Aktuell IT-rätt studentuppsatser från specialkursen i IT-rätt 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktuell IT-rätt studentuppsatser från specialkursen i IT-rätt 2001"

Transkript

1 Daniel Westman (red) Aktuell IT-rätt studentuppsatser från specialkursen i IT-rätt 2001 Institutet för rättsinformatik IRI-rapport 2002:1

2 2002 Institutet för rättsinformatik och författarna Tryck: Nykopia Tryck AB, Stockholm 2002 Distribution: Books On Demand ISSN

3 Förord Denna rapport består av sex studentuppsatser som författats inom ramen för specialkursen i ITrätt vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten Uppsatserna behandlar aktuella IT-rättsliga frågor på ett förtjänstfullt sätt och är därför av intresse för en bredare krets. Den första uppsatsen behandlar den s.k. ursprungslandsprincipen i e-handelsdirektivet (2000/31/EG) och särskilt dess betydelse för den kollektiva konsumenträtten. I den andra uppsatsen diskuterar författarna den upphovsrättsliga rätten att kopiera för enskilt bruk i en digital miljö. Även den tredje uppsatsen rör upphovsrätten, men inriktningen är här upphovsrättens betydelse för bibliotekens användning av informationstekniken. I den fjärde uppsatsen analyseras skadeståndsansvaret vid skadegörande angrepp på digitalt lagrade data, särskilt sådana skador som uppstår på grund av s.k. datavirus. Den femte uppsatsen redogör för upphovsrättsliga frågor som aktualiseras för den som driver en kommersiell sökmotor på Internet. Slutligen, i den sjätte uppsatsen, behandlas s.k. privacy enhancing technologies, dvs. tekniker som vid sidan av det rättsliga skyddet kan användas för att värna den personliga integriteten. Ett stort tack till amanuens Nina Radojkovic som framställt tryckfärdigt manus och till lärare, mentorer och studenter som gjort bra insatser under kursen. För uppsatsernas innehåll svarar författarna själva. Kontakt med författarna förmedlas av undertecknad. Daniel Westman Kursföreståndare Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet Stockholm

4

5 Innehållsförteckning E-HANDELSDIREKTIVETS URSPRUNGSLANDSPRINCIP UR EN KONSUMENTRÄTTSLIG SYNVINKEL... 7 Clara Hasselberg Malin Karlsson Liselott Söderlund ENSKILT BRUK Johan Stensbäck Oskar Öhrström BIBLIOTEKEN, UPPHOVSRÄTTEN OCH DEN NYA TEKNIKEN Rebecca Hollander Niklas Körling Carina Lindahl SKADESTÅNDSANSVAR VID SKADEGÖRANDE ANGREPP PÅ DATA Niclas Forsgren Pernilla Gunnarsson Bourelius Sandra Liljesson KOMMERSIELLA SÖKMOTORER Anna-Klara Larsson Josefin Sandstedt Gustaf Ström PRIVACY ENHANCING TECHNOLOGIES Anna Egardt Erika Gustafsson Sara Gustafsson

6

7 E-handelsdirektivets ursprungslandsprincip ur en konsumenträttslig synvinkel Clara Hasselberg Malin Karlsson Liselott Söderlund

8

9 Ursprungslandsprincipen 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING TEMA OCH FRÅGESTÄLLNING METOD SVENSK REGLERING AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE MARKNADSFÖRING MARKNADSFÖRINGSLAGSTIFTNINGENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE Syfte och omfattning Effektlandsprincipen Verkställighet TV-LAGSTIFTNINGEN Inledning Sändarlandsprincipen i TV-direktivet Sändarlandsprincipens tillämpning i Sverige E-HANDELSDIREKTIVET ALLMÄNT OM E-HANDELSDIREKTIVET URSPRUNGSLANDSPRINCIPEN DEN SVENSKA IMPLEMENTERINGEN ANALYS INLEDNING DISKUSSION Sättet att genomföra ursprungslandsprincipen Ursprungslandsprincipens konsekvenser Forumshopping Undantaget i artikel SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING RÄTTSFALL Marknadsdomstolen EG-domstolen FÖRFATTNINGAR Svensk lagstiftning EG-direktiv OFFENTLIGT TRYCK Propositioner Övrigt offentligt tryck...27

10 10 Ursprungslandsprincipen 5.4 LITTERATUR ÖVRIGT REFERENSLITTERATUR...29

11 Ursprungslandsprincipen 11 1 Inledning 1.1 Tema och frågeställning Omfattningen av elektronisk handel och marknadsföring online har ökat markant på senare år och förväntas få allt större betydelse i framtiden. Från konsumentsynpunkt kan e-handel i viss mån vara förenad med större osäkerhet än traditionell handel. Problemen kan bl a vara osäkerhet om vem man handlar med, hur betalning skall ske och vilka avtalsvillkor som gäller. Ett annat problem som har att göra med e-handelns gränsöverskridande karaktär är vilket lands lag som skall gälla. I denna uppsats redogörs för konsekvenserna av införandet av e-handelsdirektivets ursprungslandsprincip ur ett marknadsrättsligt perspektiv, med fokus på den kollektiva konsumenträtten1. Redogörelsen börjar med en genomgång av den nuvarande svenska regleringen av gränsöverskridande marknadsföring och övergår sedan till att presentera e- handelsdirektivet. I analysen diskuterar vi e-handelsdirektivets reglering i förhållande till gällande svensk rätt. Den juridiska frågeställning vi har för avsikt att besvara är hur konsumentskyddet kan komma att påverkas när ursprungslandsprincipen implementeras i svensk rätt. 1.2 Metod I och med att e-handelsdirektivet ännu inte är genomfört i svensk rätt finns det begränsat med material. Ursprungslandsprincipen har inte uppmärksammats nämnvärt i den juridiska doktrinen. Vi har till största delen använt oss av direktivtexten och departementspromemorian. Vi har också tagit hjälp av juridisk litteratur från våra nordiska grannländer. Pernilla Skantze på Näringsdepartementet har bidragit med en sammanställning av remissvar till departementspromemorian 2. Vi är mycket tacksamma för hennes medverkan. 1 2 Konsumenternas kollektiva intressen utgörs i princip av de marknadsrättsliga bestämmelserna och inte de civilrättsliga. Ds 2001:13.

12 12 Ursprungslandsprincipen 2 Svensk reglering 2.1 Marknadsföringslagstiftningens tillämpningsområde Syfte och omfattning Den svenska marknadsföringslagstiftningens huvudsakliga funktion är att upprätthålla en viss juridisk standard på konsumentmarknaden. Även om lagstiftningen också omfattar marknadsföring till näringsidkare kan dess grundläggande målsättning sägas vara att skydda konsumenterna. Marknadsföringslagen (1995:450) är allomfattande i den meningen att den gäller för marknadsbearbetning i alla distributionsled och alla distributionsformer. Den gäller också oberoende av vilket medium som används i marknadsföringen. Marknadsföringslagen kompletteras med olika typer av produkt- eller mediespecifika speciallagar. Marknadsföringslagstiftningen är av övervägande offentligrättslig karaktär, d v s rör förhållandet mellan enskilda och det allmänna. Det finns dock privaträttsliga inslag, t ex bestämmelser om enskildas rätt till skadestånd. På det privaträttsliga området regleras frågorna om behörig domstol och tillämplig lag av ett antal internationella konventioner. Inom den offentliga rätten finns dock inte några konventioner att stödja sig på. Istället får varje land utifrån sina egna principer avgöra vilket lands lagstiftning de skall tillämpa. Med hänsyn till att olika länder tillämpar olika principer kan det vid marknadsföring med internationell anknytning råda osäkerhet om vilket lands lagstiftning som är tillämplig Effektlandsprincipen Med undantag för den s k sändarlandsprincipen i 2 andra stycket marknadsföringslagen, reglerar de olika marknadsrättsliga lagarna inte frågan om sin territoriella tillämplighet. Av förarbetsuttalanden och praxis från Marknadsdomstolen framgår dock att den svenska marknadsföringslagstiftningen främst reglerar förhållanden inom Sveriges gränser. I förarbetena till 1970 års marknadsföringslag uttalade departementschefen: Huvudsyftet med den föreslagna lagstiftningen är att sörja för att vissa normer iakttas inom reklam och marknadsföring på den svenska marknaden. Avgörande för om generalklausulen skall tillämpas på en viss åtgärd bör därför vara om åtgärden är inriktad på en svensk publik. Var åtgärden har företagits är däremot i princip utan betydelse. Generalklausulen bör sålunda kunna tillämpas exempelvis i fråga om reklammaterial som har producerats i utlandet och därifrån distribuerats till mottagare i Sverige. Detta bör gälla vare sig reklamen är särskilt inriktad på Sverige eller vänder sig till en internationell publik, däribland den svenska. Om däremot reklamen i och för sig avser bara en viss utländsk marknad bör generalklausulen inte anses tillämplig. Det bör sålunda inte vara möjligt att ingripa mot en annons i en utländsk tidning, vilken inte

13 Ursprungslandsprincipen 13 primärt är avsedd för spridning i andra länder, även om vissa exemplar av tidningen skulle förekomma här i landet. Det nu sagda gäller även åtgärder som vidtas av svenska företag. 3 Svensk marknadsföringslagstiftning anses således vara tillämplig på marknadsföring som har effekt på den svenska marknaden, oberoende av om marknadsföringen härrör från Sverige eller från utlandet. Lagstiftningen tillämpas följaktligen enligt den s k effektlandsprincipen. I samband med marknadsföring via Internet, e-post och dylikt kan effektlandsprincipen appliceras tämligen väl. Även om uttrycket effekt ofta används i sammanhanget är det kanske mindre väl lämpat när det handlar om marknadsföring via sådana kanaler. Marknadsföringen via Internet kan ju nås från samtliga stater och kan i den meningen sägas ha effekt i alla länder. Istället är det mer relevant att, som i citatet ovan, fråga sig om marknadsföringen särskilt riktar sig mot den svenska marknaden eller inte. Vid direktadresserad och individuell marknadsföring via e-post torde det utan större problem kunna bedömas om marknadsföringen är riktad mot den svenska marknaden eller inte. I andra fall, såsom vid marknadsföring på en webbsida, får frågan avgöras utifrån en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. I ett avgörande angående flygbolaget SAS tidning Scanorama har Marknadsdomstolen prövat alkohol- och tobakslagarnas tillämplighet mot bakgrund av marknadsföringslagstiftningens ändamål och förarbetsuttalandena. Tidningen var helt engelskspråkig, vilket i sig talade emot att den var riktad till en svensk publik. Tidningens innehåll måste också allmänt bedömas ha varit avsett väsentligen för utländska läsare. De påtalade annonserna var inte heller utformade med särskild inriktning på svensk publik eller den svenska marknaden. Trots att en viss del av upplagan spritts inom Sverige kom domstolen, genom en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet, fram till att ingripande enligt den svenska lagstiftningen inte kunde ske. 4 Avgörandet torde ge vägledning angående vad som krävs för att reklamen på en webbsida på Internet skall anses vara riktad till en svensk publik och därigenom göra den svenska marknadsföringslagstiftningen tillämplig. Om svenska används, som det enda eller ett av flera språk, torde en sådan inriktning normalt finnas. Att ett utländskt språk används utesluter emellertid inte att svensk lag är tillämplig, men då torde någon annan anknytning till Sverige krävas. Omständigheter som kan skapa en sådan anknytning kan vara att priset anges i svenska kronor, att produkterna i särskilt hög grad säljs till svenskar, att adressen till den webbsida där reklamen finns marknadsförs särskilt här i landet, att avsändaren finns i Sverige och att svenska betalningslösningar utnyttjas. Ytterligare ett tecken på svensk anknytning är att reklamen särskilt visas för de Internetanvändare som utnyttjar svenska sökord genom att dessa ord förekommer i meta-taggar 5. Vid helhetsbedömningen bör vidare beaktas i vilken omfattning verksamheten eller den aktuella presentationen i övrigt marknadsförs på den svenska marknaden. Det kan också Prop. 1970:57 s 93. MD 1989:6. I HTML-kod är meta-taggar programrader som tillhandahåller information för sökmotorer.

14 14 Ursprungslandsprincipen föreligga ett samband mellan marknadsföringen på eller via Internet och andra marknadsföringsaktiviteter, vilka kan påverka bedömningen. Om näringsidkaren är beredd att följa upp marknadsföringen med erbjudande om att ingå köpeavtal med konsumenter som är hemmahörande i Sverige, är det ytterligare en omständighet som kan tala för att marknadsföringen är riktad mot den svenska marknaden. 6 Det saknar betydelse om produkterna som marknadsförs finns att tillgå i Sverige eller ej Verkställighet Huruvida en svensk myndighets beslut om ingripande mot ett bolag, som inte bedriver någon verksamhet och inte heller har några tillgångar här i landet, kan verkställas i utlandet avgörs av den främmande statens interna regler. Möjligheterna att få ett sådant beslut verkställt torde vara begränsade på det offentligrättsliga området. Den som bidragit till överträdelse av marknadsföringslagstiftningen kan dock göras ansvarig för medverkan. Det finns i praxis exempel på att ett svenskt dotterbolag har hållits ansvarigt för det utländska moderbolagets marknadsföring här i landet TV-lagstiftningen Inledning Internet är bara ett av flera medium för gränsöverskridande marknadsföring. Också före dess tillkomst och massiva utbredning brottades jurister och andra med problemen omkring den territoriella tillämpningen av marknadsregleringen. En redogörelse för regleringen av gränsöverskridande TV-sändningar kan därför vara intressant. Sverige är genom EU-medlemskapet bundet av Rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, det s k TV-direktivet 9. I direktivet föreskrivs vissa materiella minimiregler för TV-sändningar samt vissa mer formella regler om jurisdiktion m m. Bakgrunden till regleringen är först och främst att harmonisera de materiella reglerna som gäller för TV-sändningar. Detta för att undvika att juridiken utgör hinder för en fri rörlighet av Angående detta stycke, se De nordiska konsumentombudsmännens gemensamma ståndpunkt om handel och marknadsföring på Internet och andra liknande kommunikationssystem, Lindberg m fl, s 64 samt Carlén Wendels, s 208. MD 1982:4. MD 1989:10. Direktivet är ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television.

15 Ursprungslandsprincipen 15 varor och tjänster. Det väsentliga är att hinder för sändningsfriheten avskaffas, och att ytterligare investeringar på så sätt uppmuntras. Dessa syften framgår både av direktivtexten och av praxis från EG-domstolen Sändarlandsprincipen i TV-direktivet I fråga om marknadsföringslagstiftningens tillämpning föreskriver TV-direktivet en sändarlandsprincip. Principen har först och främst sitt stöd i TV-direktivets artikel 2 och har implementerats genom 2 radio- och TV-lagen (1996:844) och 2 andra stycket marknadsföringslagen. Dessutom har den konkretiserats ytterligare i praxis. Principens namn är dock något missvisande. Enligt direktivet är det relevanta och avgörande kriteriet för lagvalsfrågan inte från vilket land sändningen faktiskt sker, utan i vilket land det företag som ansvarar för sändningen är etablerat. Begreppet etablerad definieras i direktivets artikel 2. Där framgår att utgångspunkt tas i var programföretagets huvudkontor och andra väsentliga administrativa delar av själva företaget är belägna. Dessa kriterier utvecklas vidare i ingresspunkterna I avsaknad av sådan etablering inom en EES-stat kan emellertid frekvens eller satellitkapacitet vara avgörande. Trots att begreppet sändarlandsprincipen är oprecist kommer vi fortsättningsvis att använda det, eftersom det numera är vedertaget. Sändarlandsprincipen har i realiteten två sidor. För det första har alla stater som implementerat direktivet, i praktiken alla EES-stater, en positiv skyldighet att säkerställa och kontrollera att TV-bolagen följer den inhemska TV-regleringen. Detta innebär att staterna måste utöva tillsyn över TV-bolagen och beivra varje intrång. Poängen med denna skyldighet är att kontrollen av TV-sändningar skall vara lika effektiv i alla medlemsstater. De krav på harmonisering som direktivet ställer upp skall försäkra att hela området har likartade materiella regler. Den andra sidan av principen innebär en negativ avgränsning av regleringens tillämpning. Den nationella marknadsregleringen får bara tillämpas på de programbolag som är etablerade i staten. Staterna kan alltså bara kontrollera inhemska företag och inte de som är etablerade i andra medlemsstater. Detta kan sägas innebära en krock med effektlandsprincipen i och med att direktivtexten inte tillåter att svenska regler tillämpas på utländska företags TV- och radioreklam, även om reklamen kan anses vara riktad till en svensk publik. Istället är det bara sändarlandets myndigheter som har rätt, och skyldighet, att utöva tillsyn Sändarlandsprincipens tillämpning i Sverige I Norden har traditionellt sett funnits ett starkt rättsligt konsumentskydd. Frågan är om TVdirektivet innebär en förändring av detta. Under arbetet med implementeringen av direktivet diskuterades om TV-direktivet innebär att man i fortsättningen måste undanta sändningar från 10 TV-direktivets ingresspunkter 4, 7, 8, 16, 19 och 24 samt mål C-412/93 Leclerc-Siplec. Se också SOU 2000:29, s 73 och Lenda, Lov&Data nr 63, 2000, s 17.

16 16 Ursprungslandsprincipen andra EES-stater från marknadsföringslagens tillämpningsområde. 11 I propositionen drogs emellertid slutsatsen att en sådan strikt tolkning gick längre än vad direktivet krävde. Det uttalades: Enligt regeringens uppfattning torde direktivet inte hindra ett mottagarland att ingripa mot reklam som en annonsör under detta lands jurisdiktion sprider med hjälp av TV-sändningar från andra länder. 12 Någon närmare förklaring till detta ställningstagande gavs inte. Regeringens tolkning kommer inte heller till uttryck i marknadsföringslagens eller radio- och TV-lagens lydelse. Man ville tydligen inte ge upp effektlandsprincipen. EG-domstolen har dock gett sin tolkning av sändarlandsprincipens tillämpning i svensk rätt genom det s k De Agostini-målet 13. Under målets behandling i Marknadsdomstolen 14 tillfrågades EG-domstolen om TV-direktivet förhindrar att en medlemsstat ingriper mot TV-reklam som en annonsör låter sända från en annan medlemsstat. EG-domstolen besvarade frågan nekande. Den svenska marknadsföringslagstiftningen kunde tillämpas trots att sändningen utgick från en annan EES-stat. Domstolen uttalade bl a: Direktivet utgör således i princip inte hinder för en tillämpning av nationella föreskrifter som på ett generellt sätt syftar till att främja konsumentskydd utan att det för den skull införs en andra kontroll av televisionssändningar utöver den som den sändande medlemsstaten är skyldig att utföra. Att på TV-sändningar från andra medlemsstater tillämpa konsumentskyddsregler som de i marknadsföringslagstiftningen strider alltså inte mot direktivet. Detta under förutsättning att åtgärderna verkar icke-diskriminerande, d v s påverkar alla aktörer på marknaden - inhemska som utländska - på samma sätt, att de är nödvändiga för att tillgodose tvingande allmänna intressen och att de står i proportion till dessa syften. Staterna får dock inte tillämpa nationella regler som i praktiken innebär en andra kontroll utöver de materiella regler direktivet specifikt uppställer. I De Agostini-målet var Sverige förhindrat att tillämpa sina stränga regler om reklam riktad till barn på sändningar från utlandet, eftersom frågan om reklam mot barn var speciellt reglerad i TV-direktivet. En annan lösning skulle medföra en otillåten andrahandskontroll samt ett hinder för fri handel och fria TV-sändningar inom EES. Effektlandsprincipen gäller alltså bara den generella delen av marknadsföringslagstiftningens materiella regler, och inte de områden som specifikt regleras i TV-direktivet. EG-domstolens tolkning har senare lagts till grund i andra sammanhang och tolkningen måste nu anses vara gällande rätt för marknadsföring i TV-sändningar SOU 1992:49, s 52 och 77, Prop 1992/93:75, s 34, samt Prop 1990/91:149, s Prop 1992/93:75 s Förenade målen C-34-36/95 Konsumentombudsmannen v De Agostini (Svenska) Förlag AB respektive TV-Shop i Sverige AB ECR I, 1997 s MD 1998: MD 2000:4.

17 Ursprungslandsprincipen 17 3 E-handelsdirektivet 3.1 Allmänt om e-handelsdirektivet Europaparlamentet och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden, det s k e- handelsdirektivet, skall bidra till att den inre marknaden fungerar väl genom att säkerställa den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster. E-handelsdirektivet är ett harmoniseringsdirektiv som skall tillnärma medlemsstaternas lagstiftning på området. Kommissionen initierade framtagningen av direktivet då den var oroad över det faktum att medlemsstaternas lagstiftning hade mycket varierande utvecklingsgrad samt att staternas lösningar för reglering av elektronisk handel skilde sig åt. Detta befarades kunna leda till en försämring av den fria rörlighet för varor och tjänster på den inre marknaden samt av etableringsfriheten. 16 Direktivet är tillämpligt på affärer företag emellan samt på affärer mellan företag och konsumenter. Det är komplext och innehåller bestämmelser som reglerar helt skilda rättsområden. Exempel på tjänster som berörs av direktivet är online-försäljning av varor, nyhetstjänster över Internet, online-databaser och vissa finansiella tjänster, professionell rådgivning samt tillhandahållande av uppkoppling mot Internet. Till direktivet finns även en mängd mer eller mindre betydelsefulla undantag. Beskattning, kartellfrågor, personuppgifter, spam 17 och avtalsförpliktelser vid konsumentavtal är undantagna från bestämmelserna. I direktivet säkras den EG-rättsliga etableringsfriheten genom att företag skall kunna startas och bedriva sin verksamhet utan krav på förhandstillstånd, som annars skulle kunna hindra den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster. Leverantörerna måste dock underkasta sig en mängd regler när det gäller tillgängliggörande av information till berörda myndigheter och tjänstemottagaren. Kommersiella meddelanden är dessutom underställda, vid sidan av gemensamhetsrättens redan fastställda regler, villkor som till exempel att den juridiska personen bakom ett sådant meddelande måste vara tydligt identifierbar. Krav i samband med beställning och ansvarsfrihetsregler för mellanhänder av informationssamhällets tjänster är andra viktiga bestämmelser i direktivet. Som framgår redan av direktivets rubrik omfattar direktivet informationssamhällets tjänster. Detta är ett mycket komplext begrepp och definieras i direktivets ingresspunkt 17 och 18: Definitionen omfattar alla tjänster som normalt utförs mot ersättning, på distans, med hjälp av utrustning för elektronisk behandling (inbegripet digital signalkomprimering) och lagring av Spam är en form av icke beställda kommersiella meddelanden via e-post.

18 18 Ursprungslandsprincipen information, och på individuell begäran av en tjänstemottagare. 18 En viktig förutsättning för att en tjänst skall innefattas av begreppet informationssamhällets tjänster är att den tillhandahålls online. Det har ingen betydelse om en eventuell leverans sker offline. Själva leveransen omfattas inte av begreppet. Förenklat avser begreppet varje aktivitet som sker online, d v s över någon form av nät, med någon ekonomisk innebörd Ursprungslandsprincipen 20 Artikel 3 i e-handelsdirektivet behandlar den inre marknaden och medlemsstaternas ansvar för de leverantörer av informationssamhällets tjänster som är etablerad på dess territorium. Där kommer ursprungslandsprincipen båda sidor till uttryck. I artikel 3.1 stadgas att: Varje medlemsstat skall se till att de av informationssamhällets tjänster som en på dess territorium etablerad tjänsteleverantör tillhandahåller överensstämmer med de nationella bestämmelser som är tillämpliga i denna medlemsstat och som omfattas av det samordnade området. De bestämmelser som berörs av det samordnade området måste därför vara tillämpliga på alla tjänsteleverantörer som är etablerade på det egna territoriet, oberoende av vart deras verksamhet riktar sig. Det är alltså en fråga om bestämmelsernas territoriella tillämpningsområden och om myndigheters jurisdiktion. En leverantör av informationssamhällets tjänster skall med andra ord följa reglerna i den medlemsstat där företaget är etablerat, etableringsstaten, även då det bedriver verksamhet i andra medlemsstater. Det är etableringsstatens ansvar att se till att företaget följer dessa regler. Ursprungslandsprincipens andra sida framgår av artikel 3.2. Där stadgas att medlemsstater inte får lov att begränsa den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster bara av den anledningen att de har sitt ursprung i en annan medlemsstat. Därigenom fastställs principen om ömsesidigt erkännande av övriga EES-staters nationella bestämmelser på området, som ju redan anses gälla inom EU. Medlemsstater får dock, enligt artikel 3.4, med hänsyn till den allmänna ordningen, skyddet av folkhälsan, den allmänna säkerheten samt konsumentskyddsintressen begränsa rörligheten för informationssamhällets tjänster om åtgärderna är nödvändiga och proportionerliga. I en bilaga till direktivet undantas vissa områden från regleringen i artikel 3.1 och 3.2. Dessa områden är upphovsrätt, utgivning av elektroniska pengar, värdepappersfonder, lagvalsklausuler, avtalsförpliktelser vid konsumentavtal, avtal om fast egendom och frågan om icke begärda kommersiella meddelanden per e-post. 18 I EG-direktivet 98/48/EG är definitionen lite kortare: alla informationssamhällets tjänster, det vill säga tjänster som vanligtvis utförs mot ersättning på distans, på elektronisk väg och på individuell begäran av tjänstemottagare. 19 Ds 2001:13, s 7 och Ursprungslandsprincipen kan också kallas hemlandsprincipen. I Norge har man valt att kalla den sändarlandsprincipen.

19 Ursprungslandsprincipen 19 Ett centralt begrepp är det samordnade området. Det definieras i artikel 2 som de krav som fastställts i medlemsstaternas rättssystem och som är tillämpliga på tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster eller på informationssamhällets tjänster, oberoende av om de är av allmän natur eller särskilt utformade för dem. Det är alltså inte fråga om ett geografiskt utan ett rättsligt område. För att tydliggöra detta har det föreslagits att man i den svenska lagen skall använda begreppet det samordnade regelområdet. Det samordnade området inbegriper dels regler som tjänsteleverantören måste uppfylla vid startande av en verksamhet, dels regler vid utövandet av verksamhet som gäller någon av informationssamhällets tjänster. Begreppet etablerad tjänsteleverantör definieras i artikel 2 c) som en tjänsteleverantör som utövar näringsverksamhet med hjälp av ett fast driftställe under en obestämd tid. Förekomsten och användningen av teknisk utrustning och teknik för att tillhandahålla tjänsten innebär i sig inte att tjänsteleverantören är etablerad. I ingresspunkt 19 sägs vidare att etableringsorten skall bestämmas i enlighet med EG-domstolens praxis. Etableringsstaten bestäms med utgångspunkt från var tjänsteleverantören faktiskt är verksam. Var företaget är registrerat, har sin elektroniska utrustning eller var Internetsidorna som används för att tillhandahålla tjänsten är tillgängliga är utan betydelse. Om en tjänsteleverantör är etablerad i flera medlemsstater är den avgörande faktorn i vilken medlemsstat den verksamhet som ansluter sig till en viss tjänst har sitt centrum. 3.3 Den svenska implementeringen Senast den 17 januari 2002 skall direktivet vara implementerat i medlemsstaternas nationella lagstiftning. En svensk departementspromemoria 21 har kommit. Lagrådsremissen är dock i skrivande stund försenad och förväntas komma i slutet av januari Propositionen planeras därefter vara färdig först i mars samma år. I promemorian föreslås direktivet bli implementerat i svensk lagstiftning till största del genom en egen lag, lagen om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster. 22 Lagförslagets paragrafindelning följer dock inte direktivets artiklar. Under artikel 3 i direktivet framgår att ursprungslandsprincipen har två sidor. I lagförslaget har endast den delen som berör etableringsstatens ansvar infogats under rubriken Ursprungslandsprincip. Delen som skall säkerställa den fria rörligheten har fått en egen rubrik, Fri rörlighet för informationssamhällets tjänster, och är dessutom uppdelad på tre paragrafer. Det är föreslaget att vissa förenklingar och modifieringar i förhållande till direktivets text och struktur skall göras. Detta för att, i överensstämmelse med svenska traditioner, använda ett mer lätthanterligt språk. Det är också önskvärt att de nordiska länderna skapar en så enhetlig reglering som möjligt Ds 2001: Ds 2001:13, s Angående detta stycke, se Ds 2001:13, s 82.

20 20 Ursprungslandsprincipen 4 Analys 4.1 Inledning Att ursprungslandsprincipen tillämpas innebär i princip att effektlandsprincipen faller bort när det gäller marknadsföring på Internet. Det territoriella tillämpningsområdet för vissa offentligrättsliga lagar måste därför ändras. I Sverige behöver en sådan justering göras bl a angående marknadsföringslagen. Frågan är hur konsumentskyddet kan komma att påverkas. 4.2 Diskussion Sättet att genomföra ursprungslandsprincipen I förslaget till genomförande av e-handelsdirektivet har man valt att införa ursprungslandsprincipen endast genom den särskilda lagen gällande informationssamhällets tjänster. Ett annat alternativ kan vara att se över varje enskild författning och analysera i vilken mån det befintliga tillämpningsområdet behöver utsträckas. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att lämna problemet åt rättstillämpningen genom att förutsätta att svenska domstolar och myndigheter gör en direktivkonform tolkning av den svenska lagstiftningen. Det gjorda valet motiveras med att alternativ två rent lagtekniskt skulle bli mycket komplicerat. Att uttryckligen införa regleringen i varje författning skulle bli krångligt och en sådan reglering skulle dessutom bli mycket svåröverskådlig. Det tredje alternativet skulle, innan någon rättspraxis utvecklats, leda till en betydande osäkerhet om rättsläget. Det skulle också kunna ifrågasättas om Sverige i så fall skulle uppfylla skyldigheten att genomföra direktivet på ett sådant sätt att det kan garanteras att myndigheterna faktiskt tillämpar direktivet fullt ut och att enskildas rättigheter och skyldigheter blir tillräckligt preciserade och tydliga. 24 Flera remissinstanser har haft synpunkter på valet av genomförandesätt. 25 Man anför att det är viktigt att lagstiftningen är överskådlig och lättförståelig, att den är fri från motsägelser och att IT-lagstiftningen inte tillåts bli en egen regelgrupp. Rent systematiskt är det bättre att IT-rätten inlemmas i den övriga lagstiftningen. Resursskäl anses inte vara godtagbara som motiv till att inte grundligt se över lagstiftningen. Vi anser att det vore lämpligt att på ett tydligare sätt markera ursprungslandsprincipens avvikelse från effektlandsprincipen eftersom den sistnämnda är så djupt rotad i den svenska 24 Angående detta stycke, se Ds 2001:13, s 92 f. 25 Remissammanställningen, s 4 f.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster Peter Dyer ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Introduktion DS 2001:13. Införlivar e-handelsdirektivet e med svensk rätt. Skall vara implementerat

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet Lydia Lundstedt, Stockholm universitet C-145/10, Painer/Standard Verlag Österrikisk domstol Österrikisk svarande tidningar distribueras i Österrike Fyra tyska svaranden -tidningar distribueras i Fyra tyska

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING

BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING BILAGA RIKTLINJER DEL ETT OMFATTNING Dessa riktlinjer gäller endast elektronisk handel mellan företag och konsumenter och ej för transaktioner mellan företag. DEL TVÅ ALLMÄNNA PRINCIPER I. ÖVERSKÅDLIGT

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm

2003-10-22. Informellt Yttrande. Justitiedepartementet Att: Jonas Högström. 103 33 Stockholm 2003-10-22 Informellt Yttrande Justitiedepartementet Att: Jonas Högström 103 33 Stockholm Informellt yttrande inför implementeringen av direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

NÀTJURIDIK. Internet. Thomas Carlén-Wendels. Norstedts Juridik AB. Lag och ràtt pâ. Andra upplagan

NÀTJURIDIK. Internet. Thomas Carlén-Wendels. Norstedts Juridik AB. Lag och ràtt pâ. Andra upplagan NÀTJURIDIK Lag och ràtt pâ Internet Andra upplagan Thomas Carlén-Wendels Norstedts Juridik AB Fôrord 5 Fôrkortningar och akronymer 12 1. Inledning 15 Litteratur 16 2. Internet-termer 19 3. Vad àr Internet

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Miljöargument i marknadsföringen. Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2

Miljöargument i marknadsföringen. Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2 Miljöargument i marknadsföringen Martin Suserud Jurist på Rättsenhet 2 Rättsavdelningen Konsumentverket/KO Rättsenhet 1 - Hälsa, Resor, Elektronisk kommunikation Rättsenhet 2 - Finansiella tjänster, Boende/Energi,

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen. Antonina Bakardjieva Engelbrekt

IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen. Antonina Bakardjieva Engelbrekt IT-relaterade tvister i Marknadsdomstolen Antonina Bakardjieva Engelbrekt Tvister med svag IT anknytning Marknadsföring av konventionella produkter i nya medier (läs Internet) Marknadsföring (tillhandahållande)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Nya regler för elektroniska pengar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Upphandling från statliga

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55)

REMISSVAR 2008-10-28. Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds 2008:55) REMISSVAR 2008-10-28 Dnr 2008/494 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Bör konsumenttjänstlagen utvidgas? En diskussionspromemoria (Ds

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03 Dnr Fi2010/2622 Finansdepartementet 2010-05-03 Promemoria Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor I promemorian föreslås nya bestämmelser avseende undantaget från skatteplikt

Läs mer

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10)

Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Datum Vår referens Sida 2009-05-13 Dnr: 09-1210-2 1(10) Ert datum Er referens Nätsäkerhetsavdelningen Peder Cristvall 08-678 55 00 Peder.cristvall@pts.se Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En mer rättssäker

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-17. Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål genomförande av direktiv 2006/24/EG

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-17. Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål genomförande av direktiv 2006/24/EG LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-17 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Eskil Nord och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:36 2008: Datum 2009-11-19 Dnr C 31/08 KÄRANDE 1. Eniro AB, 169 87 STOCKHOLM 2. Din Del Aktiebolag, Box 6010, 171 60 SOLNA Ombud för 1 och 2: advokaten A. K. och jur.kand. J.

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet

Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet REMISSYTTRANDE 2015-08-26 Institutet för Juridik och Internet Box 586 114 79 Stockholm info@juridikinstitutet.se Betänkandet SOU 2015:31 Datalagring och integritet Sammanfattning Institutet för Juridik

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Konsumentverket arbetar för dig!

Konsumentverket arbetar för dig! Konsumentverket arbetar för dig! Obeställd e-postreklam - Lagstiftning, Tillämpning och Tillsyn Ola Svensson Rättsenhet 3 Konsumentverket/KO De viktigaste konsumentlagarna Marknadsföringslagen Avtalsvillkorslagen

Läs mer

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Fredrik Ludwigs. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Ny konsumentkreditlag Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden

Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden 2012-04-23 1 (5) Rättsenheten Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende SOU 2011:74 I gränslandet Social trygghet vid gränsarbete i Norden Sammanfattning IAF tillstyrker förslaget om höjd

Läs mer

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS

Sammanfattning. Direktivets syfte. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0035. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9590/BIRS R-2008/0035 Stockholm den 13 mars 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9590/BIRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Lagring

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2 R-2010/0178 Stockholm den 5 mars 2010 Till Justitiedepartementet Ju2009/9247/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 februari 2010 beretts tillfälle att avge yttrande angående ett förslag till

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 KÄRANDE Inwido Sverige AB, 556583-4693, Box 153, 574 22 Vetlanda Ombud: advokaten H-G. F. och jur.kand. M. J., Gärde Wesslau Advokatbyrå, Box 684,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 Avgränsningar 3 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN 3 Produkter och intäkter 3

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

EG-rättsliga initiativ på e-handelsområdet

EG-rättsliga initiativ på e-handelsområdet JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Marie Jakobsson EG-rättsliga initiativ på e-handelsområdet Examensarbete 20 poäng Patrik Lindskoug IT-rätt-EG-rätt VT-02 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 1

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 juli 2015 Ö 2345-15 KLAGANDE JH SAKEN Utfående av allmän handling ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts beslut 2015-04-13 Dnr 210-15

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer