VÅRDENS PRIS UTBRÄND SJUKSKÖTERSKA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRDENS PRIS UTBRÄND SJUKSKÖTERSKA"

Transkript

1 Hälsa och samhälle VÅRDENS PRIS UTBRÄND SJUKSKÖTERSKA En litteraturstudie rörande utbrändhet bland sjuksköterskor Hind Saib Battuta Malin Karlsson Examensarbete Kurs VT 02 Sjuksköterskaprogram Juni 2004 Malmö Högskola Hälsa och Samhälle Malmö e-post:postmasterhs.mah.se

2 VÅRDENS PRIS UTBRÄND SJUKSKÖTERSKA En litteraturstudie rörande utbrändhet bland sjuksköterskor Hind Saib Battuta Malin Karlsson Battuta, H & Karlsson, M. Vårdens pris - Utbränd sjuksköterska. En litteraturstudie rörande utbrändhet bland sjuksköterskor. Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna studie är att belysa de förhållanden i sjuksköterskans arbetsmiljö/arbetssituation som kan leda till utbrändhet. Den frågeställning som vi sökt belysa är: Vilka faktorer i arbetet som sjuksköterska är av sådan karaktär att de kan leda till utbrändhet? Resultaten visar att arbetsrelaterad psykisk ohälsa är en utdragen process som innebär såväl fysiska som psykiska problem. Detta kan till slut leda till utbrändhet. Många vill dock hellre använda sig av begreppet utmattningssyndrom/utmattningsdepression då det riktats kritik mot begreppet utbränd. I denna studie används dock begreppet utbränd. Studien är en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier. Analysen visar att tre grupper av faktorer som ökar risken för att drabbas av utbrändhet, kan identifieras. Dessa är (1) brister i den psykosociala arbetsmiljön, (2) obalans mellan krav och resurser och (3) missförhållanden i organisationen. Resultaten diskuteras i ljuset av Karaseks & Theorells krav/kontrollmodell (1990). Nyckelord:, Karasek krav/kontroll-modell, organisation, psykosocial arbetsmiljö, psykisk ohälsa, sjuksköterskor, stress, utbrändhet. 2

3 THE PRICE OF CARE A BURNT OUT NURSE A literature study on work environment and burn out among nurses Hind Saib Battuta Malin Karlsson Battuta, H & Karlsson, M. The price of care A burnt out nurse. A literature study on work environment and burn out among nurses. (Examination paper, 10 credit points) Malmö University: School of Health and Society, Department of Nursing, The aim of this study is to illuminate factors in nurses work, which can cause a state of exhaustion called burn out. The results indicate that work related mental illness is a lengthy process that gives rise to both physical and psychical problems. These problems might lead to a state of burn out. However, several authors prefer to use expressions like exhaust syndrome or exhaust depression as they are criticising the concept of burn out. The study is a literature analysis of 11 scientific articles that have been scrutinized using the criterions presented by Polit et al (2001). The analysis gives at hand that three groups of factors seem to increase the risk for burn out, namely: (1) deficiencies in the psycho-social work environment, (2) an imbalance between demands and resources and (3) organizational incongruities. The results are discussed using The demand-control model developed by Karasek & Theorell (1990). Key words: Burn out, Karasek demand/control model, mental illness, nurses, organisation, psycho-social work environment, stress 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definitioner 6 Stress 6 Utbrändhet 7 TEORETISK REFERENSRAM 9 Karaseks krav/kontroll-modell 9 Spända arbetssituationer 10 Aktiva arbeten 10 Avspända arbeten 11 Passiva arbeten 11 Yrkesfördelning av psykosociala aspekter på arbetet 11 En jämförelse av mäns och kvinnors arbeten 12 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 12 Syfte 12 Frågeställning 12 METOD 13 Böcker, litteratur 13 Artiklar 13 Databearbetning 15 RESULTAT 15 Psykosocial arbetsmiljö 15 Obalans i krav/resurser 17 Missförhållanden i organisationen 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 20 Slutreflektioner 22 REFERENSLISTA 24 BILAGOR 26 Bilaga 1 Granskningsmall 27 Bilaga 2 Artikelsammanfattning och artikelgranskning 28 4

5 INLEDNING Vi har valt att skriva vår C-uppsats om utbrändhet bland sjuksköterskor. Ett motiv för detta val är att vi vill lära oss mer om detta problem så att vi inte själva drabbas av det. I utbildningen lär vi oss mycket om hur vi ska vårda och ta hand om patienter och anhöriga på bästa sätt men mindre om hur vi ska ta hand om oss själva för att orka med de påfrestningar och utmaningar som arbetet innebär. BAKGRUND Utbrändhet är ett problem som bara blir större och resulterar i ett ökat antal långtidssjukskrivningar (mer än 30 dagar). Den största ökningen tycks ha varit från talets sista år och början av 2000-talet. Detta tycks speciellt gälla yrken som innebär mycket kontakt med och ansvar för andra människor, t ex hälso- och sjukvårdspersonal, skola, omsorg, kyrkligt anställda mm (Socialstyrelsen, 2003). Det har visats att den arbetsrelaterade psykiska ohälsan oftast är resultatet av en långdragen process, som medför såväl kroppsliga som psykiska problem. Bland långtidssjukskrivna landstingsanställda varierar andelen med psykiatrisk diagnos från ca 20 % (undersköterskor, biträden, tandläkare och tandsköterskor) till drygt 40 % (läkare, sjuksköterskor och barnmorskor). Sådana sjukdomar som kan misstänkas vara relaterade till stress (psykiska sjukdomar, värktillstånd, hjärt- och kärlsjukdomar) svarar för omkring 80 % av alla långtidssjukskrivningar, oavsett yrke (a a). Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är en process som oftast pågår under flera år och accelererar med besvär som börjar med trötthet, spänningstillstånd och smärtor i rörelseorganen. Senare utvecklas sömnproblem, hjärtklappning, magproblem, yrsel, minnes- och koncentrationssvårigheter och med en tillagande fysisk och psykisk utmattning. Många blir dessutom nedstämda som oftast leder till depression. Det är oftast för detta symtom som personen sjukskrivs. Många av dessa patienter uttrycker sig med orden Jag har gått in i väggen (a a). En av de orsaker som kan leda till utbrändhet är brister i den psykosociala arbetsmiljön. Maslach (1985) beskriver hur svårigheter i relationer till kamrater eller medarbetare kan bidra till utbränning på två sätt. För det första utgör de ännu en emotionell stressfaktor som leder till känslomässig utmattning och negativa känslor mot människor. För det andra berövas individen en mycket värdefull kraftkälla för motarbetande och förhindrande av utbränning (a a, s 58). Enligt Maslach (a a) kan stödjande från arbetskamrater på olika sätt hjälpa till att förhindra utbrändhet. När man som personal känner att man förlorar kontrollen över arbetssituationen är utbränningen nära. Bristen på kontroll kan bero på att överordnande talar om exakt vad man ska göra, när och hur och inte lämnar några utrymmen för eget 5

6 tänkande. Ett vanligt klagomål i människovårdande yrken är: Andra fattar beslut, men jag ska verkställa dem och göra skitjobbet (a a, s 56). En annan orsak är den ständiga bristen på resurser, oavsett om det handlar om bemanning eller om låga lönenivåer. Nyutexaminerad personal upplever ofta en obalans mellan krav och resurser då de saknar praktisk erfarenhet. Den erfarna personalen kan emellertid också uppleva känslan av obalans mellan krav och resurser då det t ex råder brist på överensstämmelser mellan problemens omfattning och de tillgängliga resurserna inom olika nivåer. Denna obalans är ett av de förhållande som med tiden kan leda till utbrändhet (Bunkholdt, 1997). Arbetsförhållanden och arbetsorganisation kan även det spela en viktig roll för uppkomsten av stressrelaterade sjukdomar, kroppsliga såväl som psykiska, på samma sätt som stress och obalans i krav - resurser (Socialstyrelsen, 2003). En arbetsbörda, emotionell eller fysisk, som överstiger vad man som människa klarar av är enligt Maslach (1985) en viktig orsak till stress. När arbetsbördan är för stor tappar hjälparen kontakten med mottagaren. Det är inte bara kvantiteten i relationen utan även kvaliteten som går förlorad. När det blir för många att hjälpa använder man sig istället av snabba och opersonliga metoder vilket resulterar i försämrad kvalitet av vården. I artikeln, Does training in psychosocial interventions reduce burnout rates in forensic nurses?, skriven av Ewers et al, (2002) tas problemet upp med att personalen kan bli cynisk och kall gentemot patienterna vilket leder till att sjuksköterskorna visar mindre empati, undviker dem och över tid bedömer patienterna i mer negativa termer. För personal inom vård- och omsorgssektorn har stress blivit ett allvarligt problem. Som vi tidigare belyst är det bl a särarten i yrket som vårdpersonal (i detta fall sjuksköterskan), som kan leda till utbrändhet. Att dagligen konfronteras med svåra problem och komplicerade livsöden är i sig en påfrestning. En annan orsak finns i professionens utveckling det behövs ständigt utvecklas teorier och metoder för vägledning i arbetet (Bunkholdt, 1997). Definitioner Stress Innan begreppet utbränd förklaras, ges här några exempel på begreppet stress eftersom det är en stor riskfaktor för att drabbas av utbrändhet och för att det är omöjligt att beskriva om utbrändhet utan att först belysa ämnet stress. Enligt socionomen Bronsberg (se Bronsbergs hemsida, ) nämns ordet stress för första gången i ett svenskt lexikon år Tidigare användes begrepp såsom utarbetad och överansträngd. Att gå in i väggen är ytterligare ett begrepp och detta har sin grund i idrottsvärlden och beskriver när mjölksyran plötsligt sätter in. Stress är ett ord som används i dagligt tal med många olika betydelser, ofta för att beteckna de yttre faktorer som utgör påfrestningar. I medicinska termer syftar det till att beskriva organismens svar på belastning. Begreppet började användas på 1930-talet och då ofta i uttrycket the stress of modern life (a a). 6

7 Det har länge varit känt att extrem långvarig stress kan utlösa psykiska och fysiska reaktioner, som ofta blir bestående under lång tid. Denna kunskap har kunnat inhämtas mycket p g a de stora förfärliga krig som präglat 1900-talet (Klingberg - Larsson, 2000). Läkaren Doctare (2000) beskriver stress som den mänskliga hjärnans sätt att reagera på yttre påfrestningar, som uppfattas som större än förmågan att hantera dem. Det är påfrestningens art och grad som kan skilja. Bunkholdt (1997) menar att stress kan definieras enligt tre huvudperspektiv: 1. Stress är en fysiologisk och psykologisk respons från organismen på olika typer av påfrestningar. 2. Stress är en yttre händelse som individen inte har tidigare erfarenheter av, och som därför kräver en ovanlig eller ovanligt stor insats för att bemästra. Kan exempelvis vara katastrofer av olika slag, liksom livskriser. 3. Stress kan också ses som ett samspel mellan individ och miljö. Cullberg (2001) tar upp Selyes (som myntat stressbegreppet) definition, kroppens fysiologiska reaktion vid påfrestning. Stressorer, alltså påfrestningen, kan vara av fysisk eller psykisk natur och medför en ganska ospecifik psykofysisk stressreaktion. Lazarus (i Larsson & Setterlind, 1994) definierar stress som en relation mellan individen och dennes omgivning, där individen uppfattar att resurserna prövas hårt eller överskrids. Det som framkallar stress stressorer kan var av såväl yttre omgivningsframkallande karaktär, som av inre självframkallande karaktär. Exempel på stressorer av yttre karaktär kan vara relationer inom familjen och i arbetslivet, ekonomiska problem, en krånglande bil osv. Exempel på inre självframkallande stressorer kan vara för högt ställda krav på sig själv. Utbrändhet Begreppet utbränd har ändrats genom samhällets utveckling och p g a händelser i världen, t ex krig. Mycket intresse har lagts på att forska inom detta ämne eftersom det oftast är den yrkesverksamma befolkningen som drabbas och således resulterar i minskade samhällsinkomster p g a ökande bidragskostnader och minskade skatteintäkter (Klingberg - Larsson, 2000). Det finns många olika definitioner på tillståndet utbrändhet. Den mest vanliga är ordet utbränd. Detta är en översättning från amerikanskans burnout som kom någon gång under 1970-talet. Den svenska varianten har inte riktigt samma innebörd som den amerikanska, där det kan associeras till urladdning men på svenska associeras det till något mer oåterkalleligt skadat, utbränt 1. Många är därför kritiska till definitionen utbränd och vill hellre använda sig av definitionen utmattningssyndrom, utmattningsdepression. I denna litteraturstudie används begreppet utbränd, eftersom det inte finns någon ny klar definition som är allmänt vedertagen i samhället (Socialstyrelsen, 2003). 1 I andra sammanhang kan man emellertid se att något som är utbränt inte innebär något oåterkalleligt skadat. Skogsbränder innebär t ex för vissa växter förutsättningen för nytt liv. 7

8 Psykiatrikern Freudenberger som arbetat med svåra patienter observerade ett utmattningstillstånd hos en del av personalen och kallade detta för utbrändhet. Han publicerade sina observationer år 1975 (Theorell, 2003). Bronsberg (se Bronsbergs hemsida, ) påpekar att det i USA har forskats och skrivits om utbrändhet sedan slutet av 1970-talet. Forskarna började lägga märke till underliga psykosomatiska symtom t ex total utmattning, trötthet, olika sjukdomar, känslomässiga reaktioner t ex distans, negativism och cynism hos människor som arbetade med människor som levde under svåra sociala förhållanden; poliser, lärare, socialarbetare, sjukvårdspersonal, präster osv. Bronsberg själv menar att utbrändhet är ett resultat av en långdragen process som kan leda till en fysiskt, psykiskt och/eller mental kollaps. Bronsberg vill hellre själv använda sig av uttrycket urladdad, eftersom det är något mer positivt. Bronsberg och Vestlund (1997) definierar utbrändhet som en process som pågått en längre tid vilket kan leda till att man kollapsar fysiskt, emotionellt och/eller mentalt. Man kan tvingas till att bli sjukskriven från jobbet och leva resten av livet med kroniska sjukdomar. En del människor dör till följd av utbrändhet. Bronsberg och Vestlund har valt att beskriva begreppet utifrån tre definitioner av olika författare: 1. Den gradvisa förlusten av idealism, energi och mening hos personal som arbetar i klientyrket, som en följd av deras arbetsförhållande (Edelwich & Brodsky i Bronsberg och Vestlund, 1997). 2. Ett försvagat psykologiskt tillstånd som en följd av ständig stress i arbetet som resulterar i: a) uttömda energireserver b) lägre motståndskraft mot sjukdomar c) ökat missnöje och pessimism d) frånvaro och ineffektivitet i arbetet (Veninga & Spradley i Bronsberg och Vestlund, 1997). 3. Ett tillstånd av fysisk, emotionell och mental utmattning. Detta tillstånd är en följt av svikna förhoppningar och brustna ideal (Pines, Aronson & Kafry i Bronsberg och Vestlund, 1997). Klingberg - Larsson (2000), psykiatriker, tar upp fakta från Maslach s bok Utbränd omsorgens pris (1985). Där beskrivs just ett tillstånd av emotionell utmattning, depersonalisation och nedsatt personlig prestation, vilket är de tre kriterierna i Maslach Burnout Inventory (MBI). De drabbade är personer som arbetar gentemot människor i ständigt behov av hjälp, i sitt yrke. Boken beskriver faran av ett starkt engagemang i kombination med hög arbetsintensitet och liten möjlighet att styra sin arbetssituation. Klingberg Larsson tycker att utbrändhet är en bra term för detta tillstånd och bör reserveras för just detta. Hon kritiserar att uttrycket har använts på ett olämpligt sätt och därför tappat sin innerbörd. Hon vill hellre använda sig av begreppet STUR (Stressutlösande Utmattnings Reaktioner) vilket beskriver stress framkallad av vardagliga belastningar under lång tid, ofta av multifaktoriell karaktär. En stor del av dem som drabbas är i årsåldern, utan tidigare psykiska sjukdomar. Då dessa människor inte får rätt och tillräcklig behandling blir följden i många fall kroniska tillstånd med stor risk för komplikationer, som leder till långvarig arbetsoförmåga, sänkt livskvalitet och starkt ökad sjukvårdskonsumtion. Om arbetssituationen innebär alltför många kontakter med behövande människor varje dag utan att man får chans till 8

9 återhämtningspauser med jämna mellanrum är risken stor att de drabbas av STUR och/eller utbrändhet. Klingberg Larsson menar att utbrändhet innefattas i STUR men är ett tillstånd med sin speciella bakgrund. Orsaker kan vara akuta massiva trauman, kroppslig sjukdom, anhörigproblem och arbetsrelaterade problem. Symtombilden karakteriseras av oro, nedstämdhet, trötthet, stresskänslighet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, överkänslighet för sinnesintryck, muskelspänningar och psykomotoriska symtom. Maslach hävdar (i Eriksson m fl, 2003) att utbrändhet är ett uttryck för en emotionell kris, ett syndrom som består av tre komponenter: emotionell utmattning, depersonalisation och nedsatt prestationsförmåga. Hallsten kritiserar i samma bok Maslach s definition. Han betonar att utbrändhet inte är ett tillstånd eller en symtomuppsättning utan en förändring över tid. Utbränning kan uppstå när kroniska stressorer hotar eller hindrar en person från att utföra en roll, som är central för personers identitet. Han framhåller också att utbrändhet inte bara uppstår i arbetslivet utan det kan ha sin grund såväl i omgivningen som i individen. Utbrändhet kan uppkomma i alla långsiktiga verksamheter i industriarbete, i ideellt arbete och vid långvarigt arbetssökande. Doctare (2000) talar om hjärnstress istället för utbrändhet. Hon tycker att hjärnstress innefattar en dynamisk process, något som hela tiden pågår. Det är mer neutralt och uttrycker också en markering av att det handlar om ett förlopp i våra hjärnor som stressas av ohållbara situationer i vår omgivning. Danielson (1987) skriver att utbrändhet betecknar en individs sammansatta reaktion på emotionella påfrestningar i arbetet med människor. Det är en process i vilken från början engagerade vårdgivare blir ineffektiva i sitt sätt att hantera de påfrestningar som det innebär att i vårdande situationer ofta vara i emotionell kontakt med andra. Som ett resultat drar de sig undan engagemanget i patienter, arbetskamrater och organisation. Utmattning, till följd av att man ger ut mer emotionell energi än man kan tillföra sig, kan medföra likgiltighet, känslokyla, negativ självvärdering och negativa attityder till livet och andra människor. En långvarig obalans i kroppens styrfunktioner tillföljd av stress kan leda till en allvarlig störning i organismens anpassnings- och återbildnings förmåga. Detta betecknar Theorell (2003) som utbrändhet. Den sammanfattande bedömningen av de olika definitionerna av utbrändhet i den här litteraturstudien ledde fram till viljan att belysa de förhållanden i sjuksköterskans arbetsmiljö/arbetssituation som kan leda till utbrändhet. Den definition som ger en bra helhetssyn till studiens ändamål är Maslach definition av utbrändhet (Maslach, 1985). Hon tar upp tre komponenter som tillsammans bidrar till ett syndrom som ger uttryck för en emotionell kris. Dessa tre komponenter är emotionell utmatning, depersonalisation och nedsatt prestationsförmåga. TEORETISK REFERENSRAM Karaseks krav/kontroll-modell Som nämnts i bakgrunden spelar obalans mellan krav och resurser stor roll för utvecklingen av utbrändhet. Karaseks krav/kontroll-modell (Karasek & Theorell, 9

10 1990) kan i detta sammanhang användas som en teoretisk ram eftersom den belyser förhållandena mellan psykiska krav och beslutsutrymme. Krav/kontroll- modellen visar hur två psykiska mekanismer påverkar varandra och arbetssituationen. Syftet med modellen är att påvisa behovet av att kombinera de psykiska kraven med beslutsutrymme och kontroll för att gynna hälsa och välmående. Utmaningar är nödvändiga för att lära sig och utvecklas samtidigt som de kan ge en psykisk stress. Beslutsutrymme och kontroll är det som avgör om kraven ger positiv inlärning och utveckling eller psykisk stress och ohälsa. Se figur nedan (a a). BESLUTSUTRYMME/ KONTROLL Stort Litet KRAV Höga Låga AVSPÄNDA ARBETEN AKTIVA ARBETEN PASSIVA ARBETEN SPÄND ARBETS- SITUATION Figur 1. Karaseks krav/kontrollmodell, (Karasek & Theorell, 1990, s 32). Modifierad av författarna. Spända arbetssituationer Spända arbetssituationer inträffar när de psykiska kraven på arbetet är stora samtidigt som det finns små möjligheter att påverka beslutsutrymmet. Detta leder till psykisk stress och ohälsa. När man inte kan påverka eller har kontroll över miljön (litet beslututrymme), blir de stressande faktorerna starkare. Energi som frigörs när vi utsätts för stress blir i en högt pressad arbetssituation skadlig. Under normala fall ger denna energi beredskap att klara fara eller utmaning och avklingar efter ett tag. När en person utsätts för ökade psykiska krav i en arbetsmiljö med små möjligheter till kontroll och beslutsutrymme, som att arbetstempot ökar, blir reaktionen inte bara den motsvarande ökningen av energi utan ger också effekter som känslor av hopplöshet, aggressivt beteende eller social tillbakadragenhet (a a). Aktiva arbeten En av de mest utmanande situationerna, typiska för professionella arbeten är de som kräver stora prestationer utan att ha negativ psykisk press. Exempel på sådana arbeten kan vara en kirurg som utför en svår operation eller en bergsklättrare som bestiger ett brant berg. Situationen innebär stora krav men också en känsla av kontroll och frihet att använda alla kunskaper och skickligheter. Dessa arbetssituationer kännetecknas av höga psykiska krav men också av hög kontroll och stort beslutsutrymme. De kallas aktiva arbeten eftersom 10

11 det har visat sig att personer i sådana arbetssituationer är de mest aktiva under sin fritid trots att de har en krävande arbetssituation. Dessa arbeten ger både kunskap och utveckling vilket ökar produktivitet och aktivitet. Energin från stress översätts till aktivitet och problemlösning då personen har kontroll och beslutsutrymme. Detta gör att energin inte producerar så stark negativ psykisk press (a a). Avspända arbeten De avspända arbetena är avslappade miljöer och situationer. Det är situationer med små psykiska krav men med hög nivå på beslutsutrymme och kontroll. I denna grupp är det få som drabbas av psykisk ohälsa då de har ett utrymme att lösa problem och dessutom har få utmaningar till att börja med. Människor i dessa arbetssituationer har visat sig vara gladare och friskare. Sådana arbeten kan vara lösningen för en person som utsatts för långvarig psykisk stress och ohälsa. Många av dessa arbeten är också låginkomstarbeten vilket kan ge andra svårigheter för personer som t ex ekonomisk oro (a a). Passiva arbeten Dessa arbeten karaktäriseras av låga krav men ger inte den önskvärda känslan av avslappning och vila i arbetet som de mindre pressade arbeten. I stället är de ofta förknippade med apati då utmaningarna är helt utanför personernas kontroll eller påverkan. De passiva arbetena har låga krav och låg kontroll och litet beslutsutrymme. De passiva arbetena är de näst svåraste psykosociala arbetsmiljöerna enligt denna modell. Fenomenet med liten inlärning och gradvis förlust av tidigare yrkesskickligheter leder till en lägre nivå en normalt gällande aktivitet på fritiden. När personerna inte får använda sina yrkesskickligheter, inte får några utmaningar och miljön förhindrar personerna att testa nya idéer för att förbättra arbetet och arbetssituationen resulterar det i låg motivation och produktivitet (a a). Yrkesfördelning och psykosociala aspekter på arbetet För att förtydliga olika arbetssituationer kan man associera specifika yrken till olika positioner i modellen. Sådana scheman skulle kunna göra det lättare att se vilka arbeten som har önskvärda och ickeönskvärda miljöer. Karasek och Theorell har använt sig av USAs största nationella undersökning av olika arbetssituationer. Undersökningen är gjord för US Department of Labor s Quality of Employment Surveys (QES) 1969, 1972 och 1977 av Institute for Social Research vid University of Michigan. De svar yrkesarbetarna givit har satts in i modellen (a a, s 43). Arbeten som har både höga krav och stort beslutsutrymme och kontroll är yrken som ofta ses som arbeten med hög prestige. Det är läkare, ingenjörer och lärare. I denna del av modellen är yrken med manlig dominans vanligast. De är också mindre trötta än personer med ett högt pressande arbete och litet belsutsutrymme. De har de högsta inkomsterna och de är mest nöjda med sina arbeten (a a). Låg- och medelstatusarbeten kan man hitta i de andra tre delarna av modellen. Yrken med stort beslutsutrymme och kontroll och låga krav dominerar också yrken med många män. Det handlar om programmerare, arkitekter och maskinister. Personer med dessa yrken visar mycket låg psykisk stress. Däremot visar forskningen att nivån på engagemang i politik och fritidsaktiviteter ligger på en medelnivå och engagemang i arbetsfrågor är låg (a a). 11

12 Bland yrken som klassas som passiva arbeten hittar man butikspersonal, väktare och chaufförer. Det visade sig också att personer i den här gruppen hade få sömnproblem (a a). Bland de högst pressande arbetena hittar man servitörer, receptionister och vårdpersonal. Många av dessa yrken har en dominans av kvinnor (a a). Av modellen kan man se att det inte är de med chefspositioner som löper störst risk för stress och press utan de människor som de bestämmer över. Oftast ses beslutsfattande som något som genererar stress men i studien ser man att det främst är de som inte får möjlighet att ta beslut som drabbas av mest stress och psykisk ohälsa. En lösning vore att arbetare ges större beslutsutrymme och ökad kontroll (a a). En jämförelse av mäns och kvinnors arbeten Män och de yrken som domineras av män har blivit studerade i högre grad än kvinnor och yrken med kvinnlig dominans. Det finns alltför lite data för att jämföra kvinnor och män i samma arbetssituationer då yrken ofta domineras av det ena eller det andra könet. Denna observation är kanske den som är den stora skillnaden mellan könen, hur personer rekryteras och hur det kommer sig att män anställs i vissa yrken och kvinnor i andra. Kvinnors genomsnittliga beslutsutrymme och kontroll är lägre än männens. Nivån av psykiska krav ligger ungefär på samma nivå för män och kvinnor. Nivån för kvinnorna är något högre. I modellen av yrken som diskuteras under rubriken yrkesfördelning och psykosociala aspekter på arbetet, framkom att majoriteten av kvinnors högt psykiskt krävande arbeten också har en litet beslutsutrymme och låg grad av kontroll. Däremot har män med psykiskt krävande arbeten stort beslutsutrymme och hög grad av kontroll. Av studien kan man dra slutsatsen att kvinnor lever med en större risk för psykisk ohälsa på grund av arbetssituationen (a a). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syfte Syftet med arbetet är att belysa de förhållanden i sjuksköterskans arbetsmiljö/arbetssituation som kan leda till utbrändhet. Frågeställning Med utgångspunkt i arbetets syfte är det främst följande frågeställning vi vill studera:?? Vilka faktorer i arbetet som sjuksköterska är av sådan karaktär att de kan leda till utbrändhet? 12

13 METOD Textsökningen har dels bestått i manuell sökning i högskolans bibliotek och tidskriftssamlingar, dels en systematisk sökning i olika databaser Böcker, litteratur De sökord som användes vid sökning i Malmö högskolas bibliotekets databas VEGA var utbrändhet och stress. Sökning skedde även via de hyllplan som innehöll litteratur inom området för att finna sådant som matchade fast som inte kom med via VEGA-sökningen. Artiklar Artikel sökningen har genomförts i Malmö Högskolas databaser Elin, Elsevier och Pub Med (tabell 1-10). Den enda begränsning som använts är fulltext för att slippa beställa artiklar vilket hade bestämts innan. Istället har sökningen genomförts av en mängd olika sökord för att på det viset begränsa området och för att göra materialet mer lätthanterligt. Nya sökord koms på allt eftersom det studerades fler och fler artiklar. Tyvärr har det bara gått att använda två kvalitativa studier, p g a begränsat urval och kvalitet. Som framgår av tabellerna har det lagts ner mycket möda på att söka på just qualitative, dock med blygsamt resultat. Från början var det tänkt att belysa sjuksköterskan inom somatiken, ett beslut som fick omprövas under arbetets gång. Många av de artiklar som har lästs och även använts är nämligen studier gjorda inom psykiatrin. Ändå har det blivit en bredd i texterna p g a att studierna är gjorda inom både sluten vård; på stora och små sjukhus och inom öppenvården, på hospice och i äldrevården. Dessutom finns det en blandning mellan somatik och psykiatri, sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor likväl som kvalitativa och kvantitativa studier. I någon av artiklarna är undersökningen inte enbart gjord på sjuksköterskor utan även på annan personal. I detta fall har det redovisade resultatet varit sådant som endast berört sjuksköterskorna. Artikeln av Farrington blev funnen genom Pub Med men endast som abstrakt. Hela artikeln visade sig finnas på Hälsa och samhälles bibliotek i tidskriften, British Journal of Nursing, 1997, vol 6, I tabell 2 har den redovisats som en vanlig datasökning. Alla artiklar i studien är vetenskapligt granskade utifrån Polit et al (2001). I bilaga 1 återfinns granskningsmall för artikelgranskningen och under bilaga 2 finns en artikelsammanfattning och artikelgranskning av samtliga elva artiklar. Tabell 1. Sökning genomförda i Elsevier Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out 659 And nurses Schmitz, N Tabell 2. Sökning genomförd i Pub Med Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out 3835 And nurses 1131 And reducing Farrington, A Tabell 3. Sökning genomförd i Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out

14 And qualitative Reid, Y Tabell 4. Sökning genomförd i Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out 1353 And mental health 93 And Maslash Prosser, D Tabell 5. Sökning genomförd i Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out 1324 And nurses 147 And risk Ewers, P Tabell 6. Sökning genomförd i Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out 1324 And nurses 147 Not patients 116 And Coping Payne, N Tabell 7. Sökning genomförd i Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out 1353 And nurses 155 Not patients 116 And inbalance Bakker, A Tabell 8. Sökning genomförd i Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out 1324 And nurses 147 Not patients 110 And mental health Baba, V Tabell 9. Sökning genomförd i Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out 1324 And nurses 147 Not patients 110 And work environment Hillhouse, J Tabell 10. Sökning genomförd i Sökord Träffar Lästa Använda Författare Burn out 1114 And nurses 129 And reducing Janssen, J Demerouti, E 14

15 Databearbetning Samtliga elva artiklar som återfinns i denna litteraturstudie har granskats gemensamt av båda författarna. Dessa valdes utifrån lästa abstrakt som fångade intresset och stämde överens med studiens syfte. De artiklar som fanns med heltext skrevs därefter ut och granskades först av en författare i taget och sedan av båda tillsammans. Detta gjordes för att garantera att vetenskapligheten uppfylldes. För att kontrollera vetenskapligheten i artiklarna användes hela tiden en mall av Polit et al (2001) för att bocka av följande kriterier: titel, introduktion, metod, resultat, diskussion samt referenser. När samtliga artiklar studerats och garanterats vetenskaplighet började gemensamma resultat och slutsatser kunna urskiljas. De mest återkommande begreppen i artiklarna var resultat som konflikter med kollegor, brist på socialt stöd, överbelastning/arbetsbelastning, låg känsla av kontroll, dålig arbetsmiljö, tidsbrist och byråkrati. Utifrån dessa begrepp valde författarparet att sammanföra dessa resultat i tre teman. Det första temat är psykosocial arbetsmiljö där begrepp som bl a konflikter med kollegor och brist på socialt stöd återfinns. I tema två som valdes att benämnas obalans i krav/resurser, återfinns begrepp som överbelastning/arbetsbelastning, brist på kontroll i arbetet och dålig belöning. Det sista temat är missförhållanden i organisationen och under detta temat finns begrepp som dålig arbetsmiljö, tidsbrist och byråkrati. Resultaten från artiklarna skilde sig väldigt lite från varandra vilket gjorde det väldigt enkelt att dela upp resultatet i de tre valda temana. Dessutom överensstämde resultatet av artiklarna med bakgrundslitteraturen i studien. RESULTAT En analys av de elva artiklarna resulterade i att följande tre teman kunde identifieras: Psykosocial arbetsmiljö, obalans mellan krav/resurser och missförhållanden i organisationen. Några av de olika återkommande begrepp som kommit fram i artikelgranskningen är bl a konflikter, brist på socialt stöd, överbelastning och låg känsla av kontroll. Alla dessa resultat har lagts in under de olika temarubrikerna. Psykosocial arbetsmiljö I en kvantitativ studie gjord av Baba et al (1999) testade man en teoretisk modell som försöker belysa sambanden mellan (1) överbelastning, konflikter, brist på handlingsfrihet och brist på socialt stöd, (2) stress och utbrändhet, depression (3) frånvaro och tendens att byta arbete. Resultatet tyder på att modellen kan användas. Fältundersökningen gjordes på 119 sjuksköterskor på två stora sjukhus i Karibien. Framförallt visade det sig att konflikter, överbelastning, brist på socialt stöd och stress är signifikanta faktorer som kan leda till utbrändhet. Detta i sin tur leder till depression, försämrad psykisk hälsa, som leder till sjukfrånvaro och tendenser till att vilja byta jobb. I en annan studie gjord av Hillhouse et al (1997) använde man sig klusteranalys (för vidare förklaring av klusteranalys se bilaga 2, artikel nr.2 ) och jämförde tre olika grupper med sjuksköterskor. Man fann bl a att högt antal patienter och generell sjuksköterskestress kan ej ensamt leda till typiska stressrelaterade symtomatiska besvär. Det tycks snarare vara en tvåstegsprocess där speciella sjuksköterskestressorer så som död och lidande, konflikt med kollegor och osäkerhet, brist på tid i samband med förberedelser, tillsammans resulterar i 15

16 känslor av utbrändhet men utan kroppsliga symtom. Kluster 1 uppvisade låga nivåer av depression, ilska, spänning, panik, utbrändhet och fysiska symtom. De uppvisade samtidigt hög nivå av socialt stöd på avdelningen och många kontakter med patienterna. Kluster 3 uppvisade höga nivåer av utbrändhet, stressorer i arbetet, fysiska och emotionella symtom. De hade samtidigt låga nivåer av socialt stöd och högt patient antal. Kluster 2 låg i sina resultat mellan kluster 1 och 3, förutom på utbrändhet som var lika hög som i grupp tre medan känsla av panik var likartad med grupp ett. Gruppen visade låga resultat av socialt stöd, få patientkontakter, moderat nivå av arbetsbelastning men hög nivå av stress p g a konflikter med kollegor, speciellt läkarkollegor. I en kvalitativ studie gjord av Reid et al (1999) undersökte man psykiatripersonalens syn på deras arbete och hur det påverkar dem. Man intervjuade 30 anställda inom mentalsjukvården (alltså inte bara sjuksköterskor) med hjälp av en semistrukturerade intervju. I resultatet jämförde man upplevelserna av arbetet inom öppenvården jämfört med slutenvården. Sjuksköterskorna på en mentalvårdsavdelning upplevde främst stress p g a dåliga relationer till patienterna samt låg uppskattning för sitt arbete. Man upplevde även att sjuksköterskerollen begränsades genom att läkarna tog över ansvar: I slutet av dan är det ändå läkaren som bestämmer (a a, s 303). Brist på kontroll och oförmåga att koppla bort arbetet när dagen var slut var även också aspekter som skapade stress. Sjuksköterskorna inom öppenvården uppgav som det mest frekventa svaret det stora ansvar de som personalen kände för sina patienter. I diskussionen framkommer det att personalen både från öppen och sluten vård upplevde att arbetet med andra kollegor i team var det som var det mest belönande i arbetet. En annan kvalitativ studie som gjorts av Farrington (1997) syftade till att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av stress och beskriver strategier för att reducera stress och utbrändhet på individ- och organisationsnivå. I resultaten från intervjuerna av de tio sjuksköterskestudenterna kom man fram till att händelser som skapade utmattning kunde delas in i två kategorier; patienter och anhöriga samt kollegor och organisation. Några exempel på detta är konflikter inom arbetsgruppen och patienternas aggression mot personalen t ex - I was kicked in the stomach by an elderly confused patient, which shocked me - It really shocked me at the time. I just stood there dizzy I can t hit her back; what can I do? (a a, s 48). Payne (2000) syfte med sin studie var att undersöka nivån av utbrändhet bland kvinnliga sjuksköterskor på hospice Utifrån dessa resultat rekommenderas individuella och organisatoriska åtgärdsprogram för att reducera nivån av utbrändhet. 89 sjuksköterskor valde att svara på de enkäter som skickades till 174 sjuksköterskor på nio olika hospice. Resultatet visar att konflikter med andra arbetskollegor var en riskfaktor att drabbas av utbrändhet. Möten med död och döende var den faktor som var den mest frekventa orsaken till utbrändhet. Emotionell utmattning påverkas främst av brist på socialt stöd från kollegor. Detta resultat framkommer av en studie gjord av Janssen et al (1999). Författarna prövade tre hypoteser: (1) Inre arbetsmotivation bestäms i huvudsak av 16

17 arbetsinnehåll. (2) Utbrändhet är i huvudsak kopplad till arbetsbelastning och begränsat socialt stöd. (3) Motiv för att lämna arbetet är i huvudsak bestämt av anställningsvillkoren. 156 av 175 sjuksköterskor var inkluderade i studien genom att de besvarade ett frågeformulär. Resultaten bekräftade hypoteserna. Obalans i krav/resurser I studien av Baba et al (1999) som vi redan nämnt, testade man en teoretisk modell där det bl a visade sig att överbelastning/arbetsbelastning är signifikant för utbrändhet. I Hillhouse et al (1997) studie fann man att överbelastning/arbetsbelastning var en av de faktorer som ledde till stress. Enligt författarna kan ej endast arbetsbelastning och generell sjuksköterskestress leda till typiska stressrelaterade symtomatiska besvär. Det behövs även andra faktorer som t e x konflikter, död och lidande. Utmattning, brist på kontroll i arbetet och oförmåga att koppla bort jobbet när arbetsdagen var slut är resultat som framkommit av en kvalitativ studie gjord av Reid et al (1999). Samtidigt som sjuksköterskorna upplevde att de hade en begränsad roll över patienterna och brist på kontroll i arbetet så kände de samtidigt ett mycket stort ansvar gentemot sina patienter. Detta missförhållande ledde till att personalen bl a kände sig trötta, irriterade, frustrerade, hade sömnproblem och en känsla av att arbetet var utom kontroll. Dessutom påverkade det relationerna utanför arbetet. Stress, Burnout and locus of control in German nurses är en studie utförd av Schmitz et al (2000) som syftade till att utvärdera effekterna av bristen på kontroll och arbetsrelaterad stress i förhållande till utbrändhet och relationen mellan dessa variabler. Enkäter fylldes i av 361 sjuksköterskor från fem olika sjukhus i Tyskland. Av resultaten framgår att arbetsrelaterad stress kan associeras med låg känsla av kontroll hos sjuksköterskor. Hög nivå av utbrändhet förknippas med höga nivåer av arbetsstress och brist på kontroll, avseende händelser i omgivningen och till andra människor. Payne (2000) studie visade att överbelastning/arbetsbelastning var en riskfaktor för att drabbas av utbrändhet. Bakker et al (2000) testar tre hypoteser i sin studie. 1. Obalans mellan arbetsinsats och grad av belöning (ERI 2 ) har ett signifikant samband med utbrändhet. 2. Stort kontrollbehov har ett signifikant samband med alla tre dimensioner av utbrändhet; emotionell utmattning, depersonalisation och reducerad personlig prestation (Maslasch & Jackson, 1986 i Bakker et al, 2000). 3. Kombinationen av ERI och kontrollbehov producerar en interaktions effekt på alla tre dimensioner av utbrändhet. Alltså; kontrollbehov förväntas minska förhållandet mellan ERI och utbrändhet. Av resultaten framgår att ERI påvisade emotionell utmattning och depersonalisation, två av dimensionerna i Maslasch Burnout Inventory (a a). En signifikant interaktion mellan ERI och kontrollbehov visade att emotionell utmattning ökade bland sjuksköterskor som upplevde en obalans och som hade en stark tendens att bli personligt engagerade i arbetsförhållanden. De sjuksköterskor som kände att de presterade minst var de som upplevde en orättvisa mellan krav 2 ERI = Effort Reward Index (ett index som visar på sambandet mellan ansträngning och belöning) 17

18 och belöning och som engagerade sig i arbetet. Alltså visade sig hypoteserna stämma. I en annan studie av Demorouti et al (2000), testar författarna tre hypoteser. Dessa är (1) Arbetskrav, såsom krävande patientkontakter och tidspress leder till utmattning. (2) Arbetsresurser, såsom dålig belöning och brist på att fatta gemensamma beslut leder till att man inte engagerar sig i arbetet. (3) Arbetskrav och arbetsresurser har indirekt påverkan på sjuksköterskors livskvalitet. 109 sjuksköterskor från ett sjukhus och två äldreboenden i Tyskland svarade på enkäter. Resultatet visade att arbetskrav har en stark positiv effekt på utmattning, vilket stärker hypotes 1. Arbetsresurser har stark negativ effekt på engagemang i arbetet samt utmattning. Oengagemang i arbetet visade sig även ha ett negativt korrelerad till livskvalitet, vilket stärker hypotes 2. De två komponenterna i utbrändhet (MBI) d v s utmattning och lågt engagemang är båda kopplade till låg livskvalitet, vilket stärker hypotes 3. En av hypoteserna i Janssens et al (1999) studie var att utbrändhet i huvudsak bestäms av arbetsbelastning och begränsat socialt stöd. I resultatet, som bekräftade hypoteserna, framkom att emotionell utmattning i huvudsak påverkas av brist på socialt stöd från kollegor och av krävande aspekter av arbetet. Missförhållanden i organisationen I studien av Reid et al (1999) upplevde man att det lades för mycket tid på pappersarbete och telefonsamtal vilket minskade tiden för patienterna. Detta var en faktor som personalen hade tagit upp som något som de upplevde som frustrerande. Brist på resurser och administrativ hjälp, dålig arbetsmiljö och för lite personal var även det aspekter som bidrog till att personalen kände sig trötta, irriterade, frustrerade, hade svårt att sova och gav dem en känsla av att arbetet var utom kontroll. I Prosser et al studie (1999) tar författarna upp några aspekter som personalen hade pekat ut. Det gällde skillnader på den organisatoriska nivån inom öppen respektive slutenvård. Det visade sig nämligen att personalen inom öppenvården hade högre nivåer av dålig psykisk hälsa än de inom slutenvården. Detta trodde personalen berodde på att när platserna var fulla på en avdelning så var de fullt. Man kunde helt enkelt inte ta emot fler patienter. Jämfört med öppenvården där det inte fanns så klara gränsdragningar, för där finns patienterna på flera ställen. Farrington (1997) kommer i sin studie fram till att händelser som skapar utmattning är bl.a. för mycket byråkrati inom organisationen och dåligt med tid för förberedelser inför jobbiga beslut. I en studie av Demerouti et al (2000) påpekar författarna att sjuksköterskorna som utvärderade sina kontakter med patienter som krävande och som meddelat hög tidspress, hög fysisk- och kognitiv arbetsprestation, ogynnsamma miljöförhållanden och problem med deras arbetsschema, i högre grad visade tecken på utmattning. Janssen et al (1999) kommer i sin studie fram till att emotionell utmattning i huvudsak påverkades av brist på socialt stöd från kollegor och ett krävande arbete. Funderingar på att säga upp sig var tydligt relaterat till dåliga karriärmöjligheter. 18

19 DISKUSSION Metoddiskussion Den litteratur som använts är funnen via manuell sökning i skolans biblioteks katalog Vega. Detta är en begränsning i sig då litteratur kunde ha sökts på fler bibliotek t ex Malmö Stadsbibliotek. Detsamma gäller val av artiklar. Nästan samtliga är funna under terminens första veckor och det som tycktes bra då hade säkert utfallit annorlunda idag, då vår kunskap utvecklats inom området efter hand. Beträffande sökmetoden så har först och främst databasen Elin använts för att slippa göra beställningar p g a att där finns mest fulltextdokument. Utöver databasen Elin har Elsevier och Pub Med använts. Även här hade vi kunnat använda oss av fler databaser. Beträffande de sökord som använts så finns det även här begränsningar. Visserligen har flera olika sökord och kombinationer använts men vi är medvetna om att andra kombinationer av sökord hade kunnat användas. För att ta reda på om det blev någon skillnad i sökning tog vi exemplet qualitative study istället för qualitative, vilket resulterade i ett ännu snävare resultatfält. Sökprofilen spelade därför mindre roll i detta fall. Däremot kunde det ha gjorts sökningar med stöd från den teoretiska referensramen (Karaseks & Theorells krav-kontrollmodell). Exempel på sökord kunde ha varit Karasek, male/female, active/passive work och active/passive work environment. Sökordet work environmen har visserligen använts i sök kombinationen; burnout, and nurses not patients and work environment, där det blev sju träffar, två granskade och en använd. I litteraturstudien finns det bara med två kvalitativa studier. Detta beror på att det varit svårt att finna bra kvalitativa studier (Farrington, 1997 och Reid et al 1999). Det visade sig dock att resultaten från de kvalitativa studierna jämfört med de kvantitativa studierna inte skilde sig. De vanligaste resultaten som redovisades i båda typer av studier var t ex konflikter, byråkrati, tidsbrist, brist på kontroll mm. För att åter igen koppla an till den kvalitativa artikeln skriven av Farrington (1997) så är studie gjord på tio sjuksköterskestudenter och inte på sjuksköterskor vilket kan belysa att utbrändhet finns i alla led; allt ifrån studenterna till de färdiga sjuksköterskorna. I studien relaterar man till en rad olika studier för att belysa just detta. Studenterna i studien befinner sig i slutet av utbildningen, alltså sista eller näst sista terminen. Även om studien är gjord på studenter valde vi ändå att ha med den. Dels för att det var en bra studie och dels för att det var en kvalitativ studie. I resultatdelen i denna litteraturstudie i resultat tagits från diskussionen från två av studierna, (Demerouti et al, 2000 och Prosser et al, 1999). Informationen som har använts är klart relaterad till resultatet och syftet med studierna. Dessutom tas ingenting nytt upp i diskussionen som inte finns med i resultatet i artiklarna. I bakgrundslitteraturen finns två referenser som är skrivna 1985 (Maslach) respektive 1987 (Danielson). Varför dessa finns med beror på att Maslach (1985) har efter denna utgåva skrivit fler böcker där samtliga liknar varandra i stortsett på allting. I de nyare upplagorna är det bara några bilagor och dylikt som är nytt. När vi skulle börja leta litteratur var det den äldre boken som fanns inne medan de andra var utlånade. När det sen visade sig att de var snarlika bestämde vi oss för 19

20 att ha kvar den vi börjat med eftersom den var originalet. Beträffande Danielsson (1987) så har vi med den för att den hade mycket bra att säga och det hon tog upp skilde sig inte mycket ifrån nyare litteratur. Sen visade det sig att hon själv drabbats av utbrändhet och då känns det ännu mer relevant att ha med hennes åsikter i våran litteraturstudie. Resultatdiskussion I Karasek s krav/kontroll modell presenteras fyra kombinationer mellan psykiska krav och beslutsutrymme. Höga krav och små beslutsutrymmen är en kombination som benämns spänd arbetssituation utifrån Karasek s modell. De tre andra komponenterna i modellen är aktiva arbeten, avspända arbeten och passiva arbeten. Spända arbetssituationer kan i många fall stämma in på de arbetssituationer som finns representerade i sjuksköterskeyrket. Detta gäller inte enbart yrket i sig utan även på organisatorisk nivå och rent samhällsmässigt, med tanke på att resurser begränsas till rådande samhällssituation i ett ekonomiskt perspektiv. Enligt Bunkholdt, (1997) kan man jämföra nyexaminerad personal med erfaren och se att båda kan uppleva en obalans i krav och resurser, fast på olika sätt. Som nyexaminerad sjuksköterska saknar man praktisk erfarenhet vilket skapar en obalans och som erfaren kan man uppleva en känsla av obalans mellan krav och resurser då det gäller brist på rådande behov och tillgängliga resurser. Denna obalans kan med tiden leda till utbrändhet. Många av de studier som vi granskat kan styrka ovanstående påstående och likaså knytas samman till Karaseks modell. Dessa artiklar presenterade vi i resultatet under rubriken obalans i krav och resurser. De mest framträdande studierna är de som gjorts av Reid et al (1999), Schmitz et al (2000), Bakker et al (2000) och Demorouti et al (2000). I samtliga dessa studier har man kommit fram till att när obalans uppstår leder detta till utbrändhet. I Reid et al studie fann man att trots att sjuksköterskorna kände starkt ansvar för sina patienter så upplevde de att detta ansvar beskars p g a att läkarna tog över. Detta ledde till att de kände sig trötta, irriterade, frustrerade och en känsla av att arbetet var utom kontroll. Dessa känslor speglar väl det som Karasek tar upp i sin modell. Han talar om känslor av hopplöshet, aggressivt beteende eller socialt tillbakadragande. Socialt tillbakadragande är även det en av de tre komponenterna i Maslach utbrändhetsmodell MBI (Maslach Burnout Inventory), men hon kallar det för depersonalisation. De två andra komponenterna i hennes modell är emotionell utmattning och nedsatt personlig prestation. Shmitz et al (2000) gav prov på att hög nivå av utbrändhet ofta förknippas med höga nivåer av arbetsstress och brist på kontroll, avseende händelser i omgivningen och till andra människor. De sjuksköterskor som kände att de presterade minst var de som upplevde en orättvisa mellan krav och belöning och som engagerade sig starkt i arbetet (Bakker et al 2000). I Demorouti et al (2000) studie testades tre hypoteser varav en löd: arbetsresurser såsom dålig belöning och brist på att fatta gemensamma beslut leder till att man inte engagerar sig i arbetet. Belöning kan betyda allt från att arbetet är ekonomiskt lönsamt till att arbetet är givande. Detta resultat kan kopplas till Maslach och komponenten nedsatt personlig prestation, som är en av de tre riskfaktorer som kopplas till utbrändhet. En annan aspekt som vi valt att placera under rubriken obalans i krav/resurser är överbelastning. Denna går inte lika lätt att knyta an till Karasek, men i ordets mening så framkommer trotsallt att arbetsbelastningen inte är balanserad. Vi kan 20

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har: Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar

Läs mer

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Linda Irebrink Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt Examensarbete 10 poäng Handledare:

Läs mer

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta

Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

UTBRÄNDHET EN KUNSKAPSÖVERSIKT

UTBRÄNDHET EN KUNSKAPSÖVERSIKT Socialhögskolan Magisterkurs i socialt arbete SOA 203 September 2002 UTBRÄNDHET EN KUNSKAPSÖVERSIKT Författare: Louise Dellien Handledare: Håkan Jönson Abstract The aim of this study has been that through

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta? Maria Ottosson & Linda Werner Examensarbete 10 p Utbildningsvetenskap 41-60 p Lärarprogrammet Institutionen för individ och samhälle

Läs mer

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden Organisation, ledning och samverkan (Gunnar Aronsson) Lärande, kompetens och personlig utveckling (Tom Hagström) Arbetsroll, könsroll, familjeroll, medborgarroll (Gunn

Läs mer

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation?

ST-projekt. Linda Andersson. Handledare Docent Malin André. Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? ST-projekt Linda Andersson Handledare Docent Malin André Jag tycker man ska fråga: hur har du det hemma i din relation? Våld mot kvinnor samband med framtida hälsa? Sammanfattning Detta är ett ämne som

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända

Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända Det var som att titta på en bilolycka på håll, man visste vad som skulle hända Utbrändhet bland lärare och dess bakomliggande faktorer Malin Näslund & Lynn Sjöberg Westander LAU370 Handledare: Ninni Trossholmen

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Balans i Livet. Balans i Kroppen MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer Stressforskningsinstitutet 1 Stressmekanismer Stress är i sig inget sjukdoms- tillstånd utan handlar mer om mobilisering av energi. Problem uppstår

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder

Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Vägar till arbete för personer med psykiska funktionshinder Surahammar Camilla Bogarve Supported Employment är en arbetsrehabiliteringsmodell. Vanligt arbete på vanliga arbetsplatser med stöd för personer

Läs mer

VEM SKA EGENTLIGEN TA ANSVARET? STRATEGIER FÖR FÖREBYGGANDE AV BURNOUT. Natalia Månstråle

VEM SKA EGENTLIGEN TA ANSVARET? STRATEGIER FÖR FÖREBYGGANDE AV BURNOUT. Natalia Månstråle VEM SKA EGENTLIGEN TA ANSVARET? STRATEGIER FÖR FÖREBYGGANDE AV BURNOUT Natalia Månstråle Burnout, på svenska översatt till utbrändhet, är ett idag välkänt fenomen och är utbrett bland anställda med långa

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Motivation för bättre hälsa

Motivation för bättre hälsa Motivation för bättre hälsa Felix qui potuit rerum cognoscere causas Lycklig den som inser sakers orsaker" Under min nu tjugoåriga tid som naturterapeut, har det funnits stunder då jag undrat särskilt

Läs mer

Låg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare

Låg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare Låg kunskap om trötthet ger tröttare idrottare En intervjustudie med idrottare och deras tränare visar på likheter, men också en del intressanta skillnader i sättet att se på trötthetsbegreppet. Artikeln

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma. Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunikationförutsättningar för goda relationer på jobbet Maria Nordin Institutionen för psykologi 1 Goda relationer - för individ & organisation Goda relationer leder till

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro?

Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro? Psykosocial arbetsmiljö eller Syn på arbete Höna eller ägg i sjukfrånvaro? En studie av två kommunala äldreboenden. Författare Pirkko Olausson Handledare Jonas Brisman Projektarbete vid företagsläkarkursen,

Läs mer