Omvärldsrapport Våren Diarienummer 2014/107854

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvärldsrapport Våren 2014. Diarienummer 2014/107854"

Transkript

1 Omvärldsrapport Våren 2014 Diarienummer 2014/107854

2 2 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Ekonomiska signaler... 7 Europa och övriga världen... 7 Matchningsproblem på svensk arbetsmarknad... 7 Fler tidsbegränsade anställningar... 8 Arbetskraftsrörlighet inom Europa... 8 Den ökade ojämlikheten diskuteras både i Sverige och i övriga världen... 8 Arbetsmiljöanalys Rekordfå dödsolyckor 2013 men antalet ser ut att bli fler Antalet anmälda arbetsskador ökade år 2013 för fjärde året i rad Under det första kvartalet 2014 minskar antalet anmälningar Leder webbanmälan till en ökad anmälningsbenägenhet? Fler arbetsskadestatistikkällor Orsaker till förhöjd arbetsmiljörisk i svenskt arbetsliv Utmattningssyndrom påverkas av arbetsmiljön, fler godkända arbetsskador? Välfärdens organisering och arbetsmiljön Mindre organisationer sämre på SAM Friskfaktorer i kommuner och landsting Ojämställd arbetsmarknad och hög sjukfrånvaro för kvinnor Tillgänglighet Identifierade trender från inspekterande personal Regional skyddsombudsverksamhet Svenskt Näringsliv efterlyser enklare regelverk Politiska signaler Europeiska unionen och övriga världen Arbetet med regelförenklingsprogrammet REFIT intensifieras Den svenska regeringens syn på REFIT Ytterligare försening av den europeiska arbetsmiljöstrategin Europaparlamentet vill se starkare yrkesinspektioner Kommissionen efterlyser åsikter om strategi för företagens sociala ansvar EU-kommissionens kritik mot de svenska reglerna om tidsbegränsade anställningar Politiska signaler Sverige samt Styra och stödja via myndigheter Regeringen kommer inte att kompensera myndigheter fullt ut för att lönerna ökar Båda blocken vill effektivisera de statliga myndigheterna - men på olika sätt Fem av höstens arbetsmiljömotioner har antagits av riksdagen Statskontoret analyserar Arbetsmiljöverket och den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitiken Verkets personal - omvärldens behov E-handel och upphandling Allt fler myndigheter anlitar Statens servicecenter Socialdemokraterna vill öka takten Ekonomistyrning och ökad effektivitet Juridiska förändringar nya sanktionsavgifter införs i juli Anmälningar enligt 2 AMF får nytt lagrum och därmed namn Visselblåsare Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79) Utstationering Underentreprenörer Säsongsarbetare Gråsektor Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö Krokomfallet - självmord en arbetsskada?... 30

3 3 Inledning Arbetsmiljöverkets omvärldsrapporter har varit ett återkommande diskussionsunderlag för myndighetens interna planeringsarbete sedan Samtliga beskriver förändringar i omvärlden som bedöms påverka myndigheten. Omvärldsrapporten kommer även att vara ett underlag till myndighetens inre arbete med den strategiska tre-årsplanen. Detta år har vi tagit fram en version som anpassats för externa läsare. Underlag till rapporten levererades av samtliga verksamhetsområden i april 2014 och den slutliga rapporten presenterades för Arbetsmiljöverkets generaldirektör och dennes ledning den 27 maj. Rapporten är sammanställd av Bodil Umegård som varit huvudansvarig. Övriga som deltagit är Matts Rydin, Ulrika Thomsson Myrvang och konsulten professor Jan Ottosson, Uppsala universitet. Rapporten presenteras i fyra huvudavsnitt; Ekonomiska signaler, Arbetsmiljöanalys, Politiska signaler samt juridiska förändringar. Stockholm 26 juni 2014 Janerik Persson Stf Generaldirektör

4 4 Sammanfattning Den mest oväntade förändringen i omvärlden rör den snabba politiska utvecklingen i Ukraina och den ryska invasionen av Krim. Detta påverkar på flera sätt Europa och ökar osäkerheten avseende den ekonomiska situationen. Utfallet av EU-valet kommer att ha betydelse den fortsatta hanteringen av regelförenklingsarbetet inom arbetsmiljöområdet. Riksdagsvalets utfall i Sverige kan påverka innehållet i den förda arbetsmiljöpolitiken och tilldelade resurser till arbetsmiljöfrågor. Statskontoret utvärderar både Arbetsmiljöverket och den nationella handlingsplanen för arbetsmiljöpolitiken. Båda de politiska blocken vill spara på de statliga myndigheterna. Regeringen vill inte kompensera för lönekostnaderna fullt ut medan Socialdemokraterna vill spara lika mycket men inte enligt osthyvelsprincipen. Riksdagen har antagit fem av de arbetsmiljömotioner som lämnats in under hösten, dessa är: Dialog med arbetsmarknadens parter för att utforma en nollvision för dödsolyckor Satsa mer på forskning, utbildning och tillsyn för att minimera arbetsrelaterade dödsfall. Alla tillbud och olyckor som sker på arbetsmarknaden ska rapporteras till Arbetsmiljöverket och att myndigheten ska vara skyldig att registrera dessa. Ett aktuellt och växande problem är det stora mörkertal som antas finnas när det gäller arbetsskador som drabbar utländsk arbetskraft som tillfälligtvis arbetar i Sverige och som inte anmäls eller registreras. Ta fram förslag om hur mobbning och trakasserier i arbetslivet ska minska. Tillsätt en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas. Tidigare omvärldsrapporter har visat på flera negativa utvecklingstendenser sett i relation till de strategiska målsättningarna. Så även i denna rapport där följande diskuteras: Antalet anmälda arbetsskador ökade för fjärde året i rad Både belastningsskador och psykosociala skador ökar, mer för kvinnor än för män. Kvinnors sjukskrivningar påverkas även av fördelningen av omsorg om barn och hemarbete. Även sjukskrivningstalen ökar mer för kvinnor, särskilt psykiska diagnoser. Det finns stor risk för unga kvinnor och kvinnor med barn att drabbas av ohälsa. De rättsfall där två kommunchefer i Krokom dömdes för att ha orsakat en socialsekreterares sjukdom och självmord, kan få stora konsekvenser för arbetsgivares ansvar i enskilda mobbingfall och kan leda till en förändrad riskbild vad det gäller arbetssjukdomar och arbetsgivares ansvar för dessa. Men det finns även ljuspunkter, dessa diskuteras i denna rapport: Det finns indikationer på att antalet anmälda arbetsskador blir lägre under innevarande år än under När det gäller underentreprenörer så har det tecknats ett kollektivavtal som innehåller ett huvudentreprenöransvar inom byggbranschen samtidigt som fler regleringar är på gång inom EU. Det har också kommit ett antal utredningar som innehåller förslag på åtgärder för att stävja missbruk av migration och skatteregler. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, lyfts fram som en friskfaktor inom kommuner och landsting. Samtidigt har myndigheten fortsatt en utmaning i att öka kunskapen om det systematiska arbetsmiljöarbetet hos små företag och bland de

5 5 bemanningsanställda. Det är en fortsatt utmaning att öka kunskapen och tillämpningen av SAM, särskilt i små företag och bemanningsanställda. Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning speglar ett genusmönster som finns i samhället generellt. Det är dock positivt att i de uppföljningar som hittills gjorts i kommunerna, visar att det finns en ambition att göra förändringar i de grundläggande förutsättningarna för arbetsmiljön såsom i organisationen, styrningen och resursfördelningen i verksamheterna. De politiska signalerna på hemmaplan om hur regering och riksdag vill styra myndigheten framöver kommer att förtydligas i höst. Då har riksdagsvalet hållits och Statskontorets myndighetsanalys av Arbetsmiljöverket publicerats.. Baserat på de fakta vår omvärldsspaning fångat in kan bland annat följande konstateras redan nu: Arbetsmiljöverket kommer i likhet med många andra myndigheter att få besparingsbeting framöver, samtidigt vill flera politiska partier öka resurserna till arbetsmiljöområdet. Trycket på att bedriva, och kunna visa upp, en effektiv kärnverksamhet kommer att öka, i vilket tempo dessa krav kommer att ställas på oss är svårbedömt. Det finns en politisk enighet om att öka effektiviseringen också vad gäller stödverksamheterna hos myndigheterna. Man önskar att fler ansluter sig till Statens servicecenter och exempelvis Socialdemokraterna ser möjligheter att effektivisera lokalanvändning och bättre IT-lösningar. När det gäller ambitionen att förverkliga regeringens mål att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter kan man möjligen ana en önskan om att pressa på hårdare för att nå målet. Statskontoret konstaterar att regeringen i sin styrning av myndigheterna inte i nämnvärd utsträckning gett uttryck för någon samlad idé om sina ambitioner inom e-förvaltningsområdet. Statskontoret menar också att samverkan kan utvecklas inom den offentliga förvaltningen. Arbetsmiljöverkets strategi för att hantera kommande stora pensionsavgångar och rekryteringar blir viktig. Vi har nu en svarstjänst med omfattande språkkunskaper. Detta kan ses som ett exempel på hur Arbetsmiljöverket arbetat aktivt med kompetensbreddning.

6 6

7 7 Ekonomiska signaler Den politiska oron intill EU:s gränser och de ekonomiska problemen i södra Europa innebär en långsam tillväxttakt också i världsekonomin. I Europa har den senaste tidens ekonomiska återhämtning ännu inte kunnat skapa nya jobb. Även om utvecklingen i Sverige ser ut att vara på väg att förbättras är den osäker. Riksbankens senaste räntebana (9 april 2014) visar på en osäkerhet kring prisutvecklingen. Arbetslösheten ligger kvar på en för Sverige hög nivå och regeringens prognos i vårbudgeten är att arbetslösheten kommer att ligga kvar på den höga nivån under de närmaste åren. I Sverige fortsätter antalet anställda med tidbegränsad anställning att öka. Europa och övriga världen Den mest oväntade förändringen i omvärlden rör den snabba politiska utvecklingen i Ukraina och den ryska invasionen av Krim. Detta påverkar på flera sätt den europeiska situationen och ökar osäkerheten avseende det ekonomiska läget. I skrivande stund tycks det finnas vissa ljustecken i den ekonomiska utvecklingen, men de synnerligen låga räntenivåerna och signalerna från den amerikanska centralbanken om en fortsatt låg räntenivå visar att återhämtningen tar tid. Det finns nu vissa tecken på viss förbättring, bland annat i Portugal, men det finns olika bedömningar av de kvarvarande krisproblemen i södra Europa. Problem i finansiella sektorn finns fortfarande kvar som ett orosmoment, bland annat i Kina. Det amerikanska budgetläget har hanterats i sista stund, men de grundläggande problemen ligger fortfarande kvar. I Europa har den senaste tidens ekonomiska återhämtning ännu inte kunnat skapa nya jobb och den sociala situationen i EU visar små tecken på förbättring. 1 Det har skett en förväntad ökning av fattigdomen och det finns empiriskt stöd för att krisen hade den starkast negativa effekten på sysselsättningen av män och ungdomar. Den positiva utvecklingen av EU: s arbetsmarknader är alltjämt svag. Sysselsättningen visade dock de första tecknen på en stabilisering under 2013, med en tillväxt under andra halvåret på 0,1 procent. Siffrorna från januari visar att arbetslösheten fortfarande är på rekordhöga nivåer, med omkring 26 miljoner människor (10,8 % av den arbetsföra befolkningen) i EU som står utanför arbetsmarknaden. En ökad andel tillfälliga och deltidsarbetande kan också skönjas, och utgör allt mer sällan ett steg på vägen mot ett fast arbete. Matchningsproblem på svensk arbetsmarknad I norra Europa går den ekonomiska utvecklingen framåt och det finns indikationer på brist på viss typ av arbetskraft. Arbetsmarknaden står inför matchningsproblem medan de ekonomiska problemen i södra Europa alltjämt är stora. Prognosinstitutens bedömningar (prognosjämförelse, Konjunkturinstitutet) för tillväxten 2014 hamnar på 2,4-2,8 procent för att sedan öka något till Även om utvecklingen i Sverige ser ljus ut är den mer osäker. De kvarstående orosmolnen i övriga världen, som ger långsam tillväxttakt i världsekonomin, i kombination med det nya läget i Ukraina kan ge effekter på Europa och världsekonomin. Arbetslösheten ligger dessutom kvar på en för Sverige hög nivå på strax under åtta procent. Även i regeringens prognos i vårbudgeten ligger arbetslösheten kvar på denna nivå de närmaste åren. Även Riksbankens senaste räntebana ger vid handen en osäkerhet kring prisutvecklingen och räntenivån. 1 EU employment and social situation. Quarterly Review. March 2014.

8 8 Fler tidsbegränsade anställningar De tidsbegränsat anställda fortsätter att öka även Antalet är högre första kvartalet 2014 än motsvarande period tidigare år enligt Statistiska centrabyråns (SCB)s Arbetskraftsundersökning (AKU). De tidsbegränsat anställdas andel av samtliga sysselsatta är den näst högsta i år sedan Tidsbegränsat anställda upplever i högre grad än fast anställda att de saknar inflytande över sin arbetssituation. Det är också vanligare bland tidsbegränsat anställda att oroa sig över hushållets ekonomi och för att bli arbetslös. 2 Enligt en ny norsk avhandling har den som är anställd på visstid i Sverige och Finland större risk för att bli arbetslös än den som har samma anställningsform i Norge eller Danmark. 3 Samtidigt fortsätter antalet anställda i bemanningsbranschen att växa. År 2013 uppgick antalet årsanställda till De utgör 1,5 procent av det totala antalet sysselsatta, vilket är en ökning med 0,1 procentenheter från Myndighetens analysrapport om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) visar att bemanningsföretag har sämre kunskaper om SAM än övriga företag 5. Myndighetens kunskapssammanställning om bemanningsbranschen från 2013 visar att även de som har fast anställning på bemanningsföretag, upplever lägre tillfredsställelse i arbetet. 6 Detta är en särskild utmaning för myndighetens arbete med att utveckla SAM. Arbetskraftsrörlighet inom Europa Människor rör sig i allt större utsträckning över gränserna i Europa. Den ekonomiska krisen har bidragit till detta - arbetslösheten i några av de befolkningsmässigt större länderna har nått rekordnivåer. Detta gäller särskilt ungdomar, där arbetslösheten kan ligga på över procent. Medlemsländerna och kommissionen har för att råda bota på detta stimulerat och skapat möjlighet till en friare rörlighet. Arbetskraftsinvandring är positivt för ett land, det bidrar till både ekonomiskt välstånd och en försäkran om tillgång till den kompetens och arbetskraft som saknas inom vissa sektorer. Det finns dock också ett flertal problem. Många av de som kommer som nya till ett land hamnar inom sektorer där det finns en riskutsatthet. I kombination med språk- och kulturkrockar finns det risk för att denna utsatthet blir ännu större. Denna typ av problem kan hanteras genom en bra dialog mellan tillsynen och arbetsgivaren. Det finns emellertid en del oseriösa arbetsgivare som konkurrerar inom olika branscher (just nu är det särskilt synligt inom transportbranschen) med oskäliga arbetsvillkor och låga löner som konkurrensmedel. Här är det särskilt svårt för tillsynen att nå fram och kunna få effekt. Inom denna gråa sektor av arbetsmarknaden handlar det således om "social dumping" - människor utnyttjas, slits ut och ersätts (åker/skickas hem) innan de syns i statistiken eller nås av våra inspektörer. Här har vi särskilt stora utmaningar för samtliga delar av vår verksamhet. Utstationeringsregistret har nu varit igång ett tag, och en tillförlitlig statistik har kunnat börja skönjas. Inte förvånande utgör byggverksamheten den enskilt största sektorn som anmäler utstationerade arbetstagare. Den ökade ojämlikheten diskuteras både i Sverige och i övriga världen Thomas Pikettys bok Capital in the twenty-first century har växt stor uppmärksamhet under den senaste tiden. Piketty konstaterar att en allt större del av rika länders välstånd lämnas vidare mellan generationer. Toppinkomstandelen har också ökat i Sverige och därmed 2 Välfärd, SCB, 1/ The impact of institutions on mobility, labour adjustments and cooperation in the Nordic countries, Jørgen Svalund, Oslo Universitet Arbetet den 18 mars Brister i kunskap och tillämpning av systematiskt arbetsmiljöarbete - baserad på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012, Arbetsmiljöverkets analysrapporter 2013:1. 6 Arbetsmiljö för hyresarbetskraft Inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö, Arbetsmiljöverket 2013:10

9 9 närmat sig resten av Europa, men är fortfarande inte i närheten av inkomstskillnaderna i USA och Storbritannien. 7 Den ökade ojämlikheten i Sverige och internationellt diskuterades även på Fortes konferens Forte-talks: Håller Sverige ihop? i april Livslängd, en indikator på ökat välstånd, fortsätter att öka i Sverige och övriga världen. Det finns växande skillnader mellan olika grupper inom länder och mellan länder. Sveriges lågutbildade har en lägre livslängd än högutbildade, men en betydligt längre livslängd än motsvarande grupp i södra och östra Europa. Sir Michael Marmot har på uppdrag av WHO tagit fram sex områden för ökad jämlikhet, där arbete och därmed arbetsmiljön är ett område. I Marmots kriterier utgår förändringen från lokal och regionalnivå. Ojämlik hälsa är inget måste utan går förändra. Ett exempel på en region som arbetat efter Marmots idéer, är Malmö i samarbete med Malmökommissionen. En annan omdebatterad fråga som alltmer uppmärksammas rör vilken utveckling den framtida arbetsmarknaden står inför. Likt den första industriella revolutionens snabba tekniska utveckling och stora förändringar i arbetslivet, diskuteras nu vilken effekt digitaliseringen kommer att få på tjänstesektorns utveckling de närmaste decennierna. Kommer hälften av tjänstesektorns arbeten att avskaffas? Vad händer med arbetsmiljön i de jobb som finns kvar? Frey, Carl Benedikt & Osborne, Michael A. (2013), The Future of Employment: How Susceptible are Jobs to Computerisation? OMS Working Paper, Oxford. Brynjolfsson, E. and McAfee, A. (2011). Race against the machine: How the digital revolution is accelerating innovation, driving productivity, and irreversibly transforming employment and the economy. Digital Frontier Press, Lexington, MA.

10 Antal 10 Arbetsmiljöanalys Anmälda arbetsskador ökar även 2013 men ökningen är kanske på väg att avstanna består trenden vad gäller ökad arbetsbelastning och negativ stress. Ökningen 2013 är störst inom vård och skola. Det har skett flera förändringar inom den offentligt finansierade sektorn, vilka kan ligga bakom ökningen av anmälda arbetsskador inom sektorn och de ökade antalet skyddsombudsframställningar och skyddsombudsstopp. I avsnittet beskrivs även hur kunskapen om att arbeta systematiskt för att uppnå en god arbetsmiljö i arbetslivet ser ut och sammanfattar kunskapen om väsentliga orsaker till arbetsmiljörisker samt fördjupar de båda perspektiven Rekordfå dödsolyckor 2013 men antalet ser ut att bli fler 2014 Under 2013 har färre dödsolyckor inträffat än tidigare år; 33 dödsolyckor bland förvärvsarbetande och 46 totalt. Av de 33 dödsolyckorna bland förvärvsarbetande i Sverige 2013 var 32 män och en kvinna. Flest dödsolyckor inträffade inom tillverkning och landtransport medan antalet var färre än tidigare år inom jord och skog samt byggbranschen. Antalet anmälda olyckor på väg till eller från arbetet minskar något I idagrammet nedan visas utvecklingen under perioden Under det första kvartalet 2014 har det inträffat 13 dödsolyckor, vilket är fem fler än samma period Det ger en indikation på att antalet dödsolyckor under 2014 kan bli högre än Minst fyra av dödsolyckorna har inträffat inom byggbranschen och en inom jordbruket. Hittills i år har vi inte registrerat någon dödsolycka bland anställda vid utländska företag som vistas tillfälligt i Sverige, men det kan ta längre tid att få information om dessa olyckor. Under 2013 inträffade 12 stycken dödsolyckor i Sverige där den förolyckade antingen var anställd i ett företag som inte har sitt säte i Sverige (9 st), eller av andra skäl inte ingår i det som klassificeras som den förvärvsarbetande befolkningen (3 st). Antalet dödsolyckor i gruppen anställda i utländska företag som vistas tillfälligt i Sverige var åtta stycken 2012, men fem av dessa omkom i samma flygolycka, så det var ungefär lika många som omkom men antalet olyckor var fler Antalet dödsolyckor per sysselsatt är förmodligen betydligt högre i denna grupp än i den förvärvsarbetande befolkningen. Diagram 1. Antal arbetsolyckor med dödlig utgång, Förvärvsarbetande Övriga Källa: Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador (ISA)

11 11 Antalet anmälda arbetsskador ökade år 2013 för fjärde året i rad En första analys av anmälda arbetsskador efter anmälningsdatum under 2013 visar att antalet anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar fortsätter att öka, för fjärde året i rad. 9 Antalet anmälningar har de senaste fyra åren ökat procentuellt mer än sysselsättningen, så även Bland anmälda arbetsolyckor ökar de med kort eller ingen trolig sjukfrånvaro mest. Under 2013 ökar anmälningarna mer bland kvinnor än bland män både vad gäller arbetssjukdomar och arbetsolyckor. Under 2013 är det främst anmälningarna inom vård, skola och omsorg som ökar. Bland arbetsolyckor med sjukfrånvaro är det de som orsakas av rörelse med belastning som ökar mest. Rörelse med belastning innebär att olyckan orsakats av ett tungt lyft eller någon annan fysiskt ansträngande rörelse samt feltramp. Bland arbetssjukdomar är det sociala eller organisatoriska orsaker som ökar mest, särskilt inom vård och omsorg. Här återfinns problem i relationer med chefer och arbetskamrater, stress och påfrestande klientkontakter. Två informationskällor visar på ökning av anmälningar inom vård, omsorg och skola Även antalet anmälningar enligt 2 AMF (Arbetsmiljöförordningen), allvarliga olyckor och allvarliga tillbud, ökar under Även bland dessa anmälningar står vård, omsorg och skola för en stor del av ökningen. Anmälningar enligt 2 AMF ökade med 11 procent 2013 jämfört med 2012, Ökningen är lika stor bland de anmälda allvarliga olyckorna som bland de allvarliga tillbuden. Anmälningarna minskade med 15 procent mellan 2011 och 2012, efter införandet av den gemensamma webbportalen för anmälan av arbetsskada och anmälan enligt 2 AMF. Antalet anmälningar 2013 är något lägre än Under det första kvartalet 2014 minskar antalet anmälningar Antalet anmälda arbetsskador (efter anmälningsdatum) under årets första kvartal är färre än samma period föregående år. Det är antalet anmälda arbetsolyckor som minskar medan anmälda arbetssjukdomar fortsätter att öka. Ökningen behöver studeras närmare och det är för tidigt att tala om en ökning för hela 2014 efter bara ett kvartal. Leder webbanmälan till en ökad anmälningsbenägenhet? I december 2013 hade möjligheten att anmäla via webben funnits i två år. Redan 2012 kunde vi konstatera ett ökat antal anmälningar om arbetsskada från elever, som i många fall inte omfattas av arbetsskadeförsäkringen, efter införandet av webbanmälan. Införandet kan ha lett till att fler arbetsskador anmäls än tidigare men det verkar inte som att detta skett i någon större utsträckning. Exempelvis använder den branschgrupp (vård och omsorg) där anmälningarna ökat mest 2013, webbanmälan i minst utsträckning. Däremot finns det andra små branscher där antalet anmälningar ökat kraftigt procentuellt efter webbanmälans införande, även om det rör sig om få anmälningar. Andelen webbanmälningar var i genomsnitt 24 procent av alla anmälningar under procent av arbetsolyckor med sjukfrånvaro och 14 procent av arbetssjukdomarna. I slutet av 2014 är det planerat att webbtjänsten E-skadeanmälan utvecklats så att flera system för avvikelserapportering kan anslutas till verkets e-tjänst. Andelen anmälningar den vägen förväntas öka kraftigt under Enligt statistik från Svarstjänst som svarar på allmänna frågor från allmänheten är arbetsskada det näst största frågeområdet, efter arbetsplatsens utformning. 9 En första uppskattning av arbetsskadestatistiken, Arbetsmiljöverket, 2014.

12 12 Fler arbetsskadestatistikkällor Diagrammet nedan visar indexserier över utvecklingen av arbetsskador. Utvecklingen av antalet godkända arbetsolyckor i AFA-försäkrings statistik följer ganska väl utvecklingen av antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro i Arbetsmiljöverkets statistik till och med år AFA presenterade statistik för år 2012 den 16 maj Antalet anmälda arbetsolyckor utan sjukfrånvaro fortsätter att öka. Försäkringskassans statistik över antalet godkända prövningar om egenlivränta har minskat kraftigt sedan reglerna för sjukförsäkring ändrades kan man skönja en uppgång av antal godkända arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Försäkringskassan anser dock att det är för tidigt att tala om ett trendbrott. 10 Diagram 2. Utveckling av arbetsolyckor och arbetssjukdomar, Indexserie. 2005=basår= Anmälda arbetsolyckor utan sjukfrånvaro, AV Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro, AV "Godkända" Allvarliga olyckor, AFA Anmälda arbetssjukdomar, AV Godkända arbetsolyckor, Försäkringskasssan Godkända arbetssjukdomar, Försäkringskasssan Källa: AV, AFA, Försäkringskassan Orsaker till förhöjd arbetsmiljörisk i svenskt arbetsliv Arbetsmiljöverket genomför fördjupade studier om orsaker till arbetsmiljörisker. Den första i raden av flera fokuserar på orsaker till individens risk att drabbas av arbetsolycka. 11 Syftet är att utveckla myndighetens metoder för hur arbetsmiljörisk och bakomliggande orsaker beräknas och belyses. De faktorer som främst förklarar ökad arbetsmiljörisk är arbetsställets storlek, ju större desto högre risk för de som arbetar där. Det gäller oavsett andra skillnader mellan dessa arbetsställen. Är individen inom ett arbetsställe inom vissa tjänsteorienterade 10 Tidningen Arbetarskydd 26 februari Individens risk för arbetsolycka, baseras på Arbetsmiljöverkets statistik över anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och registerdata från Statistiska centralbyråns LISA-databas. Publicering är planerad till maj 2014.

13 13 branscher, oavsett sektorstillhörighet, ökar risken ytterligare. Dessutom ökar risken ännu mer om individen innehar ett yrke som endast kräver relativt kort utbildning. Dessa faktorer var och en för sig kan bidra med 2 till 5 gånger så hög risk, givet alla andra skillnader mellan arbetsställen och dess anställda i arbetslivet. På arbetsställen där dessa faktorer sammanfaller ökar arbetsmiljörisken avsevärt. Analysen indikerar att dessa riskfaktorer har ökat i betydelse under 2000-talet. Andra individknutna faktorer såsom kön och ålder förklarar i mycket mindre utsträckning orsaker till förhöjd risk samt i vissa fall minskat över tiden. Utmattningssyndrom påverkas av arbetsmiljön, fler godkända arbetsskador? Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har under våren presenterat en kunskapssammanställning som visar att symtom på depression och utmattningssyndrom hänger ihop med arbetsmiljön. 12 De kunde också påvisa att män och kvinnor har lika stor risk att drabbas. Anledningen till att kvinnor oftare drabbas av depression beror troligen på den könssegregerade arbetsmarknaden, det vill säga att de yrken som många kvinnor arbetar i har höga krav och brist på kontroll. Det kan leda till ökade chanser att få godkända arbetsskador om depression och utbrändhet. Även det uppmärksammade Krokommålet (läs mer under det juridiska avsnittet) kan leda till en förändrad riskbild vad gäller arbetssjukdomar. Välfärdens organisering och arbetsmiljön 2013 ökade anmälda arbetsskador mest inom den kvinnodominerade branschen vård och omsorg men även inom utbildning, det vill säga inom den offentligt finansierade tjänstesektorn. Det har skett flera förändringar inom dessa branscher och inom den offentliga sektorn, vilka kan ha påverkat arbetsmiljön och arbetsrelaterad ohälsa. Vi har identifierat ett antal förändringar: Det fria valet i hemtjänsten har lett till fler aktörer inom näringslivet (vinstdrivande företag). Dessutom har det så kallade frivilligarbetet som finns mellan offentlig sektor och näringsliv också ökat. Det finns det forskare som menar att kundkampen ökar stressen bland de anställda 13. Det marknadsbaserade tänkandet har även ökat i den offentliga sektorns styrning, organisering och kommunikation. I branschen vård och omsorg har antalet styrsystem ökat och de anställda både övervakas och styrs. En nyutkommen bok, Välfärdsfabriken, beskriver den negativa bilden, där övervakning gått över styr 14. Men det finns givetvis också styrsystem som lyssnar på personalen och utvecklar verksamheten på ett positivt sätt. Det finns emellertid problem som är oroväckande inom offentlig sektor. Det rör bland annat förekomsten av tidsbegränsade anställningar samtidigt som vi ser många problem inom såväl offentlig sjukvård och skola. I tidigare omvärldrapporter och inspektionsinsatser har Arbetsmiljöverket belyst arbetsmiljöförhållandena i sjukvården. Den nuvarande inspektionssatsningen på skolan vill vi också uppmärksamma. Exempel på negativa konsekvenser av införandet av New Public Managements (NPM) inom offentliga verksamheter är att män ofta drar fördel av NPM medan kvinnor blir mer styrda. Flera avkvinnors arbetsuppgifter osynliggörs vid införandet. Ett annat exempel är svårighet att integrera SAM med lean. I ett pågående forskningsprojekt lyfter arbetsmiljöforskaren Annika Vänje fram det osynliga arbetet som måste till för att en 12 Statens beredning för medicinsk utvärdering, (SBU), SBU-rapport 223/2014, Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. 13 Annette Thörnquist: Mångfaldens marknad och arbetets villkor om följder av kundval (LOV) i hemtjänsten, Arbetsliv i omvandling 2/ Kristina Mattsson, Välfärdsfabriken. Om arbetet mening och gränslös kontroll, 2014.

14 14 organisation ska fungera, men som är svårt att mäta. 15. Arbetsmiljöverket planerar att starta en kunskapssammanställning under året som ska fokusera på lean och arbetsmiljökonsekvenser för offentligt och privat anställda. Upphandlingar av offentlig verksamhet har i stor utsträckning fokuserat på lägsta pris. SNS rapport Konkurrensens konsekvenser visar att beställarrollen ofta varit krävande för kommuner och landsting. Att upphandla välfärdstjänster är betydligt mer komplicerat än att upphandla exempelvis sophämtning och skolmat 16. Beställare har generellt varit dåliga på att ställa kvalitetskrav. Den senaste tiden har dock kvalitets-, miljö-, och andra krav varit mer i fokus. Arbetsmiljöverket har också ställt krav på fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), i sina upphandlingar. Mindre organisationer sämre på SAM I Arbetsmiljöverkets rapport om SAM-index. 17 visas spridning av förekomsten av SAM enligt SAM-index i arbetslivet. Få organisationer når upp till de högsta värdena i SAM-index. Det är tydligt att ju mindre en organisation är desto lägre är sannolikheten att de bedriver arbetsmiljöarbete enligt SAM, och det omvända. Även bransch har betydelse, sammanfattningsvis kan arbetslivets branscher delas in i grupper efter i vilken grad de bedriver SAM. Generellt sett ligger näringslivets tjänstebranscher under medelvärdet. Analyserna indikerar också att andra faktorer än de som ingår i analysen förklarar SAMindex. Exempelvis framgår att tidigare erfarenhet av det som kallas plötslig arbetsmiljörelaterad händelse, och ohälsa, eller om ett arbetsmiljörelaterat tillbud skett ger högre värde på SAM-index i organisationen, givet bransch och storlek. En kommande rapport 18 presenterar fördjupade analyser om organisationernas egna förutsättningar för att bedriva SAM. Hypotesen är att verksamhetens och arbetets planering, ledning, och kontroll bidrar till högre förekomst av ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Friskfaktorer i kommuner och landsting Under 2012 presenterade Arbetsmiljöverket kunskapssammanställningen Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer 19 där forskarna mot bakgrund av den traditionellt riskorienterade synen på arbetsmiljö, definierar begreppet god arbetsmiljö, hur det har operationaliserats i den vetenskapliga litteraturen samt vad som kan vara indikatorer på god arbetsmiljö. Forskare i projektet Hälsa och framtid i offentlig förvaltning har jämfört verksamheter i kommuner och landsting med låg sjukfrånvaro och jämförde dem med liknande verksamheter som hade en genomsnittlig sjukfrånvaro 20. Forskarna har identifierat friskfaktorer som bidrar till arbetsrelaterad hälsa där en av faktorerna är ett gott arbetsmiljöarbete i form av SAM. Sex friskfaktorer: Ett närvarande ledarskap En positiv inställning till kompetensutveckling 15 KTH & Co nr Laura Hartman (red) Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?, SNS, SAM-index Ett sätt att belysa systematiskt arbetsmiljöarbete i svenskt arbetsliv - baserad på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM Antologi, som inkluderar alla genomförda analyser baserade på Arbetsmiljöverkets Nulägesunder-sökning, NU2012, om SAM och det Goda arbetet. Publicering är planerad till början av hösten Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, Arbetsmiljöverkets rapport 2012:7 20 Eva Vingård och Magnus Svartengren, Från risk till frisk om friskfaktorer i kommuner och landsting, AFAförsäkring 2014.

15 15 En bra och fungerande kommunikation, feedback till medarbetarna och forum för alla att göra sin röst hörd Möjlighet till byte av arbetsuppgifter Prioritering av arbetsuppgifter vid hög arbetsbelastning Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete På Arbetsmiljöverket pågår samtidigt arbetet med att ta fram positiva arbetsmiljöindikatorer över det goda arbetet samt bidra till ökad förståelse över samband mellan det goda arbetet och effekter för individer och organisationer för arbetsmiljön. Ojämställd arbetsmarknad och hög sjukfrånvaro för kvinnor Försäkringskassans rapport Ojämställd arbetsbörda 21 visar att fördelning av föräldraledighet samvarierar med föräldrarnas förvärvsarbete och hushållsarbete. En delad föräldraledighetet utjämnar skillnaden mellan könen. Pappor som är föräldralediga tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet efter föräldraledigheten. Mammor som tar ut hela eller större delen av föräldraledigheten förvärvsarbetar i lägre utsträckning än andra mammor efter föräldraledigheten. I Uppdrag om kvinnors sjukfrånvaro 22 visar sedan Försäkringskassan att kvinnor som har fått barn och har en hög arbetsbörda och ett stort ansvar för hem och familj har högre sjukskrivningsrisk. Försäkringskassans tredje rapport -Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser 23, visar att kvinnor har större sjukskrivningsrisk än män och när det gäller psykiska diagnoser är risken för kvinnor ännu större. Sjukskrivningsrisken är högst i åldersgruppen år med något högre risk för dem med barn i åldern 3 12 år. Det är hög risk att påbörja sjukfall med psykisk diagnos för yrken med nära kontakt med brukare av olika typer av välfärdstjänster eller andra personliga tjänster, så kallade kontaktyrken. Många av de yrken inom offentlig sektor där de anställda uppger bristande psykosocial arbetsmiljö har en större risk för att påbörja sjukfall med psykisk diagnos. Sammanfattningsvis visar Försäkringskassan att sjukskrivningar ökar främst bland kvinnor med psykiska diagnoser samt att kvinnors större ansvar för barnen påverkar sjukskrivningar. Vi ser också som tidigare nämnts en större ökning bland kvinnor än bland män vad gäller anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Bland arbetssjukdomar ökar anmälningar orsakade av psykosociala faktorer mest. I Arbetsmiljöverkets projekt Inspektioner av kvinnooch mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning visas att det genusmönster som finns i övriga samhället och arbetslivet, med mannen som norm och där kvinnans arbete värderas lägre, återfinns i de undersökta verksamheterna. I hemtjänsten har cheferna betydligt fler medarbetare, arbetssituationen är mer pressad för både chefer och medarbetare, möjligheterna att påverka den egna arbetssituationen är mindre samt att resurserna är mindre. I båda verksamheterna har det systematiska arbetsmiljöarbetet brister, arbetsmiljökunskaperna är otillräckliga och tillbudsrapporteringen behöver förbättras. 24 Forskaren Hugo Westlund från Stressforskningsinstitutet i Stockholm lyfter därtill fram att unga kvinnor mellan 16 och 24 år och kvinnor med barn är de mest stressade i samhället. Han 21 Ojämställd arbetsbörda. Föräldraledighetens betydelse för fördelning av det betalda och obetalda arbetet. Försäkringskassan 2013:9. 22 Uppdrag om kvinnors sjukfrånvaro. Redovisning av regeringsuppdrag. Arbetsmiljöverket, Dnr Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser, Försäkringskassan 2013 dnr Projektrapport Inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst och teknisk förvaltning, Rapport 2014:3, Arbetsmiljöverket.

16 16 ser det som en stor framtidsutmaning, det faktum att de unga kvinnorna redan i början av sitt yrkesliv är så stressade. Tillgänglighet I maj presenterade Arbetsmiljöverket en ny kunskapssammanställning om tillgänglighet: Den hjärnvänliga arbetsplatsen. 25 Sammanställningen visar att kognitiva funktionsnedsättningar är vanliga, så många som personer kan ha en kognitiv funktionsnedsättning. I takt med att arbetslivet ställer allt högre krav på kognitiv prestation bli detta en allt viktigare fråga. Det ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet för alla som arbetar, men särskilt för dem som har en kognitiv funktionsnedsättning. Denna fråga har blivit alltmer omdebatterad i Europa, där man bland annat i Tyskland har förbjudit mail efter arbetstid. Identifierade trender från inspekterande personal Inspekterande personals trender från 2013 ligger i huvudsak kvar men arbetsbelastning och stress har ökat ytterligare. Några av trenderna: Hög arbetsbelastning blir alltmer generellt och genererar bl.a. ett ökat antal inkomna skyddsombudsframställningar (6.6.a) och anmälningar från skyddsombud. Ökade krav på effektivitet ger pressade arbetssituationer inom många branscher. Fler drabbas av belastningsergonomiska skador inom olika branscher, ökningen är markant inom vård, skola och omsorg. Fler slimmade organisationer i kombination med fortsatt ökning av inhyrning av personal och en fortsatt ökning av antal entreprenader/entreprenörer/underentreprenörer. Inom vissa branscher ökar antalet gästarbetare, kanske främst inom jord och skog. Bristande kunskaper om regler för CE-märkning av bl.a. automatiska och sammansatta/platsbyggda maskinlinjer. Avser främst jordbruk och tillvekningsbranscherna. Ökning av automatisering och robotlinjer. Kraftig ökning sedan 2010 av våld och hot, främst inom partihandeln, men en ökning även inom myndighetsutövning. Gruvnäringen fortsätter att expandera kraftigt och bristande kompetens av olika slag har noterats. Regional skyddsombudsverksamhet I höstens omvärldsrapport visade vi att oppositionspartierna ville öka anslagen till arbetsmiljö och att den stor del av ökningen riktades till de regionala skyddsombuden och övriga skyddsombud. LO, TCO och SACO har i mars lämnat sina respektive redovisningar till Arbetsmiljöverket enligt de nya fastställda prestationerna. Under 2013 fanns det regionala skyddsombud, vilket motsvarar 293 årsarbetskrafter. De har under året besökt cirka arbetsplatser. LO lyfter fram att många RSO har mindre förtroende för Arbetsmiljöverket då de upplever det svårare nå och få hjälp av myndigheten samt svårare att få någon att medverka vid konferenser. Kommunal skriver att det krävs en skyddsombudsframställan eller ett skyddsombudsstopp för att få stöd från Arbetsmiljöverket. Antalet skyddsombudsframställningar (6.6.a) och skyddsombudsstopp (7) har också ökat markant de senaste åren, framför allt inom vård och skola. En delförklaring till ökningen kan 25 Den hjärnvänliga arbetsplatsen. Om kognition, kognitiva funktionsnedsättningar om arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket rapport 2014:2.

17 17 vara att skyddsombuden använder skyddsombudsframställan enligt 6 kap 6 i AML på ett annat sätt än tidigare. I de regionala skyddsombudens avrapportering lyfter LO-förbunden fram olika trender. Även här diskuteras att de psykosociala problemen ökar ytterligare. Några av trenderna presenteras nedan: Handels: Butiksrånen har ökat för första gången på tre år Kommun och Metall mfl fackförbund: lyfter att de psykosociala problemen ökar. Byggnads: Arbetsplatser där det finns både svensk och utländsk arbetskraft har de utländska sämre arbetsmiljövillkor Svenskt Näringsliv efterlyser enklare regelverk I en rapport från Svenskt Näringsliv som presenterades i maj betonas vikten av att fortsätta driva på utvecklingen av företagens arbetsmiljöarbete och att fler behöver se potentialen i frågorna och att samverkan behövs för att stärka arbetet. Rapporten visar att de flesta tillfrågade medlemsföretag anser att arbetsmiljöfrågorna är viktiga och prioriterade, men att regelverket kan vara svårgenomträngligt och otidsenligt. Ett enklare regelverk och ett effektivt, rättssäkert sanktionssystem efterfrågas i rapporten Rapporten bygger på en enkätundersökning av mer än företagsrepresentanter från olika medlemsföretag, storlekar och branscher i Svenskt Näringsliv, se Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Svenskt Näringsliv 2014.

18 18 Politiska signaler Europeiska unionen och övriga världen Arbetsmiljöfrågorna har under de senaste åren ställts inför stora utmaningar i flera europeiska länder. I detta avsnitt redogörs för vad som hänt i det pågående arbetet med regelförenkling för små- och medelstora företag samt hur den svenska regeringen ställer sig. Den 25 maj var det val till EUparlamentet och vi redovisar därför också de politiska partiernas åsikter om regelförenkling och arbetsmiljö, som fördes fram innan valet. De senaste beskeden gällande en ny arbetsmiljöstrategi från kommissionen är bekymmersamma. Lägg därtill den uteblivna förstärkning som exempelvis det stoppade MSD-direktivet skulle ha inneburit för det europeiska arbetsmiljöarbetet, så framskymtar en bild av hur arbetsmiljöfrågorna sätts/och har satts under tryck i det pågående krishanteringsarbetet. Att få folk i arbete är det överordnade målet. Den pågående regelförenklingsdiskussionen kan komma att få stor påverkan inom arbetsmiljöområdet. Den inriktning som kommissionen aviserar kan komma att medföra förslag om undantag från arbetsmiljölagstiftningen för de minsta företagen. Eventuellt skulle även företag upp till 250 anställda kunna ges undantag. Ännu så länge har kommissionen inte presenterat konkreta förslag om detta. Även diskussionen om medlemsländernas möjligheter att ha en högre ambitionsnivå i den nationella lagstiftningen, s.k. goldplating, kan komma att bli problematisk från ett svenskt perspektiv. Arbetet med regelförenklingsprogrammet REFIT intensifieras Fram till slutet av 2014 ska kommissionen ha slutfört eller inlett arbetet med 47 utvärderingar, kontroller av ändamålsenlighet eller andra rapporter för att minska regelbördan. Utvärderingar av lagstiftningens ändamålsenlighet planeras bl.a. när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och direktivet om personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Områden redovisas där kommissionen överväger att dra tillbaka förslag och upphäva gällande EU-lagstiftning. Den har beslutat att inom nuvarande mandatperiod inte lägga fram förslag när det gäller lagstiftning på områdena arbetsmiljö för frisörer, belastningsskador, bildskärmar, tobak och carcinogener/mutagener. I programmet redovisas också vissa övergripande åtgärder för att göra EU:s lagstiftning ändamålsenlig. Erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna om framgångsrika metoder ska främjas, så att deras genomförande av EU-lagstiftningen blir så lätt som möjligt. Kommissionen avser också att underlätta genomförandet av nya skyldigheter, särskilt på områden som är betydelsefulla för små och medelstora företag. Den engelska utvecklingen visar på oroväckande trend avseende synen på arbetsmiljö i Camerons regering. Den fjärde analysen av HSE (efter professor Ragnar Löfstedts rapport) diskuterar den sociala dialogens vikt och trepartsmodellens viktiga roll inom arbetsmiljöområdet. Rapporten stärker synen på behovet av en inspekterande myndighet som ligger i samklang med det omgivande samhället vad gäller kommunikation och stöd/rådgivning/inspektion. (ett resultat som ligger i linje med vad Irland har visat på tidigare). Företagen ser inte alls inspektioner som en börda utan framförallt som en hjälp att bibehålla en hög nivå på arbetsmiljön. Intressant att notera är också det konstaterade alltmer utbredda användandet av Health and well-being agenda på arbetsplatserna istället för skyddsåtgärder av arbetsgivarna. Frågan är om det är något som är på väg även här i Sverige? Det vill säga att man vänder på frågeställningen och kanske bevisbördan/ansvaret mot den enskildes allmänna hälsa?

19 19 På en av kommissionen arrangerad konferens i Bryssel den 28 april så lyfte ett flertal deltagande organisationer, samt enskilda representanter för exempelvis parlamentets arbetsgrupper, frågan om (och sin oro) för att det pågående regelförenklingsarbetet kommer ha en negativ påverkan på arbetsmiljöfrågorna. Om resultatet blir att miniminivån kommer utgöra taket och att de medlemsländer som vill införa hårdare regelverk än vad direktiven stipulerar straffas, så är det ett direkt hot mot arbetstagarnas hälsa. Kanske inte i närtid, men begreppet en god arbetsmiljö riskerar att urholkas på längre sikt. Det finns dock positiva tendenser: ett nyligen ingånget avtal mellan International Labour Organisation (ILO) och kommissionen där man pekar på fördelarna av ett nära samarbete vad gäller arbetsmiljöfrågorna, samt att ordförandelandet Grekland har valt att fokusera på arbetstagarnas möjligheter att delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet i små- och medelstora företag. 27 Nästa ordförandeland Italien har valt att problematisera begreppet Flexicurity utifrån vilka effekter det får på arbetstagarens ställning och situation och vad inspektionsmyndigheterna kan göra för att hantera problemen. Den svenska regeringens syn på REFIT Arbetsmiljödebatter den senaste tiden har visat att skillnader mellan alliansen och oppositionen ligger främst i synen på vad regelförenklingsarbetet kan komma att innebära för de anställdas säkerhet på små- och medelstora företag. Bland annat kan nämnas diskussionen om Gold plating i sammanhang om genomförandet av EU-lagstiftning. 28 Att det finns en stor oro märks bland annat i en del utspel som gjorts av svenska EU-parlamentariker. Läs mer i GIs omvärldsspaningen i bilagan. Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (m), uttalade sig om REFIT under våren på följande sätt. Jag har varit mycket tydlig med att det är den svenska regeringen och arbetsmarknadsministern som är i denna interpellationsdebatt och svarar på frågor kring Refit, och jag har varit väldigt tydlig med vad regeringen har klargjort att vi inte accepterar, till exempel förändringar vad gäller arbetsmiljö och arbetstagarskydd. Europaparlamentet ställde sig i början av året positiv till kommissionens rekommendation, som nu behandlas i parlamentets utskott. Det Fackliga Brysselkontoret har genomfört en enkätundersökning bland de svenska partierna där de bland annat frågat om partiets syn på regelförenklingsagendan och dess risk för försämringar för arbetstagarna? 29 Centerpartiet: Vi är positiva till det då hälften av allt regelkrångel i Sverige kommer från EU. Vi är inte heller oroliga över att det ska leda till försämringar för svenska arbetstagare som skyddas av både en stark lagstiftning och starka avtal mellan arbetsmarknadens parter. Folkpartiet: De förslag som finns om möjligheter till lättnad eller undantag för mindre företag måste bedömas och analyseras från fall till fall. Arbetstagare i mindre företag ska inte särbehandlas eller utsättas för större risker än arbetstagare i stora företag. Skyddet för säkerhet och hälsa ska inte bero på i vilket företag man arbetar. Kristdemokraterna: Regelförenklingar är alltid välkomna, men vi står fast vid att den arbetsrättsliga politiken framförallt bör föras på nationell nivå. Miljöpartiet: Miljöpartiet är positiva till regelförenklingar som gör att företagens administrativa börda minskar. Däremot ska regelförenklingarna inte leda till sämre arbetsvillkor eller lägre skyddslagstiftning. 27 Grekland har särskilt lyft fram tillväxt- och sysselsättningsfrågor samt social jämlikhet som de fokusområden de arbetar med under sitt ordförandeskap. 28 Att tydliggöra gold-plating - ett bättre genomförande av EU-lagstiftning, Regelrådet. 29 De svenska partiernas syn på fackliga EU-frågor - Svar på Fackliga Brysselkontorets enkät inför valet till Europaparlamentet den 25 maj 2014.

20 20 Moderaterna: (kortat) Det är bra att det pågår ett regelförenklingsarbete på EU-nivå. Vi anser att den generella principen vid utformning av regler alltid bör vara att ha det mindre företaget som utgångspunkt. Arbetstagare i mindre företag ska inte särbehandlas och utsättas för större risker än arbetstagare i stora företag. Skyddet för säkerhet och hälsa ska inte bero på i vilket företag man arbetar. Regelförenklingsarbetet får inte påverka medlemsstaternas möjligheter att i genomförandet av minimidirektiv införa eller behålla regler som ger ett bättre skydd eller effektivare lagstiftning än den nivå som anges i direktivet. Socialdemokraterna: (kortat) Regelförenklingsagendan i EU har gått över styr på arbetsmiljöområdet och man ser enbart kostnaden samtidigt som man gravt underskattar de negativa effekterna av försämrad arbetsmiljö. Planerade förslag där mycket omfattande förändringar skulle undanta 99 av 100 företag i EU. Vi ser gärna att man utvecklar stöd, supportsystem och riskhanteringsverktyg för att underlätta arbetsmiljöarbetet, i synnerhet för små och medelstora företag. Att i enlighet med regelförenklingsagendan undanta de flesta företag handlar inte om förenkling utan visar bara på total oförståelse för vikten av arbetstagarnas hälsa för ekonomin och konkurrenskraften. Vänsterpartiet: Vi är skarpt kritiska till de förslagen. Vi kommer att arbeta hårt mot den s.k. regelförenklingsagendan, som egentligen är en "försämra för arbetarna-agenda". Tyvärr låter sig EUkommissionen alltför ofta ledas av de europeiska storföretagens lobbyister i frågor som dessa. Ytterligare försening av den europeiska arbetsmiljöstrategin Kommissionen har meddelat att den europeiska arbetsmiljöstrategin är försenad. Den skulle enligt senaste tidsplanen ha presenterats under april och ska levereras den 6 juni enligt ny tidsplan. Europaparlamentet har i starka ordalag framfört kritik mot detta och återigen gjort klart att de ville ha en strategi presenterad före EU-valet 25 maj. Det lutar nu alltmer åt att den kommande kommissionen (samt kommissionären och det nya parlamentet) kommer få ta ut riktningen för den nya strategin. Europaparlamentet har varit mest drivande när det gäller arbetsmiljöfrågor. De antog en icke bindande resolution i januari i år och uppmanade medlemsstaterna att ge de nationella inspektionsmyndigheterna mer resurser. Europaparlamentet vill se starkare yrkesinspektioner Europaparlamentet antog en icke bindande resolution den 14 januari 2014 om effektiva yrkesinspektioner för att förbättra arbetsförhållandena i Europa (2013/2112(INI)) De uppmanar medlemsstaterna att ge de nationella inspektionsmyndigheterna mer resurser och att utöka dess personal samt inrätta en europeisk plattform för yrkesinspektörer. Kommissionen efterlyser åsikter om strategi för företagens sociala ansvar EU-kommissionen utlyste i slutet av april en konsultation om dess treåriga strategi för företagens sociala ansvar som löper ut i år. Målet är att få in synpunkter på hur strategin fungerat och vad den ska ha för funktion i framtiden. EU-kommissionens strategi för företagens sociala ansvar (CSR) sjösattes Syftet var att förstärka implementeringen av socialt ansvar på internationell nivå. I strategin ingick ett antal mallar för hur dess principer skulle kunna genomföras. Nu vill kommissionen få in synpunkter från bland annat myndigheter, organisationer och företag för att utvärdera hur framgångsrikt kommissionens arbete har varit för att få det sociala ansvaret att löna sig för företagen, inkludera det i utbildning och forskning samt undvika ökade bördor för småföretag. EU-kommissionens kritik mot de svenska reglerna om tidsbegränsade anställningar. EU-kommissionen begärde i april 2014 att Sverige måste se till så att direktivet om visstidsarbete (1999/70/EG) följs. Ett tidigare yttrande utfärdades i februari Kommissionen anser fortfarande att Sverige bryter mot visstidsdirektivet. Sverige tillåter nämligen generella visstidsavtal som inte kräver några objektiva skäl genom

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar 2015-05-22 Problem: Det finns en mycket samstämmig bild av hur sjukskrivningarna ser ut och förändras. Vi ser hur kvinnors sjukskrivningar ökar och vi

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Arbetsmiljön i Stockholms län 2009-2013 aktuell arbetsskadestatistik och LOs förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljön i Stockholms län 2009-2013 aktuell arbetsskadestatistik och LOs förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö Arbetsmiljön i Stockholms län 2009-2013 aktuell arbetsskadestatistik och LOs förslag på åtgärder för en bättre arbetsmiljö Inledning... 2 Arbetsmiljö i Sverige... 3 Arbetsolyckor 2009-2013... 5 Arbetssjukdomar

Läs mer

Motiv för utökning av Arbetsmiljöverkets ramanslag från och med år 2016

Motiv för utökning av Arbetsmiljöverkets ramanslag från och med år 2016 Budgetunderlag 2016-2018, Bilaga 1 Datum Vår beteckning 2015-02-20 2014/118654 Bilaga 1 Motiv för utökning av Arbetsmiljöverkets ramanslag från och med år 2016 Nuläge I årsredovisningen avseende år 2014

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Stress och små marginaler

Stress och små marginaler Stress och små marginaler Arbetsmiljön på arbetsplatser i Linköping 2012-2013 En rapport från Linköpings fackliga nätverk oktober 2013 Framtagen av Linköpings fackliga nätverk, en samverkan mellan: 1 Innehåll

Läs mer

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav.

Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. Sid 1 Till våra medlemmar och andra intresserade Svaren från de politiska partierna i Kyrkonämnden i Stadshuset på Kommunals förbättringskrav. I detta dokument finns samtliga svar på våra 5 frågor till

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft

Projektrapport. Bakgrund och problembeskrivning. PROJEKTRAPPORT Datum Vår beteckning Sid 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) In- och uthyrning av arbetskraft 2013-10-29 IMS 2013/ 1 (8) Distriktet i Stockholm Fredrika Brickman, 010-730 9386 Projektrapport Projektnamn: Projektägare: Projektledare: In- och uthyrning av arbetskraft Ac Boel Callermo, IMA Sc Fredrika

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Anmäl din arbetsskada

Anmäl din arbetsskada Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne

Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

- Må bra på och av arbetet 1 (14)

- Må bra på och av arbetet 1 (14) DEN ARBETSMILJÖPOLITISKA PLATTFORMEN TAR SIKTE PÅ ATT VI SKA MÅ BRA PÅ OCH AV ARBETET. EN GOD BALANS MELLAN ARBETE OCH FRITID OCH EN ARBETSGEMENSKAP PRÄGLAD AV ARBETSGLÄDJE ÄR CENTRALT FÖR DETTA MÅL. ALLA

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling ST Arbetsmiljö Inflytande Utveckling 1 2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En bra arbetsmiljö är

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag Av Benny Halldin Ursprungligt uppdrag utreda om samverkansbestämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen (AML) bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer