LOV, lagen om valfrihetssystem. PRO granskar nr 1 maj 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOV, lagen om valfrihetssystem. PRO granskar nr 1 maj 2012"

Transkript

1 LOV, lagen om valfrihetssystem PRO granskar nr 1 maj 2012

2 PRO granskar nr 1 maj 2012 LOV, lagen om valfrihetssystem 1

3 2012 PRO och författarna Produktion: Bilda Förlag & Idé Text: Lars Jederlund och Magnus Jiborn Tryck: TMG Sthlm, Bromma 2012 Artikelnummer: PRO

4 Förord För många av PROs medlemmar spelar vården och omsorgen av äldre en stor roll. Att säkra en väl fungerande äldreomsorg, tillgänglig för alla, är ett av välfärdssamhällets viktigaste uppdrag och för PRO en av de viktigaste frågorna. Mot bakgrund av de senaste årens snabba utveckling mot allt fler privata utförare av tjänster inom äldreomsorgen är det viktigt att denna utveckling följs noga. Den senaste tidens larm om vanvård, och läckage av skattepengar till skatteparadis, gör frågan om granskning och kontroll än mer angelägen. Vad får vi för pengarna? Kan vi lita på att valfriheten kommer de äldre till del? Blir det ett rättvist system för alla? Ett nytt sätt att organisera privat vård och omsorg sjösattes för drygt tre år sedan då lagen om valfrihetssystem, LOV, trädde i kraft. LOV gör det möjligt för kommuner och landsting att sluta avtal med privata utförare utan att behöva använda lagen om offentlig upphandling (LOU). Denna rapport tittar närmare på LOVen. Det är frivilligt för kommunerna att använda LOV, och i nuläget är det omkring 150 kommuner som anslutit sig till systemet. Omfattningen av den vård och omsorg som idag bedrivs av privata aktörer inom ramen för LOV är dock fortfarande ganska liten. Bland de 84 LOV-kommuner vi undersökt i den här rapporten har 64 av kommunerna i nuläget avtal med färre än 10 utförare. I bara en kommun finns fler än 50 utförare. Vi har således ännu inte så mycket erfarenheter av vad LOV leder till. Lagen infördes i tron att den ska leda till bättre vård och mer valfrihet för den enskilde. Det finns anledning att vara observant på om detta verkligen stämmer. En viktig slutsats man kan dra från denna rapport är att det vore helt fel att tvinga alla kommuner att införa LOV, vilket regeringen föreslår. PRO oroas över att denna valfrihet inte kommer att gynna alla, utan att den istället kommer att leda till ökad ojämlikhet mellan de starka och svaga på vårdmarknaden. Vi oroas över en situation där vårdpersonal i privata bolag inte vågar larma om missförhållanden då de inte omfattas av meddelarfriheten. Vi ifrågasätter om kommunernas kunskaper och kompetens räcker för att lyckas med det allt mer krävande uppföljnings- och kvalitetskontrollarbetet. Vi befarar att brist på information de facto hindrar många äldre att göra meningsfulla val inom äldreomsorgen. Nästan hälften av våra medlemmar uppger i denna rapport att de inte känner till om det är möjligt att välja vem 3

5 som ska utföra hemtjänst eller äldreboende i den egna kommunen. Det är uppenbart att många kommuner här har en viktig hemläxa att göra när det gäller informationen till de äldre för att reformen ska fungera. Nära tre fjärdedelar av våra medlemmar är oroliga för att utvecklingen mot alltmer valfrihet ska missgynna de äldre som har allra stört behov av omsorg. Och om man nu ska få välja vill de allra flesta (71 procent) i första hand kunna välja innehåll i vården snarare än utförare. 99 kommunpolitiker kommer också till tals i denna rapport. På det hela taget är deras bild av LOV mer positiv än våra medlemmars uppfattningar. Nästan alla anser att de har tillräckliga system för kvalitetskontroll. 40 procent av politikerna menar att fler privata utförare har gjort det lättare att garantera kvaliteten. Politikerna är inte heller, till skillnad från PROs medlemmar, särskilt oroliga för att LOV ska missgynna de äldre med störst behov. Det finns en naiv övertro på vad man kan uppnå med ett system som LOV. Mot bakgrund av de erfarenheter vi har kunde man förvänta sig en något försiktigare LOV-sång från kommunpolitikernas sida. De undersökningar som hittills gjorts visar inte på att någon viss driftsform skulle vara otvetydigt bättre än andra, och inte heller på tydliga förbättringar av kvaliteten i de kommuner som infört kundvalssystem. Visst finns det fördelar med ökad valfrihet, bland annat att brukarnas ställning stärks och att möjligheten att välja bidrar till en känsla av självbestämmande. Men det finns också risker, framförallt risken att svaga grupper kan komma i kläm och omsorgen bli mindre jämlik. Oro finns också för att den kommunala äldreomsorgen kan påverkas negativt ifall resursstarka grupper i större utsträckning väljer privata alternativ. Ett annat centralt problem är bristen på kunskap och systematisk kvalitetsuppföljning, både när det gäller olika utförare och de generella effekterna av ökad valfrihet och konkurrens. Denna rapport är ett inlägg i debatten om hur vi ska organisera äldreomsorgen. Den är också ett bidrag för ökad kunskap om hur det förhåller sig idag. En sak är säker, det krävs mer kunskap, och betydligt större ansvar vad gäller kvalitetskontroller, styrning och nationella krav, om LOV inte ska leda till ökade klyftor och försämrad omsorg för de som har de största behoven. Stockholm maj

6 Innehåll 1. Vad är LOV? 6 2. Kunskapsläget Vad anser de politiska partierna och andra organisationer? Vad säger PROs medlemmar? Vad säger kommunpolitikerna? Slutsatser 35 Litteratur 38 5

7 1. Vad är LOV? Bakgrund Den 1 januari 2009 trädde en ny lag i kraft i Sverige. Lagen om valfrihetssystem, eller LOV. LOV ger kommuner och landsting möjlighet att överlåta vård- och omsorgsverksamhet till privata utförare utan att behöva använda sig av lagen om offentlig upphandling (LOU). Förslaget arbetades fram av regeringens utredare Acko Ankarberg Johansson, dåvarande kommunpolitiker för Kristdemokraterna i Jönköping, idag partisekreterare åt samma parti. Beställningen från regeringen handlade om att ta fram ett förslag som skulle öka valfriheten för den enskilde och skapa större mångfald av privata aktörer inom främst den kommunala vården och omsorgen. Man ville finna ett system som var lättare och bättre än att arbeta med upphandlingar inom ramen för LOU. Vid behandlingen i riksdagen var den rödgröna oppositionen emot, men propositionen röstades igenom i riksdagen 2008, och lagen om valfrihetssystem kunde träda ikraft på nyåret Det är frivilligt för kommunerna att använda sig av LOV. Dock är det obligatoriskt inom primärvården, det vill säga landstingen har skyldighet att använda LOV när det gäller etablering av vårdcentraler. Socialminister Maria Larsson (KD) har deklarerat att hon avser att göra LOV obligatoriskt också för landets alla kommuner, om inte alla frivilligt ansluter sig. Till 2014 kan ett sådant lagförslag komma. I det följande fokuserar denna rapport på kommunerna och LOV. Hur fungerar LOV? Lagen är idag frivillig för kommunerna. Det vill säga en kommun kan välja att arbeta enligt LOV eller inte. I nuläget har 30 av landets kommuner beslutat att inte använda LOV alls medan 148 kommuner redan har beslutat att arbeta enligt LOV och bedriver, i olika omfattning, verksamheter inom ramen för LOV. Vanligast är att man använder LOV inom hemtjänsten. I grunden handlar lagen om att ge privata aktörer företag, organisationer, stiftelser eller andra möjlighet att till ett förutbestämt pris leverera tjänster till en kommun eller ett landsting. Kommunen ställer upp de villkor som en leverantör ska uppfylla, inklusive de ekonomiska villkoren. Alla utförare som uppfyller dessa villkor ska sedan ha rätt att bedriva verksam- 6

8 het i kommunen. Det finns inga begränsningar av hur många godkända leverantörer det kan bli. Ett annat sätt att beskriva lagen vilket regeringen gärna använder sig av är att sätta medborgarna i centrum och beskriva den som en valfrihetsreform för den enskilde brukaren eller patienten. Lagen beskrivs i det perspektivet som ett sätt att ge medborgarna rätt att fritt välja, och byta, utförare av exempelvis hemtjänst, äldreomsorg eller hemsjukvård. Det står alltså kommunen, än så länge, fritt att ansluta sig till LOVsystemet. Men när man väl valt att jobba enligt LOV har en kommun att följa lagen om valfrihetssystem som i koncentrat slår fast följande: Kommunen ytterst ansvarig Ytterst är det kommunen som är ansvarig för att medborgarna får den vård och den omsorg de har rätt till. Oavsett hur många eller vilka privata utförare som bedriver verksamhet är det kommunen som måste ta ansvar inför lagen. De lagar som sätter gränserna för vilka tjänster som kan erbjudas inom ramen för LOV är Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vilka tjänster omfattas av LOV? En kommun kan låta en stor del av sin verksamhet bedrivas av privata utförare. Lagen ger möjligheter att utannonsera det mesta inom kommunal vård- och omsorg. Det gäller all hemtjänst, hemsjukvård, äldreomsorg, social omsorg för handikappade och missbrukarvård. Liksom när det gäller landstingens verksamheter som tandvård, barnmorsketjänster, tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare, kirurgisk sjukhusvård, mentalvård eller gynekologi. Men även tjänster som familjeplanering, sjukgymnasttjänster eller hemtransporter av inkontinenshjälpmedel kan utföras inom ramen för LOV. Det finns ingen skyldighet för en kommun att behålla någon verksamhet helt i egen regi. Således kan exempelvis all hemtjänst eller omsorg om handikappade överlåtas till privata utförare. Ickevalsalternativ Alla medborgare vill dock inte göra egna val. Eller kan inte välja på grund av sjukdom eller andra skäl. Därför är en kommun skyldig att tillhandahålla ett så kallat ickevalsalternativ. Detta alternativ är det som ska erbjudas en brukare som själv inte väljer till exempel hemtjänst i en kommun som tillämpar LOV. Lagen slår fast att det ska vara ett fullgott alternativ med samma kvalitet som andra. Ofta blir det verksamheten i kommunens egen regi som blir ickevalsalternativet. Men man kan även tänka sig att privata företag kan väljas. För vissa tjänster, som till exempel ett särskilt boende, kan det vara lämpligt att utgå från en närhetsprincip, det vill säga det boende som ligger närmast brukarens hemadress ska väljas. 7

9 Förfrågningsunderlag En kommun som vill arbeta enligt LOV måste formulera ett förfrågningsunderlag som intresserade utövare ska besvara. I förfrågningsunderlaget ska framgå vilka krav som ett företag eller organisation ska uppfylla för att bli godkända. I förfrågningsunderlaget ska det finnas en kravspecifikation, kontaktuppgifter, uppgifter om avtalstider, regler för avtalets tecknande samt regler för uppföljning och kontroll. Av förfrågningsunderlaget ska samtliga krav framgå som en leverantör måste uppfylla för att bli godkänd. Dessutom ska förfrågningsunderlaget ange vilken ekonomisk ersättning som kommer att utgå (dvs ett fast pris). Detta är centralt. En fast ersättning, lika för alla som godkänts för att utföra en tjänst, leder i praktiken till att utförare inte kan konkurrera med pris. Återstår alltså att konkurrera med personalens kvalitet, servicenivå, tillmötesgående, olika inriktningar på vården eller omsorgen och så vidare. En kommun kan i tillägg till det lagen kräver ställa ytterligare krav av olika slag. Det finns inga hinder att ställa upp särskilda krav på personalens kompetens. Man kan ställa upp sociala krav liksom miljökrav. Man kan kräva att personal inom viss verksamhet måste visa utdrag ur brottsregister. Kravlistan bör anpassas efter den verksamhet det handlar om och stå i rimlig proportion till de tjänster som ska utföras. Detta betyder att det kan handla om mycket olika krav beroende på tjänst. Inom till exempel hemtjänsten kan det i vissa fall räcka med väldigt enkla krav, medan det i andra fall kan krävas specialistkompetens av olika slag. Det måste alltid framgå vilka krav som ställs på varje enskild tjänst. Samtliga sökande som uppfyller kraven i ett förfrågningsunderlag ska godkännas av kommunen. Beslut ska så fort som möjligt lämnas till de sökande, och kommunen ska så snart som möjligt teckna avtal med samtliga leverantörer som godkänts. Om en sökande inte godkänns måste kommunen ge skriftliga besked om skälen för detta. En leverantör kan överklaga kommunens nekande till domstol. Förfrågningsunderlaget kommer att ligga till grund för ett civilrättsligt bindande avtal mellan parterna. Därför är det viktigt att kommunen i underlaget redogör för vad som sker vid eventuella avtalsbrott. Lika behandling av alla som vill etablera sig Alla företag eller organisationer som uppfyller de krav som en kommun ställt upp i sitt förfrågningsunderlag ska ges möjlighet att verka. Det gäller företag från andra orter liksom från utlandet. De krav som ställs får inte gynna företag från den egna orten. Kraven som ställs upp ska vara relevanta i relation till de tjänster som ska utföras. De får normalt inte vara tuffare än krav som används vid upphandlingar enligt LOU. Företag som tycker att kraven är för hårda kan överklaga dessa. 8

10 Annonsering En kommun som beslutat att införa ett valfrihetssystem enligt LOV måste löpande annonsera på en särskilt upprättad webbplats ( Här ska alltid förfrågningsunderlaget samt annonsen ligga. Annonsering bör även ske på kommunens egen hemsida. Det är alltså ett krav att annonseringen avseende en viss tjänst alltid ska pågå. När som helst ska vilken potentiell utförare som helst kunna se vad inom en kommun som omfattas av LOV och vilka krav som ställs på utförarna. Man kan beskriva det som en ständigt pågående upphandling. Av detta följer att en kommun inte kan begränsa antalet utförare. Alla som lever upp till kraven har när som helst rätt att börja bedriva verksamhet i en kommun. Kommunens kontroll och tillsynsansvar Kommunernas ansvar för vård, omsorg och andra sociala stödinsatser regleras i lagar som socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunen kan dock enligt kommunallagen lämna över vården till privata utförare. Då detta sker är kommunen alltid skyldig att kontrollera och följa upp verksamheten. Dessutom är kommunen skyldig att se till att medborgarna har en god insyn i den verksamhet som överlåtits på privata utförare. Vissa kommuner som väljer att införa LOV kommer att få många fler utförare, inom många fler områden, att kontrollera och följa upp. Detta kommer sannolikt att ställa krav på att kommunerna anslår mer resurser såväl till kontroller som till uppföljning. Sannolikt saknar många kommuner i nuläget tillräcklig kompetens för att på ett tillfredsställande sätt klara av många och omfattande kvalitetskontroller. Vid utformningen av förfrågningsunderlagen blir det viktigt att krav formuleras på ett sådant sätt att det går att mäta och följa upp resultat. Informationsskyldighet För att ett system som syftar till att öka medborgarnas valmöjligheter ska fungera krävs att medborgarna är väl informerade om de val som är möjliga att göra. Och vad som skiljer de olika utförarna åt. Kommunen ska informera sina medborgare om samtliga leverantörer som man tecknat kontrakt med. Informationen ska vara saklig, lättförståelig och lättillgänglig. Man talar om en god och allsidig information och om att informationen måste vara tillgänglig för personer md funktionsnedsättning samt för brukare och patienter med speciella behov (vilka dock inte preciseras eller förklaras). Det räcker alltså inte att kommunen låter olika utförare själva informera om sina erbjudanden (= reklam). Informationsansvaret ligger hos kommunen. 9

11 10 Tilläggstjänster Privata leverantörer har, utöver det offentliga åtagandet, möjlighet att erbjuda olika tilläggstjänster. Det vill säga tjänster som brukaren/patienten betalar ur egen ficka. Det kan vara så att en brukare vill köpa fler timmar av hemtjänsten än vad som tilldelats av kommunen. Eller att han eller hon vill ha tätare besök. Men det kan även gälla tjänster som ligger helt utanför biståndsbeslutet. En utförare kan erbjuda gräsklippning och snöskottning, en annan hjälp att tvätta bilen, en tredje bistå med rastning av hunden, trädgårdsarbete eller att ledsaga vid inköp eller teaterbesök. På detta sätt kan olika privata utförare profilera sig och utöka sin verksamhet. Detta blir allt vanligare, och inte sällan erbjuder de privata företagen tjänster som omfattas av rut-avdrag, och då erbjuder man samtidigt hjälpa med administrationen av dessa. Kommunerna får inte erbjuda tilläggstjänster annat än sådana som kan motiveras med att dessa tjänster förebygger skador, olycksfall eller ohälsa. Det kan till exempel handla om att byta glödlampor eller bistå när det gäller tunga lyft. För att åstadkomma lika villkor mellan kommunala och privata vårdgivare när det gäller möjligheter att erbjuda vissa tilläggstjänster krävs en ändring av socialtjänstlagen.

12 2. Kunskapsläget Lagen om valfrihetssystem, LOV, syftar, enligt regeringens proposition (Prop 2008/09:29), till att sätta brukaren i fokus, maktförskjutning från politiker och tjänstemän till medborgare, ökad valfrihet och ökat inflytande, fler utförare och större mångfald. Genom det ökade brukarinflytandet ökar också kvaliteten på tjänsterna. (s 54) I vilken utsträckning har då reformen uppnått dessa syften? Hur har kvalitet, tillgänglighet, inflytande och likvärdighet i äldreomsorgen påverkats i de kommuner som infört LOV? Tyvärr tycks kunskaperna om detta vara begränsade. I den uppmärksammade SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser (Hartman 2011) var en av de främsta slutsatserna att det finns stora kunskapsluckor vad gäller effekterna av ökad valfrihet och konkurrens inom välfärdssektorn. Denna slutsats gäller även för de reformer som genomförts inom äldreomsorgen. Enligt Marta Szebebehely, som skrivit rapportens kapitel om insatser för äldre och funktionshindrade (Szebehely 2011), finns mycket begränsad kunskap om eventuella skillnader mellan offentliga och privata tjänster inom kundvalssystem i äldreomsorgen, och det saknas helt nationella, representativa studier. (s 242) Detta har, menar hon, bland annat lett till att debatten om valfrihet i äldrevården tenderar att föras utifrån förhoppningar och farhågor snarare än fakta. Även andra rapporter betonar den bristfälliga kunskapen om hur vårdens och omsorgens kvalitet påverkas av ökad valfrihet och kundvalsmodeller. Rapporten Vad vet vi om kundval? En forskningsöversikt (SKL 2010b) från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, slår fast att hur kvaliteten påverkas vet vi inte särskilt mycket om (s 81). I rapporten Kundval i äldreomsorgen (SKL 2010a) konstateras att det utifrån rådande kunskapsläge inte går att säga med säkerhet om brukarnas inflytande har stärkts i de kommuner som infört kundval, och att det är anmärkningsvärt att så få studier har gjorts som belyser de äldres möjligheter till inflytande vid införande av kundval (s 29). Att kunskaperna är begränsade när det gäller konsekvenser av LOV är inte märkligt, med tanke på den begränsade tid som lagen varit i kraft. Men 11

13 valfrihet och privata alternativ har funnits i flera kommuner under längre tid. Med tanke på omfattningen av den verksamhet som reformerna gäller bara insatserna inom äldreomsorgen som omfattas av LOV uppgår till nästan 90 miljarder kronor per år är det förvånande att inte erfarenheterna från dessa kommuner analyserats noggrannare. Riksrevisionen granskade 2008 det vill säga ett år innan införandet av LOV hur staten sköter kvalitetsstyrningen inom en äldreomsorg med allt större inslag av privat drift. I rapporten Statens styrning av kvalitet i privat äldreomsorg (Riksrevisionen 2008) konstaterades att varken regeringen, Socialstyrelsen eller länsstyrelserna fullt ut har tagit sitt ansvar att inom sina respektive ansvarsområden skapa förutsättningar för god kvalitet och insyn i privat bedriven äldreomsorg. För de äldre innebär detta en risk för att detta kan påverka kvaliteten i den privat bedrivna äldreomsorgen. (s 7) Viss uppföljning görs naturligtvis dels i kommunerna, dels i nationella jämförelser som Äldreguiden och Öppna jämförelser. En tänkbar utveckling är också att den ökade konkurrens som följer med LOV kan leda till att kommunernas uppföljningar blir bättre. Socialstyrelsen genomförde 2011 en rikstäckande enkät om äldres uppfattningar om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? (Socialstyrelsen 2011). Denna ger information om hur de som bor på äldreboenden eller använder hemtjänst uppfattar kvaliteten generellt och även viss information om förändringar över tid, men undersökningen belyser inte eventuella skillnader mellan olika driftsformer eller utförare. Av undersökningen framgår att det finns stora skillnader i uppfattad kvalitet i äldreomsorgen mellan olika kommuner, och rapporten spekulerar i att detta kan bero på hur verksamheten genomförs såväl resurser och arbetssätt som personalens kompetens nämns som tänkbara förklaringar men något samband med mixen av driftsformer i olika kommuner går inte att utläsa. Statskontoret har fått regeringens uppdrag att utvärdera LOV. Utvärderingen syftar till att ta reda på vilken betydelse införandet av lagen om valfrihetssystem (LOV) har för utvecklingen av kostnader och effektivitet i kommunernas verksamheter. Statskontoret presenterade sin utredning den 30 mars Man kom fram till att LOV hittills lett till ökade kostnader för kommunerna, men också till något högre kvalitet i äldreomsorgen. Dock noteras fler fallskador i kommuner som infört LOV än i de kommuner som inte infört LOV. Statskontoret har mätt kvaliteten i den kommunala verksamheten som kundnöjdhet i hemtjänsten och antalet fallskador bland äldre. Resultaten från analysen visar att: de äldre har blivit mer nöjda över tid med hemtjänsten i kommuner som har ett valfrihetssystem enligt LOV. Den ökade 12

14 nöjdheten kan vara ett uttryck för att hemtjänstens kvalitet ökat i dessa kommuner. Den kan också vara ett uttryck för att brukarna uppskattar möjligheten att välja utförare. Statskontorets undersökning visar också att kostnaderna ökar något mer i kommuner som infört LOV, sannolikt på grund av att LOV kräver en ökad administration. Omfattning År 2009 fick personer del av insatser inom äldreomsorgen varav använde hemtjänst och äldreboende. Enligt tillgänglig statistik utfördes 19 procent av insatserna inom såväl hemtjänst som äldreboende i privat regi år 2010 (Szebehely 2011). Det är en dubblering i förhållande till år 2000, men en betydligt mindre andel än motsvarande insatser för personer med funktionshinder Eftersom LOV infördes så sent som 2009 är det sannolikt att andelen kommer att öka kraftigt under de kommande åren. Skillnaderna mellan olika kommuner är mycket stora. I elva kommuner, däribland åtta Stockholmskommuner, utfördes år 2010 mer än hälften av hemtjänsten i privat regi. Samtidigt var hemtjänsten fortfarande helt i kommunal regi i 65 procent av kommunerna (Szebehely 2011). I skrivande stund har drygt hälften av kommunerna, 148 av 290, infört valfrihetssystem enligt LOV och ytterligare kommuner är på väg att införa det. Situationen kan därmed komma att förändras snabbt. Enligt Szebehely finns ett samband mellan privatiseringsgrad och borgerlig majoritet i kommunfullmäktige. Detta samband avspeglas även i listan över de kommuner som i dagsläget besluat att införa LOV. Av de 140 kommuner i landet som styrs av allianspartier 1 har 101 stycken, 72 procent, redan beslutat att införa valfrihetssystem i äldrevården enligt LOV, medan endast 30 av 109 kommuner med rödgrönt styre, knappt 28 procent, har gjort samma sak. Av 41 kommuner med blocköverskridande styre har 17 stycken, eller 41 procent, infört LOV. Szebehely talar om tydliga oligopoltendenser inom äldreomsorgen där två stora aktörer Carema och Attendo kontrollerar hälften av den privata marknaden. En del av syftet med LOV är dock att underlätta för mindre aktörer att etablera sig, och inom hemtjänsten har i några kommuner, framförallt Stockholm, ett mycket stort antal små företag etablerat sig. Szebehely pekar dock på att det, på grund av företagssekretess, saknas statistik om antal kunder per företag, och menar att det inte är ovanligt att mindre företag upphör på grund av dålig lönsamhet: Om LOV kommer att leda till att fler mindre företag blir långlivade på äldreomsorgsmarknaden är därför tveksamt. (s 234) 1 Sveriges Kommuner och Landsting räknar, i sin lista över politiskt styre i kommunerna, sådana kommuner som styrs av flera allianspartier tillsammans med Miljöpartiet eller tillsammans med något lokalt parti som alliansstyrda. 13

15 Kvalitet Ett stort problem när det gäller kvalitetsuppföljning inom äldrevården är att det saknas allmänt erkända och meningsfulla mått på viktiga kvalitetsindikatorer, såsom grad av självbestämmande och inflytande. En norsk studie visar att standardiserade mått ofta har svårt att fånga det som är viktigast för brukarna, och Szebehely pekar på att en fokusering på standardiserade kvalitetsmått därmed riskerar att leda till felaktiga slutsatser om verksamheternas kvalitet och bidra till en standardisering av omsorgstjänsterna i strid mot den individanpassning som karaktäriserar god omsorg (s 238). Det tycks dock finnas mätbara skillnader mellan privata och kommunala utförare när det gäller vissa kvalitetsindikatorer. Flera studier har till exempel visat att personaltätheten i genomsnitt är lägre i äldreboenden som drivs i vinstsyfte, medan privata äldreboenden å andra sidan ligger högre när det gäller kvalitetsindikatorer som möjlighet att välja vad man vill äta och delaktighet i att utforma sin vårdplan (Stolt, Blomqvist et al. 2011). Szebehelys slutsats är att kundvalsmodeller inom äldreomsorgen inte lett till entydigt positiva konsekvenser för verksamhetens kvalitet (Szebehely 2011 s 242). Denna slutsats får visst stöd av en jämförelse mellan olika kommuner som Socialstyrelsen gjort, vilken redovisas i rapporten Valfrihetssystem ur ett befolknings- och patientperspektiv (Socialstyrelsen 2012): Vi har inte funnit några belägg för att de kommuner som har infört valfrihetssystem nått bättre resultat när det gäller äldreomsorgens kvalitet än de som inte infört valfrihetssystem. (s 19) Rapporten menar dock att införandet av kundval lett till att den enskildes ställning generellt sett stärkts (s 40) och att de flesta uppskattar möjligheten att välja (s 41). Dessa slutsatser grundar sig bland annat på ett antal dialogmöten som hållits med personer som har erfarenhet av att välja utförare inom äldreomsorg eller primärvård. Privata utförare uppfattades av många deltagare på dessa möten som mer flexibla när det gäller att anpassa insatserna efter brukarens önskemål. Även möjligheten att köpa tilläggstjänster av privata utförare sågs som en fördel. Samtidigt framhölls brister i informationen som hinder för att kunna göra meningsfulla val, liksom det faktum att många av dem som har störst behov har sämst försutsättningar att agera som välinformerade konsumenter på en vårdmarknad. I många kommuner eller kommundelar, i synnerhet i glesbygden, begränsas valmöjligheterna av att det finns alltför få utförare att välja mellan. Men av Socialstyrelsens dialogmöten framgår också att många äldre känner sig villrådiga och har svårt att välja när antalet utförare blir alltför stort. Samma rapport pekar också på att det för många kan vara känslomässigt svårt att byta utförare på grund av att man känner sig stå i beroendeställning till dem man får stöd av: 14

16 Innan man byter utförare är man beredd att finna sig i mycket. Erfarenheten visar också att det är relativt få som utnyttjar möjligheten att byta utförare om man inte är nöjd. År 2009 var det cirka 4 procent av brukarna inom hemtjänsten som bytte utförare, och en femtedel av dessa bytte på grund av att verksamheten upphört (SKL 2010a). Flera av deltagarna i Socialstyrelsens dialogmöten menade att när det gäller hemtjänst är det viktigare att kunna välja vilka personer som utför tjänsterna i hemmet än att välja vilket företag eller organisation som står bakom. LOV ger inte någon rätt att välja person, men utförare kan erbjuda denna möjlighet för att profilera sig. Att kontinuitet är en viktig kvalitetsfaktor framhålls av många. Ideliga personalbyten är påfrestande, vare sig det handlar om ett äldreboende eller personal i hemtjänsten. Att det är samma ansikten man möter skapar trygghet. Socialstyrelsens rapport ger dock inget stöd för att den ökade valfriheten i sig lett till förbättrad kontinuitet. Däremot pekar rapporten på att kundvalsmodellen ger utförare möjlighet att profilera sig på löften om personalkontinuitet. Likvärdighet En av de främsta farhågorna när det gäller konkurrensutsättning och kundval är att det ska leda till större ojämlikhet i tillgången till vård och omsorg. Ökad valfrihet ger makt och inflytande till dem som har förmåga att tillgodogöra sig information och fatta välgrundade och självständiga beslut. Äldre som på grund av sjukdom har nedsatt kognitiv förmåga, eller av andra skäl har svårt att agera som välinformerade kunder på en omsorgsmarknad riskerar att komma i kläm. Denna risk framhålls i flera studier, både i Sverige och internationellt. Det är dock oklart om det finns empiriska belägg för att detta verkligen blivit följden där valfrihetssystem införts. Szebehely framhåller att kunskapen när det gäller fördelningskonsekvenser av ökad konkurrens och valfrihet är mycket begränsad (s 243). Samtidigt pekar hon på studier från Stockholm som indikerar att: Den som ställer större krav eller har resursstarka anhöriga har betydligt större chans att få extratjänster och därmed extra tid, och den tiden tenderar att tas från andra, mindre resursstarka hjälptagare. (s 244) Även om kunskapsläget är oklart är det viktigt att vara uppmärksam på att det sannolikt behövs särskilt stöd till utsatta grupper för att undvika ökad ojämlikhet. När det gäller likvärdighet mellan olika geografiska områden förefaller det i det närmaste oundvikligt att storstadbor kommer att ha fler valmöjligheter. Detta kan dock inte vara en invändning mot systemet som sådant. 15

17 Szebehely oroar sig också för att resursstarka grupper i större utsträckning ska söka sig till privata alternativ, och att detta ska leda till att resurserna i den kommunala äldreomsorgen urholkas. Det finns dock inga studier som visar om olika sociala grupper väljer privata respektive offentliga utförare i olika stor utsträckning. Däremot, menar hon, finns det andra signaler om att valfrihetssystem kan dra resurser från den omsorg som sker i offentlig regi. Det finns tecken på att konkurrensutsättningen redan idag kan ha icke avsedda negativa effekter för den kommunalt bedrivna omsorgens kvalitet. (s 246) Eftersom en likvärdig vård och omsorg är ett centralt politiskt mål finns ett stort behov av att ta fram tillförlitlig statistik på detta område, för att, om farhågorna visar sig befogade, kunna vidta åtgärder för att förhindra att ökad valfrihet för vissa leder till sämre omsorg för andra. 16

18 3. Vad anser de politiska partierna och andra organisationer? Allianspartierna Allianspartierna står eniga bakom LOV systemet. Det kanske inte är så konstigt att det parti som oftast nämns, och talar för LOV, är Kristdemokraterna. Delvis beroende på att det är Maria Larssons och Göran Hägglunds fråga i regeringen, men också för att det är en fråga som berör äldreomsorgen som är en av KD:s allra viktigaste politiska frågor. KD påpekar att små kommuner bör införa LOV i samverkan. Möjligen kan man ana en viss självkritik från KD:s håll. Partiets partisekreterare Acko Ankarberg Johansson sade i en intervju i tidningen Fokus (11/2012): Vi har infört ett system som ger möjlighet för de enskilda att välja. Men vi har inte sett till att kommunerna är tillräckligt bra på att ställa kvalitetskrav. Det borde vi ha gjort redan innan vi skickade in andra utförare. Detta bör innebära att vi kan förvänta oss förslag från KD om förändringar när det gäller kvalitetskontroller och uppföljningar. Maria Larsson (KD), äldreminister, sade i tidningen Veteranen (16 nov 2011): När vi kommer fram till 2014 vill vi gärna se att kommunerna har prövat någon form av LOV. Annars får vi överväga en tvingande lagstiftning. Samtliga allianspartier håller med om detta, och vill att LOV på sikt ska bli obligatoriskt i alla kommuner. Moderaterna skriver ingenting om LOV på sin hemsida. I riksdagen de senaste två åren har ett flertal moderata ledamöter motionerat för att göra LOV obligatoriskt för alla kommuner. Någon menar att detta obligatorium i första hand ska begränsas till äldreomsorgen. Folkpartiets och Centerpartiets ledamöter har varit betydligt mindre engagerade, men en fråga som lyfts fram från FP:s håll är att LOV medför större möjligheter för brukare att välja privata alternativ med språkprofil. Under de senaste åren har en centerpartist motionerat för att LOV ska bli obligatoriskt för alla landets kommuner. 17

19 Centerledaren Annie Lööf tog knappast upp frågan om LOV alls i sitt långa inledningstal vid partiets kommundagar i mars Men något lite berördes frågor som tangerar LOV. Hon sade bland annat: Centerpartiet vill införa en äldrepeng som följer den äldre till det boende han eller hon väljer. Lööf vill komma bort från lägsta-pris-hetsen som uppstår vid upphandling och premiera högsta-kvalité vid äkta valfrihet. Vi vill gå från prisfokus och upphandling till äldrepeng och verklig egenmakt. Med en riktig reform som gör att äldre får välja boende fritt och etableringsfrihet för dem som vill driva boenden skapar man också en långsiktighet för välfärdsutvecklare Centerpartiet vill införa en äldrepeng i hela Sverige som skapar förutsättningar för såväl kommunala, ideella, kooperativa som privata äldreboenden att ha en verksamhet. Lööf sade också: Vi behöver inrätta fullt meddelarskydd inom privat äldreomsorg på samma sätt som inom offentlig. Det ska inte råda något tvivel om att alla kanaler för larm om missförhållanden och vanvård står öppna inom offentlig såväl som privat välfärd. Socialdemokraterna Lena Hallengren är vice ordförande i socialutskottet och socialdemokraternas talesperson i frågan. Hon säger att socialdemokraterna är kritiska till den fria etableringen som är en del i LOV-lagstiftningen. Partiet menar också att det måste vara upp till varje kommun om man vill använda sig av LOV, och i så fall inom vilka områden och med vilka krav med tanke på lokala förutsättningar. Men, lägger Lena Hallengren till i ett mail till PRO den 29 februari 2012: Vi har inte signalerat att vi vill riva upp hela lagen. Hallengren skriver vidare: Vi vill däremot stärka upp kontrollen, tillsynen och uppföljningen när det gäller kvaliteten. Vi funderar på om inte en äldremyndighet vore på sin plats för att verkligen fokusera på frågorna och synliggöra dem. Anders Wallin, politisk sekreterare hos Lena Hallengren förtydligar i ett mail till PRO (9 mars 2012): 18

20 Vi ser framför oss en LOV som är frivillig att använda och utan etableringsfrihet Om lagen efter våra ändringar fortfarande heter LOV eller inte får väl framtiden utvisa. Det som har hände när LOV infördes var att det förutom driftsformerna egen regi eller upphandling enligt LOU tillkom ett tredje alternativ, vårdvalssystem enligt LOV. Vi har inget emot att folk får välja men vänder oss emot att det automatiskt blir fri etablering för företag om man ska använda LOV. Vi vill att kommuner och landsting ska kunna diskutera etableringsplats med nya aktörer. Om sedan kommunen eller landstinget inte vill styra eller påverka detta så kan de strunta i det, men möjligheten ska finnas. Vi har nyligen föreslagit en ytterligare begränsning för de kommuner som vill; möjligheten att bara släppa in ickevinstdrivande aktörer som komplement till egen verksamhet, t.ex. i ett vårdvalssystem. Samma sak här, kommunerna ska kunna välja. Det betyder att Emmaboda kan välja att som komplement till egen regi ha ickevinstdrivande aktörer samtidigt som Stockholm kör vidare med sitt nuvarande koncept. Lika logiskt som det är att det finns massor av utförare i hemtjänsten på Södermalm, lika naturligt kan det vara att Kalix bara har en organisation som kör runt och ger hemtjänst på landsbygden. Men det finns en splittring inom Socialdemokraterna. På många håll i kommunerna är man positiv till LOV. I Dagens Samhälle (13 nov 2008) kommenterades det så här: Det finns en avgrund i synen på medborgarna mellan socialdemokraterna på riksnivå (vi väljer) och de socialdemokratiska kommunpolitiker som har ansökt om statliga bidrag för att införa/utreda valfrihetssystemet LOV (du väljer). Vänsterpartiet Vänsterpartiet är det enda partiet i riksdagen som vill riva upp lagen. Detta uttrycktes i en partimotion från oktober 2011 (motion 2011/12:So590). Under rubriken LOV och kommande tvångslagstiftning skriver partiet: Numera domineras privatiseringsdebatten av argument om valfrihet och mångfald. Omsorg läggs fortfarande ut på entreprenad men det som öppnat upp för den senaste vågen av privatiseringar är lagen om valfrihetssystem (LOV) Tvärtemot vad man kan tro handlar det inte om fri konkurrens mellan privata och kommunala aktörer. Privata aktörer får nämligen erbjuda tilläggstjänster utöver de biståndsbedömda insatserna mot en avgift, något som de kommunala inte får. De privata aktörerna kan då alltså erbjuda mer service och bli mer 19

21 attraktiva för dem som har ett val att göra. Allmänhetens insyn omvandlas efter privatiseringar till företagshemligheter. Valda representanter för folket vet inte vad som händer inom omsorgen. De anställda kan inte längre gå till media för att avslöja missförhållanden utan att riskera att arbetsgivaren tar reda på vem som har läckt. I dagsläget propagerar regeringen för LOV i alla tänkbara sammanhang, och kommuner som beslutar att införa LOV belönas med en särskild statlig stimulanspeng. Tålamodet med icke-borgerliga kommuner börjar dock tryta, och regeringen driver på för att alla kommuner ska ha infört LOV frivilligt senast Om detta inte har skett hotar regeringen med tvångslagstiftning. Detta är helt oacceptabelt. Lagen om valfrihetssystem (LOV) bör i stället rivas upp Miljöpartiet Miljöpartiets ledamot av Socialutskottet, Agneta Luttropp, skriver i ett mail till PRO den 7 mars 2012: Miljöpartiet de gröna vill ha en mångfald av utförare inom vård och omsorg. Det är alltid vårdens innehåll, kvalitet, resultat och tillgänglighet som ska styra. LOV innebär att det i dag finns ett alternativ till lagen om offentlig upphandling. Jag tycker att kommunerna och landstingen eller regionerna själva ska få bestämma hur och när LOV ska användas. Miljöpartiet vill även fortsättningsvis att vården ska vara behovsstyrd och inte styrd av marknaden Miljöpartiet vill att kommuner och landsting ska avgöra om de vill ha LOV eller inte. Vårdförbundet I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 5 juli 2010 föreslog sjuksköterskornas fackliga organisation att de äldre ska få valfrihet både i äldreomsorg och hemsjukvård i alla kommuner. Gör LOV till en rättighet för alla. Vårdförbundet menar att det huvudsakliga motivet för reformen var att överföra makten från kommunala tjänstemän och politiker till de äldre och deras närstående. Man är positiv till att många nya företag skapats och skriver att det ofta är: kvinnor med mångårig erfarenhet från vård och omsorg som tar steget. Många har länge burit på en idé om hur den äldre kan få det bättre men inte kunnat förverkliga det inom den kommunala förvaltningen. I mail till PRO den 15 mars 2012 skriver Vårdförbundet: 20

22 Valfrihetssystemet ger medborgaren möjlighet att välja vårdgivare, vilket Vårdförbundet ser som en viktig del i vårdens utveckling. LOV ger en möjlighet för företagare att konkurrera med kvalitet och inte med pris. Dessutom ger LOV en möjlighet för ett ökat småföretagande i vård och omsorg. Detta tycker vi är bra. Att valfrihetssystemet skall få genomslag och få den betydelse som vi hoppas på är helt beroende på ersättningssystemens och förfrågningsunderlagens utformning, både avseende kundval och vårdval. Sveriges pensionärsförbund, SPF Sveriges Pensionärsförbund, SPF, förespråkar valfrihet. När LOV kom på remiss svarade SPF positivt. Hittills har SPF inte uttryckt någon negativ inställning visavi LOV. Detta enligt ett mail från Cathrine Swenzén informationschef SPF till PRO (20 mars 2012). DHR DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, ser positivt på LOV, då den ger möjlighet till ökat brukarinflytande. DHR menar att syftet med LOV främst är att ge ökad möjlighet för brukare att välja utförare av hemtjänstinsatser men även särskilt boende och daglig verksamhet samt att uppmuntra startandet av privat verksamhet och få bort svarta jobb. DHR ser också positivt på att konkurrensen avser kvalitet och inte avgifter. Däremot är organisationen tveksam till tilläggstjänsterna, då de kan gynna dem med bättre ekonomiska förhållanden. Famna Famna, riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte, är positiva till LOV. Famna anser att LOV, med ackreditering eller annat system för godkännande av utförare, är en bättre lösning för vård och omsorg än LOU. Inom LOV ges utförare långsiktiga och mer likvärdiga villkor. Famna betonar att ersättningssystemens nivå och utformning är avgörande för idéburna företags möjligheter att komma in på marknaden, men menar att grundtanken att brukaren väljer vem han/hon vill använda sig av och att alla utförare får samma ersättning är bra. Famna vill att LOV införs inom fler verksamhetsområden. Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSO Handikappförbunden påpekar, i sitt remissvar på utredningen om LOV, att den marknadsstyrning som nu införs i den offentliga verksamheten är en mycket tveksam styrmodell inom vård- och omsorg och bör ses som försöksverksamhet och att en ordentlig parlamentarisk utvärdering krävs. 21

23 HSO tillstyrker förslaget att det ska vara frivilligt för kommuner och landsting om de vill införa vårdval och konkurrensutsätta verksamhet i egen regi. HSO anser att man i utredningsarbetet om LOV haft otillräcklig kunskap om hur de faktiska marknadssystemen ser ut och att man därmed inte på ett riktigt sätt kan värdera vad som blir effekterna för hela vårt sociala system. HSO anser att det är en skymf mot dessa de svagaste och mest utsatta människor att utsätta dem för sådana typer av system där de måste kunna välja leverantör mot något slags bakgrund av pris och kvalitet. De har inte kunskapen om den vård de får eller kan få för det pris de betalar eller någon annan betalar för dem. Etik och kvalitet måste prägla ett valfrihetssystem. Inom HSO finns en rädsla för att pris- och vinsttänkandet tar över kvalitetsaspekterna, att valfriheten i praktiken kommer att få stå tillbaka för ekonomin. HSO anser att ett valfrihetssystem måste präglas av bland annat: Att alla brukare ska ha en frihet att välja utförare av de stödinsatser han eller hon anser sig behöva för att kunna leva ett gott liv under största möjliga självständighet. Att brukaren ska få möjlighet att göra aktiva val utifrån tydliga beskrivningar av utförarens människosyn, kunskaper och erfarenheter av målgruppen, ekonomiska uthållighet att bedriva verksamheten samt konkreta uppgifter om hur dessa krav uppfylls. Att offentliga alternativ alltid måste kunna erbjudas dem som önskar ett sådant. 22

24 4. Vad säger PRO:s medlemmar? PRO, Pensionärernas Riksorganisation, genomförde under mars månad 2012 en enkät till ett slumpvis urval av sina medlemmar för att undersöka vad medlemmarna tycker om valfriheten inom hemtjänst och äldreomsorg. Undersökningen genomfördes via en postal enkät. PRO skickade ut 700 enkäter till ett slumpmässigt urval av sina medlemmar. Här redovisas de 363 svar som inkommit per den 26 mars. Det är fler kvinnor än män som besvarat enkäten, 62 procent mot 36. Resterande 2 procent av de svarande har inte uppgivit kön. Vi kan också notera att hela 25 procent av dem som svarat är över 80 år. Tabell 1 Antal svar Kvinnor 225 Män 131 Ej svar, kön 7 Under 65 år år år år år 64 Över 85 år 28 Ej svar, ålder 3 Totalt

25 Vad tycker då PRO:s medlemmar om valfriheten inom äldreomsorg och hemtjänst? Några av de viktigaste resultaten är dessa: Sju av tio PRO-medlemmar som besvarat enkäten säger sig vara oroliga för att utvecklingen av valfrihet inom äldreomsorgen kan komma att missgynna de äldre som har allra störst behov av omsorg. Nästan nio av tio är oroliga eller mycket oroliga för att den äldreomsorg de ska få om de skulle behöva den kommer att vara undermålig. Var tredje svarande är mycket orolig. Bara en av tio är inte orolig alls. Sju av tio svarande anser att det viktigaste är att kunna välja innehåll i omsorgen, det vill säga vilka tjänster personalen ska utföra, medan bara en av fem anser att det viktigaste är att kunna välja utförare. Bland dem som inte utnyttjar hemtjänst eller äldreboende idag är det tre av fyra svarande som uppger att de kommer att göra ett aktivt val om det blir aktuellt. Nästan nio av tio PRO-medlemmar som svarat anser att det är viktigt att det alltid finns kommunala utförare vid sidan av de privata. En klar majoritet av de PRO-medlemmar som besvarat enkäten, 65 procent, är på det hela taget ganska nöjda med hur äldreomsorgen i den egna kommunen fungerar. Drygt var tionde, 11 procent, anser dock att äldreomsorgen i den egna kommunen fungerar dåligt, eller till och med mycket dåligt. Tabell 2 Procent Grundat på dina egna erfarenheter och/eller hur andra i din omgivning upplever äldreomsorgen i din kommun, hur skulle du säga att den på det stora hela taget fungerar? Mycket dåligt 2 Dåligt 9 Ganska bra 54 Mycket bra 11 Vet ej 24 Drygt en tiondel av de svarande har egen erfarenhet av äldreomsorgen. 7 procent svarade att de idag använder hemtjänst medan 4 procent bor på äldreboende. Av tidigare undersökningar, som redovisades i avsnitt 3 om kunskapsläget, framgår att brist på information utgör ett hinder för att äldre ska kunna göra meningsfulla val inom äldreomsorgen. Denna bild bekräftas i enkäten. Nästan hälften av dem som svarat, 48 procent, uppger att de inte känner till 24

26 om det är möjligt att välja vem som ska utföra hemtjänst i den egna kommunen. Lika många vet inte om det går att välja äldreboende. Det tyder på att många kommuner har en viktig hemläxa att göra när det gäller informationen till de äldre för att reformen ska fungera som den var tänkt. Trots att de flesta alltså är nöjda med äldreomsorgen i den egna kommunen, eller uppfattar att den fungerar ganska bra, så är många oroliga för att den äldreomsorg de kan komma att behöva utnyttja i framtiden inte ska hålla hög kvalitet. Bland dem av de svarande som inte använder hemtjänst eller bor på äldreboende idag, var det 33 procent som uppgav att de är mycket oroliga för att äldreomsorgen de eventuellt kommer att få i framtiden ska vara undermålig. Ytterligare 56 procent sade sig vara lite oroliga. Endast 11 procent var inte oroliga överhuvudtaget. Tabell 3 Procent Är du personligen orolig för att den äldreomsorg du ska få om du kommer att behöva den ska vara undermålig? Ja, mycket orolig 33 Ja, lite orolig 56 Nej, inte orolig alls 11 I vilken utsträckning detta resultat påverkats av medieuppmärksamheten kring den så kallade Caremaskandalen kan vi bara spekulera om. Men det råder inget tvivel om att det är allvarligt att så många äldre inte känner sig trygga med att de kommer att få ett bra omhändertagande den dag de behöver det. En stor del av de PRO-medlemmar som svarat på enkäten anger också att de känner oro över att ökad valfrihet och konkurrensutsättning inom äldreomsorgen ska leda till att omsorgen blir mer ojämlik, och att de som har störst behov ska missgynnas av reformen. 71 procent av de svarande uppger att de är oroliga för detta, medan bara 7 procent inte är oroliga. Samtidigt är det 18 procent som inte litar på att privata utförare ger vård och omsorg av minst lika hög kvalitet som kommunen, och 29 procent vet inte om de kan lita på detta. Bara 15 procent tror att privata företag gör det för det mesta. Också här kan naturligtvis Caremaaffären spela in. Men svaren stämmer väl överens med den oro som är ett framträdande tema i flera av de rapporter som togs upp i avsnitt 3. Det kommer sannolikt att krävas betydande insatser när det gäller kommunernas kvalitetskontroll och omsorgsföretagens kvalitetsarbete för att stilla denna misstro. Som vi ska se i nästa avsnitt, där kommunföreträdare intervjuats, delas inte de äldres oro i särskilt stor utsträckning av ansvariga politiker, vilket i sig är oroväckande. 25

27 Tabell 4 Procent Är du orolig för att utvecklingen av valfrihet i äldreomsorgen kan missgynna de äldre som har allra störst behov av omsorg? Ja 71 Nej 7 Vet ej 22 Trots misstron och oron för framtiden är det en majoritet som uppskattar möjligheten att själv välja utförare inom äldreomsorgen. 61 procent av de svarande anser att det är enormt viktigt att kunna välja utförare inom hemtjänsten, medan 78 procent anser samma sak om möjligheten att välja vilket äldreboende man ska bo på. Bara några få procent tycker att dessa möjligheter är helt oviktiga. Ännu viktigare är dock för de flesta att själv få bestämma över innehållet i omsorgen. På frågan vilket som är viktigast att kunna välja utförare eller att kunna välja vilka tjänster personalen ska utföra svarade 71 procent det sistnämnda, medan 20 procent ansåg att valet av utförare är viktigast. Tabell 5 Procent Vilket är viktigast för dig? Att kunna välja utförare 20 Att kunna välja innehåll, det vill säga vilka tjänster personalen ska utföra 71 Vet ej 9 Ökad valfrihet när det gäller utförare kan leda till större självbestämmande även när det gäller vilka tjänster man har behov av hjälp med. Men det är inte något som följer per automatik. I grunden bestäms tjänsternas innehåll även framgent genom kommunernas biståndsbedömningar. Privata utförare har en möjlighet att erbjuda extratjänster, som man betalar själv för men som kan utföras av samma personal som sköter hemtjänsten. Det kan handla om försterputsning, trädgårdhjälp eller liknande, saker som är viktiga för den enskilde men som inte omfattas av rätten till bistånd från kommunen. Mer än hälften av de svarande i enkäten ser denna möjlighet som enormt viktig. Bara några få, 2 procent, anser att den är helt oviktig. Men eftersom kommunala utförare inte får erbjuda sådana extratjänster så är det många äldre som går miste om denna möjlighet. Bland de svarande som redan idag använder hemtjänst eller bor på äldreboende är det 76 procent som använder tjänster som drivs i kommunal regi, medan 12 procent uppger att de använder privata tjänster. 12 procent 26

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna?

Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna? Karin Liljeblad 2014-11-20 Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna? Regeringen har i budgetpropositionen aviserat en lagändring från den 1 januari

Läs mer

Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens 1(7) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 16 december 2013 kl. 13:00 Plats Stora konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand

Läs mer

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010 Företagande med LOV Svend Dahl Juni 2010 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund...3 Införandet av LOV... 4 De privata utförarna i LOV...5 Många nystartade företag tack vare LOV... 6 Positiva

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Tid: Torsdagen den 9 Oktober 2014, kl 13.15 Plats: Lilla Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Ärendelista Val av justerare och tid för

Läs mer

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST)

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST) 1(5) Socialdepartementet DATUM: 2014-05-10 103 33 Stockholm DNR: 1386/2014 Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU2014:2, S2014/420/FST)

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912 Till: Tolktjänstutredningen Från: Föreningen Tolkledarna Synpunkter på utkast daterat 110912 Tolkledarna har ombetts att i anknytning till mötet med utredarna 110927 inkomma med skriftliga synpunkter på

Läs mer

Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar

Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar Bakgrund Socialnämndens ansvar God kvalitet enligt 3:3 SoL Ansvar nämnd/ideell förening Vad vill Socialstyrelsen & länsstyrelserna? Diskussion Övergripande

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem

Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem Vinnare och förlorare i äldreomsorgens valfrihetssystem Äldreforskardag 6 mars 2013 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Forskarnätverk finansierat av NordForsk och FAS 2012-2014

Läs mer

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Presentation vid konferens Eldreomsorg i Norden, Oslo 4 juni 2015 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet marta.szebehely@socarc.su.se

Läs mer

Om socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt SoL

Om socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt SoL Om socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt SoL Bakgrund Socialnämndens ansvar God kvalitet enligt 3:3 SoL Bildspel ansvar nämnd/ideell

Läs mer

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET

FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET 1 (8) Omsorgskontoret 2009-05-26 Dnr On 2009-58 Bilaga 1 FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET En förutsättning för att införa Lag om valfrihetssystem, LOV är att det finns ett förfrågningsunderlag

Läs mer

Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen

Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen PM 2015:106 RI (Dnr 171-332/2015) Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Inriktningen

Läs mer

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Maria Johansson Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53)

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 11 oktober 2013 REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling

Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling Kontakt Samuel Engblom, samhällspolitisk chef. samuel.engblom@tco.se Från höger till vänster 2016 Sammanfattning Dagens

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Riktlinjer för konkurrensutsättning

Riktlinjer för konkurrensutsättning Riktlinjer för konkurrensutsättning Antagna av kommunfullmäktige i Falkenberg 2009-03-26 22 Falkenbergs kommun 1 Riktlinjer vid konkurrensutsättning av kommunal verksamhet 1. Syfte med riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Privatanställda i välfärden om vinster. - sammanställning av en medlemsundersökning. Vinst ska inte vara syftet!

Privatanställda i välfärden om vinster. - sammanställning av en medlemsundersökning. Vinst ska inte vara syftet! Privatanställda i välfärden om vinster - sammanställning av en medlemsundersökning Vinst ska inte vara syftet! Privatanställda i välfärden om vinster en sammanställning av medlemsundersökning Kommunal

Läs mer

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att

Läs mer

Lokalt påverkansarbete

Lokalt påverkansarbete Lokalt påverkansarbete Bakgrund Privattandläkarnas påverkansarbete syftar till att verka för goda villkor för den privata tandvården. Privattandläkarnas styrka är att vi har stor kunskap om hur det är

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 22/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 22/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 22/2012 Seniorförbundets e-nyhetsbrev tar nu en sommarpaus och är tillbaka vecka 35. Vi önskar alla prenumeranter en fortsatt bra sommar! Åldersdiskriminering

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Skövde hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen som

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49)

Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Handläggare: Frida Lundberg Datum: 2013-11-14 Dnr: PU2-2/1314 Remiss: Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (DS 2013:49) Sveriges förenade studentkårer (SFS) har fått möjlighet

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) FÖRVALTNINGSSTIFTELSEN för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB YTTRANDE 2005-05-25 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Radio och TV

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten UTFÖRARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som företagare blir extern utförare av hemtjänst 1 Möjligheter och begränsningar! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten

Läs mer

Kundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer. Mats Bergman

Kundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer. Mats Bergman Kundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer Mats Bergman Mats Bergman AF, 18 december 2013 2 Andel privata alternativ (%) Område Tidigt 90-tal Idag (ofta =2008)

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring

Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende. Uppföljning av en lagändring Äldres rätt att fortsätta bo tillsammans i äldreboende Uppföljning av en lagändring Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Konkurrensneutralitet i VG Primärvård - Gullspång

Konkurrensneutralitet i VG Primärvård - Gullspång KKV1000, v1.1, 2009-12-14 BESLUT 2010-02-04 Dnr 451/2009 1 (7) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Konkurrensneutralitet i VG Primärvård - Gullspång Beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Värbygården i Bara, måndagen den 21 september 2009, klockan 19.00 20.30

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Värbygården i Bara, måndagen den 21 september 2009, klockan 19.00 20.30 Medborgarmöte - att kunna välja utförare av hemtjänst Värbygården i Bara, måndagen den 21 september 2009, klockan 19.00 20.30 Närvarande Värdar (vårdutskottet) Per Mattsson (M), ordförande i vårdutskottet

Läs mer

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Ibland påminns man om en annan verklighet. Trots att skalvet nu lagt sig i Haiti hörs fortfarande skriken. Skriken från de tusentals

Läs mer

Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen

Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Lagrådsremiss Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 december 2003 Lars Engqvist

Läs mer

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor. Bilaga 1 Stockholms stads upphandlingspolicy Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Läs mer

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Effekter av konkurrens Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Inledning Innehållet i den här rapporten bygger på djupintervjuer med kommunala chefer (socialchef, äldreomsorgschef,

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen

Läs mer

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar 2010-11-29 1 (7) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Upphandlingsforum den 29 november 2010 i Stockholm Det talade ordet gäller Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Läs mer

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen översändes denna promemoria.

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen översändes denna promemoria. PM 2003 RVII (Dnr 329-2346/2003) Jämkning av avgift för färdiglagad mat m.m. inom äldre- och handikappomsorgen Remiss från socialdepartementet Remisstid 3 oktober 2003, förlängt till 8 oktober 2003 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Förfrågningsunderlag för upphandling av ledsagning och avlösning till funktionshindrade i Stockholms stad

Förfrågningsunderlag för upphandling av ledsagning och avlösning till funktionshindrade i Stockholms stad Utlåtande 2004:68 RVII (Dnr 327-1166/2004) Utvärdering av kundvalsmodellen Utvärdering av kundvalsmodellen för hemtjänst, ledsagning och avlösning i Stockholms stad Förfrågningsunderlag för upphandling

Läs mer

Utredningsdirektiv LOV inom särskilt boende

Utredningsdirektiv LOV inom särskilt boende Dokumentnamn 1(12) 2016-05-27 Utredningsdirektiv LOV inom särskilt boende Syfte Socialnämnden har lämnat ett utredningsdirektiv med följande syfte. Alla kommunens invånare ska ha möjlighet att påverka

Läs mer

11 Svar på skrivelse angående kompetensinventering AMN 2015-0310-01.01

11 Svar på skrivelse angående kompetensinventering AMN 2015-0310-01.01 Sida 40 (53) 11 Svar på skrivelse angående kompetensinventering AMN 2015-0310-01.01 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som

Läs mer

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande

Läs mer

Bibehållen intern kötid i fastigheter som tvångsprivatiseras

Bibehållen intern kötid i fastigheter som tvångsprivatiseras Utlåtande 2009:105 RV (Dnr 316-803/2008) Bibehållen intern kötid i fastigheter som tvångsprivatiseras Motion av Leif Rönngren (s) (2008:26) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande

Läs mer

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet 1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen 1 (5) YTTRANDE 2011-05-11 Dnr: Ku2011/260/RS Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Läs mer

Uppdrag att genomföra utbildning i upphandling av vård och omsorg om äldre

Uppdrag att genomföra utbildning i upphandling av vård och omsorg om äldre Regeringsbeslut II:2 2013-01-24 S2013/612/FST (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att genomföra utbildning i upphandling av vård och omsorg om äldre 1 bilaga

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 21 september 2015

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 21 september 2015 Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågors sammanträde måndagen den 21 september 2015 Tidpunkt: Kl. 14.00 Plats: Stora kollegiesalen Närvarande: Se bilaga 1-14 Justerat den 28 september

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Feriearbeten sommaren 2003

Feriearbeten sommaren 2003 Bilaga 6:18 till kommunstyrelsens protokoll den 19 mars 2003, 21 PM 2003 RVI (Dnr 331-934/2003) Feriearbeten sommaren 2003 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdelsnämnderna

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Överlåtelse av vårdcentral med utgångspunkt från ansökan om avknoppning

Överlåtelse av vårdcentral med utgångspunkt från ansökan om avknoppning 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Utveckling & Styrning 2009-06-10 Landstingsstyrelsen Överlåtelse av vårdcentral med utgångspunkt från ansökan om avknoppning Ärendet Detta ärende syftar till att

Läs mer

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling.

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 02-060 PM 2 2002-10-30 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling. Säters kommun har vid inhyrning av anläggningsmaskiner

Läs mer

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011 Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Konkurrensutsättning av verksamhet enligt LSS

Konkurrensutsättning av verksamhet enligt LSS RIKSFÖRBUNDET FUB Konkurrensutsättning av verksamhet enligt LSS Augusti 2008 En översikt om konkurrensutsättning och om FUB:s möjligheter att påverka både tänkta och redan beslutade konkurrensutsättningar

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE

REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE 1 (5) Agneta Dreber Göran Persson Olle Wästberg REMISSVAR NYBYGGARKOMMISSIONENS RAPPORT EN BOSTADSPOLITISK AGENDA FÖR SVERIGE Föreliggande rapport har inte sänts på remiss men HSB Riksförbund anser att

Läs mer

Riksdagens protokoll 2013/14:112. Tisdagen den 13 maj. Protokoll. Kl. 09.00 13.47 2013/14:112. 1 Justering av protokoll

Riksdagens protokoll 2013/14:112. Tisdagen den 13 maj. Protokoll. Kl. 09.00 13.47 2013/14:112. 1 Justering av protokoll Riksdagens protokoll 2013/14:112 Tisdagen den Kl. 09.00 13.47 Protokoll 2013/14:112 1 Justering av protokoll Protokollet för den 7 maj justerades. 2 Ansökan om fortsatt ledighet Tredje vice talmannen meddelade

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 Tommy Fröberg 2009-09-14 Ert Dnr S2009/4468/SF Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE ÖVER DELBETÄNKANDET BÄTTRE SAMVERKAN Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring. Handikappförbundens

Läs mer

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Länsträff 2012 Skolform SMoK Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen

Läs mer

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 TÖREBODA KOMMUN Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071 Hösten 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupp... 3 1.4 Metod... 4 1.5 Register

Läs mer

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Till Anita Hjelmstedt, Johan Örjes, Centern Pernilla Bergqvist, Lina Nordquist, Folkpartiet Petra Karlå, Anna-Karin Klomp, Kristdemokraterna Robert Damberg,

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer