06-11 Danderyds kommun Tekniska kontoret, 2014-06-11 Dnr: TN 2013/0177 Projektledare: Jonas Frejd Bitr. projektledare: Jonas Ackebo Text: Jonas Ackebo Fotografier/bilder/illustrationer:

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)

Åtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA) Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.

Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316

Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316 Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316 Sammanfattning Vägverket planerar en färjeled mellan Bergs oljehamn, Nacka, och Frihamnen, Stockholm. Syftet med färjeleden

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ARBETSPLAN Väg 222 Dalkrokstigen - Strömma ny gång- och cykelväg Värmdö kommun, Stockholms län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ARBETSPLAN Väg 222 Dalkrokstigen - Strömma ny gång- och cykelväg Värmdö kommun, Stockholms län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR ARBETSPLAN Väg 222 Dalkrokstigen - Strömma ny gång- och cykelväg Värmdö kommun, Stockholms län Uppdragsnummer: 10 71 71 Godkänd handling 2012-04-16 Titel: Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Förstudierapport för utökat planområde för detaljplan Skorstenen

Förstudierapport för utökat planområde för detaljplan Skorstenen Förstudierapport för utökat planområde för detaljplan Skorstenen Projektbeställare Projektledare David Lanthén Ingrid Kärrsten Datum 2015-12-29 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2015/0053-214 Innehållsförteckning

Läs mer

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: 4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (25) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kommunikationer Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 Länsplanen

Läs mer

Centrala Nacka trafikutredning

Centrala Nacka trafikutredning Nacka Kommun Stockholm 2014-10-22 Datum 2014-10-22 Uppdragsnummer 1320004296 Utgåva/Status Carl Chytraeus Magnus Kusoffsky Jevgenij Petoukhov Uppdragsledare Kollektivtrafik Trafikmängder, kapacitet Ramböll

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt

Läs mer

Yttrande över program för Älta centrum.

Yttrande över program för Älta centrum. 1 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-02-02 KFKS 2012/696-214 Planenheten Nacka kommun 131 81 Nacka Yttrande över program för Älta centrum. Sammanfattning En fördjupad översiktsplan bör tas fram för Älta

Läs mer

2012-12-10 Ärendenr: TRV 2011/78088

2012-12-10 Ärendenr: TRV 2011/78088 Mall Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-12-10 Trafikverket Region Mitt Fredrik Jansson Avdelning: Trafikmiljö Kaplansgatan 1 Gävle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post fredrik.h.jansson@trafikverket.se

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500

2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500 Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500 Trafikverket Region Stockholm Daniel Andersson Trafikmiljö Besöksadress: Solnastrandväg 98 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län Förslagshandling 2010-09-24, kompletterad 2010-10-13 Projektnummer: 88 1065

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter

Läs mer

Samrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

Samrådet 11-16. Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit. ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖRR FASTIGHETEN HJÄRNARP 3:233 MFL ÄNGELHOLMS KOMMUN UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE SAMRÅDET Samrådet om planförslaget redovisas i en samrådsredogörelse daterad 2010-11-16. HUR UTSTÄLLNINGEN

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Yttrande angående den fördjupande översiktsplanen

Yttrande angående den fördjupande översiktsplanen 1 (6) Ripvägen 17 139 41 VÄRMDÖ Tel. 08-571 401 80 Fax. 08-571 401 84 Mobil 0703-325 215 http://hem.passagen.se/radberg arne@arim.nu http://bevara_stromma.tripod.com Värmdö kommun planavdelningen 134 81

Läs mer

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart

Läs mer