EUs inre marknad segrar och utmaningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUs inre marknad segrar och utmaningar"

Transkript

1 EUs inre marknad segrar och utmaningar

2 EUs inre marknad världens största ekonomi Världens största ekonomi är varken Kina eller USA, utan EUs inre marknad. 20 år efter startskottet för den europeiska inre marknaden är den också världens största integrerade marknad. EUs totala BNP uppgick till över miljarder euro år enades EUs medlemsländer om att tillsammans skapa en gemensam europeisk marknad. Under de senaste 20 åren har EU skalat bort särregleringar, harmoniserat lagar och infört nya regelverk som gäller för hela den inre marknaden. Detta för att garantera de så kallade fyra friheterna, det vill säga den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor inom EUs gränser utan att hindras av tullar, avgifter, diskriminering eller nationella krav. Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vi representerar 49 medlemsorganisationer och omkring svenska företag, varav 98 procent utgörs av små och medelstora företag. Medlemsföretagen sysselsätter cirka 1,6 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 procent av den svenska privata sektorn. Organisationens roll är att verka för företagens intressen samt skapa ett brett folkligt stöd för värdet och betydelsen av företagande. Grundläggande är att företagande är avgörande för ökad tillväxt och välstånd i Sverige. Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor över hela Sverige och ett EU-kontor i Bryssel.

3 EUs inre marknad segrar och utmaningar

4 EUs inre marknad segrar och utmaningar Vikten av en fungerande inre marknad Inre marknaden är en av de viktigaste delarna av den europeiska unionen. Skapandet av en europeisk marknad, baserad på fri rörlighet och konkurrens är en förutsättning för en öppen ekonomi och ökad tillväxt. För ett litet land som Sverige är det avgörande att ha tillgång till denna marknad. Nära två tredjedelar av den svenska varuexporten går till länder inom den inre marknaden vilket motsvarar över 20 procent av Sveriges BNP. Av Sveriges tio största exportmarknader finns åtta inom EUs inre marknad. Syftet med den inre marknaden var att skapa ett område utan hinder mellan länderna och där den fria rörligheten av varor, tjänster, människor och kapital kan ge bästa möjliga förutsättningar för ekonomisk tillväxt och välfärd. Detta genom att stimulera den europeiska konkurrenskraften, skapa stordriftsfördelar för företag och erbjuda ett större utbud av varor och tjänster till lägre priser för Europas invånare. Effekterna på den europeiska ekonomin 20 år efter inrättandet av den inre marknaden har varit mycket positiva: 1 För Europas 22 miljoner företag har den inre marknaden inneburit en utvidgning av hemmamarknaden som idag omfattar 500 miljoner konsumenter. EUs totala BNP uppgår numera till cirka miljarder euro (2012) och är alltså världens största ekonomi och den största integrerade marknaden i världen. Handeln mellan EU-länderna har gått från 800 miljarder euro 1992 till miljarder Tack vare den inre marknaden har nästan tre miljoner arbetstillfällen skapats mellan 1992 och EUs inre marknad genererar 14,8 procent av världens totala export och import av varor (USA står för 13,1). Det står alltså klart att den inre marknaden har bidragit till att skapa både ekonomiskt välstånd och jobb såväl för EU som helhet som för enskilda medlemsstater. Den inre marknaden underlättar dessutom vardagen för EUs 500 miljoner invånare. Tack vare att handelstullar och avgifter på de varor som rör sig mellan EU-länderna är borttagna, finns ett större utbud och priser för både varor och tjänster har blivit lägre. EUs invånare har dessutom rätt att flytta, etablera sig och arbeta i vilket annat EUland som helst. Europeiska studenter har alla möjligheter att studera i ett annat land. Sedan 1992 har mer än 2,5 miljoner studenter gjort just detta genom EUs Erasmus program years of the European Single Market, EU Kommissionen Marché intérieur: un chantier crucial mais inachevé, Federation des Enterprises de Belgique,

5 EUs inre marknad - segrar och utmaningar De fyra friheterna Den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och människor är det som skapar den inre marknaden. De senaste åren har man genomfört en rad åtgärder inom dessa områden för att säkerställa friheten att röra sig obehindrat över gränserna inom EU. Varor Tjänster Kapital Människor Varor Idag är alla interna tullar och avgifter mellan EU-länderna borttagna. För många varor finns gemensamma regler, kraven är desamma i alla medlemsländer. EU har också en gemensam handelspolitik med exempelvis samma tullar gentemot länder utanför EU. Produkter som säljs i ett EU-land ska också få säljas i alla övriga länder i unionen, enligt principen om ömsesidigt erkännande, så länge varorna inte anses utgöra ett hot mot folkhälsan eller miljön. Tjänster Även tjänster ska få röra sig fritt inom EU. EU-fördraget nämner etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som fundamentala för den inre marknaden. Etableringsfriheten innefattar rätten att bilda och driva företag, med en permanent, stabil och långvarig verksamhet, på samma villkor som för medborgarna i etableringslandet enligt det landets lagstiftning. Det är dock tillåtet att behålla vissa restriktioner med hänvisning till allmän ordning, säkerhet och hälsa, om de anses vara proportionerliga. Begränsningarna får inte innebära att utländska företag missgynnas i förhållande till de inhemska. 5

6 EUs inre marknad segrar och utmaningar Tjänstesektorn står för procent av EUs samlade produktion. Av företagen i EU är omkring 85 procent tjänsteföretag som sysselsätter över tre fjärdedelar av alla anställda. Det är också den sektor som är snabbast växande i Europa. De regler som har störst inverkan på tjänstehandel mellan EUs medlemsländer är de som antogs i Tjänstedirektivet och reglerar ungefär 70 procent av den privata tjänsteproduktionen i EU. Kapital Trots avregleringar av kapitalrestriktioner redan i Romfördraget (1957) fanns det fram till 1990-talet många gränsöverskridande transaktioner där det krävdes särskild kontroll och godkännande innan de kunde genomföras. Så småningom har den fria rörligheten av kapital fått samma status som övriga friheter på den inre marknaden. Sedan 1994 är alla restriktioner av kapitalflöden och betalningar förbjudna, både mellan medlemsländer och gentemot resten av världen. Det finns även regler som innebär att avgifterna för gränsöverskridande betalningar inte får vara större än avgifterna för inhemska betalningar. Liberalisering av de europeiska kapitalmarknaderna ligger i både medborgarnas och företagens intressen. Det är numera mycket enklare att öppna ett bankkonto, köpa aktier i utländska bolag eller köpa fastigheter i andra EU länder. EU-medborgare ska också kunna överföra obegränsade summor mellan medlemsstaterna och låna pengar i andra medlemsstater. Företagare och investerare kan utan problem köpa och investera i företag i ett annat EU-land och dessutom vara aktiva i förvaltningen av företaget. Människor Fri rörlighet inom EU är en av de grundläggande rättigheterna för medborgarna. Den innebär att de kan resa till och stanna i ett annat medlemsland för att arbeta, studera, söka jobb, starta företag eller leva där som pensionär. Rörligheten inom EU är viktig såväl ur ett ekonomiskt som ur ett socialt perspektiv. På grund av den mängd arbetstagare som snart går i pension kommer ungefär 75 miljoner arbetare att behöva ersättas fram till 2020 inom EU. 3 Genom att arbetstagare kan röra sig fritt i hela EU kan också de nationella arbetsmarknaderna förbättras genom att strukturella svagheter dämpas. I nuläget bor bara 2,8 procent av EUs medborgare i ett annat land än sitt eget. 4 Endast 0,1 procent av arbetstagarna rör sig under ett år inom EU för att arbeta. Detta kan jämföras med de 3 procent som rör sig mellan de amerikanska delstaterna. 5 Svenska folket anser att EU-medlemskapet haft en tydligt positiv inverkan på den fria rörligheten inom medlemsländerna. Nedan ses en graf över hur svenskarna ser på betydelsen av EU för olika typer av rörlighet. 3 Labour Market Mobility Note, BUSINESSEUROPE, Communication: Free movement of EU citizens and their families, European Commission Labour Market Mobility Note, BUSINESSEUROPE,

7 EUs inre marknad - segrar och utmaningar Svenskarna 2012: Medlemskapet positivt för handel, rörlighet och akademiskt utbyte Svensk allmänhet år ,2 Vad tror du att Sveriges medlemskap haft för betydelse för följande? 73,0 69,8 65,6 71, , , ,8 16,4 18,6 Svenska företags affärer med andra länder inom EU 3,2 15,0 16,3 Sveriges handel med andra EU-länder 12,3 13,6 Sveriges inflytande i EU 2,9 18,4 8,9 Människors möjligheter att resa mellan olika EU-länder 2,9 13,7 10,5 Människors möjligheter att arbeta i andra EU-länder 2,2 14,6 11,7 Möjligheten för studenter att studera i andra EU-länder Negativ betydelse Ingen betydelse Positiv betydelse Vet ej Mer kvar att göra När den inre marknaden skapades undanröjde man tusentals handelshinder, både fysiska, tekniska och administrativa, för att den fria rörligheten skulle bli verklighet. Inom många områden har nationella lagar och regelverk ersatts av gemensamma, europeiska lagar. Regelverket för den inre marknaden fungerar ofta som påtryckning för att medlemsländer ska genomföra strukturella reformer på nationell nivå, för att utjämna skillnader och ta bort flaskhalsar som hindrar den inre marknaden. Det finns flera hinder kvar att montera ned innan vi uppnått en fullbordad europeisk marknad. EUs inre marknad styrs av cirka direktiv och förordningar, som ständigt måste uppdateras för att vara relevanta och aktuella. Den inre marknaden är den viktigaste drivkraften för att främja tillväxt och sysselsättning i Europa, och ska ligga till grund för att återställa konkurrenskraften och främja EUs ekonomiska tillväxt. Brister det i genomförandet av den inre marknaden så förlorar både europeiska företag och europeiska arbetstagare på det. Byråkratiska bördor och långsamhet hindrar fortfarande fullbordandet av en väl fungerande inre marknad inom EU. Den fria rörligheten, särskilt för människor, har under den ekonomiska krisen blivit ifrågasatt. I takt med att arbetslösheten ökat har flera medlemsländer börjat vända sig inåt för att på olika sätt skydda sin nationella arbetsmarknad. Det mer inåtvända politiska klimatet i medlemsländerna har stor påverkan på besluten som rör den fria rörligheten inom EU. Det kan resultera i försök att begränsa rörligheten inom Europa i en tid då det finns ett ökat behov av just rörlighet mellan EU-länderna för att möta arbetsmarknadens behov. 7

8 EUs inre marknad segrar och utmaningar Svenska företagare positiva till EU och den inre marknaden Att svenska företag ser positivt på EU visar tydligt en företagsundersökning från Svenskt Näringsliv om betydelsen av den inre marknaden från Av de 500 intervjuade företagarna tycker hela 78 procent att EU-medlemskapet har varit viktigt för svensk export. Två av tre företagare är uttalat positiva till det svenska EU-medlemskapet och det gäller oavsett typ av företagare. Knappt en av tio är kritiska till EU. Ett av fem företag exporterar minst 10 procent av sin försäljning till andra EU-länder. Företagen rapporterar också att betydelsen av EU-handeln har ökat betydligt under de senaste tio åren. Bland företag som exporterar svarar EU för en fjärdedel av försäljningen Bas: Importerar eller exporterar, 237 resp. 223 intervjuer. Ungefär hur stor del av företagets...? Bas Har import respektive export Medel inköp importeras från andra EU-länder % försäljning exporteras till andra EU-länder % 0% 20% 40% 60% 80% 100% 51-% 11-50% 6-10% 1-5% Ingen Vet ej 8

9 EUs inre marknad - segrar och utmaningar Företagen upplever det i stort okomplicerat att göra affärer inom EU. Däremot anser de att komplexiteten är avsevärt större när det gäller handel med länder utanför EU. Den fria rörligheten anses vara ett gemensamt intresse för Sverige som helhet, vare sig det gäller varor, kapital eller arbetskraft. Den fria rörligheten gynnar Sverige Bas: Samtliga, 500 intervjuer EU-medlemskapet innebär bland annat fri rörlighet av varor, kapital och arbetskraft mellan medlemsländerna. I vilken utsträckning tror du det gynnar Sverige att inom EU-området ha fri rörlighet av...? Bas Medel varor ,14 kapital ,85 arbetskraft ,66 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5 Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Ganska oviktigt 1 Helt oviktigt Vet ej/ej svar Bristande kunskaper om den inre marknaden uppges vara det största etableringshindret för svenska företagare. De anser även att minskad administration är bland de viktigaste frågorna för Sverige att driva i EU. Övriga frågor av stor vikt som betonas handlar om tillämpning av de gemensamma reglerna inom EU, klimat- och energipolitik samt att underlätta arbetskraftsinvandring. Efterlevnad av gemensamma regler viktigast för exportberoende företag Bas: Samtliga, 500 intervjuer % 100 Vilka av följande frågor anser du det är särskilt viktigt att Sverige driver i EU-samarbetet? Minskad administration Att EU ska bedriva en aktiv klimat och energipolitik Att efterlevnad av gemensamma regler ska vara lika i samtliga medlemsländer Översyn av EU budget inkl jordbrukspolitiken Att EU stärker sin roll inom fred och säkerhet Att underlätta arbetskraftsinvandring från länder utanför EU Fortsatt utvidgning av EU, dvs fler medlemsländer Ingen av dem Samtliga Över 10% till EU: Export Över 10% till EU: Import 9

10 EUs inre marknad segrar och utmaningar Störst potential för tjänster och digitalisering Tjänster är numera ofta en avgörande del av utbudet även för tillverkningsföretag. Dessa tillhandahåller inte bara produkter, utan även tjänster till sina kunder. Dessa tjänster utgör ibland upp till 80 procent av tillverkningsföretagens erbjudanden. Vidare blir tjänster en alltmer avgörande del av företagens affärserbjudanden. Detta inkluderar en ökad omfattning av tjänster som de själva levererar till sina kunder. Skillnaden mellan varor och tjänster är allt mer otydlig. Det talas om att tillverkningsindustrin genomgår en så kallad tjänstefiering. 6 Trots den nära kopplingen mellan varor och tjänster ligger handeln med tjänster inom EU långt efter varuhandeln. Det är alltså här den största förbättringspotentialen finns. I Sverige arbetar 70 procent av de förvärvsarbetande, nära 3 miljoner människor, i tjänstesektorn. Men bara knappt 20 procent av den svenska exporten är tjänster. Svenskt Näringsliv arbetar för att fler tjänsteföretag ska få möjlighet att utvecklas inom och utanför EU. Efter tjänstefieringen är digitaliseringen troligen den mest genomgripande förändring vi upplever idag. Expansionen av det digitala till i stort sett alla delar av vår vardag kan leda till ökad tillväxt i form av effektivisering och ökad produktivitet. Inom EU finns en enorm potential om man lyckas med att skapa en verklig digital inre marknad. De regelverk som styr den digitala miljön i Europa är både föråldrade och fragmenterade mellan medlemsstaterna. Som litet, exportberoende land måste Sverige driva på för att brister på den inre marknaden ska hanteras snabbt. Att frågor som gemensamma e-betalningslösningar, immaterialrätt och konsumentskydd tar lång tid medför stora dolda kostnader för både företag och medlemsländer. Med en ökad tillgänglighet till EUs inre marknad ges möjlighet för digitala tjänsteföretag att ta tillvara på och kapitalisera den innovationskraft som finns. Följande sidor fokuserar därför på viktiga åtgärder för att främja rörligheten för tjänster och digitalisering på den europeiska marknaden. 6 Till er tjänst, Kommerskollegium,

11 EUs inre marknad - segrar och utmaningar Utmaningar för en fungerande inre marknad 1. Implementering och utvidgning av EUs tjänstedirektiv Det finns flera orsaker till att tjänstehandeln släpar efter. Trots lagstiftning för en inre marknad för tjänster, är inte tjänstehandeln lika fri som varuhandeln. Många regler för kvalitet och säkerhet bestäms av de olika medlemsländerna. EUs tjänstedirektiv började gälla i alla medlemsländer i december Syftet med direktivet är att underlätta för den inre marknaden för tjänster, som var mycket begränsad jämfört med marknaden för varor. Lagstiftningen syftade därför till att ta bort onödiga regler och minska byråkratin kring tillståndsansökan för att gynna både nationella och utländska tjänsteföretag. Man ville också säkerställa att företag i medlemsstater inte diskrimineras gentemot utländska företag på sin egen marknad, så en del i direktivet rörde vikten av att tillämpa reglerna lika i alla EU-länder. De tjänster som täcks av tjänstedirektivet står för 65 procent av EUs totala BNP. Fyra år senare har alla medlemsländer fortfarande inte implementerat direktivet i sin helhet, vilket fortsätter att skapa problem för tjänsteföretag inom EU. 7 Flera undersökningar visar att EUs tjänstemarknad har en enorm potential. Eftersom industrin idag både säljer och använder tjänster, påverkas även industrin och näringslivet i stort av tjänstedirektivets implementering i EU-länderna. Enligt EU-kommissionen kan en korrekt tillämpning av direktivet av alla medlemsstater leda till att EUs BNP ökar med 330 miljarder euro. Beräkningar visar också att full implementering av direktivet skulle bidra till cirka nya jobb och en genomsnittlig reallöneökning med 0,4 procent Avskaffa behovsprövning för detaljhandeln Vissa medlemsstater och regioner i EU kräver att utländska företag genomgår så kallade behovsprövningar innan de tillåts etablera sig lokalt. Syftet är att analysera om den lokala marknaden är mättad och om risk finns att nya företag kommer att destabilisera lokala konkurrenter. Prövningarna utförs även om företagen tillhandahåller fler eller bättre varor och tjänster för konsumenterna. Testerna blir högst godtyckliga och strider dessutom mot tjänstedirektivets regler. Trots detta utförs de fortfarande i flera EU-länder och innebär att utländska företag inte kan verka fritt på den inre marknaden. 1.2 Harmonisera försäkringskrav Försäkringar gör att vi lättare kan handla med andra länder, att vi kan vara försäkrade när vi arbetar utomlands eller köper tjänster och varor från utländska leverantörer. Det 7 Report on The Internal Market for Services: state of play and next steps, Europaparlamentet, The economic impact of the Services Directive: A first assessment following implementation, EU Kommissionen,

12 EUs inre marknad segrar och utmaningar skapar trygghet och främjar rörligheten. Men försäkringsregler i olika EU-länder kan också skapa problem som försvårar för företag att erbjuda sina varor och tjänster utanför det egna landet. En tjänsteleverantör med tillräckliga försäkringar för att erbjuda tjänster även till andra länder, kan i vissa fall tvingas ta tilläggsförsäkringar i en del medlemsländer. I vissa fall när en tjänsteleverantör måste ha en försäkring i ett annat medlemsland för att kunna erbjuda tjänster även där är det svårt att hitta en bra försäkring till rätt pris. Ett företag som vill delta i en upphandling i ett annat företag fastnar i en ond cirkel, då de inte kan vinna upphandlingen utan en försäkring, samtidigt som man inte kan försäkra projektet om man inte vunnit det. Marknaden för denna typ av försäkringar är underutvecklad. Mer behöver göras för att underlätta för företagen. 1.3 Tillåt söndags- och kvällsöppet i handeln Sverige bör arbeta för en avreglering av öppettider i EU. Den svenska liberala inställningen till öppettider har definitivt bidragit till handelns utveckling i Sverige och har ökat utbudet. Reglering av öppettider i andra EU-länder syftar ofta till, om än outtalat, att skydda lokala detaljhandlare från konkurrens. Ett medlemsföretag hänvisar till interna utredningar där man kommit fram till att enbart i ett medlemsland skulle personer anställas relativt omgående om regelverket för öppettider liberaliseras. Regleringen av öppettider, tillsammans med ofta parallellt existerande regleringar av storlek på affärslokaler, motiverar många gånger stora kedjor till att anpassa sina affärslokaler till accepterade format och därigenom bli direkta konkurrenter till lokalt etablerad handel, samtidigt som de avskräcker andra från att överhuvudtaget etablera sig. Dessutom har det visat sig att effekten på sysselsättningen av avregleringen av öppettider har varit odelat positiv i Sverige. Detaljhandeln är ofta en första väg in för ungdomar på arbetsmarknaden och i det nuvarande ekonomiska läget, med hög ungdomsarbetslöshet, vore en liberalisering av öppettiderna i EU ett viktigt steg i rätt riktning. 9 Företagsexempel: Ikeas expansion blockeras Ikea uppskattar att nationell särreglering som avviker från EU-regler blockerar eller fördröjer expansionen av över tio nya varuhus per år. Rent konkret beräknar företaget att det innebär att cirka heltidsjobb och deltidsjobb inte skapas varje år. Förlusten beror till största delen på ineffektivt genomförande av EU-regler för den inre marknaden i länder som tillåter egna regler som blockerar utländska företags tillgång till deras marknad. 9 Does Planning Regulations Protect Independent Retailers? Centre For Economic Performance. London School of Economics and Political Science,

13 EUs inre marknad - segrar och utmaningar 2. Bättre villkor för e-handel 2.1 Anpassa upphovsrättssystemet för en digital miljö Innovation inom mediedistribution har ofta startat utanför de ursprungliga och även legala marknaderna. Det beror på att det nuvarande upphovsrättssystemet är dåligt anpassat till den digitala miljön. Flera av dagens regelsystem utformades långt innan internet fanns. Varje medlemsstat har egna upphovsrättsregler och särskilda organisationer som hanterar upphovsrätt. Digitala medietjänster är en viktig motor för tillväxt och utbyggnad av elektronisk infrastruktur. Dessa tjänster är beroende av ett attraktivt utbud och en stor marknad för att vara konkurrenskraftiga. För att nå hela den inre marknaden, med exempelvis en musiktjänst, krävs att musikrättigheterna hanteras 28 gånger. Samma sak gäller för en rad andra digitala tjänster, vilket hämmar utvecklingen av nya tjänsteföretag. EUs upphovsrättsliga ramverk behöver därför anpassas till den digitala miljön. 2.2 Ta bort etableringskrav för toppdomännamn Enligt Svenskt Näringslivs Företagarundersökning (2012) exporterar 1 av 6 företag via e-handel. Svensk Handels e-handelsrapporter visar att procent av köpen via internet görs efter konsumenter använt sökmotorer, som Google eller dylikt. De flesta internationella sökmotorerna presenterar nationella eller lokala hemsidor som stämmer överens med sökkriterierna högst upp bland sökresultaten. Detta medför att en svensk e-handlare som marknadsför sig i Tyskland under en svensk toppdomän (.se) kommer att få sämre genomslag i Tyskland än en svensk e-handlare som marknadsför sig under en tysk toppdomän (.de). Att kunna marknadsföra sig under ett nationellt eller lokalt toppdomännamn är i princip en förutsättning för att kunna konkurrera i en annan medlemsstat. För att kunna erhålla ett nationellt toppdomännamn uppställs i vissa medlemsländer krav på att e-handlaren har en fysisk etablering i medlemslandet. Detta handelshinder existerar exempelvis i Tyskland, Finland, Estland och Nederländerna. Kostnaden för etableringen av ett e-handelsföretag i Tyskland uppskattas av medlemsföretag till SEK det första året. 3. Lagstiftning måste respektera den inre marknaden Vissa politikområden har större inverkan än andra på Europas tillväxt och konkurrenskraft. Det är därför extra viktigt att de lagförslag som har potential att påverka EUs konkurrenskraft analyseras utifrån den effekt de kan komma att ha på denna. Detta gäller i synnerhet ny lagstiftning för den inre marknaden. En sådan analys bör se över kostnad för näringslivet eller berörda sektorer, men också beröra hur det nya förslaget interagerar med redan existerande lagstiftning. Dessutom måste man ta hänsyn till den ackumulerade effekten av decennier av lagstiftning som påverkar den fria rörligheten och i förlängningen den inre marknadens funktion. Den tunga regelbörda som europeiska företag möter sätter käppar i hjulet för hela EUs konkurrenskraft. Regelförenklingsreformer genomförs nu över hela världen. Europa har inte råd att hamna efter En ständig dialog mellan politiker och näringsliv om vilka regler som är mest betungande och i störst behov av form behövs också. 13

14 EUs inre marknad segrar och utmaningar 3.1 Motverka överreglering på hemmaplan Själva grunden för EUs inre marknad är lika eller harmoniserade regler för den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer. Men EU-länder behåller ofta särregleringar eller lägger på ytterligare regler på den lagstiftning som kommer från EU. Den svenska regeringen har konstaterat att över hälften av de svenska företagens administrativa bördor är en direkt effekt av EU-regler. Dessutom beräknar Europeiska Kommissionen att cirka 32 procent av de europeiska företagens administrativa kostnader för att följa EU-lagstiftningen är en direkt konsekvens av ineffektiv implementering, snarare än av de faktiska lagarna. 10 Gold-plating är den term som ofta används för att beskriva hur en regering väljer att gå längre än EU-lagstiftningen kräver då man implementerar den i ett sin nationella lag. Detta är problematiskt för företag som måste hantera stora mängder särregleringar, särskilt om de har verksamhet i flera europeiska länder, trots att EUs inre marknad ska garantera enhetliga regler inom EU. För att den europeiska inre marknaden ska fungera som det är tänkt, måste alla medlemsstaters marknader följa samma regler. Handelshinder och försämrad rörlighet på marknaden kan uppstå då länder väljer att implementera EU regler på sätt som skiljer sig markant från implementeringen i övriga medlemsstater. Det finns alltså anledning för Sverige att säkerställa att svensk implementering av EU lagstiftning inte bidrar till ytterligare särreglering på den europeiska inre marknaden och inte heller missgynnar svenska företags konkurrenskraft. Dessutom bör Sverige driva på för att samma åtgärder tas i övriga EU-länder. Viktiga steg framåt Efter drygt 20 års existens, blir det alltså både ris och ros för den inre marknaden. EUs medlemsstater har under dessa år lyckats skapa något unikt i världen, men nu är det hög tid att fullborda projektet. Antagna regler måste införlivas bättre och medlemsländerna måste bli ambitiösare när de gäller den inre marknaden. I tider av ekonomiska oroligheter blir det allt viktigare att satsa på de starkaste korten. Den inre marknaden är EUs bästa instrument för att skapa jobb välstånd och tillväxt i ett Europa som står och stampar, medan andra länder springer förbi. Det är alltså av största vikt att de kvarstående hindren monteras ned, så att den inre marknaden kan fortsätta göra det den är allra bäst på; Leverera varor och tjänster till alla EUs medborgare samt skapa arbetstillfällen och välstånd över hela Europa. Det kommer vara avgörande för ett konkurrenskraftigt EU i framtiden. 10 Motverka Goldplating, Näringslivets Regelnämnd,

15 EUs inre marknad - segrar och utmaningar Referenser mojliga-effekter-av-tjanstedirektivet.pdf _en.pdf BUSINESSEUROPE, Labour Mobility Note, June html?ftuid=ftu_3.1.6.html 15

16 Storgatan 19, Stockholm Telefon herlinwiderberg.com Läs mer på:

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012 EU:s grundläggande regler för fri rörlighet Jane Reichel 20 januari 2012 Dagens föreläsning: Allmänt om EU:s inre marknaden Fri rörlighet av varor Den fria rörligheten och den svenska förvaltningen Del

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Enkät om handelshinder vid handel med USA

Enkät om handelshinder vid handel med USA Enkät om handelshinder vid handel med USA Frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och USA Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) har pågått sedan i juli förra året. TTIPförhandlingarna

Läs mer

EU, Sverige och den inre marknaden

EU, Sverige och den inre marknaden EU, Sverige och den inre marknaden - En översyn av horisontella bestämmelser inom varu- och tjänsteområdet Betänkande av Inremarknadsutredningen Stockholm 2009 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR S0LT2009:71

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004

Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004 Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004 Svenskt Näringslivs prioriteringar inför valet till Europaparlamentet 2004 EU är i en period av förändring. Vi står inför en historisk

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM98. Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om åtgärder mot omotiverad geoblockering Utrikesdepartementet 2016-06-23 Dokumentbeteckning KOM(2016) 289 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Använda offentliga pengar på bästa sätt Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Fri rörlighet på vems villkor?

Fri rörlighet på vems villkor? Fri rörlighet på vems villkor? Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Fri rörlighet på vems villkor? Centerpartiet vill: Att EU ska vara en attraktiv och öppen arbetsmarknad. Arbetskraftens

Läs mer

Är det verkligen EU:s fel?

Är det verkligen EU:s fel? Är det verkligen EU:s fel? Svensk implementering av EU-lagstiftning Sammanfattning I den ekonomiska krisens Europa, blir behovet av tillväxt och stark konkurrenskraft allt mer akut. EU:s medlemsländer

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning

Läs mer

ag föret små om Smått

ag föret små om Smått Smått om små företag Om Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vi främjar företagens gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en väl fungerande marknadsekonomi och

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Rapport. Företagare om EU. Svenskt Näringsliv

Rapport. Företagare om EU. Svenskt Näringsliv Rapport Företagare om EU Svenskt Näringsliv 09-03-27 enomförande Undersökningens målgrupp var VD för företag med minst en anställd. Totalt genomfördes 1 004 telefonintervjuer i målgruppen under perioden

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handläggare: 2013-11-08 SSNf Remissvar Camilla Jönsson N2013/4192/ITP 08-214931 Camilla.jonsson@ssnf.org Remissvar TSM N2013/4192/ITP n.registrator@regeringskansliet.se Maria.solberg@regeringskansliet.se

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER

ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER ENKÄT OM INTERNATIONALISERING OCH HANDELSHINDER Svarsanvisningar: Vi ber er först fylla i allmän information om ert företag. Därefter har enkäten delats i två delar. I den första delen ber vi er besvara

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt

Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg mot en inre marknadsakt KKV1007, v1.1, 2010-05-05 YTTRANDE 2011-01-20 Dnr 609/2010 1 (6) Enheten för främjande och EU:s inre marknad (UD-FIM) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Meddelande från Europeiska kommissionen: På väg

Läs mer

Tjänstehandel i Europa. - nya möjligheter med tjänstedirektivet

Tjänstehandel i Europa. - nya möjligheter med tjänstedirektivet Tjänstehandel i Europa - nya möjligheter med tjänstedirektivet Produktion: Utrikesdepartementet, PIK, Enheten för främjande och EU:s inre marknad, FIM Tryck: Edita, Stockholm, 2008 Artikelnr UD 08.070

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Fördel Sverige. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Fördel Sverige. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Fördel Sverige Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. 1 Den vision vi vill förmedla till alla medborgare i Sverige är att företagsamma människor

Läs mer