EUs inre marknad segrar och utmaningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUs inre marknad segrar och utmaningar"

Transkript

1 EUs inre marknad segrar och utmaningar

2 EUs inre marknad världens största ekonomi Världens största ekonomi är varken Kina eller USA, utan EUs inre marknad. 20 år efter startskottet för den europeiska inre marknaden är den också världens största integrerade marknad. EUs totala BNP uppgick till över miljarder euro år enades EUs medlemsländer om att tillsammans skapa en gemensam europeisk marknad. Under de senaste 20 åren har EU skalat bort särregleringar, harmoniserat lagar och infört nya regelverk som gäller för hela den inre marknaden. Detta för att garantera de så kallade fyra friheterna, det vill säga den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor inom EUs gränser utan att hindras av tullar, avgifter, diskriminering eller nationella krav. Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vi representerar 49 medlemsorganisationer och omkring svenska företag, varav 98 procent utgörs av små och medelstora företag. Medlemsföretagen sysselsätter cirka 1,6 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 procent av den svenska privata sektorn. Organisationens roll är att verka för företagens intressen samt skapa ett brett folkligt stöd för värdet och betydelsen av företagande. Grundläggande är att företagande är avgörande för ökad tillväxt och välstånd i Sverige. Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor över hela Sverige och ett EU-kontor i Bryssel.

3 EUs inre marknad segrar och utmaningar

4 EUs inre marknad segrar och utmaningar Vikten av en fungerande inre marknad Inre marknaden är en av de viktigaste delarna av den europeiska unionen. Skapandet av en europeisk marknad, baserad på fri rörlighet och konkurrens är en förutsättning för en öppen ekonomi och ökad tillväxt. För ett litet land som Sverige är det avgörande att ha tillgång till denna marknad. Nära två tredjedelar av den svenska varuexporten går till länder inom den inre marknaden vilket motsvarar över 20 procent av Sveriges BNP. Av Sveriges tio största exportmarknader finns åtta inom EUs inre marknad. Syftet med den inre marknaden var att skapa ett område utan hinder mellan länderna och där den fria rörligheten av varor, tjänster, människor och kapital kan ge bästa möjliga förutsättningar för ekonomisk tillväxt och välfärd. Detta genom att stimulera den europeiska konkurrenskraften, skapa stordriftsfördelar för företag och erbjuda ett större utbud av varor och tjänster till lägre priser för Europas invånare. Effekterna på den europeiska ekonomin 20 år efter inrättandet av den inre marknaden har varit mycket positiva: 1 För Europas 22 miljoner företag har den inre marknaden inneburit en utvidgning av hemmamarknaden som idag omfattar 500 miljoner konsumenter. EUs totala BNP uppgår numera till cirka miljarder euro (2012) och är alltså världens största ekonomi och den största integrerade marknaden i världen. Handeln mellan EU-länderna har gått från 800 miljarder euro 1992 till miljarder Tack vare den inre marknaden har nästan tre miljoner arbetstillfällen skapats mellan 1992 och EUs inre marknad genererar 14,8 procent av världens totala export och import av varor (USA står för 13,1). Det står alltså klart att den inre marknaden har bidragit till att skapa både ekonomiskt välstånd och jobb såväl för EU som helhet som för enskilda medlemsstater. Den inre marknaden underlättar dessutom vardagen för EUs 500 miljoner invånare. Tack vare att handelstullar och avgifter på de varor som rör sig mellan EU-länderna är borttagna, finns ett större utbud och priser för både varor och tjänster har blivit lägre. EUs invånare har dessutom rätt att flytta, etablera sig och arbeta i vilket annat EUland som helst. Europeiska studenter har alla möjligheter att studera i ett annat land. Sedan 1992 har mer än 2,5 miljoner studenter gjort just detta genom EUs Erasmus program years of the European Single Market, EU Kommissionen Marché intérieur: un chantier crucial mais inachevé, Federation des Enterprises de Belgique,

5 EUs inre marknad - segrar och utmaningar De fyra friheterna Den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och människor är det som skapar den inre marknaden. De senaste åren har man genomfört en rad åtgärder inom dessa områden för att säkerställa friheten att röra sig obehindrat över gränserna inom EU. Varor Tjänster Kapital Människor Varor Idag är alla interna tullar och avgifter mellan EU-länderna borttagna. För många varor finns gemensamma regler, kraven är desamma i alla medlemsländer. EU har också en gemensam handelspolitik med exempelvis samma tullar gentemot länder utanför EU. Produkter som säljs i ett EU-land ska också få säljas i alla övriga länder i unionen, enligt principen om ömsesidigt erkännande, så länge varorna inte anses utgöra ett hot mot folkhälsan eller miljön. Tjänster Även tjänster ska få röra sig fritt inom EU. EU-fördraget nämner etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som fundamentala för den inre marknaden. Etableringsfriheten innefattar rätten att bilda och driva företag, med en permanent, stabil och långvarig verksamhet, på samma villkor som för medborgarna i etableringslandet enligt det landets lagstiftning. Det är dock tillåtet att behålla vissa restriktioner med hänvisning till allmän ordning, säkerhet och hälsa, om de anses vara proportionerliga. Begränsningarna får inte innebära att utländska företag missgynnas i förhållande till de inhemska. 5

6 EUs inre marknad segrar och utmaningar Tjänstesektorn står för procent av EUs samlade produktion. Av företagen i EU är omkring 85 procent tjänsteföretag som sysselsätter över tre fjärdedelar av alla anställda. Det är också den sektor som är snabbast växande i Europa. De regler som har störst inverkan på tjänstehandel mellan EUs medlemsländer är de som antogs i Tjänstedirektivet och reglerar ungefär 70 procent av den privata tjänsteproduktionen i EU. Kapital Trots avregleringar av kapitalrestriktioner redan i Romfördraget (1957) fanns det fram till 1990-talet många gränsöverskridande transaktioner där det krävdes särskild kontroll och godkännande innan de kunde genomföras. Så småningom har den fria rörligheten av kapital fått samma status som övriga friheter på den inre marknaden. Sedan 1994 är alla restriktioner av kapitalflöden och betalningar förbjudna, både mellan medlemsländer och gentemot resten av världen. Det finns även regler som innebär att avgifterna för gränsöverskridande betalningar inte får vara större än avgifterna för inhemska betalningar. Liberalisering av de europeiska kapitalmarknaderna ligger i både medborgarnas och företagens intressen. Det är numera mycket enklare att öppna ett bankkonto, köpa aktier i utländska bolag eller köpa fastigheter i andra EU länder. EU-medborgare ska också kunna överföra obegränsade summor mellan medlemsstaterna och låna pengar i andra medlemsstater. Företagare och investerare kan utan problem köpa och investera i företag i ett annat EU-land och dessutom vara aktiva i förvaltningen av företaget. Människor Fri rörlighet inom EU är en av de grundläggande rättigheterna för medborgarna. Den innebär att de kan resa till och stanna i ett annat medlemsland för att arbeta, studera, söka jobb, starta företag eller leva där som pensionär. Rörligheten inom EU är viktig såväl ur ett ekonomiskt som ur ett socialt perspektiv. På grund av den mängd arbetstagare som snart går i pension kommer ungefär 75 miljoner arbetare att behöva ersättas fram till 2020 inom EU. 3 Genom att arbetstagare kan röra sig fritt i hela EU kan också de nationella arbetsmarknaderna förbättras genom att strukturella svagheter dämpas. I nuläget bor bara 2,8 procent av EUs medborgare i ett annat land än sitt eget. 4 Endast 0,1 procent av arbetstagarna rör sig under ett år inom EU för att arbeta. Detta kan jämföras med de 3 procent som rör sig mellan de amerikanska delstaterna. 5 Svenska folket anser att EU-medlemskapet haft en tydligt positiv inverkan på den fria rörligheten inom medlemsländerna. Nedan ses en graf över hur svenskarna ser på betydelsen av EU för olika typer av rörlighet. 3 Labour Market Mobility Note, BUSINESSEUROPE, Communication: Free movement of EU citizens and their families, European Commission Labour Market Mobility Note, BUSINESSEUROPE,

7 EUs inre marknad - segrar och utmaningar Svenskarna 2012: Medlemskapet positivt för handel, rörlighet och akademiskt utbyte Svensk allmänhet år ,2 Vad tror du att Sveriges medlemskap haft för betydelse för följande? 73,0 69,8 65,6 71, , , ,8 16,4 18,6 Svenska företags affärer med andra länder inom EU 3,2 15,0 16,3 Sveriges handel med andra EU-länder 12,3 13,6 Sveriges inflytande i EU 2,9 18,4 8,9 Människors möjligheter att resa mellan olika EU-länder 2,9 13,7 10,5 Människors möjligheter att arbeta i andra EU-länder 2,2 14,6 11,7 Möjligheten för studenter att studera i andra EU-länder Negativ betydelse Ingen betydelse Positiv betydelse Vet ej Mer kvar att göra När den inre marknaden skapades undanröjde man tusentals handelshinder, både fysiska, tekniska och administrativa, för att den fria rörligheten skulle bli verklighet. Inom många områden har nationella lagar och regelverk ersatts av gemensamma, europeiska lagar. Regelverket för den inre marknaden fungerar ofta som påtryckning för att medlemsländer ska genomföra strukturella reformer på nationell nivå, för att utjämna skillnader och ta bort flaskhalsar som hindrar den inre marknaden. Det finns flera hinder kvar att montera ned innan vi uppnått en fullbordad europeisk marknad. EUs inre marknad styrs av cirka direktiv och förordningar, som ständigt måste uppdateras för att vara relevanta och aktuella. Den inre marknaden är den viktigaste drivkraften för att främja tillväxt och sysselsättning i Europa, och ska ligga till grund för att återställa konkurrenskraften och främja EUs ekonomiska tillväxt. Brister det i genomförandet av den inre marknaden så förlorar både europeiska företag och europeiska arbetstagare på det. Byråkratiska bördor och långsamhet hindrar fortfarande fullbordandet av en väl fungerande inre marknad inom EU. Den fria rörligheten, särskilt för människor, har under den ekonomiska krisen blivit ifrågasatt. I takt med att arbetslösheten ökat har flera medlemsländer börjat vända sig inåt för att på olika sätt skydda sin nationella arbetsmarknad. Det mer inåtvända politiska klimatet i medlemsländerna har stor påverkan på besluten som rör den fria rörligheten inom EU. Det kan resultera i försök att begränsa rörligheten inom Europa i en tid då det finns ett ökat behov av just rörlighet mellan EU-länderna för att möta arbetsmarknadens behov. 7

8 EUs inre marknad segrar och utmaningar Svenska företagare positiva till EU och den inre marknaden Att svenska företag ser positivt på EU visar tydligt en företagsundersökning från Svenskt Näringsliv om betydelsen av den inre marknaden från Av de 500 intervjuade företagarna tycker hela 78 procent att EU-medlemskapet har varit viktigt för svensk export. Två av tre företagare är uttalat positiva till det svenska EU-medlemskapet och det gäller oavsett typ av företagare. Knappt en av tio är kritiska till EU. Ett av fem företag exporterar minst 10 procent av sin försäljning till andra EU-länder. Företagen rapporterar också att betydelsen av EU-handeln har ökat betydligt under de senaste tio åren. Bland företag som exporterar svarar EU för en fjärdedel av försäljningen Bas: Importerar eller exporterar, 237 resp. 223 intervjuer. Ungefär hur stor del av företagets...? Bas Har import respektive export Medel inköp importeras från andra EU-länder % försäljning exporteras till andra EU-länder % 0% 20% 40% 60% 80% 100% 51-% 11-50% 6-10% 1-5% Ingen Vet ej 8

9 EUs inre marknad - segrar och utmaningar Företagen upplever det i stort okomplicerat att göra affärer inom EU. Däremot anser de att komplexiteten är avsevärt större när det gäller handel med länder utanför EU. Den fria rörligheten anses vara ett gemensamt intresse för Sverige som helhet, vare sig det gäller varor, kapital eller arbetskraft. Den fria rörligheten gynnar Sverige Bas: Samtliga, 500 intervjuer EU-medlemskapet innebär bland annat fri rörlighet av varor, kapital och arbetskraft mellan medlemsländerna. I vilken utsträckning tror du det gynnar Sverige att inom EU-området ha fri rörlighet av...? Bas Medel varor ,14 kapital ,85 arbetskraft ,66 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5 Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Ganska oviktigt 1 Helt oviktigt Vet ej/ej svar Bristande kunskaper om den inre marknaden uppges vara det största etableringshindret för svenska företagare. De anser även att minskad administration är bland de viktigaste frågorna för Sverige att driva i EU. Övriga frågor av stor vikt som betonas handlar om tillämpning av de gemensamma reglerna inom EU, klimat- och energipolitik samt att underlätta arbetskraftsinvandring. Efterlevnad av gemensamma regler viktigast för exportberoende företag Bas: Samtliga, 500 intervjuer % 100 Vilka av följande frågor anser du det är särskilt viktigt att Sverige driver i EU-samarbetet? Minskad administration Att EU ska bedriva en aktiv klimat och energipolitik Att efterlevnad av gemensamma regler ska vara lika i samtliga medlemsländer Översyn av EU budget inkl jordbrukspolitiken Att EU stärker sin roll inom fred och säkerhet Att underlätta arbetskraftsinvandring från länder utanför EU Fortsatt utvidgning av EU, dvs fler medlemsländer Ingen av dem Samtliga Över 10% till EU: Export Över 10% till EU: Import 9

10 EUs inre marknad segrar och utmaningar Störst potential för tjänster och digitalisering Tjänster är numera ofta en avgörande del av utbudet även för tillverkningsföretag. Dessa tillhandahåller inte bara produkter, utan även tjänster till sina kunder. Dessa tjänster utgör ibland upp till 80 procent av tillverkningsföretagens erbjudanden. Vidare blir tjänster en alltmer avgörande del av företagens affärserbjudanden. Detta inkluderar en ökad omfattning av tjänster som de själva levererar till sina kunder. Skillnaden mellan varor och tjänster är allt mer otydlig. Det talas om att tillverkningsindustrin genomgår en så kallad tjänstefiering. 6 Trots den nära kopplingen mellan varor och tjänster ligger handeln med tjänster inom EU långt efter varuhandeln. Det är alltså här den största förbättringspotentialen finns. I Sverige arbetar 70 procent av de förvärvsarbetande, nära 3 miljoner människor, i tjänstesektorn. Men bara knappt 20 procent av den svenska exporten är tjänster. Svenskt Näringsliv arbetar för att fler tjänsteföretag ska få möjlighet att utvecklas inom och utanför EU. Efter tjänstefieringen är digitaliseringen troligen den mest genomgripande förändring vi upplever idag. Expansionen av det digitala till i stort sett alla delar av vår vardag kan leda till ökad tillväxt i form av effektivisering och ökad produktivitet. Inom EU finns en enorm potential om man lyckas med att skapa en verklig digital inre marknad. De regelverk som styr den digitala miljön i Europa är både föråldrade och fragmenterade mellan medlemsstaterna. Som litet, exportberoende land måste Sverige driva på för att brister på den inre marknaden ska hanteras snabbt. Att frågor som gemensamma e-betalningslösningar, immaterialrätt och konsumentskydd tar lång tid medför stora dolda kostnader för både företag och medlemsländer. Med en ökad tillgänglighet till EUs inre marknad ges möjlighet för digitala tjänsteföretag att ta tillvara på och kapitalisera den innovationskraft som finns. Följande sidor fokuserar därför på viktiga åtgärder för att främja rörligheten för tjänster och digitalisering på den europeiska marknaden. 6 Till er tjänst, Kommerskollegium,

11 EUs inre marknad - segrar och utmaningar Utmaningar för en fungerande inre marknad 1. Implementering och utvidgning av EUs tjänstedirektiv Det finns flera orsaker till att tjänstehandeln släpar efter. Trots lagstiftning för en inre marknad för tjänster, är inte tjänstehandeln lika fri som varuhandeln. Många regler för kvalitet och säkerhet bestäms av de olika medlemsländerna. EUs tjänstedirektiv började gälla i alla medlemsländer i december Syftet med direktivet är att underlätta för den inre marknaden för tjänster, som var mycket begränsad jämfört med marknaden för varor. Lagstiftningen syftade därför till att ta bort onödiga regler och minska byråkratin kring tillståndsansökan för att gynna både nationella och utländska tjänsteföretag. Man ville också säkerställa att företag i medlemsstater inte diskrimineras gentemot utländska företag på sin egen marknad, så en del i direktivet rörde vikten av att tillämpa reglerna lika i alla EU-länder. De tjänster som täcks av tjänstedirektivet står för 65 procent av EUs totala BNP. Fyra år senare har alla medlemsländer fortfarande inte implementerat direktivet i sin helhet, vilket fortsätter att skapa problem för tjänsteföretag inom EU. 7 Flera undersökningar visar att EUs tjänstemarknad har en enorm potential. Eftersom industrin idag både säljer och använder tjänster, påverkas även industrin och näringslivet i stort av tjänstedirektivets implementering i EU-länderna. Enligt EU-kommissionen kan en korrekt tillämpning av direktivet av alla medlemsstater leda till att EUs BNP ökar med 330 miljarder euro. Beräkningar visar också att full implementering av direktivet skulle bidra till cirka nya jobb och en genomsnittlig reallöneökning med 0,4 procent Avskaffa behovsprövning för detaljhandeln Vissa medlemsstater och regioner i EU kräver att utländska företag genomgår så kallade behovsprövningar innan de tillåts etablera sig lokalt. Syftet är att analysera om den lokala marknaden är mättad och om risk finns att nya företag kommer att destabilisera lokala konkurrenter. Prövningarna utförs även om företagen tillhandahåller fler eller bättre varor och tjänster för konsumenterna. Testerna blir högst godtyckliga och strider dessutom mot tjänstedirektivets regler. Trots detta utförs de fortfarande i flera EU-länder och innebär att utländska företag inte kan verka fritt på den inre marknaden. 1.2 Harmonisera försäkringskrav Försäkringar gör att vi lättare kan handla med andra länder, att vi kan vara försäkrade när vi arbetar utomlands eller köper tjänster och varor från utländska leverantörer. Det 7 Report on The Internal Market for Services: state of play and next steps, Europaparlamentet, The economic impact of the Services Directive: A first assessment following implementation, EU Kommissionen,

12 EUs inre marknad segrar och utmaningar skapar trygghet och främjar rörligheten. Men försäkringsregler i olika EU-länder kan också skapa problem som försvårar för företag att erbjuda sina varor och tjänster utanför det egna landet. En tjänsteleverantör med tillräckliga försäkringar för att erbjuda tjänster även till andra länder, kan i vissa fall tvingas ta tilläggsförsäkringar i en del medlemsländer. I vissa fall när en tjänsteleverantör måste ha en försäkring i ett annat medlemsland för att kunna erbjuda tjänster även där är det svårt att hitta en bra försäkring till rätt pris. Ett företag som vill delta i en upphandling i ett annat företag fastnar i en ond cirkel, då de inte kan vinna upphandlingen utan en försäkring, samtidigt som man inte kan försäkra projektet om man inte vunnit det. Marknaden för denna typ av försäkringar är underutvecklad. Mer behöver göras för att underlätta för företagen. 1.3 Tillåt söndags- och kvällsöppet i handeln Sverige bör arbeta för en avreglering av öppettider i EU. Den svenska liberala inställningen till öppettider har definitivt bidragit till handelns utveckling i Sverige och har ökat utbudet. Reglering av öppettider i andra EU-länder syftar ofta till, om än outtalat, att skydda lokala detaljhandlare från konkurrens. Ett medlemsföretag hänvisar till interna utredningar där man kommit fram till att enbart i ett medlemsland skulle personer anställas relativt omgående om regelverket för öppettider liberaliseras. Regleringen av öppettider, tillsammans med ofta parallellt existerande regleringar av storlek på affärslokaler, motiverar många gånger stora kedjor till att anpassa sina affärslokaler till accepterade format och därigenom bli direkta konkurrenter till lokalt etablerad handel, samtidigt som de avskräcker andra från att överhuvudtaget etablera sig. Dessutom har det visat sig att effekten på sysselsättningen av avregleringen av öppettider har varit odelat positiv i Sverige. Detaljhandeln är ofta en första väg in för ungdomar på arbetsmarknaden och i det nuvarande ekonomiska läget, med hög ungdomsarbetslöshet, vore en liberalisering av öppettiderna i EU ett viktigt steg i rätt riktning. 9 Företagsexempel: Ikeas expansion blockeras Ikea uppskattar att nationell särreglering som avviker från EU-regler blockerar eller fördröjer expansionen av över tio nya varuhus per år. Rent konkret beräknar företaget att det innebär att cirka heltidsjobb och deltidsjobb inte skapas varje år. Förlusten beror till största delen på ineffektivt genomförande av EU-regler för den inre marknaden i länder som tillåter egna regler som blockerar utländska företags tillgång till deras marknad. 9 Does Planning Regulations Protect Independent Retailers? Centre For Economic Performance. London School of Economics and Political Science,

13 EUs inre marknad - segrar och utmaningar 2. Bättre villkor för e-handel 2.1 Anpassa upphovsrättssystemet för en digital miljö Innovation inom mediedistribution har ofta startat utanför de ursprungliga och även legala marknaderna. Det beror på att det nuvarande upphovsrättssystemet är dåligt anpassat till den digitala miljön. Flera av dagens regelsystem utformades långt innan internet fanns. Varje medlemsstat har egna upphovsrättsregler och särskilda organisationer som hanterar upphovsrätt. Digitala medietjänster är en viktig motor för tillväxt och utbyggnad av elektronisk infrastruktur. Dessa tjänster är beroende av ett attraktivt utbud och en stor marknad för att vara konkurrenskraftiga. För att nå hela den inre marknaden, med exempelvis en musiktjänst, krävs att musikrättigheterna hanteras 28 gånger. Samma sak gäller för en rad andra digitala tjänster, vilket hämmar utvecklingen av nya tjänsteföretag. EUs upphovsrättsliga ramverk behöver därför anpassas till den digitala miljön. 2.2 Ta bort etableringskrav för toppdomännamn Enligt Svenskt Näringslivs Företagarundersökning (2012) exporterar 1 av 6 företag via e-handel. Svensk Handels e-handelsrapporter visar att procent av köpen via internet görs efter konsumenter använt sökmotorer, som Google eller dylikt. De flesta internationella sökmotorerna presenterar nationella eller lokala hemsidor som stämmer överens med sökkriterierna högst upp bland sökresultaten. Detta medför att en svensk e-handlare som marknadsför sig i Tyskland under en svensk toppdomän (.se) kommer att få sämre genomslag i Tyskland än en svensk e-handlare som marknadsför sig under en tysk toppdomän (.de). Att kunna marknadsföra sig under ett nationellt eller lokalt toppdomännamn är i princip en förutsättning för att kunna konkurrera i en annan medlemsstat. För att kunna erhålla ett nationellt toppdomännamn uppställs i vissa medlemsländer krav på att e-handlaren har en fysisk etablering i medlemslandet. Detta handelshinder existerar exempelvis i Tyskland, Finland, Estland och Nederländerna. Kostnaden för etableringen av ett e-handelsföretag i Tyskland uppskattas av medlemsföretag till SEK det första året. 3. Lagstiftning måste respektera den inre marknaden Vissa politikområden har större inverkan än andra på Europas tillväxt och konkurrenskraft. Det är därför extra viktigt att de lagförslag som har potential att påverka EUs konkurrenskraft analyseras utifrån den effekt de kan komma att ha på denna. Detta gäller i synnerhet ny lagstiftning för den inre marknaden. En sådan analys bör se över kostnad för näringslivet eller berörda sektorer, men också beröra hur det nya förslaget interagerar med redan existerande lagstiftning. Dessutom måste man ta hänsyn till den ackumulerade effekten av decennier av lagstiftning som påverkar den fria rörligheten och i förlängningen den inre marknadens funktion. Den tunga regelbörda som europeiska företag möter sätter käppar i hjulet för hela EUs konkurrenskraft. Regelförenklingsreformer genomförs nu över hela världen. Europa har inte råd att hamna efter En ständig dialog mellan politiker och näringsliv om vilka regler som är mest betungande och i störst behov av form behövs också. 13

14 EUs inre marknad segrar och utmaningar 3.1 Motverka överreglering på hemmaplan Själva grunden för EUs inre marknad är lika eller harmoniserade regler för den fria rörligheten av varor, tjänster, kapital och personer. Men EU-länder behåller ofta särregleringar eller lägger på ytterligare regler på den lagstiftning som kommer från EU. Den svenska regeringen har konstaterat att över hälften av de svenska företagens administrativa bördor är en direkt effekt av EU-regler. Dessutom beräknar Europeiska Kommissionen att cirka 32 procent av de europeiska företagens administrativa kostnader för att följa EU-lagstiftningen är en direkt konsekvens av ineffektiv implementering, snarare än av de faktiska lagarna. 10 Gold-plating är den term som ofta används för att beskriva hur en regering väljer att gå längre än EU-lagstiftningen kräver då man implementerar den i ett sin nationella lag. Detta är problematiskt för företag som måste hantera stora mängder särregleringar, särskilt om de har verksamhet i flera europeiska länder, trots att EUs inre marknad ska garantera enhetliga regler inom EU. För att den europeiska inre marknaden ska fungera som det är tänkt, måste alla medlemsstaters marknader följa samma regler. Handelshinder och försämrad rörlighet på marknaden kan uppstå då länder väljer att implementera EU regler på sätt som skiljer sig markant från implementeringen i övriga medlemsstater. Det finns alltså anledning för Sverige att säkerställa att svensk implementering av EU lagstiftning inte bidrar till ytterligare särreglering på den europeiska inre marknaden och inte heller missgynnar svenska företags konkurrenskraft. Dessutom bör Sverige driva på för att samma åtgärder tas i övriga EU-länder. Viktiga steg framåt Efter drygt 20 års existens, blir det alltså både ris och ros för den inre marknaden. EUs medlemsstater har under dessa år lyckats skapa något unikt i världen, men nu är det hög tid att fullborda projektet. Antagna regler måste införlivas bättre och medlemsländerna måste bli ambitiösare när de gäller den inre marknaden. I tider av ekonomiska oroligheter blir det allt viktigare att satsa på de starkaste korten. Den inre marknaden är EUs bästa instrument för att skapa jobb välstånd och tillväxt i ett Europa som står och stampar, medan andra länder springer förbi. Det är alltså av största vikt att de kvarstående hindren monteras ned, så att den inre marknaden kan fortsätta göra det den är allra bäst på; Leverera varor och tjänster till alla EUs medborgare samt skapa arbetstillfällen och välstånd över hela Europa. Det kommer vara avgörande för ett konkurrenskraftigt EU i framtiden. 10 Motverka Goldplating, Näringslivets Regelnämnd,

15 EUs inre marknad - segrar och utmaningar Referenser mojliga-effekter-av-tjanstedirektivet.pdf _en.pdf BUSINESSEUROPE, Labour Mobility Note, June html?ftuid=ftu_3.1.6.html 15

16 Storgatan 19, Stockholm Telefon herlinwiderberg.com Läs mer på:

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Sveriges handel med Norge

Sveriges handel med Norge Kortversion Sveriges handel med Norge grannhandel med förhinder? Sveriges handel med Norge kortversion Sverige och Norge har ett intensivt utbyte av både varor och tjänster, och även av arbetskraft som

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Enkät om handelshinder vid handel med USA

Enkät om handelshinder vid handel med USA Enkät om handelshinder vid handel med USA Frihandelsavtalsförhandlingarna mellan EU och USA Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) har pågått sedan i juli förra året. TTIPförhandlingarna

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Rapport från Företagarna februari 2012

Rapport från Företagarna februari 2012 Rapport från Företagarna februari 2012 februari 2012 Inledning... 2 Allt fler småföretag, allt fler sysselsatta... 2 Tjänstesektorn allt viktigare... 4 Nya företag och nya företagare... 5 Möjligheter och

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 SWD(2013) 332 final C7-0267/13 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Sammanfattning av konsekvensbedömningen Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner Resultatet i korthet Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU

Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU IP/08/1016 Bryssel den 26 juni 2008 Lägre avgifter, konsekventare regler, ökad konkurrens: Planer på sänkta mobiltelefonavgifter i EU I syfte att öka konkurrensen mellan operatörerna och sänka telefonavgifterna

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Res, plugga & jobba. fokus. Europas inre marknad fyller 20 år. en tidning från eu-kommissionen #5 2012

Res, plugga & jobba. fokus. Europas inre marknad fyller 20 år. en tidning från eu-kommissionen #5 2012 europa fokus #5 2012 i detta nummer möt oss i gallerian dina rättigheter i eu världens största ekonomi vinn en eu-goodiebag en tidning från eu-kommissionen Res, plugga & jobba Europas inre marknad fyller

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad

Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Trafikutskottets utlåtande 2012/13:TU8 Granskning av grönbok om en integrerad paketmarknad Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok En integrerad marknad för

Läs mer

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm E-post: registrator@finance.ministry.se Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (Aktiespararna)

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel

Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel RAPPORT Enheten för internationell handelsutveckling 2012-12-07 Dnr 5.4-2012/01700-2 Malin Gunnarsson Ljungkvist Rapport från SWEPRO:s 77:e möte den 7 december 2012 - tema e-handel Den 7 december hölls

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

STOCKHOLMSREGIONENS FÖRSLAG PÅ PRIORITERINGAR FÖR EU FRAM TILL 2020

STOCKHOLMSREGIONENS FÖRSLAG PÅ PRIORITERINGAR FÖR EU FRAM TILL 2020 STOCKHOLMSREGIONENS FÖRSLAG PÅ PRIORITERINGAR FÖR EU FRAM TILL 2020 Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv Sjuhärads samordningsförbund 2014-04-29 Mathias Sylwan Regeringen: Jag vill i detta sammanhang betona vikten av att miljöhänsyn vägs in i all offentlig

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE EG-rätten De lagar och regler som medlemsländerna antar kallas för EG-rätten och har sin rättsliga grund i EG- fördraget. Det är också främst inom EG-rätten

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer