Aktuell IT-rätt studentuppsatser från specialkursen i IT-rätt 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktuell IT-rätt studentuppsatser från specialkursen i IT-rätt 2001"

Transkript

1 Daniel Westman (red) Aktuell IT-rätt studentuppsatser från specialkursen i IT-rätt 2001 Institutet för rättsinformatik IRI-rapport 2002:1

2 2002 Institutet för rättsinformatik och författarna Tryck: Nykopia Tryck AB, Stockholm 2002 Distribution: Books On Demand ISSN

3 Förord Denna rapport består av sex studentuppsatser som författats inom ramen för specialkursen i ITrätt vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten Uppsatserna behandlar aktuella IT-rättsliga frågor på ett förtjänstfullt sätt och är därför av intresse för en bredare krets. Den första uppsatsen behandlar den s.k. ursprungslandsprincipen i e-handelsdirektivet (2000/31/EG) och särskilt dess betydelse för den kollektiva konsumenträtten. I den andra uppsatsen diskuterar författarna den upphovsrättsliga rätten att kopiera för enskilt bruk i en digital miljö. Även den tredje uppsatsen rör upphovsrätten, men inriktningen är här upphovsrättens betydelse för bibliotekens användning av informationstekniken. I den fjärde uppsatsen analyseras skadeståndsansvaret vid skadegörande angrepp på digitalt lagrade data, särskilt sådana skador som uppstår på grund av s.k. datavirus. Den femte uppsatsen redogör för upphovsrättsliga frågor som aktualiseras för den som driver en kommersiell sökmotor på Internet. Slutligen, i den sjätte uppsatsen, behandlas s.k. privacy enhancing technologies, dvs. tekniker som vid sidan av det rättsliga skyddet kan användas för att värna den personliga integriteten. Ett stort tack till amanuens Nina Radojkovic som framställt tryckfärdigt manus och till lärare, mentorer och studenter som gjort bra insatser under kursen. För uppsatsernas innehåll svarar författarna själva. Kontakt med författarna förmedlas av undertecknad. Daniel Westman Kursföreståndare Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet Stockholm

4

5 Innehållsförteckning E-HANDELSDIREKTIVETS URSPRUNGSLANDSPRINCIP UR EN KONSUMENTRÄTTSLIG SYNVINKEL... 7 Clara Hasselberg Malin Karlsson Liselott Söderlund ENSKILT BRUK Johan Stensbäck Oskar Öhrström BIBLIOTEKEN, UPPHOVSRÄTTEN OCH DEN NYA TEKNIKEN Rebecca Hollander Niklas Körling Carina Lindahl SKADESTÅNDSANSVAR VID SKADEGÖRANDE ANGREPP PÅ DATA Niclas Forsgren Pernilla Gunnarsson Bourelius Sandra Liljesson KOMMERSIELLA SÖKMOTORER Anna-Klara Larsson Josefin Sandstedt Gustaf Ström PRIVACY ENHANCING TECHNOLOGIES Anna Egardt Erika Gustafsson Sara Gustafsson

6

7 E-handelsdirektivets ursprungslandsprincip ur en konsumenträttslig synvinkel Clara Hasselberg Malin Karlsson Liselott Söderlund

8

9 Ursprungslandsprincipen 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING TEMA OCH FRÅGESTÄLLNING METOD SVENSK REGLERING AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE MARKNADSFÖRING MARKNADSFÖRINGSLAGSTIFTNINGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE Syfte och omfattning Effektlandsprincipen Verkställighet TV-LAGSTIFTNINGEN Inledning Sändarlandsprincipen i TV-direktivet Sändarlandsprincipens tillämpning i Sverige E-HANDELSDIREKTIVET ALLMÄNT OM E-HANDELSDIREKTIVET URSPRUNGSLANDSPRINCIPEN DEN SVENSKA IMPLEMENTERINGEN ANALYS INLEDNING DISKUSSION Sättet att genomföra ursprungslandsprincipen Ursprungslandsprincipens konsekvenser Forumshopping Undantaget i artikel SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING RÄTTSFALL Marknadsdomstolen EG-domstolen FÖRFATTNINGAR Svensk lagstiftning EG-direktiv OFFENTLIGT TRYCK Propositioner Övrigt offentligt tryck...27

10 10 Ursprungslandsprincipen 5.4 LITTERATUR ÖVRIGT REFERENSLITTERATUR...29

11 Ursprungslandsprincipen 11 1 Inledning 1.1 Tema och frågeställning Omfattningen av elektronisk handel och marknadsföring online har ökat markant på senare år och förväntas få allt större betydelse i framtiden. Från konsumentsynpunkt kan e-handel i viss mån vara förenad med större osäkerhet än traditionell handel. Problemen kan bl a vara osäkerhet om vem man handlar med, hur betalning skall ske och vilka avtalsvillkor som gäller. Ett annat problem som har att göra med e-handelns gränsöverskridande karaktär är vilket lands lag som skall gälla. I denna uppsats redogörs för konsekvenserna av införandet av e-handelsdirektivets ursprungslandsprincip ur ett marknadsrättsligt perspektiv, med fokus på den kollektiva konsumenträtten1. Redogörelsen börjar med en genomgång av den nuvarande svenska regleringen av gränsöverskridande marknadsföring och övergår sedan till att presentera e- handelsdirektivet. I analysen diskuterar vi e-handelsdirektivets reglering i förhållande till gällande svensk rätt. Den juridiska frågeställning vi har för avsikt att besvara är hur konsumentskyddet kan komma att påverkas när ursprungslandsprincipen implementeras i svensk rätt. 1.2 Metod I och med att e-handelsdirektivet ännu inte är genomfört i svensk rätt finns det begränsat med material. Ursprungslandsprincipen har inte uppmärksammats nämnvärt i den juridiska doktrinen. Vi har till största delen använt oss av direktivtexten och departementspromemorian. Vi har också tagit hjälp av juridisk litteratur från våra nordiska grannländer. Pernilla Skantze på Näringsdepartementet har bidragit med en sammanställning av remissvar till departementspromemorian 2. Vi är mycket tacksamma för hennes medverkan. 1 2 Konsumenternas kollektiva intressen utgörs i princip av de marknadsrättsliga bestämmelserna och inte de civilrättsliga. Ds 2001:13.

12 12 Ursprungslandsprincipen 2 Svensk reglering 2.1 Marknadsföringslagstiftningens tillämpningsområde Syfte och omfattning Den svenska marknadsföringslagstiftningens huvudsakliga funktion är att upprätthålla en viss juridisk standard på konsumentmarknaden. Även om lagstiftningen också omfattar marknadsföring till näringsidkare kan dess grundläggande målsättning sägas vara att skydda konsumenterna. Marknadsföringslagen (1995:450) är allomfattande i den meningen att den gäller för marknadsbearbetning i alla distributionsled och alla distributionsformer. Den gäller också oberoende av vilket medium som används i marknadsföringen. Marknadsföringslagen kompletteras med olika typer av produkt- eller mediespecifika speciallagar. Marknadsföringslagstiftningen är av övervägande offentligrättslig karaktär, d v s rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna. Det finns dock privaträttsliga inslag, t ex bestämmelser om enskildas rätt till skadestånd. På det privaträttsliga området regleras frågorna om behörig domstol och tillämplig lag av ett antal internationella konventioner. Inom den offentliga rätten finns dock inte några konventioner att stödja sig på. Istället får varje land utifrån sina egna principer avgöra vilket lands lagstiftning de skall tillämpa. Med hänsyn till att olika länder tillämpar olika principer kan det vid marknadsföring med internationell anknytning råda osäkerhet om vilket lands lagstiftning som är tillämplig Effektlandsprincipen Med undantag för den s k sändarlandsprincipen i 2 andra stycket marknadsföringslagen, reglerar de olika marknadsrättsliga lagarna inte frågan om sin territoriella tillämplighet. Av förarbetsuttalanden och praxis från Marknadsdomstolen framgår dock att den svenska marknadsföringslagstiftningen främst reglerar förhållanden inom Sveriges gränser. I förarbetena till 1970 års marknadsföringslag uttalade departementschefen: Huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen är att sörja för att vissa normer iakttas inom reklam och marknadsföring på den svenska marknaden. Avgörande för om generalklausulen skall tillämpas på en viss åtgärd bör därför vara om åtgärden är inriktad på en svensk publik. Var åtgärden har företagits är däremot i princip utan betydelse. Generalklausulen bör sålunda kunna tillämpas exempelvis i fråga om reklammaterial som har producerats i utlandet och därifrån distribuerats till mottagare i Sverige. Detta bör gälla vare sig reklamen är särskilt inriktad på Sverige eller vänder sig till en internationell publik, däribland den svenska. Om däremot reklamen i och för sig avser bara en viss utländsk marknad bör generalklausulen inte anses tillämplig. Det bör sålunda inte vara möjligt att ingripa mot en annons i en utländsk tidning, vilken inte

13 Ursprungslandsprincipen 13 primärt är avsedd för spridning i andra länder, även om vissa exemplar av tidningen skulle förekomma här i landet. Det nu sagda gäller även åtgärder som vidtas av svenska företag. 3 Svensk marknadsföringslagstiftning anses således vara tillämplig på marknadsföring som har effekt på den svenska marknaden, oberoende av om marknadsföringen härrör från Sverige eller från utlandet. Lagstiftningen tillämpas följaktligen enligt den s k effektlandsprincipen. I samband med marknadsföring via Internet, e-post och dylikt kan effektlandsprincipen appliceras tämligen väl. Även om uttrycket effekt ofta används i sammanhanget är det kanske mindre väl lämpat när det handlar om marknadsföring via sådana kanaler. Marknadsföringen via Internet kan ju nås från samtliga stater och kan i den meningen sägas ha effekt i alla länder. Istället är det mer relevant att, som i citatet ovan, fråga sig om marknadsföringen särskilt riktar sig mot den svenska marknaden eller inte. Vid direktadresserad och individuell marknadsföring via e-post torde det utan större problem kunna bedömas om marknadsföringen är riktad mot den svenska marknaden eller inte. I andra fall, såsom vid marknadsföring på en webbsida, får frågan avgöras utifrån en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. I ett avgörande angående flygbolaget SAS tidning Scanorama har Marknadsdomstolen prövat alkohol- och tobakslagarnas tillämplighet mot bakgrund av marknadsföringslagstiftningens ändamål och förarbetsuttalandena. Tidningen var helt engelskspråkig, vilket i sig talade emot att den var riktad till en svensk publik. Tidningens innehåll måste också allmänt bedömas ha varit avsett väsentligen för utländska läsare. De påtalade annonserna var inte heller utformade med särskild inriktning på svensk publik eller den svenska marknaden. Trots att en viss del av upplagan spritts inom Sverige kom domstolen, genom en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet, fram till att ingripande enligt den svenska lagstiftningen inte kunde ske. 4 Avgörandet torde ge vägledning angående vad som krävs för att reklamen på en webbsida på Internet skall anses vara riktad till en svensk publik och därigenom göra den svenska marknadsföringslagstiftningen tillämplig. Om svenska används, som det enda eller ett av flera språk, torde en sådan inriktning normalt finnas. Att ett utländskt språk används utesluter emellertid inte att svensk lag är tillämplig, men då torde någon annan anknytning till Sverige krävas. Omständigheter som kan skapa en sådan anknytning kan vara att priset anges i svenska kronor, att produkterna i särskilt hög grad säljs till svenskar, att adressen till den webbsida där reklamen finns marknadsförs särskilt här i landet, att avsändaren finns i Sverige och att svenska betalningslösningar utnyttjas. Ytterligare ett tecken på svensk anknytning är att reklamen särskilt visas för de Internetanvändare som utnyttjar svenska sökord genom att dessa ord förekommer i meta-taggar 5. Vid helhetsbedömningen bör vidare beaktas i vilken omfattning verksamheten eller den aktuella presentationen i övrigt marknadsförs på den svenska marknaden. Det kan också Prop. 1970:57 s 93. MD 1989:6. I HTML-kod är meta-taggar programrader som tillhandahåller information för sökmotorer.

14 14 Ursprungslandsprincipen föreligga ett samband mellan marknadsföringen på eller via Internet och andra marknadsföringsaktiviteter, vilka kan påverka bedömningen. Om näringsidkaren är beredd att följa upp marknadsföringen med erbjudande om att ingå köpeavtal med konsumenter som är hemmahörande i Sverige, är det ytterligare en omständighet som kan tala för att marknadsföringen är riktad mot den svenska marknaden. 6 Det saknar betydelse om produkterna som marknadsförs finns att tillgå i Sverige eller ej Verkställighet Huruvida en svensk myndighets beslut om ingripande mot ett bolag, som inte bedriver någon verksamhet och inte heller har några tillgångar här i landet, kan verkställas i utlandet avgörs av den främmande statens interna regler. Möjligheterna att få ett sådant beslut verkställt torde vara begränsade på det offentligrättsliga området. Den som bidragit till överträdelse av marknadsföringslagstiftningen kan dock göras ansvarig för medverkan. Det finns i praxis exempel på att ett svenskt dotterbolag har hållits ansvarigt för det utländska moderbolagets marknadsföring här i landet TV-lagstiftningen Inledning Internet är bara ett av flera medium för gränsöverskridande marknadsföring. Också före dess tillkomst och massiva utbredning brottades jurister och andra med problemen omkring den territoriella tillämpningen av marknadsregleringen. En redogörelse för regleringen av gränsöverskridande TV-sändningar kan därför vara intressant. Sverige är genom EU-medlemskapet bundet av Rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, det s k TV-direktivet 9. I direktivet föreskrivs vissa materiella minimiregler för TV-sändningar samt vissa mer formella regler om jurisdiktion m m. Bakgrunden till regleringen är först och främst att harmonisera de materiella reglerna som gäller för TV-sändningar. Detta för att undvika att juridiken utgör hinder för en fri rörlighet av Angående detta stycke, se De nordiska konsumentombudsmännens gemensamma ståndpunkt om handel och marknadsföring på Internet och andra liknande kommunikationssystem, Lindberg m fl, s 64 samt Carlén Wendels, s 208. MD 1982:4. MD 1989:10. Direktivet är ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television.

15 Ursprungslandsprincipen 15 varor och tjänster. Det väsentliga är att hinder för sändningsfriheten avskaffas, och att ytterligare investeringar på så sätt uppmuntras. Dessa syften framgår både av direktivtexten och av praxis från EG-domstolen Sändarlandsprincipen i TV-direktivet I fråga om marknadsföringslagstiftningens tillämpning föreskriver TV-direktivet en sändarlandsprincip. Principen har först och främst sitt stöd i TV-direktivets artikel 2 och har implementerats genom 2 radio- och TV-lagen (1996:844) och 2 andra stycket marknadsföringslagen. Dessutom har den konkretiserats ytterligare i praxis. Principens namn är dock något missvisande. Enligt direktivet är det relevanta och avgörande kriteriet för lagvalsfrågan inte från vilket land sändningen faktiskt sker, utan i vilket land det företag som ansvarar för sändningen är etablerat. Begreppet etablerad definieras i direktivets artikel 2. Där framgår att utgångspunkt tas i var programföretagets huvudkontor och andra väsentliga administrativa delar av själva företaget är belägna. Dessa kriterier utvecklas vidare i ingresspunkterna I avsaknad av sådan etablering inom en EES-stat kan emellertid frekvens eller satellitkapacitet vara avgörande. Trots att begreppet sändarlandsprincipen är oprecist kommer vi fortsättningsvis att använda det, eftersom det numera är vedertaget. Sändarlandsprincipen har i realiteten två sidor. För det första har alla stater som implementerat direktivet, i praktiken alla EES-stater, en positiv skyldighet att säkerställa och kontrollera att TV-bolagen följer den inhemska TV-regleringen. Detta innebär att staterna måste utöva tillsyn över TV-bolagen och beivra varje intrång. Poängen med denna skyldighet är att kontrollen av TV-sändningar skall vara lika effektiv i alla medlemsstater. De krav på harmonisering som direktivet ställer upp skall försäkra att hela området har likartade materiella regler. Den andra sidan av principen innebär en negativ avgränsning av regleringens tillämpning. Den nationella marknadsregleringen får bara tillämpas på de programbolag som är etablerade i staten. Staterna kan alltså bara kontrollera inhemska företag och inte de som är etablerade i andra medlemsstater. Detta kan sägas innebära en krock med effektlandsprincipen i och med att direktivtexten inte tillåter att svenska regler tillämpas på utländska företags TV- och radioreklam, även om reklamen kan anses vara riktad till en svensk publik. Istället är det bara sändarlandets myndigheter som har rätt, och skyldighet, att utöva tillsyn Sändarlandsprincipens tillämpning i Sverige I Norden har traditionellt sett funnits ett starkt rättsligt konsumentskydd. Frågan är om TVdirektivet innebär en förändring av detta. Under arbetet med implementeringen av direktivet diskuterades om TV-direktivet innebär att man i fortsättningen måste undanta sändningar från 10 TV-direktivets ingresspunkter 4, 7, 8, 16, 19 och 24 samt mål C-412/93 Leclerc-Siplec. Se också SOU 2000:29, s 73 och Lenda, Lov&Data nr 63, 2000, s 17.

16 16 Ursprungslandsprincipen andra EES-stater från marknadsföringslagens tillämpningsområde. 11 I propositionen drogs emellertid slutsatsen att en sådan strikt tolkning gick längre än vad direktivet krävde. Det uttalades: Enligt regeringens uppfattning torde direktivet inte hindra ett mottagarland att ingripa mot reklam som en annonsör under detta lands jurisdiktion sprider med hjälp av TV-sändningar från andra länder. 12 Någon närmare förklaring till detta ställningstagande gavs inte. Regeringens tolkning kommer inte heller till uttryck i marknadsföringslagens eller radio- och TV-lagens lydelse. Man ville tydligen inte ge upp effektlandsprincipen. EG-domstolen har dock gett sin tolkning av sändarlandsprincipens tillämpning i svensk rätt genom det s k De Agostini-målet 13. Under målets behandling i Marknadsdomstolen 14 tillfrågades EG-domstolen om TV-direktivet förhindrar att en medlemsstat ingriper mot TV-reklam som en annonsör låter sända från en annan medlemsstat. EG-domstolen besvarade frågan nekande. Den svenska marknadsföringslagstiftningen kunde tillämpas trots att sändningen utgick från en annan EES-stat. Domstolen uttalade bl a: Direktivet utgör således i princip inte hinder för en tillämpning av nationella föreskrifter som på ett generellt sätt syftar till att främja konsumentskydd utan att det för den skull införs en andra kontroll av televisionssändningar utöver den som den sändande medlemsstaten är skyldig att utföra. Att på TV-sändningar från andra medlemsstater tillämpa konsumentskyddsregler som de i marknadsföringslagstiftningen strider alltså inte mot direktivet. Detta under förutsättning att åtgärderna verkar icke-diskriminerande, d v s påverkar alla aktörer på marknaden - inhemska som utländska - på samma sätt, att de är nödvändiga för att tillgodose tvingande allmänna intressen och att de står i proportion till dessa syften. Staterna får dock inte tillämpa nationella regler som i praktiken innebär en andra kontroll utöver de materiella regler direktivet specifikt uppställer. I De Agostini-målet var Sverige förhindrat att tillämpa sina stränga regler om reklam riktad till barn på sändningar från utlandet, eftersom frågan om reklam mot barn var speciellt reglerad i TV-direktivet. En annan lösning skulle medföra en otillåten andrahandskontroll samt ett hinder för fri handel och fria TV-sändningar inom EES. Effektlandsprincipen gäller alltså bara den generella delen av marknadsföringslagstiftningens materiella regler, och inte de områden som specifikt regleras i TV-direktivet. EG-domstolens tolkning har senare lagts till grund i andra sammanhang och tolkningen måste nu anses vara gällande rätt för marknadsföring i TV-sändningar SOU 1992:49, s 52 och 77, Prop 1992/93:75, s 34, samt Prop 1990/91:149, s Prop 1992/93:75 s Förenade målen C-34-36/95 Konsumentombudsmannen v De Agostini (Svenska) Förlag AB respektive TV-Shop i Sverige AB ECR I, 1997 s MD 1998: MD 2000:4.

17 Ursprungslandsprincipen 17 3 E-handelsdirektivet 3.1 Allmänt om e-handelsdirektivet Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden, det s k e- handelsdirektivet, skall bidra till att den inre marknaden fungerar väl genom att säkerställa den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster. E-handelsdirektivet är ett harmoniseringsdirektiv som skall tillnärma medlemsstaternas lagstiftning på området. Kommissionen initierade framtagningen av direktivet då den var oroad över det faktum att medlemsstaternas lagstiftning hade mycket varierande utvecklingsgrad samt att staternas lösningar för reglering av elektronisk handel skilde sig åt. Detta befarades kunna leda till en försämring av den fria rörlighet för varor och tjänster på den inre marknaden samt av etableringsfriheten. 16 Direktivet är tillämpligt på affärer företag emellan samt på affärer mellan företag och konsumenter. Det är komplext och innehåller bestämmelser som reglerar helt skilda rättsområden. Exempel på tjänster som berörs av direktivet är online-försäljning av varor, nyhetstjänster över Internet, online-databaser och vissa finansiella tjänster, professionell rådgivning samt tillhandahållande av uppkoppling mot Internet. Till direktivet finns även en mängd mer eller mindre betydelsefulla undantag. Beskattning, kartellfrågor, personuppgifter, spam 17 och avtalsförpliktelser vid konsumentavtal är undantagna från bestämmelserna. I direktivet säkras den EG-rättsliga etableringsfriheten genom att företag skall kunna startas och bedriva sin verksamhet utan krav på förhandstillstånd, som annars skulle kunna hindra den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster. Leverantörerna måste dock underkasta sig en mängd regler när det gäller tillgängliggörande av information till berörda myndigheter och tjänstemottagaren. Kommersiella meddelanden är dessutom underställda, vid sidan av gemensamhetsrättens redan fastställda regler, villkor som till exempel att den juridiska personen bakom ett sådant meddelande måste vara tydligt identifierbar. Krav i samband med beställning och ansvarsfrihetsregler för mellanhänder av informationssamhällets tjänster är andra viktiga bestämmelser i direktivet. Som framgår redan av direktivets rubrik omfattar direktivet informationssamhällets tjänster. Detta är ett mycket komplext begrepp och definieras i direktivets ingresspunkt 17 och 18: Definitionen omfattar alla tjänster som normalt utförs mot ersättning, på distans, med hjälp av utrustning för elektronisk behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring av Spam är en form av icke beställda kommersiella meddelanden via e-post.

18 18 Ursprungslandsprincipen information, och på individuell begäran av en tjänstemottagare. 18 En viktig förutsättning för att en tjänst skall innefattas av begreppet informationssamhällets tjänster är att den tillhandahålls online. Det har ingen betydelse om en eventuell leverans sker offline. Själva leveransen omfattas inte av begreppet. Förenklat avser begreppet varje aktivitet som sker online, d v s över någon form av nät, med någon ekonomisk innebörd Ursprungslandsprincipen 20 Artikel 3 i e-handelsdirektivet behandlar den inre marknaden och medlemsstaternas ansvar för de leverantörer av informationssamhällets tjänster som är etablerad på dess territorium. Där kommer ursprungslandsprincipen båda sidor till uttryck. I artikel 3.1 stadgas att: Varje medlemsstat skall se till att de av informationssamhällets tjänster som en på dess territorium etablerad tjänsteleverantör tillhandahåller överensstämmer med de nationella bestämmelser som är tillämpliga i denna medlemsstat och som omfattas av det samordnade området. De bestämmelser som berörs av det samordnade området måste därför vara tillämpliga på alla tjänsteleverantörer som är etablerade på det egna territoriet, oberoende av vart deras verksamhet riktar sig. Det är alltså en fråga om bestämmelsernas territoriella tillämpningsområden och om myndigheters jurisdiktion. En leverantör av informationssamhällets tjänster skall med andra ord följa reglerna i den medlemsstat där företaget är etablerat, etableringsstaten, även då det bedriver verksamhet i andra medlemsstater. Det är etableringsstatens ansvar att se till att företaget följer dessa regler. Ursprungslandsprincipens andra sida framgår av artikel 3.2. Där stadgas att medlemsstater inte får lov att begränsa den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster bara av den anledningen att de har sitt ursprung i en annan medlemsstat. Därigenom fastställs principen om ömsesidigt erkännande av övriga EES-staters nationella bestämmelser på området, som ju redan anses gälla inom EU. Medlemsstater får dock, enligt artikel 3.4, med hänsyn till den allmänna ordningen, skyddet av folkhälsan, den allmänna säkerheten samt konsumentskyddsintressen begränsa rörligheten för informationssamhällets tjänster om åtgärderna är nödvändiga och proportionerliga. I en bilaga till direktivet undantas vissa områden från regleringen i artikel 3.1 och 3.2. Dessa områden är upphovsrätt, utgivning av elektroniska pengar, värdepappersfonder, lagvalsklausuler, avtalsförpliktelser vid konsumentavtal, avtal om fast egendom och frågan om icke begärda kommersiella meddelanden per e-post. 18 I EG-direktivet 98/48/EG är definitionen lite kortare: alla informationssamhällets tjänster, det vill säga tjänster som vanligtvis utförs mot ersättning på distans, på elektronisk väg och på individuell begäran av tjänstemottagare. 19 Ds 2001:13, s 7 och Ursprungslandsprincipen kan också kallas hemlandsprincipen. I Norge har man valt att kalla den sändarlandsprincipen.

19 Ursprungslandsprincipen 19 Ett centralt begrepp är det samordnade området. Det definieras i artikel 2 som de krav som fastställts i medlemsstaternas rättssystem och som är tillämpliga på tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster eller på informationssamhällets tjänster, oberoende av om de är av allmän natur eller särskilt utformade för dem. Det är alltså inte fråga om ett geografiskt utan ett rättsligt område. För att tydliggöra detta har det föreslagits att man i den svenska lagen skall använda begreppet det samordnade regelområdet. Det samordnade området inbegriper dels regler som tjänsteleverantören måste uppfylla vid startande av en verksamhet, dels regler vid utövandet av verksamhet som gäller någon av informationssamhällets tjänster. Begreppet etablerad tjänsteleverantör definieras i artikel 2 c) som en tjänsteleverantör som utövar näringsverksamhet med hjälp av ett fast driftställe under en obestämd tid. Förekomsten och användningen av teknisk utrustning och teknik för att tillhandahålla tjänsten innebär i sig inte att tjänsteleverantören är etablerad. I ingresspunkt 19 sägs vidare att etableringsorten skall bestämmas i enlighet med EG-domstolens praxis. Etableringsstaten bestäms med utgångspunkt från var tjänsteleverantören faktiskt är verksam. Var företaget är registrerat, har sin elektroniska utrustning eller var Internetsidorna som används för att tillhandahålla tjänsten är tillgängliga är utan betydelse. Om en tjänsteleverantör är etablerad i flera medlemsstater är den avgörande faktorn i vilken medlemsstat den verksamhet som ansluter sig till en viss tjänst har sitt centrum. 3.3 Den svenska implementeringen Senast den 17 januari 2002 skall direktivet vara implementerat i medlemsstaternas nationella lagstiftning. En svensk departementspromemoria 21 har kommit. Lagrådsremissen är dock i skrivande stund försenad och förväntas komma i slutet av januari Propositionen planeras därefter vara färdig först i mars samma år. I promemorian föreslås direktivet bli implementerat i svensk lagstiftning till största del genom en egen lag, lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster. 22 Lagförslagets paragrafindelning följer dock inte direktivets artiklar. Under artikel 3 i direktivet framgår att ursprungslandsprincipen har två sidor. I lagförslaget har endast den delen som berör etableringsstatens ansvar infogats under rubriken Ursprungslandsprincip. Delen som skall säkerställa den fria rörligheten har fått en egen rubrik, Fri rörlighet för informationssamhällets tjänster, och är dessutom uppdelad på tre paragrafer. Det är föreslaget att vissa förenklingar och modifieringar i förhållande till direktivets text och struktur skall göras. Detta för att, i överensstämmelse med svenska traditioner, använda ett mer lätthanterligt språk. Det är också önskvärt att de nordiska länderna skapar en så enhetlig reglering som möjligt Ds 2001: Ds 2001:13, s Angående detta stycke, se Ds 2001:13, s 82.

20 20 Ursprungslandsprincipen 4 Analys 4.1 Inledning Att ursprungslandsprincipen tillämpas innebär i princip att effektlandsprincipen faller bort när det gäller marknadsföring på Internet. Det territoriella tillämpningsområdet för vissa offentligrättsliga lagar måste därför ändras. I Sverige behöver en sådan justering göras bl a angående marknadsföringslagen. Frågan är hur konsumentskyddet kan komma att påverkas. 4.2 Diskussion Sättet att genomföra ursprungslandsprincipen I förslaget till genomförande av e-handelsdirektivet har man valt att införa ursprungslandsprincipen endast genom den särskilda lagen gällande informationssamhällets tjänster. Ett annat alternativ kan vara att se över varje enskild författning och analysera i vilken mån det befintliga tillämpningsområdet behöver utsträckas. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att lämna problemet åt rättstillämpningen genom att förutsätta att svenska domstolar och myndigheter gör en direktivkonform tolkning av den svenska lagstiftningen. Det gjorda valet motiveras med att alternativ två rent lagtekniskt skulle bli mycket komplicerat. Att uttryckligen införa regleringen i varje författning skulle bli krångligt och en sådan reglering skulle dessutom bli mycket svåröverskådlig. Det tredje alternativet skulle, innan någon rättspraxis utvecklats, leda till en betydande osäkerhet om rättsläget. Det skulle också kunna ifrågasättas om Sverige i så fall skulle uppfylla skyldigheten att genomföra direktivet på ett sådant sätt att det kan garanteras att myndigheterna faktiskt tillämpar direktivet fullt ut och att enskildas rättigheter och skyldigheter blir tillräckligt preciserade och tydliga. 24 Flera remissinstanser har haft synpunkter på valet av genomförandesätt. 25 Man anför att det är viktigt att lagstiftningen är överskådlig och lättförståelig, att den är fri från motsägelser och att IT-lagstiftningen inte tillåts bli en egen regelgrupp. Rent systematiskt är det bättre att IT-rätten inlemmas i den övriga lagstiftningen. Resursskäl anses inte vara godtagbara som motiv till att inte grundligt se över lagstiftningen. Vi anser att det vore lämpligt att på ett tydligare sätt markera ursprungslandsprincipens avvikelse från effektlandsprincipen eftersom den sistnämnda är så djupt rotad i den svenska 24 Angående detta stycke, se Ds 2001:13, s 92 f. 25 Remissammanställningen, s 4 f.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster Peter Dyer ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Introduktion DS 2001:13. Införlivar e-handelsdirektivet e med svensk rätt. Skall vara implementerat

Läs mer

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ * I alla fall då hänvisning sker till kommissionens förslag, avses Ordförandeskapets skuggförslag. 1 Alternativ 1: Att ULP byts ut mot

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001

R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 R 8115/2001 Stockholm den 11 oktober 2001 Till Europeiska kommissionen Meddelande om europeisk avtalsrätt Europeiska kommissionen publicerade den 11 juli 2001 Meddelande från kommissionen till rådet och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-05-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Alkoholreklam m.m. Enligt

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

R 7622/ Till Näringsdepartementet

R 7622/ Till Näringsdepartementet R 7622/2001 2001-06-13 Till Näringsdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 mars 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian E-handelsdirektivet genomförande av direktivet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-02-20 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Vidareutnyttjande av information från den

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 december 2016

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 december 2016 Rådspromemoria 2016-11-28 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt, L2 Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 december 2016 Dagordningspunkt 5 Tillhandahållande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-02-11 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Ny marknadsföringslag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Dokument: 15360/06 CONSOM 123 CODEC 1333 JUSTCIV 253 KOM (2005) 483 slutlig

Dokument: 15360/06 CONSOM 123 CODEC 1333 JUSTCIV 253 KOM (2005) 483 slutlig PM till riksdagen 2006-11-24 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Helena Norberg 08-405 13 87 Rådets möte (KKR) den 4-5 december 2006 Dagordningspunkt 6 Rubrik: Ändrat

Läs mer

Sammanfattning...5. Författningsförslag...7. 1 Inledning...17. 2 TV-direktivet och ändringarna...19

Sammanfattning...5. Författningsförslag...7. 1 Inledning...17. 2 TV-direktivet och ändringarna...19 Ds 1998:21 Genomförande av EG:s TV-direktiv 3 INNEHÅLL Sammanfattning...5 Författningsförslag...7 1 Inledning...17 2 TV-direktivet och ändringarna...19 2.1 Översikt av direktivet...19 2.2 Översikt av ändringarna...19

Läs mer

Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41)

Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41) Yttrande Diarienr 1 (6) 2016-10-21 1360-2016 Ert diarienr Ju2016/04398/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41) Datainspektionen har granskat

Läs mer

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemoria upprättad i Näringsdepartementet Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller ett förslag till ändringar

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Europeisk skyddsorder

Europeisk skyddsorder Justitieutskottets betänkande 2015/16:JuU4 Europeisk skyddsorder Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om europeisk skyddsorder (prop. 2014/15:139) med två

Läs mer

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet Lydia Lundstedt, Stockholm universitet C-145/10, Painer/Standard Verlag Österrikisk domstol Österrikisk svarande tidningar distribueras i Österrike Fyra tyska svaranden -tidningar distribueras i Fyra tyska

Läs mer

Med undantag för de invändningar som följer nedan har Advokatsamfundet ingen erinran mot de lagändringar som föreslås i betänkandet.

Med undantag för de invändningar som följer nedan har Advokatsamfundet ingen erinran mot de lagändringar som föreslås i betänkandet. R-2010/1025 Stockholm den 11 oktober 2010 Till Näringsdepartementet N2010/4944/MK Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 juli 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Utländsk

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering Utrikesdepartementet 2016-06-23 Dokumentbeteckning KOM(2016) 289 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Alkoholreklam i tryckta skrifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 februari 2003 Morgan Johansson Björn Reuterstrand (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:171

Regeringens proposition 2013/14:171 Regeringens proposition 2013/14:171 Märkning av textilprodukter Prop. 2013/14:171 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 2014 Jan Björklund Birgitta Ohlsson (Justitiedepartementet)

Läs mer

Stockholm den 1 oktober 2014

Stockholm den 1 oktober 2014 R-2014/1149 Stockholm den 1 oktober 2014 Till Socialdepartementet S2014/5303/RU Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 juli 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Genomförandeutredningens

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: 41/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm A 2015/734/ARM 2015-05-29 Remissvar Tillämpningsdirektivet 2015:13) till utstationeringsdirektivet

Läs mer

Stockholm den 16 december 2016

Stockholm den 16 december 2016 R-2016/1940 Stockholm den 16 december 2016 Till Socialdepartementet S2016/06189/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Reglering

Läs mer

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag Promemoria 2010 04 19 Ju 2009/8495/L1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Uppdrag att överväga vissa frågor om fusion och delning samt om ökning av aktiekapitalet i aktiemarknadsbolag

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Carina Stävberg. Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2016 Ö 849-15 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Bildupphovsrätt i Sverige

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:843 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844); SFS 2007:1289 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 29 november 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Kommittédirektiv Främjandeförbudet i lotterilagen Dir. 2014:6 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning Snabba insatser från statens sida och verkningsfulla sanktioner vid överträdelser

Läs mer

Stockholm den 10 augusti 2015

Stockholm den 10 augusti 2015 R-2015/0905 Stockholm den 10 augusti 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4155/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 maj 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Kollektiv

Läs mer

IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen. Antonina Bakardjieva Engelbrekt

IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen. Antonina Bakardjieva Engelbrekt IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen Antonina Bakardjieva Engelbrekt Tvister med svag IT anknytning Marknadsföring av konventionella produkter i nya medier (läs Internet) Marknadsföring (tillhandahållande)

Läs mer

Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works

Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works Johan Axhamn Ämnessakkunnig, Utredningssekreterare Ds 2007:29 Renforsutredningens förslag

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Yttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50) (N2015/04860/KSR)

Yttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50) (N2015/04860/KSR) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för konkurrens, statsstöd och ramvillkor 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Konkurrensskadelag (Ds 2015:50) (N2015/04860/KSR) Inledande kommentarer Hovrätten,

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2006:69. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2006

Kommittédirektiv. Dir. 2006:69. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2006 Kommittédirektiv Utvärdering av konsumentskyddet vid telefonförsäljning - Tilläggsdirektiv till utredningen om genomförande av EG:s direktiv om otillbörliga affärsmetoder (Jo2005:03) Dir. 2006:69 Beslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. 2016:54 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016. Utvidgning av och

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG

RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG L 15/24 RÅDETS DIREKTIV 2001/115/EG av den 20 december 2001 om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt EUROPEISKA

Läs mer

Upphovsrätten i informationssamhället ändringar i upphovsrättslagen

Upphovsrätten i informationssamhället ändringar i upphovsrättslagen Cirkulärnr: 2005:60 Diarienr: 2005/1478 Handläggare: Agneta Lefwerth Sektion/Enhet: Juridiska enheten Datum: 2005-06-22 Mottagare: Gemensam kommunadministration Kultur Bibliotek Grundskola Gymnasieskola

Läs mer

Miljöargument i marknadsföringen. Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2

Miljöargument i marknadsföringen. Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2 Miljöargument i marknadsföringen Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2 Rättsavdelningen Konsumentverket/KO Rättsenhet 1 - Hälsa, Resor, Elektronisk kommunikation Rättsenhet 2 - Finansiella tjänster, Boende/Energi,

Läs mer

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ).

42 kap. 43 och 44 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 22 Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Ersättning för kostnader för vård

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Prop. 1994/95:136 Regeringen överlämnar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

Läs mer