FÖRSLAG Vägledning till definitionen av hushållsavfall

Transkript

1 FÖRSLAG Vägledning till definitionen av hushållsavfall Syftet med denna text är att ge vägledning kring begreppet hushållsavfall och dess omfattning. Målet är att göra ansvarsfördelningen mellan kommuner och privata aktörer så tydlig som möjligt utifrån gällande lag. Hushållsavfall uppkommer både i hushåll och i verksamheter Miljöbalkens definition av hushållsavfall återfinns i 15 kap, 2. 2 Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet Som framgår av definitionen delas begreppet hushållsavfall upp i två led. Dels avfall som kommer från hushåll och dels därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Avfall från hushåll I miljöbalkspropositionen (1997/98:45, del 2, sid 184 f) sägs följande om vad som är avfall från hushåll : Som exempel på avfall som kommer från hushåll kan nämnas sopor, köksavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar. Till hushållsavfall räknas också skrymmande avfall som exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknande föremål. Dit räknas även överblivna läkemedel samt miljöfarliga batterier, oljerester, färgrester, rester av bekämpningsmedel och annat farligt avfall som ingår som beståndsdel i avfall som kommer från hushåll. I enlighet med gällande rätt bör begreppet hushållsavfall ges en sådan omfattning att det svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark och byggnad för bostadsändamål. Propositionstexten ger vägledning på två sätt, dels tydliggörs vad som är hushållsavfall genom att räkna upp exempel på avfall som kommer från hushåll (se ovan) och dels genom att generellt ange att begreppet hushållsavfall bör ges en sådan omfattning att det svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark och byggnad för bostadsändamål. Att ett avfall uppkommer regelmässigt bör tolkas som att det är normalt förekommande. Vissa avfall uppstår inte alls i en del hushåll men är normala i andra hushåll (t.ex. trädgårdsavfall, avfall från olika hobbyverksamheter m.m.). Vad som är regelmässigt bör därför tolkas som vad som är normalt eller vanligt ur ett kollektivt perspektiv och därmed tillåta variationer mellan olika hushåll. Någon begränsning till just mark och byggnad är troligen inte avsedd och formuleringen bör även anses omfatta avfall från till exempel boende i hamnar. Av texten kan man dra slutsatsen att hushållsavfall kan vara avfall från hushåll i formen av såväl traditionella säck- och kärlsopor som grovavfall och farligt avfall. 1

2 Allt avfall från bostäder är inte hushållsavfall Allt avfall som uppstår i bostäder är inte avfall från hushåll och därmed inte För att vara hushållsavfall ska avfallet komma från användande av bostaden för bostadsändamål. Om någon använder sin bostad för att driva en verksamhet eller överhuvudtaget för annat än bostadsändamål så är avfallet från denna verksamhet inte regelmässigt I de följande styckena vill vi genom exempel tydliggöra gränsdragningen. Bygg- och rivningsavfall från bostäder Avfall från underhåll, reparation, ombyggnad eller rivning av bostad eller fastighet kan vara antingen hushållsavfall eller icke Mindre underhållsarbeten i bostaden bör räknas som en normal del av boendet. Avfall från sådana arbeten (till exempel målning, tapetsering, slipning av golv och byte av förslitningsdetaljer) är därför Om ett byggarbete (reparation, renovering, ombyggnad, rivning etc.) är omfattande uppstår avfallet främst på grund av byggverksamhet och inte av boende. Avfall från omfattande arbeten är inte Om ett arbete är omfattande eller ej behöver bedömas i varje enskilt fall. Tecken på att avfallet inte är hushållsavfall kan vara att arbetet kräver bygg- eller rivningslov eller att avfallsmängden är så stor att hushållet inte enkelt kan transportera avfallet till återvinningscentralen. Hushåll kan även hyra containrar eller andra kärl för särskild uppsamling och borttransport av byggavfall. Detta kan ses som ett tecken på att avfallet inte ryms inom det regelmässiga (normala) behovet av borttransport och att avfallet därför inte är Hantverkare kan i samband med ett bygg- eller rivningsarbete erbjuda borttransport av det byggavfall som uppkommer. Avfallet bör då anses vara en direkt följd av hantverkarens byggverksamhet och är inte Jaktavfall Jakt för egen konsumtion eller rekreation bör anses vara en del av boende. Avfall från sådan jakt är därför Om jakten bedrivs i kommersiellt syfte, till exempel om köttet ska säljas eller om jakten arrangeras som en turist- eller upplevelseverksamhet, är avfallet inte Det jaktavfall som är hushållsavfall kan inte alltid lämnas i kommunens säck- och kärlsystem för insamling av hushållssopor. För att undvika hygieniska problem ska jaktavfall alltid hanteras efter de lokala förutsättningarna och enligt den kommunala renhållningsordningen. Döda husdjur Sällskapsdjur är en del av normalt boende och döda sällskapsdjur är därför För att undvika hygieniska problem ska döda husdjur alltid hanteras efter de lokala förutsättningarna och enligt den kommunala renhållningsordningen. Döda djur från djuruppfödning, kennel eller annan verksamhet är inte Latrin, toalettavfall och slam från avlopp Latrin och toalettavfall från enskilda anläggningar är Detsamma gäller slam från hushållens slambrunnar Om avfallet uppstår i en anläggning som behandlar latrin eller 2

3 toalettavfall från flera olika fastigheter bör det klassas som icke hushållsavfall i de fall anläggningen är stor, tekniskt komplex eller på annat sätt skiljer sig från en anläggning avsedd för enstaka hushåll. Avfall från hemsjukvård Hemsjukvården kan delas in i egenvård och i personalskött vård i hemmet. Vid såväl egenvård som personalskött vård i hemmet uppkommer ofta specialavfall som kräver särskild uppmärksamhet och/eller särskild hantering. Vid egenvård sköter patienten själv sin vård. Det avfall som då uppstår är en direkt följd av boendet och är därför Vid personalskött vård i hemmet är det vårdgivarens ansvar att se till att allt avfall som uppkommer som en följd av verksamheten kan hanteras på ett miljömässigt och säkert sätt. Detta gäller även det avfall som lämnas till kommunen som en del av patientens Vårdgivaren bör därför vid sin planering ta hänsyn till personalens och hushållets möjligheter att hantera det uppkomna avfallet på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt och enligt kommunens renhållningsordning. De avfall som uppstår genom vårdpersonalens verksamhet är inte Detta kan till exempel gälla skärande/stickande/smittförande avfall, läkemedelsavfall och sjukvårdsmaterial som normalt inte förekommer i hushållet. Avfall som uppkommer vid personalskött vård i hemmet är dock hushållsavfall om det även uppkommer vid patientens egenvård (till exempel läkemedelsrester, insulinsprutor, bandage och sanitetsbindor). därmed jämförligt avfall från annan verksamhet Begreppet hushållsavfall omfattar förutom avfall från hushåll även därmed jämförligt avfall från andra verksamheter. I miljöbalkspropositionen förklaras betydelsen av detta på följande sätt: Med avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. Enligt miljöbalkspropositionen (1997/98:45, del 2, sid 185) framhålls således två aspekter som gör att avfall från verksamheter ska anses som jämförligt med avfall från hushåll, och därmed vara Dels att avfallet i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall från hushåll och dels att det uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller anläggning. Av förarbetena till tidigare renhållningslagstiftning framgår att det närmast är nedskräpningsaspekten som åsyftas med att avfallet i renhållningssammanhang ska vara jämförligt med Utifrån den aspekten ska avfall från annan verksamhet än hushåll räknas som hushållsavfall om det har samma potential att skräpa ner (se bl.a. prop. 1978/79:205 s. 10 och 14). Tolkningen kompliceras av den andra aspekten, att avfall från andra verksamheter än hushåll är hushållsavfall om det uppkommer som en följd av att människor oavsett ändamål uppehåller sig i lokalen. Det kan ses som en begränsning och att det inte är tillräckligt att avfallet i renhållningssammanhang är jämförligt med Det är denna tvetydighet som givit upphov till de flesta tvister om vilket avfall från verksamheter som är 3

4 Naturvårdsverket anser dock att ett avfall från en verksamhet i viss mån kan präglas av den verksamhet som bedrivs och innehålla annat avfall än sådant som uppkommit som en direkt följd av att människor vistas i en lokal, och ändå klassas som Avgörande är att avfallet i härkomst och karaktär i väsentliga avseenden inte avviker från avfall som uppstår i andra slag av lokaler och anläggningar till följd av att människor vistas där. I den följande texten ger vi konkreta exempel på vilka avfallsslag från verksamheter som bör eller inte bör anses som Papperskorgar och städsopor Golvdamm, skräp och annat som samlas upp vid städning och övrig lokalvård av allmänna lokaler (t.ex. butiker och köpcentra) är avfall som är jämförligt med avfall från hushåll. Det har också uppkommit som en direkt följd av att människor vistas i anläggningen och är därför Förpackningar, emballage, kontorsavfall Förpackningar, emballage och kontorsavfall från handel, kontor och andra verksamheter uppstår som en följd av verksamheten. De uppkommer inte som en direkt följd av att människor vistas i lokalen eller anläggningen. Avfallet avviker i normalfallet från avfall som uppstår till följd av att människor vistas i lokaler och anläggningar./alt. Avfallet kan inte heller i renhållningssammanhang i normalfallet anses vara jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Avfallet är således inte Avfall av denna typ som uppstår i personalmatsalar eller uppehållsrum eller på annat sätt uppstår som en direkt följd av att människor vistas i en lokal är Tillverkning Avfall och materialspill från tillverkning och produktion har uppkommit genom verksamheten och är inte en direkt följd av att människor vistats i lokalen eller anläggningen. Avfallet kan inte heller i renhållningssammanhang i normalfallet anses vara jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Sådant avfall är därför inte Bildelar och verkstäder Uttjänta fordonsdelar och annat avfall från hyrgarage och gör-det-själv verkstäder på till exempel bensinmackar är inte Avfallet bör anses vara en direkt följd av verksamheten (uthyrning av verkstad). Avfallet avviker i normalfallet från avfall som uppstår till följd av att människor vistas i lokaler och anläggningar. Om samma avfall uppstår i ett hushåll är det dock Rastplatser Avfall från papperskorgar och rastplatser vid vägar och övriga trafikleder uppkommer som en direkt följd av att människor vistats på platsen och är därför Restauranger och storkök Miljöbalkspropositionen (1997/98:45, del 2, sid 185) nämner avfall från personalmatsalar och restaurangavfall som exempel på avfall från verksamhet som är jämförligt med avfall från hushåll. 4

5 Allt avfall från restauranger och storkök uppkommer inte nödvändigtvis som en direkt följd av att människor vistas i lokalerna, t.ex. catering och storkök. Avfallet avviker dock inte i väsentliga avseenden från avfall som uppstår som en följd av att människor vistas i lokaler och anläggningar. Begreppet restaurangavfall bör därför anses omfatta avfall från förvaring, beredning, portionering och servering av mat vid verksamheter som till exempel restauranger, kaféer, konditorier, korvkiosker, gatukök, skolkök, personalmatsalar, catering, centralkök, barer, hotell och campingplatser. Även i de fall då tillagning och servering sker på olika platser är såväl avfallet från tillagning som servering Livsmedelsindustri och storkök där produktion och försäljning är riktad endast till distributörer och butiker anses inte vara restauranger. Avfallet uppkommer inte som en direkt följd av att människor vistas i lokalen eller anläggningen. Avfallet kan inte heller i renhållningssammanhang i normalfallet anses vara jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Matavfallet från sådana verksamheter är därför inte Butiker Livsmedelshandeln har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Branschen har blivit komplexare och gränserna för vad som är en butik eller en restaurang är ibland otydliga. Butikerna får allt större inslag av egen tillagning (t.ex. bageri och tillagning av färdiga rätter) och ibland även catering och restaurangverksamhet. Vissa avdelningar i butikerna sköts av fristående entreprenörer (t.ex. bröd och godis). Stormarknadens och den lilla kvartersbutikens förutsättningar är vitt skilda för såväl verksamhet som avfallshantering. Avfall som uppstår i en butik kan inte anses uppkomma endast beroende av att människor vistas i lokalen. Avfall från butiker som utgörs av en blandning av förpackningar och livsmedelsrester eller kasserade livsmedel är dock i renhållningssammanhang direkt jämförligt med avfall från hushålls och är därför Avfall som är en del av ett retur- eller återtagningssystem, exempelvis aluminiumburkar, returflaskor, livsmedel i förpackning som återtas och som hanteras separat, kan i renhållningssammanhang inte anses jämförligt med avfall från hushåll och är därför inte Spillfett Spillfett från fritöser, stekbord och liknande kan uppkomma både i restauranger, storkök och butiker. Spillfettet bör klassas på samma sätt som övrigt avfall från matberedningen. Spillfett från restauranger är därför hushållsavfall till skillnad från spillfett från livsmedelsindustri och storkök med produktion och försäljning riktad endast till distributörer och butiker. Spillfett från butiker är inte hushållsavfall om det hanteras separat. Fettavskiljare Fettavskiljaren kan ses som ett sätt att samla upp avfall ur avloppsvatten innan det lämnar avfallsproducenten. Att avfallet samlats upp med hjälp av fettavskiljaren påverkar inte dess status som hushållsavfall eller ej. Om verksamheten (köket) där fettavskiljaren är installerad ger upphov till hushållsavfall (t.ex. restauranger) är även fettavskiljarslammet Om verksamheten inte ger upphov till hushållsavfall, exempelvis livsmedelsindustrier, är inte heller fettavskiljarslammet 5

6 Animaliska biprodukter Vissa avfall från livsmedelshantering omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda som livsmedel, även kallad biproduktförordningen (EG nr 1774/2002). Att ett avfall klassas som hushållsavfall eller ej påverkar inte om det omfattas av biproduktförordningen. Se vidare Jordbruksverkets information om biproduktförordningen. 6