Félag en studie utifrån gotländska och norrländska mynt
|
|
- Carina Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Félag en studie utifrån gotländska och norrländska mynt Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet HT 2014 Gonzalo Maldonado Handledare: Kenneth Jonsson
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Syfte och frågeställning Bakgrund Material och avgränsning Forskningshistorik Vad betyder félag? Ingvarståget Det frisiska gillet Släktskatter och familjeskatter Det numismatiska materialet Skatterna i Ångermanland Slutsats Skatternas läge i relation till varandra i Norrland Skatterna i Stenkyrka socken på Gotland Slutsats Skatternas läge i relation till varandra på Gotland Analys Skatterna på Ångermanland Skatterna på Gotland Diskussion Sammanfattning Källförteckning Abstract This paper investigates the meaning of the word félag and how it presents itself upon the archaeological material. The aim is to attempt to find numismatic evidence to support the theory of possible partnership between different places. 1
3 1. Inledning 1.1 Introduktion Det finns ett återkommande begrepp under vikingatiden som har många betydelser och är svårtolkat. Begreppet är félag och böjningen félagi, som tyder på någon form av samarbete mellan två eller fler parter. Vikingatiden har blivit i det närmaste synonym med silverskatter och plundringståg. Under årens lopp har det gjorts många spännande fynd som har förändrat vår bild av svunna tider. Utifrån dessa fynd har vi fått mer inblick i en tid som vi har begränsad kunskap om. Nya skatter hittas fortfarande årligen på Gotland. Bara i april kunde man läsa om en skatt som hittades i Rone ( Fynden visar bl.a. att det finns många belägg för vikingarnas roll som handelsmän. Hur det har organiserats och under vilka omständigheter vet vi inte. Det finns ledtrådar som kan hjälpa oss att komma närmare svaret på frågan, hur gjorde de? Genom att undersöka begreppet félag och dess många böjningar och utgå från två eller fler silverskatter hoppas författaren kunna hitta fysiska belägg för begreppen. Ångermanland valdes för att tre skatter pekade mot ett eventuellt félag. Efter att ha tittat på skatterna på Gotland verkade även flera skatter i Stenkyrka peka mot samma sak. 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att få mer insikt i hur ett samarbete kunde ha sett ut under vikingatid när handelsresor gjordes. Genom att titta på förekomsten av olika skatter som rumsligt och tidsmässigt är mycket lika och som dessutom har liknande sammansättning kommer ett försök att koppla dem till begreppet félag att göras. Skatterna är från två områden på Ångermanland och Gotland. 1. Vad betyder félag och var dyker det upp? 2. Vad säger den numismatiska kontexten om félag? 2
4 1.3 Bakgrund Det har bedrivits mycket forskning kring runstenar och runinskrifter. Det finns många ord som är svåra att översätta och som ibland saknar motsvarighet i det moderna språket. Begreppet félag och félagi och deras förekomster på runstenar har behandlats av flera forskare. Aldrig förr har det dock kopplats samman till något konkret, såsom skatter. Det finns många silverskatter på Gotland och många har studerats och genom dem har vi fått insikt i vikingarnas handelsvägar. 1.4 Teori, metod, material och avgränsning Skatter är ett resultat av mänskligt agerande. Sammansättningen speglar förvärvsaktivitet, kronologi och geografiskt ursprung. Det betyder att varje skatt kommer att ha en unik sammansättning. Om två eller flera skatter, som påträffats inom ett begränsat geografiskt område, har så stora likheter beträffande sammansättningen att de till stora delar är utbytbara, betyder det att de inte är ett resultat av två eller flera individers individuella agerande. De får därför antas vara ett resultat av ett gemensamt agerande, ett félag. Det kan emellertid inte uteslutas att skatterna i sin tur kan baseras på ett kollektivt individuellt agerande, d.v.s. att individuella förvärv först förs samman för att därefter fördelas på två eller flera individer. Dessa individuella ageranden kommer även då att framstå som ett félag, vilket de ju också är. Senare individuella förvärv (se släktskatter nedan) kan göra att ett äldre félag kan bli svår att påvisa. 3
5 2. Forskningshistorik Bland forskarna som behandlat det här begreppet är Judith Jesch en av de som undersökt det närmare. Begreppet félag har minst tre betydelser: en kamrat (engelskans fellow) på ett vikingatåg (Olsen 1906:23ff; Bugge 1912:7ff), en handelspartner (Finnur Jónsson 1926:13) eller en person som är delägare av land (Jesch 2001:234). Judith Jesch skriver att ordet félagi etymologiskt antagligen syftar på handel eller någon annan aktivitet som innefattat delat ägandeskap. På runstenar där ordet dyker upp visar kontexten att det för det mesta handlar om militär aktivitet. På runstenen DR 66 framkommer det att fyra män rest den stenen för deras fela(k)a, som dog då kungar kämpade. Jesch understryker att slaget inte har identifierats, men att kungar var inblandade tyder på att det inte var ett slagsmål mellan handelsmän. Inskriptionen på Sjörupstenen (DR 279) talar även den om ett slag. Den som lät resa stenen gjorde det efter sin fil(a)go, félagi, som flydde ej vid Uppsala men kämpade så länge han hade vapen.. Enligt Jesch mening är det rimligt att anta att dessa mäns förhållande till varandra hade mer med krig att göra än med handel. Stenens datering är Period V, efter-jelling, d.v.s. ca ( Det finns dock inskriptioner som är svårare att tyda som den på Hedebystenen (DR 1) där det står att den är rest åt Sveinns félagi Eiríkr, som dog när drengjar omringade Hedeby. Enligt Jesch verkar det som om gruppen drengjar, vilken Eiríkr var del av, tydligt agerade militärt genom att omringa Hedeby. Hon påpekar dock att Hedeby var en stor handelstad under vikingatiden och att det är möjligt att det handlar om ett handelssamarbete. Hon fortsätter med den svårtolkade inskriptionen på Århusstenen (DR 68). Tre män hedrar deras félagi, som var en mycket god drengr (enligt Jesch var det vad vikingarna kallade varandra) och ägde ett skepp med en annan man som inte är nämnd på inskriptionen och som inte heller var en av de tre männen som lät resa stenen. Det är värt att notera att termen félag inte används om den fjärde mannen. Félagi borde vara ytterst lämpligt att använda om två män som tillsammans ägde en båt. Det är inte troligt att de personer som reste stenen var hans besättning, då andra ord skulle vara lämpligare att använda än félagi. En rimlig förklaring kan vara att dessa män också ägde skepp och att det var en gemensam expedition av två eller fler skepp. 4
6 Ytterligare ett exempel finns på en vittrad runsten i Lund (DR 330). Där lyder inskriptionen (...usti) och Gunnar (reste eller satte) stenar dessa efter (kn...) och...björn, kamraterna [felaka] sina. Dessa kämpar voro vida kända i viking. Texten är fragmentarisk och den sista meningen är mångtydig. Det skulle kunna vara alla fyra omnämnda i inskriptionen eller bara de två sistnämnda. Det intressanta med inskriptionen är adjektivet víkingu. Det är mycket sällsynt och svårtolkat. Det är dock ett berömmande och prisande ord, som är mer återkommande i militära kontexter än merkantila. På den försvunna runstenen från Uppland (U 954) förekommer även där ordet félag. Det finns bara två kända exempel från Uppland där ordet förekommer. Inskriptionen lyder: Eyríkr(?) och hans fränder, reste denna sten till minne av Helgi, deras broder. Och Sasurr dräpte honom och begick nidingsverk, svek sin kamrat (félaga). Gud hjälpe hans själ. Eyríkr har blivit mördad av sin félaga, sin kamrat. Hans släktingar reste stenen i hans ära och ordet félagi används för att beskriva den dödes relation till hans mördare. Det framkommer inte av texten om det är militärt eller merkantilt förhållande. På det andra kända exemplet är kontexten dock merkantil. Runstenen i Sigtuna (U 391) på figur 1 är intressant då den är att rest av medlemmar ur det Frisiska gillet. Figur 1. Runstenen U 391 i Sigtuna. Inskriptionen lyder: Frisernas gillebröder... dessa (runor) efter Albod, Slodes partner(felaga). Den helige Kristus hjälpe hans ande. Torbjörn ristade. 5
7 Även här används félagi för att beskriva den dödes relation till en annan person. Det är oklart om den personen var en av de som reste stenarna, då ingen av dem är namngivna på stenen. Det finns även andra beteckningar för samarbete, där ordet félag används för att beskriva förhållandet mellan två personer som tillsammans äger land. På en sten i Bröta (SÖ 292) lyder inskriptionen: Vigmar lät resa denna sten efter Jörunda, sin frände (mágr) och kamrat (felaga), och broder... Användandet av ordet mágr används vanligtvis för män som är släkt genom giftermål, främst för svågrar. Man kan dra en parallell till en annan runsten (SÖ 298) som är tillägnad Vigmar och restes av hans söner. I denna runsten finns inte ordet félag men stenens placering kan vara en indikation av var Vigmars ägandegräns gick, eftersom båda stenarna ligger inne i skogen och långt ifrån någon gård samt nära en sockengräns. Detta kan då kopplas till stenen som Vigmar lät resa och som i så fall kan visa på hur de hade delat upp landet sig emellan (Jesch 2001:234). Jeschs tolkning är att Vigmar antingen ägde landet tillsammans med sin svåger som i sin tur möjligen ärvde en bit land av sin broder och sedan när svågern avlidit ärvt hans del. Författaren förtydligar dock att tolkningen baseras på kontexten snarare än det som står skrivet. Det finns flera sådana exempel där den lingvistiska kontexten inte förklarar ordet félag. 2.1 Vad betyder félag? Det finns många exempel där den skrivna kontexten inte beskriver vad ordet betyder, men enligt Jesch är det värt att notera att ordet inte används när man hedrar en familjemedlem. På många inskriptioner har den/de som lät resa stenen och den/de som blir benämnd/benämnda inte ett blodsband, som på Håstadstenen (DR 318) Där en man reser en sten för sin fader, men nämner också faderns félagi: Brand gjorde kumler dessa efter Gubbe, fader sin, och Eve, kamrat (till) Gubbe. Frånvaron av familjeband indikerar enligt Jesch att ordet betyder partner och innefattar antingen krig, handel eller ägande av mark. Ordets avtalsenliga innebörd kan ses om man tittar på fornengelskans feolaga som i modern engelska betyder fellow. I den anglosaxiska krönikan återberättas om avtalet om Olney mellan 6
8 Knut den store och Edmund Järnsida. Det står att till följd av deras överenskommelse, blev dem feolagan i we brothra; feolagan och pliktbröder. Jesch anser att orden är menade att vara synonymer och representerar kungarnas skilda kulturella bakgrund. Detta förstärker termens starka, nästan juridiska innebörd (Jesch 2001:235). Betydelsen av fornengelskans låneord feolaga är mycket otydlig. En inskription på en gravsten funnen 1965 i Old Minster, Winchester är svårtolkad och tillhör en man som möjligen hade det skandinaviska namnet Gunni och är på gravstenen beskriven som Eorles feolaga. Det är inte säkert om eorle är en titel eller ett namn, inte heller om feolaga kan ha haft samma betydelse som i exemplet ovan (Jesch 2001:235). 2.2 Ingvarståget Ingvarståget är mycket väldokumenterat. Ingvar och hans expedition nämns på inte mindre än 26 runstenar (Larsson 1990:154). Dessa runstenar befinner sig främst i Mälarlandskapen. Av de 26 finns 15 stycken i Södermanland, åtta stycken i Uppland, en i Västmanland och två stycken i Östergötland (Larsson 1990:14). Den mest kända ingvarsstenen är Gripsholmsstenen (SÖ 179) som är belägen i Mariefred, vid Gripsholms slott. Texten lyder: Tola lät resa denna sten efter sin son Harald, Ingvars broder. De foro manligen fjärran efter guld och österut gåvo örnen föda. De dogo söderut i Särkland. Det är skrivet i fornyrdislag, ett fornnordiskt versmått. Det är intressant att den endast är rest över Ingvars broder och inte Ingvar, vilket kan tyda på att Ingvar fått en sten rest över sig i närheten eller att Harald var Ingvars halvbroder och Tola var således endast Haralds mor (Larsson 1990:17). Särkland anses betyda saracenernas land, de muhammedanska områdena, men det har även tolkats att det fått det namnet på grund av silkeshandeln och namnet skulle då komma från det 7
9 latinska ordet för silke sericum och i så fall syfta på området runt det Kaspiska havet, där det tillverkades (Larsson 1990:40). Förutom runstenarna nämns Ingvar och hans expedition i den isländska sagan om Ingvar den vittfarne och hans son Sven. Den har dock inslag av drakar och jättar och andra fantasifulla saker. Uppgifterna om kungar och furstar i Sverige och Ryssland stämmer med andra källor och tyder på att sagan har verkliga inslag (Larsson 1990:21). Det finns tyvärr inga andra belägg än den isländska sagan för vem Ingvar var. Enligt den hade han anknytning till kungaätten och Mats G. Larsson anser att det inte är så otänkbart, med tanke på att han var ledare för vikingatåget mot Särkland (Larsson 1990:28). Enligt den isländska sagan var Ingvars fader Emund och sveakungen Olof osams. Emund är en tid i Gårdarike (Ryssland) och hjälper furst Jaroslav att strida mot dennes broder. När Emund sedan återvänder till Sverige försonas han med kung Olof. Ingvar får växa upp vid hovet. I vuxen ålder far Ingvar med trettio skepp till Ryssland där han stannar tre år hos furst Jaroslav. Efter de tre åren fortsätter färden österut på en flod där de råkar ut för många fantasifulla äventyr. De stannar i två olika städer och hjälper en drottning och en kung, blir attackerade av sjörövare med eldkastare och slutligen drabbas de av en epidemi som dödar Ingvar och en stor del av männen. Enligt sagan dog Ingvar 1041 och årtalet finns infört i Annales regii, Lagmansannalerna och Flatöboken, de isländska annalerna (Larsson 1990:21). Ingvarståget är av intresse då färden mot Särkland tog Ingvar och hans expedition utmed floden Dnepr vid det Kaspiska havet och där de vid utloppet av floden vilat på ön Berezanj som länge utgjort en plats för skandinaver på färd till Konstantinopel (Larsson 1990:57). Det intressanta med den platsen är att det finns ett antal gravhögar. Man har funnit en runsten (figur 2) som inte är en vanlig runsten utan som varit en del av en gravkista. Stenen är 48 cm bred, 47 cm hög och 12 cm tjock. Enligt Ann-Sofie Gräslunds dateringssystem är stenen daterad till 1010/ /1050 (Gräslund 1992:179f, Texten lyder: Grani gærði hualf Þæssi æftir Karl felaga sin 8
10 "Grane gjorde denna stenkista efter Karl, sin kamrat (eller kompanjon)" Om dessa män var en del av ingvarståget kan detta vara en indikation på ordets betydelse. På Gripholmstenen står det att syftet med resan var att skaffa guld, men inte hur det var ämnat att göras. Detta kan då bekräfta Jeschs tolkning. I det här fallet betyder felag möjligen både handelspartner och krigspartner utan att exkludera varandra. Figur 2. Runsten hittad på ön Berezanj. Bilden är tagen av Bengt A. Lundberg. Det står: Grani gærði hualf Þæssi æftir Karl felaga sin. 2.3 Det frisiska gillet Det finns myntfynd som visar på frisisk handel i Sverige under sen vikingatid. Den frisiska handeln under talet i norra Europa är väldokumenterat (Jonsson 2002:242). Det har än så länge hittats 1079 frisiska mynt präglade efter ca 1035 i Sverige (Jonsson 2002:234). Sammansättningen av mynt i den skatt som hittades i Venngarn, Uppland år 1789 pekar på att en stor del av mynten kom till Sverige genom frisiska handelsmän (Jonsson 2002:233). De två runstenar (U 379 och U 391) som nämner det frisiska gillet samt sammansättningen av skatten visar på att det existerade frisiska handelsmän i Sigtuna. Utöver det finns det frisiska mynt i andra skatter som deponerats efter I 19 av 21 skatter består 10 % eller mer av skatten av frisiska mynt. Detta tyder på att det friser handlade med hela södra Sverige (Jonsson 2002:238). Det numismatiska materialet på Gotland tyder i motsats till Sydsverige på att frisiska handelsmän inte var aktiva på Gotland (Jonsson 2002:238). 9
11 2.4 Släktskatter och familjeskatter Det går att kategorisera skatter beroende på deras kronologiska sammansättning i antingen släktskatter eller familjeskatter genom att använda Kerstin Odebäcks metod. Om tyngdpunkten för mynten är mer än år äldre än slutmyntet (t.p.q.) är skatten passiv. Om tyngdpunkten är högst år definieras skatten som aktiv (Odebäck 2009:10). De skatter som hittas i Sverige består oftast inte enbart av mynt utan innehåller även smycken och andra föremål. Släktskatter innehåller två eller flera generationers sparade kapital vars yngsta mynt och slutmynt datering skiljer sig så mycket att de sträcker sig över generationsgränserna (Odebäck 2009:13). Man kan dra slutsatsen släktskatt eller familjeskatt genom att titta på hur mynt cirkulerar. Mynt försvinner konstant ur cirkulation av diverse anledningar vilket leder till att nya mynt måste präglas. Det finns fler yngre mynt än äldre mynt i cirkulation. En skatt som innehåller mynt som är i cirkulation är aktiva skatter, eller familjeskatter. De typer som sannolikt existerar i cirkulation längst är de som importerats i störst omfattning eftersom det tar längre tid för dem att försvinna ur cirkulation. 10
12 3.0 Det numismatiska materialet Materialet som undersökts består av ett flertal skatter befunna i Ångermanland och i Stenkyrka på Gotland (figur 3). Figur 3. Karta över skatterna och deras position i Sverige. 11
13 3.1 Skatterna i Ångermanland Här följer en sammanställning av tre skatter funna i Ångermanland. Dessa skatter valdes att titta närmare på därför att myntens sammansättning var av intresse. De engelska mynten har liknande sammansättning och är dessutom kronologiskt lika. Skatterna varierar i storlek men relationerna mellan de olika mynttyperna är samma även om en av dem (Undrom) fyllts på ytterligare en gång. Undrom, Boteå socken, Ångermanland SHM 1318 Denna skatt hittades 1846 av inhysesmannen P. Bostedt vid borttagande av gödsel under ett gammalt undanflyttat fähus. Skatten har t.p.q. 1047, men skatten är en så kallad släktskatt. Skatten består till största del av tyska och engelska mynt (Hatz 1974, fyndnr 278) Irländska; 3 1/2 Danska; 2 Svenska; 2 Norska ; 5 Tyska; 516 Engelska; 679 Italienska; 1 Arabiska; 14 Bysantinska; 2 1/2 Figur 4. Sammansättningen av skatt funnen i Undrom, Boteå sn, Ångermanland. 12
14 Djuped, Styrnäs socken, Ångermanland SHM 16295, KMK Denna skatt hittades 1919 av Teodor Bäckman vid en jordgrävning i Djuped gård. Skatten har t.p.q Även denna skatt består till största del av engelska och tyska mynt. (Hatz 1974, fyndnr 186). Engelska; 718 Tyska; 679 Arabiska; 7 Italienska; 3 Svenska; 2 Böhmiska; 2 Danska; 1 Ungerska; 1 Bysantinska; 1 Figur 5. Sammansättning av skatt funnen i Djuped, Boteå sn, Ångermanland. Rossvik, Nora socken, Ångermanland SHM 23695, KMK Denna skatt blev funnen 1946 vid en väganläggning i hagmark ca 35 m OSO om mangårdsbyggnaden av Valter Andersson och Karl-Artur Markusson. T.p.q är Även här är sammansättningen lik de andra skatterna, där engelska och tyska mynt dominerar (Hatz 1974, fyndnr 161). Danska; 11 Irländska; 2 Engelska; 124 Tyska; 214 Franska; 2 Svenska; 1 Arabiska; 1 Figur 6. Sammansättning av skatt funnen i Rossvik, Norrland. 13
15 Totalt i alla tre skatterna rör det sig om 2894 mynt. Om vi tittar på vem som lät prägla mynten kan det ge oss en inblick i hur skatten förvärvades. Sammansättningen av engelska mynt är enklare att jämföra än det tyska, av den anledningen kommer jag att koncentrera jämförelsen på de engelska mynten. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Undrom Djuped Rossvik Skandinaviska Norska Svenska Danska Irländska Engelska Polska Böhmiska Ungerska Italienska Franska Bysantinska Arabiska Tyska Figur 7. Diagram över de olika mynttyperna funna i Undrom, Djuped och Rossvik. 3.2 Slutsats Det kan mycket väl röra sig om ett samarbete tre gårdar sinsemellan som efter att tillsammans ha investerat och delat på riskerna fördelat skatten i den grad som investeringen varit. Det som ytterligare talar för att det rör sig om félag är dateringen av dessa mynt. Mynten har deponerats under en kort tidsperiod och är dessutom nära varandra tidsmässigt, i skatterna förekommer det mynt av närliggande årtal. De skatter som är mest lika varandra är Djuped och Rossvik. Dessa kan mycket väl vara félag men Undrom skiljer sig något från de andra och har senare t.p.q, vilket kan tala för att det är en släktskatt och inte en familjeskatt (Odebäck 1999:14). Detta skulle i så fall tala emot félag. Å andra sidan skulle sammansättningen skilja 14
16 sig betydligt mer om det inte skulle röra sig om félag. Tänker man sig in i följande scenario, där ett par handelsmän åker till olika delar av världen och handlar med olika personer borde mynttyperna vara annorlunda. Ifall det skulle vara ett samarbete och man färdats till samma destination och handlat på samma platser, är det logiskt att myntsammansättningen blir mer lik. 3.3 Skatternas läge i relation till varandra i Norrland På kartan kan man se att även här gör avståndet mellan gårdarna att vetskap om aktiviteter som pågått inte skulle undkommit de närliggande grannarna. Avståndet mellan gårdarna som ligger längst ifrån varandra är endast 3-4 mil fågelvägen. Närmast är det knappa 2 kilometer (Undrom och Djuped) emellan. Allmänt i Norrland finns en koncentration av skatter. Det medgör kontakter och kommunikation. Ångermanälven ger goda förutsättningar för kontakter i stil med ingmarståget. Figur 8. Karta över skatternas läge i förhållande till varandra. 15
17 3.4 Skatterna i Stenkyrka socken på Gotland Utgångspunkt är skatterna Stora Bjärs GF C 9708, Stora Bjärs SMH 14378, Garde SHM 3544, Garde SHM 11619, Garde SHM m.fl. Garde SHM m.fl. Grausne SHM 7670, SHM 8214, SHM 8311, SHM De valdes därför att myntsammansättningen var av intresse. Dessa fynd låg nära varandra och skiljde sig inte mycket tidsmässigt vid en första anblick, förutsättningar för félag fanns därför. Stenkyrka ligger på Gotland som står för ungefär 2/3 av det totala engelska myntmaterialet i hela Sverige under vikingatiden. Förutom störst andel mynt har Gotland även den längsta kontinuiteten av import av utländska mynt (Persson 1992:15). Stora Bjärs GF C 9708 (Stora Bjärs 1) Denna skatt hittades av en bonde november 1949 vid plogning. Plogen hade skurit igenom skattgömman. Tillsammans med frun och deras son samlades alla mynt in som de kunde se samt en trädosa som legat kvar på plats. Mynten låg tillsammans utan jord mellan dem. Något väster om fyndplatsen (står ej specificerat hur långt) hade plogen stött på sten. Det kan vara en indikation på stolpar, då stenar använts för att stötta stolphål. Greta Arwidsson besökte fyndplatsen nästa dag och hittade ytterligare mynt, en fibula samt en bit av dosan. Utöver det hittades även 10 bitar keramik som tillhör kulturlagren på platsen, en ringfibula i brons och andra fynd av boplatskaraktär. Under årens lopp har flera stora stenar hittats vilket kan indikera att platsen var en boplats. Skatten har t.p.q 1055 och det rör sig totalt om 1209 mynt.(stenberger 1958:65). Eng; 54 Da; 40 Ung; 6 Ar; 6 Bö; 1 Sv; 1 Ty; 1100 Figur 9. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. Fynd GF C Stora Bjärs, Stenkyrka på Gotland. 16
18 Stora Bjärs SHM m.fl. (Stora Bjärs 2) Ett flertal fynd som gjorts under årens lopp. De är hittade i en åker i samband med bl.a. grävning T.p.q (Stenberger 1958:659). Totalt 873 mynt. Sv; 1 Da; 25 Sk; 13 Ar; 9 Bö; 8 Ung; 3 Eng; 175 Ty; 625 Figur 10. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. Fynd SHM m.fl. Stora Bjärs, Stenkyrka på Gotland. Garde SHM 3544 (Garde 1) Denna skatt hittades av husbonden Johan Petter Sjögren år Hur och exakt var framkommer inte. Denna skatt har t.p.q (Stenberger 1958:663). Totalt 673 mynt. Sk; 11 Ar; 2 Da; 44 Eng; 165 Ty; 439 Bö; 4 Figur 11. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM Garde, Stenkyrka på Gotland 17
19 Garde SHM m.fl. (Garde 2) Skatt funnen år 1902 av arbetskarlen Olof Hammarström under en grävning vid hans lägenhet. Enligt honom kunde han se spår efter träd som förmultnat, vilket gör det troligt att mynten legat i en trälåda av något slag. T.p.q (Stenberger 1958:663). Totalt 335 mynt. Sk; 4 Da; 17 Eng; 99 Ty; 203 Figur 12. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM Garde, Stenkyrka på Gotland. Garde SHM m.fl. (Garde 3) Funna år 1902 av drängen Oskar Petterson i en åker känd som Silverbiten på grund av förut gjorda silverfynd på platsen. Till följd av regn låg ett par mynt blottade i jordytan vilket ledde till att upphittaren valde att gräva. Ytterligare mynt samt en ring hittades nära ytan. Skatten har t.p.q 1047 (Stenberger Sk; 3Da; 13 Eng; :663). Totalt 426 mynt. Ty; 384 Figur 13. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM Garde, Stenkyrka på Gotland. 18
20 Garde SHM m.fl. (Garde 4) Denna skatt är funnen år 1935 av en lantbruksarbetare vid namn Karl Nyberg vid jordbruksarbete i en åker som tillhörde En annan lantbrukare vid namn Rudolf Larsson. Åkern är belägen ca 100 meter väster om gården. De påträffades spridda i jordytan inom ett begränsat område. T.p.q (Stenberger 1958:663). Totalt 854 mynt. Eng; 120 Da; 48 Ar; 4 Sk; 3 Bö; 3 Sv; 2 Ung; 2 Ty; 669 Figur 14. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM Garde, Stenkyrka på Gotland. 19
21 Grausne, SHM 7670, SHM 8214, SHM 8311, SHM 8406 Det framkommer endast vilka som hittat det och inte så mycket mer. Skatten har t.p.q (Stenberger 1958:664). Totalt 390 mynt. Sk; 10 Da; 31 Ar; 1 Sv; 3 Ung; 4 Eng; 50 Bö; 2 Ty; 522 Figur 15. Visar hur stor andel av skatten som består av en viss typ av mynt och antal av dessa. SHM 7670, 8214, 8311, Grausne, Stenkyrka på Gotland. Totalt handlar det om 4955 mynt i sju skatter från Stenkyrka sn. 20
22 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Sv Da Sk Eng Ung Bö Ty Ar 10% 0% Garde 31 Garde 2 Garde 43 Garde 14 Grausne Stora Bjärs 1Stora 2 Stora bjärs Bjärs 2 1 Figur 16. Diagram över de olika typerna av mynt funna i Stenkyrka. Sorterade efter datering, där 1 är yngst och så vidare. 3.5 Slutsats I det gotländska materialet dominerar de tyska mynten, vilket är vanligt ju längre in på talet man kommer. Materialet från Gotland är mer svårtolkat än materialet från Ångermanland. Även här verkar belägg för félag finnas, men endast mellan vissa gårdar. Det är möjligt att Garde 3 och Stora Bjärs 1 är ett exempel på félag, där nästan 90 % av skatten består av tyska mynt. Möjligen även Garde 1, Garde 2 och Stora Bjärs 2 där procenttalen ser lika ut. Även om deponeringen av mynten skett vid ungefär samma tid borde sammansättningen vara mer lik som är i fallet med de ångermanländska skatterna. Det kan bero på den mänskliga faktorn. Bara för att man är grannar garanterar det inte att ett samarbete kommer att ske mellan olika parter. Det kan mycket väl ha varit så att inte alla gårdsherrar kom överens och att det till och med existerade rivalitet dem emellan samt lojaliteter till andra stormän. Det som talar för att det är félag är att det inte är släktskatter, det vill säga det är inte skatter som förvärvats över en lång tid, utan det är skatter som deponerats under en kort tidsperiod. 21
23 3.6 Skatternas läge i relation till varandra på Gotland På figur 16 kan vi studera avståndet mellan skattfynden. Genom att studera avståndet mellan de olika gårdarna där skatterna hittats kan man göra ett par antaganden. Det är endast några hundra meter fågelvägen mellan gårdarna. Det förefaller troligt att dessa granngårdar haft kontakt med varandra och haft någon form av samarbete och utbyte av kommunikation. Närheten av gårdarna gör att det blir bra förutsättningar för félag. Om man tänker på exemplet på sidan sex med delande av land är det inte så långsökt att anta att félag var något som bedrevs även här. Figur 17. Kartan 1700 över de tre granngårdarna Garde, Grausne och Stora Bjärs. Det exakta läget för de sju skattfynden är ofta inte känt och här har de bara placerats i en cirkel kring gårdarna. 22
24 4.0 Analys 4.1 Skatterna i Ångermanland De vanligaste mynten av engelsk härkomst i svenska fynd är Æthelred II Crux typ (CR) ca och Æthelred II Long Cross typ (AED) ca (Persson 1999:13). Det som gör att de ångermanländska skatterna är så intressanta är att dessa typer inte är dominerande i sammansättningen. Om vi tittar på figur 17 ser vi relationerna mellan de olika mynttyperna i skatterna. Vi kan se en stor likhet mellan de ångermanländska skatterna och de engelska mynten utgör nästan 1/3 hos varje skatt. I de tre skatterna utgör Cnut Quatrefoil (CNE) och Cnut Pointed Helmet (CNG) störst andel. Antalet mynt av Cnut Pointed Helmet i Djuped (417) är dessutom högre än i någon gotländsk skatt. Det faktum att TPQ hos de engelska mynten i de ångermanländska skatterna är 1023 visar att det är aktiva skatter. Det har inte hittats mynt som präglats efter 1023 vilket man kan tolka som att det inte tillkommit fler mynt efter det, eller helt enkelt att man inte har hittat skatter som tillhör samma gård. Om man antar det förstnämnda och eftersom det är likadant för de tre skatterna i Ångermanland kan man anta att det är félag. Sammansättningen är dessutom homogen om än inte lika stor för alla skatterna, men detta kan tillskrivas det faktum att félag med största sannolikhet inte var en jämlik fördelning av vinsten vid handelsfärden. Det är viktigt at poängtera detta för att förstå varför skatterna kan skilja sig från varandra. Undrom skiljer sig från de andra två skatterna eftersom den har en senare TPQ, Men det kan tolkas som att det var en familjeskatt fram till 1023, och därefter blev den en släktskatt. Det kan vara samma sak för de övriga skatterna, men att man ännu inte hittat fler delar av skatten, om det finns. Det är aspekter som innan nämnda att det gör det svårt att onekligen fastställa om det är félag. Dessutom är skatten som hittades i Undrom dåligt dokumenterad, vilket gör det ännu svårare att jämföra. 23
25 4.2 Skatterna på Gotland Det gotländska materialet är något svårare att jämföra. De ligger varandra nära tidsmässigt, men sammansättningen skiljer sig betydligt mer än de ångermanländska skatterna. Om man tittar på figur 18 och tittar på det tidigare skedet, d.v.s. Edgar Reform Small Cross typ ca ) (RE) till Cnut Short Cross typ ca (CNH) ser man att de inte är tillräckligt lika för att man ska kunna anta félag. Tittar man sedan på Harold Jewel Cross typ ca (HAA) och framåt ser vi tydliga likheter mellan skatterna, som kan tala för att det är félag. Som nämnts ovan varierar andelen engelska mynt kraftigt i skatterna och de visar vilka som är familje- (hög andel engelska) resp. släktskatter (låg andel engelska). Detta faktum gör att skatterna inte blir jämförbara vad gäller sammansättningen för de äldsta mynten eftersom de ibland förvärvats när de var vanliga i cirkulationen (första generationen ägare av en släktskatt) eller förvärvats när de minskat i antal (familjeskattens ägare). Det medför att eventuella antaganden om félag blir mycket svårare att belägga och analysera. För skatterna i Stenkyrka betyder det att félag kan ha förekommit i ett tidigare skede för de släkter som haft släktskatter, och att det kan ha förekommit i ett senare skede vad gäller alla eller större delen av skatterna. Efter en investering som varierade beroende på gårdarnas rikedom, åkte de i så fall iväg på en handelsresa och kom sedan hem med nya förvärvade mynt, fördelade i relation med investeringen. Det kan vara en förklaring till varför skatterna ser så annorlunda ut i det tidigare skedet och sedan mer lika. 24
26 25 Figur 18. Tabell över de engelska mynten funna i Ångermanland och Gotland. Förklaras löpande i texten.
27 5.0 Diskussion Betydelsen av félag är fortfarande inte helt klarlagd. Det mesta av materialet som finns att tillgå pekar dock tydligt på någon form av samarbete, som verkar ha betytt mer än endast partner i den betydelsen som vi har för ordet idag. Det verkar ha varit någon form av band, tillräckligt starkt för att berättiga att en runsten restes över en person. Detta verkar bestyrkas av förekomsten av ordet i den anglosaxiska krönikan. Detta framkommer även i runmaterialet, bland annat i ovan nämnda exempel där det förekommit med bland andra ordet viking, niding och andra ord som beskriver en persons dygder eller laster i fallen där félagen varit den som orsakat sin partner döden. Värt att notera är runstenen funnen på Berenzanj som är daterad till ungefär samma tid som det notoriska ingvarståget. Det är även intressant hur det går att sätta in begreppet i andra kontexter än merkantila och militära, även om det endast förekommer i ett exempel som man känner till genom att titta på omkringliggande faktorer. De andra mer svårtolkade exemplen ger ytterligare ledtrådar till slagkraften hos ordet. Själva ordet verkar ha en positiv antydan, vilket i exemplet där det tas upp med adjektivet viking blir tydlig. En relevant fråga att ställa sig är om félags betydelse kan ha varit så viktig att det gick att jämföra som att vara besläktad? Det används trots allt inte om direkta familjemedlemmar, kanske behövdes det inte användas om personen i fråga var släkt och det var underförstått eller var det någon annan form av relation. Tydligt är dock att det var mer än bara partner i vår tids mening. Å ena sidan är det märkligt att ordet inte används i exemplet Århusstenen (DR 68) för att benämna en annan man som äger en båt med en annan man. Det kan ha varit hans bror eller annan släkting och félag var därför kanske inte nödvändigt. Även frisernas närvaro i Sigtuna ger oss ytterligare ett par ledtrådar till vad ordet kan ha betytt. På de två kända runstenarna som friserna lät resa nämns félag endast på en. Båda börjar dock likadant och är signerade av samma runristare, men på den ena stenen är det deras gillesbroder som hedras och på den andra Slodes félag, Albod. Det verkar ha varit skillnad på en félag och en gillesbroder eftersom inskriptionerna ser så lika ut men ändå skiljer sig åt. Vad kan det bero på? Detta visar även vilken roll friserna spelade i Sigtuna under vikingatiden och de numismatiska bevisen bestyrker detta. Det visar vilka kontaktnät som var möjliga på den tiden. Om förbindelser med andra platser var möjliga är det rimligt att anta att gårdar sinsemellan hade mycket kontakt med varandra. Kopplingen som görs mellan ingvarståget och félag är relevant på grund av betydelsen det kan ha. Ingvar den Vittfarne måste ha varit en mäktig person som lyckades leda en expedition av sådan storlek och av sådant omfång. Mats G. Larssons antagande om att det är mycket möjligt att Ingvar var 26
28 besläktad med kungafamiljen har en viss vikt då inte alla hade makt nog att kalla till ledung. Eftersom ledung var en sorts värnplikt tror jag inte att det betyder att man automatiskt blev félag, och på de många runinskrifter som har en koppling till ingvarståget förekommer inte ordet félag. Är det rimligt att anta att om man nu var tvungen att följa med på ledung, valde vissa att ingå félag för att på så sätt ha större chans för att lyckas med resans syfte, att skaffa rikedom? Det är intressant hur det numismatiska materialet kan berätta för oss hur ett samarbete kan ha gått till och sätta det i kontext. Dessvärre förde inte människorna under vikingatiden någon känd form av bokföring och vi kan endast spekulera hur det gick till när ett samarbete skulle företagas. Min tolkning av félag är att det förefaller vara så att félag innebar att man var jämlik i den aktivitet man valde att utföra tillsammans, handel, vikingatåg eller dela land och att detta skulle respekteras. Min tolkning av materialet passar in i ovanstående påstående. Materialet är i sin sammansättning mycket likt, antalet mynt skiljer sig dock. Det finns en förklaring som kan göra det enklare att förstå varför det är félag. Eftersom man behandlade varandra som jämlikar var det självklart att alla skulle få lika stor andel av skatten, men detta måste samtidigt ses i relation till resten av utförandet. Det går att dra en parallell till dagens samhälle och hur handel ser ut idag. Om två personer investerar i samma företag är vinsten direkt påverkad av hur stor deras investering är. Ju större investering, desto större vinst och omvänt ju större investering desto större förlust. Möjligen var detta tankesätt närvarande vid vikingatiden och analyserar man materialet finns det belägg för att det likväl kan vara så att investeringen styrde vinsten. Det gör det även rimligare att ingå i félag för att minimera förlusten. Skatterna i Ångermanland ser i första anblick ut att vara ojämnt fördelade, men delar av skatten i Rossvik (som har minst antal engelska och tyska mynt) kan ha blivit använd. Status kan ha varit något som påverkat också, kanske var fördelningen baserad på gårdarnas status och makt? I fallet med runstenen som indikerar på delägande av mark (SÖ 292) verkar det ha varit extra viktigt att markera att just den döde som hedras är både félag och mágr (svåger) till den som reser stenen. Min tolkning av det är att det är viktigt att visa att äganderätten till marken ärvs av den som reser stenen genom att påvisa banden som dessa två delade. De var inte bara besläktade genom giftermål utan även genom en annan form av partnerskap. Kanske hade de gemensamt köpt marken och delat upp den. Att förråda sin félag var negativt betingat. Som tidigare nämnda exempel (U 954) där en man mördats av sin félag, beskrivs mördarens dåd som nidingsverk, det vill säga som något ohederligt och skurkaktigt. Det är möjligt att det inte skulle nämnas om félag helt enkelt betytt partner som i dagens mening och sveket kanske inte skulle ha samma betydelse, eller i alla 27
29 fall inte tillräckligt för att hugga det i sten. Ordets mening verkar dock med tiden ha förlorat sin ursprungliga innebörd, som är vanligt med de flesta gamla ord. I den moderna svenskan har ordet försvunnit helt ur det dagliga bruket. I engelskan lever det dock kvar, i form av fellow, som i modern tid betyder kamrat, dock utan de förbindelser som det antagligen hade under vikingatid. Sammanfattningsvis vill jag tillägga att det finns mycket kvar att forska kring detta begrepp då det årligen hittas nya silverskatter i Sverige. Det finns många skatter som är tydliga exempel på att félag inte förekommit men det finns även fortfarande många skatter som bör undersökas och som kan vara ytterligare belägg för félag. Ett försök till att sammanställa dessa bör göras enligt författaren av denna uppsats. 6.0 Sammanfattning Begreppet félag är ett studerat begrepp som gett upphov till en mängd tolkningar. Det är dock ett ord som verkar ha många betydelser beroende på kontexten men i sin mest grundläggande form innebär det någon form av partnerskap. Förekomsten på runstenar ger oss en kontext att arbeta med och att tolka detta begrepp. Det finns ett flertal exempel där kontexten är av skild karaktär, bland annat merkantil och militär, ibland båda. Även ett exempel där det skrivna inte säger mycket, kan man titta på andra faktorer vilket leder till en tolkning av delägande av mark. Ett försök att få ytterligare förståelse för detta ord görs genom att titta på numismatiskt material som kan vara ett resultat av detta begrepp. Skatter från Ångermanland och Stenkyrka socken på Gotland analyseras närmare. Ingvarståget är ett praktexempel på vad det kan innebära att vara félag. En stor expedition med mål att skaffa sig rikedomar på alla möjliga sätt. Dessvärre fallerar expeditionen och ett fåtal män återvänder med livet i behåll. Även det frisiska gillets närvaro ger oss ytterligare information om vad félag betydde. Förekomsten av félag i den anglosaxiska krönikan indikerar möjligen att ordet hade en starkare betydelse än vad som framkommer i den lingvistiska kontexten. Sammansättningen av skatterna som undersökts kan vara en indikation på hur efterföljderna av félag sett ut. Resultaten pekar på att vissa av skatterna som undersökts är belägg för félag och andra inte. Det finns fortfarande många skatter kvar som behöver en noggrann undersökning och sammanställning av sammansättning. 28
30 Källförteckning Bugge, Alexander Paavirkningen fra norrøn paa vestfransk sjøret i middelalderen. Forhandlingar i videnskapsselskapet i Kristiana. Gräslund, A-S Runstenar om ornamentik och datering 2. Tor 24. Uppsala. Hatz, Gert Handel und Verkehr zwischen dem Deutschen Reich und Schweden in der späten Wikingerzeit. Stockholm. Jesch, Judith Ships and Men in the Late Viking Age, the vocabulary of Runic Inscriptions And Skaldic Verse. Woodbridge. Jónnson, Finnur De danske Runeindskrifters Karakter. Politiken. Jonsson, Kenneth The numismatic evidence for Frisian trade in Sweden in the late Viking Age. Moneta mediaevalis. Warzawa, , Larsson, Mats G Ett ödesdigert vikingatåg, Ingvar den vittfarnes resa Södra Sandby. Odebäck, Kerstin Familje- och släkt-skatter under äldre vikingatid. Myntstudier 2009:2, Olsen, Magnus De skaanske og bornholmske Runestene. Danske Studier. Persson, Cecilia Engelska mynt i svenska skatter en studie av de vikingatida depåernas sammansättning med utgångspunkt från de engelska mynten. Stockholm. Stenberger, Mårten Die Schatzfunde Gotlands der Wikingerzeit. Stockholm. Länkar: Jag har använt mig av programmet Rundata 2.5 & Samnordisk runtextdatabas som går att ladda ned gratis på 29
31 Det är ett projekt som startade 1993 vars syfte har varit att samla nordiska runtexter i läsbar form. Texterna återges i translittererad och normaliserad form och dessutom översatta till engelska. DR, U och SÖ är provinskoder för identifiering av runstenar. DR står för Danmark, U för Uppland och SÖ för Södermanland. 30
32
E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden
E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merFrågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden
Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige
Läs merRapport Arkeologisk förundersökning. Kumla Odensala sn. Anders Wikström. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum
Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och
Läs merHuseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Läs merMARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Läs merTid: Nyare tid Fyndår: 1815 Fyndtyp: Depåfynd Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V (1670-99), skilling, okänt årtal
STURKÖ 147. HÅLAN SHM/KMK 1453 Fyndår: 1815 Antal: Fler än 30 mynt Slutmynt: Danmark, Kristian V (1670-99), skilling, okänt årtal Fyndomständigheter: "Funne 1815 på Storko vid gården Hålan i en med ett
Läs merVIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla
Läs merUppsats på grundnivå. Independent degree project first cycle. Litteraturvetenskap B 7,5 hp
Uppsats på grundnivå Independent degree project first cycle Litteraturvetenskap B 7,5 hp Berättelsen i berättelsen: berättarteknikens effekter i Svindlande Höjder och Frankenstein Osman Deniz Yücel Litteraturvetenskap
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merMarkus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen med den Engelska titeln Unparadonable Sin. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder,
Läs merU414 Norrsunda. Plats: Satt i Sparreksa gravkoret. Numer försvunnen.
NORRSUNDA Norrsunda kyrka är synlig från E4:an mellan Stockholm och Uppsala i närheten av Märsta. Socknen är rik på fornminnen bl.a. finns här kung Nordians gravhög från folkvandringstiden. Det är en östtornskyrka
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Sveriges historia 600 1350 En central fråga birgitta fritz* Stockholm Sveriges historia i åtta band, som utges av Norstedts, gör anspråk på att vara en aktuell rikshistorisk
Läs merRunstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland
Datum 2012-11-19 Dnr 322-04083-2012 Avdelning Förvaltningsavdelningen Runstensfynd i Björkö by, Adelsö sn, Uppland Den 8 oktober 2012 anmälde antikvarie Gunnar Andersson, SHM, till mig att ett runstensfragment
Läs merSägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta
Sägnen om Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta I slutet av 1100-talet och början av 1200- talet står striden om kungamakten i samband med enandet av det svenska riket mellan olika ätter,
Läs merÄgare till Gullaskruvs säteri mellan 1883 och 1900 var greve Axel Emil Lewenhaupt. Gårdar som ingick var Willköl, Höneström och Silvereke.
Angående knoppölflaskor från Gullaskruv ( Det gäller alltså äldre bruna ev. gröna ölflaskor med riktig kork. Inom samlarkretsar påstås det att man aldrig gjort sådana i Gullaskruv. Här kommer några synpunkter.)
Läs merDen vikingatida myntningen i Thuin
Den vikingatida myntningen i Thuin Uppsats (II) i Arkeologi Stockholms Universitet VT 2015 Thomas Strand Handledare: Kenneth Jonsson 1 Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1 Inledning och bakgrund. 3
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merSJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin
SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 PROBLEMFORMULERING...
Läs merSkogholm 2, fornlämning 89 & 90
Arkeologisk förundersökning 2015 Skogholm 2, fornlämning 89 & 90 STALLBYGGE Fosie socken, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015 Skogholm 2, fornlämning
Läs merKulturlager från 1700-talet i Mariefred
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:38 Kulturlager från 1700-talet i Mariefred Schakt för bergvärme Arkeologisk förundersökning Fornlämning Mariefred 21:1 Fastigheten Kungshusen 1 Mariefred socken
Läs merByggt på Löften Av: Johannes Djerf
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett
Läs merFORSKNING. Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad
FORSKNING JARLDÖMENA I VÄSTERHAVET OCH ÖSTERSJÖN Av professor GERHARD HAFSTRöJI Den norske riksarkivarien Asgaut Steinnes har genom sin banbrytande undersökning Game! norsk skatteskipnad klarlagt de norska
Läs merKan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?
Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa
Läs merPå jakt med geocaching
På jakt med geocaching Text: Lena Lithén & Kamilla Aspgren-Kvarnström (Publicerad i Förskoletidningen, 2014) På förskolan Uppfinnaren i Gävle geocachar barnen tillsammans med trollet Trulle. Detta efter
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merSpöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
Läs merPedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt
Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Detta pedagogiska material bygger på Västanå Teaters föreställning av Smid medan järnet är varmt som spelas 2014-2015. Materialet syftar
Läs merVar går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett
Läs merRapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne
Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merArkeologisk provundersökning
Arkeologisk provundersökning av Öskärskyrkogården, RAÄ 4, Holmöns socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson, Susanne Sundström & Anders Huggert
Läs merSnabbrepetition av vikingatiden
Snabbrepetition av vikingatiden - Vikingatiden är en tidsperiod som varade mellan ungefär år 800 och 1100. Det kan stå lite olika i olika texter, men så står det i din historiebok. - Författare och historiker
Läs merOnline reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Läs merESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060
ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS
Läs merBerlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet
Läs merden stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. i. När Gud beskriver sig själv med egna ord, så beskriver han sig själv så här:
Jona 3 (Vers 1-10) Jona i Nineve 1 HERRENS ord kom för andra gången till Jona. Han sade: 2 Stig upp och bege dig till Nineve, den stora staden, och predika för den det budskap jag ger dig. 3 Då steg Jona
Läs merVäntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
Läs merRiseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21
2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv
Läs merDöda bergen Lärarmaterial
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vilka handlar böckerna om? Berättarjaget i böckerna om den svarta safiren är pojken Aram och äventyret utspelar sig när han är 13 år. Aram bor i staden Rani
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs merBengt Alvång grafisk form & illustration av Maluni
Bengt Alvång grafisk form & illustration av Maluni Tack Tack till Judith och Sigmund Baum och till Sten Kjellander, som ställde upp och berättade om sina upplevelser. Judith och Sigmund är några av de
Läs merFornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare
Fornlämningar och metalldetektor: miniguide för metallsökare I marken, havsbotten och i sjösystemen i Finland finns det rikligt med olika lämningar i olika åldrar och som har uppstått genom mänsklig verksamhet.
Läs merOm tröst och att trösta 1
Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok
Läs merNedan en bild från då Kishult torpmärktes (Kishult var ju dock inget torp )
KISHULT Kishult är en före detta gård som försvann i slutet av 1600-talet då den lades under säteriet. Det finns massor som visar på Kishults existens, så på detta har vi inte behövt tvivla. Men var LÅG
Läs merShakedown inför rallycross EM och SM.
Shakedown inför rallycross EM och SM. Jag fick en inbjudan till Strängnäs där dom svenska EM- förarna i rallycross skulle hålla en presskonferens och shakedown inför 2007 säsong. Tanken att åka ner lockade
Läs mer90 03 20 1952 f.n häktet Örebro. Överklagad dom: Svea Hovrätts dom av den 1 september 2014 i mål nr B 8076-13
1 Till Högsta Domstolen Klagande: Ombud Motpart: Peter Lahdo 90 03 20 1952 f.n häktet Örebro Advokat Nils Uggla, Box 3098, 103 61 Stockholm, Tel: 08-20 59 00. Riksåklagaren Överklagad dom: Svea Hovrätts
Läs merJÄMJÖ 32. BINGA Binga by Ej inlöst Tid: Nyare tid Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm
JÄMJÖ 32. BINGA Binga by Fyndår: Före 1828 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 3 mynt Slutmynt: Tyskland, Braunschweig, Wilhelm (1603-1642), tåler u å (1620-31) Fyndomständigheter: "En Bonde uti Binga by fann också
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merSIGTUNA. med Haga, St. Olof och St. Per. Mariakyrkan, byggd av dominikanorden, är den enda kyrka i Sigtuna som bevarades efter reformationen.
SIGTUNA med Haga, St. Olof och St. Per Mariakyrkan, byggd av dominikanorden, är den enda kyrka i Sigtuna som bevarades efter reformationen. Konventet, som anslöt till kyrkans sydsida, förstördes däremot.
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merFörst till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF
Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift
Läs merLev inte under Lagen!
"Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och
Läs merSå har det hänt igen ännu en lantras har hittats!
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merBesök på Arvid Backlundgården
V Besök på Arvid Backlundgården i har i vår kommun två berömda konstnärshem öppna för besökare. Ett av dem är Arvid Backlundgården i Kyrkbyn i Svärdsjö. De flesta kulturintresserade SPF-are har troligen
Läs merAnvisningar för utformning av sammandrag som mognadsprov
För studerande vid ARTS som ska skriva ett sammandrag av sitt examensarbete som sitt mognadsprov Anvisningar för utformning av sammandrag som mognadsprov Vad är ett mognadsprov? Studerande som har svenska
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merPanorama och VR teknik
Panorama och VR teknik Malin Persson VKM07 Examensarbete i Hypermediavetenskap Handledare: Tyronne Martinson Högskolan i Skövde Innehåll Inledning... 1 Syfte och metod... 2 Process... 2 Diskussion och
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merNamn på allmän plats efter Anna Lindh - Anna Lindhs Plats
Utlåtande 2008:7 RII (Dnr 312-2703/2007) Namn på allmän plats efter Anna Lindh - Anna Lindhs Plats Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Anna Lindhs Plats godkänns som namn för allmän
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merLASSE LUNDBERG (text) HARALD RYLANDER (foto) RÖDA GRANITENS RIKE FRÅN LYSEKIL TILL KOSTER WARNE FÖRLAG
LASSE LUNDBERG (text) HARALD RYLANDER (foto) RÖDA GRANITENS RIKE FRÅN LYSEKIL TILL KOSTER WARNE FÖRLAG Förord Lasse Lundberg Bohuslän har en minst sagt brokig och händelserik historia. För mig är denna
Läs merMänniskor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer
Människor som bor grannar med entreprenörer tenderar att vara mer benägna att själva bli entreprenörer Hur lång tid tar det att få svar på ett bygglovsärende? Hur mycket stök är det för en restaurang som
Läs merSläktskatt eller inte Skatternas sammansättning under tidig vikingatid (islamiska mynt)
Släktskatt eller inte Skatternas sammansättning under tidig vikingatid (islamiska mynt) Kandidatuppsats i arkeologi Stockholms universitet Ht 28-12 Handledare: Kenneth Jonsson INNEHÅLL 1 1. INLEDNING 2
Läs mer!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Fiskeredskap från en svunnen tid
Fiskeredskap från en svunnen tid Birgitta Åkesson 2012 Fiskeredskap från en svunnen tid En av föreningens äldsta hoddor ägdes av tågförare Carl Mattson (f.1888). Mattsson kom från en av Limhamns äldsta
Läs mer2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Läs merLärarhandledning lågstadiet
Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Läs merPREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius
PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid
Läs merVA vid Ledberg och Lindå vad
Rapport 2010:102 Arkeologisk förundersökning VA vid Ledberg och Lindå vad RAÄ 8 Ledberg 6:1 och 10:1 m fl Ledbergs socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä
Läs merGPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur
GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merArtos & Norma Förlag. Ett utdrag ur boken
Artos & Norma Förlag Antal sidor: 130 Bandtyp: Inbunden Illustrerad: Illustrerad med bilder i färg och s/v ISBN: 978 91 7580 679-2 Översättare: Göran Fäldt Övrig information: Inledning av Per Beskow Ett
Läs merDNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -
DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i
Läs merEfter att ha bekantat oss med de enskilda husen
Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna
Läs merNär hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merEVA och ormen Då sade Herren Gud till kvinnan: Vad är det du har gjort? Hon svarade: Ormen lurade mig, och jag åt. 1 Mos 3:13
År 2012 Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse., fil 3:9 EVA och ormen Då sade Herren Gud till kvinnan: Vad är det du har gjort? Hon svarade: Ormen lurade mig, och jag åt. 1 Mos
Läs merSpelregler. 2-6 deltagare från 10 år. En svensk spelklassiker
En svensk spelklassiker Spelregler 2-6 deltagare från 10 år Innehåll: 1 spelplan, korthållare, 2 tärningar, 6 spelpjäser, 21 aktier, 20 lagfartsbevis, 12 obligationer, 21 finanstidningar, 40 börstips,
Läs merArkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Läs merDet livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Läs merMonica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Läs merKlovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merLITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER
Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...
Läs merMötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid. Röhälla. En fosfatkartering. Maria Brynielsson Emma Sturesson
Mötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid Röhälla En fosfatkartering Maria Brynielsson Emma Sturesson Rapport 2010 INLEDNING Projektet Öländska resor strävar efter att få fram ny
Läs merVad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2012-06-06 Vad betyder det att ta ansvar och vem skapar en ansvarstagande miljö? Patrik Klüft Handledare: Göran Lindblom Sammanfattning Efter att ha haft ett smärre huvudbry
Läs merLåt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.
Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn
Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-10-22 ÅM 2012/6701 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Klagande Riksåklagaren
Läs merPlaneringsspelets mysterier, del 1
Peter Lindberg Computer Programmer, Oops AB mailto:peter@oops.se http://oops.se/ 28 februari 2002 Planeringsspelets mysterier, del 1 Om jag ska spela ett sällskapsspel för första gången så vill jag att
Läs merBARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK
BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss
Läs merLAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD
RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAÄ 138:1 HAGSÄTTER 21:35 BORGS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Lakvattendamm över Hagsätter gård
Läs mer